Dagens fall av ”I Told You so…” eller kanske ”Ayatollah You so…”

”Oh, and I hope some day this world will LEARN
– That fires, which you don’t put out,
will bigger burn..”

(gammalt ordspråk från USMC, den amerikanska marinkåren)

”Jag vet det. Jag säger det.
Men därför att jag vet det och vågar att säga det
skall jag vinna en styrka att skydda de värnlösa
som inga förmätna våldsverkare skall ha makt
att ta ifrån mig”

– Erik Blomberg, svensk poet (ur dikten ”Rådjur i en park” 1944)

Ibland är det lätt att vara efterklok, särskilt då något tragiskt har inträffat, men vad var det jag sa, goda medborgare – vad var det jag sa ? Det kan vara dumt, mycket dumt till och med, ifall man inte får Hedniska Tankar i tid utan fasthåller vid en felaktig lägesuppfattning...

Det får mig att tänka på en rolig historia, denna Tors Dag – trots att dagens händelser kanske inte varit så roliga. Den naive och troskyldige rektorn vid en svensk Gymnasieskola fick en dag se tre ”ensamkommande” ynglingar,; två svarta och en vit –  som alla skickats in på hans expedition. ”Vad har du gjort då ?” frågade rektorn den förste grabben. ”Jo, jag har kastat sten i vattnet” svarade han. ”Har du också kastat sten i vattnet?” frågade mesen till rektor grabb nummer två. ”Ja, det har jag” sa denne. Rektorn vände sig till den siste grabben, en riktig viting, som stod sist i ledet. ”Vad är du här för ?” frågade rektorn.  – ”Jo, det är jag som ÄR Sten” sade den etniske svensken…

Som sagt – det gäller att ha koll på läget i det nya, ”spännande” multikulturella Sverige..

En man som fått erfara och lära sig det den hårda vägen just idag  är en viss Daniel Legue som till vardags lär vara redaktionschef på SVT Uppsala.

”Danne stod vid granen – Trodde det var kottar…”

Han – och en medarbetare – åkte in i Stenhagen utanför Uppsala, samma plats där den extremt islamistiska Dawa-rörelsen skall bygga en gigantisk moské och ett ”center” inom synhåll från Uppsala Högar – som en klar utmaning emot svensk kultur och allt svenskt. Men plötsligt började stenar vina och hagla genom luften och runt huvudet på de svenska journalisterna. De intervjuade rörelsens lokale ledare, en viss Md Atique Ullah från Pakistan, helt aningslöst och helt utan att veta, vem de hade att göra med. Sådant kan straffa sig, och det gjorde det också. Under intervjuns gång skars däcken på journalisternas bil sönder, och bilen ramponerades med hjälp av stenkastning.

Som jag förklarat, finns det starka politiska intressen på hög nivå, som ivrigt arbetar för en fortsatt islamisering av Uppsala, och som hoppas centret skall bli av. SVT Uppsala hade redan en ”beställningsartikel” klar, som fortfarande finns ute på nätet, där man berättar om hur ”bra” och ”omhändertagande för ungdomar” Dawa-rörelsen ska anses vara, med utländska universitetsakademiker som täckmantel – också hängivna Dawa-medlemmar själva, naturligtvis..

Daniel Legue uppges nu till media ha sagt att han ”trodde det var kottar” som träffade hans totalförstörda bil, som fick bogseras bort av polisen. Han minns inte några signalement på förövarna, efter vad det verkar, trots att han tydligt sagt till SVT att de stod ett helt gäng av dem i skogen intill honom, när intervjun pågick, och SVT vill mystiskt nog inte publicera några signalement på dessa förövare heller, konstigt nog. Nåja – vi får väl hoppas att herr Legue kan botas från denna hastigt påkomna amnesi eller ”minneslucka” så småningom, och att han uppger rätt uppgifter till Polisen, för annars kan ju förövarna inte gripas…

Som en ringa hyllning och lite plåster på såren till vår modiga, modiga svenska journalistkår – i stort sett alla media har idag behandlat den tragiska nyheten om herr Legues bil, och jag förstår innerligt väl att det kan vara en tung förlust, eftersom också jag har fått utstå stenregn och bränder i motorfordon – så vill jag nu publicera denna lilla sång, diktad efter en känd svensk barnvisa. Ni vet ju att jag månar om den svenska kulturen…

Danne stod vid granen
Trodde det var kottar
Fick han syn på ”barnen”
Då fick han så bråttom
Träffad blev av stock och sten
sprang så hem på ömma ben
från den fula svarta svansen…

Sprang så hem till SVT
bjuden blev på Lindblomsthé
men kunde plötsligt ej berätta
om vem det var, som gjort allt detta
Mindes inte något alls
– Orden frös i Dannes hals
och den långa, ludna svansen…

Underligt nog upprepar också den lokale Ayatollahn eller Mullan, Md Atique Ullah refrängen om hur ”bra” Dawa-stiftelsen är för ungdomar. Bygglovsansökan – som Kommunalfullmäktige i Uppsala skall besluta om medan detta skrivs – har underligt nog skrivits under av en annan av rörelsens ledande akademiker, en viss Akmal Hyder som påstås vara ”Professor i Datalogi” vid Högskolan i Gävle. Där arbetar liksom av en händelse även herr Ullah som datalärare, trots att han för mindre än två år sedan dömdes för mer än tre fall av barnmisshandel – och inte av vilka barn som helst – det var hans egna barn, och de har redan vittnat inför Polisen – mot sin egen far.

”Dy vääth grabbet han e oskyldik Herr Ullah – bara vanlig Skogs-Mullah ”

(Rättsmedicinalverkets bilder visar något annat – hur det nu kan komma sig….)

 

Ganska ovanligt, måste man säga. De flesta barn vågar oftast inte vittna, när de bor ihop med sina förövare, eller de som misshandlat dem – men kanske var de i ett desperat läge, olikt herr Legue, som ju inte vågar vittna om sin kvaddade tjänstebil. Tragiskt fall. Verkligen.

Men domar i Sverige är offentlig handling, liksom polisens förhörsprotokoll, där Herr Ullahs egna barn berättar om den hemliga ”Koranskola” han inrättat i sitt eget hem. Andra media har gjort sin research och sitt fotarbete bättre än vad SVT Uppsala gjort, och avslöjat alltsammans. Det gäller att ha rätt läges- och verklighetsuppfattning som sagt, trots den muslimska mycket säregna form av ”maskirovka” (för att använda en rysk arméterm) som kallas ”Taquia” och som säger att man får ljuga och förvrida sanningen för de otrogna – när det tjänar islams egna syften. Tyvärr går vi hedningar inte på vad som helst. Bluffen med ”skolor” och barnpassning är genomskådad nu.

Dawa-stiftelsens säte är registrerat på herr Ullahs hemadress. Han har påstått, att han ”vill verka för fred” och att han ”tycker illa om all religiös extremism”

Hans egna barn har berättat helt andra saker inför Polisen, som sagt.

I polisutredningen framkommer att Ullah tvingat sina barn att läsa högt ur koranen. Om barnen läst fel bestraffade han detta med att misshandla barnen med tillhyggen, knutna nävar och sparkar. Barnen vittnar om att den systematiska misshandeln har pågått under flera års tid.

Dottern berättar att hon varje dag måste läsa Koranen och lära sig verser utantill. Nedan följer utdrag ur polisförhören med barnen:

 

Detta vågar inte heller SVT förstås inte nämna – och de tror eller tycker, att den källa de intervjuat rakt fram skall vara trovärdig. Och skall en för barnmisshandel för mindre än två år sedan dömd person, ändå arbeta som lärare på en svensk högskola, förresten ? Är det alls lämpligt ??

Förra året skall vår Statsminister, Stefan Löfvén ha sagt till media att han kan tänka sig att överväga om man inte borde sätta in militär emot Förortsgängen, och de krafter som ligger bakom dem. Morgan ”Mollgan” Johansson uppges också ha sagt samma sak. Moderatledaren Ulf Christensson däremot, fortfarande ledare för oppositionen, tyckte inte att det var någon bra idé. Allt detta enligt SVT, vår kära, kära statstelevision.

Att som förut stå och göra som man alltid gjort enligt (S)harian, och skrika ”ÅÅÅÅDALEN 31 !” fungerar visst inte längre...

Även Polismästaren i Malmö har bett om hjälp av svensk militär att skydda synagogor i Malmö emot Islamisternas attacker…

”When there is something strange in your neighbourhood – Who You gonna Call ??

För egen del tycker jag att idén är mycket bra. Sverige har inget nationalgarde, sant nog.

Men när hela förorter brinner, stenar flyger genom luften, oskyldiga barn misshandlas i sina egna hem och Monoteismens, Islams och kristenhetens terror sprider sig, då måste vi sätta stopp.

Jag har ännu mina bröder i Särimner, min hjälm och mitt kroppsskydd, och kanhända borde jag ringa ”Sheriffen i Tuzla” om han är bekant…

Jag har själv fått stenar kastade emot mig, som sagt – och det har många andra. Sett brinnande fordon, kravaller, allt. Fler kan mer om det än jag, men ändå står vi här, och kanske är det dags att citera en annan sång eller två – medan den högt värderade Byggnadsnämnden i Uppsala nu håller sammanträde.

Jag vet att du tror…att vi inte tycker om dig
Bara för vi sett dig förlora
Och du tror att du är slagen
Men du kan fortfarande falla tillbaka på oss
Vi finns alltid kvar…och du skall se att det ordnar sig
Och det finns ingen anledning för dig…för dig att skämmas

Och jag svär…att jag skall döda den vita apan på din rygg
Ja jag svär att jag skall mörda kräket som bor på din rygg

— —

Och vi vet mycket mer… om vem du är… för du är långt ifrån ensam
Du kan fortfarande falla tillbaka på oss

Och jag skall döda apan på din rygg
Ja jag svär..att jag skall mörda kräket på din rygg
Ja jag svär att jag skall döda den vita apan på din rygg
Du skall få se att jag skall slakta apan på din rygg

– Ur ”Den vita apan” av Stockholms Negrer, 1986

 

Inför framtiden i vårt land – ifall det här landet alls ska ha någon framtid, så måste det bli ett slut – en gång för alla – med statliga och kommunala bidrag och stöd till Islamister och Monoteister. Ett demokratiskt land som vårt skall inte behöva tolerera det. Vi måste kunna ta till hårdare former av insats om det behövs, och övergå till direkt aktion – från statliga myndigheter.

Vårt lösenord måste bli: ”Inte en man, inte ett enda öre mer till Monoteismen

Långt borta, i ett annat och på ett sätt friare land, sitter hedna meningsfränder, och de som tycker samma sak som jag. De diskuterar just nu historiska exempel.

För egen del manar jag till direkt insats av väpnad trupp för att stoppa vansinnet, för kvinnor och barns skull.

Dawa och alla andra liknande rörelser måste stoppas, och vilka vapen som helst – till och med humor – är nödvändiga att ta till i den kampen.

 

Annonser