Folkligt Motstånd mot religiöst tvång får stöd i Metro

Tidningen Metro publicerade en intressant debattartikel idag. Jag ser att mina Hedniska Tankar börjar bära frukt hos allt fler och fler medborgare. Författaren Per Glavå reagerar emot de många religiösa övergreppen emot barn i vårt land, och hela Världen över. Han skriver:

Det är den enskilde som i vuxen ålder själv ska bestämma över sin tro och välja om hen vill utöva den. Det må vara som kristen, humanist, scientolog, agnostiker, muslim, naturalist eller kanske buddhist.

Barn ska inte tvingas in i några kristna samfund via ”Dop” eller andra dumheter. Man kan tilldelas ett språk, ett medborgarskap eller en nationalitet via födseln, likaväl som en kultur, vilket FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna faktiskt förutsätter. Men religion är och förblir något som förutsätter ett aktivt, medvetet val, och ett nyfött barn är inte i stånd att välja. Och Per Glavå fortsätter:

Barns rättigheter är överlag mycket starka i Sverige. Vi har sedan länge en lag mot fysisk bestraffning, vi har barnombudsman, en socialtjänst som aktivt skyddar utsatta barn och vi har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter som träder i kraft 1 januari 2020. Ändå tillåts dop, omskärelse, konfirmation och religiösa grundskolor. Ovanstående kan pågå med hjälp av det vi kallar religionsfrihet. Men för barnet finns ingen frihet. Föräldrar ges i religionens namn frihet att utsätta sina egna barn för bestående fysiska och mentala övergrepp. Detta gör begreppet religionsfrihet märkligt då det inte alls innebär frihet för barnet. Religionsfriheten är mycket viktig men inte på bekostnad av barns rättigheter vilket också görs tydligt i Europakonventionen:

”Envar skall äga rätt till … religionsfrihet … med hänsyn till andra personers fri- och rättigheter.”

Om det i praktiken innebär att friheten för den ene är att få tvinga den andre, då handlar det om tvång och inget annat.

— —

Som förälder har du stort ansvar för dina barns uppfostran. Den moraliska kompass du lägger ut blir viktig för resten av livet, liksom de värderingar du delar med dig av. Men du har också stort ansvar att uppfostra ditt barn till en självständig och fritt tänkande individ som själv väljer vad den ska tycka eller tro.

Så långt Per Glavå alltså, en skribent vars författarskap och gärning är helt obekant för mig sedan tidigare. Jag måste säga att han har rätt. Det här är vad jag själv, och Humanisterna – med Christer Sturmark och andra i spetsen – har kämpat för i många år, och även om alla inom den Hedniska och Asatrogna rörelsen i Sverige kanske inte delar min uppfattning, så tror jag faktiskt att de flesta medborgare i landet delar den.

Oavsett vilken religion det nu är fråga om, så ska omyndiga personer inte tvingas med i någon sorts religiös rörelse emot sin vilja.

Igår nådde oss nyheten om hur extrema muslimer med hjälp av frikostiga ”ekonomiska bidrag” driver sk ”religiösa friskolor” inuti Sverige. Allt sker med vissa politiska partiers uttryckliga stöd och goda minne. Svenska Dagbladet har med hjälp av forskaren Magnus Normark, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) avslöjat hur det Saudiska Kungahuset försöker sprida extrem islam i Sverige. Det rör sig om summor runt 100 miljoner kronor, och särskilt utsända Wahabitiska Imamer, som ska inplanteras i Sverige från Saudi-Arabien, en av Världens allra värsta förtryckarregimer. Varför tillåter vi alls sådant att få ske i vårt eget land ?

I Ryssland, ett nära grannland, har man sedan några år ett förbud (ofta hårt kritiserat i väst) för ”utländska agenter” att finansiera olika sorters verksamhet inne i det egna landet. Syftet är bland annat, att just förhindra att det byggs upp någon ”islamisk stat” eller religiöst styrda ”parallell-samhällen” inne på ryskt område – för där accepterar man inget sådant, och det bör vi svenskar heller inte göra. Flera debattörer – till och med inom Socialdemokratin, som länge hållit islamisterna bakom ryggen och försvarat dem – börjar nu ifrågasätta alla religiösa friskolor överhuvudtaget. Man har till och med vädjat till Jan Björklund och det förment Liberala partiet i Sverige att byta åsikt – men, ingenting har hjälpt.

Vi har också en mycket märklig myndighet vid namn SST här i Landet Löfvén, som varje år delar ut närmare 100 miljoner kronor i bidrag åt olika sorters anti-demokratiska religiösa grupper, vars värdegrund starkt skiljer sig från det svenska samhället. Detta är särskilt aktuellt just idag, nu när vad som är kvar av Regeringen Löfvén ska presentera sin budget för nästa år. Bland annat är ju hela Försvaret och Polisen kraftigt underfinansierad, och Rättssamhället redan i gungning – så varför fortsätter man lägga pengar på Islam, och andra Monoteistiska religioner ? Vi ger bidrag för att sprida Katolicism i vårt eget land med mer än 6 miljoner om året. Katolicismen är en religion, som vidhåller sitt abortmotstånd och sysslar med Exorcism, alltså djävulsutdrivning, allt enligt officiella uppgifter från Vatikanen, och Chefsexorcisten där.

Tycker vi verkligen, att svenska skattepengar ska gå till sådant ? Överensstämmer det ens med den förmodade ”Värdegrund” som vår Regering eller för den delen svenska folket kan antas ha ??

Enligt SST:s officiella hemsida, vräker vi ut mer än 40 miljoner årligen på att islamisera vårt eget land ligger det egentligen i den svenska allmänhetens intresse ?

SST vägrar samtidigt sen flera år, att ge Humanisterna någon som helst form av bidrag, och förutom en struntsumma – inte ens 400 000 kr – till Sveriges Buddhister, så har man under hela sin existens bara och endast bara erkänt Monoteistiska samfund som de enda berättigade bidragstagarna. Man vägrar att erkänna Polyteistiska religioner, till exempel; och man vägrar också att ge bidrag till de enda religioner som verkligen hör hemma i Sverige, alltså Asatro och Samisk religion.

Och på detta sätt fortsätter SST:s meningslösa miljonrullning, år efter år.

SST:s handläggare består till stor del av frireligiösa kristna, samt personer från islamsk kultur – som rakt fram sitter och ger bidrag åt sig själva, eller åtminstone rörelser, de själva är medlemmar i. I alla andra fall med myndigheter runt om i Sverige skulle detta kallas för ett solklart fall av ”jäv” eller tjänstemanna-styre, men personerna bakom SST blir aldrig granskade, eller ställda till svars.. Också den sk ”Allmänna Arvsfonden” – en fond som tar hand om alla ”Dana-arv” i Sverige, eller kvarlåtenskapen efter döda svenskar utan arvingar – styrs numera efter en mycket märklig politik. Till och med Sveriges Radio har erkänt, att stora summor av de mer än 750 miljoner som betalades ut ur denna fond förra året, gått till terror-misstänkta och anti-demokratiska organisationer – i flera fall med klara kopplingar till just extrem islam…

Någon ”allmän arvsfond” finns inte i något land på hela Jorden, utom Sverige och Island, enligt vad som påstås.

Och att ge statsbidrag för att utöva främmande religioner, görs knappast i något annat land i hela Västvärlden, utom just Sverige.

Se på USA till exempel – eller andra verkligt liberala länder. Där ges inte en enda cent, inte en enda dollar till någon kyrka överhuvudtaget – varken av statliga eller federala myndigheter. Ändå finns det inget religiöst samfund i Amerika som går i konkurs, vad det nu kan bero på. Nejdå. Kissoliker och Lorteraner, Presbytarianer och Lebytarianer, Mormoner med Hormoner och Sjundedagsadventister samt Söderns baptister – allesammans klarar de sig själva, utan statlig inblandning.

Fler debattörer än jag själv har gång på gång påpekat det här, men ändå fortsätter man att göra religiösa samfund till bidragsberoende .

Världen över tycker de flesta regeringar, att religion är människornas ensak, som de själva får betala för, men ingenting som ska statsfinansieras.

Det är faktiskt ganska lätt att förstå en sådan uppfattning. Varför skall jag som svensk vara med och finansiera fundamentalistiska grupper, som jag inte alls kan sympatisera med ? Varför ska jag finansiera min grannes religion, som jag inte delar, inte är med i, och inte vill betala för ?

Varför är det bara Monoteistiska religioner som ska ha bidrag ? De tre stora ökenreligionerna vägrar ju att erkänna någon annan gud än sin egen – ”du ska inte ha några andra gudar jämte mig” står det ju i den kristna bibeln – och hur går det ihop med påståendet om att vi ska ha ett ”Multikulturellt” svenskt samhälle ? Vissa personer påstår till och med, att vi skulle ha ”Multikulturalism” som någotslags grundlag – utan att kunna ange vilken paragraf det nu står i, i så fall.

Multikulturalism förutsätter Polyteism, men utesluter en gång för alla samtliga Monoteistiska religioner, per ren definition. Och dessa får man då sluta ge bidrag till, ifall man nu alls skall vara någon anhängare av det ”Multikulturella” samhällsexperimentet…

Annonser

Blasfemilagar i Danmark, Religiösa ”Friskolor” i Sverige….

Visste ni att Danmark som enda Nordiska land är med i den sk ”Blasfemi-klubben”, dvs en liten grupp Islamska Stater inklusive Ryssland, samt det ärke-katolska Irland ? Dessa länder är nämligen närapå de enda i Världen, som har särskilda lagar emot Blasfemi, eller sk ”Hädelse” av ”gud”, ”allah” eller ”jehova” och andra Monoteistiska Guddomar, som har krav på sk ”Allsmäktighet – eller med andra ord en fullständigt totalitär samhälssyn..

Enligt det ansedda Pew Research Centre är det bara totalitära stater, där katolicism och Islam dominerar – samt Ryssland – som har särskilda lagar emot Blasfemi. Alla andra någotsånär moderna stater har för länge sen slopat det begreppet…

23 februari i år började Humanistbloggen – organ för Humanisterna eller The Swedish Humanist Association – där jag själv är mångårig medlem – skriva om ett fall i Viborg på Jylland, där en man plötsligt blivit dömd för blasfemi, bara därför att han vågat bränna ett exemplar av Koranen, vilket han också filmade och lade ut på Facebook. Sådant må ju vara kontroversiellt så det förslår, men i nästan alla civililiserade stater, inklusive Sverige, skulle man tycka att sådana lagar inte behövs.

Möjligen skulle man nämligen kunna använda lagrummet eller paragrafen ”förargelseväckande beteende” istället, förutsatt att någon offentligt gjorde något som väcker förargelse hos en särskild grupp, religiös eller annan, men man kan inte döma personer för en åsikt, exempelvis – det måste till en viss ”verkshöjd” eller särskilt kvalificerade omständigheter för att ens k-u-n-n-a ”väcka förargelse”.

Ifall en person skulle bränna en Bibel hemma på sin bakgård, där ingen ser detta och ingen bevisning finns, skulle händelsen inte kunna väcka förargelse, och för att ens kunna väcka förargelse på internet, exempelvis, krävs det ju att någon aktivt går in och söker efter sidor som han eller hon kan bli förargad på..Bara därför att personen ifråga faktiskt v-i-l-l förarga sig…

Exempelvis kan du som läser denna text bli förargad på den också, men vad du hittar här har inte ”verkshöjd” eftersom du befinner dig här på denna sida och läser vad som står på den av din egen, fria vilja… Det finns ingen som sagt, att du måste titta på illustrationer som den här, och du behöver inte heller läsa detta, så nu kan du hålla för ögonen, om du vill…

För att en händelse skall vara ”i public domain” eller ske offentligt, måste den först försiggå i verkligheten, och inte ”på nätet” – enligt de flesta lagstiftares uppfattning. Abstrakta föreställningar, som cyberspace eller ”andliga” varelser kan egentligen knappast kränkas, eftersom de inte ”existerar” fysiskt, utan högst immatriellt. I och för sig finns det något som heter Immaterialrätt inom juridiken också – men den rör egentligen mänskliga uppfinnare eller utövare typ konstnärer, och möjligen kan också präster, troende osv hänföras till denna grupp…

Att straffa människor med upp till fyra års fängelse, som i Danmark; bara därför att man vill införa Sharia-lagar eller tillfredsställa de underliga nyckerna från en eller annan liten invandrargrupp är helt fel, anser Humanisterna i Nordens alla länder – Danmark inbegripet.

27 mars i år gjorde 12 olika Humanistiska organisationer över hela Norden ett gemensamt uttalande, och det lyder såhär:

NORDISKT UTTALANDE MOT BLASFEMILAGAR

De nordiska humanistförbunden uppmanar den danska regeringen att avskaffa §140 i den danska strafflagen.

Som humanister fasthåller vi att både yttrandefrihet och tros- och livsåskådningsfrihet måste beskyddas i varje tid.

Vi får inte glömma att dessa är rättigheter för människor, det vill säga mänskliga rättigheter. Lagstiftningen ska skydda individers yttrandefrihet, och även skydda individer mot hatspråk och hatbrott. Hatfulla och kritiska yttringar mot idéer, religioner och ideologier bör bekämpas med ord och debatt, inte lagstiftning. Alla ska kunna kritisera alla uppfattningar, även om kritiken inte är särskilt vänlig eller smakfull.
Som nordiska sekulära demokratier har vi en plikt att högt och tydligt säga att vi inte finner det acceptabelt att straffa människor för att de förolämpat gudar eller religioner. I andra delar av världen är detta straffbart med döden, och att inte motsätta sig sådana lagar bidrar till att legitimera denna typ av lagstiftning.

Danmark, Finland och Färöarna har fortfarande blasfemilagar och vi uppmanar härmed till att §140 i danska strafflagen, samt blasfemilagarna i Finland och på Färöarna, avskaffas.

Humanistisk Samfund, Danmark
Vapaa-ajattelijain Liitto ry – Fritänkarnas Förbund rf, Finland
Suomen Humanistiliitto, Finland
Humanisterna, Sverige
Human-Etisk Forbund, Norge
Si∂mennt, Island
Humanistafelag Føroya, Færøerne

 

Med Asatrons språk skulle man också kunna uttrycka det såhär: ”Vi kräver frihet för Loke, såväl som för Tor !”  Den som sa det var den store Humanisten Gruntvig – som var Dansker ! – och dessutom kristen till namnet, även om han nog egentligen var hedning till själ och hjärta.

För just så är det enligt Asatron, nämligen.

Vi har alltid Loke, och i Lokasenna i Eddan – även kallat Oegirsdrikkja – kan man läsa hur Loke hädar och smädar nästan alla övriga gudar och gudinnor samt makter å det grövsta. naturligtvis blir Lokes öde slutligen därefter, men han må ändå ha sagt vad han vill, och de andra gudarna ingriper på intet sätt emot detta, innan Tor anländer. Och häri finns stor och underbar visdom, som de fåtänkta icke kan se. För dåliga översättare med kristen bakgrund och kristen bias – som Lars Lönnroth – framstår bara Loke som en pajas, och de ser inte budskapen bakom den yttre texten, eftersom dessa budskap övergår både deras låga moraluppfattning och intellektuella förstånd. Lokes anklagelser skulle aldrig mottagits, om de inte innehöll en kärna av sanning, och just därigenom blir de farliga…

Hädelsen finns inbyggd i all Polyteism redan från början, liksom möjligheten att välja sig fler Gudar och att få höra Lokes skratt.

En man som förmodligen har ”god sans för Loke” – som det heter i Norge – är förstås Jim Lyngvild, den store Hedningen och Hädaren, som nu skapat sig en Frejas Falkhamn av tusentals vita svanfjädrar. Känner jag honom rätt, den spjuvern, så tänker han väl som en annan Ful ankunge eller ”den grimmende elling” iföra sig Falkhamnen själv, och iklädd den beträda en eller annan scen och modeshow. Eller sjov – för så heter det i Danmark. Og det er Fröjas sal. Också självaste Loke lånade ju som bekant Frejas Falkhamn en gång, vilket står att läsa i ”Thrymskvida”. Därigenom får Hr Lyngvild sin fullständigt logiska förklaring.

I landet Sverige – sedan länge styrt av en liten, halvtotalitär (s) och (mp) märkt ”nomenklatura” har attityden emot Monoteismen, med allt vad den innebär av Sharia och förföljelser börjat svänga på sista tiden…

Det började 24 Mars med att 13 högt uppsatta socialdemokrater och edsvurna medlemmar av ”Nomenklaturan” i Sverige skrev en debattartikel i DN, lagom inför Partikongresen senare i år. De kräver att religiösa friskolor, sharia och en massa annat, som samma Socialdemokrater också varit med och infört, nu förbjuds i vårt land.

I Stockholms norra förorter härjar redan Islamistisk ”moralpolis” och Monoteismens Spö-gubbar, ungefär som i Sydsudan. Kvinnor förföljs. Människor blir trakasserade. De som inte följer ”Gud” eller ”Allah” stämplas, misshandlas av ”spö-gubbarna” eller fördöms som kättare och hedningar.

Och det är inte det enda, som sker i Stefan Löfvéns Sverige. Skrikande och Hets har publicerats i DN – och för den bär den gamla ”Broderskapsrörelsen”, numera omdöpt till ”Tro & Solidaritet” samt Livets Ord skulden – jag länkar inte till sådana debattartiklar, skrivna av dessa högerextrema element – men debatten pågår fortfarande

Detta medan Sharian i Sverige – numera också förstäkt av ”hat-polis” och diverse ”muslimska frikårer” växer sig allt starkare och starkare… Min gamle vän Mohammed Omar har idag skrivit en insiktsfull artikel om den sk ”Mångkultur” svensk socialdemokrati varit med och infört, och om dess ofrånkomliga konsekvenser, som nu står allt klarare och klarare framför oss.

Själv anser jag att ”religiösa friskolor” inte hör hemma inom något modernt samhälle överhuvudtaget. Jag skulle inte acceptera eller respektera Hedniska friskolor heller, allra minst drivna av ”fornsedare” och annat kriminellt patrask.

Religion är ingenting för barnrumpor, utan en angelägenhet för vuxna människor, och religion får heller aldrig någonsin tillåtas gå ut på Monoteism, eller därmed likställda totalitära system. Enligt Humanisterna tycker hela 73 % av vårt folk, likadant som jag.

Jag är och förblir vad jag är. En son av mitt land, som försvarar demokratins världen – här och överallt i vår värld, så sant Tor hjälpe – och inte bara på Torsdagarna.