DN:s Anton Säll på ”Harmoni-expo” – Fåfängans marknad

2018-04-12 by Hedningen

Ibland ser man enstaka reportrar i vad som fortfarande skall vara vårt lands största dagstidning, som faktiskt gör bra ifrån sig och skriver intressanta, innehållsrika och underhållande reportage. ”Knattereportern” Anton Säll, som annars jobbar på DN:s Stockholmsredaktion, tillhör denna fåtaliga skara. I förra veckoslutet skulle han för tidningens räkning gå på det årliga sk ”Harmoni-expot”, en ganska sorglig liten mässa i Solnahallen som luktar svettig brottarbralla, ”fornsederi” och allsköns New Age trams…

Solnahallens C-sektion används i vanliga fall för friidrott och styrketräning. Den här helgen är hallen fylld av britsar, smycken och rökelser. Lukten av gymnastikhall och dofterna från rökelser gifter sig ungefär lika väl som en väldigt stark parfymdoft gör med doften på en väldigt svettig man.

Anton är visserligen svårt förkyld när han kommer dit, men han är ”a man with a mission” ibland dessa New Age-dårar – kan de verkligen bota honom från hans förkylningsvirus ? Svaret är naturligtvis nej, Anton Säll blir inte botad från något alls, han förlorar bara tusen spänn eller så, dvs nästan alla pengar han hade när han klev in i lokalen, och utöver att han – liksom hans läsare – har ganska roligt under mellantiden, händer inget ”okult” eller ”spännande” alls..

Anton Säll med två ”l” är den unge mannen till vänster i bild. Sälen Anton, däremot, är sedan länge reporter för Norsk Fisk-KringKastning, men han gör sig bäst i radio…

Varje år anordnas en av landets största mässor för alternativmedicin på Solnahallen. Här kan besökare betala 200 spänn för att få akupunktur på en brits under ett folietäcke, lägga 500 kronor på att bli healad av Zarathustra, en schaman i Tom Waits-skägg, eller betala 200 riksdaler för att få sin aura fotograferad och analyserad av Hasse Healer.

Vad Anton Säll glömmer att berätta, är att det också finns enstaka utställare av verksamma örtmediciner på Mässan, men utöver det möter man ”fornsederi” och Mumbo-Jumbo vartän man kommer. ”Alternativ Medicin” från växtriket botar inte alltid, men lindrar åtminstone, vilka seriösa försäljare är noga med att betona. Resten inskränker sig till Homeopati, socker-piller, Placebo och trams, för som Anton Säll klarsynt och närvarande konstaterar:

Det finns en anledning till att behandlingsmetoderna är hänvisade hit och inte finns på sjukhus. Stödet för att behandlingarna hjälper är i det närmaste obefintligt.

För att tala klarspråk: Det finns inga vetenskapliga bevis på att någonting funkar. Amerikanska myndigheter har fastslagit att homeopati – mycket populärt på mässan – inte har några effekter utöver placebo. Samma sak gäller Reiki-healingen, inga seriösa vetenskapliga studier har kunnat bevisa någon effekt.

Anton Säll provar på ”Aura-Fotografering”, en av de mest lögnaktiga former av New Age-flum som alls finns. Det är sedan länge bevisat, att den sk ”Kirlian-effekten”, döpt och uppkallad efter den Sovjetiske pseudo-vetenskapsman som uppfann foto-tricket år 1939, är bluff och båg, orsakad av fukt på glasskivor. Kirlians berömda experiment med ”auror” kring löv, där vissa bitar skurits bort, berodde bara på kvardröjande fuktfläckar från det ursprungliga, hela lövet. Det påstås också att döda föremål, eller åtminstone föremål av metall, inte skulle ha några ”auror” som låter sig fotograferas. Som så mycket annat i ”fornsederiets” och New Age-flummets underbara värld är det snickesnack, ”bull” och tomt prat.

Jomenvisst ! Skiftnyckeln från Bacho AB är säkert ledsen… Det ser man ju på ”auran”…

Anton Säll har nog läst mina tidigare artiklar, för han ger talande exempel på hur ”Harmoni-expos” försäljare lurar folk att betala mer än tusen kronor för en påstådd ”helande kristall” och allt det andra, inklusive dunka-dunka terapi från en sk ”Trumskalle” med Schaman-utstyrsel. Det finns många ”Söndags-Schamaner” som bekant, men om nu Anton Säll verkligen träffade på någon sådan låter jag vara osagt, för visst – trumljud i hjärttakt har en ganska suggestiv effekt.

– Du har haft det slitigt, säger Hasse.

Och det har jag ju. Förkylningen har varit jobbig.

Hasse fortsätter.

– Är du religiös?

– Nix, säger jag.

– Någon försöker nå dig.

– Vem då?

– Det vet man aldrig, säger Hasse.

– Jaha. Vad synd, säger jag.

När Anton Sälls repliker verkar avspisande, byter försäljaren eller ”aura-terapeuten” genast taktik, och klämmer i med följande; liksom för att ge ett fördelaktigt intryck: ”Du har sagt nej och stopp, och därför är ditt liv på rätt väg just nu” (allmänna, till intet förpliktigande fraser, som vem som helst kan säga). Ännu festligare blir det när Anton Säll ska prova sk ”angelic reiki-healing” hos två ljuva små damer vid namn Annie och Anette… Dessa varnar honom för ”ohälsosam stress, som är det farligaste av allt” (ja, det behöver man ju inte betala över 200 kronor för att få veta) och låter honom slappna av på en massage-brits. Samtidigt med detta går en Schaman med Tom Waits-skägg loss i andra änden av lokalen, och Anton Säll har följaktligen ganska svårt att slappna av, som man förstår, och så kommer de vanliga standard-replikerna om att ”din rygg verkar lite spänd, säg skulle inte jag kunna få massera den” osv osv vilket är ganska förutsägbart, det också. Alla personer med stillasittande skrivbordsarbete har ofta spända ryggar i slutet på en arbetsdag.

Inte alla massage-terapeuter, nyhäxor och reiki-healerskor har tvivelaktig bakgrund, och många har säkert ett gott uppsåt, liksom de flesta försäljarna i Solna-Hallen, men på denna fåfängans marknad är inget vad det ser ut att vara… Jag påminns lite osökt om Cornelis Wreeswiks gamla slagdänga ”Balladen om Sportiga Marie” vid berättelserna om alla dessa ”änglalika” healerskor, ingen nämnd och ingen glömd. Visst har jag också mött en hel del sådana i mitt långa liv, fattas bara – och jodå – många av dem hade genuina mediala förmågor, det kan jag försäkra er – samtidigt som de hade helt andra, och oanade talanger till att massera både här och där…

Jag är en gammal och erfaren man nu, och till Anton Sälls fromma – han är ändå ganska ung, och har nästan hela livet framför sig, skall jag inte lära ut mer av vad mina ögon sett…

Kärleken är fri – men inte hos Marie.
Quantum satis
eller mer ändå kan du hos henne få,
men fan inte gratis !
Och är din börda stor kan du, käre bror,
ej bli besviken.
Ångrar du dig efterpå, kan du väl gå
till kliniken.

Inga skäl till förvirring inför Segerblotet…

2018-03-28 by Hedningen

Snart stundar vårt Segerblot, för första fullmånen efter Vårdagjämning, eller på lördag, dvs 31 Mars är den rätta tiden inne. Då är Segerblotets tid, och det är då vi verkliga, seriösa Asatroende firar. Glöm allt löst prat om ”Påskblot” och alla sådana dumheter – ”Påsk” är inget vi Hedningar alls firar, vi firar våren och de goda makternas seger, och vi blandar inte ihop vår egen tro med de kristnas, utan visar respekt och hyfs för våra egna traditioner, samtidigt som vi låter andra ha sitt för sig.

Segern och glädjen i livet kan manifestera sig på olika sätt, som jag försökte antyda i föregående inlägg. Vad som ger glädje åt somliga, delas inte av alla, men själv ser jag och sätter jag en oerhörd glädje i att dela med mig av mina kunskaper, och även i att känna en arbetets glädje, så gott som varje dag i livet – ty för mig som Hedning, rent personligen, ser jag alla dagar som arbetsdagar och inga dagar som lediga dagar. Och i dagarna har jag blivit rikt belönad av makterna, känner jag – av en ren slump och vad man kan kalla meningsfulla tillfälligheter har allehanda lyckliga tilldragelser inträffat, på det allra mest osannolika av vis. Jag känner mig rikt belönad av både Jorden och Himlen, eller låt oss säga Gerd och Frigg, samtidigt med Sunnas eller Solkvinnan Sivs återkomst.

De flesta av oss gläder oss åt vårens och livets återkomst, men så finns det då dem som nödvändigtvis måste vända upp och ned på precis allt…

Men – naturligtvis firar inte alla så... En del väldigt egendomliga och för mig närmast asociala typer, någonstans, någotslags hedendomens verkliga bakåtsträvare som verkar helt ”lost”, fullkomligt ”forna” i huvudet, svårartat autistiska, bakom flötet, ”helt avsågade” eller drabbade av tomtar på loftet, svaj på luskulan – eller – som man säger i Göteborg ”de e la ente rektia någonstans” har börjat försöka inbilla folk att Alvablot skulle firas om våren, och att man ska hylla dödens Gudinna Hel såhär års istället. Jag vill absolut varna för sådant, för jag ser inget värde i det.

Alla vet vi såklart, att detta inte är ”fornt” för fem öre, utan ren djävla gallimatias; att vända fullständigt bakfram på hela naturen, årshjulet och alltihop, och jag kan för mitt liv inte förstå, varför någon skulle vara dum nog att göra på det här fullkomligt befängda viset. Alla, samtliga och var och en av de historiska källor vi har – och de är sannerligen fler än två till antalet, visar att Alvablotet var en privat, avskild och icke-offentlig fest som hölls på senhösten och i början av November eller slutet av Oktober, alltså början av Slaktmånaden eller slutet på Lövmånaden, som det är, som det alltid varit och skall vara.

Var sak har sin tid i naturen, det inser till och med DN:s skribenter numera fast de inte är hedningar. Det finns ett årshjul, nämligen, och varje sak på året måste komma på sin rätta plats – detta tillhör Asatrons absoluta grunder, och första lärospån. Till och med DN:s krönikös Kristina Lindquist hasplar idag troskyldigt ur sig citat ur Gylfaginning – hon har väl googlat efter dem på nätet, men har inte den rätta kunskapen för att kunna sätta in dem i sitt rätta sammanhang, eller förstå deras rätta innebörd.

Kanhända är det därför att hon är kvinna som hon längtar efter våren, men hon resonerar en smula osammanhängande om klimatförändringar och de mer än 50 miljoner ”klimatflyktingar” som årligen väntas välla in över Europa – ”det är bäst att vårt land inte har svängdörrar” konstaterar hon lakoniskt i vad som verkar vara ett tillfälligt utbrott av plötslig klarsyn. Så är det – tidens gång och att följa dess utveckling, kan till sist få oss alla att inse vissa saker. Och kanhända är hennes krönika mycket läsvärd, inte minst för detta enkla faktum.

Men – och det är det viktiga – också Ragnarök varar bara en kort tid, för enligt Voluspá kommer våren åter, och jorden ska grönska på nytt – Kristina Lindquist tror helt felaktigt, att Ragnaröksmyten skulle vara någotslags kristen apokalyps, en yttersta dom, när den för Hedningarna bara är en del i ett cykliskt förlopp, en utvidgad berättelse om vad som händer i naturen varje år. Att då plötsligt dyrka döden, förruttnelsen och dödsgudinnan Hel vid alldeles fel tid på året för inget gott med sig, utan bara en massa ont och dåligt; och rörande de hemska effekterna av sådana destruktiva beteenden, har jag också sett en hel del klart avskräckande exempel bland de sk ”fornsedarna”, diverse egendomliga personer som säger sig hålla på med ”rökkatru”, tursatru, sk”Lokeansm”, Satanism och liknande avarter.. Det här med djävulsdyrkan och fornsederi är ingenting för mig, måste jag säga – och Djävulen är hursomhelst en kristen sagofigur, som jag inte tror mycket på...

Jag själv har studerat Asatro sedan 1982, alltså i mer än 36 år snart, eller i nästan hela mitt vuxna liv – även om jag varit intresserad av ämnet redan från barnsben. Jag kan inte minnas att jag någonsin sett en enda person, som följt detta med den hastigt påkomna ”Helsdyrkan” på vårkanten, som en eller annan sjuk, förvirrad och väldigt illa navlad sk ”rådsgydja” ska ha uppfunnit, och nu får sina små proselyter att följa. Det här är väldigt egendomliga och helt nypåhittade bruk, som verkar tagna rakt fram ur tomma luften.

Visserligen fanns det på 1980-talet något par vid namn Liljeroth, som trodde att Hel skulle vara summan av alla gudinnor, att det inte skulle ha dyrkats någon annan gudinna i Norden än just Hel osv osv – allt saker som påminner om Marija Gimbutas i Litauen och andra sk ”gudinnetroende” – självklart går det bra att tro på detta om man vill, och det finns ju de som är alldeles ”frälsta” på det här med Jesus Kristus också – men se – så vidare ”fornt” är inte det här alls – för det är rent ”hittepå” och har faktiskt ingenting med just Asatro att göra.

Sedan kan man ju också vara Kristen, Gudinnetroende eller något annat – men då finns det nog andra samfund, som är lämpade för just det intresset… Vi Asatroende vill i alla händelser inte ha några utflippade Helsikesmadamer ibland oss – utan de kan dra åt Hälsingland, Hels Rike eller dit pepparn växer.

En god vän förlorade slutgiltigt sitt ”källar-hov” – som jag skrivit om förr – och har råkat i mycket stora ekonomiska svårigheter, som fått honom att sälja sina käraste tillhörigheter, har jag fått veta. Men – det finns inget jag kan göra åt det – och så går det, när man ger sig i lag med ”fornsedare” och därmed likställda exemplar. Eller för de som döper sina barn till ”Loke” och annat i den stilen – vad ska hända, när de barnen växer upp ? Det slutar aldrig väl, utan övergår i ADHD-HBTQB, och allt annat sådant, som är ”åt röven vänt”. Dyrkar man negativa saker, uppkommer negativa tankeformer och sjuka föreställningar. Tänk er när de barn som av dumma eller aningslösa föräldrar döpts till ”Loke” (ja, just döpts ja – det är väl mest kristna som gör såhär) växer upp, och får veta vem de uppkallats efter… Medvetet eller omedvetet, så kommer de att ta efter den gestalt, man satt i huvudet på dem, och sådant är knappast bra… Likadant är det med dödsgudinnan – och sådana här missuppfattningar måste man motverka, för allt har som bekant sin rätta tid. November är då vi ärar våra döda, och minns dem, men vi frambesvär inte Hel, utan låter henne bara vara där hon är – i underjorden, där hon hör hemma – hon ska inte vara här och sprida sjukdom och farsoter bland oss…

Vissa sorters trosföreställningar – typ Monoteism och dyrkan av det Onda – MÅSTE man faktiskt sätta stopp för…

Sunt förnuft säger, att såhär års dyrkar de flesta av oss nog Gerd eller Gefjon, Nerthus, Njärd – den goda jorden. I alla fall de av oss som fortfarande är lantbrukare, förstår kanske att gröda, fruktbarhet och ny grönska är viktigt, och att det är något vi vill ha, i motsats till död och förruttnelse. Våren är väl en årstid, då man dyrkar livet – inte döden – och så är det nog i de flesta normala kulturer, ja till och med den kristna..

Att bara vända precis upp och ned på allting i vår tro, och sen kalla detta för något ”fornt” – ja det vänder jag mig själv med kraft emot. Jag tror på att göra det som känns naturligt, bra och gott för människorna, och att inte ”kana iväg” åt alldeles fel håll i ceremonier och liknande. Det här med barfota-lassarna eller vem det nu var, som stod och skar sig själva till blods vid Gamla Uppsala förra året har jag redan berört – tillräckligt många gånger – och sådant vill jag bara inte få se i rikets tidningar, ett år till..

Det sista vi behöver är fler missuppfattningar om vår tro, vad vi vill, och vad ett vanligt, enkelt vårblot är ”till för”…

Jag känner att det finns ett stort behov av att gå ut och förklara hur det faktiskt är, och vad vår tro är för något, hur den fungerar – innan fler missuppfattningar och förvanskningar sprids. Det är faktiskt något av min förbannade skyldighet som Asatroende och hedning…

Kammarkollegiet och SVT slår fast: ”Fornsed” är INTE Asatro (inlägg från 25 Mars 2017)

2018-03-25 by Hedningen

Det finns något som heter faktaresistens, eller faktaförnekande. Det utövas oftast av vetenskapsfientliga, politiskt extrema grupper eller sekter, liknande det ökända ”Samfundet för forn sed” som på sista tiden fått åtskilligt dåligt rykte, inte bara i hedniska kretsar. Faktaförnekarna driver sitt spel på sociala media, wikipedia och andra mindre seriösa forum, där de försöker bygga upp stöd för sina alltmer fantastiska teorier. Våra dagstidningar har också skrivit artiklar om fenomenet, och hur faktaresistens yttrar sig. Skrämmande läsning, måste man säga.

Så gott som alla svenskar vet vad Asatro är för något, och de flesta känner också till att ”Trua a Asom” finns flerstädes belagt redan i Eddan. Ändå envisas ett slags urspårade Miljöpartister och New Age-folk att använda sin helt egna beteckning, trots att den inte är känd förrän hundratals år efter det att Asatron i Norden och Sverige för länge sen hade upphört, och trots att man än idag överallt i hela Världen använder termen Asatro och inget annat. Ändå fortsätter de faktaresistenta ”fornsedarna” med sitt pjoller.

Varför använda en kristen term från 1200-talet ifall man alls ska kalla sig Hedning, och alls påstå sig stå för något som tydligen ska vara ”fornt” ?

Det hela saknar ju helt all logik, och är långt bortom rimlighet, sans och vett. Vi andra, som lever i ett modernt samhälle, talar däremot om en utvecklad tro, men också om trofasthet. Att vara trogen sina ideal. Här finns en begreppsmässig skillnad, som man ändå lätt borde kunna förstå.

Påsken 2017 urartade en av deras sammankomster i Gamla Uppsala fullständigt. Det slutade med nedskräpning på platsen, samt blodsoffer i vad som skulle ha varit en fredlig vigselceremoni. Varför folk går knivbeväpnade till en religiös högtid förstår inte jag, och jag förstår inte heller vad det ska finnas för meningsfullt i självskadebeteende eller offer av människoblod på offentlig plats, något som nog får betecknas som förargelseväckande beteende, och bör bestraffas därefter.

Själv har jag också varit Asatroende i mer än 30 år, och jag har aldrig sett en enda källa, som talar om att man skar sig själv vid bröllop eller motsvarande. Ifall ni anser er veta bättre, ange då källan och redovisa fakta tydligt, ifall ni nu får lust att yttra er. Nästan alla av oss som är Seriösa Asatroende tar avstånd ifrån sånt här. Vi vill INTE förknippas med ”fornsedare” eller deras ”fornsederi” vad det nu än är eller ska vara.

Stenar Sonnevang, talesperson i Nordiska Asa Samfundet, som nu har närmare 650 medlemar och tillväxer dagligen, uttalade sig igår i SVT, Statstelevisionen. Han tar liksom jag skarpt avstånd från vad som hänt, och vill inte förknippas med ”fornsedarna” eller deras beteende. I detta TV-inslag från SVT Östergötland säger han tydligt, att blodsoffer och liknande är något vi inte ägnar oss åt.

Utvecklingen går nämligen framåt, och även Asatron förändras med den. Detta är något som faktaförnekarna och de faktaresistenta fornsedarna inte kan erkänna. SVT intervjuade igår även Kammarkollegiet, som ska se till att alla religiösa samfund i Sverige sköter sig, i alla fall någotsånär.

Visserligen har vi religionsfrihet här i landet, men ingen ”religiös” grupp, oavsett vilken, får uppföra sig på ett sätt som direkt strider emot goda seder eller allmän ordning, skriver man i SVT:s artikel. Enligt min mening borde detta medföra, att ”Forn sed” bötfälls eller blir av med sitt erkännande från det organiserade samhället, i alla fall om de fortsätter att ”balla ur” på det här sättet. Uppenbarligen går deras ceremonier väldigt ofta helt snett, och det framgår, att de som placerats i ansvarig ställning eller skall leda det hela, helt enkelt tappat all kontroll. Det är därför vi ständigt får se, att det blir såhär – och att det skall drabba en såpass viktig plats som Gamla Uppsala – ett område som borde vara helig mark för alla Asatroende är givetvis djupt tragiskt.

Detta är helig mark. Fortsatt närvaro av ”fornsedare” och andra som inte hör dit, varken kan eller skall accepteras !

Juristen Jan Sterner på Kammarkollegiet, som citeras i SVT, konstaterar att det bara finns tre samfund i Sverige av idag som verkligen kan kallas Asatrogna. Det första är Nordiska Asa Samfundet, och därutöver Samfundet för Nordisk Sed och Samfälligheten för Nordisk Sed. Fler Asatrogna samfund finns helt enkelt inte, och Jan Sterner avstår helt från att blanda in ”fornsederi” och andra groteska avarter i sammanhanget, vilket han gör alldeles rätt i.

”Forn sed” är inte Asatro, har inte varit det, kommer inte att vara det och kan inte vara det – för juridiskt sett är nog måttet rågat redan.

SVT citerar också den kristne forskaren Fredrik Gregorius från Lund, vars uttalanden sällan är okontroversiella. Han säger att det finns minst tusen organiserade Asatroende i Sverige, men misstar sig gruvligt när det gäller fakta om ”Samfundet Forn Sed”. Detta samfund påstår nämligen, att det skulle ha drygt fyrahundra medlemmar. Det är osanning och ett exempel på felaktiga fakta – och ändå upprepas detta oemotsagt i pressen. Från sagda ”samfunds” fd kasssör Bastian van Beuningen vet både jag själv, Stenar Sonnevang och flera andra att ”fornsedarna” aldrig uppgått till fler än 70 personer på senare år. Under 1990-talets början – innan de fullständigt urartade – hade de i och för sig drygt 300 medlemmar, och sedan dess har de aldrig förnyat sitt adressregister, men behåller folk som inte varit medlemmar hos under de senaste 20 åren för att ”blåsa upp” medlemssiffrorna. På ett liknande sätt agerar Katolska Kyrkan i Norge, som registrerat till och med Buddhister som medlemmar, och som fortfarande står åtalad för bedrägeri emot Norska Staten och Folket för minst 40 miljoner NOK.

Bild från 5 Februari 2015 – Beväpnad polis i Norge beslagtar Katolska Kyrkans medlemsregister. Orsak: Bedrägeri ! INGEN tjänar på lögner, fakta-förnekande eller ”dribblande” med falska medlems-siffror

BROTT LÖNAR SIG INTE – CRIME DOES NOT PAY

Till och med ”Svenska” Kyrkan, eller den Evangelisk-Lutheranska Kyrkan i Sverige, som den nog bör kallas, är i så fall en ärligare och öppnare organisation. Man har en analysavdelning på ett tiotal personer – och man redovisar fakta om medlemstal och liknande öppet, förhoppningsvis utan att förvrida dem, och på ett meningsfullt och intressant sätt. Givetvis kan vi alla ha olika åsikter, men när det gäller rena fakta, och behovet av korrekt information, så måste nog alla grupper i samhället – religiösa, politiska, föreningsmässiga eller vad de nu vara må – i alla fall ha så mycket sinne för öppenhet, demokrati och ”fair play” att de erkänner fakta, och inte ljuger eller luras – exempelvis om medlemstal eller på annat sätt.

”fornsederiet” och dess utövare bryter emot denna mycket grundläggande princip, visserligen inte i akt och mening att tillskansa sig statsbidrag – de har aldrig haft några, och bör absolut inte ha några eller få några i framtiden heller – som vi andra i samhället följer. Kammarkollegiet och dess jurister har nu börjat uppmärksamma saken, och det tycker jag faktiskt är bra. Det bästa vore, att sådana samfund inte godkänns alls, och att de fråntas både vigselrätten och rätten att utföra alla andra ceremonier på offentlig plats.

Vi har alla ett samhällsansvar. Kallar vi oss alls ”trogna” eller tror på det som heter ”Truá” eller trofasthet, gör vi gott i att minnas detta.

Nu – och för alltid !

Vederhäftiga Fakta om Asatro – från Sverige, Norge och USA

2018-03-10 by Hedningen

Vad man än sysslar med här i livet, är det viktigt att kunna bygga på allmän vederhäftighet och sanning, snarare än alla möjliga ”politiska tillrättalägganden”, ofta kombinerade med ”andliga tillkortakommanden” eller rent skumrask, typ ”forn sed” inom det som kallas Hedendom. Ingen skulle väl vilja påstå att Valentins Dag, Alla Hjärtans och Disablot – tre ursprungligen helt olika saker – måste firas på samma dag, och sen blanda samman alltihop till ett enda stort multikulturellt Mischmasch à la New Age, och sen ens ha mage att kalla resultatet ”fornt” och dessutom fräckt nog påstå att det skulle vara en ”sed” när man inte alls baserar sig på någon tradition överhuvudtaget, utan bara blandat ihop allt själv. Disablot har aldrig någonsin firats annat än kring den 3 Februari, eller vid första fullmånen i årets andra månad, Göjemånaden, Tömånad.

Jag ger inte mycket för sådana människor som hux flux utnämner sig själva till påstådda sk ”sedbärare” enbart därför att de läst en eller annan nybörjar-bok om Runor, borta åt Göteborgshållet till. Inte när det finns mycket mer vederhäftiga och intressanta bloggar att läsa ute på nätet, skrivna av män som verkligen kan någonting om Runologi, och faktiskt vet vad de pratar om – sedan mer än tjugo och trettio år tillbaka av praktiska försök, parad med lika praktisk erfarenhet.

Upplysande vid avläsande !

Borta i USA, på andra sidan Atlanten, sitter en annan vederhäftig herre och skriver under den för svenskar något kufiska pseudonymen ”Jön Upsal” och berättar om Ring of Throth – en av de två största Asatrogna organisationerna, ”over there”, grundad redan 1989, ungefär i samma veva som det numera nedlagda och gravt dysfunktionella ”Sveriges Asatrosamfund” grundades, bland annat av just mig och en del andra personer. Throth betyder trofasthet, heder och att vara säker på sin sak – alltså själva innebörden i det norröna ordet ”Tru” eller ”Trua” som i Asatro. Det är raka motsatsen till en tom sedvänja eller en ”sed” vilken oftast inte baseras på något annat än innehållslös upprepning, eller bruk vars orsak man inte längre begriper anledningen till, och verkligen förstår.

Edred Thorson, aka Stephen Flowers, som grundade Ring of Throth är nu aktuell med nyutgåvan av ”A Book of Throth” (först utgiven 1989) och kommer i alla fall från en person med relevant Akademisk doktorsgrad, skriver Jön Upsal klarsynt; samtidigt som den också förklarar sitt ämne på ett enkelt, bra och allmänt läsvärt sätt – utan att bli alltför akademiserad.

Ännu en bra bok från alternativförlaget ”The Runestone Press”

En del av innehållet, exempelvis amerikanernas fasthållande vid ”the nine noble virtues” (ett ganska tragiskt försök att lansera ”tio budord” för Asatron, trots att vad som står i Hávamál och Eddan borde räcka för vem som helst) baseras knappast på någon vidare form av historisk sanning, men jag har för min del funnit en hel del av vad Ring of Throth och dess utövare skrivit för ganska så användbart och brukbart, även sett emot vår egen Nordiska tradition, till vilken amerikanerna blott är sena avläggare.

Själv ska jag heller inte glömma hur jag – 16 år gammal – köpte mitt första exemplar av Edred Thorssons ”Futhark” – en ganska lättöverskådlig introduktion till runorna om magiskt chiffersystem, ”stadhagalder” och mycket annat, på anrika City Lights Bookstore i San Franscico, California – det var 1985 – och sen dess har mycket vatten runnit under Stockholms broar, för att citera ett svenskt ordspråk. Edrerd Thorson har skrivit många högeligen rekommendabla böcker om runor och runologi sedan dess – men på den tiden fanns inte några motsvarande böcker alls på svenska språket om Runor som filosofiskt eller esoteriskt system.

En man, som sedermera var med och skrev just en sådan bok; och som jag i alla fall finner tillräckligt insatt i ämnet är den gamle svenske Radiojournalisten Jörgen I Eriksson, som nyligen tog upp sin egen, högst personliga tolkning av ”Odens Korpgalder” i samband med Disablotet och många andra ämnen – se länk till hans egen personliga blogg här.

Också detta mindre kända Eddakväde – det är av många ansett som ytterst svårtolkat – har även jag översatt, och det finns förresten minst två svenska versioner till av det, som i alla fall har god smak nog att utgå från originaltexten, som det faktiskt står och som den faktiskt är skriven, utan alla Lönnrothska förvanskningar eller andra ”PK-Eddor” i den stilen (se föregående inlägg).

Mer än 30 år gammal, men håller ännu för en genomläsning

I Norge, slutligen, finns den seriöse norske filiologen Eirik Storesund vars blogg ”Tulen” faktiskt också är ganska läsvärd – och innehåller en del insikter i ämnet, som till exempel hur det verkligen måste ha känts för våra förfäder, när de för första gången utsattes för de kristnas trams om hur de skulle dyrka och tillbe en korsfäst förbrytare och terrorist från Mellanöstern, som skulle ”frälsa dem från deras synder” och alltså befria från allt personligt ansvar, ungefär som om det nu vore något att stå efter.

Man gör sina rön, ute på nätet, bland vänner eller bland goda böcker. Eller – som Oden själv en gång uttryckte det för oss, i en av Hávamáls vördnadsbjudande strofer:

Ráðumk þér, Loddfáfnir,en þú ráð nemir, -njóta mundu, ef þú nemr,þér munu góð, ef þú getr -:veistu, ef þú vin átt,þann er þú vel trúir,far þú at finna oft,því at hrísi vex ok hávu grasi vegr, er vættki treðr.

Eller, i min översättning:

”Det råder jag dig, Loddfafner – om du rådet tager – Njuta får du, om du inser – Det går dig gott, om du gitter: Vet du, att vän du har, som du tror om väl – far du ofta honom att finna, för ris växer ofta liksom gräs, på den väg som ingen vandrar”

Just så är det nämligen.

Vänner är vänner, oavsett var i världen de finns, men om du har din granne till ovän, växer det bara ris också vid den egna tomtens gräns.

Ja, veten i än, eller vad – men förbli trogna !

I vilket ”Hans Högvördighet” blir Sheikh of Araby… ?

2018-02-17 by Hedningen

På den tiden när vi hade roliga komiker i vårt land, alltså 1960-talet, skämtade duon ”Svenska Ord” friskt om Rudolf Valentuno, alltså amatörskådespelaren från Vallentuna, som ville bli The Sheikh of Araby – Araby är som bekant en liten förort till staden Växjö i Småland… Frågan är nu, om inte Pisskoppen av Växjö, Hans Högvördighet Fredrik Modéus vill bli liksom Sheikh of Araby han också... – men ursäkta förlåt kära medborgare – vad skriver jag ? – Biskopen av Växjö skall det naturligtvis stå, inget annat – Alla kristna Biskopar är ju Högvördiga, ja liksom lite förmer och mycket finare än alla oss andra dödliga människor, och deras åsikter väger tungt inför ”gud”, jajamensan – ja bara såå tungt så….

Ärligt talat, verkar inte denne mans ”kristna värdegrund” lite väl Sheiky eller Shaky ?

Hans Högvördighet Biskopen har uttalat sig i Excessen i veckan (skall naturligtvis vara Expressen) och krävt att den lokala moskén i Araby – som nu blivit en riktig Arab-by under den lokale Imamen Ismail Abu Helal (Han är Halal, asså – liksom Särimner – ni vet ) måste få göra böneutrop minst två gånger i veckan. Växjös övriga politiker har haft minst sagt delade åsikter om den saken – Moskén är inte ens någon riktig sådan, utan bara inrymd i vad som verkar vara en för ändamålet upplåten kommunal skola – hur gick det egentligen till, när den lokalen alls uppläts ? – Men nu ingriper alltså den starkt politiserade ”Svenska” Kyrkan…

Vi har sett det förut, och nu ser vi det igen. De håller ihop, dessa Monoteister. Och ”Svenska” Kyrkan agerar för att sprida Islam över Sverige – hurpass väl stämmer det med dess egna budskap ? Hans Högvördighet uttrycker sig per twitter och nu borttagna inlägg per Facebook, och kräver att alla församlingsmedlemmar i Växjö stift omedelbart skall omfatta hans deklarationer om ”Tro och Solidaritet” samt Tolerans, som det så vackert heter.

Många andra debattörer har redan yttrat sig, och förklarat för den Högvördige i Växjö att det här är något han fullständigt missuppfattat. Tolerans i vardagslivet är en underbar egenskap, javisst, men bara för att vi har religionsfrihet och sk ”tolerans” i det här landet, så behöver vi inte tolerera vad som helst.

Har man rätt att i ”religionsfrihetens” namn störa, skräna och ”böneutropa” ??

Första paragrafen i Religionsfrihetslagen säger klart och tydligt, att bara för att man har en viss tro, så har man inte rätt att störa och väcka förargelse ibland sina medmänniskor, och det är förresten kanske inte så konstigt. Kristna, oavsett om de tillhör ”Svenska” Kyrkan eller ej, får inte hålla på och ringa i sina kyrkklockor heller, och ingen Hedning, Asatroende eller ej, har rätt att inom tättbebyggt område stöta i lur, eller Tuta i Gjallarhorn, kanske.

Lagen är lika för alla religioner, och ingen islamist göre sig besvär i namn av ”Sharia”.

Religionsfrihetslagen (1951:680).
Om religionsfrihet:
1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

Onekligen måste man säga, att det väcker förargelse, om man mitt i ett svenskt bostadsområde tutar, skriker och kräver, att alla fem gånger om dygnet – också mitt i natten – ska anpassa sig efter böneutropen, ungefär som när ”Svenska” Kyrkan med berått mod stör boende i Görväln, Järfälla, där de visst ska ha tagit över en påstått ”multikulturell” begravningsplats och rest stora kors tvärs över den. Hur multikulturell är den då ? Man påstår att multikulturalismen nu skulle tillhöra Rikets grundlagar – men i vilken grundlag det i så fall står, har ingen lyckats identifiera – och om detta gäller, så borde väl alla religioner – också Islam – faktiskt lära sig att ta extra stor hänsyn – annars faller ju hela samhället sönder – för om Multikulti ska anses gälla, krävs ju faktiskt att alla grupper i lika mån tonar ned sina krav, och anpassar sig till det normala, sekulära samhället.. Men – hela tiden ser vi hur dessa märkliga Monoteisterna vägrar att göra detta... Och vad är då slutsatsen från samhällets och lagstiftarens sida – ska vi tillåta, att Hans Högvördighet uppträder som ”The Sheikh of Araby” hädanefter, i burnus och allt ?

Tutom Gjallarhorn !

Katerina Magazine skrev i veckan följande, insiktsfullt nog:

I Sverige har vi kunnat se hur framför allt islam försöker allt ihärdigare dominera vårt sekulära samhälle. Kvinnor förföljs, hotats och trakasserats av religiösa moralpoliser och tvingats flytta från förorterna på grund av sin livsstil och klädval. Kvinnor som har flytt till Sverige för att leva i frihet blir mördade då de till exempel vägrar slöja. Vi ser könssegregering i skolor, på badplatser, caféer, restauranger, där religiösa ledare sakta men säkert flyttar fram sina positioner genom att utnyttja demokratis öppenhet och tolerans och ställa krav på den. — —

Vi ser nu fall där radikal islam tillåts allt större inflytande i det offentliga, och där begreppet islamofobi används för att tysta dem som ogillar religionens och dess extremare avarters framväxt i Sverige. Vi ser rättsliga strider i vardagen, där män och kvinnor vägrar ta i hand på grund av sin tro, och att de vägrar följa regler om arbetskläder. Vi ser att det plötsligt krävs att svenskar ska anpassa sig till utländska seder och bruk, inte sällan baserade på just religiös grund. På vilket sätt integreras människor i ett sekulärt samhälle om religionen är deras identitet och kommer före västerländska värderingar och där rätten att utöva sin religion sker inte bara privat utan offentligt?

Har man alls rätt att väcka förargelse genom att utöva absurda religioner från Mellanöstern i det offentliga rummet ?

Äää BäääHuu Yalla Akbar bara Shiite ! (finns där inte en viss likhet ?)

Inom parantes kan sägas, att somliga Hedningar också uppför sig taffligt, och störande. Vad ska vi säga om ”Samfundet Forn Sed” som står och ägnar sig åt blodsoffer och skär sig i fingrar och händer vid ett sk ”Påskblot” på Uppsala Högar, förresten ?

Måste man alls ägna sig åt blodsoffer, offentligt ? Ingår det ens i Hedendom eller Asatro, i dess moderna form ?

Och vad ska man säga om det här Jönseriet ? Vad menar dessa pajasar ?? Väcker de inte just förargelse, när de trummar och för oljud på allmän plats utan tillstånd ???

Vid Uppsala vistas många barnfamiljer, inte bara till Påsk, och ingen av dem skulle nog vilja se det här ”fornsediska” självskadebeteendet, som skadar och skämmer ut hela den hedniska rörelsen i Sverige, och se och höra en massa galningar som slår på trumma, eller annat sådant. Kort sagt är alltihop sådant Förargelseväckande Beteende det också, och det bör bestraffas som detta, då det sker offentligt, och inför öppen ridå.

Och vad ska vi säga om en religion som kristendomen, som bygger på rituell kannibalism, samt drickande av människoblod (sk ”Nattvard”) låt vara i symbolisk form, men ändå offentligt, i vilken kyrka som helst, även de där Hans Högvördighet av Växjö utövar sk ”Högmässor”. För min del tycker jag man borde förbjuda alltsammans, för sådan symbolik är det nog ingen mening med. De flesta kulturer i vår värld har ändå kommit så långt, att de avstått från kannibalreligioner, och inte längre utför blodsritualer och liknande. Sådant är otidsenligt, och tillhör inte den moderna tiden. Kyrkans lära eller Jesu budskap skulle inte bli lidande om ”Nattvarden” omedelbart togs bort, lika lite som verklig Asatro i Sverige skulle lida det minsta av att ”Samfundet Forn Sed” totalförbjöds och upplöstes.

Jag är inte kannibal, och det är inte de flesta svenskar heller, och jag ser inte heller nödvändigheten i blodsutgjutelse för religionens skull – även om vissa kristna tydligen tycker, att detta ger ”krydda” åt deras religionsutövning, ungefär som haschet och svamparna för ”fornsedarna”.

Och inte bara det. Hans Högvördighet av Växjö – eller i alla fall hans stiftskansli – var förra året aktuella i mindre smickrande sammanhang. Det visade sig att ”Kyrkochefen” i Väjö stift, om än inte Hans Högvördighet själv, blev häktad för barnsexbrott när han haft tusentals porrbilder på sin tjänstedator i Stiftskansliet, nämligen… Förutom att samme ”Kyrkochef” greps för sexuellt utnyttjande av barn, tillika..

Det visade sig också, att ”Kyrkochefen” hade barnporr gömd bakom Jesus-bilder i särskilda etuier på stiftskansliet – och som prästen Dag Sandahl – en ärlig kristen från Småland (det finns många ärliga kristna även där – jag känner flera präster i Svenska Kyrkan personligen sen flera år, och har bara gott att säga om just dem, men Växjö Stifts ledning verkar verkligen vara ett undantag, det måste man nog säga) berättat – har Hans Högvördighet Modús själv gått arm i arm med just den barnporr-dömde ”Kyrkochefen” i en så kallad ”Gay-parad” genom Växjös gator, och detta på bilder i Svenska Kyrkans egna reklambroschyrer till och med…

Hur är det då med ”Toleransen” Ers Högvördighet ? Ska man verkligen tolerera sådant, och hur är det med Biskopar som er ??

Känner ni er verkligen ”Högvördig” inför Israels Gud, som det ju heter – eller är det så, att ni också är en syndare, liksom kanske människor, lite till mans (och kvinns ) ?

Hur står det till i Växjö Stift, egentligen ? Gäller Hans Högvördighets berömda ”Tolerans” där också, eller ?

Och hur tror ni, att era församlingsmedlemmar – Smålänningarna – som ju har rykte om sig att vara frireligiösa – känner inför all er ”Svenska” Allahu-Akbar iver ?

Själv vill jag uppmana dem till en enda sak. Att gå ur Svenska Kyrkan – i Växjö stift, eller annorledes. Att inte ha ett enda dugg med den att göra, hädanefter.

”Hedniska Tankar” har Julstädat inför det nya året…

2017-12-22 by Hedningen

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Vad jag skriver är inte ristat i sten, eller några meditativa tankestycken från någotslags elfenbenstorn långt borta. Jag lever här och nu, och praktiserar verklig Asatro i nutiden, till skillnad från de som på falska grunder säger sig praktisera ”forn sed” och andra drogliberala avarter, som man inte riktigt kan identifiera.

Fakta: Benämningen Asatro har alltid funnits. ”Trua á Asom ok Ölfvom” står det i Eddan

Då och då uppdaterar jag mitt stora och rikhaltiga arkiv här, och lägger undan de blogginlägg som jag anser värda att spara inför framtiden. Av 497 inlägg, återstår nu 284 stycken efter årets stora Julständning, men jag tycker ändå detta får räcka – varje läsare kan ändå hitta inlägg här som räcker i flera månader. Dessutom innehåller arkivet väldigt många inlägg om de mest skilda ämnen – och under 2018 kommer det också göras om till en betal-tjänst, kan jag avslöja.

Det kommer helt enkelt gå till så, att man får betala 10 kronor eller 20 kronor för att kunna läsa alla tidigare artiklar och prenumrera på dem – vilket ändå inte är en stor summa, och kanhända kommer också mycket av vad jag skrivit göras om och utges i bok-form så småningom. Detta om mina planer inför framtiden, och 2018.

Självklart skriver man inte 497 inlägg utan att några blir mindre bra, och somliga blir antagligen också renodlat usla, som man förstår. Men så är det även i Dagstidningsjournalistikens Värld, och mycket av det som skrivs här i Världen, har alltid varit ”Adiafora” eller överflödigt.

Ifall någon här anser att det jag skrivit varit felaktigt, har de fått rätt till genmäle och även rättelser och omformuleringar, när det visat sig berättigat och när de kunnat uttrycka sig sakligt och korrekt. Tyvärr har så inte alltid varit fallet, men det överser jag med. Men som sagt – inget av det jag skriver är avsett att vara ristat i sten, utan det är snabba inpass i en debatt, reaktioner över dagshändelserna, och bloggar som gjort nytta för stunden – självfallet har jag också fått skriva polemiskt eller med medveten hyperbole eller retorisk överdrift ibland, vilket jag också tror att alla någorlunda kloka läsare noterat.

Allt detta är heller inte så konstigt, eller svårt att förstå. Vår Värld förändrar sig. Nyheter och Influenser, som plötsligt dök upp och lika snabbt försvann, visar sig inte bli bestående, och annat – som har varit fullständigt osannolikt och inte har kunnat förutspås av någon, visade sig bli verklighet. Antag att någon – år 1990 till exempel – dykt upp på den Svenska Försvarshögskolan, och förklarat att Sovjetunionen skulle gå under – personen ifråga hade nog blivit utkastad, eller gjord till allmänt åtlöje, men inte desdo mindre var samma ”eviga” Union upplöst inom mindre än ett år. Eller antag att någon – anno 2012 – hade förutspått, att ingen mindre än Donald Trump verkligen kunde bli President i USA – ja, ingen skulle heller ha trott den personen – men inte desdo mindre var det precis detta som hände, som vi alla vet.

År 2000 var inte mindre än 88% av alla Svenskar med i den sk ”Svenska” Kyrkan, men idag är antalet mindre än 60 %

Hedendomen växer, dag för dag, och vi svenskar har också fått ett fungerande Nordiskt Asatrosamfund med snart 800 medlemmar, som jag helhjärtat stöder.

2017 har varit ett år, som lovar väl inför framtiden, och vi har lyckats uppnå mycket, som inte gjorts på flera år – trots det lilla fåtal, som öppet motarbetar oss, och som hatar oss, oavsett var de nu sitter – i det nya förortskalifaten eller på de kristna dagstidningarnas redaktioner, eller till och med på SVT, vår kära statstelevision.

Men nu över till mitt artikelarkiv – som du finner genom att klicka på rubriker och under-rubriker här ovan – än så länge är det kostnadsfritt att ta del av.

TUGGA och SVÄLJ i SÄRIMNERS namn ! (Food for thought !)

Arkivet innehåller nu inte mindre än 462 artiklar, uppdelade på 40 olika rubriker

Under huvudrubriken ”Om denna blogg” som du når genom att trycka på länken överst på sidan kan du hitta 7 olika inlägg som beskriver varför jag började med den här bloggen, och något av dess tillkomsthistoria, och en del inlägg om min attityd till just denna blogg, andra bloggar eller skrivande i allmänhet.

Under huvudrubriken ”Adiafora” eller ”överflödigt” på latin hittar du 17 långa inlägg om allt från Kitsch till Valkyrior, Discordianism, Anarki vid Korvkiosken, ”The Church of the Subgenius”, Hur Lupercalia firades i det gamla Rom, envig, björnar och profeter, 6 November bakelser och andra märkvärdigheter. Jag har samlat allt som inte kan hänföras till andra rubriker här, eftersom det inte hör till bloggens huvudämne.

Underrubriken ”Forn Sed” innehåller 14 varningar för denna underliga rörelse, som inte har det minsta med Asatro att göra. Du får bevis för hur den rörelsens profeter vill använda droger i sin religionsutövning, hur deras ”godar” eller präster rakt fram uteblivit från begravningar de åtagit sig att hålla, hur de ägnat sig åt blodsoffer i människoblod vid Gamla Uppsala och annat, som de faktiskt borde skämmas över… och sådant som vi vanliga, hederliga Asatroende anser ”överförfriskat” och vad vi INTE ska hålla på med…

Mycket av det som står skrivet under denna underrubrik är dessutom citat från övriga ledande Asatroende, som också avskyr ”fornsedarna” och vad de kommit att stå för…

Underrubriken Häxor, Häxeri och annat Okult innehåller 6 artiklar om dessa – för mig perifera – ämnen. Särskild tonvikt har lagts vid det märkliga och obehagliga faktum, att ”Svenska” kyrkan aldrig någonsin bett om ursäkt för vad den gjort emot sitt eget folk under Häxförföljelserna – och här berättas också – med många och rikhaltiga bevis – om hur kristna och islamister fortfarande förföljer och ibland dödar häxor och hedningar över hela Världen.

Huvudrubriken Arkeologi däremot innehåller nu 39 artiklar med fakta, alla om kända fynd, typ Egtved, Gamla Uppsala, Havängsdösen och annat vetenskapligt. Läs om hur man försökt omtolka Rökstenen – men utan att lyckas – om debatten kring Svearikets Vagga – om en fjärde, nu utplånad fjärde Uppsala-hög och om hur Svenska Kyrkan försökt förstöra Gamla Uppsala som fornminnesplats, vår äldsta namngivna Svenska, bevisen för Ragnaröksmyten och mycket annat – jag tror knappast du har läst allt detta tidigare, och mycket av det har också ignorerats av massmedia eller större tidningar. Jag berättar också om de många problemen med skadegörelse på fornlämningar och det svenska kulturarvet, som blivit allt vanligare och vanligare på senare år, om Birka-forskning, Sveriges äldsta kyrka, sanningen om anfallet på Lindisfarne och andra saker, du nog borde uppmärksamma.

En romersk officersring från 300-talett hittad på Öland -hur kom den dit ?

Huvudrubriken ”Asatro” tar upp det egentliga ämnet för den här bloggen, och förklarar den milsvida skillnaden mellan Asatro och sk ”forn sed” – en beteckning som inte bör användas – samt varför man inte bör blanda samman Asatron med New Age och annat oseriöst – ifall det nu inte framgick tillräckligt klart av ”varningsorden” ovan…

27 inlägg om allt om Bärandet av Torshammare (och varför det inte är ”rasism”) samt vikten av traditioner, fakta och sunt förnuft – också vid ordnandet av Blot och andra fester – konkreta Boktips och mycket annat, har samlats under denna rubrik, liksom varför det aldrig funnits några ”Vanatroende”, varför Asatron inte är någon frälsningslära, om hur också Agnostiker kan vara Asatroende, om varför Asatron inte har några budord och många andra teologiska spörsmål, som du får utredda i detalj… Bland annat får du lära dig, att vi Asatroende ALDRIG BER utan faktiskt BLOTAR eller rättare sagt offrar något till Gudarna – för ”Gåva kräver, att gengåva krävs” – det är det äldsta och mest grundläggande av Hávamáls bud..

”Asatro” avdelningen har också försetts med inte mindre än 10 stycken underrubriker, i tur och ordning

”Gudahov” – det HETER nämligen just Gudahov och inte ”tempel” som ger ett enkelt ”när, var, hur” om hur de byggs på Island – och hur du enkelt själv kan bygga ett sådant – och hur det redan finns invigda Gudahov i Danmark på 15 inlägg. Du får också lära dig om Urnes – den påstått kristna kyrkan som inte alls var kristen, och heller ingen ”Kyrka” utan just ett gudahov, varför Asatron alltid varit en inomhus-religion lika mycket som en utomhusreligion och om attentat och bränder emot de som försökt bygga ”Gudahov” i Sverige och därför blivit förföljda – och mycket annat..
”Oden” – 5 inlägg om och kring Allfader – mycket mer finns förstås att säga kring ämnet – men det kan du också läsa på annat håll.
”Freja” – 16 inlägg om och kring gudinnan, hennes katter, hennes kommersialisering (med Freja-whiskey, Frejas Cigarrer och Starbucks kaffe som pikanta tillägg eller företeelser) samt vad hon kan uträtta i nutiden och vad hon gjort för mig, samt en hel del poesi – allt för att ära och hedra GUDINNAN !
”Skade” – 3 inlägg om Vinterns gudinna, barfotavandring i snön, övernattning i bivack, jaktens tid och annat sådant
”Tor” – 8 inlägg om Åskans Dundergud, Tor och Hans bockar, Torshammarens ursprung, poeten Thomas Thorild och annat Tor-betonat…
”Heimdall” – 2 inlägg om varför Heimdall behövs som motvikt till Loke, och alla ”Lokeaner” som det finns nog och övernog av numera.. Och om hur Gjallarhornet och Vuvuzelor kan stoppa själve Påven…
”Frigg” – 5 långa inlägg om Himlens Gudinna, Himladrottningen Frigg, All-modern samt om vad hon står för samt hur kunskapen om henne kan användas
”Loke” – 4 inlägg om Loke i populärkulturen, och varför han säkerligen inte bör dyrkas eller tillbes… trots att han är en underhållande spjuver minsann
”Njord” – 2 inlägg om Rikedomens Gud – och vad du kan vinna på att Gå Ur Svenska Kyrkan samt tillbe honom…
”Tyr” – 3 nya inlägg om Tyr – stridens och rättvisans Gud – och vad du vinner på att tillbe och ära honom – samt hur endast fornsedare och amerikaner hyllar Fenris…

Anledningen till att det blev separata teman och underrubriker, är förstås att det är begreppsmässigt mycket enklare att samla alla artiklar om varje gudomlighet under sin egen rubrik – fler inlägg kommer förstås så småningom…

Vi finns ÖVERALLT med kanske 110 000 utövare i hela Världen

Under Huvudrubriken ”Hedningar utomlands” möter du 14 inlägg om Asatroendes situation Världen över. Jag är ingen oreflekterad universalist, och det krävs kunskaper om ämnet, innan man ens kan kalla sig Asatroende vilket man bör observera. Alla som påstår, att de utövar denna religion gör det definitivt inte – ett exempel är ”fornsedare” – ett annat är New Age och mycket annat, som inte hör till ämnet. Alla folkslag har sin variant av hedendomen, och även om Asatron delvis påminner om andra Indoeuropeiska trossystem, till exempel, är den också helt unik i många avseenden, och skall därför inte sammanblandas med något annat. Här får du lära dig om Asatroende i Ryssland, Serbien, Kanada, Spanien – ja över hela Jorden faktiskt, eftersom Asatrons värld är global…

Underrubriken ”Danmark” innehåller 11 inlägg om Asatron där, inklusive världskändisen Jim Lyngvild – Danmarks ”meste hedning”
Underrubriken ”Island” innehåller 11 inlägg om de asatroendes situation på ön, men också om Landvättarna, om Huldufolk och Alfer – som inte bör förväxlas med fantasylitteraturens ”Alver” – samt om Kristna Kyrkors övergrepp emot Isländska medborgare, det nya gudahovet och Landvaettablot
Underrubriken ”Norge” innehåller hittills 2 inlägg – om museibygge, kristna förföljelser av norska medborgare och annat men fler inlägg kommer.
Underrubriken ”Ukraina” som är ny – innehåller 2 inlägg om den svåra politiska situationen och inbördeskriget där, vilken också påverkar landets hedningar

Under huvudrubriken ”Högtider och Blot” möter du 7 inlägg under devisen ”ingen högtid utan regler” eftersom jag är en förespråkare av ordning och reda inom Asatro. Du får lära dig varför vegetariska blot är mindre lämpliga, utom sommartid, om hur man blotar med Blod, lagar Svartsoppa och äter hästkött – bland annat – och frånsett kristna fördomar emot viss föda är detta inte på minsta sätt farligt… Vi kan blota vad vi jagar och fiskar själv, men vi offrar inte människor nuförtiden, om någon fanatisk kristen nu skulle undra..

Här finns också underrubriker, som behandlar:

”Jul och Midvinter” med 17 inlägg från 2014-2017 om Julbockar, Oden och Jultomten, samt varför Julen inte är någon kristen helg överhuvudtaget, och hur den långt tidigare alltid firats i Norden. Du får också texten till ett eget Julblot, och berättelsen om Gävlebocken, samt om kristna julhatare och sverigefientliga attentat – något som blir allt vanligare och vanligare, i och med att kristna och muslimska fanatiker inte kan acceptera tanken på en fredlig, hednisk Jul..
”Lucia” – 3 inlägg om Lusse och festens hedniska ursprung – för Lucia eller Ljusdrottningar fanns redan på bronsåldern, långt långt innan 1700-talet och en del felaktiga dateringar av denna folkseds uppkomst. Lär dig mer här !
”Disablot” – 4 inlägg om Diserna, Distinget och vad Diser är för slags väsen
”Vårblot” – 8 inlägg om vårens fester, och hur och när du skall fira dem
”Vårdagjämning och Höstdagjämning” – 3 mer specifika inlägg om ”Dagjämningarna” samt en nyskriven ritualtext för skördeblotet.
”Midsommar” – 10 inlägg om Sommarsolståndet, samt hur det firas – flera dikter och vilka Gudomar och makter man bör ära – och vilka man inte ska ta med, vilket är minst lika viktigt. Dessutom en text till Midsommarbröllop, om du behöver fira detta..
”Alvablot” – 9 långa inlägg om hösten, döden och årets mörkaste tid. Om hur Alvablotet uppstod, om hur de kristna försökte förvanska det till Allhelgona, om en naturlig syn på döden och årstidernas gång, och varför meningslös ”fornsed” i samband med detta inte alls fungerar.

Förutom de årstidsbundna festerna har jag nu också med inlägg för alla livets skeden, som till exempel:

”Bröllop och Trolovning” – 5 inlägg om hur det firas, samt vilka ord och seder som hör dit – och varför sk ”Handfästning” är en Kelisk sedvänja, som INTE hör ihop med Asatron.
”Begravning och jordfästning” – 8 inlägg kring livets slutskede – personliga minnen och betraktelser, samt vad du bör tänka på – för att inte hamna i ”fornsederi” och andra ovärdigheter, som skämmer ut både dig och dina anhöriga. Avslöjanden om hur ”Svenska” kyrkan förstört många hedniska och multi-religiösa begravningsplatser, och hur de till och med stoppat individuella begravningar får också komma fram
”Knäsättning” (ALDRIG ”Dop”) 6 inlägg kring detta, eftersom man INTE DÖPER barn enligt Asatron, eller tvingar dem att anta en religion, men däremot välkomnar dem in i en släkt – och varför detta är en väsentlig skillnad.

Under huvudrubriken ”I Naturen” får du 16 långa inlägg om i tur och ordning Älgen, Bävern, Vildsvinet och Björnen, samt Hedniska och Asatrogna aspekter på dessa djur och många andra… Vita älgar, ”andebjörnar” och andra märkliga satkritter uppenbarar sig också på denna sida..

Huvudrubriken ”Konst” innehåller 14 inlägg om mer eller mindre hednisk konst – bland annat om en kättersk Ankmålare från Finland, om Botticelli, Mark Bodé, Sam Flegal och andra konstnärer jag gillar, som ibland också tangerat hedendomen. Du får också höra om censur och förföljelse emot enskilda konstnärer, mitt inne i Socialdemokratins och Stefan Löfvéns förment demokratiska Sverige.

Underrubriken ”Resor” innehåller en rad reseskildringar och kåserier, 11 till antalet, på temat ”Det går en hedning genom Europa”

Huvudrubriken ”Om goda kristna och andra religioner” innehåller 24 artiklar om denna märkliga företeelse som kallas Monoteism, och andra sjuka avarter av religion. Underrubrikerna ”Svenska” Kyrkan” (24 inlägg) handlar om en evangelisk lutheransk kyrka som inte alls är ”svenskare” än någon annan…”Katoliker” (20 inlägg), och ”Islam” (22 inlägg) innehåller utförliga argument till varför du bör undvika och ta avstånd ifrån allt vad Ökenreligioner heter, och varför de inte ska utövas här – i vårt Norden och i vårt Sverige – i alla fall om vi vill undvika svåra skadeverkningar på vårt samhälle.

En ny underrubrik kallade ”SAP och andra rasister” redogör med 17 inlägg för den växande Sverigefientligheten och rasismen emot vanliga svenskar inom en högst märklig organisation, som kallar sig ”det Socialdemokratiska Arbetarpartiet” utan att varken vara så särskilt socialt, demokratiskt eller ens något ”arbetarparti”. I alla fall inte enligt min blygsamma åsikt. De åsikter som redovisas här är bara mina egna, och representerar inte någon särskild organisation. Har du problem med dem, eller tål du inte fri åsikts- och opinionsbildning, ja då bör du nog förfoga dig någon annanstans..

Av någon anledning finns det alltid klantskallar som tycker, att det på något sätt skulle vara förbjudet att kritisera just dessa religioner, eller att kristendom och islam alltså skall vara allsmäktiga, och helt bortom all kritik, men det tycker verkligen inte jag. Jag tror nämligen på något, som kallas yttrandefrihet, och om du inte begripit vad detta är eller vad detta begrepp faktiskt handlar om, käre läsare eller läsarinna – ja då undrar jag varför du alls befinner dig på Internet överhuvudtaget, eller vad du alls gör här…

Övriga kommentarer torde vara överflödiga…

Det stora Mistel-Mysteriet

2017-10-29 by Hedningen

Alla någotsånär bildade svenskar känner nog till myten om Loke, Höder och Misteltenen, som avsköts emot Balder med dödande verkan. I Eddan står det tydligt utsagt att Frigg tog löfte av alla farliga eller giftiga djur och växter att inte skada Balder, men att den sluge Loke lyckades hitta misteln, formade den till en pil och lät den blinde Höder, mörkrets gud, skjuta ned den ljuse Balder, vilket möjligen kan vara aktuellt såhär års, då den mörka årstiden nu börjat.

Engelsk sago-illustration från början av 1900-talet – Frigg kräver en ed av Djuren

Men misteln är som vi vet en oansenlig och svag planta, som inte alls duger att göra pilar av, och än mindre kan den genomborra en människa i verkligheten. Detta har fått flera forskare att lansera flera, andra, och helt olika växter som kandidater till titeln ”Balders Dråpare”, och läser vi i Edda-dikten Baldrs Draumar, som handlar om hur Oden själv besöker Hel och väcker upp en död Völva för att höra om Balders öde, så ser vi mycket riktigt att det står ‘Höðr berr hávan hróðrbaðm þinig, i den nionde strofen, alltså att”Höder bär det höga, frodiga trädet dit” och misteln beteknas alltså som ”havan” eller hög, vilket ingen mistel varit i verkligheten. En del menar till och med, att myten om den ljuse Balder och hans hustru Nanna (som är månskäran) och den mörke Höder skulle ha med månen och dess faser att göra – Höder är Tunglet, eller månen i sin mörka fas, Balder Fullmånen och hans hustru, som dör av sorg, den bortskymmande månen i nedan, medan Hämnaren Våle (som i ”Rind föder Våle i Västersalar”) som dräper Höder, bara en dag gammal, förstås är nymånen.

Det må vara hur som helst med den saken, men på sociala media har jag träffat människor, som envetet hävdar att busken Benved skulle vara det ”höga och frodiga träd” som nämns i Eddan. Det är sant att Benved, också kallad Spelbom eller Korsbär kan bli någon meter hög, men det är fortfarande inget ”frodigt träd” och oavsett att Benved är ett giftigt trädslag som har viss betydelse som medicinalväxt (man har använt den som skydd emot loppor, löss och som medel emot skabb ) så är själva veden eller träet inte alls så giftigt, att det förmår skada en människa. Dessutom är det inte känt i någon Europeisk kultur att någon verkligen skulle ha ställt sig och försöka tillverka pilar av Benvedens stänglar, lika lite som stänglar från en mistel. Ingendera växten stämmer med Eddans beskrivning, men vad är det då för slags växt som menas ?

Själv skriver jag sällan om giftiga växter eller läkeväxter nuförtiden, eftersom jag vet att sådan kunskap är farlig, och kan användas av sk ”fornsedare” och andra, mindre nogräknade individer som kan vara inne och läsa på denna sida. Det finns mycket patrask och många egendomliga människor därute, som skulle vilja använda växterna i vår nordiska fauna till berusningsmedel, om de bara kunde använda dem på det sättet, och trots att det går att hitta information om det mesta på Internet nuförtiden försöker jag i alla fall för min del ta mitt ansvar, och inte direkt lära ut vad som kan vara dödligt, eller användas för att framkalla skada. Som vi sett, så var Loke en gång mindre nogräknad vad gäller den blinde Höder, men sådan är hans och Lokeanernas väg – den far neråt och norrut emot Hel, och den vägen bör ingen av oss vandra.

En annan kandidat, som nämnts i sammanhanget har varit Idegranen, ett träslag som artar sig förträffligt till att göra pilbågar och pilar av, och som bevisligen användes för sådana vapen under järnåldern. Idegran eller Taxus baccata har i och för sig giftiga bär, barr och frön, men själva trädet och veden är helt ofarlig, vilket ju är tur för bågskyttarna. Den är verkligen högvuxen, och kan bli upp emot 15 meter hög, alldeles som det står i Eddan, och en del har också menat att ”Askr Yggdrasils” eller Världsträdet – ordet ”askr” för träd kan betyda vilket trädslag som helst på norröna, och är helt enkelt ett generiskt ord för träd, om ni nu inte visste det – skulle vara en Idegran, men idegran växer mycket långsamt, och kan inte antas vara ”frodigt växande” eller snabbvuxet som i Baldrs Draumar.

Var detta träd Baldrs bane ? Föga sannolikt, det också…

Endast en kandidat återstår, och det är ett träd som verkligen gör skäl för namnet ”Mistel” eller som med andra ord växer som en parasit på andra träd, även om det såklart inte rör sig om den växt, vi vanligen kallar Mistel nuförtiden. Det är flogrönnen eller flygrönnen, alltså en rönn som spritts via fåglar, och som råkat gro i en grenklyka eller uppe i stammen på ett annat träd. Man vet, att Flogrönn varit berömt som ett osvikligt, magiskt medel emot häxor över hela Västeuropa – så är fallet i England, på Irland och i alla andra länder dit Vikingarna kom, och Rönnen kan också kallas ”frodvuxen” eller snabbväxande, och kan mycket riktigt bli ett högt träd, varför den stämmer utmärkt väl med den beskrivning vi hittar i Baldrs Draumar.

Flogrönn kan växa på tall, ek eller i stort sett vilket trädslag som helst, och är i början av sitt liv verkligen en oansenlig planta, som skapar en ”mista” eller en ”mistill” alltså en åverkan på värdväxten. Att rönnträdet spelar en viss roll i Nordisk mytologi och folktro vet vi även från det faktum att ”Rönn är Tors Bärgning” som det heter (se i berättelsen om hur han övergick Vimurs älv) och att det än idag betyder stor otur att ta in rönnträ i en båt, vilket är dubbelt klokt, eftersom det också brister ganska lätt, och det är ju en egenskap man önskar åt pilskaft, för det är bra om dessa går av i såret, och inte så lätt kan dras ut igen. Också i keltisk kultur anses Flogrönnen ha dolda krafter och träslaget är tillräckligt hårt eller stadigt för att göra skaft eller spjut av, vilket också tyskarna noterat. I Tyskland kallas det också fågelbär, och anses ha använts i magin för orakel eller spådomssyften, fast man inte har förklarat hur detta skulle gått till i någon källa jag läst – och rönnens röda färg och bär kan väl med viss rätt ha ett svagt samband med den eldfängde Loke…

Var då Balders Mistel i själva verket en pil av Rönnträ ? – Ja, mycket talar för det, och ”mistelteoretikernas” sena anspråk om att Mistel – i långvarigt bruk eller jättestora doser – skulle kunna ha anti-koalgulerande egenskaper (vilket dock inte lär ha bevisats i kliniska test) låter i mycket som en efterhandsrekonstruktion, men inte ett helt övertygande bevis. Pilar av rönnträ, däremot, kan träffa sitt mål, och rönn kan användas som färgväxt för att ge blodröd färg, så indicierna för att Misteln är en Flogrönn är faktiskt ganska starka..

Balders död enligt Brynjolfssons Edda från 1600-talet. En mistel kan inte åstadkomma något sådant, men det kunde ett spjut av rönnträ…

Hedniska Tankar

En Hedning Ser På Världen

Tag Archives: fornsederi