Inget ändras på Nyårsdagen…

http://www.u2.com/media/player/234/12

1983 gjorde den brittiska popgruppen U2 följande musikvideo, breddfylld av en renodlat Hednisk-Nordisk Nyårs-estetik

Nyår är en godtyckligt vald tidpunkt varje år, och året räknas i sin tur som alla vet efter planeten Jordens gång runt solen. Astronomiskt sett finns det ingenting särskilt med det nutida nyåret, och det ingick förmodligen inte heller i de ursprungliga, Hedniska Kalendrarna. Däremot är Midvintersolståndet, Sommarsolståndet och de två dagjämningspunkterna astronomiskt fastställbara händelser, som kan observeras varsomhelst på jordytan, eftersom det är ganska lätt att beräkna dagarnas längd utifrån solens upp- och nedgång vid olika horisonter, och det kunde våra förfäder säkerligen också. Redan stenålderns megalitmonument bevisar det, liksom himmelsskivan från Nebra (bronsålder!) liksom Ales Stenar (nordisk järnålder !) och ett oräkneligt antal andra lokala kultplatser.

Den här Julen har det spritts några svårförståeliga lögner och rykten på Internet som vanligt, och den här gången går de ut på, att den Asatrogna Julen skulle ha firats i slutet av februari, vilket för det första inte stämmer med någon lunisolär kalender, för det andra strider emot alla de äldsta källor vi har; både Prokopios, Saxo Gramatticus och Wulfila hos goterna säger något helt annat om när den rätta tidpunkten för Julens firande inföll, och det var före varje årsskifte och inte efter det. Dessutom var julmånaden, ”Jólmanad” i den sentida Isländska kalendern och den ännu senare Jultolften i svensk folktradtion naturligtvis en lång tid, tolv dagar minst enligt traditionen, och inte ens om vi räknar med skiftet mellan den julianska och gregorianska kalendern, så kan Julen omöjligt infalla mer än elva dagar efter Lucia.

Julmånaden var just en månad, och inte en enstaka händelse eller vecka – enligt nutida tradition varar den minst till trettondagen eller tjugondag Knut, vilket sannolikt var tidpunkten för Thorre, eller själva Midvinterblotet, som mycket riktigt inte är identiskt med midvintersolståndet, och därmed har till och med de fåkunniga fuskare, som denna gång utsett 2021 till något slags Jubelår för Frej (varför det – det är helt omotiverat i Nordisk tradition, och ingen ”forn sed” heller, lika lite som det hör till Asatron) samtidigt som de i sin småaktigthet, sin allmänna litenhet och typiskt svenska avundsjuka missunnar just mig framgångarna med min egen Hedniska Kalender, vilken som sagt sålt mycket bra och av vilken det nu bara återstår ett enda exemplar till salu.

Först till kvarn, får först mala – om någon av er vill ha det sista exet med en personlig dedikation från mig – och ute i Världen, fortsätter allt som vanligt.Nothing changes on New Years Day”.

Våra politiker ljuger fortfarande.

De som skulle leda oss, vågar inte fatta några riktiga beslut, och följer inte ens de ”rekommendationer” de själva utfärdat.

Denna fläsklägg togs på bar gärning i köpcentra under Julhelgen. Han var på Systembolaget, men påstår att han skulle ”handla reservdelar till sin rakapparat” – och med en månadslön på över 178 000 kronor, vill han alltså inbilla oss, att han inte har råd att skaffa en ny…

Magdalena Andersson, Statsminister Stefan Löfvén, Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johansson med flera politiker har i dagarna ertappats på bar gärning, när de fullständigt struntat i de rekommendationer de själva utfärdat, och beordrat alla oss andra att följa. Deras ledarskap är obefintligt, deras föredöme och moraliska egenskaper likaså.

Stefan Löfvéns samhällssyn och människosyn  har jag redan kommenterat länge nog i den här bloggen. När den nya, högvirulenta och mycket mer smittsamma Covid-19 mutationen kom hit och började spridas från England, därför att ett flygplan från British Airways uttryckligen struntade i alla förbud och därmed kränkte svenskt luftrum, var Statsministerns enda kommentar att Transportstyrelsen – vars obefintliga omsorg om vårt lands säkerhet redan är välkänd – skulle ”titta närmare på det hela”. Nu har vi minst 4 insjuknade i den nya Covid-19 varianten, och trots halvdanna, slentrianmässigt framhasplade försäkringar om att de nya vaccinerna förstås antas hjälpa emot den också, vet ingen var det ska sluta.

Åter har Regeringens oförmåga att handla, dess brist på konsekvens och ledarskap straffat sig.

Åter har man fullständigt misslyckats med att skydda landets integritet, svenska medborgares liv och vårt lands territoriella gränser.

Ifall en rysk luftburen infanteridivision, baserad i Pskov eller någon annanstans ifrån landar på Arlanda, i sina egna flygplan samt helikoptrar och utan att avvisas, kommer då denna slöa prinskorv, denna fläsklägg till Statsminister säga att ”Armén får titta närmare på det hela” eller vad ?

Vad blir kommentaren nästa gång, månne ?

Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam!

                                                                     – Ur den svenska ”Kungssången”

Ja, vet ni – man kan förvisso uppröras över många saker i vårt land och vår tid. Ingen mindre än Kung Carl XVI Gustav har i år redan konstaterat, att Regeringen Löfvéns covid-19 politik är och förblir ett misslyckande, och de flesta svenskar håller såklart med sin Statschef, för det är Konungen som är den verklige Statschefen, och inte statsministern. Kungen har talat om det lidande – ja – i sitt Jultal använde han faktiskt det ordet – som tusentals svenska familjer utsatts för, och i Asatrons anda betonat betydelsen av våra Jultradioner, både för oss etniska svenskar, och alla andra som  vistas i vårt land.

Kung Carl XVI Gustav, Folke Hubertus har som en sann son av sitt folk till oss sagt följande, om sin tro och sitt hjärtas mening:

Jag tror att traditioner är viktiga. De håller ihop både samhällen och familjer. De skapar trygghet och kontinuitet, skänker tröst och gemenskap.

Det tar vi fasta på, ers majestät – säger jag – en okänd hedning i mängden, och vi kan erinra oss att den nuvarande Konungen av Sverige faktiskt är den kung som regerat oss alla längst ( i mer än 47 år), från Erik Segersäll och vidare genom över tusen år av historia. Konungen har beordrat oss att hålla ut, och som också vi Hedningar vet, sagt oss att ljusare tider kommer. Han har visat oss medlidande, trots att han såklart inte kunnat beröra Åldringsmorden, och den avlivnings-kampanj på sk ”äldreboenden” som inte ens SvD:s krönikörer vågat nämna i klartext, trots att de precis som Kungen snuddat vid den.

O konung, folkets majestät
är även ditt: beskärma det
och värna det från fall!
Stå oss all världens härar mot,
vi blinka ej för deras hot:
vi lägga dem inför din fot –
en kunglig fotapall.

—- —-

Och liva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos Sveakungen och hans män.
Och låt din ande vila än
utöver nordanland!

(Ur ”Kungssången”)

Kung Carl XVI Gustav har alltid haft en vana att uttala sig väldigt diplomatiskt, och ända sedan hans första Regeringsår,  då de sista resterna av Kunglig Konselj, Kungens formella granskande av alla nya lagar och sådant hade avskaffats, tillika med Konungens nominella befäl över Krigsmakten till lands, till sjöss och i luften (hur svårt kan det vara för en svensk jaktrote att avvisa ett passagerarplan från British Airways, och varför gav Luftfartsverket det planet alls något landningstillstånd – skedde där inget anrop ?) har han iakttagit denna vana.

Men vi kan ända jämföra hans ledarskap och människosyn – inriktad på välvilja och människokärlek – med Stefan Löfvéns, den motbjudande köttklump, som smidig som ett kassaskåp uppmanade oss alla att ”gå direkt hem och ta avsked av alla era äldre anhöriga” så sent som i påskas.  Därför att kungen står utanför och över dagspolitiken är han faktiskt ett slags andlig ledare på sitt sätt, och det närmaste Sverige som nation kommer en Påve, trots att vi inte behöver några Påvar, eller tron på att någon gud eller ”Jehova” skulle ha tillsatt våra högsta befälhavare eller ämbetsmän, för deras makt är enligt grundlagen av folket – och så har det nog alltid varit, från Hågakungens tid vid Uppsala, och vidare framåt till idag.

Ett nytt år har vi fått, och det gamla har passerats.

Från de, som i likhet med mig själv fortsätter att sträva för landets och folkets bästa, för Asatron och Hedendomen i våra hjärtan, och för de som inte känner avund eller hat, utan just medlidande, hopp inför framtiden och ser en vilja till förbättring – inte minst sedan vi slutgiltigt får sparka ut Regeringen Löfvén och får göra oss kvitt den, när den äntligen får förvisas till den historiens sophög, där Regeringar av det slaget rätteligen hör hemma – oavsett om det blir dags för nyval redan det här året, eller kanske nästa eller därefter nästa, ett gott nytt år, trots allt – ja trots allt.

Bättre tider ska komma. Låt oss vänta, vaka och värna.

 

Början på Julmånaden

Så har vi då hunnit till början på Julmånad, vilket är det gamla svenska månadsnamnet för December. Tillika är det Odens månad, vilket andra Asatrogna uppmärksammat, eftersom Jolner, alltså själve Jularen, eller Han-som-gör-så-att-det-blir-Jul är ett Heite eller binamn för Oden. Jag har flera gånger talat om för er i den här bloggen att ni måste lära er att skilja på Heiten och Kenningar, och det är inte det enda ni måste lära er att skilja på.

Ni måste också lära er att skilja lögn från sanning, och Monoteism från Polyteism och Nordisk Tradition, till exempel.

 

”Vi önska eder alla en Jesus-Fri Jul !”

Många sprider ut rena lögner och missuppfattningar om Asatron och den Nordiska Kulturen. En av de allra värsta, och en missuppfattning och vantolkning som spritts ända till USA, är att vi Hedningar skulle fira något som påstås heta ”vänt” eller till och med ”vent” (en del av de här vane-lögnarna kan helt uppenbart inte stava) och som skulle manifestera sig i att vi skulle använda ett slags sjuarmad ljusstake, som Judendomen, tända kristna adventsljus och märka dem med runor i fel ordning – man börjar aldrig med FÄ-runan i andliga sammanhang, av förståeliga skäl – och annat sådant. De här personerna tror tydligen att kristendom och tyska 1930-tals traditioner från nazismens årtionde är detsamma som svensk tradition, och ibland tänder de sex ljus, ibland sju, ibland fyra – och tja – som vanligt verkar de här personerna inte veta vad de pysslar med.

Allt det här är lögn. Det är hitte-på, BOGUS, falsk information och fake news som sprids på nätet. Det finns ingen djävla ”Sunwait” eller ”Solväntan” i Nordisk tradition, än mindre någon ”Årsväntan” – allt det här är bara New Age, och helt nyuppfunnet.

Några traditioner i den stilen har aldrig varit svenska, och aldrig dokumenterats heller, förutom att folkloristen Ebbe Schön på ett ställe i sin bok ”Folktrons år” nämner att några förvirrade bönder i Västergötland på 1800-talet blandade samman ”vent” i ”advent” med det svenska ordet ”väntan” – en ren såkallad folketymologi med andra ord, på samma sätt som skånska bönder under samma tid lär ha tolkat ordet ”advokat” som ”apekatt” och ”bibliotek” som ”bibel-apotek” och andra skämtsamma förvrängningar.

För övrigt har Kammarkollegiet, den myndighet som förvaltar vilka religioner och samfund som får räknas som godkända enligt svensk lag redan fastställt, att det bara och endast bara finns tre officiellt godkända och legala samfund för Asatro i Sverige.

”Forn Sed” som en del tokgökar påstår sig praktisera, har inget med svensk eller nordisk kultur att göra, inte heller med Nordisk Hedendom eller Asatro som sådan. Det är inte, har aldrig varit och kommer sannolikt heller aldrig vara något som representerar den Nordiska Hedendomen, eftersom det bara är en utomparlamentarisk, politiserad form av New Age.

”Fornsederi” är inget jag praktiserar, och inget jag ägnar mig åt. Jag skulle heller aldrig någonsin rekommendera, att någon läsare av den här bloggen ägnar sig åt sådant, helt eller delvis. I så fall kan ni lika gärna gå med i någon sekt, typ Knutby Filadelfia, Livets Ord eller Ananda Marga kanske, ifall ni nu vill ”new agea” och ”fornseda loss” riktigt ordentligt.

Men – men – snart är det väl dags för de årliga artiklarna från diverse fnoskiga fähundar och lallande hipster-vrak från Åmål eller någonstans om att Du kan fira Lucia hur du vill och andra dumheter i den stilen. Nej säger jag – det kan du inte alls – för då är det INTE Lucia längre, utan just bara Bogus, Dumheter, Hitte-på, Snack i Backen och ren djävla lögn.

Jag har redan bemött de här dumheterna både en, två och fyra gånger – liksom vad ”Lussi” eller midvintern ursprungligen stod för.

Långt långt bortanför New Age-flummarna och den kristna fundamentalismen utges idag en liten bok  av förlaget jps media, som handlar om SVT:s julkalendrar, en sak som däremot får sägas vara en etablerad – om än väldigt sentida – tradition.

Bland annat intervjuar man just Ebbe Schön i egenskap av folklivsforskare om den kristna förföljelse som utbröt, när SVT visade programserien ”Trolltider” år 1979 och 1985, fastän den serien kanske inte hade så mycket med svensk folktro att göra. Vad som orsakade de kristna tittarnas fanatism var bland annat det faktum att man på rättvisa grunder satt in Oden och inte någon Jesus i lucka 24 , och fortfarande flammar förföljelsen av oss Asatroende upp lite då och då såhär i Juletid, samtidigt med de gängse förvrängningarna.

Kristen appropriering, stöld av våra religiösa symboler och mycket annat förekommer gång på gång, både från fornseds-patrasket och de högerextrema. När skall det egentligen ta slut ?

Själv har jag idag ägnat mig åt att läsa ur en liten bok om Gårdstomtar – i motsats till Jultomten (för denne existerar bara i singularis, han är aldrig ett plural, och vi vet att Jolner, Oden och just Jultomten är samma person) som ju finns hela året om, och inte har något specifikt med Julen att göra. De är en del av Vanernas släkte, liksom vättarna, vittran och andra väsen med samma natur, och gårdstomtar uppstår rätteligen ur den förste brukaren, odlaren eller bonden på en gård – som det är, skall vara och alltid har varit.

Från Älvsåker i Halland kommer en vandringssägen, som finns också i Danmark och Norge – vilket tyder på att den förmodligen är rätt gammal. Gårdstomten fick ett grötfat på Midvinter, som sig bör och som man borde ge, men han fann inget smör i gröten. Då vredgades han, och sökte upp den bästa mjölkkon i gården, och slog ihjäl henne med ett enda slag av sin yxa – men oturligt nog fann samma gårdstomte smöret underst i grötfatet, dit det runnit i värmen.

Men gårdstomten fann snabbt på råd. Han erinrade sig att det fanns en likadan ko i granngården, och den bar han raskt till den egna gården på sina egna axlar. Så bar han över den döda kon till grannens, innan det vart dager och ljust, och ingendera av bondfolket märkte något av det. När det blev sommar, nästa år, såg man skurar av vatten stänka emot kon i den lilla å, som skilde gårdarna åt. Kon ville gå över ån och hem till sitt, med Gårdstomten var där med osynlig hand, och såg till att kon stannade, där den skulle höra hemma…

 

Gårdstomte enligt Johan Egerkrans, svensk tecknare