Lussi kommer med ljus och glädje (men – ”Trudno Byt Bogom !”)

There will be no skulduggery,
no flim-flam
No compromise,
no sell out,
no controlled show

– Malcolm X

”Wahrheit ist Feuer, und Wahrheit reden heisst Leuchten und Brennen.
Kannst du nicht allen gefallen durch deine Tat und dein Werk,
Mach es wenigen recht; vielen gefallen ist schlimm !

– Freidrich Schiller

 

Över hela vårt land och angränsande länder, sänder Lussi eller Freja idag sitt budskap om det nya ljuset. Det är och förblir som det skall vara, också i vår östra Rikshalva – som en dag kanske kommer åter till oss – där Hufvudstadsbladet idag intervjuar Helsingfors egen Lucia, som detta år heter Sara Ray, som i ”ray of light” – en stråle av det eviga ljuset. Och hon säger, ordagrannt och till pressen:

– Tänk vilken fin uppgift jag har, att få sprida glädje till alla olika sorters människor. Jag otroligt tacksam för det. Det kan bara bli bra, säger hon med ett strålande leende.

Så enkelt och naturligt kan det också göras. Inga förvanskningar. Inget ”fornsederi”. Ingen bogus, inget hittepå. Som det är – och som det skall vara enligt den Nordiska naturen.

Man har sagt att den ursprungligen hedniska Lucia-traditionen – som jag redan skrivit mycket om under rubriken ”Lussi” under ”Blot och Högtider” ovan var på väg bort, att den måste förstöras, att den inte skulle firas mer, att den tvångsmässigt måste göras om och bytas ut emot något annat osv osv. Men i år får inte PK-maffian eller den lilla elit, som gör anspråk på att styra och domptera oss rätt. Också i Gränna skulle Luciatåget helt läggas ned och tas bort enligt politiska beslut, hade man förklarat, men så blev det nu inte.  Lokala eldsjälar och en enda människa, gripen av Frejas kraft inom henne själv, besegrade slutligen mörkret, och fullbordade sin dröm om frid. Till och med vår statstelevision, var till slut tvungen att erkänna faktum, och kunde leverera ett program denna morgon, fritt från de vanliga PK-flosklerna eller alla ytliga pekpinnar.

Själv borde jag kanske glädja mig i denna stund, för här och var i media märker jag att man citerat mig, fast många fortfarande envisas med att förvrida hela mitt budskap, och vad Hedendomen, i det stora eller det lilla, egentligen handlar om. Men min nyfunna julglädje grumlas idag en smula av de förvridningar och medvetna, på pin kiv infogade missuppfattningar jag sett, saker jag på intet vis ställer mig bakom, och heller aldrig någonsin kommer att stödja. Mer om dem inom kort, men hedning som jag är, är jag också van att nöja mig med väldigt lite. Framgång och seger kommer från oss inte flygande från himlen, men av hårt arbete och trohet mot gudarna och sanningen, och vi rabblar varken böner , litanior eller klagosånger.

Från det goda gamla Danmark – vår grannstat i syd – kommer i år en rapport om ett luciafirande av lite annorlunda slag, genomfört av en lokal kanotklubb, som också lever upp till denna nordiska ljusfests verkliga innebörd, och som inte lortar ned sig själv med katolicism eller kristendom. Också från Norge kommer hälsningar, detta år som förr om åren, även om Lussinatta där är Åsgårdsreiens och Odens natt framför andra, och firas Oden och Asatron till minne – som det är och skall vara, evinnerligen.

”Åsgårdsreien” av Peter Nicolai Arbo, 1872

Själv är jag mest glad för min hedniska kalender för nästa år, som snart är slutsåld – 24 ex återstår ännu av en upplaga på mer än 150 stycken, och Samfundet Särimner har gjort en avsevärd vinst – även om det är en framgång i det lilla.

Sedan finns som alltid idioterna, förvanskarna, fuskarna och de som borde hålla tassarna borta från Asatron och vårt Nordiska arv för evigt – innan jag – kanhända – ser till att ge dem ett kok stryk, rammelbuljong, ”god fisk” som det heter på norska. De borde kort sagt få prygel, ”stut”, en rejäl avhyvling, däng, dask, bas, rotting, en bastonad, tamp, spö, påkolja, ”flatsidan”, dalj, hjuling och tuktel, allesammans.

Någon som känner det här motbjudande lilla äcklet ? Tala om för honom vad du tycker om hans lögner och skitsnack…

En viss herr Andreas Swedberg på en sajt benämnd ”Nyhetsbyrån.se”vars kvalitet lämnar en hel del övrigt att önskatror tydligen att det skall vara roligt att driva med oss, när han skriver rena lögner, skitprat och hitte-på, som t ex följande:

Lusse är benämning på den fornnordiska guden ”Frö” eller ”Frej”, som han också kallades. ”Lelle” betyder ”fru” på fornnordiska. Lusse Lelle betyder ”Frös fru” och refererar till den förkristna hedniska traditionen som liknar Lucia där en utvald kvinna gick runt och knackade dörr och bjöd på bröd som ett tecken på att det nu skulle gå mot ljusare tider och att Frös tid var på ingång. Ett annat namn för ”Lusse Lelle” är Freja, vars skyddsdjur var katter och hennes vagn drogs av två stycken (Högni och Þófnir).

Det finns ett svenskt ordspråk som säger, att det är ynkligt att höra löss hosta. Vet den här kristne narren ens vad han talar om, och varifrån har han hämtat dessa härledningar ? Ett ryskt ordspråk med liknande betydelse lyder ”Trudno Byt Bogom”, men till dess innebörd skall jag återkomma. Låt mig bara säga det pinsamt självklara, och det är att ordet ”lelle” aldrig någonsin betytt fru, och att Frejas katter inte nödvändigtvis är två till antalet, förutom att de aldrig haft de namn den här skändlige ”julpajaren” räknar upp.

Låt mig också lägga till, att om jag någonsin mötte herr Swedberg, skulle jag spotta honom mitt i ansiktet. En stor, fet, rinnande loska, så att han känner det och lider av det, liksom på sin tid CJL Almquist, när han ”kraschanerades” av August Blanche.

Sedan finns ju också hedendomens fula svans, drog-nissarna, extremvänstern och ”fornsedarna” – (ett knappt hundratal aktiva till antalet, emot Nordiska Asa Samfundets 1600 aktiva medlemmar) – som nu intervjuats SVT. Jag tänker inte länka till dessa ”fornsedare” och deras skitnödiga anleten, för de står mig upp i halsen med sitt dumma prat om hur ”forna” de är.

LÖGNARE och Charlataner skall aldrig någonsin tolereras, utan nedkämpas och förintas

 

För övrigt – hur ”fornt” är det att ”nyuppfinna” traditioner, som aldrig någonsin hört till hedendomen, och varför säger de hela tiden, att just Lucia inte får finnas ? Nyss – dvs förra året det var dags för dem att släppas fram i media (varför går SVT med på att ens intervjua sådana okunniga skägg-mopsar ?) sa de att man ”får fira Lucia precis som man villvarvid jag svarade dem, att då är det inte längre lucia, eftersom hela innebörden i traditionen i så fall går förlorad, och blir en dålig parodi på sig själv, vilket ”fornseden” redan blivit.

Dessa ”fornsedare” har redan sagt att Asatron inte finns, att den är en ”skriftlös” religion, och att  Torshammaren enligt dem skall göras till en internationell symbol för homosex, bland annat. Ändå nämner de asatron gång efter annan, och säger sig till och med representera den, fast alla vet att påstådd ”fornsed” och Aastro för länge sedan blivit två helt olika saker. Ta sedan deras drogmissbruk, deras missbruk av blot och ceremonier, deras fula ovana att låta berusade ungdomar stå och skära sig i handlederna vid Uppsala Högar, vilket skall vara deras sätt att ”fira bröllop” och mycket annat, som jag redan upplyst er om. Jag ska inte bli långrandig.

Men denna gång stjäl de, de stjäl av min kunskap, mina åsikter, min inriktning, när de säger att:

Julen börjar på allvar för de flesta i Sverige vid Lusse, den 13 december. Vi tänker oss att Lussebruden representerar gudinnan Freja som kommer med löfte om ljus när det är som mörkast. Lussekatterna med sina solsymboler och gyllene saffran passar bra i den hedniska symboliken. Inte minst för att Frejas djur är just katter.

Före 1753 inföll vintersolståndet runt den 13 december, men vid kalenderbytet från den julianska till den gregorianska kalendern justerades datumen med flera dagar och vintersolståndet hamnade runt den 21 december. På något vis verkar då också julfirandet ha delats upp, så att vissa hedniska riter i folktron, firandet av de kvinnliga makterna, fortsatte att hållas vid Lusse. Den stora högtiden under det hedniska julfirandet är vintersolståndet som äger rum kring den 21 december. Då håller vi julblot runt om i landet. Vi firar att solen och ljuset återvänder. För oss asatroende är solen en gudinna – Sunna. Det är till henne och till julens egen gud – Jolner – som de flesta av oss hedningar vänder sig till under julblotet. Jolner är den som gett namn till högtiden jul och bakom det namnet döljer sig Oden.

För en del är det säkert förvånande att höra att det fortfarande finns utövande asatroende idag, i det moderna samhället. Men är det egentligen så konstigt att alltfler nu söker sig till en naturnära andlighet med kopplingar till våra gamla traditioner? Vi är beroende av ljusets återkomst och naturens växtkraft, oavsett om vi lever idag eller för tusen år sedan.— —Men kärnan i julen är ändå firandet av då ljusets återkomst och framförallt tiden då vi umgås med släkt och vänner, oavsett varför vi firar jul.

Julafton den 24 december firar vi som de flesta svenskar, med släkt och vänner, mat och klappar. Och julens huvudperson är ju som vi alla vet: jultomten!

Ja, jo – det är i huvudsak korrekt – men allt detta har vederbörande inte kommit på själva. Det har de stulit rakt av, från mig och denna blogg. Om de visste vad god smak och heder var, kunde de samt SVT ju åtminstone ha varit finkänsliga nog att ange källan, och även erkänna att alla inte har deras förvridna uppfattning om att ett kristet smädeord, som vi hedningar aldrig någonsin använt för att beteckna oss själva, hela tiden dyker upp i deras tramsiga prat.

Och för övrigt – vad är en tradition ? Varför säger de här personerna i ena andetaget att Lussi skall ställas in, och i andra andetaget att de tänker fira det ?? Varför kan de inte ha en ordentlig drogpolicy, trots att de säger sig ha funnits i över tio år, och varför avvisar de inte tydligt drogpåverkade personer från sina blot och sammankomster ??

Själv vill jag inte ha med dem, eller andra ”fornsedare” att göra. Varesig nu, eller i framtiden.

Jag citerar, från en annan blogg och en annan skribent, någonstans:

Jag har en egen liten definition på kultur. Jag menar att kultur rätt och slätt är den kollektiva personligheten. Och traditioner är våra kollektiva vanor.

Rent ordboksmässigt är tradition ”fast etablerad sedvänja (inom en grupp) som yttrar sig i (regelbundet) återkommande händelser med i stort sett oförändrad utformning” Men när blir en tradition verkligen en tradition? — — Det finns de som menar på att Lucia inte är en riktig tradition för vårt moderna Lucia-firande är mer eller mindre ett modernt påhitt som började på riktigt genom en veckotidnings försorg i slutet av 1920-talet. Men Lucia torde vara ett fast rotat inslag och tradition för alla levande etniska svenskar. — —

Givetvis förändras traditioner precis som allting annat. Men sunda förändringar av traditioner sker normalt gradvis och mer eller mindre omärkligt. Man våldför sig inte på dem (även om det vore önskvärt när det gäller traditioner som omskärelse, som borde förbjudas rakt av). — — Acceptabla förändringar av traditioner är mer eller mindre omärkliga. De våldför sig inte på traditionens ramar.  — — Vad är då acceptabla avvikelser? Jag för min del anser att Lucia faktiskt är en kvinna, inte en transvestit eller en man. Kvinnan skall vara vit och blond. Men jag blir inte kränkt om hon är brunett. Jag ogillar om hon är mörkhyad. Inte därför att jag har något emot mörkhyade kvinnor, utan helt enkelt för att det är en för stor avvikelse från den bild jag har av Lucia. Men jag inser att jag är i minoritet, och jag accepterar det, jag tänker inte starta några drev eller göra affär av en mörkhyad Lucia om det är i ärligt uppsåt.

Så kan man också uttrycka det. Som sagt – det finns alltid idioter, eller de som med avsikt vill vanställa traditioner, och förfuska deras innebörd.

”Svårt att vara Gud” eller Trudno Byt Bogom var en rysk roman, som skrevs av två bröder Strugatski på sin tid – alltså 1960-talet. De talade om efterblivna och barbariska människor, som missförstod sina egna hjälpare på pin kiv, och som aldrig någonsin kunde höra kunskapens röst, eller kravla sig upp ur det mörker de befann sig i, trots att hjälpen fanns på nära håll.

”Det är svårt att vara gud” som bekant… Och ännu svårare är det att banka in lite folkvett i patrask, och de som är illa navlade…

 

”Det är svårt att vara profet i sin egen hemstad” sägs det ibland.

Lika svårt är det för en kvinna att bära ljusets krona, och vara ljusets drottning – som Freja själv – även om vissa kvinnor faktiskt idag – som andra år – klarat av den uppgiften med glans och ära.

”Mot dumheten, kämpar också själva gudarna förgäves…”

Du kan inte fira lucia ”som du vill” – för då är det INTE Lucia…

Jag vet inte allt vad lögnhalsar, tokfransar och allmänt okunniga människor man får se på Internet nuförtiden, och framförallt förstår jag inte varför de ska yttra sig om asatro, ifall de ingenting kan eller ingenting vet om det ämnet, och heller inte praktiserar det själva. Nyss har någotslags extremistgrupp som påstår att de skulle syssla med ”forn sed” – ett kristet begrepp, som inte finns i några andra än ett par kristna källor från Island, minst 250 år efter att hedendomen där förbjöds i lag försökt ”sälja på” lika okunniga journalister i det här landet att det skulle finnas något som heter ”Vent” (redan själva begreppet är felstavat) eller Solväntan, som vi hedningar skulle fira.

Vad är det här för idioti ? Vad är källan till det ?? Varför ljuger man rent ut, och kallar det ”fornt” eller ens en ”sed” när det inte är så, utan bara meningslöst flum, flimseflams, ja hitte-på ?

Någotslags fullständigt ”nyutnämnd” person, som står upp i Hallandsposten och kallar sig ”Blotgydja” eller något liknande – det blir lätt löjligt när detta görs på en basis av högst fem-sex personer, i mina ögon är man inte gydja eller gode över någonting, så länge man inte kan demonstrera att man faktiskt har ett fungerande Godord – påstår också, att ”Vent” är att ”göra lite som man vill”.. Så uttrycker hon det hela. Detta skall alltså vara ”fornt” och en sedvänja – att bara göra som man själv vill, rakt ut i luften – och sen har man fräckheten att påstå, att detta är tradition.

”Man äger ej snille, för det man är galen” sa en svensk poet en gång. Vad vederbörande inte vet, inte läst, inte förstår är att Jul och Lussi eller Ljusi – den fest för ljusets återkomst vid Midvinter som hon syftar på, och säger sig vilja fira ”lite hursomhelst” har mycket gamla anor. Jag har tagit upp dessa traditioner under stycket Lussi här ovan, och jag får väl upprepa, tills den här delen av allmänheten – eller vad det nu är för några – verkligen lär sig…

Redan på 300-talet före kristus skrev den grekiske geografen Pytheas om sin resa till Ultima Thule – i ett nu försvunnet verk som vi bara har kvar utdrag av hos andra antika geografer, Prokopios till exempel. Åsikterna har gått isär om var Pytheas – som var från Massilla eller det nutida Marseilles i Sydfrankrike – egentligen låg, men på hans beskrivning om dagens längd vid midvinter, har man gissat att han följde den norska kusten ända till Ofoten i Norr. Och där, konstaterade han:

”När tio dagar återstod av den eviga natten, klättrar en budbärare upp på ett av de höga berg, som finns i dessa trakter, och där tänder han till slut ett bål, till tecken åt folk, som bor i dalarna nedanför, att han sett solen gå upp långt borta, och att den 40 dagar långa natten snart är över. Då tar kvinnorna i det nordliga landet fram facklor och ljus, för att smycka sig, och går klädda i vita kläder, och om midjan har de något rött, eller ett bälte av halm.”

Verksamhetsbilder

Likheterna med den förment ”nutida” Luciatraditionen, som man tyckt sig iaktta tydliga bevis för, från herrgårdmiljöer i Västergötland från 1763 och framåt, är faktiskt ganska slående. Och man firar inte alls Lussi eller Lucia eller Ljusets återkomst ”Lite som man vill” – för då faller hela idén bakom alltsammans…

Nämen Ey Babbe-Ribba ! Lysrörens Kavring – Snart Jäla Hipster-kräk, står din begravning….” (Du kan INTE fira Lucia… ”lite som du vill” – för då ÄR det inte Lucia längre…)

(Utdrag ur Joakim Pirinens serie ”Socker-Conny Lussar upp grannarna” från det glada 1980-talet)

 

Nuförtiden är det många som tycks tro, att Lucia ska vara en man, helst då förstås en neger. Detta anses ”inkluderande” som det heter, och skall vara högsta mode – ungefär som när IKEA härförleden försökte byta ut begreppet ”Jul” emot ”Vinterfest” i tron att man skulle tjäna ”brownie points” eller någotslags ”konsument-poäng” hos de muslimska 7 %-en av den svenska allmänheten, genom att censurera bort Julen som begrepp.

Ursprunget till själva ordet ”Jul” är som alla vet ett Germanskt ord, och julen är numera något som till och med de kristna firar, trots att exempelvis Julgranar, skinka och mångahanda andra ting är uttryckligen förbjudna i Bibeln, och vi kan svårligen tänka oss några svenska eller nordiska traditioner alls, utan att Jul och Lucia kommer med i sammanhanget. Att den ursprungliga solståndsdagen inföll 13 December enligt den gamla Julianska almanackan, och att de kristna inte firade jul alls förrän på 300-talet, då kejsar Konstantin i Bysans ”stal” hela festen från hedningarna och försökte appropriera den för egen räkning, har de flesta av oss numera helt glömt bort.

På samma sätt försöker makthavare av olika slag stjäla och förändra traditioner via ”kulturell appropriering” – men det mesta av det, blir bara fånigt…

Om jag själv skulle ta på mig en svart krullperuk och en regnbågsfärgad overall, sätta sugklockan till en gammal vasksug på huvudet, förse denna med en brinnande dildo högst upp och sedan ge mig ut på stan med en bricka full med mjuka taco-skal, falaffel och en blandning av messmör, maskinolja och majonnäs, tror jag inte detta skulle uppskattas någonstans. Sådant är inte särskilt ”nyskapande” eller ens ”inkluderande” som det heter, och varken kristna, muslimer eller hedningar skulle uppskatta sådana tilltag.

Ändå är det precis detta det lilla band av ”fornseds-patrask” som nu vill etablera sig i media, faktiskt gör med sitt idiotiska ”nämen gör precis som du vill, för ingen äger Lucia, så det så…

Inte heller skulle det uppskattas på de lokala ålderdomshemmen, daghemmen, regementena och skolorna om jag stängde in en levande katt i en konsum-kasse, och sa att detta var en ”Lusse-katt” som Socker-Conny på sin tid... Och sånger av typen: ”Någonting fruktansvärt / hänger i taket / blodrött och lite skärt / svullet och naket / Skrämda vi sitter här / ingen vet vad det är / utom Tant Sonja, / G-a-a-mla Tant Sonja (På melodi av den napoletanska fiskarvisan ”Santa Lucia”) skulle nog inte uppskattas de heller, lika lite som

  • Mohammed Ali var en Stalledräng
  • Då mörknar Imamen i Midvinter-tid
  • Akbar lelle, 13 dagar före Kamel
  • ”Nu är det Jihad igen”

Och flera andra, ”politiskt korrekta”, väldigt väldigt ”inkluderande” slagdängor, skulle nog inte göra någon större succe, annat än som en bisarr parodi.

De flesta människor i vårt land har ändå en mycket klar uppfattning om vad Lucia är för någonting, oavsett hur gammal vi anser traditionen vara, och det kan man inte ta ifrån dem. I Finland, vårt närmaste grannland, utsåg finska YLE eller Statstelevisionen Lucia kandidaterna för år 2019 härförleden, och då såg de ut såhär:

Som vi ser är det Nordiska flickor allesammans, och påfallande många av dem är blonda. På samma sätt är det nu både i UNT, samt Enköpings-Posten, förresten – och i år har man tydligen lämnat all denna lättköpta PK-mässiga, falska ”inkluderande” trend som inte gör någon människa glad bakom sig

Till och med UNT lät årets Lucia vara ljus och blond, som det en gång var tänkt och menat…

Att ljusets återkomst symboliseras av en blond, vitklädd kvinna är egentligen inte så konstigt. Hon är tänkt att vara Freja, eller Siv, solkvinnan – och i årets mörkaste, kallaste och råaste tid är det hennes ljus och upplysning människorna behöver – ”Frid på jorden, och till alla människor en god vilja”.

Som jag berättat för er (se ”Lussi” under Blot och Högtider här ovan) var Modranicht, eller ”Mödranatten”, natten för den nya kvinnliga solens födelse ett särskilt tillfälle, och både på brittiska öarna, i keltisk tradition och i Nordisk Hedendom var det detta man firade – vi kan se det hela lite som en ”förfest” rent kalendariskt sett, till Disablotet i Februari… Så var det ursprungligen tänkt, och följer vi naturens lagar, tror på en naturreligion och gör vad som är naturligt, så är det detta vi i Norden firar..

e36cb536f6c3d37443922bac69422c12freja-hacc88mndens-eld-1Det är i Frejas väna gestalt vi ser ”Lussebrudens” sanna ursprung…. Gudinnan stiger ned till Människornas värld, och tar sig en boning i en levande människa…

I Skottland blev nyligen åter en ”Pk-Ivrare” fullkomligt utskrattad i sociala media, enligt vad sajten ”Bored panda” vet att berätta. Han hade – anno 2019 – råkat hävda, att de skotska kandidaterna till Miss World var ”för vita” enligt hans åsikt, och att detta skulle vara detsamma som ”rasism”.

Det kan man ju inte påståför att någon har ett Nordiskt utseende, och anknyter till en verklig Nordisk tradition, gör inte denna någon ”bättre” eller ”sämre” än någon annan.

Jodå, skotska klankvinnor, som ställde upp i en miss-tävling anno 2019 var inga miss-lyckanden, utan påfallande blonda… undrar just varför ?

De flesta av de kvinnor som ställde upp, härstammad verkligen från Skottland och kom från kända skotska klaner – därför hade de också ett påfallande blont och Nordiskt utseende, vad det nu kunde bero på. Reglerna var helt enkelt sådana, att kandidaterna skulle motsvara folkflertalet, och vara ifrån Skottland – och det är faktiskt inte fel med sådana regler..

I Zimbabwe, däremot, såg kandidaterna till samma internationella tävling ut som såhär – och inte heller där var man ”inkluderande” som synes…

Föga förvånande…

Ingen tyckte det var något större fel på tävlingen och reglerna där heller – och på västindiska öar som Jamaica och Saint Lucia – ja – det finns faktiskt en sådan ö-nation – där såg man – ifall baddräkter skulle ingå – ut som såhär

och ingen reagerade, ingen gallskrek i pressen att detta var ”rasistiskt” eller ”icke inkluderande” eller annars betedde sig som en ”fornsedare” eller någon total djävla idiot – nej alla accepterade snällt grundförutsättningarna…

Vad man håller tävlingar om, kan variera, och naturligtvis finns det kanske dem, som tycker illa om ”talangjakter”, ”skönhetstävlingar” eller Lucia-kandidaturer rent generellt, eftersom de hatar det faktum att de själva kanske ingen talang har, inom just dessa ämnesområden, och därför inte kommer ifråga för just sådana arrangemang. Den inställningen kan man ju också ha ”om man vill” som det numera ska heta, men jag tror inte man blir särskilt hjälpt med den ute i stora vida Världen, där varje folk, varje etnicitet, varje nation och religion har sina traditioner av en alldeles speciell och naturlig orsak.

Här i Norden har vi ett Midvinter-mörker, och så kommer det sig att vi har börjat dyrka ljusets kvinnliga krafter. Bodde vi i Zimbabwe, dyrkade kanske vi något helt annat såhär års, och det behöver inte alls vara fel det heller, utan alldeles rätt efter de naturliga förutsättningar, som faktiskt råder precis där.

Vi behöver inte något djävla ”vent” hitte-på, något snack-i-backen eller nya Bogus-traditioner !

En kollega på jobbet idag berättade att hans egen tonårsdotter ställt upp i en lokal Lucia-tävling, eftersom hon kunde sjunga, och dessutom var en sådan person, som värnade om både barn och gamla. En ung kvinna, som ville göra något för sitt lokalsamhälle, grannar, vänner och de runt omkring henne.

Heder åt en sådan ungdom,tycker jag – för detta är precis vad Julen handlar om, och något vårt samhälle behöver. Det borde finnas fler flickor och kvinnor av hennes sort, och måtte vi en gång kunna skapa ett sundare, starkare släkte, höga och rakvuxna som Nordens furor, sega som Malungs läder och hårda som svenskt stål !

Resultatet av ”Runkampen” – Misstroendet Mot ”Mollgan” Motstår Mygel (MMMMM….)

”Mollgan, Mollgan –
gamle vän…
Roligt att du är minister än
Men när din ämbetstid tar slut
så KASTAS du nog UT !!”

en smula fritt efter en gammal sång av Staffan Demert

Så har då Landet Löfvéns egen Justitie- och Migrationsminister, Morgan ”Mollgan” Johansson utsatts för ett svidande misstroendevotum i Riksdagen. Inte mindre än tre Riksdagspartier, som förut aldrig varit i Allians, har röstat för att avsätta honom på grund av hans inkompetens, och oförmåga att komma till rätta med den växande kriminaliteten i landet, andra saker – som jag snart skall komma till – att förtiga.

Misstroendevotumet har naturligtvis inte gått igenom, och det brukar heller inte sådana voteringar i Svensk politik någonsin göra, så länge en majoritetsregering har makten. Den höge herr Ministern uppges nu ha sagt, att ett nytt ”nationalkonservativt block” bara bedrivit ett politiskt spel, och påstår att alltihop är en seger för honom själv, samtidigt som han påstår att han är ”glad och stolt” över de åtgärder han påstår sig ha genomdrivit i storstaden Malmö. Man kan undra vilket slags verklighet denne Misslyckandets Minister lever i.

Så sent som igår avslöjade SVT – Regeringens egna TV-kanal – att sex stycken Glock 17-pistoler, 300 ”hollow point” eller halvmantlad am (dum-dum kulor) försvunnit från ett låst säkerhetsskåp på Regeringskansliet, enligt information från Tidningen Dagens Juridik, som under ett helt år redovisat lille ”Mollgans” högst konstifika krumsprång på lagens arena. Sådan ammunition är som alla vet mycket eftersökt i kriminella kretsar, och fastän det rörde sig om den uppsättning Vapen som skulle skydda själva Regeringens högsta Ministrar i händelse av Terror-hot enligt Securitas, den inhyrda vaktfirma som skött uppgiften istället för svensk polis eller militär, har varken Stefan Löfvén själv eller Morgan Johansson vågat kommentera saken.

De tiger som alltid, och hänvisar inte ens till sina underställda. Samtidigt har det också kommit fram, hur inte mindre än två utvisningsdömda sk ”migranter” trots SUA-kontroller tillåtits arbeta på Arlanda, i ett fall som flygmekaniker. Med tanke på det växande terror-hoten, är ju detta i högsta grad oklokt – som vi alla nog förstår. SVT har också rapporterat om hur Tullverket i Sverige tilldelats mer pengar för att söka efter insmugglade tamhundar, ungefär som om jakten på Chihuahuas och Boxervalpar skulle ha absolut högsta prioritet för närvarande.

Ska man skratta eller gråta ?

Att höra hur den ansvarige Ministern tidigare i höst skulle ”jaga de kriminella i Malmö till Världens ände” efter att en småbarnsmor mördats i en buss, mitt på ljusa dagen var tydligen inte absurt nog. Nu ser vi hur Riksdagen skändligen misslyckas med att skydda även de högsta statsfunktionerna, oaktat alla andra misslyckanden det sista halvåret.

”Och med en Glock i varje hand, tror sig ”Mollgan” styra hela vårt land…”

”Mollgans” tal om att han ska ”slå tillbaka gängen” är så patetiskt, att inte ens en i beslag tagen knähund kan tro på det längre, långt mindre SVT:s egna journalister, fast de vanligen är sämre än hundar i sin servila underdånighet. Den senaste tidens händelser tycks till och med ha fått även dem att vakna ur sin slummer, även om det som alltid finns dem., som hävdar att Ministern själv är ”fel måltavla” som man skriver, och att det inte är honom personligen det beror på.

Nej, det är ju möjligt att ”Mollgan” – för de som lärt känna honom i levande livet – är en hygglig karl, som aldrig någonsin skulle få för sig att stjäla statens pistoler ur något vapenskåp helt själv, ifall det nu är det som har hänt. Han sa ju, att han skulle ut på stan i Malmö och ”jaga brottslingar” var det visst, så vi får väl se upp…

Men – skämt åsido – vad Misstroendevotumet i Riksdagen betyder, är en Misstroendeförklaring inte främst emot Ministern, men mot ett helt departement, alltså Justitiedepartementet som sådant. Misstroendet kan också anses vara riktat emot samtliga politiskt tillsatta tjänstemän där, emot Ministerns ledarskap – eller brist på det – och inte minst de skrattretande förslag till reformer, som sagde Minister har försökt med, hela det sista året.

Inte mindre än tre gånger i rad har Ministern personligen sagt att det behövs en ny anti-terror lagstiftning (rätta mig gärna om jag har fel !) och inte mindre än tre gånger i rad har Lagrådets juridiska experter tillbakavisat den produkt, som Ju-dep lade fram.  Man har konstaterat, att Ministerns definition av begreppet ”samröre” trotsat all logik, och att det satt hela rättssäkerheten i fara. Vad är ”samröre” ? Att någon bor i samma trappuppgång som en terrorist, och antagligen hejat i trappen på honom ibland ? Att någon haft en terrorist som medresenär på sin buss – eller något vida värre, som när någon med vett och vilja givit bidrag och finansiellt stöd till en organisation som sysslat med grov politisk terror ?

Regeringens samtliga tre lagrådsremisser har stupat på detta, och inte en enda gång har man gjort sitt förarbete rätt, och undersökt själva grundförutsättningarna.

”Mollgan” Johansson har också gett sig på själva grundlagarna, och Tryckfrihetsförordningen. Samma sorgliga resultat där.

Att förtroendekrisen FINNS och att Misstroendevotum utlysts, är kanhända inte så konstigt… Det har skett för alla medborgares bästa…

Frigivandet av de fem svenska terror-imamerna – trots att existerande lagstiftning ger mycket goda möjligheter till att hålla dem inom lås och bom tills avvisning hunnit verkställas, är också en ytterst märklig historia. Frånvaron av redovisning av några som helst fakta, som tyder på att terror-imamerna skulle vara ”utsatta för dödshot i sina hemländer, och Migrationsverkets underlåtenhet att redovisa detta öppet, är än märkligare. Man har redan påpekat, att det finns existerande lagar emot Terror-finansiering, som kan användas (så har bevisligen skett) och därför behövs inga nya lagar på det området.

 Under tiden flödar bidragen till nya Salafist-moskéer och Koranskolor likt ”Studieförbundet Ibn Rushd” ur Regeringens fickor, trots Försvarshögskolans och SÄPOs varningar.

Vem är det då som ”finansierar terrorismen” och genom ej verkställda utvisningar ger den en fortsatt grund att stå på ??

Är det inte Regeringen Löfvén själv, som genom sin politik sätter landet i fara, kanske ? Vi har redan upplevt affärerna ”Taimour Abdelwahad” (om ni minns honom, jag vet att allmänhetens minne är kort) samt Rakmat Akilov, som Regeringen uttryckligen varnades för att släppa in i landet – på Ministernivå !

Dags för en ”Dödsruna” för (S)-politiken… ? Sex goda ”Glockenspiel” är på drift, och kan börja klinga närsomhelst…

Slutligen det märkligaste, ja det alla dummaste av alla Clown-artade utfall och ”inspel” om att försöka stifta nya lagar, i den sannskyldiga ”Cirkus Juris” eller förfärliga cirkus, som Morgan Johansson högst personligen inlett, vid ett tal i Almedalen eller Palme-dalen i Visby för två år sedan.

De bisarra påhoppen om att förbjuda Tyr-runan och Odal-runan, vilket hotade slå i sönder hela Sveriges kulturarv och historia. Senast idag kom de upp igen, och nu noterar till och med DN:s journalister – denna så ofta helt ”vänsterblivna” skara – att Runan i sig inte alls kan kriminaliseras, utan det är sammanhanget den befinner sig i som är brottsligt. Kriminella grupper som Nazister och ”Fornsedare” har inte rätt att missbruka den – och symbolen i sig måste skyddas.

Detta är vad jag själv, lagrådets experter, den enmans-utredning som genomfördes av en kvinnlig Lagman vid Göta Hovrätt, Dagens Juridik, flera oberoende experter och mer än 5000 goda medborgare, som skrivit på Nordiska Asa Samfundets namninsamling till skydd för runorna och kulturarvet sagt hela tiden. Och det var här på Hedniska Tankar ni fick veta det allra först, redan den där sommaren för två år sedan.

Nordiska Asa Samfundet har hela tiden hävdat, att de vill framstå som en opolitisk organisation, och så är det till viss mån. Även jag ville väl vara opolitisk en gång i tiden, men härtill blev vi alltså nödda och tvugna, för att nu komma med en sk ”Brasklapp” från Finspångs-hållet till..

Vi blev tvingade till att genomföra en demonstration framför Riksdagshuset, eftersom vi inte ville se Runorna eller Torshammaren missbrukas, släpas i smutsen och fördärvas av ”Fornsedare” och Nazister. NAS representanter försökte kontakta ministern gång på gång i mer än ett halvårs tid, men han vägrade fegt nog stå för vad han gjort och sagt, och ville inte se sina egna medborgare i ögonen. 

Extremister till höger som missbrukar Tyr runan – Extremister till Vänster som missbrukar Tors hammare. Båda vanhelgar de religiösa symboler, och försöker använda dem för syften och saker de ALDRIG NÅGONSIN stått för…

Till slut segrade dock sanningen, som vi alla vet – och det värdelösa remissförslaget rann ut i sanden, mycket beroende på Lagrådets och den juridiska expertisens ansträngningar. Diverse kriminella personer i diverse egendomliga rörelser kvarstår tyvärr ostraffade idag, men de utgör för närvarande inte något större hot emot vår stat, och det svenska samhället som sådant.

Men – vi måste prata om ”Mollgan” och hans fullkomligt irrationella förslag, de sumpade lagrådsremisserna, det slarvigt genomförda, politiskt dikterade programmet med nya lagar – lagar som inte behövs och som faller på sin egen orimlighet, därför att en fungerande lagstiftning redan finns.

Samt alla BRÅ:s siffror – sju procent uppklarade sprängdåd, ca 90 % av alla mord och dråp som förblir ostraffade – det heter inte ”skjutningar” och liknande procentsatser för grov eller mycket grov misshandel, väpnat rån, alla sexualbrott och alltihop.

Jag medger villigt att det är mycket värre, oerhört mycket värre än det fortfarande pågående missbruket av Runorna och Torshammaren, samt förbrytelserna emot hela kulturarvet – men nu tog jag upp detta enbart som det mest bisarra av exempel.

Misstroendevotum har utlösts, och det är vackert nog så. Arbetet för att rädda vårt land går vidare, och fler och fler svenskar arbetar nu tillsammans emot detta mål – ett mål som tillkom efter att ett helt valresultat plottrades bort, och ett litet maktparti – som enligt vissa mätningar inte alls är det största i Sverige längre – frenetiskt försökte hålla sig kvar vid köttgrytorna och makten.

Vem vi än är, var än i samhället vi står. Bland ”höjdarna” och den gamla Nomenklaturans män, eller det arbetande folket. Vår tid ska komma – med Tors Hammare – eller utan…

BOGUS: Bluffen om ”Väntljusstaken” har INTE ETT DUGG med Asatro eller Hedendom att göra.

Det finns många lögner om hedendom och Asatro som en del fördomsfulla eller illvilliga personer sprider över hela Internet. En av de mest groteska är att det på något sätt skulle ingå en period benämnd ”vent” – liknande den kristna Advent – i våra förberedelser inför Julen, vilket bland annat skulle ta sig uttryck i särskilda ”Väntljusstakar” liknande seden med Adventljusstake, som inte är äldre än nazismens 1930-talet, och som direkt inspirerats av tyska förlagor.

Adventsljus har alltså ingenting, ingenting alls med svensk folkkultur, och ännu mindre med Hedendom att göra. Den ende person, som någonsin hävdat att hans eget fåniga påhitt med ”Venteljus” (felstavat – ordet är inte ens korrekt svenska) är en viss medlem av något samfund som påstås syssla med ”forn sed” i Åmål, eller någon annan idiotisk avkrok, någonstans. Men detta är inte ”fornt” för fem öre – utan ett påhitt från 2010.

Äldre än så är inte denna sedvänja, och den har inte ett förbannat dugg med hedendom eller Asatro att göra.

FÄ var just ordet, ty det är idel FÄHUNDAR som hittat på detta… FÄ och UR är dessutom INTE samma runa…

Ändå har lögnerna spritt sig, även utomlands, och en hel del personer – i Tyskland då – tror tydligen på denna förbaskade dynga.  Uppenbarligen och synbarligen har de alldeles fel uppfattning om vad Nordisk kultur är för något, och vad som ingår i den – men för all del – vill de tro på sagor och moderna påhitt, så skall jag väl inte ta dem ur deras dumma griller.

Sött ? Javisst, men det är INTE Asatro eller Hedendom…

Av ren princip anser jag också, att man inte ska presentera dåliga falsifikat som om det vore fakta, för sådant har inte med verklig kunskap att göra. Påstår man att något skulle vara ”äkta nordisk folktradition” eller något ditåt, måste man också ha vetenskapliga fakta som talar för saken, och inte bara lösa påståenden från New Age-profeter..

”Tradition” anger vanligen någonting, som överlämnats i flera led – till exempel inom en släkt. Det är vad ordet betyder.

”Nyuppfinner” man sk traditioner så är det faktiskt bara ”hitte på” eller vad man själv känner för – för stunden – och det har inte ett enda dyft med traditioner att göra.

Vem som helst kan naturligtvis hemskt gärna göra så, ifall han eller hon nu vill – eller känner för det – men det är inte en ”äkta tradition”…

”Fornsederi” på Camping i Huddinge – Total Urartning…

Nu är det snart höst, och naturligtvis härjar ett litet samfund som kallar sig ”forn sed” med diverse ”skördeblot” i huvudstadens närområde, och på några enstaka platser därutöver. Den pressansvarige i Nordiska Asa Samfundet, som jag hörde ifrån så sent som igår, tipsade mig om en liten händelse, som Polisen i Huddinge redan fått ordna upp, och som i mycket påminner om dessa mycket märkliga ”blotfester” – i alla fall enligt vad han själv tycker. Jag måste nog säga först som sist, att jag faktiskt håller med honom.

Nu var det dock inte ”Samfundet forn sed” som samlats till gille eller blot, utan bara några vilsekomna Ryska turister, som drogat ned sig på flugsvamp – varför är inte helt klart, men det är nog mest sannolikt att det skett med avsikt, eftersom den ryska befolkningens mykologiska kunskaper vanligen är minst lika stora som hos svenskarna. Det är väl känt även i Ryssland att Röd flugsvamp är starkt giftig, och att man bör undvika den till varje pris. Samuel Ödmans gamla skrönor från 1700-talet om att Vikingarna skulle ha använt den, kan vi helt glömma – det är bara ”fornsedare” och därmed jämförbara element som tror på sådana lögner.

Jag citerar ur kvällstidningarna, respektive Huddinge-Polisens egna meddelanden på Facebook:

”Det vi fick se i mörkret var som taget ur en skräckfilm, och uppgifterna vi fick på vägen fram stämde bra: en kvinna skrek och härjade med onaturliga rörelser runt i en bil, en annan krälade på marken. Hallucinationer, spyor och förvirring.

Första patrull hölstrade snart sina vapen, och vi kunde konstatera att det varken var zombies eller drogen ”badsalt” vi stött på. De utländska campingturisterna hade däremot plockat, tillagat och ätit svamp – sannolikt någon art av giftig flugsvamp, och som stämde väl in på symptomen.”
De förgiftade turisterna fick åka till sjukhus och förhoppningsvis mår de antagligen lite bättre idag. En av turisterna ska ha skickat en hälsning till polisen innan han blev bortförd i ambulans:
”No good visit to Sweden.”

Jag har tagit upp ämnet i denna blogg även tidigare, och det är ingen idé att jag upprepar mig mer än nödvändigt. Företrädare för samfundet ”Forn Sed” har sagt att de tycker att bruk av droger ger ”många värdefulla erfarenheter” som de säger, och inte en enda gång på tjugo år har de kunnat följa svensk lag, som är mycket tydlig på den här punkten.

Någon policy i frågan har de inte heller, och alltjämt följs de åt av en ”ful svans” på sina sammankomster, trots att de förnekar att svampdroger, hasch och en hel del annat också förekommer. NAS är heller inget absolut undantag härvidlag, även om ”fulsvansen” är betydligt mindre där, och en officiell policy, som helt förbjuder droger vid blot, gillen och övriga sammankomster antogs för två år sedan.

Droger och religion hör inte ihop. Varken buddhister, hinduer, kristna, muslimer, judar eller någon annan religiös grupp av större betydelse i vårt land använder droger i religiösa sammanhang, och jag skäms för min del över det patrask, som fortfarande använder en medeltida kristen beteckning på sig själva, och som öppet säger, att de vill ”samarbeta” med den kristna kyrkan. I så fall kan man nog också fråga, vad vår ärkebiskop eller vanliga kristna skulle tycka om alla dessa flummare och fyllskallar…

”Sköna typer” eller hur ?

Själv betackar jag mig från att delta i någotslags verksamhet – andlig eller ej – med den här sortens människor. De ger mig ingenting, måste jag säga; och jag förstår inte varför jag skulle behöva umgås med dem heller, särskilt inte om jag skulle göra något ”andligt”. Ok, jag fördömer inte drogmissbrukare i och för sig – särskilt inte de som aktivt kämpar för att komma ur sitt missbruk och som faktiskt försöker skapa ett sundare liv, och de gånger jag hållit ”öppna” blot och liknande har jag själv alltid varit ytterst noga med att skapa även alkoholfria alternativ, eftersom inte alla människor tycker om öl, mjöd, brännvin och liknande – och jag ser inga större krav på att detta måste ingå i ”andliga” verksamheter heller, eller ens vid bröllop.

Dock – och på den här punkten är jag väldigt bestämd – jag vill varna alla läsare – särskilt de yngre – från att ha någonsomhelst sorts kontakt med personer som tillhör ”forn sed” eller som umgås i sådana kretsar. En verksamhet som försvarar drogbruk eller missbruk, och som på flera punkter bryter emot svensk lag, är överhuvudtaget inte hållbar i längden.

Folks privatliv lägger jag mig inte i, oavsett vilken kategori av personer vi nu talar om – och det här är hursomhelst ett fall för Polisen, samt Mentalvården, kan vi väl också tillägga.

Ta heller inte emot mat, dryck eller något annat från ”fornsedare” och gå inte på gille med dem – kanhända var det just ett sådant misstag de intet ont anandes ryska turisterna just nu gjorde – och vi kan alla se vad som hände i det fallet. Nu slutade det hela på  sjukhus med magpumpning, och som tidningarna berättat, får väl ryssarna och ryskorna stanna där ett par dagar för observation, ifall det nu var så att någon Huddingebo lurade dem. Det kunde mycket väl ha gått ännu värre, eftersom flugsvamp ofta ger bestående lever- och njurskador, men turligt nog kom Polisen fram i rättan tid – den här gången…

Ta inte emot ”hemgjort svampbröd” och liknande från okända personer (mannen på bilden har inget samband med vad som skildras i artikeln)

”Skånehammaren” åter i Sverige – och om RÄTT sätt att bära en Torshammare

Nättidningen ”Svensk Historia” rapporterade igår om den sk ”Skånehammaren” från historiska muséet i Stockholm. Originalet i silver kommer från den såkallade Friherre Claes Kurcks fornssaksamling, och är sedan den kom till historiska muséet år 1895 en av de mest kända och avbildade fynden från 800-talets Skåne och Vikingatiden överhuvudtaget. Den har blivit stilbildande för tusentals, ja hundratusentals olika slags kopior världen över, och de har tillverkats inte bara i rent silver utan också i i allehanda metallegeringar, ben, horn, plast och allehanda andra material. Den har återtryckts i mer eller oftast mindre exakt utförande på T-shirts, banderoller, vykort och bilder – naturligtvis också på Internet…

ORIGINALET är ALLTID bäst – ACCEPT NO CHEAP SUBSTITUTES !!

Jag själv har också använt just denna Torshammare som vinjettbild, då jag velat slå fast något med eftertryck i den här bloggen, eftersom jag är Skåning både på mödernet och fädernet sedan minst tre generationer tillbaka, och jag älskar min hemprovins. Men få – om ens någon – har insett Skånehammarens hemlighet – och vad den verkligen symboliserar. Svensk Historia är inne på rätt spår, när de intervjuar Gunnar Andersson, 1:e antikvarie och arkeolog på Statens historiska museer. Han får redogöra för hur Torshammaren och 450 andra unika föremål från Svensk Vikingatid har varit ute på en världsomfattande turné till olika muséer i samarbete med organisationen MuseumsPartner från Österrike, men berättar också för oss att alla föremålen inklusive den för hela Asatron så centrala hammaren nu är hemma i vårt land igen.

På hammaren syns en korpnäbb och ett rovfågelseansikte, som står för Odens kraft kommbinerad med Tors, men det är inte den enda hemlighet som döljs här. Högst upp på hammarens skaft finns två galthuvuden, och alla vet vi att Galten Gullinborsti är Frejs följeslagare och symbol – och Oden, Tor och Frej är Asatrons största gudatriad – men bara en av flera liknande tretal eller triader. Också Nornorna vid Urdarbrunnen kan vara med om man så vill, i den cirkelformiga fördjupning omgiven av en lös spiralslinga, som man ser vid hammarens mitt. Nederst syns fler spiralslingor, liknande de som man hittat redan på bronsåldern – den rakkniv man hittat i Hågahögen utanför Uppsala hos en av de allra första Sveakungarna är bara ett exempel, och kanhända står spiralornamenten antingen för Bronsålderns gamle solgud Ull eller också Vanernas och Alfernas gudakollektiv – Tor är ju regnets och Åskans gud, och därmed åkrarnas och äringens beskyddare, även om vi inte skall dra ut denna tanketråd för långt. Att Skånehammaren ensam rymmer Asarnas heliga tretal Tor-Oden-Frej till skillnad från alla andra Torshammare i original, har många påpekat före mig.

 

KORREKT sätt att bära en Torshammare, här illustrerat av Peter Stormare i en aktuell DN-artikel. (Se sån stil han har !)

Gunnar Andersson vid Historiska Muséet i Stockholm redogör också för hur detta museum nu helt skall göra om sin basutställning om vikingatiden. Borta är de tomma, post-moderna salarna, från den tid hela museéet skulle göras om till någotslags halvtaffligt non-informativt konstgalleri med intetsägande installationer i papier-maché och plast. Borta är också de sedvanliga PK-flosklerna, förvrängningarna och vanställandet av den svenska historien med inslag om ”Queer-Samer” och Adhd-Hbtqb på medeltiden som bärande delar. Ledande skribenter i Svenska Dagbladet har som ni kanske minns sagt sitt om de här mindre lyckade satsningarna, så sent som förra året.

Nej – Gunnar Andersson lovar som förste antikvarie bot och bättring från muséets sida. Man verkar ha tagit åt sig av den mycket omfattande kritiken, och den nya utställningen kommer ha flera tusentals föremål, lovar han, bli faktaspäckad, informativ och även interaktiv samt en av de största Vikingautställningarna i hela Världen.

Så långt är ju allt gott och väl, och jag själv kan bara önska Historiska Muséet lycka till inför nästa år, och bara hoppas att några hastiga, ogenomtänkta och föga underbyggda beslut från någon okunnig amatör till kulturpolitiker inte kullkastar det vetenskapliga innehållet, precis som vanligt. Ett litet varningens pekfinger får nog höjas vad beträffar ”levandegörandet via fiktiva människor och interaktiva stationer” som Historiska Nyheter också berättat om. Det här luktar ”Estrid” eller ”Astrid” lång väg, och de fiktiva, publikfriande jippon som finns på ”fria” turistattraktioner typ ”Vikingaliv” på Djurgården – som kanske är roliga för barn i 10-12 års åldern, men som har mycket lite med seriös vetenskap eller Asatro att göra…

Och därmed är vi – tyvärr ! – inne på mindre positiva ting….

FELAKTIGT och Förargelseväckande MISSBRUK av Torshammaren, Runorna och våra religiösa symboler. Sådana här sjuka personer MÅSTE man ta skarpt AVSTÅND ifrån !!

 

För en tid sedan redovisade sakkunniga jurister och domare från Göta Hovrätt i en statlig utredning, som Sveriges Justitieminister, Morgan Johansson tillsatt. Utredningen kom fram till, att missbruket av fornnordiska symboler som Torshammaren och Runorna måste stoppas – men för det behövs inga lagändringar, och inga förbud emot Torshammaren som symbol. Tvärtom gäller det, att sätta stopp för alla de krafter inom den yttersta högern eller vänstern, som försöker missbruka den, och våldföra sig på en religion och en kultur som aldrig någonsin varit deras.

Redan 12 april förra året skrev Stenar Sonnevang, officiell Talesperson för Nordiska Asa Samfundet ett brev angående det missbruk och skändande av Torshammaren som religiös symbol som ett visst ”Samfund för Forn Sed” inlett, och påpekade det definitivt olämpliga i dessa personers beteende och agerande, likaväl som vissa högerextremisters.  Brott som Förargelseväckande Beteende eller Störande av Förrättning (som sker när man hindrar seriösa troende från att utöva sin religion – man får inte gå omkring med brinnande kors eller skända muslimska symboler heller) hör faktiskt hemma under brottsbalken, och sådant kan man alltså bli dömd för.   Ni får förlåta mig, kära läsare, för nu citerar jag rakt av och utan omsvep ur Stenars uttalande:

Efter diverse minst sagt märkliga uttalanden så beslöt vi Nordiska Asa-samfundet att skicka ett brev till fornsed. Då inget svar har kommit på över en vecka så lägger vi nu det här som
ett öppet brev och hoppas att någon annan än dom tre (  sk ”Gydja”, Ordförande samt Kontaktperson) vi mailade till är kapabel att svara på våra seriöst menade frågor. — —

Ert samfunds formella talesperson visar en Torshammare i fallos-form och uttrycker som exempel att samfundet Fornsed hoppas kunna göra den till en symbol för Gay pride. Citat från artikeln:

Forn Sed, has encouraged the use of Viking symbols like a wooden Thor’s hammer as an icon for gay pride.

Det vi verkligen vill ha ett tydlig svar på rörande detta är följande:
Är det samfundet forn seds inställning att olika symboler ändrar värde efter vad bäraren för tillfället har valt att ”fylla” dem med?

Hur tänker samfundet Fornsed kring kulturarvets betydelse inom den hedniska sfären när man förklarar dess innehåll ”tomt” och ”ersättningsbart”?

— —

Lerkärl formade som könsorgan, något som påminner om en DDR-fana, linfrön, skäp och ”white trash” – så går det till, när Samfundet ”Forn Sed” håller blot… Inget man vill uppleva…

I anslutning till Stenar Sonnevangs uttalande om smädandet av Asatron från ”Forn Seds” sida får man ändå konstatera, att det inte finns någon grund alls, varesig religiöst, vetenskapligt eller kulturellt att koppla samman Torshammaren med Homosex, på det fullständigt förståndshandikappade sätt som ”forn sed” använder. Torshammarens funktion som Vighammare enligt Eddan var till för att viga samman kvinna och man, inte man med man eller kvinna med kvinna. Det finns skildrat bland annat i Thrymskvidha, och alla tillgängliga experter är fullt eniga om att det inte finns någon saklig grund för de kränkande falsarier, som dessa ”fornsedare” håller på med.

Loke, som ibland kunde byta kön, var knappast dyrkad som ”Gud” under Järnålder och Vikingatid överhuvudtaget, och snarare ett varnande exempel än någon man tillbad. Lika lite finns det några bevis för att man skulle ha tillbett mytologiska varelser som Fenrisulven eller Angerboda, till exempel – och Lokes slutliga öde visar nog vad man ansåg om slika ting.

Visserligen finns det nu åtskilligt förvirrade och skäligen adhd-mässiga sk ”Lokeaner” i USA – liksom utövare av påstådd ”Rökkatru” och annat – men dessa har i alla fall den goda smaken att inte våldföra sig på Tor, Tors hammare eller symboler som inte alls är deras

Med all respekt för sk adhd-hbtqb rörelser och andra ”bokstavsbarn” – deras kamp för frigörelse är kanske lovvärd, javisst – men de har inte rätt att appropriera exempelvis det kristna korset, buddhismens 8-ekradde hjul eller några Islamska halvmånar heller – för sådant väcker som sagt klar förargelse – i Brottsbalkens mening – så länge det görs offentligt, eller i sken av att uttala sig om Asatron som religion. Den enda seriösa intresseorganisation vi Asatroende har i Sverige för närvarande har fördömt allt sådant, och jag ansluter mig som sagt till detta fördömande.

Vad folk sedan har för sig i sina sovrum, utomlands eller enskilt struntar jag totalt iså länge man inte påstår sig stå för ett helt kollektiv, eller den hedniska rörelsen som sådan – och de flesta någotsånär seriösa utövare, eller de som inte lider av svåra förståndshandikapp är nog tillräckligt mogna för att FÖRSTÅ och INSE skillnaden.

Pugh Rogefeldt kunde bära Torshammaren på rätt sätt, på sin tid. Björn Skifs kunde det också, liksom hundratusentals om än inte miljontals svenskar. Peter Stormare kan det med, för det har han redan visat i DN. Och om dessa kändisar – och många till – kan bära sin Torshammare på korrekt sätt, då kan du det också, kära läsare eller läsarinna.

Utövare av sk ”forn sed” och därmed likställda personer däremot, kan det inte – och därför TAR VI AVSTÅND ifrån dem…