I vilket Hans Helighet Påven utlyser den Digitala Phastan…

Hans Helighet Påven har behagat uttala sig, så här i början av den kristna fastlagen; direkt från den heliga stolen, och det är ett faktum som jag i egenskap av hedning inte kan ignorera. Hans Helighet har sagt till sina undersåtar, det vill säga katolikerna och de kristna; att de borde fasta genom att avstå från att använda internet, och alla former av TV samt sociala media; och eftersom Påvens överhöghet över de sina är absolut, och det borde vara en synd för dessa goda kristna att inte lyda hans befallningar, hoppas jag nu att mina kristna läsare också följer Hans Helighets bud, och slutar läsa denna sida NU GENAST !!

”Den Heliga Stolen” – Hur ser den egentligen ut ?

 

Hans Helighet har i tidigare uttalanden sagt att Internet skulle vara den allsmäktiges välsignelse, och inte ett verk av Loke; som vi Asatrogna hedningar i Norden tror – för Loke uppfann ju det första fisknätet och därigenom allt nätverkande… Men umgängestonen på Internet, TV, mobiltelefoner och framförallt i Sociala Media, tidningar och allt sådant har blivit alldeles för ohyfsad och rå, skriver hans Helighet, och folk förolämpar och sårar varandra med falska beskyllningar, rena lögner och allt möjligt ”trollande”.

Därför har Hans Helighet nu i sin visdom utlyst den digitala fastan eller kanske snarare Phastan – som jag härmed stavar den för att skilja denna synnerligen moderna katolska skapelse ifrån vanlig fasta; och uppriktigt sagt måste jag erkänna, att jag ger Hans Helighet fullkomligt rätt. Vad han säger är fullkomligt sant, och jag tar gärna åt mig av hans budskap, fastän jag är hedning, däremot tror jag tyvärr att andra hedningar Världen över tyvärr inte gör det..

Den nuvarande Påven är en man jag uppskattar och gillar, på det mest mänskliga av alla plan, för han är då åtminstone en ärlig människa, som kämpar för vad han anser vara sanning, och säger sig strida emot lögn och falskhet, vilket är föga tilltalande mänskliga egenskaper som även jag hatar – jag skrev det ju så sent som igår.

Länge Leve Hans Helighet Fransiscus – som i Boxning är en friskus ! (Yes Box PÅVE alright !)

I ett annat av sina mer famösa uttalanden har den nuvarande Påven sagt, att det under vissa förhållanden är fullkomligt rätt för de kristna att ge sina medmänniskor på käften, exempelvis om någon förolämpar deras morsa, eller i överförd bemärkelse Jungfru Maria och den heliga kyrkan, som ju ska vara alla kristnas moder. Påven vänder inte längre andra kinden till – nej pang på rödbetan bara – och den som icke vill bliva frälst och tro som Påven tror, får genast en stor, fet djävla smäll !

Jag har redan kommenterat detta yttrande från 2015 flera gånger, samt öppnat för möjligheten att Hans Helighet blivit felciterad, eller att journalister och mediafolk missuppfattat honom på något vis. Visst är han en helig man, det förnekar jag inte alls, och man kan ha den största respekt för en människa, även om jag inte respekterar eller följer hans lära, eller snarare denna nya och mycket annorlunda omtolkning av det sedvanliga kristna budskapet. Fransciscus I är något av en teologernas Chuck Norris, skulle jag tro – och hans intresse för boxning, är väl dokumenterat. Förra året, till exempel, utsåg Hans Helighet Tungviktsmästaen Deontay Wilder till en av Vatikanens officiella ambassadörer, ifall ni inte redan visste detta, så där ser man.

Nu undrar jag bara om jag själv såsom varande Hedning också får lov att ge folk på käften, ifall de förolämpar just mig, min kultur eller min religion, eller ifall Hans Helighet kanske anser, att rätten att ge folk stryk, bara omfattar de kristna eller mera specifikt just katolikerna…

Nåja – Påven är i alla fall en stor sportsman, och en riktig karl. Han har sagt att käftsmällarna ska utdelas i levande livet och icke på nätet, ty där höves det oss alla att följa en trevlig och vinnande umgängeston, och därmed får det alltså vara jämnt.

Det är bara ett problem, som genast inställer sig – i alla fall för en tänkande människa.

Påvens religion framstår för mig som fullständigt absurd, och hans anspråk på att alla religioner och kulturer skall böja sig för kristendomen (vilket står i Bergspredikan, och därmed per definition gör kristendomen till en totalitär lära, i likhet med exempelvis kommunismen) är groteskt. I alla fall har samtliga av hans företrädare på Påvestolen hävdat, att frälsning utanför den katolska kyrkan dogmatiskt sett icke är möjlig, och Världen lär väl ha sett ett sextiotal påvar vid det här laget, om inte fler..

Människor i Japan och Kina skulle alltså inte kunna vara upplysta eller goda enligt detta kristna sätt att se, och det gäller självfallet också oss Hedningar, som ju per definition skall anses onda, och i besittning av en underlägsen kultur eller religion, vilket innebär att kristendomen också är en sorts Rasism.

Vidare anser Katolikerna, att deras gud skall vara Allsmäktig, Allgod och Allvetande, fastän det strider emot vanligt sunt förnuft. Att den kristne guden icke är allgod, och eventuellt inte god alls, som tillåter så mycket ondska, inte bara i form av näthat och falska påståenden på nätet, utan Corona-virus och krig (som måste anses vara mycket, mycket värre än det som Påven just nu uppmärksammar) vet alla någotsånär intelligenta människor redan, eftersom vi kan konstatera det med våra egna ögon. Detta kallas Teodicé-problemet, och det har – som jag redan påpekat i flera inlägg – kristendomens skarpaste filosofer och teologer aldrig lyckats lösa.

Införandet av Satan eller Djävulen som ett slags ”skyll-off” eller en kristen låtsas-kompis, som dessa kristna kan skylla ifrån sig snart sagt allting på, bara därför att de som barnungar saknar varje förmåga att själva ta ansvar; hjälper inte katolikerna stort heller. Den kristna helvetes-läran har orsakat mycket mer problem och lidande än den löst; och redan själva Djävulen som sådan, ifall han nu kan tänkas existera, kullkastar teorin om guds allmakt. Efterkonstruktioner och nya bortförklaringar, som att Djävulens makt är högst tillfällig, och att han egentligen har sina order från Gud, som ett slags skapelsens sophämtare eller en mytisk ”sotare” som man skrämmer barn med, är också totalt verkningslös. Antingen är gud allgod eller också inte, och är han dum nog att införa en djävul eller fri vilja i sin skapelse, då får han också stå sitt eget kast.

Slutligen det katolska bönerabblandet, som är den största hädelse som tänkas kan. Om gud är allvetande, så vet han också människornas innersta önskningar, och då finns inget giltigt skäl för böner eller klagosånger överhuvudtaget, eftersom den allrahögste rimligen redan vet om alltsammans. Hur kan människorna ens tro, att de skulle kunna påverka eller styra en allsmäktig gud, och föreskriva vad den allsmäktige ska göra eller besluta, genom något såpass idiotiskt som böner ? Detta är höjden av förmätenhet, att lägga ord i den allsmäktiges mun, och till och med anse sig kunna företräda honom – på vilket mandat då ? Redan de antika filosoferna avskrev helt tron på bönens makt, och Aristoteles lärde oss, att lasternas summa är konstant. Och hur kan kyrkan vara så dum, att den anser sig ha monopol på frälsning, och dessutom tror sig kunna påverka sin egen allsmäktige gud ? En gud som verkligen vore allsmäktig, behöver inte lyssna på mänskligheten, av samma skäl som jag redan angett.

Sedan detta med synden – vad är nu det ?

Hans helighet har nu deklarerat att lögner och förtal samt smutskastning är en synd, och det kunde räcka så. Där håller jag fullständigt med, men resten ?

Om gud är allsmäktig, vilken människa kan då säga sig vara mäktigare än gud, och ensam åta sig uppdraget att förlåta människornas synder ?

Också det i sig är en hädisk, eller hednisk tanke. Nuförtiden är människorna småaktiga, elaka och förlåter aldrig någonsin varann sina fel och brister; men vore de verkligen av ett kristligt sinnelag, vilket påven föreskriver; så skulle de hålla käft och sköta sitt, och inte lägga sig i varandras affärer.

Tror människorna att de kan döma bättre än gud eller gudarna i sin småaktighet, och avgöra vad som är synd eller icke, vem som syndat eller inte ?

”Litilla saefva, Litilla sanda, Litill ero Gerds guma” står det i Hávamál, och se – detta är uttytt – ”Små sävdungar, små stränder, små är människornas sinnen”

För en äkta hedning existerar ingen ”synd”, inte på det sätt katolikerna hävdar i alla fall.

Katolicismen opererar samtidigt med inte mindre än sju dödssynder, som sägs vara oförlåtliga, men ändå förlåter deras gud genast alltihop via deras kyrka. Till och med prästernas pedofili är tillåten enligt gud – de behöver bara rabbla sina Ave Maria – och kan sedan synda på nytt igen, helt utan konsekvenser – eftersom deras absolution förutsätts vara fullkomlig. Att tro på dödssynder, och samtidigt säga att de kan förlåtas, är som att äta en kaka, och samtidigt ha den kvar – eller kanske en semla…

Rakt ned i det kristna helvetet…Här blir det andra bullar enligt Påven

Frosseri skall vara en dödssynd, lär oss de kristna. Hávamál säger att man varken bör njuta av sprit eller mat till överlopps, och dikterar måttlighet i allt, vilket är förnuftigt och realistiskt tänkt. De kristnas tanke om att världen ständigt försämras genom mera och mer synd, och att undergången står för dörren, förstår jag inte. Mänskligheten är varken sämre eller bättre nu än för tusen eller tvåtusen år sedan, och den som tror att just hans eller hennes förfäder skulle ha varit ädlare eller visare än alla andras, är en högmodig varelse som har fullkomligt fel – för högmod är en annan dödssynd.

Åtrå eller kättja, dvs mänsklig sexualitet och dess utlevelse, anser katolikerna också vara en dödssynd, fast det anser inte jag.

Tvärtom anser jag som strängt Freja-troende att detta är något gott, åtminstone i huvudsak; och om det utesluter barn eller djur, samt det som kallas aergi, varmed icke förstås vanlig vrede eller arghet, utan något helt annat.

I Hávamál står dessutom uttryckligen, att du icke ska okväda eller förebrå din granne hans otukt eller hor, ty du är precis själv lika ovis – se i strof 93 – 94. Otukt i sig har aldrig någonsin varit en synd enligt den nordiska hedendomen, eftersom den saknar det kristna syndabegreppet överhuvudtaget. Och jag lever som jag lär, liksom hans Helighet Påven.

Vrede är heller icke någon synd, så länge den inte får olagliga konsekvenser. I vreden finner vi viljan till förändring, och utan vrede eller ilska emot världens eländiga tillstånd, är ingen förändring eller förbättring heller möjlig – Hans Helighet Påven själv vredgas ju storligen på de på nätet verksamma kristna, som enligt honom syndar och beteer sig okristligt.

Varför skulle han då icke vredgas på synden, särskilt inte den synd hans egna präster gång på gång begår i Kyrkans mitt...Och dessa kristna, som hela tiden vill anse sig bättre än andra – hur skändliga och eländiga är de inte, i sitt måttlösa hyckleri..

Verkliga hedningar och den sanna Asatrons anhängare förstår, att synden inte finns. Vanlig hederlig juridik, samt sunt förnuft kan lösa det problemet.

Och var god notera att vi aldrig sagt oss vara bättre eller förmer än någon annan tro, inte heligare, inte sämre heller – utan bara ett alternativ så gott som något. Vi har inga Påvar. De struntförnäma borgerliga små fisar, löndarkristna eller kristna i förklädnad, som upphöjer sig själva till Godars eller Gydjors värdighet fast de inget hederligt Godord har, ger jag inte mycket för – i alla händelser.

Fornsederiet har som katolicismen redan sett sina bästa dagar, och snart är de förbi med dem båda två.

”Nothing is true – Everything is permitted”

(last words of Hassan I Sabbah – alias ”den gamle på berget)

 

I vilket ASATRON blir ERKÄND i staten Israel

För sju dagar sedan, just när jag höll på och tramsade om Ben Gurion, körande sin Centurion, publicerade den italienska nyhetsbyrån ANSA (Agenzia Nazionale Stampa Associata) en mycket intressant nyhet i sin Medelhavsupplaga, som publiceras på Italienska, Arabiska och Engelska. Asatron kan nu komma att bli erkänd i staten Israel, och det hela är ytterligare ett exempel på vad man kallar Synkronicitet, eller det att sinsemellan likartade händelser händer i stort sett samtidigt. Anropa Freja och hennes katter, och du får snart nog varsebli själva Freja… För mig som hedning är dylika händelsekedjor inte alls ovanliga, utan bara ett resultat av Nornornas trådar i Urds väv..

Det är en Hedning och Gode vid namn Einar (namnet antagligen taget efter den populäre svenske musikartisten) som i verkligheten heter Eliad, och valde Asatron efter att ha brutit med sin judiska familj, som nu kämpar för att ge alla Asatrogna upprättelse, också i ”det heliga landet”. Precis som på Island, i Norden, i USA ja överallt där verklig Nordisk Hedendom praktiseras, talar man inte om någon tillgjord eller konstlad ”forn sed” för detta är i-n-t-e en sed, utan en tro. En levande tro, lika stark som någonsin Monoteisternas religioner.

Det är viktigt att förstå, och därmed ansluter sig också Einar och Hedningar i främmande land till det Nordiska kulturarvet, vilket jag tycker är bra. Var och en, som inte förvanskar och talar om ”sed” utan som vill söka verklig kunskap, är välkommen att utöva Asatron, han eller hon må sedan bo i Australien, Israel, ja från Nova Semblas fjäll till Ceylons brända dalar..

I Asatron finns ingen Antisemitism, men Einar möts dagligen av fördomar, precis som vi Asatroende här i Sverige. Han lider än mer än vi av att vara fjättrad i ett samhälle som är ännu mer Monoteistiskt och fördomsfullt än det inskränkta, kristna Sverige, där våra media och till och med flygbolaget SAS rackar ned på den Nordiska kulturen och svartmålar den så gott som varje dag. Som jag berättade i några artiklar om Israelisk press i samband med debatten om förbud emot manlig omskärelse i Sverige för ett tag sedan, är attityderna också i Israel på väg att svänga, och omskärelse är inte obligatorisk längre, ens om man hamnar i den Israeliska Armén. Einar har samverkat med en Italiensk filmare som heter Dario Sanchez och som i fem år bott i Israel, får vi veta på den Italienska nyhetssajten.

Han säger att Asatron inte har något gemensamt alls med högerextremism, vilket är den vrångbild, Israeliska media i likhet med vissa svenska smutstidningar typ ”Dagens Nyheter” sprider över världen, och han säger till och med att de judar som är rädda för hakkorset och tror att det skulle vara en Nordisk symbol kan betrakta den forntida synagogan i Ein Geddi, inte långt från Masada-Berget, som ju är en av Israels heligaste platser, precis som Gamla Uppsala är heligt för oss svenskar. I den synagogan finns hakkors-mönster infällda i mosaik-golvet, och vad Einar här nämner är riktigt, man har för länge sedan konstaterat att svastikor var vanliga också hos semitiska folk – ifall man nu studerar de arkeologiska bevisen.

Om man ostört kan utöva Asatro på Masadas borgklippa, där Israeliska soldater svär trohetseden, varför kan vi då inte utöva Asatro på våra svenska kaserngårdar ?

Vida viktigare är det faktum att den största Asatrogna organisationen i Israel, motsvarigheten till NAS (Nordiska Asa Samfundet) i Israel har drygt tusen medlemmar. Allt som allt finns det minst 20 000 organiserade Hedningar i det moderna Israel, och deras antal växer för varje dag. Också där, i ett av Monoteismens starkaste fästen, lämnar man tron på den allsmäktige guden och andra totalitära och människofientliga filosofier bakom sig, och söker sin egen kulturella frihet, vilket man är i sin fulla rätt att göra.

Inom parantes skall det här tillfogas, att det finns Judiska Hedningar också, eller anhängare av För-Jahveisk religion, som de ibland vill beteckna sig själva. Såsom redan namnet ”Elohim” – ett av Jahves namn i bibeln – anger – det är en pluralis-form och inte ett ental var den Israeliska religionen ursprungligen Polyteistisk den också, och byggde inte alls på någon Monoteism. Nu när vi Asatrogna Hedningar i Norden nyss firat Diserna och Disablotet, kan vi påminna oss Ashera eller Lilithim i det gamla Kaanan, vilket bara var ytterligare en variant på Ishtar eller Freja – hennes andra namn Mardöll betyder ju havsglansen, och associeras till Aftonstjärnan eller Morgonstjärnan, på samma sätt som ishtar betyder stjärna.

På min egen bokhylla står ännu den Israeliske amatörarkeologen Yigael Yadin (fd Stabschef i Israels Armé) bok om Masada, och utgrävningarna där. Det har spekulerats om att Flavius Silva, den romerske befälhavare som vann slaget vid Masada, hade delar av den tionde legionen – ett germanskt förband – under sitt befäl, och om så är fallet, så är det inte första gången Asatron utövas på vad som idag är Israelisk mark – det skedde ju redan år 69 enligt vår tideräkning.

På Golan-höjderna kommer man snart bygga ett Gudahov, står det i artikeln; omgivet av skogar och dalar, och snart väntas Knesset ta efter det erkännande, som Kammarkollegiet och andra Nordiska myndigheter redan givit Asatron här hemma. Snart blir Asatron därmed legal i Israel med, och inget kan hindra hedendomens slutliga seger.

Låt oss hälsa våra bröder med ett Till År och Frid, och ett rungande Hell ! Här kommer fler, som ska öka vår glädje !!

Skadegörelse på gravfält i Halland – Vem ligger bakom ?

Så har det då hänt igen. Åter har ett fall av grovt fornminnesbrott upptäckts i Sverige. Vårt Sverige. Denna gång är det Örelidsgravfältet i Laholms kommun som råkar illa ut, och Länsantikvarie Jenny Nord är alldeles förtvivlad och ledsen, kan vi läsa på Länsstyrelsens hemsida. Det skulle jag också vara, ifall jag befann mig i hennes ställning. Vanskötsel och förstörelse av fornminnen blir allt vanligare och vanligare. Knappt har vi fått läsa i lokaltidningar som ”Sundbyberg Direkt” om seriösa föreningar typ Alsnu Vikingalag, och de som gör sitt för att bevara den svenska historien oförstörd och oförvanskad (se mittuppslaget här) så händer det åter, att kapitalstarka reklambyråer och andra ”marknadsaktörer” försöker förneka hela den nordiska kulturens existens, och helt omotiverat rackar ned på denoch hack i häl på dem kommer vandalerna…

 

På Örelidsgravfältet har vandaler varit framme och fraktat bort jord från foten av en rest sten – mönstret syns tydligt igen från andra fornminnesbrott vid Ales Stenar i Skåne och Lindholm Höje i Danmark.

Först etableras ideologin, sedan kommer de kriminella – skulle man också kunna säga. Det är hatet och föraktet emot det Nordiska, som skapar grogrund för fornminnesbrotten och ger dem tillfälle att blomstra – för det handlar antagligen långtifrån om något så enkelt som diverse obildade och totalt okunniga ”skattsökare” med metalldetektorer den här gången.

En Polisanmälan är redan gjord, och förundersökningen har inletts – och enligt vad Länsstyrelsen berättar på sin hemsida kommer man också följa upp med en ”efterundersökning” eller rättare sagt säkra fler bevis. Jag har redan berättat för er om hur alla seriösa Samfund och Föreningar inom vad vi kan kalla den Hedniska Sfären i Sverige tagit avstånd från sådant här, från Nordiska Asatro Samfundet till PFI eller Pagan Federation International.

Också vid Ales Stenar har vandaler upprepade gånger grävt bort jord just vid foten av resta stenar…. Ingen tillfällighet ?

Men, inte alla rörelser inom den hedniska sfären tycker likadant, vilket blir helt uppenbart. På Hylte Naturbruksgymnasium i Halland har den ökända ”forn sed” rörelsen bitit sig fast, och här har den en av sina starkaste center. Inom ”Forn Sed” finns ritualer som går ut på att man ska ”Magna jorden” till Påsk, fira sk Påskblot vid Uppsala högar med offer av människoblod och andra dumheter (Ni hör själva hur idiotiskt detta är – Påsken är en kristen tradition och har inget med Nordisk hedendom att göra) och i dessa ritualer ingår också, att man fraktar bort jord och använder den för egna ändamål, bland annat för att tillverka sk ”fröbomber” och kladda och gegga med den, vilket man tydligen tänker sig skall ingå i ceremonierna.

Jag anklagar ingen rent specifikt, men jag är ändå ganska övertygad om att ifall man letar i ”svansen” på detta mycket egendomliga samfund, som de flesta av oss helt tar avstånd ifrån så hittar man nog snart några av de skyldiga. Sånt här vill vi inte se, varesig nu eller i framtiden, och därför är det viktigt för oss, att göra slut på allt ”fornsederi” och alla andra oseriösa verksamheter på det, som för alla svenskar och Nordbor borde vara helig och okränkbar mark.

Uppdatering, ankomster, avresor

Jag har hållit mig verksam med andra saker än denna blogg en hel vecka, för att bland annat – och i ett helt nytt sammanhang – möta och samspråka med en viss Jan Björklund och en viss Thomas Gür, ifall de nu är bekanta för er läsare. Eftersom jag både ogillar det här med name-dropping och kändis-skap, skriver jag inte deras namn med versaler eller bifogar några länkar denna gång, eftersom det torde vara onödigt. För övrigt håller jag ju närmast på att bli känd själv också, låt vara i låt oss säga somliga kretsar, eller skaffa mig en ryktbarhet av den rent Herostratiska sorten. Sade jag inte att alltihop var högst tve-eggat, likt det svärd, som en gång fördes mot Damokles ?

Moshe Dayan var en märklig man, och hans vän Ben Gurion – körde helst Centurion !

Jag mötte också en ny vän som på pricken liknar Moshe Dayan, ifall ni nu vet vem han var eller till och med minns honom. Han var i alla fall min stora idol när jag var fyra år gammal. Han hade ju svart lapp för ena ögat, om ni minns, och det betydde i en fyraårings Värld att han måste vara pirat, eller sjörövare. Och dessutom körde han stridsvagn, vilket är vad som i denna 2020-talets värld kallas SNABB FÖRMÅGETILLVÄXT eller att vara verksam på flera områden samtidigt. Min fyraåriga hjärna trodde på 1960-talet att Dayan måste vara en påhittad figur, kanske ett trick av Hollywood eller fake news på något sätt, alltså ”på tv” som vi sa då, eftersom vi redan anade att vad den svenska statstelevisionen ballrade om, och vad våra media även då sände ut, inte kunde vara sanning. Men min egen far förklarade för mig att jodå, Moshe Dayan existerade eller var ”på riktigt”, och därmed bestämde jag mig redan då för att det där, det skulle liksom en dag hädanefter bliva min musik…” om ni förstår hur jag menar.

Sådär !

Det var dagens hedniska tanke… Gack iväg, I hedna och I ludna, och gören I ock Sammalunda…