Nu kommer jag – tyvärr – som den otrevlige hedning jag är att bli sådär otäckt politisk igen. Det torde vara allom bekant att det är Valår i Sverige.

Var har då alla mina positiva känslor, såsom kärlek till sanningen, medmänsklighet och så vidare tagit vägen ? Jag vet ju att jag hade dem vid mitt skrivbord, så sent som igår. Åh – förlåt. Kärleken hade halkat ned på golvet, i form av ett gulnat fotografi. Och medmänskligheten ? Den försvann ned i en skrivbordslåda, som jag låste mycket omsorgsfullt och väl, då jag blev så rädd att förlora den. Jag har fått tillbringa någon timme med att leta efter nyckeln, men se – här är den nu – nyckeln till min medmänsklighet.

Den är ju inte så stor och ganska enkelt konstruerad, som alla kan se. Smått antik, ja nästan hednisk. Den kommer som vanligt till mig i form av media, nästan med vändande post kan man säga – och jag minns nu ett par tilldragelser från anno 2018, senast det var valår. På posten i Falun det året försvann en postsäck med 145 utlandsröster hos Postnord, vilket ledde till att hela Kommunalvalet fick omprövas – I Falun, som sagt. I Avesta och Ludvika kommun inleddes undersökningar om korruption, och misstänkt valpåverkan.

Jag har bestämt för mig att jag sett – och även länkat till – ett Tv-inslag från SVT från 2018, där man berättade hur ett antal ”nya valförrättare” från Järva-området eller Nordvästra Storstockholm ”hölls kvar” i Länsstyrelsens lokaler under valnatten, tills att den ordinarie personalen ”ville gå hem” och släppte ut dem. Senare visade det sig också, att Liberalernas främsta representant i Järfälla Kommun var tvungen att överklaga hela resultatet i kommunalvalet, beroende på ett enda mandat. Överklagan underkändes.

Några fler notiser i media om de ”nya valförrättarnas” identitet, deras ålder, kön, språkkunskaper, etniska tillhörighet eller nationella ursprung publicerades heller aldrig. Kanske kan någon av mina läsare hjälpa mig att lösa detta mysterium, eftersom jag naturligtvis inte bör spekulera. Samtidigt kunde det emellertid noteras, att ”ordningsproblem” uppstod också i Saltsjö-Duvnäs med flera kommuner. Vissa partiers valsedlar tycks på något egendomligt sätt ha ”försvunnit” från vallokalerna, trots att de borde finnas tillgängliga i ett tillräckligt stort antal. Man noterade felaktiga avprickningar i röstlängden, där personer på något mystiskt sätt fått beskedet att de redan röstat, fast de inte alls hade det, osv osv..

Hade man ”nya valförrättare” också i dessa kommuner, även om kommunalvalet 2018 nu mest är intressant för framtida historiker, som kanske kan dokumentera de första stegen emot en demokrati i ”fritt fall”…

Kanhända uppnår vi 80 % valdeltagande, kanske inte. Meningen med det demokratiska systemet i vårt land är i alla fall, att det skall finnas en klar majoritet av det totala antalet röstberättigade invånare efter ett val, oavsett vilken sida som vinner. Om endast 50 % röstar i ett presidentval, som i USA – och ungefär 51 % röstar på den vinnande kandidaten (av två) så innebär ju det i realiteten, att endast omkring en fjärdedel av de röstberättigade röstade på ”vinnaren”

Vid Sverige EU-inträde 1990 fanns det INTE någon klar majoritet för inträdet, därför att en alldeles för stor del av de röstberättigade valde att INTE gå och rösta, och avstå från den skenbart ”demokratiska” processen – vilket jag redan då noterade – men vem lyssnar väl på en ensam hedning ? Kontrollera själv i källorna, som finns på nätet om ni inte tror mig. Där fanns aldrig någon folklig majoritet för att ge upp vår gamla, nationella självständighet – och det är hela saken.

Numera – 2022 – är jag mer kosmopolitiskt sinnad, som ni nog förstår. Exempelvis anser jag att vi bör gå in i en viss försvarsallians, helt enkelt därför att vi i realiteten inte har något som helst val,  ifall vi vill trygga vår nationella överlevnad. Kanhända är det en grym sanning – men så är det faktiskt – och inte all världens befolkningar är födda till ”nya valförrättare” eller så värst bevandrade i vad som menas med demokrati… Hur är det i MENA-länderna, och de ”allmänna val” som före Talibanstyret skedde i Afghanistan ?

 

”Massa Massa Jambo !” Vi är de NYA valförrättarna..

SVT Rapport rapporterade igår från Valen i Kenya, genom sin väl påläste expertkommentator. Expertkommentatorn sade – enligt min minnesbild – att det var ”positivt” att helt nya Regeringskoalitioner röstats fram ”över de gamla stamgränserna”.  Man kan ju bara i all anspråkslöshet hålla med. Onekligen verkar ju det politiska debattklimatet i Kenya högst livaktigt, ja livligare än på länge i detta åtminstone delvis Swahili-talande land !

Tänk så kulturellt berikande det är för alla oss svenskar med helt nya folkstammar hos oss, medan vår egen stam bara måste gå i koalition med andra för att alls kunna överleva. Är inte detta det nya ”spännande” budskap den kära, kära statstelevisionen vill sända oss – eller har jag missuppfattat någonting ?

Tendensen i vad som framförts av SVT, är i alla händelser ganska klar.

Dock har man helt glömt bort att påminna om det stundande valet i Kherson, Ukraina – som ju också ska genomföras i September, liksom vårt. Där förutsätts det av ockupanterna, att alla före detta Ukrainska Medborgare skall rösta om att framgent få ryskt medborgarskap, och för evigt tillhöra Ryssland – de får helt enkelt inte vara Ukrainare mer. Och den som väljer att inte delta, kommer att få ställas inför allt svårare och svårare val i tillvaron.

Bara 30-40 kilometer bort från Kherson och de två strategiskt viktiga broarna vid Dnjepr, står den Ukrainska armén i väntan på vad som kan vara höstens stora offensiv.

Svåra val väntar. Sanna mina ord.

Mig veterligt har vår sittande Regering, genom Utrikesminister Ann Linde – bara en enda gång nämnt existensen av Gammalsvenskby och i Maj i år sagt att hon är ”förfärad” över vad som pågår. Några vidare åtgärder från vår Regerings sida med syfte att hjälpa de kanske 200 svensktalande, som före kriget fanns i byn har – enligt vad jag kunnat se i media – aldrig vidtagits. Sedan februari är våra landsmän i Ukraina helt utlämnade åt ockupanternas godtycke, och kommer väl tvingas till valurnorna vad det lider. Endast 40 % av invånarna i Starosvedskoje, Alt-Schwedendorf, Gammalsvenskby uppges nu återstå – oberoende av vilken etnicitet de har, eller vilket språk de talar.

Vår Regering har valt att inte hjälpa dem. Själv hoppas jag att ni väljer att stödja Gammalsvenskbys vänner med en smärre penning-gåva.

Jag har nämligen valt att liera mig med en folkstam, som också kämpar under blågul fana – och det är den Ukrainska. Bara så ni vet. Jag har tvingats välja den, framför diverse stammar från MENA-länderna och Afrikanska länder – för tyvärr är mitt liv begränsat, och förr eller senare måste jag välja vem, vad eller vilka jag vill se som ”nya valförrättare” bland annat..

 

 

Vi kan alla ställas inför svåra val här i livet – av de mest skiftande slag. Värmlands folkblad rapporterade härförleden – liksom tidningen Amelia – i maj – om Mikael Rehlin Kruse,35 – som valt att byta kön två gånger. Han föddes som man, men påstods av läkare att vara ”könsdysforisk” som det numera heter. Så visade det sig, att hans påstådda ”könsdysfori” bara var asperger och adhd – men då hade han redan ”valt” att gå med på en såkallad ”behandling” utan att veta vad han gav sig in på.

Nu är han lyckligt gift, och åter man – han hoppas enligt media att hans mycket personliga berättelse skall kunna hjälpa andra, som gick med på saker de aldrig förstod innebörden av, men senare bittert fick ångra. Så tolkar jag vad jag läst, i alla fall.

Detta påminner mig osökt om en gammal hednisk historia. Apollon straffade på sin tid siaren Tiresias, genom att tvinga honom att bli kvinna i sju år, för på den tiden var det bara gudar, och inte klåfingriga doktorer i Sverige som verkligen kunde ”leka gud” och ge sig på halvvuxna barn, tonåringar och andra, bara för att få glädjen att utföra grymma experiment på dem. Men ”tillbakabytet” gick mindre bra. Tiresias blev blind till följd av närkontakten med Solens gud, som inte var helt fullkomlig som läkare han heller.

Han levde som en blind tiggare på sin hemstad Thebes gator i långliga tider.  Hans ytterst fåtaliga vänner lär en gång ha frågat honom, fast på forngrekiska:

”Hörru Tiresias asså – kan’runte säjja oss va’re e som kvinnor vill – asså du som vatt brud då asså liksom..”

Och siaren Tiresias – ty sådant var hans yrke – svarade eftertänksamt:

”Kvinnorna vill endast ett – och det är detta: Att få sin egen vilja fram !”

Alla skrattade åt honom, och så sa de ”Samma som vi alla alltså – ett sådant svar, Tiresias, ett sådant svar...”

Så är det nämligen här i tillvaron, mina vänner. Vi vill alla få välja, och vi vill få vår vilja fram – men så går det sällan. Och så ställs vi inför det ena valet efter det andra – men – det måste jag säga er alla, mina svenska läsare – de val vi svenskar ställs inför just nu är kanske mycket mycket lättare än vad andra människor i andra länder upplever eller har upplevt.

Från Sankt Petersburg oblast rapporteras enligt en amerikansk ”Think Thank” att delstatsmyndigheterna där förnekat, att de brev, skrifter eller elektroniska budskap som lockat unga män i regionen att inställa sig på värvningskontor – där de erbjuds stora penningsummor för att strida i Ukraina – INTE är avsedda som någotslags upprop till allmän mobilisering, eller allmän inställelseorder. Sådant kan förstås komma att ske i ett senare skede – men inte ännu…

De unga männen i Ryssland och St Petersburg oblast kan förstås ”välja” att skriva på ändå – eller ”välja” att lämna ifrån sig sina namn, adressuppgifter osv – men låt oss hoppas, att de väljer att göra något annat. Att inte vända vapnen emot sitt eget broderfolk och civila, som inget ont har gjort.

Att välja freden, före kriget – och en allians som står för fred – är också ett val.

Vår nuvarande Regering har som alla vet inte riktigt levererat på den sista punkten – men goda medborgare, goda medborgare (för det är ni väl ?) i kraft av min högst relativa sanningskärlek, och vad jag nu har kvar av medmänsklighet, uppmanar jag er att välja klokt i höstens val – och välja själva.

Välj något av våra åtta etablerade partier. Välj stabilitet, inte småpartier med extrema agendor, typ Miljöpartiet, ”Nyans” och allt vad de heter.

Inte ”De nya valförrättarna” och deras lejda kreatur, som kanske finns också i er hemkommun.