ÖVERGREPP i Slottskyrkan på Drottningholm. KUNGAFAMILJEN var INBLANDAD !

Det är tragiskt och beklämmande. Det hade aldrig någonsin bort tillåtas, men i helgen hände det tyvärr igen. Ett stackars litet spädbarn, som knappt kan tala eller gå, blev utsatt för ett fruktansvärt, närmast medeltida övergrepp.  Och vad värre – mycket värre är – Sveriges Kungafamilj, det sk huset Bernadotte som invandrat hit från Frankrike har också visat sig vara inblandad. Många frågar sig om det ska vara såhär. Hur kan vi någonsin tillåta de här grymheterna ?

I lördags ”döptes” Prins Gabriel, son till Carl Philip och hans Sofia i Drottningholms Slottskyrka, helt utan att någon ingrep, och stoppade vad som alldeles uppenbarligen skedde helt emot lille Gabriels egen vilja.

Prinsen SKRIKER och GRÅTER – MYCKET ILLA det låter !

Utan att ens förstå vad man gjorde med honom, tvångsregistrerades det stackars lilla barnet i en religion, han själv aldrig någonsin valt – och varför – jo, därför att den sk Regeringsformen kräver övergreppet ifråga. Sveriges kungahus förutsätts ju vara ”av den rätta evangeliska tron” som det heter – trots att Prinsessan Madelaine gift sig med en smällfet amerikansk katolik, och det ovedersägliga faktum att vi har en drottning som hela tiden vurmat för katolicismen, och som också försökt sprida den. Vet ni, jag tycker att det är alldeles förfärligt.

Inget barn i Sverige borde tvingas att acceptera någon religion, eller ”kollektivanslutas” från födseln. Oavsett hur man ser på det, är det sk ”Dopet” alltid ett övergrepp. En hel del kristna grupper – bland annat flera frikyrkor – anser också, att sk ”Dop” på spädbarn helt saknar varje form av andligt värde, och hursomhelt kan man inte längre tillåta i ett fritt och demokratiskt land som Sverige, att vi helt utan hänsyn till människors egen vilja tvångsregistrerar in dem i en viss religion. Så får det helt enkelt inte gå till – och att göra såhär emot minderåriga, som inte ens kan försvara sig – det är bortom all vett och sans.

Ansvarsfulla föräldrar borde verkligen undvika sånt här, det är åtminstone vad jag tycker. Vilken förälder vill väl inte att barnen ska få välja sin tro och sina åsikter själva, som det anstår fria, starka och förnuftiga medborgare i ett civiliserat land ? De som säger saker i stil med ”jaha, men prins Gabriel kan väl gå ur kyrkan när han blir över 18 år, eller vuxen” har helt enkelt inte förstått vad det hela handlar om. Barn ska inte utsättas för religiös indoktrinering. De ska inte kollektivanslutas, eller tvingas till något de själva aldrig valt, genom att skrivas in i en totalitär ideologi, som kristendomen.

Dessutom har SVT – vår kära Statstelevision – visat övergreppen på det lilla barnet – i direktsändning. Finns det ens ord för journalister, som lånar sig till sådant ? Förstår de inte att vad som sker, är alldeles fel, och inget som ska premieras, eller daltas med ?

ALDRIG I LIVET ska du DÖPA dina egna barn !

Cirka 40 % av alla svenskar är numera inte längre medlemmar i ”Svenska” Kyrkan (eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska Kyrkan i Sverige – bara ett samfund i mängden, eftersom vi sedan år 2000 inte längre har någon officiellt påbjuden ”Statsreligion – men det här har tydligen vissa kristna aldrig fattat eller erkänt ) och då borde väl Kungahuset föregå med gott exempel, och visa att de står på svenska folkets sida. ?

De sk ”Dopen” måste upphöra – något annat kommer helt enkelt inte på fråga. Barns rättigheter måste accepteras. Sverige har skrivit på och raticifierat FN:s barnkonvention, och i den ingår också, att alla barn ska stå fria ifrån tvångsanslutningar och andra former av religiöst förtryck. Varför kan vårt Kungahus inte ”ta ledartröjan” här, och SLUTA att dalta med ”Svenska” Kyrkan och avstå från att döpa Kungabarnen ?

Själv drömmer jag om den dag, då inget litet barn i Sverige längre drabbas av de kristnas terror, utan får välja sin livsfilosofi och livsåskådning alldeles själv – när det kommit upp i mogen ålder, och alls kan genomföra ett aktivt val..

Vi Asatroende hanterar inte våra barn på det här grymma och barbariska viset, som dessa kristna. Vi har en ceremoni, som heter Knäsättning, och som går ut på att modern presenterar barnet för fadern, som varligt tar upp det från golvet och sluter det i sin famn. Därmed erkänner han barnet som sitt, och lovar att försvara det och försörja det tillsammans med modern, så länge det alls behövs och så länge han förmår. Men ingenting alls sägs om vilken tro barnet bör välja, eller vilka makter det ska tro på.

Sådan var våra fäders sed !

ODEN ALLFADERN – De vapenlösas försvarare – Tankefrihetens förkämpe – Barnens vän

Under helgen bad den pensionerade Ärke- någonting Anders Wejryd – som verkligen bort veta bättre än att låna sig till denna kristna fars – att en ”Helig Ande” skulle komma flygande, någonstans ifrån, och tränga in i det späda barnets nakna kropp.

Hur skall ett sådant inträngande i ett barn förväntas ske, förresten ?

Sker det framifrån, eller via munhålan, när man med våld tvingar ned en bit nattvardsbröd i munnen på barnet ? Eller sker det bakifrån via stjärthålet – är det så det kristna inträngandet eller ”frälsningen” sker ?  Oavsett vad detta nu är eller ska vara – se i nästa blogginlägg – tycker jag att det är dags att vi skyddar våra barn från sånt här – för det verkar ju väldigt suspekt, eller hur ?

Oden ställer inte några krav på människorna, och han dikterar inte för dem hur de ska göra. Han ger dem goda råd om hur de ska leva sina liv i Hávamál, men det är också allt.  Han straffar inte, och han tvingar inte på människorna någon tro, utan låter dem välja sin egen väg. Tänk om vi också kunde behandla alla barn i Sverige på samma sätt ?

Om vi är GENTLEMEN tvingar vi oss inte på våra egna barn, eller kollektivansluter någon till Kristendomen, eller hur Carl Philip ??

Vi hedningar är fler än 40 % av folket – SNART kommer DET HEDNISKA SKIFTET

Slaget vid Lena, eller Kungslena i antingen Uppland eller Västergötland – olika lokalpatrioter håller på sin rätt – lär vara sista gången Oden själv visade sig på sin åttafotade häst Sleipner, för att leda en svensk krigshär i strid. Forskare och lärda män må tvista om slaget stod år 1208 eller 1205, men säkert är att fram till detta år var majoriteten av Sveriges befolkning hednisk, och först därefter var majoriteten kristen. Erik Knutsson, som ledde den Erikska ätten, lär ha fört sina blott 5000 man emot 18 000 danskar och förrädare under kung Sverker, men med Odens hjälp segrade de svenske den gången.

Nuförtiden är det blott sällan Oden själv visar sig, för att som förr leda härar i strid och kasta sin lans Gungner – av somliga kallad Ödets Spjut – emot sina motståndare, men när tiden är inne, kommer han åter. Jag har själv sett honom på avstånd en gång, i det år man plägar kalla 1983, och sannerligen sannerligen säger jag er – Oden eller Ygg är skräckinjagande att skåda, skoningslös emot sina fiender men god emot sina vänner, hur han än ser ut och hur han än må uppträda i sinnevärlden. Gör hans vägar breda, och invänta hans ankomst !

”Dagen Kommer, Freke – Stunden Kommer ! Snart kommer det HEDNISKA SKIFTET – Är DU redo ?”

Om nu kristendomen haft ett antalsmässigt – men inte moraliskt ! – övertag och herravälde över vårt land i sådär 800 år, så är det snart slut med det. Snart kommer nämligen det som jag själv valt att kalla Det Hedniska Skiftet, det ögonblick när majoriteten av medborgarna i vårt land blir Hedningar igen, och återgår till sitt och alla folks gemensamma ursprung.

Vi har upplevt ett kristnande med våld, hugg och slag. Vi har tvingats genomgå kättarförföljelser, häxprocesser och den allra mest fruktansvärda tortyr. Det man kallade kyrkoplikt eller tvånget att gå i kyrkan var allmän lag långt fram i tiden, liksom kyrkostraff i form av offentlig skampåle, tvångskristnande och lika tvångsmässiga bibelstudier. Inte förrän 1951 fanns det en lag om religionsfrihet i Sverige – innan dess fick man inte ens gå ur Kyrkan även om man villeoch först år 2000 fick vi religionsfrihet i alla andra länders mening, eftersom ”Svenska” Kyrkan eller den Evangelisk-Lutheranska Ockupationsmakten det året skildes från Staten – i alla fall formellt…

År 2000 fanns det bara 12 % hedningar i landet. Nu är vår andel av befolkningen över 40 %, eller rättare sagt 40,1 % enligt mina beräkningar.

Snart – mycket snart ! – tar vi äntligen tillbaka vårt land. Det hedniska skiftet är snart här, och det tror jag blir ett viktigt datum i vårt lands historia, inte minst psykologiskt eller andligen.

Efter den dagen kan de kristna inte längre hävda att just de har rätt att styra och ställa med oss andra, eller att de har rätt att diktera hela politiken för resten av folket. Om nu det verkligen är så, att vi ska vara en ”Multikulturell” stat som det ofta sägs (vad det egentligen skall innebära, kan man givetvis ha många olika åsikter om)  så måste Hedendom och Polyteism gå före – det är den enda rättmätiga och rättvisa vägen emot en ljusnande framtid, inte bara för oss, utan för alla länder. Monoteism och andra totalitära läror kan inte tillåtas styra längre.

Vid årsskiftet hade Sverige 9 995 153 invånare, säger Statistiska Centralbyrån. Då hade ”Svenska” Kyrkan 6 136 480 medlemmar, eller endast 61,4 % av folket – jämför det med de 88 % som var med år 2000, när det nya seklet började. På bara 17 år – inte ens en generation – har de kristna tappat greppet om nära en tredjedel av befolkningen. Det är, hur man än vrider och vänder på det, och hur man än vill se det, en häpnadsväckande stor siffra. Sociologer och Akademiker av alla sorter har all anledning att begrunda detta, liksom humanister och politiker.

Ändå förekommer ingen debatt alls om dessa frågor. Debatten har blivit kväst och nedtystad av de kristna, och ingen vågar ifrågasätta dem, trots att de inte längre har någon demokratisk legitimitet.

De kristna i vårt land har en MYCKET STOR MORALISK SKULD för allt ont de gjort mot ett helt folk genom flera århundraden… Till skillnad från kyrkor i många andra länder har ”Svenska” Kyrkan aldrig BETT OM URSÄKT för sina illdåd emot den egna befolkningen… Ännu ett skäl till att gå ur och lämna den…

Idag (slutet av september 2017)  kan befolkningen i vårt land uppskattas till 10 081 396 personer, oräknat alla de, som uppehåller sig här illegalt, och inte ska vara här överhuvudtaget. SCB har själva erkänt, att befolkningen skenar iväg helt okontrollerat. Invandringen ökade med 3 % enbart det första halvåret, vilket är alldeles för mycket. Befolkningen ökar nu med ca 1,4 % varje år, men det skapar inget hållbart samhälle, eftersom bostäder, arbeten, utbildning och infrastrukturen inte längre hänger med i denna snabba utveckling. Såhär kan det inte fortsätta. Som vi vet, har vårt land redan fått allvarliga problem med ökande kriminalitet och annat, och det kommer antagligen att ta mycket lång tid innan vi löser problemen.

Under Januari till September lät 7307 stackars svenskar lockas med av de kristnas propaganda, och de får nu betala, betala och betala 1% på allt de tjänar, i hela sitt liv. Samtidigt gick glädjande nog 63 801 svenskar ur, och lät sig genast hednas.

Under samma period dog 61 606 personer i Sverige, och om vi antar att 80 % av dem var kristna (siffran på årsbasis 2016 var exakt så hög, enligt vad ”Svenska” Kyrkan själv uppger) så innebär det, att de kristna förlorade 49 285 medlemmar, samtidigt som ”hednandekvoten” eller utträden minus inträden i deras förtryckarsamfund uppgick till netto 56 500 nya hedningar. Kyrkan har även tidigare erkänt, att 2016 förlorade de 0,4 % av sina medlemmar pga generationsväxling, medan hednandet stod för 1,3 % enbart förra året.

De kan aldrig någonsin återta sitt herravälde över oss. Vi är fria nu, och har hittat hem. Utvecklingen går inte att vända, och vårt folk söker sin egen framtid.

Tyvärr har de kristna en mycket ful ovana. Det är deras ständiga övergrepp emot barn, ja till och med mycket små och späda barn, som de använder som ett slags ”religiös doping” för att på konstlad och tvångsmässig väg öka sina egna medlemssiffror. Detta kallas ”Dop” men det är ett övergrepp. Humanisterna, The Swedish Humanist Association, och flera andra människorättsorganisationer har i flera års tid gång på gång protesterat emot den här totalt oetiska tvångsvärvningen, som helt frånkänner samhällets minsta och svagaste medborgare någon som helst fri vilja.

Sk ”Dop” KRÄNKER människorätten, och är ett ÖVERGREPP som innebär att man tvångsmässigt ”stämplar” samhällets svagaste och minsta med kristen religion…

Tyvärr drabbades inte mindre än ca 9280 små svenskar och svenskor av det här fruktansvärda övergreppet, mellan Januari och September i år, och det är verkligen fördjävligt att det ens ska tillåtas. Man får helt enkelt inte behandla barn i vårt land på det viset, och vad som hänt är en skam för hela vår nation. Själv drömmer jag om den dag, då det Hedniska Skiftet har inträffat, och alla människor i det här landet blir fria att SJÄLV välja sin religion vid vuxen ålder – som det ÄR och SKALL vara i en verklig demokrati.

Allt som allt hjälpte övergreppen inte de kristna särskilt mycket, utan de förlorade inalles 40 085 medlemmar under årets första nio månader, enbart på gamla medlemmar som dog av, som de inte kunde ersätta med nya, trots deras ohederliga och oetiska tvånngsmetoder emot barnen.. Det gör, att ”Svenska” Kyrkan medlemstal i slutet av September var 6 039 895 eller knappt 6 miljoner av en nationell befolkning på över 10 miljoner – Hur kan de då säga att just de ska styra och vara allenarådande över alla oss andra… ?

Detta GÄLLER – ÄN IDAG !

 

Sammanlagt var det alltså så, i slutet på September 2017, att bara 59,9 %  av svenskarna var medlemmar i ”Svenska” Kyrkan, medan 40,1 % har valt att bli ateister, agnostiker eller kanske troende medlemmar i något annat, exempelvis Asatrogna Samfund.

Det största och ojämförligt bästa av dem heter fortfarande Nordisk Asa Samfundet, och det kan jag verkligen rekommendera att också DU som läser detta går med i, för efter mer än trettio års samlad erfarenhet av olika hedniska samfund, vet jag inget bättre än just detta – i alla fall inte som det fungerar just nu.

Just det ! FRIHETEN att TÄNKA SJÄLV och HANDLA SJÄLV är ALLTID värd att försvara… Hjälp till att försvara friheten !

Och – för att citera en känd svensk författare – han som skrev ”Från Oden till Engelbrekt” bland annat – och som verkligen var HEDNING han också…

LÅT HEDNA DIG ! Det åligger faktiskt dig att göra det…

 

Frihet är det bästa ting,
där sökas kan all världen omkring,
den frihet kan väl bära.
Vill du vara dig själver huld,
du älska frihet mer än guld,
ty frihet följer ära.

Ur ”Frihetsvisan”

25-årig kvinna döpte sin son till Loke – barnet fick missbildningar och blev svårt sjukt…

Ibland får vi läsa tragiska historier i rikets tidningar, som får oss att tänka efter. Denna gång skriver kvällstidningen Excessen – en av de mindre seriösa publikationerna i hela landet – om Michelle Jansson (25) och sonen Loke (4) som lider av ständiga krampanfall till följd av en allvarlig medfödd genetisk defekt, men som nekas assistans av Försäkringskassan. I vanlig, känd Excessen-stil skriver tidningen nämligen ut de agerandes ålder, ungefär som om det vore det allra viktigaste i sammanhanget, och som om just åldern vore den mest centrala av alla egenskaper, som de här personerna kunde ha, eller de facto har.

Man skall självklart vara försiktig när det gäller det här med folks personliga egenskaper, förresten. Tidningen ger inte någon förklaring till varför den här kvinnans barn fick en sällsynt genetisk sjukdom, eller vad hon möjligen kunde ha gjort för att undvika den. Skulle hon alls skaffa barn, ifall hon varit medveten om riskerna ? Gjorde hon det i alla fall, trots att hon kanske var medveten om risken; och var barnet alls planerat ?? – Ja, det finns mycket i ett föräldraskap som kan gå ordentligt snett ibland, och även om det nödvändigtvis inte behöver finnas något orsak-verkan förhållande i denna på alla sätt beklagansvärda och ledsamma historia.

Hon döpte sin son till Loke – barnet blev svårt handikappat, lider av ständiga epilepsikramper och måste sitta i rullstol…

Ofta har jag själv genom mer än 30 års tillvaro som hedning sett, att personer som av ointelligenta eller ouppmärksamma föräldrar döps till ”Loke”, ”Hel” eller något annat demoniskt, sjukdomsframkallande väsen själva blir svårt sjuka, eller drabbas av förfärlig otur på olika sätt, kanske inte just genom medfödda sjukdomar, men genom plötsliga, oförklarliga olycksfall, alkoholism, narkomani, trafikolyckor, kriminalitet, och annat i den stilen. Det här har såklart inga ”övernaturliga” orsaker alls, men man får vara försiktig med vilka krafter man anropar, så att säga. Hur de här mekanismerna fungerar – låt vara att det för det mesta är undermedvetet – ska jag förklara här nedan.  ”Vissa människor straffar Gudarna med detsamma, men för de verkligt stora skurkarna tar det i allmänhet längre tid” lyder ett hederligt gammalt svenskt ordspråk.

Man bör inte döpa ett stackars oskyldigt barn till saker som ”Fenris”, ”Loke”, ”Pitten Thurs Pettersson”, ”Ernest Oden Carlsson” eller något annat sådant.

För det första har det i äldre tid aldrig någonsin varit skick och fason att göra så. Det bruket ingår inte i Nordiskt Namnskick, helt enkelt. Man uppkallar inte sitt eget barn direkt efter en gud eller någon annan andemakt, för i gamla tider ansåg man att sådant kunde straffa sig rejält, och det tycks det också ha gjort i det här mycket tragiska och upprörande fallet. Istället namngav – inte d-ö-p-t-e – man verkligt Hedniska barn till saker som Torbjörn,Torborg, Torsten, Torkel, Tora, Odendisa, Odinkarl, Frejdis, Fröjdis, Friggethora eller liknande sammansatta namn, om man ens tyckte att man måste uppkalla barnet efter en gudom (det är verkligen mindre lämpligt, och det av flera skäl)

Tänk dig om du skulle kalla din dotter för ”Allah Stina” till exempel, ”Snurre El Humid Satansson” (jo, det finns här i landet en person som heter just så – ”El Humid” betyder ”den fuktige”) eller kanske ”Jesus Hitler Kristus Svensson” – sådant vittnar inte om respekt för barnet, inte om respekt för andra kulturer och traditioner (Vad tror du att dina muslimska grannar direkt från Syrien skulle säga, om de konfronterades med ”Allah Stina” ? ) och heller inte om tillräckligt med respekt för Asatron, eller vår egen Nordiska Kultur och tradition, om man gör på det här befängda viset.

En sak är vad vi skriver eller debatterar om på bloggar som den här. Du som läser denna text befinner dig här frivilligt, det utgår jag åtminstone ifrån. Du har själv valt att läsa just den här texten, och förmodligen har du kanske också letat upp just denna bloggsida med Google eller någon form av sökmaskin, kanske hört talas om bloggen på sociala media, eller annars sökt upp den frivilligt.

Det är ingen som tvingar dig att vara här. Du måste inte läsa den här texten, särskilt inte om du skulle bli upprörd av den eller så, förmodligen är det inte heller bra för dig att göra saker som så lätt får dig upprörd, ifall du är lagd åt det hållet, och kanske borde du göra något vettigare än att läsa denna text – ta hand om din avkomma, till exempel men namn – nej det är en helt annan sak, för med dem förhåller det sig fullständigt annorlunda.

Ett egen-namn, alltså ett namn på en person, kan man aldrig någonsin komma ifrån, för man blir ju tvungen att hela tiden säga det högt, i alla möjliga sammanhang, ute i den existerande, objektiva verkligheten, eller hur ? Namnet ingår i presentationer och liknande, inte minst i yrkeslivet, och det sociala samspelet människor emellan (oavsett ålder) och då är det definitivt olämpligt att gå omkring och heta saker som väcker anstöt, exempelvis Dracula, Loke, Hel – förruttnelsens och dödens gudinna – eller något liknande.

Ingen vettig förälder och ingen förnuftig människa borde döpa något barn till något sådant, det är i alla fall min personliga åsikt om saken.

Hybris – den form av grotesk självöverskattning som uppkommer, när människor försöker stjäla Gudarnas namn, eller själva bli till Gudar, var något som man i alla hedniska kulturer varit oerhört RÄDD för, och till varje pris försökte undvika. Så är det också i kristendomen ”Du skall icke missbruka gudens namn…

Så var det förr också.

Aldrig, Aldrig någonsin döpte man någon till bara ”Tor”, ”Oden” eller ”Freja” eller något sådant. För det första hade det naturliga orsaker, och helt praktiska skäl. Man kan inte heller döpa en person till saker som ”Bordet Andersson”,Bokhyllan Uffe” (som på IKEA) eller ”Räv”, ”Potta” eller något sådant, för om Gudarnas namn är centrala i den Nordiska kulturen, precis som i alla andra kulturer på vår Jord, ja då skall vi inte missbruka dem, lika lite som vi ska missbruka några runtecken, förresten.  Det går inte att döpa ett barn till bord, stol, räv, sked eller något ditåt, för i dagligt tal får man då givetvis problem; är det barnet eller möbeln man menar identitetskris och förvirring följer, inte minst för barnet självt, som får lida för sitt namn i skolan eller ihop med andra barn, och slutligen kan barnet få psykiska skador av det hela, eller rent av insjukna i någon somatisk sjukdom, om det går tillräckligt långt… kropp och ”själ” hänger nära samman, det anser numera de flesta läkare. Var det något sådant, som hände Michelles son, och har det förgrovat eller förvärrat symptombilden, även om det gäller en medfödd sjukdom, och en genetiskt defekt individ, som förmodligen aldrig bort födas… och inte heller kan överleva, utan mycket långtgående insatser från samhällets sida. Nu lever vi i en välfärdsstat, javisst; och har kanske råd att betala för ögonblicket, men kom då ihåg, att det finns länder och tider, då människor inte alls varit lika lyckligt lottade…

Dying Niobid, from the Baths of Sallust (marble)

I antikens värld – liksom i den gamla Norden – talade man om Hybris, alltså självöverskattning  när vissa föräldrar försökte jämföra sig med gudarna, eller uppkalla sina barn direkt efter dem.  Gjorde man så, riskerade man att utsättas för makternas hämnd, tänkte man sig – och det här var dåtidens sätt att förklara, varför ”förskräcklig otur” som i det här Loke-fallet kan uppkomma. Historien om Niobe, till exempel – hon som skröt över sina nio döttrar, och genast ådrog sig gudinnan Letos vrede. Leto sände Artemis och Apollon för att ögonblickligen skjuta ned Niobes alla barn med giftpilar, och så dog de i krampanfall och hemska kval, inte olika de som verklig epilepsi kan ge, och på ett sätt har alla dessa myter en naturlig förklaring, när de med sagans språk antyder, vad som kan hända människorna om de är ouppmärksamma vad gäller barn, genetik eller arvsmassa. Och där stod så Niobe, utan några döttrar eller avkomma alls.

”Om du är kvinna och väntar barn – Utmana då inte ödet eller Gudarna ! – SKÖT DIG !! ”

Excessen berättar också om ett annat fall, där ett litet barn som heter Saga (från Sökkvabäck, liksom gudinnan ?) blivit svårt sjukt, och nekats försäkringsbidrag. Bara ett sammanträffande, eller ?

Någon utmanade ödet. Och ödet svarade, hårt och brutalt… Kanske bäst att sluta utmana ödet då, och göra som folk gjort i alla tider, och ge barnen sunda, vettiga och användbara namn. ”Man ska inte ge Hundnamn eller vedernamn åt folk”. Det sa alltid min gamla farmor, som blev 92 år gammal och var mäkta vis, ty hon var också en hednisk människa.

Det är heller inte lämpligt, friskt eller sunt att döpa någon till ”Kurt Berit”, ”Eva Pelle” eller liknande saker, som river sönder och förstör den personliga identiteten, och dessutom är det numera förbjudet i svensk lag. Att tvinga små barn att bli lydiga ”hens” eller små halvkönisar, är inte så nyttigt för barnen, det heller. Namnet ger en viktig indikator åt den framtida personligheten, och utan sunda namn, finns så småningom heller inga sunda människor. Var blir det av alla små ”Blancefloor”,  eller ”Bo Kaspers”, förresten ? Vem vill ha en pajas-figur till son, eller ett mähä till dotter, en Twilight Pärsson, eller Sundbyberg Hilton kanhända ( Lilla Sundbyberg ser ut som Paris Hilton ungefär, fast djävligt mycket billigare !)  Namnlagen gäller inte längre, utan har sedan just i år ersatts med en helt ny lag, vilket kanske ni som ansvarsfulla medborgare och vuxna faktiskt uppmärksammat.

Numera säger lagen såhär, och om vi vill vara goda medborgare, så är detta något att ta fasta på:

§ Som förnamn får endast förvärvas ett namn som inte
1. kan väcka anstöt,
2. kan antas leda till obehag för den som ska bära namnet, eller
3. av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

 

Paragraf 28, Lag 2016:1013

Jag skulle vilja påstå, att namn som ”Loke” faktiskt väcker anstöt, och är lika olämpliga som att döpa någon till Allah, Jesus eller kanske Hitler; även om det kanske görs i vissa sk ”kulturer”. Dessutom är det faktiskt så, att namnet av andra skäl är olämpligt som förnamn (att jämföra sig med en ond trickster och ett monster i människohamn är kanske inte så bra) och att det på goda grunder kan väntas, att obehag kan uppstå för den som ska bära namnet. I alla fall har det redan inträffat i det här tragiska fallet med stackars Michelle (25) och hennes barn, som vi alla tydligt och klart kan se. Alla tre rekvisiten är uppfyllda här, och alltså bör man inte göra på det här viset.

Jag kan också ta upp andra fall, jag själv sett på nära håll och upplevt. En kvinna som blandade ihop kristendom med Asatro och inte kunde hålla isär begreppen (ja, hon kallade sig ”Rådsgydja” eller något sådanthon kunde inte ens stava till det ordet – ibland var hon råd– ibland råds, iland ”översteprästinna” eller något annat) fick ett barn, som visade sig vara vanskapt, och lida av hjärtfel. Modern saknade helt hjärta i kroppen, och visade sig vara en hänsynslös egoist. I vårt samhälle har det barnet visserligen överlevt, men får sannolikt ha vissa besvär för resten av livet. ”Somliga straffar gudarna med detsamma” som sagt. Hybis där också – liksom denna hybris ofrånkomliga och mycket obehagliga konsekvens. Man bör hålla sig ifrån sådana sammanhang, och sådana människor – det är allt jag säger. Skapa själv ditt öde, och du ska se att lyckan ler emot dig, så länge du är rättvis..

Jag kan ta ett annat exempel – denna gång från min egen släkt. En god och stark kvinna jag känner, som i allt gör skäl för epitet som ”Valkyria” eller åtminstone ”Sköldmö” (ty hon har skaffat sig namnet inte av födsel, men av livslångt lidande, träget hårt arbete, daglig träning, viljestyrka och överlevnad – ingen person jag känner är mer livsduglig än just hon) namngav sin andra dotter till Ragna, efter Ragnarök och den första till Tove, som i Tova eller hårtofs. Och vad hände ? – Jo, båda döttrarna blev starka, förunderligt vackra och livsdugliga kvinnor de med, en verklig heder för sitt samhälle och sitt land, precis som vi alla bör sträva efter att vara. Men – så snart de nådde upp i vuxen ålder, så bytte de genast bort de där namnen, och både ”Tove” och ”Ragna” heter numera något annat – men i mitt hjärta – och kanhända deras mor och fars – lär de kanske ännu bära dessa namn…

Starka, friska barn är familjens, samhällets och släktets ära.. Det gäller att föda fler av dem, och inte barn som utvecklas till rena motsatsen… Då behövs också rätt anlag, rätt arv, rätt kultur, rätt namn, rätt inställning…

Ta till sist ett annat, tänkt exempel…

Tänk dig en familj, som i oförstånd och av ren dumhet döper deras första dotter till Freja. Kanhända tycker du att det låter sött och gulligt, men det tycker inte jag. Har lilla Freja ens fått välja det namnet själv, eller vad säger hon om saken när hon blir äldre ?? Vad för slags kvinna ska hon alls bli ?? Att ge ett barn en kvarnsten om halsen i form av ett dåligt valt namn, som man inte ens tänkt igenom, är det värsta en förälder alls kan göra, och den största otjänst – för tänk efter före !

Visst, alla kvinnor kan ibland axla Frejas roll, så att säga; eller ta upp Frejas fallna mantel och pröva hennes lårhöga, högklackade stövlar ( i rött lack – Freja gillar sånt !) ifall ni förstår hur jag menar. och varje vuxen kvinna kan åtminstone en gång i livet b-l-i Freja eller vara någons Husfreja, till exempel, liksom varje man för en dag kan bli till Frej – men att tvinga någon att bära detta ok, varje dag och hela tiden, vilket man faktiskt gör, om man utsätter ett flickebarn för det namnet. Det är fel. Moraliskt fel, fel tänkt, fel levt, fel rakt igenom.

Frejas döttrar har jag mött själv, eller de som kreerar Frejas roll – den eviga sexualiteten, rakt fram och rakt igenom, genomfört och med Brisingamen och alltihop, rakt av, utan kompromisser. Sådant skrämmer inte mig, men utlevelse i all ära – ÄR detta något öde att önska över någon annan, och speciellt en ny dotter, eller tillökning i familjen. Återigen nej och åter nej.

En Gode eller präst – oavsett religion – bör till sist ha lov att vägra ge vissa namn åt vissa individer, eftersom Goden eller Prästen måste ha rätt, att få följa sitt eget förnufts och samvetes roll, oavsett vilket samfund han nu företräder. Och man bör ALDRIG ge Gudars namn åt människor. Sånt kan straffa sig, som sagt. Detta är ofta sett, och ofta omvittnat, av skäl jag redan berört.

Skulle du kasta 62 000 kr av ditt barns pengar i dasset ? DOP ger INGEN ”Välsignelse”

Min Hedniska Blogg röner allt större uppmärksamhet i allt vidare cirklar. Långt borta, på ett svenskt forum om hästsport vid namn Bukefalos – det skulle i sanning vara mer passande om detta forum bytte namn till ”Sleipner” debatterar nyblivna föräldrar dopets vara eller icke vara. De flesta någotsånär goda föräldrar eller de som hyser den minsta omtanke om sina barn döper dem förstås inte. Det finns ingen som helst anledning att döpa sitt barn, om man inte är troende kristen, konstaterar hästforumets redaktörer inledningsvis – och bara 10 % eller än mindre av svenskarna tror ju alls på någon ”Gud” eller den kristne guden. Statistik visar att bara 45,5 % av svenska föräldrar är dumma nog att ge efter för påtryckningar, meningslösa kristna ”traditioner” eller annat Mumbo Jumbo. 54,5 % tvångsansluter idag inte sitt barn till något kristet samfund helt utan hänsyn till barnets vilja. Att göra så är en barbarisk, frånstötande och förlegad sedvana, som inte kan ha någon plats i ett modernt, liberalt samhälle.

valkyries

Jag har minst en äkta Valkyria i min släkt (ja, hon har faktiskt besökt Valhall och den andra änden av Bifrost – hon var där i något över två månader, men återvände hit ned) och hennes tre vuxna döttrar förtjänar åtminstone epitetet ”sköldmör” eftersom de är nästan lika goda ryttarinnor som sin mor – men mer skriver jag inte om min släkt – jag har svurit en ed att inte skriva om någon av dem, så länge de finns i Midgård – ”for fear of raising incredulity” – en del släktingars livshistoria låter som en bättre roman) så jag drar mina slutsatser om vem som kan ha varit i arbete, och spridit mina teser.

annons

Varje gång ett barn döps gråter Freja. Hon gråter tårar av guld, och det är inte utan orsak. Inte vill väl du, som läser det här; att Freja ska gråta. Det finns de som påstår, att dopet bara skulle vara en tom välsignelse, helt utan religiös innebörd eller ”bara en formsak” som de uttrycker det. Men dessa människor ljuger. Att påstå saker som ”nämen barnen kan väl gå ur senare, när de blivit myndiga” är trams, för under mellantiden har ”Svenska” Kyrkan tagit mer än 50 000 SEK av ditt barns pengar. Den religiösa dopingen och ”välsignelsen” är big business. 2014 var medianinkomsten för en vanlig svensk medborgare 244 500 SEK, enligt SCB, Statistiska Centralbyrån. 50 % aav oss svenskar tjänar alltså mer än så, men eftersom inkomstfördelningen i Sverige blir ojämlikare och ojämlikare för varje år som går, tjänar förstås Familjen Bernadotte – denna inflyttade fransk-tyska invandrarfamilj – exempelvis 134,5 miljoner kronor i apanage, och för övrigt fick de 2015 25 miljoner mer än vad de fick 2010 – det är ju ett så tungt jobb att representera Sverige, och dessutom hålla Hovet och alla de Kungliga slotten i ordning, som alla förstår.

hjhjhjhjhjSomliga bor flott. De har skaffat slott. Då kan man kasta bort 60 000 eller så på ett rejält ”dop” – MEN – det kan inte du och jag…

Vanliga människor som du och jag, kära läsare och läsarinna – tjänar helt säkert inte så mycket, men vi tvingas betala mellan 1.05 och 1.33 % på allt vi tjänar i Tionde eller Kyrkoskatt till ”Svenska” kyrkan... ifall vi är dumma nog att vara med i den, dvs. 38 % och mer av oss har ju insett att det är bättre att vara Hedning, hursomhelst. Det kostar nämligen ingenting.

guidning_apa_017_top_desktop

Sverige är ett land, där nästan varje Apa som kommer hit får ett eget Apanage. Det gäller också aporna på Skansen…

Senast igår varslade Kommunerna och landstingen i Sverige om nya skattehöjningar på minst 2% på varje tjänad hundralapp – och detta är helt nödvändigt för att klara vad vård, skola och omsorg kostar.Utöver det höjer förstås Regeringen Löfvén statsskatten med ytterligare belopp. Och Kyrkoskattten – numera lögnaktigt omdöpt till ”Kyrkoavgift” kommer förstås stiga ytterligare den också… Och om du är nybliven förälder idag, hur mycket tror du inte att de här skatterna kommer att stiga innan ditt barn fyller 18…

budgetenlow

Upp genom luften den lilla svenska åsnan far.. (illustration ur Jeanders Bildblogg) Är du också lika DUM som denna ÅSNA… ??

Då kanske du tror på 60 000 och mer för varje barn i kostnader för ”religiös doping” eller dop…

hqde2fault

Tänk nu efter ! Förutsatt att löneutvecklingen kanske som bäst blir 1,5 % om året eller så för normalinkomsttagaren (flera ekonomer förutspår att medianinkomsten i Sverige kommer sjunka – det här landet har sett sina bästa dagar, tack vare en skenande befolkningspolitik, och urholkad välfärd) så betalar du 50 408 SEK per barn, ifall du döper det – ifall du tror, att ”kyrkoavgiften” skulle vara konstant (1.01 %) i 18 år

12Vill du verkligen betala 60 000 eller så  EXTRA för varje barn du har – och KASTA BORT pengar som du kunde använt till barnets utbildning, t ex ?

Har du verkligen råd med dessa extra utgifter ? Betalar du frivilligt dessa summor tills ditt barn fyller 18, bara för att få ”välsignat” barnet ? Själv betalar du mer än 1 miljon under ett helt liv till dessa präster och prelater –

Svenska Kyrkan ger nästan ingenting till ”välgörenhet”. 30 % går till dess egen administration. 30 % därutöver till prästernas löner. Kyrkobyggnader, kulturföremål osv ger Statens Fastighetsverk sådär 500 miljoner eller mer i ”bidrag” för – pengar som ”Svenska” Kyrkan till 25 % använder för sk ”församlingsarbete” eller med andra ord dyra resor – helt motsatt vad dess furstliga bidrag från staten var till för..

Men antag nu att du själv och din familj gör ett vettigare val. Ni skänker pengar till Unicef och Röda Korset kanske – organisationer som hjälper ALLA oavsett religiös tillhörighet – och bestämmer er för att INTE skänka bort mer pengar till ”Gudfadern”, ”Gud” eller Svenska Kyrkan…

pngbase64ae76200cfe096ef4”Yeah, det är jag som är Gud Fader.. Alltså själve Gudfadern… och varje år tar jag mer och mer – I’ll give you an offer, you can’t refuse…”

Vad händer då ? De 2543 SEK (exakt räknat) varje normalinkomsttagare tvingades betala för varje döpt barn under dess första levnadsår växer snabbt. Efter 18 år betalar du kanske 3134 SEK istället, givet inkomstutvecklingen – och tillsammans blir det här alltså 50 408 SEK som du bara kastar bort – eller spolar rakt ned i den kristna toaletten. Investerar du dem lite klokt, i en fond för varje barn – når du kanske 3 % avkastning eller så som bäst (sett över 18 år) och simsalabim – ditt barn får då 62 100 kr att läsa på universitetet för, att köpa en bil för – eller kanske en bostad. Är det inte bättre att använda pengarna till förnuftiga saker istället för meningslös religion, och satsa på ett aktivt föräldraskap för dina barn ?

antje-jackelen-1

Varför ge bort alla dina pengar till en förvirrad gammal gumma i fånig hatt ?

Nu lämnar jag fältet öppet för kommentarer från Vox Populi eller föräldrarna på den där andra sajten…

Varför i hela friden skulle man döpa barnet om man inte själv är troende? För mig är det helt obegripligt.
Vill man träffas med alla viktiga personer så ordna en annan fest för att fira barnet! (escodobbe, lördag 10 sept kl 0931)

Vi kommer med stor sannolikhet inte ha något dop, ev inte någon ceremoni heller. Vi känner väl att njae, stå framme i kyrkan och döpa in barnet i en tro och mer eller mindre stå och ljuga för präst känns sådär… (fille, lördag 10 sept 0935)

Öh, jo om jag står och lovar saker i ett rum som är heligt för andra så är det vansinnigt respektlöst. Man åtar sig faktiskt att uppfostra barnet kristet när man döper det (trots att jag inte är troende har jag koll på religionen och vad ceremonierna innebär). Har man inte någon som helst intention att uppfostra barnet kristet så kan iaf jag inte se det som något annat än respektlöst. Samma gäller om någon skulle be mig vara gudmor, jag skulle vänligt avböja därför att det ingår i fadderskapet att bla vara en kristet föredöme. Jag läser inte med i trosbekännelsen heller när jag är i kyrkan av någon anledning (oftast begravningar numera :(), av respekt för de som verkligen tar den på allvar.(Athena Arabians, lördag 10 Sept 10:34)

Vi hade inget dop och ingen namngivningsceremoni heller, det var aldrig nåt vi ens funderade över. Och ingen släkting sa något om det heller. Kändes bra när barnet var litet att träffas i lite mindre sammanhang, i stället för alla på samma gång. (Hijomalind, Lördag 10 Sept 10:11)

Ingen av mina barn är döpta – det är lättare att döpa sig om de hade velat än att bli odöpt.
Jag tycker att själva grundtanken med varför barnet måste döpas är rätt gräslig.(Cirkus, Lördag 10 sept 10:17)

Mitt folk har talat. Som Särimners Sändebud står jag bakom mitt folk. INGA FLER DOP i det här landet.. ! ALDRIG I LIVET ska jag DÖPA mina Barn !!

bla%cc%8agris