Samernas ”nationaldag” något att fira ? (inlägg från 11 Februari, 2015)
I fredags var det visst Samernas nationaldag, uppger SVT. Samma Samer har förklarats vara ”urbefolkning” i Sverige. Men – har de någonsin varit det ?
Nej, Samer är INGEN ”Ursprungsbefolkning” i Sverige ! De har aldrig varit det heller, eftersom de redan i sig är en blandning av olika folkslag…
De äldsta påstått Samiska lämningar som överhuvudtaget hittats i vårt land är högst 7000 år gamla. De äldsta svenska lämningar som hittats – för ca 80 % av befolkningen hade då samma genetiska och etniska bakgrund – det här med etnicitet existerar faktiskt ! – är cirka 15 000 år gamla. Döm då själv om vilka det är som är den verkliga ”urbefolkningen” !
Sedan 2007 har en mängd genetiska undersökningar gjorts, som via mitokondriellt DNA och Y-kromosom-DNA visar att samerna huvudsakligen har ett europeiskt ursprung och inte är släkt med asiatiska folk, som många forskare tidigare hade trott. Våra egna förfäder tycks ha funnits minst dubbelt så länge också i Norrbotten och övriga Norrland, inklusive Lappland. Den norska sk ”Komsa-kulturen” som existerade på Ofoten-öarna och vid Isranden invid Norra Norges kust har av många utpekats som det verkliga ursprunget till all senare samisk kultur. Märkligt nog är alla Komsa-renjägarnas redskap till förväxling lika Ahrensburg-kulturens redskap från centrala Tyskland, ca 11 000 – 9000 år före vår tideräkning. Och Komsa-kulturens gravfynd innehåller inga kortskalliga individer med en kroppslängd under 168 cm – utan bara långskallar med en medellängd på 180 cm eller mer, tråkigt nog för ”samenationalisterna”.
Lapska stenpilar nämns i de nordiska sagorna, men både Nordmän som Orvar Odd eller ”Finnar” använde dem… och där fanns inga Samer i sagan… (märkligt nog – eller ?)
Nästan alla Samer som lever idag torde vara helt eniga med mig att det är stor skillnad på att vara renjägare och renägare. Man kan faktiskt säga, att detta är två helt motsatta begrepp. Samernas påstådda ”rättigheter” handlar alla om renskötsel i industriell skala, vilket är ett mycket nymodigt fenomen, som aldrig tidigare förekommit i historien, och som blivit möjligt tack vare snöskoterns införande, och andra saker, som inte alls har med någon ”urbefolkning” att skaffa. och på ”Sametinget” – denna föga demokratiska församling – har bara de största renägarna den verkliga rösträtten… 20 000 Samer finns i Sverige – fler är det inte – och fler har de nog heller aldrig varit, ens under historisk tid.
Vi själva, däremot, har uppgått till 100 000-tals, sedan åtminstone den yngre bronsåldern.
Någon samisk etnicitet fanns inte före vår tideräknings början – därom är alla forskare ense. Tacitus kallar samerna för ”fennoi” alltså finnar, och språkligt sett är det än idag väldigt liten skillnad mellan Samiska och finska. Också Prokopios och andra klassiska källor var så sent som 500 eK helt eniga om att skrithifinnoi eller ”skridfinnarna” som alltså var ett skidåkande, renjagande (men inte renägande, för det fanns inga renägare då) folk, bodde i Finland och inte i Sverige..
Före år 500 ungefär förekom ingen samisk inflyttning alls till Sverige, och då bara i Norrbottens älvdalar, där det redan bott folk mer än 9000 år tidigare… Vem var då ”urbefolkning” ?
När den norrländska skifferkulturens stammar – som bott där sedan Komsa-tiden och än före (man har numera hittat stenåldersboplatser i Norrland med en ålder på 10500 år -men fortfarande hittar man bara ”långskallar” och inga samer ) mötte de från 2000 – 3000 sakta invandrande ”skridfinnarna” hände något. Nu först slutade man vara renjägare, och fram emot 700 – alltså under Vendeltiden – blev man renägare. Först då uppstod en verklig ”samekultur” i vårt land.
Äldre än så, är faktiskt inte den samiska kulturen – även om dagens samer och dagens svenskar alltså har gemensamma förfäder i mycket stor utsträckning. Nu är det i och för sig också så, att en kulturs ålder inte säger något om dess värde, särskilt inte i dagsläget – men skillnaderna mellan Nordiskt och Samiskt, var förmodligen mycket mindre än vi nu ens vill förstå..
Och det är faktiskt inte det enda som vi har gemensamt.
Vi har faktiskt också en gemensam mytologi, som vi ska se. Sejd – och att uppställa Hargar – med andra ord Seitar – ingår både i Lapsk Hedendom och Asatro.
En ”harg” eller en ”sejte” har oftast sett exakt likadan ut…
Sejden är en schamanistisk teknik, och den har vi gemensamt med både samer och finnar, även om vi alltid ansett att finnarna och lapparna varit de mest framstående sejdmän och sejdkvinnor man kan finna.
Tiermes, Horagalles eller Tore-Karl är exakt samma Gud som Tor – finnarna kallade honom senare för Perkele – och i Ryssland kallas han för Perun och för litauerna är han Perkunas. Överallt samma tro, samma gud, samma hedendom fast i olika lokala varianter..
Överallt – över hela det påstådda ”Sapmi” dyrkades en och samma Hammarlyftande Gud, vars namn är Tor eller Horagalles, Tore-Karl… ”Trolltrummor” fanns också i den nordiska traditionen…
Och inte bara det. Ukko, eller Jubmel – samernas övergud – heter hos oss Oden. Maderakka, den stora jordkvinnan, heter hos oss Gerd, Hertha, Earth, Nerthus.
Maderakka har i sin tur tre döttrar, Akkorna, som sitter under varje samisk kåta, och formar barns och människors öden. Vi känner dem som de tre Nornorna...
Raedie, den store Rådaren, eller ”Väralden Olmai” – ”Världs-mannen” är Tyr, den tidiga Järnålderns dominerande gud, som rådde över rättvisan.
Thiazzi-Olmai, vattnets gud, har rakt av övertagits in i Asatron som Tjatse, den väldige vatten- och forsjätten i örngestalt.
Tjatse förekommer både hos Samer och i Asatro… ingen tillfällighet !
Bieggolmai, Kastskovel-Mannen, som går på skidor, är bronsålderns skidåkande solgud Ull, som också styr över vindarna…
När skidspets-formade moln syns på himlen, blir det snart snöstorm… Det visste både lappar och Vikingar…
Biejjenniejte, Soldottern är Freja eller Idun i en annan form, och solen, Päive – är Siv – också en solgudinna. Jukksakka – Pil-Akkan, en bågskjutande vintergudinna, motsvarar mycket väl Skade – från vilken hela Skandinavien fått sitt namn.. Såhär skildras hon av en modern samisk konstnärinna – likheten emot Asatro är slående…
Skade eller Jukksakka hos Samerna är samma gudinna, samma attribut, samma funktioner…
Sarakka – som sägs motsvara Venus eller Freja – även som stjärna – Freja är ju Mardöll, eller Aftonstjärnan – beskyddar kvinnorna, och underlättar deras födsel – liksom Freja.
Återigen ser vi, att vi har mera som förenar, och mindre som skiljer. Samma väsen till hug, hamn och rot. ”Dörr-gumman” eller Ukksakka, slutligen, motsvarar Hel, hon som bevakar porten till nästa värld, eller Urd, den äldsta Nornan. Allt hänger samman – och i Hedendomens universum finns bara likheter, fast med lokala skillnader.
Till vad behöver vi då en ”samisk nationaldag” ?? Jag firar gärna en Samisk ”Kulturdag” – visst – men någon separat nation är samerna inte. Det har de aldrig varit, och kommer heller aldrig till att bli.
Vi har EN nationaldag, ty vi är ETT folk, ett land och ett släkte. Och Samekultur eller Asatro kan vi utöva varje dag, året om ifall vi så vill…
DN och Karin Bojs avslöjar: Samerna är INGEN ursprungsbefolkning i Sverige… (inlägg från 9 Juni 2019)
Dagens Nyheter och skribenten Karin Bojs, fast medarbetare på dess vetenskapsredaktion, bekräftar idag vad alla redan vet, rörande samerna och deras ursprung. Samerna är INGEN ursprungsbefolkning i Sverige, och det finns inte och har aldrig funnits några ”rena” samer, genetiskt sett. Utgångspunkten för detta ämne, som Dagens Nyheter och även jag behandlat många gånger förr, är denna gången två nya genetiska studier, som publicerats i den ansedda tidskriften Nature.
I veckans nummer av Nature publiceras två stora studier med arkeologiskt dna från människor som har levt i Sibirien, Nordamerika och Grönland. Flera av världens allra tyngsta forskare inom fältet har varit delaktiga. Den ena studien har letts av Eske Willerslev i Köpenhamn, och bland medförfattarna finns Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren i Göteborg. Den andra har letts av David Reich i Boston och Stephan Schiffels i Jena, och på författarlistan finns svenske Pontus Skoglund som nu leder ett forskningsinstitut i London.
– Dagens Nyheter, 2019-06-09
Eske Willlerslev, som genom sina genetiska studier bekräftat, att Nordborna kan spåras mer än 37 000 år tillbaka i tiden, och att Kaukasiska stammar med i stort sett samma genetiska ”mix” som dagens svenskar, norrmän, finnar, islänningar och danskar; torde vara känd för mina läsare sedan tidigare. Men rörande det genetiska ursprunget till dagens Samer, Sibiriska nomadfolk och även de nord- och sydamerikanska indianerna, förhåller det sig alltså annorlunda.
De nutida sibiriska folken är en blandning av minst två olika ”typ-genom”, alltså en Europeisk-kaukasisk stam med inslag av DNA från Neanderthalarna, som i likhet med Nordborna är den äldsta Europeiska ”urbefolkningen” och sedan Östasiatiska folk, som kanske fanns redan på ”Pekingmänniskans” tid, och som hade tydliga ”mongoliska” drag redan då. Det verkar också som det skett en tredje invandringsvåg till Sibirien för ungefär 10 000 år sedan, och de nutida Sibirierna har alltså minst tre olika ursprungliga befolkningar i det nutida ”standard-genomet”.
Amerika har ingen längre förhistoria, eftersom det befolkades först för omkring 20 000 år sedan….
Karin Bojs erkänner nu Dagens Nyheters underlägsenhet som vetenskaplig källa, vilket är något nytt. Hon erkänner öppet, att vad DN vanligen rapporterar om, bara är förenklingar och sammandrag av reportage från mycket vederhäftigare utländska media som New York Times, The Guardian och New Scientist. Hon själv generaliserar och förenklar, när inte DN politiserar, och det bör man också vara medveten om.
Eske Willerslev, emellertid, har undersökt påstått ”samiska” lämningar från fyndplatsen Levänluhta nära Storkyrko i Österbotten. De levde för 1.500 år sedan och ligger genetiskt nära dagens samer.
Tidigare forskning visar att dagens samiska språk utvecklades i södra Finland och Karelen under tidig järnålder, det vill säga ungefär 500 år före Kristus. Därefter, fram till 500-talet efter Kristus, spred sig samisktalande människor till Lappland, samtidigt som de minskade i södra Finland.
På vägen till Lappland inkorporerade samerna två andra språk, som lingvisterna kan se spår av. Plus att de också plockade upp germanska ord. Summa fyra språk.
Även genetikerna ser spår av fyra olika folkgrupper i samernas ursprung: ”De forntida samerna är den enda grupp i vår studie som bara kan modelleras som en fyrvägars blandning, med stenåldersbönder, östliga jägare, herdar från stäppen och tidiga östasiater.”
Samerna är alltså INGEN URSPRUNGSBEFOLKNING utan ett rent blandfolk, som först på 300-talet eller senare alls kom till Sverige – och då var de norra delarna av vårt land REDAN och för länge sedan befolkat av stenålderns bönder, som talade ett germanskt eller i varje fall proto-germanskt språk. Och någon verklig renägar-kultur, i motsats till ren-jägarkultur fanns inte förrän långt senare, vilket innebär att den nutida ”samekulturen” är långt ifrån ursprunglig, och något som bara funnits i ett tusental år.
Karin Bojs fortsätter att ge ifrån sig ovetenskapliga uttalanden, som att ”alla folk är en blandning” och så vidare, men detta är inte helt styrkt vad beträffar nordborna, vars ”blandning” hela tiden visat sig vara märkvärdigt stabil, utom under tiden från 1945 och vidare framåt. Och för övrigt – vad innebär talet om ”blandningar” ? En bensinblandning, som innehåller kanske 0,5 % bensenringar, kan fortfarande saluföras och användas som bensin – och en ”apelsinjuice” som du kan köpa på COOP – innehåller kanske 8 % äppeljuice, sant nog – och ännu mera vatten – men den smakar fortfarande bara av apelsiner…
Utan ett noggrant resonemang om varifrån ”blandningar” kommer, hur länge de bestått och vilka andelar av olika folk de egentligen innehåller, kommer vi ingenstans, rent vetenskapligt sett. En 50 – 50 blandning, är inte alls samma sak som en blandning av 95-05 av någonting, och inte heller kvalitativt lika med en 25 – 75 blandning av någonting, vad det än nu må vara.
Visst – alla dessa blandningar är just ”blandade” och inte ”absolut rena” och migration i viss omfattning har alltid förekommit – men det bevisar inte alls, att ständigt ökad migration skulle vara önskad eller ”bra” som företeelse, och förhållanden långt tillbaka i förhistorien kan heller inte användas för att göra politiska uttalanden i dagens värld, även om Karin Bojs och DN hela tiden ägnar sig åt detta. Och kulturers eventuella ålder, förresten – avslöjar inget om deras eventuella bevarandevärde. Den Samiska kulturen är lika så god som den svenska – självklart precis lika värd att bevara, dokumentera och bry sig om… men ”ursprunglig” är den alltså inte…Inte heller vår egen kultur av idag…
Och det finns bara ETT ursprungsfolk i det nutida Sverige – nämligen Svenskarna.Det fanns här redan ungefär 18 000 år innan några ”samer” alls kom till Norden, österifrån
Det har Eske Willerslevs och andras forskning redan bevisat…
I vilket Svenska Kyrkan ber samerna om Ursäkt – 300 år för sent… (25 December 2016)
Det finns numera en Vitbok utgiven av Svenska Kyrkan, i vilken samma organisation ber samerna om ursäkt för hundratals år av kulturellt förtryck, avrättningar, tvångskristnande och annan förföljelse. Själv lade jag märke till detta för några dagar sedan, eftersom man nyss skall ha haft ett sk ”Kyrkomöte”.
Det är positivt, kan man tycka; och säkerligen ett steg i rätt riktning, men vem är det som bör ha en ursäkt, förutom landets ca 20 000 samer och knappt 7000 samisktalande ? Det bor minst 8,5 miljoner etniska svenskar i det här landet, och de har fortfarande inte fått en enda ursäkt, eller en ”Vitbok” eller någon annan typ av förklaring från samma Trossamfund om vad det egentligen pysslar med.

Dräpta Nåjder, Brända trolltrummor, samt en skövlad och förstörd kultur. Och först nu tror man att en ursäkt ska räcka – 300 år försent !
Enligt Sametingslagen finns det en legal definition på vem som egentligen får räknas som Same, och kalla sig så. Nu finns det visserligen en del personer, som helt utan att ha något samiskt påbrå eller något samiskt namn eller helt utan att ha den minsta koppling till Samekulturen går omkring och kallar sig för Samer utan att vara det, men det är att slå landets verkliga urbefolkning i skallen, och minst lika förolämpande som Svenska Kyrkans kränkningar under sådär 300 år, och den lagen lyder såhär:
Sametingslag 1992:1433
1 kap. Inledande bestämmelser
2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget, utan att länsstyrelsen därefter beslutat annat.
Med den definitionen finns det bara 8200 Samer i Sverige, för så många fanns i röstlängden året efter lagen trädde i kraft. Och då skulle man – på ett motsvarande sätt kunna säga:
Som etnisk svensk räknas bara den som a) anser sig vara det och b) kan på ett sannolikt sätt bevisa, att det verkligen talats svenska i den personens föräldrahem och c) på ett sannolikt sätt kan bevisa, att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller haft svenska som språk i hemmet, eller varit etniska svenskar.
Jag menar – det kan ju inte gälla andra lagar för just Samerna än alla oss andra, för det vore ju faktiskt Rasism eller hur ? I ett Multikulturellt samhälle, där alla kulturer skall vara lika mycket värda, kan man inte ge den ena eller den andra kulturen några otillbörliga fördelar eller otillbörliga begränsningar…
Om alla kulturer i landet ska ha ”lika värde” kan man inte diskriminera Svenskarna på Samernas bekostnad, och inte heller diskriminera Samerna på Svenskarnas bekostnad – och alla måste ha en ursäkt, när de kristna begått brott emot deras respektive kulturer…
Låt oss nu titta på det sätt, som ”Svenska” Kyrkan behandlat Svenskarna på – helt utan att be om ursäkt, för med tanke på att det finns drygt 8,5 miljoner etniska svenskar, är det faktiskt ett mycket STÖRRE brott än Folkrättsbrotten emot Samerna, som Svenska Kyrkan numera erkänt.
Vi kan ta Häxprocesserna under 1600-talet och vidare framåt som ett relevant exempel, oaktat det sätt Svenska Kyrkan behandlat och fortfarande behandlar oss Aastroende och hedningar på, för det är inte vidare vackert eller kristligt, det heller. Den sista Häxprocessen emot etniska Svenskar (?) skedde i Mockfjärd år 1858. Enligt de flesta tillförlitliga forskares mening, mördades minst 370 personer eller ca 400 etniska svenskar på Svenska Kyrkans direkta order. Lägg därtill de som ”bara” torterades så svårt att de fick men för livet och blev krymplingar (som i Mockfjärdsfallet), de som blev orätt fängslade och frihetsberövade, de som blev religiöst förföljda – till följd av Konventikelplakatet och annat och hur man i flera hundra år med Katekeser, Husförhör och rent förtryck plågat en hel befolkning.
Ska inte vi Svenskar ha en ursäkt för det ? Är det mindre värt än avrättandet av ett tjugotal Nåjder, och kanske ett fyrtiotal brända trolltrummor ?
Tänk på alla runinskrifter som förstörts, skövlade Lundar, Helgedomar och Vin. Nedbrända Gudahov. – Ja, en ursäkt är verkligen på sin plats… Det är inte bara Samer som förtryckts. Förtrycket emot svenskarna – i Kyrkans namn – har varit mycket mer utbrett och omfattande..
Det hela saknar inte betydelse, eftersom det ännu kanske finns ca 900 000 etniska svenskar som verkligen har en avrättad häxa, hedning eller ett offer för kyrkans tortyr och dödsdomar i släkten – om vi räknar numeriskt från 16-1700 talen, och gör det låga antagandet, att varje familj bara hade 2 överlevande barn som blev vuxna och fick barn i sin tur, vilket i genomsnitt dröjde 30 år för varje generation.
I andra länder, exempelvis Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, USA, Spanien osv osv har Kyrkorna bett folk om ursäkt för de kristnas alla brott emot mänskligheten. Och i Tyskland finns ”Praetorius Stiftung” – en kristen organisation, som kämpar just för ”the rehabilitation of witches” eller ursäkten till hedningar, kättare och häxor. Underligt nog har den organisationen noterat, att bara den Norska Kyrkan och den Svenska vägrar att be sina respektive länders befolkning om ursäkt – Varför ??
Organisationen – och debatten – uppkom efter Nürnberg-rättegångarna, där tyska människorättsadvokater pläderade för att ett folkrättsbrott idag är lika vidrigt som ett som begicks 1944, 1370, 1678, 1011 eller 912 – tidsaspekten har med andra ord inte den minsta betydelse, utan vissa saker är oföränderligen precis lika brottsliga, oavsett under vilken tid eller period av historien de begås.
Låt oss nu titta på ”Svenska” Kyrkan av idag, och vad som händer inom den. Under de senaste åren har minst 6-7 präster dömts för grova sexbrott emot barn, exempelvis. Se här, och här , och här, och här, och här.. (Och listan fortsätter…) Nu påstår samma kyrka, att den skulle ha en policy som förhindrar just detta, men läran om jesusbarnet fortsätter att orsaka fler och fler sexoffer…
Varför utger man inga ”Vitböcker” om dessa fall ? Varför ber man inte offren – som samtliga är barn – och deras föräldrar – om ursäkt ?
Det tycker jag – för min del – mycket väl kunde vara en sak, som dessa ”Kyrkomöten” och biskopar kunde befatta sig med…
Antje Jackelén ska i sitt twitter-flöde ha givit ifrån sig svaret att ”Svenska folket kommer få veta sanningen om 30 år” -eller någon liknande formulering – men detta är inget svar alls – och heller ingen ursäkt. Dessutom varken förnekar eller bekräftar hon sin skuld, men uttalandet – om nu ett enstaka uttalande är vittnesgillt – utesluter inte, att hon faktiskt kan vara skyldig…
Och angående Samerna, säger hon såhär: (jag citerar, från Svenska Kyrkans egen sida i ämnet):
Under en lång tid kunde eller ville vi inte förstå, se och höra de samiska historierna och minnena av det förflutna. Det gör ont att ta in att kyrkan inte agerat gott utan har bidragit till och legitimerat förtryck och på det viset vållat lidande. När vi har svikit det samiska folket, har vi också svikit oss själva och Gud.
Frågan kan då ställas – Har inte Svenska Kyrkan svikit det Svenska Folket, sig själva och Gud minst lika många gånger ?
Vad ska man säga ?
Gör slut på Same-Nationalismen och Historieförfalskningen… (inlägg från 7 Februari 2019)
Igår var det den Samiska Kulturdagen, men ingen ”Nationaldag” med samma namn, för samerna har aldrig någonsin utgjort en egen nation, och kommer heller aldrig att göra det. I dessa tider, när Kulturpolitiken i Sverige gått emot ett totalhaveri (se gårdagens inlägg), och splittring, balkanisering och ett sönderfall av det svenska samhället hotar, måste vi alla erinra oss en sak. Vi har EN nation här i Sverige, inte sju eller femton. Allesammans är vi svenskar, sedan minst tusen år och Erik Segersälls tillträde på tronen, och vi har inte utrymme för mer splittring eller kaos. Vi kan ha olika kulturer, religioner och ursprung, visserligen, men vi har inte plats för konkurrerande nationer eller främmande maktgrupperingar i vad som i alla tider varit vårt land.
Definitionen på en stat eller en nation är att den har en Armé, samt egna väpnade styrkor. Den skall också ha en egen polismakt, en egen lagstiftande församling, samt någotslags legitim och erkänd regering. Samerna i Sverige har ingenting av detta, och de har aldrig någonsin haft något av alla dessa saker. Inget land utanför Sverige, och allraminst FN har erkänt dem som någon självständig nation, och den som påstår något sådant, gör faktiskt direkt eller indirekt uppror emot den lagliga Regeringen i Sverige, förutsatt att vi nu tänker oss och uppfattar Regeringen Löfvén som just laglig. Den har ju två gånger i rad underkänts av vårt eget nationella parlament, Riksdagen, så sent som förra året; så man måste nog säga att den opererar med ett visst demokratiskt underskott, då den till på köpet bara är en i en lång rad av minoritetsregeringar.
Detta är fakta. Och fakta kan man aldrig någonsin ignorera eller komma förbi, om man nu inte är faktaförnekare, vill säga.
Vad som däremot finns, är ett sk ”Sameting”. Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen. I propositionen (1992/93:32) till den sägs att ”trots benämningen ’ting’ är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ.”
Enligt Sametingets egna bestämmelser kan bara och endast bara den person i vars hem det talades samiska när den personen växte upp, räknas som same. Att ha samer i släkten (vilket jag inte har) räknas överhuvudtaget inte. På samma sätt borde man faktiskt kunna tänka också när det gäller etniska svenskar. Endast och endast bara den person, i vars hem det under uppväxten talades ren svenska, kan räknas som en etnisk svensk. Jag menar – får nu Samerna ha sina rättigheter som påstådd ”urbefolkning” trots att de inte alls är någon sådan, då borde också vi svenskar ha våra, allrahelst som vi faktiskt bodde här först, ja minst 8000 år tidigare än en enda same satt sin fot på vad som idag är svensk jord.
Med Sametingets egna definitioner (se ovan) finns det då högst ungefär 7000 samer i dagens Sverige, för så många talar samiska. Fler är de inte. Vad gäller sydsamiskan, talas den bara av högst 300-400 personer.
Sedan när skulle detta räcka till bildandet av ”en egen nation” jämfört med alla andra 10,3 + miljoner människor i det här landet ?? Sedan när, frågar jag…
Nej tyvärr ! Det finns ingen sk ”Samisk ras” eftersom de flesta av de personer som idag går runt och kallar sig Samer, är Nordgermaner i Haplogrupp 1A med rent svenska drag… Kortskalliga individer med en kroppslängd på 165 cm och mindre får man leta ganska länge efter i dagens Sverige..
Tyvärr sprids ännu många historie-romantiska myter och rena lögner om Samerna i Sverige. En av de lögnerna är att samerna skulle utgöra någon särskild grupp, rent genetiskt, men det stämmer inte alls, därför att de flesta forskare numera är överens om att Samerna bildades som en sammansmältning av två helt olika genetiska grupper. Detta hände för omkring 2-3000 år sedan i Norrbotten, då en del av den nordiska och ursprungliga Komsa-kulturens medlemar (som hade överlevt istiden vid Norges norra kust) sammansmälte med invandrare från den ryska sk Butovo-kulturen, som genetiskt sett antagligen hade vissa asiatiska drag, och sådana drag skulle då vara en kroppslängd på mindre än 170 cm för männen och 165 cm för kvinnorna, kortskallighet, tendenser till krumma lårben och en hjärnvolym på i medeltal ca 1100 kubikcentimeter (observera dock att hjärnans storlek, inte säger något om intelligensen).
Följaktligen har det aldrig någonsin existerat några samer mer än just i 3000 år, och någon riktig ”samekultur” (om vi med det menar renägande, i motsats till renjagande kulturer – detta är ju två helt olika och motsatta förhållningssätt) existerade aldrig någonsin förrän efter ca 800 före vår tideräknings början. Först då kan man tala om en samisk etnicitet, men det är en kulturell etnicitet, ingen genetisk sådan.
Följaktligen är inte samerna – och de har heller aldrig någonsin varit – någon ”urbefolkning” i Sverige – eftersom de första svenskarna levde här för minst 14 000 år sedan, dvs mer än 12 000 år innan det ens fanns någon samekultur.
Inte heller de personer som går runt och kallar sig Samer i Finland eller Norge skiljer sig genetiskt eller till livsstilen från befolkningen där i övrigt (så när som på att något tusental renägare finns i vardera landet – vars invånarantal räknas i över fem miljoner för båda länderna…)
I gårdagens Svenska Dagbladet finns ett antal lögner eller rena missuppfattningar publicerade av en viss Eva Bigestans, som felaktigt påstår att Hällmålningarna och Ristningarna i Nämforsen, Jämtland, skulle ha ett samiskt ursprung. Detta är fel i sak, därför att all expertis daterat dessa ristningar och hällmålningar till minst 4000 års ålder, dvs de är i huvudsak från bronsåldern, även om några av dem kan ha tillkommit så sent som under romersk järnålder, dvs de tre århundradena närmast efter år noll.
Som vi redan sett, fanns det inga samer alls i Sverige under bronsåldern, mer än i Norrbotten och möjligen Lappland. Alla vetenskapliga källor är helt säkra på, att Nämforsen-ristningarna gjordes av en svensk och norrländsk älgjägar-kultur, och att de INTE har något samiskt innehåll. Detta bevisas bland annat av de många skeppsbilderna, de många bilderna på kor och tamboskap (som aldrig förekommit i samekulturen) samt de många älgbilderna, som inte skiljer sig från dem i Mellansverige. Samerna har aldrig varit några älgjägare i större utsträckning, och de har heller aldrig byggt sådana bronsåldersskepp, som vi har bevarade bland annat i Hjortspring-båten, men nordborna gjorde det, och Nämforsen-ristningarna är alltså ett bevis på Nordisk kultur i det forntida Jämtland, inte alls någon samisk dito.
Nämforsens hällbilder innehåller Nordiska bronsåldersskepp (som aldrig byggdes i sameland), bilder av gäss (som samerna aldrig hade som husdjur) och boskap (som samer aldrig fött upp) samt älgar (som samer knappast jagat, annat än i sen tid) samt nordiska kultyxor (som aldrig använts, annat än i Asatron)

Den sk Alundaälgen är från Uppland, och Nordisk stenålder. Flera liknande föremål har hittats i Finland och Karelen, men de är INTE samiska. Märk likheten med hällbilderna !
Observera den lilla ”yxlyftaren” på Nämforsen-bilden ovan ! Sådana bronsyxor för ceremoni-bruk finns annars bara på bilder från Danmark och Skåne… De är inte samiska, men kommer från en sydsvensk bronsålderskultur…
Bigestans sluddrar om att ”samisk jojk” och ”legender” skulle bevisa att ristningarna har samiskt innehåll. Sedan när blev då jojkande en trovärdig källa till historisk forskning, och vilka ”legender” är det i så fall hon syftar på ?
Vi vet redan, att lapparnas ”Horagalles” är direkt övertagen från en Nordisk och Asatrogen ”Thore-Karl” eller Tor. Vi vet också, att Biegglolmai, ”Kastskovelmannen”, motsvarar vinterguden Ull. Vi vet, att de tre ”Akkorna” i samisk mytologi, motsvarar de tre Nornorna. Allt det här kommer från Asatron, och den förment samiska eller lapska kulturen lånade mycket, mycket mer från Nordbor och svenskar än man skulle kunna tro – men det har jag redan skrivit om, tidigare år.
Att det finns vissa, ytterst svaga schamanska drag i senare tiders Asatro kan heller inte förnekas, men dessa drag ska inte överbetonas. Vid järnålderns slut hade våra förfäder redan en väl utvecklad, organiserad religion som bedrevs på fasta dagar och fasta kultplatser, med en hierarki av godar och gydjor, och den var visst inte någon oorganiserad gårdsreligion eller något allmänt ”flummande” som vissa tycks tro..
Det är dags för att göra slut på all ogrundad och onödig same-nationalism och historielös schaman-romantik en gång för alla. Vi ska inte förvanska eller bortse från de arkeologiska fynden. Gällande Jämtland, så är det sedan länge bevisat, att vikingatida järnåldersgravar med frankiska svärd och allt hittats också på vad som idag är kalfjäll, och pollenanalyser visar att det fanns bete för kor och getter samt får – men inte renar – där, redan på tidig stenålder. Några spår av samer i Jämtland finns däremot inte i historiska källor förrän på 1600-talet, och Nämforsen-ristningarna är Nordiska, inte samiska.
Vi har EN framtid och EN nation… Inte två, fjorton eller flera..
Den Gruvliga MORDBRANDEN i Högom – spår av Väpnad Konflikt från Norrlands 400-tal (inlägg från 13 December 2017)
Den alldeles utmärkta sajten Svenska Kulturbilder, som jag verkligen tycker att ni bör stödja, skrev häromdagen en alldeles osedvanligt intressant artikel. Den berättar om Storhögarna i Högom – en ort som fått namn just av sina gravhögar från folkvandringstid, dvs 400-500 tal, och de svenska Kungagravar som fanns att se där. En av högarna är fortfarande outgrävd, och sparad till evärdelig tid och kommande generationer, men det intressanta är, att dessa högar berättar att Medelpad och hela Norrlandskusten hade en fast, etniskt svensk befolkning och ett eget rike vid denna tid. Det har arkeologer i och för sig känt till långt tidigare, för även minnen från svensk stenålder och bronsålder finns i bygden, likaväl som man har hittat folkvandringstida gravar på Jämtlands kalfjäll – och de visar, att det inte fanns någon samisk befolkning där vid den tiden – men däremot var också dessa områden bebodda av svenskar..
Högom-Kungen var rikt utrustad, också i döden. Han hade gott om guld, och goda vapen. Han låg på en björnfäll, med en mössa av mårdskinn – sannolikt dog han väl under midvintern, mycket nära år 500 – med glas från Svarta havsområdet, och ett bronsfat från de Merovingiska Frankernas rike (inte Belgien, för det fanns inte då!) samt sköld, svärd och spjut, två fina ridhästar med alla seldon, och tre tolfter pilar, precis som det står i de landskapslagar, som upptecknades först på medeltiden, men som berättar om organiserade krigshärar med fastställd och reglementerad utrustning – sk ”fulla folkvapen” (som det står i Upplandslagen) också långt ner i Järnålderns början. Ja, han var förvisso en storman av rang, som inte stod någon Europeisk furste efter !
Han var också klädd i flammande rött – Julens och de hedniska Godarnas eller blotprästernas färg – men ännu intressantare är vad som berättas om gravhög nummer 3, strax brevid den döde hövdingen. Där finns ett gravklot på toppen, som alltid när det rör sig om kvinnogravar från Svealand och Götaland, något som visar att folket i Högom måste haft samma religion som Svearna. Mycket riktigt fann man också två döda kvinnor i högen – men de låg i en husgrund – och det var grunden till en järnldersgård som bränts ned – i en Mordbrand, av allt att döma. Bevis för vem, vad eller vilka som utfört det grymma dådet fanns också alldeles i närheten.
Man hittade nämligen pilspetsar av ben inkilade i resterna efter en vägg. Sådana pilar användes inte av svenskar – men däremot av samer. Stenpilar var också kända, och i de isländska sagorna – som den om Orvar Odd – är stenpilar eller benpilar alltid ”finnarnas” eller rättare sagt samernas främsta kännetecken.
Kvinnorna låg i vad som kunde ha varit ett gudahov, eller en vävstuga – de hade bevisligen fina synålar, vävredskap och sitt långa blonda hår välkammat och uppsatt, när de dog – vi kan ju bara hoppas, att deras död var smärtfri och skedde till följd av rökgaser, och att de slapp skammen att bli våldtagna och skändade före döden. Efter deras död – på 400-talet – och långt före Högom-kungen – de var inte alls samtida – gjorde man en stor eldstad och helstekte en kalv på platsen – inte en ren, men just en vanlig kalv – vilket tyder på att detta bara var en tillfällig ”raid” och en engångs-händelse. Hästkranier fanns också i det ursprungliga långhusets väggar, (därför trodde forskarna, att det var ett gudahov) och i en annan Högom-grav har man hittat rester av ett 40 meter långt, mycket rikt långhus, som också bevisar att den svenska bosättningen i denna centrala jordbruksbygd fortsatte existera, ända fram till idag. Högom-Kungen kom så småningom att göra bygden rik, laglydig och stolt, som sig bör – och länge och väl bör han ha hunnit styra sitt rike.
Idag är de flesta forskare helt ense om att Samerna har sitt ursprung i Komsa-kulturen, som övervann istiden vid Lofoten, och det Norska Ishavet. Samerna är inte alls Mongoler, utan Européer. De har ursprungligen kommit söderifrån, och inte österifrån, förutom att de fått ett litet tillskott från öst för sådär 2700 år sedan , men någon ”Ursprungsbefolkning” är de inte – annat än i modernt, juridiskt hänseende, vill säga. Eller – rättare sagt – de har bott här i 7000 år, vi själva eller ”s-vi-um” i sådär 37 000…
Någon Samisk kultur i modern mening uppstod inte innan järnåldern – och på folkvandringstiden fanns samerna bara i vad som nu är Nordsamiskt och Östsamiskt område – och vi Svenskar och Nordbor är faktiskt ännu mer ”urbefolkning” i så fall, eftersom vi har bott här i 37 000 år – men till skillnad från samerna, har vi inte längre någon juridisk status alls, ens i vårt eget land. De flesta forskare är också ense om att den Norrländska skiffer-kulturen, som bestod av renjägare och inte renägare (jag är ganska så säker på att de flesta samer som lever idag, är eniga med mig om att detta är två helt motsatta begrepp ) nog bestod av både svenska, finska och samiska folkstammar utan större åtskillnad, vad religion, livsföring, älg-jakt och materiell kultur angår – och först strax före ”kristi födelse” började man tämja renen, och den samiska kulturen skilde ut sig...
Ortnamnsforskningen bevisar, att det inte finns några sjönamn med det samiska -jaure eller -aure mer än i Lappland och Västerbottens fjäll. Innan 1600-talet var detta sydgränsen för samernas bosättning.
Som Högom-fältet klart och tydligt visar, ska vi inte idyllisera fornhistorien. Samer och svenskar var inte alltid sams – det är bevisat. Ibland var det krig, och blodiga konflikter förekom. Det kan man inte förneka, inte dölja – och som i alla krig förekom förstås övervåld från bägge sidor – felen låg inte alls bara på vår sida, som det ofta har hävdats på sista tiden. Högom-kvinnornas öde bevisar det, och det är ställt utom allt tvivel.
Först efter hundratals, ja tusentals år lärde vi oss att leva i fred med varandra, och det var i naturen, klimatet, djuren och den tro dessa företeelser inspirerade, som samer och svenskar fann en gemensam kulturell grund att stå på. Kristendomen bara skilde oss åt – det vet vi allihop – och för många samer innebar kristnandet en smärtsam, mycket otäck process, präglad av förtryck och förföljelser, som de kristna ju håller på med än idag. Vår tidigare historia visar hur mycket vi tidigare haft gemensamt. Varför skulle annars Juksakka, samernas jakt- och pilbågsgudinna, påfallande påminna om Skade, Vinterns och jaktens gudinna, också hos oss ? Varför är de tre akkorna, som vakar över barnens tillkomst, så lika de tre Nornorna, och varför är Horagalles – och finnarnas Perkele ! – bara ett annat namn för Thore-Karl eller Tor ?
Den samiska mytologin är inte alls skild från Asatrons Värld. Tvärtom har mycket lånats in därifrån…
Ändå har Samerna aldrig ”integrerats” in i någon ”svenskhet” som vi alla säkert förstår, lika litet som några svenskar ”blivit samer” – för det händer aldrig. Vi har alltid varit, vi är fortfarande och vi kommer alltid vara separata kulturkretsar, var och en med sin egen, helt unika kultur – och vi kommer inte blanda – vi är inget ”Multikulturellt Mischmasch” som många tänker sig – utan fortfarande distinkta, kulturella enheter, som det är och som det skall vara.
Så var det redan på Högom-Kungens tid, och så är det än idag.
De flesta Samer har än idag sin egen identitära filosofi – och det har jag också. Jag kan inte påstå, att jag kan ”bli” same – för det föds man till, så är det bara. Förutom ett gemensamt medborgarskap – och samma rättigheter (minoriteten kan aldrig ha större rättigheter än majoritetsbefolkningen, eftersom det vore absurt, och helt emot den moderna demokratins principer) så är vi samma folk, men två kulturer – likt finnar och svenskar, vars gemensamma historia jag också skrivit om.