Ett Hedniskt Tensta träder fram…

Nej, nu handlar det inte om förortsproblematik, invandringspolitik eller en Socialdemokrati på dekis... ”Järfälla Tidning” ute i Norrort har nämligen redovisat några nya arkeologiska upptäckter, finner jag, när den 30 Septembers exemplar av denna lokalblaska en smula vanvördigt ligger och blaskar i rännstenen utanför just mitt hus. Liksom av en händelse – eller är det försynens skickelse – man kan liksom aldrig så noga veta, – men det regnvåta och solkiga exemplar jag får läsa, innehåller rubriken ”Amuletter kastades i Önskebrunn” ditsatt av en enkel brödskribent. Och sidan 12, där artikeln står att läsa, råkar vara uppslagen av vinden, så att just jag får se den, i precis det rätta ögonblicket.

Är inte tillvaron underbar ?

”vestigia terrent” – spåren förskräcker (också inom journalistikens värld)

Vi är alla såsom enkla brödskribenter inför makterna, visserligen – men i alla fall – det här verkar närmar sig den sorts rubriksättning som SVT eller vår kära Statstelevision brukar använda, ni vet samma slags journalism som syns i rubriken ”Skrytbygge brändes ned” vilket då ska vara en objektiv och saklig artikel om de nya fynden i Gamla Uppsala, som innehållit en Kungsgård med kvadratkilometerstora ägor, vad de pallisadomgärdade ytorna angår, och flera hundra kvadratmeter stora hallar vad det gäller själva Kungssalen, och detta under tidigt 600-tal.

Varför blev det så viktigt – för svenska journalister vill säga – att framhålla, att de hedniska amuletterna måste ”kastas” och kungshallen ”brännas ned”, eftersom den är värdelös den också, och dessutom – citat – ”ett skrytbygge” – slut citat. Vad är det för tendenser ?

Men nåja – den lilla lokaltidningen kan ge oss sakligare upplysningar också.

En modern smeds tolkning av begreppet ”Edsringar”

Två arkeologer från ”Stiftelsen Kulturmiljövård” – en av de mycket få instanser som inte bara sysslar med uppdragsarkeologi (alltså rena skyddsgrävningar) har lyckats rädda fynd från två gravfält i Hjulsta, som för alltid kommer att förstöras av Förbifart Stockholm, apropos detta med förstörelse. Bevisen pekar emot Asatro, och det kan man inte dölja. Inte mindre än 150-200 amulettringar har hittats, och de har förmodligen offrats eller blotats bort i en djup brunn, som man nu finner rester av. Man finner inte bara föremål, utan också rester av det knotext i vilket föremålen användes, vilka riter som utspelades på platsen och exakt hur det gick till, vilket är det ”nya” i sammanhanget.

Alla Edsringarna eller Amulettringarna är mellan 5 – 15 cm i diameter och tillverkade av järn, inte ädelmetall, och runtomkring ligger ett typiskt uppländskt gravfält med brandgravar, alltså ett hedniskt gravskick, men inga skelettgravar. Just beteckningen Amulettring eller Edsring borde få mina läsare att haja till, eftersom vi vet hur dessa fynd behandlats av SVT:s journalister tidigare, och hur fördomsfullt man då uttryckt sig.

Flera gånger har det kommit fram, hur fynd från utgrävningar i Norrort uppsåtligen förstörts. Det visade sig i September i år att det var Riksantikvarieämbetet själv som låg bakom den systematiska förstörelsen av fynden, innan man kunnat tillvarata ens några statistiska uppgifter över deras antal, eller utföra någon djupare analys.

Lokala politiker, bland annat i Täby, började protestera i frågan, och även i utlandet undrade man vad som pågick, i samband med den debatt om Regeringen Löfvéns mycket märkliga kulturpolitik, som förts på senare år.

Så illa skall det nu inte gå den här gången, lovar Arkeologen Andreas Forsgren. Alla de som hatar asatron, och som i sitt blinda hat emot det här landets ursprungliga kultur, systematiskt söker utplåna varje fynd, ska inte få rätt eller vatten på sin kvarn den här gången. Inte heller går det att förvanska fyndresultaten till att handla om islam eller något annat, vilket vi också fått se prov på den sista tiden.

Fynden som hittats tillhör de svenska medborgarna. De ska nu konserveras för att inte rosta bort, och analyseras

  • Järfälla Tidning 30 September 2017

Detta lovar man alltså oss den här gången. Vi får väl se, om Stiftelsen Kulturmiljövård är bättre och schysstare emot oss Asatroende, och alla svenska medborgare än vad RAÄ och den svenska staten varit.

Artikeln avslutas med dessa ord:

Vi har redan märkt ett stort intresse från allmänheten, och det finns en möjlighet att föremålen kan ställas ut. Vi kommer också att fortsätta förmedlingen av kunskap till närliggande skolor, samt till allmänheten, via till exempel appen Onspotstory…

Det har man all heder av, tycker jag; och om den här historien och det här reportaget visar något, så är det, att oberoende organisationer inom Kulturminnesvården har en mycket större roll att spela, än vi vanligen tror. Här läggs grunden inte bara till lokala utställningar, utan ett samarbete med lokala institutioner som skolor och liknande, utan att man försöker förvrida och vanställa historien, på det sätt vi exempelvis såg i Enköping förra veckan, allt tack vare en klångfingrig textilkonservators föga förtroendeingivande verk – och hon är kanske inte den enda, som ”tallar” på vårt kulturarv, och försöker förstöra det…

Snart kan den här galna kvinnan och hennes ”parti” åka ut ur Riksdagen – för gott !

Att amulettringarna och edsringarna från Hjulsta är äkta, hedniska offer som kommer av Asatro, är oomtvistligt. Torshammare sitter fästade vid flera av dem, inte bara den största, och de har antagligen blivit föremål för svärjandet av en ed, som man direkt riktade till gudarna, medan ringarna sedan deponerades i brunnen, och tänktes föras iväg till underjorden och de dödas värld. Kanske skedde det vid Alvablotet, som vi snart kan fira i slutet av denna månad, och om höstarna varje år, i exakt samma årstid som vi nu befinner oss i, men det får vi aldrig säkert veta.

Att Edsringarna, brunnen och gravfälten bildade en enhet, däremot, och att det förekom stadigvarande hedniska bruk på platsen under flera hundratals år – och att allt snart är borta under en ny motorväg – det är däremot helt säkert. Sakta, säkert och målmedvetet arbetar ärliga forskare, frivilliga och skolor i området vidare. De arbetar i motvind, emot RAÄ, utan statliga bidrag och motströms de tendenser och den meningslösa hets, som riktas emot dem i hela den svenska pressen.

De människorna har mitt förtroende – kanske mer än mina hedniska vänner. Och jag tror inte på statstelevisionen, eller vår Kulturminister längre…

Utlandet börjar reagera emot Kulturförstöringen…

Stölderna från Universitetsmuséet i Bergen, där närmare 300 av Norges allra yppersta konstföremål från Vikingatiden försvann, och den uppsåtliga ”selektionen” och ”kasssationen” av värdefulla föremål från Molnby-utgrävningen och förstörelsen av andra kulturskatter i Sverige börjar nu uppmärksammas även utomlands.

Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Stockholms län har fortfarande ingen som helst förklaring till det inträffade. Hur kunde man slänga tjogtals med värdefulla amulettringar med Asatrons symboler från 900-talet direkt i metallåtervinningen, och vägra att ta hand om dem ?

Riksantikvarieämbetet har bekräftat, att fynden var av stort vetenskapligt värde, men redovisar inte hurpass vanligt sådant här blivit sedan Miljöpartiets mycket märkliga ”kulturpolitik” infördes år 2015. Såhär skriver man på sin hemsida:

Det är beklagligt att många metallföremål har kasserats varav flera med ett högt vetenskapligt värde. Gallring bör ske i dialog mellan undersökaren och länsstyrelse för att urval till konservering och eventuell gallring av metallföremål sker på bästa sätt. Länsstyrelsernas hantering av gallringsfrågor är ett område vi kan komma att följa upp och utvärdera ytterligare.

Lama efterhandskonstruktioner, försäkran om att vi ”tillsätter en utredning” och tomma beklaganden, helt till ingen nytta. Känns mönstret igen från sommarens skandaler med Transportstyrelsen och alltfler genomkorrupta, hutlöst agerande myndigheter i Stefan Löfvéns Sverige ?

Hur kan man från Myndighetshåll tillåta, att vackra föremål som de här målinriktat förstörs och fördärvas ?

Johan Runér, arkeolog vid Stockholms Länsmuseum har larmat och agerat. SvD har skrivit debattartiklar Populär Arkeologi och flera sammanslutningar för såväl professionella arkeologer och amatörer reagerar – men ändå händer inget.. Förstörelsen bara fortsätter. Ingen vet egentligen hur många föremål som försvunnit, för RAÄ och Länsstyrelserna sitter ju själva på alla data, och kan effektivt hemlighålla vad som hänt, i alla fall tills någon vidare utredning sker.  Jag citerar, från en fransk nät-tidskrift:

The findings are usually quickly disposed of in order to make way for construction machines and building workers.

This was kept secret until this week’s declarations by Johan Runer, archaeologist at the said museum. He tried to raise the alarm before but only met indifference from the Liberal Swedish Media. According to Runer, this has been going on since at least 2016 as he recalls the example of an entire human settlement from the Bronze and Iron Age that discretely got levelled to allow road works for Sweden’s E6 motorway to progress. We do not know so far if this practice only incriminates this museum or is part of a greater scale.

The money argument for a national museum implanted in one of the most prosperous countries on Earth (for now, before the “New Swedes” do what they do best) does not make sense. There is no shortage of funds in Sweden to host more refugees and promote multiculturalism in every media, but the money seems to vanish when it’s time to preserve European common heritage.

— —

It was even kept relatively secret until one researcher who could not take it anymore had to tell the world. Why do they not invite other museums around the world to collect and protect their artifacts in their name if money is an issue? I know at least ten museums around me that would stop everything they are doing right now to plan a trip and bring back the artifacts to add them to their collection.

Why don’t they store them in labelled wooden boxes as it was done for hundred of years? If not, let them ask for voluntary work to take care of the findings or let it be given to the native people that are interested in this culture. Even if used as door stops or cutlery, they’ll take better care of it than any Swedish government.

Varför blev det plötsligt så viktigt för Miljöpartiet (som leder vårt kulturdepartement) att förstöra alla spår från landets Forntid ?

Vad som sägs här är mycket klokt. Man gör inget som helst att samarbeta med andra vetenskapliga instanser, inom och utom Sverige för att bevara föremålen. Istället förstör man dem bara. I Sverige finns inte bara Historiska Museet eller Länsmuséerna, utan också Svenska Fornminnesföreningen, Vitterhetsakademin, små kommunala muséer, och till och med vissa bibliotek – som det i Järfälla Kommun – har arkeologiska samlingar.

Men Nej – Men Nej – enligt den nya sk ”kultur” politik som (Mp) infört, måste föremålen förstöras. Man vägrar samarbeta, man finner inga andra lösningar – och varför ? Sker det inte målinriktat, och på grund av ett illa dolt Sverigehat, kanske ? Det finns branschorganisationer och förbund för yrkesverksamma arkeologer också, som nog borde få ett ord med i laget – men RAÄ och Kulturdepartementet vägrar att lyssna. Och vem bär egentligen ansvaret ??

Fd ledarinna för Disney-klubben. Värdig Minister för Svensk Kulturpolitik ? Säg BAH ! åt vår Kulturminister…

Terminally ill patients suffering from the Liberal Cancer like Alice Bah Kuhnke (“New Suede” and Sweden’s Minister of Culture) are the ones that now approve those decisions and define what should compose Swedish History and choose what will be Sweden’s future. The same people that consider that the ideal treatment for returning ISIS fighters to Sweden should be more love and integration.

 

The struggle to erase Swedish history, break down Swedish culture and force the Swedes to assimilate into the multicultural globalist phenomenon is going according to plan. — —

By destroying elements attached to the idea of Viking culture, which valued financial success, bravery and putting one’s people first, Sweden’s self-loathing decision makers  try to erase the few traces that show Sweden as something else than a multiculturalism-infected petri dish.

Destroy a people’s history so they cannot find a common heritage to fight for and you can start anew and create the society you seek.

Så långt de utländska reaktionerna. Regeringens motiv blir alltmer klara. Den dolda agendan har avslöjats, och nu går det inte att tiga längre.

I Norge använder man idag ordet ”NIDINGAR” om de som bröt sig in på Bergens Universitetsmuseum. Samma ord kan nog också användas om ISIS sk ”Frihetskämpar” – mer än 150 av dessa ”återvändare” finns nu i landet enligt SÄPO, och samma Kulturminister ivrar förstås för, att de allesammans måste stanna här. Rena sammanträffanden ? Eller delar av en gemensam politik ??

”Kulturpolitik” modell ISIS och Kunkhe – Samma sak kan hända även här…

Regeringens politik talar i mycket för sig själv – för vad är avsikten ?

Vad är en Niding och en Varg Veumr, eller Varg i Veum, alltså en varg eller förbrytare som kränker också det allra heligaste, förresten ? Kan man använda de orden om de som bröt sig in på Universitetsmuséet i Bergen med syfte att fördärva och ödelägga ett helt folks historia ? Kan man använda samma ord om Sveriges Kulturminister, eller de som förstör och ödelägger kulturföremål i vårt land ??

Ja, ni bestämmer själva, kära läsare – men vad gäller IS och dess förespråkare – i den svenska regeringen så väl utanför, tycker jag nog att det ordet kan användas.

De som låter sådana saker som redan skett i andra länder ske även här, ger jag inte mycket för, hursomhelst… Den sortens styrande får vi nog avlägsna fortast möjligt, med fredliga medel i nästa val..

Skadegörelsen på Kulturarvet fortsätter… I Sverige och i Norge…

Riksantikvarieämbetet, RAÄ, försöker idag förneka journalisten Ola Wongs skrämmande avslöjanden i Svenska Dagbladet, Svd om hur det svenska arkeologiska kulturarvet systematiskt förstörs till följd av utebliven metallkonservering, som samvetslösa entrepenörer i byggbranschen inte behöver betala för, samt bristande kontroll från svenska myndigheter. Ändå kan Ämbetet inte förklara de värsta övergreppen emot vårt kulturarv, och hur tusenåriga amulettringar och andra artefrakter från Asatrons tid i Sverige systematiskt kastats och förstörts.

Ta utgrävningarna i Molnby, norr om Stockholm till exempel, vilka beskrivits i lokaltidningen ”Mitt I”.

Tusenåriga amulettringar från järnåldern gick till metallåtervinningen eftersom arkeologifirman som grävde helt enkelt inte hade möjlighet att ta hand om fynden. Svenska Dagbladet har uppmärksammat att liknande saker händer regelmässigt vid utgrävningar i Sverige.

Det känns fel och sorgligt att förstöra över tusenårigt rituellt konsthantverk. Kulturnämndens ordförande i Vallentuna, Lovisa Kronsporre, tycker att frågan bör diskuteras politiskt. -Jag förstår om folk blir upprörda över det här, säger hon.

Allt fler etniska svenskar, ja till och med Centerpartistiska politiker blir upprörda över hur Regeringen Löfvén behandlar vårt kulturarv…

I Norge utsattes Universitetsmuséet i Bergen – som har en stor samling världsunika fynd från Vikingatid och Järnålder – för en fräck stöld i helgen. Tjuvarna kunde enkelt och lätt klättra in på muséet via en byggnadsställning, krossa en glasruta och vandra in. Sedan valde och vrakade de, slog sönder monter efter monter och tog minst 245 värdefulla föremål, har det visat sig. Larmet utlöstes minst två gånger, men ingen reagerade. Ingen lyfte ens ett finger för att försvara en av Norges viktigaste konstskatter. Polisen reagerade inte heller, utan kom som vanligt för sent till platsen, och så slutade denna dystra ”Norgehistoria”. Nu har det lagts ut offentliga listor på Facebook över de stulna föremålen, för att förövarna skall kunna åka fast och inte komma undan, innan föremålen försvinner ut ur Norge för all framtid. Polisen förnekar dock att det skulle röra sig om ett rent beställningsarbete enligt de norska tidningarna, som skrivit mycket om saken.

Såhär lätt är det att sno ovärderliga kulturskatter i Norge. Man bara ”vandrar in” och Polisen gör ingenting ingenting åt det, förrän det redan är försent…

Varför har myndigheter i Sverige och Norge så dåligt skydd för våra kulturföremål ? Varför säger direktrisen för ”Forum för levande historia” i Sverige att just svenskar och nordbor skall sakna all kultur, och varför beivrar man inte stölder som de här ? Själv anser jag – och flera med mig – att det finns ett politiskt syfte och en dold agenda bakom alltsammans. Ett historielöst, rotlöst och identitetslöst folk består av rädda och skrämda människor, som inte vet vilka de är och var de kommer ifrån. Rädda och identitetslösa människor är lätta att kontrollera, och de kan politikerna sedan lura och domptera som de vill. Därför är det viktigt för (S) i Sverige och Arbeiderpartiet i Norge att ta ifrån de etniska svenskarna och norrmännen deras identitet, och det gör man bland annat med att systematiskt undertrycka fakta – eller se till att viktigt bevismaterial kommer bort.

Sedan kan man bara stå där i talarstolarna och ljuga, ljuga, ljuga för sina egna medborgare, och säga saker som ”Men ingenting kan ni dumma Nordbor skapa för er själva ! Allt gott har kommit utifrån! Ni måste underkasta er, stå med mössan i hand och bocka, bocka, bocka. Nu inför vi sharia-lagar och katolicism, för ni har ju ingen egen lag”

Så dräper, dödar och dompterar man två hela folk – men se – den bluffen går inte alla av oss på !!

Gudarna ser vad som sker ! Låt inte förövarna komma undan….

Ovärderliga föremål i guld och silver, som snart kanske smälts ned och blir förstörda för alltid…RING POLISEN om ni ser några spår…

Tragiska incidenter som dessa har i och för sig inträffat förr i historien. I Danmark stals till exempel de berömda Gallehus-hornen – ett av världens tidigaste och mest betydelsefulla runfynd, men det var på 1800-talet, när Nationalmuseum i Köpenhamn var betydligt sämre bevakat än det är idag.  År 2007 greps till och med fyra personer av utländsk härkomst för att ha stulit sentida kopior, men kopiorna återfanns tre dagar efter stölden…  Den gången rörde det sig om ovanligt ”klantiga” tjuvar, men tydligt är, att vi måste börja försvara oss emot all denna kriminalitet, och kräva att också muséerna gör något för att skydda vad som faktiskt är en betydelsefull epok inte bara i Nordens, men Europas och hela Världens historia.

”We go into the arms of those who remember us – only then, can we truly come home”. Utan det förflutna, har vi ingen framtid…

Varför finns det så många politiker och andra, som hela tiden förnekar vår rätt till ett kulturarv, och vill ta ifrån oss vår identitet och historia ? Varför hatar de oss vanliga svenskar, norrmän och danskar så mycket, trots att de också tillhör samma folk, ett folk som har bott här i tusentals år ?

En norsk bloggare jag nyligen läst, säger såhär angående den ökande kriminaliteten, rasismen som drabbar oss och allt det andra våra politiker kommer dragandes med:

Vi levde som jegere, fiskere og sankere. Nordmenn har siden bodd i Norge, spredt, i desentraliserte og homogene folkestammer. Vi er stedbundet. Ingen andre har befolket Norge lengre enn nordmenn. Vi kan hevdes å være langt mer «jordet» enn de fleste andre folk andre steder. Vi var få i antall, og vi var utbrytere.

— —

Historisk har vi aldri hatt noen annen religion enn naturen. Våre guder har alltid vært den. Vi har alltid valgt våre egne konger, dronninger og ledere. Tjente ikke disse til folkets forventninger, ble de byttet ut. Var de tyranniske eller korrumperte ble de ikke sjelden tatt av dage. Var andre kandidater bedre skikket, ble de gamle utkonkurrert og demokratisk valgt. Folkeviljen var altoverskyggende. Norge kan således hevdes å ha verdens eldste demokrati. Våre tre hovedting som heter det samme i dag, Eidsivating, Frostating og Gulating, var operative samlingsplasser for direkte folkedemokrati for kanskje mer enn 3 500 år siden. Vårt direkte demokrati er eldre enn det greske i antikken. På våre ting stemte likemenn og kvinner over alle viktige beslutninger. Kvinner og menn var likestilte, men det var tradisjonelle og naturlige kjønnsroller, der man egenkultiverte den bærekraftige storfamilien. Kvinner har i vår tradisjon hatt både stemmerett, arverett, rett til å eie jord og å skille seg. Voldtekt og urettmessig mishandling har i tusenvis av år medført meget strenge straffer i Norge, og har blitt ansett som æreløse handlinger. 

Till detta skulle man kunna lägga, att rasism emot svenskar och norrmän – något som blir alltmer tydligt – och ren kulturförstörelse, stöld av konstskatter annat sådant inte är små eller obetydliga brott det heller – och att rättvisan till sist måste segra, i alla fall. Det kommer en dag när vi inte längre står lydigt med mössan i hand och bockar, och då blir det synd om förövarna…

 

Vandalisering av fornminnen ? Jo, sådant förekommer tyvärr fortfarande..

Den här våren har jag tipsats om en hel del upprörande händelser här och var i landet ( bland annat i Norra Storstockholm) av hedniska vänner.  23 februari i år kunde SVT berätta om hur en Runsten i Upplands Bro totalförstörts av grafitti.  Också Lokaltidningarna och flera andra media uppmärksammade händelsen, men vad ingen vågar skriva och vad ingen vågar erkänna är att det hela uppenbarligen är ett verk av en kristen person. Stenen (runinskrift U 620, belägen på fastigheten Bro 23:1 – se i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister)  har sprayats ned med ett öga i en triangel, symbolen för de kristnas ytterligt destruktive och hatiske gud JHVH-1.

runsten-jpg

 

För övrigt har jag själv med egna ögon sett flera ”tags” med exakt samma motiv och utförande i Upplands-Bro med omnejd, ofta med påskriften ”Gud” och liknande – ett exempel satt tills åtminstone någon dag sedan på väggen till ett bussgarage, beläget i korsningen Lilla Hagalunds väg 2 – Stockholmsvägen i Bålsta, så det hela är klart och tydligt ingen engångsföreteelse… Den kristne skitstövel eller fähund som gjort såhär är uppenbarligen inte särskilt hemma i vårt lands historia, eftersom U 620 ironiskt nog är en kristen sten – en hel del ruinskrifter från Upplands senare tusental är som bekant korsmärkta, även om korset lika gärna kan vara en hednisk solsymbol, och inte alltid tyder på något kristnande alls – men i U 620:s fall finns dock en kristen inskrift på stenen – och märkligt nog används ”ögat i triangeln” tecknet idag oftast av en del etiopiska kyrkor och andra  (”Svenska” Kyrkan eller Lutheranerna skyltar ju oftast med ett kors) – och vad man heller inte vågar skriva i media är att stenen idag står intill det invandrartäta området Myrstigen i centrala Upplands Bro, även om den tidigare befanns sig på en mindre utsatt plats. Varför den egentligen flyttades dit den står idag, är en fullständig gåta.

Nu har även RAÄ, Riksantikvarieämbetet till slut yttrat sig i det här ärendet. Anna Flodell Lindberg, boende i Upplands Bro som först upptäckte den kristna vandaliseringen för ett år sedan, ringde genast till RAÄ, berättar hon för SVT, Statstelevisionen i Sverige. Där fick hon tala med en enhetschef, som skulle se till att ansvariga i ärendet – Länsstyrelsen i Stockholm och Polisen – omedelbart skulle bli informerade. Men, ingenting hände. Istället sopades allt under mattan, och glömdes bort. Idag urskuldar sig RAÄ med att stenen bara kan rengöras under sommaren, då det ”absolut inte råder någon frysrisk”. Av egen erfarenhet vet jag att RAÄ:s tjänstemän ofta verkar ointresserade eller dåliga på att bevaka kulturarvet, trots att detta är deras uppgift. Före 2015 fanns ett system med ”Runstensfaddrar” – vem som helst bland den stora allmänheten, som hade en runsten på sin tomt eller på någon annan fastighet i grannskapet kunde frivilligt och oavlönat få sköta om och vårda en runsten, bland annat genom att ta bort sly och ogräs, samt bevaka stenen så att ingen gör åverkan på den – men 2015 – efter Regeringen Löfvéns tillträde – togs plötsligt hela detta system bortIstället kan man nu på RAÄ:s hemsidor läsa att ”Runstensvården måste förändras trots att det gamla systemet med – för statsmakten – helt gratis övervakning via allmänhetens försorg funnits i mer än tjugofem år, (rustensfaddrar infördes första gången 1992) och dessutom fungerat mycket bra – enligt alla experters gemensamma uppfattning. Och för övrigt – om RAÄ redan kände till vad som hänt under februari 2015 – varför gjordes inga åtgärder under sommaren samma år ??

Till saken hör också, att Upplands-Bro – som en av de fornminnestätaste och runstenstätaste bygderna i hela Sverige – har en mycket aktiv kulturförening, som heter UKF – Upplands Bros Kulturhistoriska Forskningsinstitut – som också funnits i mer än ett kvarts sekel, och som utgett flera akademiskt erkända skrifter – jag har köpt många av dem, och själv hälsat på dess grundare – och varför RAÄ inte tagit kontakt med den här föreningen, Anna Flodell Lindberg och flera andra boende i närområdet, som alla kan dokumentera vad som hänt; kan man heller inte förstå. ”Släpphänthet” från myndigheternas sida är nog inte den enda förklaringen…

RAÄ råder idag allmänheten att genast Polisanmäla all åverkan på fornminnen – och det är nog bäst…

runristare-vv2012introDet finns idag fortfarande verksamma runristare, som inte bara arbetar som fritt skapande konstnärer, utan exakt kan återskapa forna mästares huggstil och huggdjup.

Dessutom finns det – om det värsta skulle hända – kunniga personer i Uppland med omnejd, som exakt kan återskapa ”förlorade” stenar, och nytillverka en runsten, som ser exakt ut som den gamla.. En sådan man är Kalle Dahlberg, runristare på Adelsö, vars huggteknik till och med granskats och mätts med laserscanning av experterna, och som visat sig kunna återbilda det huggdjup originalstenarna haft med millimeterprecision, eller ännu bättre. På den tiden vårt land hade ett fungerande Asatrosamfund, grundade han alltsammans – assisterad av många andra – däribland också jag, som skriver dessa rader – men det är en annan historia..

Många tror kanske att kyrkans härjningar, och förstörelsen av kultplatser, gudahov, gravhögar, heliga lundar, källor, resta stenar och mycket mer i vårt land nuförtiden är över. ”Svenska” Kyrkan borde ha bättrat sig sedan medeltiden, och gör numera inte våld på kulturarvet – ja – så är väl allas uppfattning… men för någon vecka sedan såg jag själv en artikel, som faktiskt tyder på raka motsatsen

I Öjaby, Växjö stift, struntade ”Svenska” Kyrkan i att söka tillstånd för en fjärrvärmeledning, som man drog rakt genom ett järnåldersgravfält med mer än 90 gravar, enligt vad SVT uppgav 7 mars. Dessutom är Öjaby-fältet en av de verkliga högprestige-fornlämningarna i Kronobergs län, och till och med utsatt som exempel på Länsstyrelsens hemsida i det länet, med foto och allt. Men nu har de kristna alltså fördärvat och skändat alltsammans igen, precis som vanligt.. Kan ingen stoppa deras framfart ?

RAÄ Öjaby 50

Gravfältet på Öjaby 50 i trakten av Växjö – nu förstört, sedan de kristna drog en fjärrvärmeledning tvärs genom alltsammans…

SVT uppger att Länsstyrelsen varit mycket tydlig med att man inte gör såhär utan tillstånd, men ändå struntade den lokal församlingen helt i tillsägelserna. Redan 2003 gjorde SvD en sammanställning över allvarliga fall av vandalism på Svenska Fornlämningar, som allesammans gått till Åklagare och Allmänt åtal – men där – mystiskt nog – ingen någonsin blev dömd för all den åverkan, som skett.

I 2 Kap, 12 § Kulturmiljölagen står det, att man inte får rubba, förändra eller fördärva en fornlämning med nya byggnationer eller ens plantering av träd och växter. Överträdelse av detta kan medföra fängelse i upp till fyra år. Ändå har jag själv och många andra fått se, hur diverse kristna samfund och sekter ännu ställer ut Altaren direkt på landets viktigaste och mest centrala fornplatser – helt utan tillstånd, och ofta på mark som tillhör staten eller Fastighetsverket – den katolska våldtäkten på Gamla Uppsala är bara ett exempel.

Vi som är Hedningar eller Asatroende borde verkligen ta vårt ansvar, och se till att inga fler sådana här skador och skövlingar uppkommer. Dessutom borde vi verka för, att alla de skador som redan inträffat läks och helas, och undanskaffa allt, som inte hör hemma på våra heliga platser och återställa dem till sitt dokumenterade skick.

Att föregå med gott exempel helt enkelt – det är väl vad vi alla borde göra, ifall vi nu har något gott medborgarsinne, dvs..

50451909-Bmi4R Gamla_Uppsala_sunset_close

Platser som Gamla Uppsala skall bevaras i orört skick, och är ingen lämplig plats för diverse ”nyhedniska” ceremonier från diverse ohederliga samfund

De är inte till för att trampas ned eller slitas på.. nedskräpning, fimpar, ölburkar och liknande hör heller inte hemma där

(I andra Europeiska länder, exempelvis Tyskland, har man redan förbjudit allt sådant – inklusive diverse ”fornsediskt” patrask, som missbrukar alkohol eller droger på sådan platser)