Oden

Sökandet efter det sanna mjödet, och Odens rätta namn… (artikel från 2015-09-17)

Saker som synkronicitet, eller det som på engelska kallas serendipity, eller ”happenstance” alltså ”meningsfulla tillfälligheter”, slump, ödet eller makternas ingripande – kalla det vad ni vill – är jag naturligtvis van vid såsom varande Asatroende och Hedning. Till synes av en ren tillfällighet, inträffar flera likartade händelser ungefär samtidigt, och mitt öga styrs automatiskt till dessa händelser och händelseförlopp, utan att jag ens vet varför. Skapar då makterna sin egen händelsetråd i Nornornas väv, eller beror de möster vi ibland tydligt tycker oss skönja, i själva verket bara på att vi är inställda på att uppfatta just en eller annan meningsfull faktor i verkligheten ? Titta efter flygplan på en radarskärm tillräckligt länge, emot en bakgrund av idel moln, och du urskiljer sannolikt till sist alltid ett hårt föremål i vår atmosfär, som därmed kastar ett skarpt eko.

Kunskap är en bra bot för det mesta av de tokigheter, som man kan urskilja i tillvaron. Det är skillnad på Asatro och ”fornsed” till exempel, eller på folk som vet vad de pysslar med, och andra, som bara yrar. På en amerikansk asatrogen sajt såg jag härförleden följande bild och text, som visar hur en del personer fuskar med runor, när de tror sig kunna skriva Odens rätta namn, trots att Odensnamnet aldrig någonsin skrivits på det viset, som dessa okunniga ”fornsedare” försöker skriva det idag…

11350891_854716591273537_1618077830_n

Jag nämnde också den gamla myten om Oden och Skaldemjödet härförleden. Mjöd eller Madhu är inte bara en livgivande dryck, utan en symbol för det som kallas kunskap, inspiration och sanning. Läser man myterna som de faktiskt är skrivna, och efter vad de är menade att uttrycka framgår detta ganska tydligt, i alla fall om man har sinna för deras budskap och väsen. En del människor förstår budskapet rent intiutivt, medan andra först kan komma på det rätta svaret efter långa funderingar. Efter det ödesdigra kriget emellan Asar och Vaner – de två olika gudasläktena – i den grå forntid Voluspá beskriver – enades makterna kring Kvaser, den store förhandlaren och fredsmäklaren av Vanernas ätt; men Kvaser kunde ingenting utom att just förhandla. När beslut skulle fattas och genomföras, svarade han alltid ”råde andra” och lät någon annan genomföra både beslutsfattandet och genomförandet av det som var nödvändigt att skapa i Världen. Så är det också med inspirationens kraft. Handling, kunskap och inspiration är helt olika saker, vill myten beskriva.

Kvasir

Slutligen dödades den vise Kvaser nesligen av två snikna och onda dvärgar, Fjalar och Galar – vars namn betyder ”döljaren” och ”den galne”. Så är det med girighet och habegär, samt små och snöda människor. Alla vill de ha inspirationens gåva eller så traktar det efter talekonst, men verklig kunskap och vad inspiration faktiskt är, förstår de sig inte på. Fjalar och Galar tog sig före att jäsa mjöd av Kvasers blod, får vi veta; men Suttung, den jätte vars namn helt enkelt betyder ”den besuttne” tvingade dem att lämna ifrån sig mjödet – men inte ens han, som var den rikaste av alla begrep dess sanna kraft. Suttung förvarade mjödet i tre kärl, Bodn, Sodn och Odrörir. Samma kärl förekommer i princip vid all öltillverkning, än idag. Bodn är maltbotten, där det mältade kornet gror och sen översköljs med vatten. Så kommer sjudpannan eller Sodn i bruk, och i den kan man kasta humle efter behag. Till sist förs ölet till jästanken eller Odrörir, ”den som fräser över”.

Suttung förvarade mjödet i Hnitberg, det nitade eller järnbeslagna berget, och till vakt satte han sin dotter Gunnlöd, men Oden, som nu insett att all inspiration i Världen inte kunde förvaltas av snikna och giriga jättar, gav sig till sist ut för att leta efter Skaldemjödet. Så kom han till en äng, där nio drängar slog med nio liar – nio är Naud-runans tal, och ingår i Odens eget namn – men han kastade upp sin brynsten i luften, eftersom de ville låna den allihop, och i jakten på brynstenen, tog de alla livet av varann med liarna. Jagar man efter kunskap av ren nöd, når man aldrig den; vill myten säga. Oden gick vidare, nu förvandlad till mannen Bölverk eller illdåd, som han kallade sig efter bragden emot liemännen, och mötte Suttungs bror Bauge. Han hade rått över drängarna, och Oden gjorde nu nio mans arbete hos Bauge sommaren över, emot att få veta var mjödet förvarades. Så gick han till Hnitberg med borren Rate, som är tidens tand; och Bauge övertalades till att hjälpa honom med borrandet.

61fc0a765f657cdaf9a0ec375a4683b8Hnitbergs borrning – bild från Brynjulfssons Edda på 1600-talet

Bauge försökte nu svika honom, och sa att berget var borrat tvärs igenom, men Oden var kunnig och blåste i borrhålet, och då flög borrkaxet rakt emot honom. Så borrade Bauge en andra och en tredje gång, och till slut flög borrflisorna inåt – då förvandlade Oden sig till en orm, ringlade in i hålet, förförde Gunnlög och tömde Bodn, Sodn och Odhrörer i tre väldiga klunkar. Så förvandlade han sig till en örn – sådan kraft har inspirationens mjöd – och flög emot Valhall på vida vingar, men Suttung flög efter, likaledes i Örnhamn till Valhalls port.

image3

Där hade Asarna gjort ett stort bål, som Oden i sista stund väjde för, men Suttung var för girig, och flög rasande in i bålet. Under Odens flygning över kosmos, gick lite av mjödet ur honom baktill, och denna drägg föll till hälleberget, där den är ”fornsedares” och dylika dårars lott. Men de sanna Asatroende, får i Valhall smaka det äkta mjödet, för evigt och evinnerligen.

Sökandet efter det sanna mjödet pågår än idag. För en vecka sedan, lite drygt, rapporterade den Amerikanska hedniska nyhetsbloggen ”The Wild Hunt” om hur Hedningar i Delaware – en delstat med klara kopplingar till Sverige – nu öppnat ett mjödbryggeri. I vårt eget vackra land finns ett helt rullande mjödbryggeri tack vare företagaren Johan Pihl, och AB Mjödhamnen, vars affärsidé är att föra ut mjödet till folket genom en buss, försedd med tre enorma 1000 liters tankar – beroende på den lokala honungens och fruktråvarans kvalitet, kan sedan specialmjöd med lokal anknytning tillverkas direkt på plats.

z3rz7z9t8eydw5exzs9r

 Bevis för att Folket och Mjödet är ett…

På Skeppsholmens Folkhögskola finns också Båtbyggaren Anders, den bäste och mest konstförfarne av mjödbryggare, som under lång tid strävsamt idkat sitt hantverk, och fortsatt sökandet efter det sanna mjödet. Ifall ni själva skulle få lust att brygga eget mjöd – som skall göras av Honung, mjödjäst och vatten – inget annat – Ni följer väl de tyska renhetslagarna ? – hittar ni säkert värdefulla recept där.

Slutar med en bild på älgört eller mjödgräs, det förnämsta av sommarens många mjödkryddor. Kampen går vidare – Låt oss förbli hedningar !

filipendula_ulmaria_-_angervaks

Det är Onsdag i morgon…. (inlägg från 2015-06-23)

Äntligen en politik som håller vad den lovar, eller hur ?

ezuga6er

Och slutligen kan det också vara bra att komma ihåg följande:

10891540_761208070626825_5947041192994284062_n1Sigfridsson – den rättframme Odinisten… (inlägg från 13 Juni 2016)

I anslutning till vad jag skrivit i det förra inlägget om krigarens väg, och behovet av rättvisa – lika stort nu som i alla tider, och för alla Heimdalssöner – kan det vara på tiden att ta upp några inlägg från den ytterst visionäre och ibland poetiske skribenten 1Sigfridsson, som säkert är en angenäm bekantskap för vissa läsare – mest då de som kanske tycker att exempelvis Jim Lyngvild är ”over the top”.

1Sigfridsson är något så ovanligt som en äkta odinist, utan några rasistiska kopplingar, och skriver bland annat såhär:

We are all in the War of all Wars, as stated several times here and there in my articles, and this is very basic knowledge that has been around for thousands of years and it really is extremely ABC for any human to at least know that they descend from the Gods. What should we all do about it?, as some are quickly to ask as a reflex. First we should really understand what this actually encompasses: We have a world here owned by the Gods. We have the people in all countries that all of them still have some memories and full proof of their heritage. — —

The Tru to The Gods has come a long way in their understanding, meanwhile large parts of humanity is still left dying in their nothingness. This is a major problem for humanity, or do you really have an opinion that could be any different? We are all pitiful beings, right from the highest to the lowest, if we are alone by ourselves and without might to be ourselves.

Life here is not a mistake or a gift. Life is for gaining our freedom in the War of all Wars.

vikingfest

Otrampad ligger den sanne krigarens väg – men de verkligt Asatroende kommer att kunna vandra den…

1 Sigfridsson har också mycket att säga om kitsch, eller vad han kallar ”junk” och den moderna materialistiska skräpkulturen. Fast – egentligen tror jag inte alls den är någon modern företeelse. Vad vi kallar kultur för massan fanns redan förut också, och det är skillnad på Torstron – och Odenstron samt dess anhängare. Så har det nog alltid varit.

Tor är för de breda massorna, Oden för krigarna och Jarlarna, och Heimdall för alla.

82cf294a38d591f4111297c63a796e87

Kring en målning av Viktor Vanetsov… (text från 14 Juni 2016)

Slagfältsarkeologi är alltid intressant, och i samma anda presenterar jag nu en rysk historiemålning av den för mig okände konstnären Viktor Vanetsov, som skall ha levat (1848-1926). Den heter kort och gott ”Vid Korsvägen” och påminner mig om en rysk bylina eller ett kväde om hjälten Ilja Muromets… Ilja själv och sagan om honom har samband med siffran nio – Naud-runans eller Odens tal, och han var också känd för att kunna ropa, vråla eller brumma, precis som Oden själv är Hropt, eller Hropta-Tyr, den store roparen…

Ursprungligen var han en Vikingatida Odenskrigare helt enkelt, och sångerna om honom innehåller också en hel del av Hednisk och Asatrogen livshållning…

229633923_19e6a90b-5401-4ca4-bc61-b41beff9d9ad

Ilja kom till en korsväg – och där stod skrivet:

Rider du till höger, blir du rik

Rider du till vänster, får du fira bröllop

Rider du rakt fram, väntar själva döden !

Talar så till dyra hästen, Ilja själv, den gamle kämpen:

Giftemål är jag för gammal för – och rikedom, det passar inte mig !

Alltså rider jag rakt fram – djärv och glad ska människan vara

ända till det bittra slutet

Enbart mitt spjut är värt tiotusen – koger och båge ytterligare tiotusen

men på hästen själv, finns inget pris !

Nya fynd av ODEN i Danmark – och lite mer om Odens filosofi (10 Oktober 2016)

Om det finns ett stort behov av Hedniska Valkyrior, inte bara i Sverige, utan i hela Världen – inte minst med tanke på vad Donald Trump och Monoteisterna håller på att ställa till med – våra kvinnor ska inte bli ”tagna” här och var –  så får vi inte glömma, att inte bara Tor utan också Oden är kvinnornas beskyddare.  Tor beskyddar kvinnor och barn, samt de vapenlösa. Han är Midgårds värnare, och alla människors vän. Det veet vi allihop, men få känner kanske till den arkeologiska teori, som hävdar, att Torshammaren ursprungligen var ett kvinnosmycke. Redan i Thrymskvida står det talat om Torshammaren som Vighammare, som placerades i brudens knä med Hammarskaftet pekande uppåt, och detta ingick i alla Asatrogna bröllopsritualer.

thor_beschuetzende_gott13715046_1740022426238061_1018748787_n

Över hela Europa vänder sig människor fortfarande till Tor för beskydd för de vapenlösa, kvinnor och barn…

Men inte bara Tor beskyddade människan. För ett tag sedan läste jag en insändare på ett hedniskt forum, någonstans, som betonade vikten av Väktarfunktionen, eller vad vi kan kalla ”Den gode Krigaren”, försvararen – lagens upprätthållare också i dagens samhälle. Dessa argumment utgår från mytforskaren Georges Dumezil, som i Montesquieus anda ansåg att alla Indoeuropeiska folk alltid haft tre stora samhällsklasser, som vi kan kalla för Bönder, Präster och Krigare. Vi har alltid haft en lagstiftande, dömande och verkställande makt i samhället, och i tur och ordning Präster, Krigare och Bönder kan sägas representera dessa tre omistliga funktioner, och:

Väktarkasten är den vars funktionalitet kanske överlevt längst av de tre kasterna, men även den börjar nu överge sitt sakrala uppdrag. Väktarkasten utgörs i det moderna samhället av militärer, poliser och vakter. Att militären börjat försvinna är tydligt i Sverige då vårt militära försvar nedmonteras. Även med polisväsendet börjar det dock ske. Polisen har som bekant som uppgift att beskydda folket mot skada och upprätthålla lag och ordning. De ska ha detta som sin högsta prioritet och göra allt de kan för att beskydda folket. Sverige har också varit ett tryggt land där polisen har utfört detta uppdrag förhållandevis väl jämfört med andra länder ända fram till ungefär 1980-talet. Fortfarande i början av 2000-talet utförde dock polisen sitt arbete i stort sett i överensstämmelse med kastens inneboende funktion. Därefter har dock även denna kast kommit att börja monteras ner.

Eftersom polisen ska beskydda folket så är en viktig uppgift de har att informera allmänheten om vilka som begår brott, dels så att folket kan skydda sig, men också så att folket och polisen kan samarbeta för att sätta fast brottslingarna. Idag har dock denna kontakt mellan folket och dess väktare börjat brytas sönder. Den svenska polisen får nämligen idag direktiv som är raka motsatsen – att undanhålla signalement om brottslingar för allmänheten. Se t.ex. följande artikel: http://www.svd.se/internt-polisbrev-stoppar-signalement Om de som ska föreställa vara våra samhällsväktare hemlighåller information för oss, och undanhåller upplysning om vilka som begår brott, så kommer folk att betrakta sina väktare med förakt. Även om vanliga poliskonstaplar inte har någon makt över detta och kan vara lika kritiska till direktivet som vi är (många poliser har ju också slutat för att de hatar polisledningen) så förlorar polisen som helhet förtroende.

Ett polishat, oavsett vilken nivå det är på, är djupt problematiskt, eftersom folk som hatar polisen har mindre respekt för lagar, vilket destabiliserar samhället. Ett destabiliserat samhälle skadar folket. Varför väljer de som styr samhället att komma med direktiv som skadar oss?

Det enda positiva med en sådan destabilisering är om den får folk att organisera sig för att förändra samhället till det bättre. Det kommer då att bli nödvändigt att vi göra detta. Vi måste – om samhällsapparaten faller sönder, om lagar och polisväsende inte längre fungerar – själva ansvara för att upprätthålla moral, lag och ordning. Då ska vi agera vägledande och inspirerande för resten av folket. Moraliska människor behöver inte lagar, för de vet redan innerst inne vad som är rätt och fel. Vi har inbyggt i våra gener en moral och den får vi ta del av genom att lyssna till våra samveten. Vi vet till exempel att om man ser någon begå ett brott så är det rätt att ingripa och göra vad som krävs för att stoppa förövaren. (Detta kallas för övrigt envarsgripande https://sv.wikipedia.org/wiki/Envarsgripande och är fullt lagligt.)

Om de som styr våra samhällen kastrerar (bildligt sett) de som har utsätts till att vara våra officiella samhällsväktare, så ska vi själva vara väktare. Då måste vi vara vårt folks beskyddande stab – likt vediska ksatriyas, romerska liktorer eller germanska karlar, de som står för att upprätthålla etik och moral, dygd och plikt, lag och ordning.

PS. Om man inte är lämpad för att vara en väktare, så finns det många andra sätt man kan göra en samhällsinsats på, exempelvis som arbetare, smed, bonde, lärare eller präst. Har man dock det som krävs för att vara en väktare, så är det dags att agera nu. Det är det nog i vilket fall förresten. Sök ditt inre kall för att finna vilken kast du bäst kan verka inom och låt dess heliga uppdrag kanaliseras genom din varelse. Tillsammans kan vi återuppbygga den kosmiska ordningen.

  • Signaturen ”Odin Ask” 2016-10-09

web2-odin-with-horns-and-birds-museum-east-fynOden – den store väktaren – som han nyligen framträtt på Fyn i Danmark

Vanligen är det ju Heimdall – som jag skrivit om tidigare – som tänks vara den lyssnande Väktarguden – men för en Polyteist är det självklart att olika Gudar kan dela samma syssla eller roll, eftersom tillvaron är sammansatt, och olika aspekter och vinklar kan finnas på samma ämne. Där Tor tenderar att vara Böndernas Gud – och den verkställande makt, som drämmer Mjölner i huvudet på ”fornsedare” och skitstövlar, så är Heimdall den enbart lyssnande och övervakande väktaren, men Oden är den store analytikern, ”stabschefen” som leder och fördelar arbetet. Oden är också en sammansatt gestalt med många roller och uppgifter – men bland annat är han Valkyriornas Herre och Mästare – samt en intellektets Gud – hans genomträngande spjut Gungner – som han slungar mot de fientliga lederna med ropet ”Oden äge er alla!” är en symbol för Odens genomträngande tanke, som förgör och binder fienden. ”Hugin och Munin” – Tankens och Minnets Korpar – är Odens Följeslagare liksom vargarna Gere och Freke som ligger vid hans fötter.

En alldeles ny teori, av den amerikanske författaren Terry Unger – går ut på att vargarna är de lägre drifterna, och allt det låga i människan som Oden tar avstånd ifrån. Geres namn betyder girighet, och Freke är den fräcke. Impulser, som de Donald Trump hänger sig åt – passar inte en sann och äkta ledare. All sådan dumhet måste hållas nere, och hållas i schack – och Oden är också dumhetens fiende nummer ett.

På Fyn i Danmark – nära Odense – hittade man den figur av Oden, med stora Halvmåneformade horn – som visas ovan. Fyndet – som kommer från 700-talet eller 800-talets början, kan vara före vikingatiden – och andra äldre, Vendeltida fynd – visar också påfallande ofta Oden med en behornad hjälm.

Också i Storbritannien, Staraja Ladoga i Ryssland, Levide på Gotland och inte minst vid Uppåkra i Skåne har sådana Odensfigurer hittats, liksom på Vendels och Valsgärdes berömda hjälmbleck.

sgs176_oden_fran_uppakra

Somliga forskare anser till och med, att den lilla Odensfiguren från Uppåkra ovan – med sina karaktäristiska horn – är en kopia i miniatyr av den enorma kultstaty, som en gång stått i Uppåkras Asatempel – följ 3d animering med länk tilll denna sida.

Men vad betyder Odens stora horn på dessa figuriner ? Ofta verkar hornen forma ett segment av en hel cirkel – eller en sorts månskära – och att den allseende Oden, annars stormens och nattens Gud, kopplades ihop med den klara månen, är kanske inte så konstigt – eller i varje fall en intressant teori. Som ingen annan är Oden också Valkyriornas Herre, som sagt – de är hans döttrar – vackra tankar om det starka, enkla och naturliga – också i kvinnan – som han sänder ut över Världen och Mänskligheten.

Att vara Valkyria är inte bara för att kämpa för en god sak, och att kunna ta vara på sig själv. Det är också en livsstil – en motvikt emot all Monoteism – som fortfarande trycker ned kvinnor, runt om i Världen.

IMG_4300styrkaVåga Vara Valkyria – Följ ODEN !!