15 Oktober hade Hillevi namnsdag – ett urnordiskt namn, som är belagt i Sverige sedan åtminstone 1300-talet. Hon delar namnsdagen med Hedvig – ett namn som också är Urnordiskt och Asatroget, och som kommer av Hauduwig, där -vig är samma ord som i envig eller vigsel, alltså ett heligt avgörande,och hadu- betyder kamp eller strid. Namnet Hillevi kommer från Danmark och Götaland, och lydde ursprungligen ”Heilwig” , heil (lycka) och wig – det heliga avgörandet återigen. År 2021 fanns 6 707 kvinnor i Sverige som hette Hillevi i förnamn och av dessa kvinnor hade 1 778 stycken det som tilltalsnamn.

Men inte nog med detta. I Plinius den äldres verk ”Naturalis Historia” från omkring år 77 enligt vår nutida tideräkning finns namnet på en Germanstam, Hillevionerna, eller ”Hillevis folk”, som skulle bo på den outforskade ön ”Scatinavia” – Plinius stavar namnet så – vars storlek inte var känd för romarna. Man har försökt bortförklara namnet som en felstavning för ”sviones” eller Svearna, men den tolkningen är orimlig, eftersom Plinius text inte innehåller såpass grava språkfel eller okonventionella stavningar, låt vara att han berättar mycket som kan synas fantastiskt i och för sig.

Plinius säger att Hillevionerna levde i ”den enda del av ön som är utforskad” och det placerar dem någonstans i Götaland eller Danmark.

Somliga har antagit, att Hillevionerna skulle ha levat i Hime Härad, alltså i mellersta Halland, men det får antas vara ett mycket svagt underbyggt antagande. Hursomhelst levde Hillevionerna i inte mindre än 500 byar (pagis på latin) och de betraktade sin ö i Oceanen som en hel värld, skriver Plinius. Hillevioernas hemvist förblir okänd, och det är lite eftervärlden vet om dem, förutom det faktum att romerska skepp verkligen hade besökt Södra Skandinavien innan år 100 enligt vår tideräkning…