I vilket Länsstyrelsen i Halland får Hedniska Tankar.

Från det mycket stora, som globala pandemier – till det löjligt lilla – eller vad som i alla fall synes vara litet. Från mitt elektroniska Hlidskjalf ser jag som Jourhavande Hedning ut över hela den digitala och reella Världen, och konstaterar att tillvaro precis som vanligt innehåller en blandning av stort och litet, gigantiskt och mycket smått.

Alla händelser eller icke-händelser är oerhört betydelsefulla (eller också inte) alltefter den betydelse som vi själva tillmäter dem, och tvivlar ni på det, så råder jag er att se nästkommande nyhetssändning på TV eller slå upp en dagstidning – däri får ni också se samma blandning av stort och smått, heroiskt eller tragiskt; alltefter era egna tycken och smak. Ett bättre bevis för Polyteismen, eller det faktum att hela vår tillvaro är sammansatt av motstridiga och sinsemellan totalt oförenliga krafter, och att det INTE finns någon ”allsmäktig herre” som styr alltihop, eller någon enväldig gud; än själva den omgivande verkligheten; finns knappast, för verkligheten bevisar Polyteismens förklaringsmodell tämligen så entydigt, ifall vi nu alls ska söka oss ”andliga” förklaringsmodeller.

Nåja, detta bara sagt i anslutning till gårdagens kria. Nu över till någonting helt annat – ”Now over to something completely different”

Länsstyrelsen i Hallands Län går nu också helt och hållet på Hedniska Tankars linje i den pågående debatten om ekorr- och småviltsjakt, där Jägarförbundet och Naturvårdsverket tillsammans påstår, att det skulle vara bra att skjuta och jaga landets kanske 200 000 återstående ekorrar, vilket är mindre än antalet medlemmar i samma nationella Jägarförbund.

Detta enligt vad det nya jakt- och frilutsmagasinet ”Vildmark” rapporterade, den 4 Mars i år.

– Vi ser det som ett onödigt förslag. Vi ser inte behovet av jakt på ytterligare en art. Istället hade vi önskat att man under jakttid fokuserade på arter som orsakar skador i samhället, säger Martin Broberg som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Halland, till SVT Nyheter Halland.

Argumentet att flockar av vilda ekorrar skulle ta sig in i vindsutrymmen, källarförråd eller hus och orsaka skada eller vandalism där stämmer helt enkelt inte. Inträffar sådant, i Halland eller annorstädes i landet, så är det nog betydligt sannolikare att det är diverse tvåbenta individer som varit framme, kanske sådana jag omnämnde igår. Man kan i alla händelser inte skylla på ekorrarna, konstaterar den Halländska Länsstyrelsen, och därmed faller NRV:s nya lagförslag platt till marken.

Dessutom finns redan bestämmelser om skyddsjakt, ifall man nu verkligen tror, att det är inbrottsbenägna och svårt kriminella ”ekorrar” som härjar lite varstans i landet…

 

Fd Utrikesminister Bildt är som bekant Hallänning…

Dagens Fall av ”Hedniska Tankar LEDER – andra FÖLJER”…

Så har det nu hänt igen. Hedniska Tankar leder den svenska folkopinionen i media, och stora dags- och morgontidningar följer passivt efter.  Jag noterar att det igår skrevs en mycket bra debattartikel om den onödiga ekorrjakten i SvD av Åke Norberg, Docent Emeritus vid Göteborgs Universitet. Förvisso är just Göteborgsuniversitetet och en del E-Mer-I-Thursar som vistas där inte precis några favoriter hos mig, men herr Norberg hedrar onekligen sitt lärosäte, för han tar upp en fråga som jag var först med att uppmärksamma, och använder mina argument.

En annan som också gjort det, och som stjäl från mig rakt av – vilket herr Norberg däremot inte gör – är en fetlagd skribent vid namn Elias Björkman, som igår skrev ytterligare en nekrolog över Max von Sydow, och under det kommit snubblande nära det rena plagiariatet av vad jag skrivit. Det enda som räddar herr Björkman från att få sig en relativt handgriplig örfil eller en Gyttorp nr 6 med blyet utbytt emot grovt salt – i den delen av sin kroppshydda som han vanligen sitter på, är att det faktiskt finns tjänster på nätet som kan avslöja rena plagiat eller stöld av texter numera (vilket vår kära journalistkår bör känna till), men efter att ha använt en av dem erkänner jag glatt och villigt att hans text bara till 10 % överensstämmer med min, och dessutom stjäl han bara vissa enstaka formuleringar i ett litet stycke på en hel sida, så vem är väl jag då att anklaga honom för något ?

Elias Björkman är en man som tänker mycket även för egen del, och tänkte så sent som igår att Max von Sydows röst också kunde vara guds, fast på Skånska; och enbart för den formuleringen förlåter jag honom, fastän jag är en Asatroende Hedning.

Därför ska just jag inte vara ofin eller dum, eller jaga vårt kära Dagblad på samma sätt som Jägarförbundet vill jaga alla ekorrar och hermeliner i vårt land.

”It’s The Ace of Spades…” Beprövad Medicin.

Herr Björkman klarar sig, och drabbas varken av saltskott i ändalykten eller ens attiskt salt, det försäkrar jag. Hädanefter lämnar jag honom ifred, och övergår till ämnet för dagen, alltså ekorrar och inte korrespondenter eller filmrecensenter.

Ratatosk – en ratad tosse, eller bara ”Von Oben” ?

 

Åke Norberg börjar sin artikel med att konstatera att Jägarförbundets krav på Ekorrjakt närmast döljer en syn på djur och natur, som hämtats från den kristna medeltiden. Det stämmer. De kristna landskapslagarna betraktade hela skapelsen ur ett snävt nytto- och penning-perspektiv, en i grunden kristen trossats, som få människor idag vant sig av med, fastän de borde insett att Hedendomens synsätt är överlägset för länge sen.

De kristna tror att människan är ”skapelsens krona” och att hon därför kan behandla naturen precis som hon vill. Det har lett till artfattigdom och utrotning, och snart kommer också det allra minsta villebrådet att gå samma väg.

Vi Hedningar vet bättre. Enligt Asatron är människan inte överordnad naturen, utan en del av den. Någonstans finns naturens Rådare, eller ”Rået”, närbesläktad med Hulda, Hel eller den egentliga Huldran – hon som håller vid liv – som vi talade om i gårdagens inlägg.

Ifall nu andliga argument inte biter på er, så kan jag rekommendera Docent Emeritus Norbergs sunt vetenskapliga slutsats att Ekorrar inte alls tar sig in i boningshus, förstör vindsutrymmen eller hela tak, som en del okunniga Norrbottningar hävdat i pressen. Ekorren är heller inget skadedjur för skogsbruket, som man hävdar på tyska Wikipedia, utan gör tvärtom nytta i skogen genom att sprida gran- och tallfrön omkring sig, och….

Det motiveras av att ekorrar vållar skada genom att de kan ta sig in under tak och bygga bon på vindar, samt att oerfarna jägare behöver öva på enkla mål. Dessa argument drar löje över jägarkollektivet – och Naturvårdsverket som köper resonemanget. — —

Vidare hävdas ofta att när en viltpopulation är livskraftig ska den ”förvaltas” genom jakt, en förskönande omskrivning för exploatering. Och ”jakt ska främjas” – varför då? Småvilt behöver inte ”förvaltas” av jägare. Populationsreglering sker på naturligt sätt om djuren lämnas i fred. I fallet ekorre, hermelin och annat småvilt innebär ”förvaltningen” bara att jägarna ges fler skottillfällen och möjligheter att döda för nöjes skull.

Det är skillnad på numerären hos en population som nått en nivå där den bedöms livskraftig (inte utrotningshotad) och en som nått sin fulla potential, naturligt begränsad av födotillgång, predation och tillgång till lämpligt habitat. Varför skall man genom allmän jakt decimera en djurpopulation under dess numerära potential bara för att den inte är utrotningshotad?    (Insändare i SvD debatt 2020-02-10)

Det finns bara omkring 200 000 vilda ekorrar i vårt land, alltså färre än Jägarförbundets medlemsantal (280 000), enligt zoologerna. Vad skulle då naturvården i vårt land vinna på om man tillät allmän jakt på småvilt – särskilt genom ovana jägare. Ungdomar med luftgevär och hagel-brakare skulle kunna skjuta vilt omkring sig inne i våra bostadsområden, och halvdöda vesslor, ekorrar och gnagare skulle ligga i drivor i buskage och planteringar och blöda. Skulle det vara en framgång för viltvården, kanske ?

Och vidare:

Jakt på harmlösa djurarter är otidsenligt när den biologiska mångfalden reducerats så dramatiskt, framför allt genom ett stort och snabbt växande antal människor med åtföljande markexploatering och reducering av livsutrymmet för vilda djur. Vår svenska natur bör inte nyttjas som skjutbana med levande mål. Det behövs bättre biotopskydd som främjar biologisk mångfald, inte allmän jakt på allehanda djurarter för nöjet att döda.

Enligt Docent Norberg skjuter ”nöjesjägare” i vårt land ca 800 000 villebråd under en reproduktionsperiod varje år, alltså 2000 djur om dagen. Orkar svensk natur med den utarmningen i längden – och när smådjur som ekorre inte har något ekonomiskt eller livsmedelsmässigt värde, olikt vildsvin, älg, rådjur eller hjort – varför jaga dem alls ? – säger forskningen.

Dessa MÅ du jaga – För SÄRIMNERS och fläskets skull !

Ske Skades vilja – i skogen såväl som på krogen !