Etikettarkiv: fornsederi

Resultatet av ”Runkampen” – Misstroendet Mot ”Mollgan” Motstår Mygel (MMMMM….)

av

”Mollgan, Mollgan –
gamle vän…
Roligt att du är minister än
Men när din ämbetstid tar slut
så KASTAS du nog UT !!”

– en smula fritt efter en gammal sång av Staffan Demert

Så har då Landet Löfvéns egen Justitie- och Migrationsminister, Morgan ”Mollgan” Johansson utsatts för ett svidande misstroendevotum i Riksdagen. Inte mindre än tre Riksdagspartier, som förut aldrig varit i Allians, har röstat för att avsätta honom på grund av hans inkompetens, och oförmåga att komma till rätta med den växande kriminaliteten i landet, andra saker – som jag snart skall komma till – att förtiga.

Misstroendevotumet har naturligtvis inte gått igenom, och det brukar heller inte sådana voteringar i Svensk politik någonsin göra, så länge en majoritetsregering har makten. Den höge herr Ministern uppges nu ha sagt, att ett nytt ”nationalkonservativt block” bara bedrivit ett politiskt spel, och påstår att alltihop är en seger för honom själv, samtidigt som han påstår att han är ”glad och stolt” över de åtgärder han påstår sig ha genomdrivit i storstaden Malmö. Man kan undra vilket slags verklighet denne Misslyckandets Minister lever i.

Så sent som igår avslöjade SVT – Regeringens egna TV-kanal – att sex stycken Glock 17-pistoler, 300 ”hollow point” eller halvmantlad am (dum-dum kulor) försvunnit från ett låst säkerhetsskåp på Regeringskansliet, enligt information från Tidningen Dagens Juridik, som under ett helt år redovisat lille ”Mollgans” högst konstifika krumsprång på lagens arena. Sådan ammunition är som alla vet mycket eftersökt i kriminella kretsar, och fastän det rörde sig om den uppsättning Vapen som skulle skydda själva Regeringens högsta Ministrar i händelse av Terror-hot enligt Securitas, den inhyrda vaktfirma som skött uppgiften istället för svensk polis eller militär, har varken Stefan Löfvén själv eller Morgan Johansson vågat kommentera saken.

De tiger som alltid, och hänvisar inte ens till sina underställda. Samtidigt har det också kommit fram, hur inte mindre än två utvisningsdömda sk ”migranter” trots SUA-kontroller tillåtits arbeta på Arlanda, i ett fall som flygmekaniker. Med tanke på det växande terror-hoten, är ju detta i högsta grad oklokt – som vi alla nog förstår. SVT har också rapporterat om hur Tullverket i Sverige tilldelats mer pengar för att söka efter insmugglade tamhundar, ungefär som om jakten på Chihuahuas och Boxervalpar skulle ha absolut högsta prioritet för närvarande.

Ska man skratta eller gråta ?

Att höra hur den ansvarige Ministern tidigare i höst skulle ”jaga de kriminella i Malmö till Världens ände” efter att en småbarnsmor mördats i en buss, mitt på ljusa dagen var tydligen inte absurt nog. Nu ser vi hur Riksdagen skändligen misslyckas med att skydda även de högsta statsfunktionerna, oaktat alla andra misslyckanden det sista halvåret.

”Och med en Glock i varje hand, tror sig ”Mollgan” styra hela vårt land…”

”Mollgans” tal om att han ska ”slå tillbaka gängen” är så patetiskt, att inte ens en i beslag tagen knähund kan tro på det längre, långt mindre SVT:s egna journalister, fast de vanligen är sämre än hundar i sin servila underdånighet. Den senaste tidens händelser tycks till och med ha fått även dem att vakna ur sin slummer, även om det som alltid finns dem., som hävdar att Ministern själv är ”fel måltavla” som man skriver, och att det inte är honom personligen det beror på.

Nej, det är ju möjligt att ”Mollgan” – för de som lärt känna honom i levande livet – är en hygglig karl, som aldrig någonsin skulle få för sig att stjäla statens pistoler ur något vapenskåp helt själv, ifall det nu är det som har hänt. Han sa ju, att han skulle ut på stan i Malmö och ”jaga brottslingar” var det visst, så vi får väl se upp…

Men – skämt åsido – vad Misstroendevotumet i Riksdagen betyder, är en Misstroendeförklaring inte främst emot Ministern, men mot ett helt departement, alltså Justitiedepartementet som sådant. Misstroendet kan också anses vara riktat emot samtliga politiskt tillsatta tjänstemän där, emot Ministerns ledarskap – eller brist på det – och inte minst de skrattretande förslag till reformer, som sagde Minister har försökt med, hela det sista året.

Inte mindre än tre gånger i rad har Ministern personligen sagt att det behövs en ny anti-terror lagstiftning (rätta mig gärna om jag har fel !) och inte mindre än tre gånger i rad har Lagrådets juridiska experter tillbakavisat den produkt, som Ju-dep lade fram.  Man har konstaterat, att Ministerns definition av begreppet ”samröre” trotsat all logik, och att det satt hela rättssäkerheten i fara. Vad är ”samröre” ? Att någon bor i samma trappuppgång som en terrorist, och antagligen hejat i trappen på honom ibland ? Att någon haft en terrorist som medresenär på sin buss – eller något vida värre, som när någon med vett och vilja givit bidrag och finansiellt stöd till en organisation som sysslat med grov politisk terror ?

Regeringens samtliga tre lagrådsremisser har stupat på detta, och inte en enda gång har man gjort sitt förarbete rätt, och undersökt själva grundförutsättningarna.

”Mollgan” Johansson har också gett sig på själva grundlagarna, och Tryckfrihetsförordningen. Samma sorgliga resultat där.

Att förtroendekrisen FINNS och att Misstroendevotum utlysts, är kanhända inte så konstigt… Det har skett för alla medborgares bästa…

Frigivandet av de fem svenska terror-imamerna – trots att existerande lagstiftning ger mycket goda möjligheter till att hålla dem inom lås och bom tills avvisning hunnit verkställas, är också en ytterst märklig historia. Frånvaron av redovisning av några som helst fakta, som tyder på att terror-imamerna skulle vara ”utsatta för dödshot i sina hemländer, och Migrationsverkets underlåtenhet att redovisa detta öppet, är än märkligare. Man har redan påpekat, att det finns existerande lagar emot Terror-finansiering, som kan användas (så har bevisligen skett) och därför behövs inga nya lagar på det området.

 Under tiden flödar bidragen till nya Salafist-moskéer och Koranskolor likt ”Studieförbundet Ibn Rushd” ur Regeringens fickor, trots Försvarshögskolans och SÄPOs varningar.

Vem är det då som ”finansierar terrorismen” och genom ej verkställda utvisningar ger den en fortsatt grund att stå på ??

Är det inte Regeringen Löfvén själv, som genom sin politik sätter landet i fara, kanske ? Vi har redan upplevt affärerna ”Taimour Abdelwahad” (om ni minns honom, jag vet att allmänhetens minne är kort) samt Rakmat Akilov, som Regeringen uttryckligen varnades för att släppa in i landet – på Ministernivå !

Dags för en ”Dödsruna” för (S)-politiken… ? Sex goda ”Glockenspiel” är på drift, och kan börja klinga närsomhelst…

Slutligen det märkligaste, ja det alla dummaste av alla Clown-artade utfall och ”inspel” om att försöka stifta nya lagar, i den sannskyldiga ”Cirkus Juris” eller förfärliga cirkus, som Morgan Johansson högst personligen inlett, vid ett tal i Almedalen eller Palme-dalen i Visby för två år sedan.

De bisarra påhoppen om att förbjuda Tyr-runan och Odal-runan, vilket hotade slå i sönder hela Sveriges kulturarv och historia. Senast idag kom de upp igen, och nu noterar till och med DN:s journalister – denna så ofta helt ”vänsterblivna” skara – att Runan i sig inte alls kan kriminaliseras, utan det är sammanhanget den befinner sig i som är brottsligt. Kriminella grupper som Nazister och ”Fornsedare” har inte rätt att missbruka den – och symbolen i sig måste skyddas.

Detta är vad jag själv, lagrådets experter, den enmans-utredning som genomfördes av en kvinnlig Lagman vid Göta Hovrätt, Dagens Juridik, flera oberoende experter och mer än 5000 goda medborgare, som skrivit på Nordiska Asa Samfundets namninsamling till skydd för runorna och kulturarvet sagt hela tiden. Och det var här på Hedniska Tankar ni fick veta det allra först, redan den där sommaren för två år sedan.

Nordiska Asa Samfundet har hela tiden hävdat, att de vill framstå som en opolitisk organisation, och så är det till viss mån. Även jag ville väl vara opolitisk en gång i tiden, men härtill blev vi alltså nödda och tvugna, för att nu komma med en sk ”Brasklapp” från Finspångs-hållet till..

Vi blev tvingade till att genomföra en demonstration framför Riksdagshuset, eftersom vi inte ville se Runorna eller Torshammaren missbrukas, släpas i smutsen och fördärvas av ”Fornsedare” och Nazister. NAS representanter försökte kontakta ministern gång på gång i mer än ett halvårs tid, men han vägrade fegt nog stå för vad han gjort och sagt, och ville inte se sina egna medborgare i ögonen. 

Extremister till höger som missbrukar Tyr runan – Extremister till Vänster som missbrukar Tors hammare. Båda vanhelgar de religiösa symboler, och försöker använda dem för syften och saker de ALDRIG NÅGONSIN stått för…

Till slut segrade dock sanningen, som vi alla vet – och det värdelösa remissförslaget rann ut i sanden, mycket beroende på Lagrådets och den juridiska expertisens ansträngningar. Diverse kriminella personer i diverse egendomliga rörelser kvarstår tyvärr ostraffade idag, men de utgör för närvarande inte något större hot emot vår stat, och det svenska samhället som sådant.

Men – vi måste prata om ”Mollgan” och hans fullkomligt irrationella förslag, de sumpade lagrådsremisserna, det slarvigt genomförda, politiskt dikterade programmet med nya lagar – lagar som inte behövs och som faller på sin egen orimlighet, därför att en fungerande lagstiftning redan finns.

Samt alla BRÅ:s siffror – sju procent uppklarade sprängdåd, ca 90 % av alla mord och dråp som förblir ostraffade – det heter inte ”skjutningar” och liknande procentsatser för grov eller mycket grov misshandel, väpnat rån, alla sexualbrott och alltihop.

Jag medger villigt att det är mycket värre, oerhört mycket värre än det fortfarande pågående missbruket av Runorna och Torshammaren, samt förbrytelserna emot hela kulturarvet – men nu tog jag upp detta enbart som det mest bisarra av exempel.

Misstroendevotum har utlösts, och det är vackert nog så. Arbetet för att rädda vårt land går vidare, och fler och fler svenskar arbetar nu tillsammans emot detta mål – ett mål som tillkom efter att ett helt valresultat plottrades bort, och ett litet maktparti – som enligt vissa mätningar inte alls är det största i Sverige längre – frenetiskt försökte hålla sig kvar vid köttgrytorna och makten.

Vem vi än är, var än i samhället vi står. Bland ”höjdarna” och den gamla Nomenklaturans män, eller det arbetande folket. Vår tid ska komma – med Tors Hammare – eller utan…

Annonser

BOGUS: Bluffen om ”Väntljusstaken” har INTE ETT DUGG med Asatro eller Hedendom att göra.

av

Det finns många lögner om hedendom och Asatro som en del fördomsfulla eller illvilliga personer sprider över hela Internet. En av de mest groteska är att det på något sätt skulle ingå en period benämnd ”vent” – liknande den kristna Advent – i våra förberedelser inför Julen, vilket bland annat skulle ta sig uttryck i särskilda ”Väntljusstakar” liknande seden med Adventljusstake, som inte är äldre än nazismens 1930-talet, och som direkt inspirerats av tyska förlagor.

Adventsljus har alltså ingenting, ingenting alls med svensk folkkultur, och ännu mindre med Hedendom att göra. Den ende person, som någonsin hävdat att hans eget fåniga påhitt med ”Venteljus” (felstavat – ordet är inte ens korrekt svenska) är en viss medlem av något samfund som påstås syssla med ”forn sed” i Åmål, eller någon annan idiotisk avkrok, någonstans. Men detta är inte ”fornt” för fem öre – utan ett påhitt från 2010.

Äldre än så är inte denna sedvänja, och den har inte ett förbannat dugg med hedendom eller Asatro att göra.

FÄ var just ordet, ty det är idel FÄHUNDAR som hittat på detta… FÄ och UR är dessutom INTE samma runa…

Ändå har lögnerna spritt sig, även utomlands, och en hel del personer – i Tyskland då – tror tydligen på denna förbaskade dynga.  Uppenbarligen och synbarligen har de alldeles fel uppfattning om vad Nordisk kultur är för något, och vad som ingår i den – men för all del – vill de tro på sagor och moderna påhitt, så skall jag väl inte ta dem ur deras dumma griller.

Sött ? Javisst, men det är INTE Asatro eller Hedendom…

Av ren princip anser jag också, att man inte ska presentera dåliga falsifikat som om det vore fakta, för sådant har inte med verklig kunskap att göra. Påstår man att något skulle vara ”äkta nordisk folktradition” eller något ditåt, måste man också ha vetenskapliga fakta som talar för saken, och inte bara lösa påståenden från New Age-profeter..

”Tradition” anger vanligen någonting, som överlämnats i flera led – till exempel inom en släkt. Det är vad ordet betyder.

”Nyuppfinner” man sk traditioner så är det faktiskt bara ”hitte på” eller vad man själv känner för – för stunden – och det har inte ett enda dyft med traditioner att göra.

Vem som helst kan naturligtvis hemskt gärna göra så, ifall han eller hon nu vill – eller känner för det – men det är inte en ”äkta tradition”…

”Fornsederi” på Camping i Huddinge – Total Urartning…

av

Nu är det snart höst, och naturligtvis härjar ett litet samfund som kallar sig ”forn sed” med diverse ”skördeblot” i huvudstadens närområde, och på några enstaka platser därutöver. Den pressansvarige i Nordiska Asa Samfundet, som jag hörde ifrån så sent som igår, tipsade mig om en liten händelse, som Polisen i Huddinge redan fått ordna upp, och som i mycket påminner om dessa mycket märkliga ”blotfester” – i alla fall enligt vad han själv tycker. Jag måste nog säga först som sist, att jag faktiskt håller med honom.

Nu var det dock inte ”Samfundet forn sed” som samlats till gille eller blot, utan bara några vilsekomna Ryska turister, som drogat ned sig på flugsvamp – varför är inte helt klart, men det är nog mest sannolikt att det skett med avsikt, eftersom den ryska befolkningens mykologiska kunskaper vanligen är minst lika stora som hos svenskarna. Det är väl känt även i Ryssland att Röd flugsvamp är starkt giftig, och att man bör undvika den till varje pris. Samuel Ödmans gamla skrönor från 1700-talet om att Vikingarna skulle ha använt den, kan vi helt glömma – det är bara ”fornsedare” och därmed jämförbara element som tror på sådana lögner.

Jag citerar ur kvällstidningarna, respektive Huddinge-Polisens egna meddelanden på Facebook:

”Det vi fick se i mörkret var som taget ur en skräckfilm, och uppgifterna vi fick på vägen fram stämde bra: en kvinna skrek och härjade med onaturliga rörelser runt i en bil, en annan krälade på marken. Hallucinationer, spyor och förvirring.

Första patrull hölstrade snart sina vapen, och vi kunde konstatera att det varken var zombies eller drogen ”badsalt” vi stött på. De utländska campingturisterna hade däremot plockat, tillagat och ätit svamp – sannolikt någon art av giftig flugsvamp, och som stämde väl in på symptomen.”
De förgiftade turisterna fick åka till sjukhus och förhoppningsvis mår de antagligen lite bättre idag. En av turisterna ska ha skickat en hälsning till polisen innan han blev bortförd i ambulans:
”No good visit to Sweden.”

Jag har tagit upp ämnet i denna blogg även tidigare, och det är ingen idé att jag upprepar mig mer än nödvändigt. Företrädare för samfundet ”Forn Sed” har sagt att de tycker att bruk av droger ger ”många värdefulla erfarenheter” som de säger, och inte en enda gång på tjugo år har de kunnat följa svensk lag, som är mycket tydlig på den här punkten.

Någon policy i frågan har de inte heller, och alltjämt följs de åt av en ”ful svans” på sina sammankomster, trots att de förnekar att svampdroger, hasch och en hel del annat också förekommer. NAS är heller inget absolut undantag härvidlag, även om ”fulsvansen” är betydligt mindre där, och en officiell policy, som helt förbjuder droger vid blot, gillen och övriga sammankomster antogs för två år sedan.

Droger och religion hör inte ihop. Varken buddhister, hinduer, kristna, muslimer, judar eller någon annan religiös grupp av större betydelse i vårt land använder droger i religiösa sammanhang, och jag skäms för min del över det patrask, som fortfarande använder en medeltida kristen beteckning på sig själva, och som öppet säger, att de vill ”samarbeta” med den kristna kyrkan. I så fall kan man nog också fråga, vad vår ärkebiskop eller vanliga kristna skulle tycka om alla dessa flummare och fyllskallar…

”Sköna typer” eller hur ?

Själv betackar jag mig från att delta i någotslags verksamhet – andlig eller ej – med den här sortens människor. De ger mig ingenting, måste jag säga; och jag förstår inte varför jag skulle behöva umgås med dem heller, särskilt inte om jag skulle göra något ”andligt”. Ok, jag fördömer inte drogmissbrukare i och för sig – särskilt inte de som aktivt kämpar för att komma ur sitt missbruk och som faktiskt försöker skapa ett sundare liv, och de gånger jag hållit ”öppna” blot och liknande har jag själv alltid varit ytterst noga med att skapa även alkoholfria alternativ, eftersom inte alla människor tycker om öl, mjöd, brännvin och liknande – och jag ser inga större krav på att detta måste ingå i ”andliga” verksamheter heller, eller ens vid bröllop.

Dock – och på den här punkten är jag väldigt bestämd – jag vill varna alla läsare – särskilt de yngre – från att ha någonsomhelst sorts kontakt med personer som tillhör ”forn sed” eller som umgås i sådana kretsar. En verksamhet som försvarar drogbruk eller missbruk, och som på flera punkter bryter emot svensk lag, är överhuvudtaget inte hållbar i längden.

Folks privatliv lägger jag mig inte i, oavsett vilken kategori av personer vi nu talar om – och det här är hursomhelst ett fall för Polisen, samt Mentalvården, kan vi väl också tillägga.

Ta heller inte emot mat, dryck eller något annat från ”fornsedare” och gå inte på gille med dem – kanhända var det just ett sådant misstag de intet ont anandes ryska turisterna just nu gjorde – och vi kan alla se vad som hände i det fallet. Nu slutade det hela på  sjukhus med magpumpning, och som tidningarna berättat, får väl ryssarna och ryskorna stanna där ett par dagar för observation, ifall det nu var så att någon Huddingebo lurade dem. Det kunde mycket väl ha gått ännu värre, eftersom flugsvamp ofta ger bestående lever- och njurskador, men turligt nog kom Polisen fram i rättan tid – den här gången…

Ta inte emot ”hemgjort svampbröd” och liknande från okända personer (mannen på bilden har inget samband med vad som skildras i artikeln)

”Skånehammaren” åter i Sverige – och om RÄTT sätt att bära en Torshammare

av

Nättidningen ”Svensk Historia” rapporterade igår om den sk ”Skånehammaren” från historiska muséet i Stockholm. Originalet i silver kommer från den såkallade Friherre Claes Kurcks fornssaksamling, och är sedan den kom till historiska muséet år 1895 en av de mest kända och avbildade fynden från 800-talets Skåne och Vikingatiden överhuvudtaget. Den har blivit stilbildande för tusentals, ja hundratusentals olika slags kopior världen över, och de har tillverkats inte bara i rent silver utan också i i allehanda metallegeringar, ben, horn, plast och allehanda andra material. Den har återtryckts i mer eller oftast mindre exakt utförande på T-shirts, banderoller, vykort och bilder – naturligtvis också på Internet…

ORIGINALET är ALLTID bäst – ACCEPT NO CHEAP SUBSTITUTES !!

Jag själv har också använt just denna Torshammare som vinjettbild, då jag velat slå fast något med eftertryck i den här bloggen, eftersom jag är Skåning både på mödernet och fädernet sedan minst tre generationer tillbaka, och jag älskar min hemprovins. Men få – om ens någon – har insett Skånehammarens hemlighet – och vad den verkligen symboliserar. Svensk Historia är inne på rätt spår, när de intervjuar Gunnar Andersson, 1:e antikvarie och arkeolog på Statens historiska museer. Han får redogöra för hur Torshammaren och 450 andra unika föremål från Svensk Vikingatid har varit ute på en världsomfattande turné till olika muséer i samarbete med organisationen MuseumsPartner från Österrike, men berättar också för oss att alla föremålen inklusive den för hela Asatron så centrala hammaren nu är hemma i vårt land igen.

På hammaren syns en korpnäbb och ett rovfågelseansikte, som står för Odens kraft kommbinerad med Tors, men det är inte den enda hemlighet som döljs här. Högst upp på hammarens skaft finns två galthuvuden, och alla vet vi att Galten Gullinborsti är Frejs följeslagare och symbol – och Oden, Tor och Frej är Asatrons största gudatriad – men bara en av flera liknande tretal eller triader. Också Nornorna vid Urdarbrunnen kan vara med om man så vill, i den cirkelformiga fördjupning omgiven av en lös spiralslinga, som man ser vid hammarens mitt. Nederst syns fler spiralslingor, liknande de som man hittat redan på bronsåldern – den rakkniv man hittat i Hågahögen utanför Uppsala hos en av de allra första Sveakungarna är bara ett exempel, och kanhända står spiralornamenten antingen för Bronsålderns gamle solgud Ull eller också Vanernas och Alfernas gudakollektiv – Tor är ju regnets och Åskans gud, och därmed åkrarnas och äringens beskyddare, även om vi inte skall dra ut denna tanketråd för långt. Att Skånehammaren ensam rymmer Asarnas heliga tretal Tor-Oden-Frej till skillnad från alla andra Torshammare i original, har många påpekat före mig.

 

KORREKT sätt att bära en Torshammare, här illustrerat av Peter Stormare i en aktuell DN-artikel. (Se sån stil han har !)

Gunnar Andersson vid Historiska Muséet i Stockholm redogör också för hur detta museum nu helt skall göra om sin basutställning om vikingatiden. Borta är de tomma, post-moderna salarna, från den tid hela museéet skulle göras om till någotslags halvtaffligt non-informativt konstgalleri med intetsägande installationer i papier-maché och plast. Borta är också de sedvanliga PK-flosklerna, förvrängningarna och vanställandet av den svenska historien med inslag om ”Queer-Samer” och Adhd-Hbtqb på medeltiden som bärande delar. Ledande skribenter i Svenska Dagbladet har som ni kanske minns sagt sitt om de här mindre lyckade satsningarna, så sent som förra året.

Nej – Gunnar Andersson lovar som förste antikvarie bot och bättring från muséets sida. Man verkar ha tagit åt sig av den mycket omfattande kritiken, och den nya utställningen kommer ha flera tusentals föremål, lovar han, bli faktaspäckad, informativ och även interaktiv samt en av de största Vikingautställningarna i hela Världen.

Så långt är ju allt gott och väl, och jag själv kan bara önska Historiska Muséet lycka till inför nästa år, och bara hoppas att några hastiga, ogenomtänkta och föga underbyggda beslut från någon okunnig amatör till kulturpolitiker inte kullkastar det vetenskapliga innehållet, precis som vanligt. Ett litet varningens pekfinger får nog höjas vad beträffar ”levandegörandet via fiktiva människor och interaktiva stationer” som Historiska Nyheter också berättat om. Det här luktar ”Estrid” eller ”Astrid” lång väg, och de fiktiva, publikfriande jippon som finns på ”fria” turistattraktioner typ ”Vikingaliv” på Djurgården – som kanske är roliga för barn i 10-12 års åldern, men som har mycket lite med seriös vetenskap eller Asatro att göra…

Och därmed är vi – tyvärr ! – inne på mindre positiva ting….

FELAKTIGT och Förargelseväckande MISSBRUK av Torshammaren, Runorna och våra religiösa symboler. Sådana här sjuka personer MÅSTE man ta skarpt AVSTÅND ifrån !!

 

För en tid sedan redovisade sakkunniga jurister och domare från Göta Hovrätt i en statlig utredning, som Sveriges Justitieminister, Morgan Johansson tillsatt. Utredningen kom fram till, att missbruket av fornnordiska symboler som Torshammaren och Runorna måste stoppas – men för det behövs inga lagändringar, och inga förbud emot Torshammaren som symbol. Tvärtom gäller det, att sätta stopp för alla de krafter inom den yttersta högern eller vänstern, som försöker missbruka den, och våldföra sig på en religion och en kultur som aldrig någonsin varit deras.

Redan 12 april förra året skrev Stenar Sonnevang, officiell Talesperson för Nordiska Asa Samfundet ett brev angående det missbruk och skändande av Torshammaren som religiös symbol som ett visst ”Samfund för Forn Sed” inlett, och påpekade det definitivt olämpliga i dessa personers beteende och agerande, likaväl som vissa högerextremisters.  Brott som Förargelseväckande Beteende eller Störande av Förrättning (som sker när man hindrar seriösa troende från att utöva sin religion – man får inte gå omkring med brinnande kors eller skända muslimska symboler heller) hör faktiskt hemma under brottsbalken, och sådant kan man alltså bli dömd för.   Ni får förlåta mig, kära läsare, för nu citerar jag rakt av och utan omsvep ur Stenars uttalande:

Efter diverse minst sagt märkliga uttalanden så beslöt vi Nordiska Asa-samfundet att skicka ett brev till fornsed. Då inget svar har kommit på över en vecka så lägger vi nu det här som
ett öppet brev och hoppas att någon annan än dom tre (  sk ”Gydja”, Ordförande samt Kontaktperson) vi mailade till är kapabel att svara på våra seriöst menade frågor. — —

Ert samfunds formella talesperson visar en Torshammare i fallos-form och uttrycker som exempel att samfundet Fornsed hoppas kunna göra den till en symbol för Gay pride. Citat från artikeln:

” Forn Sed, has encouraged the use of Viking symbols like a wooden Thor’s hammer as an icon for gay pride.”

Det vi verkligen vill ha ett tydlig svar på rörande detta är följande:
Är det samfundet forn seds inställning att olika symboler ändrar värde efter vad bäraren för tillfället har valt att ”fylla” dem med?

Hur tänker samfundet Fornsed kring kulturarvets betydelse inom den hedniska sfären när man förklarar dess innehåll ”tomt” och ”ersättningsbart”?

— —

Lerkärl formade som könsorgan, något som påminner om en DDR-fana, linfrön, skäp och ”white trash” – så går det till, när Samfundet ”Forn Sed” håller blot… Inget man vill uppleva…

I anslutning till Stenar Sonnevangs uttalande om smädandet av Asatron från ”Forn Seds” sida får man ändå konstatera, att det inte finns någon grund alls, varesig religiöst, vetenskapligt eller kulturellt att koppla samman Torshammaren med Homosex, på det fullständigt förståndshandikappade sätt som ”forn sed” använder. Torshammarens funktion som Vighammare enligt Eddan var till för att viga samman kvinna och man, inte man med man eller kvinna med kvinna. Det finns skildrat bland annat i Thrymskvidha, och alla tillgängliga experter är fullt eniga om att det inte finns någon saklig grund för de kränkande falsarier, som dessa ”fornsedare” håller på med.

Loke, som ibland kunde byta kön, var knappast dyrkad som ”Gud” under Järnålder och Vikingatid överhuvudtaget, och snarare ett varnande exempel än någon man tillbad. Lika lite finns det några bevis för att man skulle ha tillbett mytologiska varelser som Fenrisulven eller Angerboda, till exempel – och Lokes slutliga öde visar nog vad man ansåg om slika ting.

Visserligen finns det nu åtskilligt förvirrade och skäligen adhd-mässiga sk ”Lokeaner” i USA – liksom utövare av påstådd ”Rökkatru” och annat – men dessa har i alla fall den goda smaken att inte våldföra sig på Tor, Tors hammare eller symboler som inte alls är deras

Med all respekt för sk adhd-hbtqb rörelser och andra ”bokstavsbarn” – deras kamp för frigörelse är kanske lovvärd, javisst – men de har inte rätt att appropriera exempelvis det kristna korset, buddhismens 8-ekradde hjul eller några Islamska halvmånar heller – för sådant väcker som sagt klar förargelse – i Brottsbalkens mening – så länge det görs offentligt, eller i sken av att uttala sig om Asatron som religion. Den enda seriösa intresseorganisation vi Asatroende har i Sverige för närvarande har fördömt allt sådant, och jag ansluter mig som sagt till detta fördömande.

Vad folk sedan har för sig i sina sovrum, utomlands eller enskilt struntar jag totalt i – så länge man inte påstår sig stå för ett helt kollektiv, eller den hedniska rörelsen som sådan – och de flesta någotsånär seriösa utövare, eller de som inte lider av svåra förståndshandikapp är nog tillräckligt mogna för att FÖRSTÅ och INSE skillnaden.

Pugh Rogefeldt kunde bära Torshammaren på rätt sätt, på sin tid. Björn Skifs kunde det också, liksom hundratusentals om än inte miljontals svenskar. Peter Stormare kan det med, för det har han redan visat i DN. Och om dessa kändisar – och många till – kan bära sin Torshammare på korrekt sätt, då kan du det också, kära läsare eller läsarinna.

Utövare av sk ”forn sed” och därmed likställda personer däremot, kan det inte – och därför TAR VI AVSTÅND ifrån dem…

Midsommar väntar och ”Bröllopsbesvärs Ihugkommelse”

av

Vi har passerat Pingst, som är en kristen helg. Pingsten är numera ingenting folk minns, och den har helt försvunnit ur det svenska folkmedvetandet, vilket jag tycker är en stor fördel. Detta år har jag faktiskt inte hört en enda människa ens nämna den vid namn, eller använda slitna gamla klyschor som ”hänryckningens tid”. Alla vet istället att Maj är Frejas månad, likaväl som att Juni är Friggs och Solkvinnan Sivs. Men alla sanna svenskar, och de som är Nordbor ser förstås fram emot Midsommaren, som infaller om nu mindre än en vecka, för Hedning och Asatroende som jag är, så utgår jag förstås ifrån när Sommarsolståndet verkligen infaller, och firar inte min Midsommar på den ”borgerliga” helgdagen. Och jag talar ännu om Maj som Blomstermånad och Juni som Sommarmånad, om vi skall följa traditionen med de gamla svenska månadsnamnen.

Visste ni att lupiner är ett amerikanskt ogräs, som inte har något med den svenska Midsommaren att göra, lika lite som andra taffliga amerikanska angrepp på vår kultur och nation ?

Midsommar är förstås också ett fenomen som jag skrivit om tidigare år, och vill ni veta mera om Hedniska traditioner, hänvisar jag er till rätt kapitelrubrik ovan. Men, oaktat det, så är denna tid på året en tid för skolavslutningar, bröllop och summeringar av det senaste halvåret, som det är och bör vara. Bröllopen kring Pingst, Midsommar och den tid när Frejas månad övergår emot Friggs, och den späda ljusa grönskan inte längre är lika ungflicksgrön utan mera mogen, och bidar den skörd och det inhöstande som skall komma till hösten, är den riktiga tiden att gifta sig på. Det känner de flesta sanna svenskar in i ryggmärgen.

Dags för ”bröllopsbesvärs ihugkommelse” ? Känner han sig jagad ?? Tala med den svenska skaldekonstens fader…

Även när det gäller bröllopen har jag skrivit mycket, och jag har även varit Gode eller Asatrogen präst, även om jag inte har något aktivt Godord (observera att det stavas så – för efterapningar och ordblinda varnas !) för tillfället, var det blott för ett år sedan jag genomförde min senaste vigsel av ett par, där kvinnan var åtskilligt hetare på gröten än mannen, och inte ens väntade tills jag hann säga ”Tager du denne…” innan hon ville ropa ”Ja” och trä ringen över hans finger. Numera – ett år senare – är detta äktenskap och samboförhållande upplöst, och jag konstaterar att mitt ”track record” försämrats, precis som ”Svenska” Kyrkans – detta samfund som inte har ett enda dugg med vårt Sverige att göra, frånsett att det också utövar sin Mellanösterntro här… Antalet skilsmässor i Sverige, rapporteras det från SCB, är dock inte lika stort som under toppåret 2013, och vad själva den vigsel jag nu talar om angår, skedde den efter Odinistisk sed – brudgummen var och är en vilsen själ, som egentligen inte hör hemma här i vårt land, och kanhända lämnar han det snart, för Argentina eller någon annan varmare plats, där Piper Nigrum eller Pepparn brukar växa. Dit önskar också jag honom, liksom den svenska kvinna han i mindre än ett år hann vara gift med – just han förtjänar egentligen inga svenskor – men Odinism är inte detsamma som rasism, vilket jag själv alltid varit noga med att betona. Även om några kvarvarande Odinister i England – där denna rörelse grundades – ännu är just det, behöver inte alla vara det.

Jag utlyste också en belöning på den svindlande summan av 50 kronor, till dem eller den person som eventuellt kunde finna minsta fel med min bröllopsritual, som jag egenhändigt skrev just för det tillfället, men lustigt nog har inte en enda läsare hört av sig med en enda kritisk, nedsablande eller negativ kommentar, ja inte ens några skällsord, grova lögner eller osakliga tillmälen…

Legio är också det antal blot, som utlyses såhär års. Efter senaste årets Midsommarblot med NAS eller Nordiska Asa Samfundet, som skedde vid Ales Stenar, har man återgått till Rökstenen, där man firat sitt Midsommarblot även under tidigare år. Vi vet alla vad som senare tragiskt nog hänt – hur Ales Stenar utsattes för attentat – något som blir allt vanligare och vanligare vid våra stora svenska fornminnen, utan att staten och Polisen kan sätta stopp för det – och hur en viss, nu avsatt och utröstad ”Rådsgydja” ur ett annat, konkurrerande och definitivt mindre seriöst samfund plötsligt dök upp i Skåneområdet, samtidigt som förstörelsen vid Ales Stenar inleddes.

Stenar Sonnevang, officiell talesperson för Nordiska Asa Samfundet – som liksom jag i många år dragit ett tungt lass, inte minst privat, och försökt hålla alla dessa sk ”fornsedare” stången, har sagt att han personligen föredrar att lägga det gemensamma, riksomfattande blotet senare på sommaren och under industrisemestern, när folk är lediga, och deltagarantalet av naturliga skäl kan vara högre. Det ligger en del i det betraktelsesättet. Samtidigt vill jag också utfärda förnyade varningar för ”Fornseden” och vad dessa grupper håller på med – eller för att citera en kollega: ”Jag skulle hellre dricka min egen urin, än åka på Midsommarblot med samfundet forn sed”

Lerkärl formade som könsorgan, något som påminner om en DDR-fana, linfrön, skäp och ”white trash” – så går det till, när samfundet ”Forn Sed” håller blot… Inget man vill uppleva…eller uppdaga…

Det är just det, ser ni. Efter ett otal ”fänriksövningar” i början av min långa tid som Asatroende Hedning, och utflykter i det som vi kan kalla Andy Mac Nabs och Söndags-Schamanernas sunkiga Universum är jag trött på dessa ständiga griller, Bear Grylls och allt vad det heter. Jag är trött på schaskiga små improvisationer, tomflaskor lämnade emot ett stenblock i skogen, nedskräpning – reellt eller mentalt, galna gydjor som skickar dick picks, kriminella personer i Asatrons absoluta utkant, och andra randfenomen. Jag är trött på att tvingas umgås med förståndshandikappade, djupt sjuka, frånstötande och äckliga människor. Allt detta är saker som man jämnt och ständigt konfronteras med om man har eller får med den sk ”fornseden” att göra, och det gäller i viss mån NAS också, eftersom de här två miljöerna till viss grad överlappar varandra

DN har idag ett långt reportage om Industridykaren Pelle Helgesson, som hamnade i ett Tunisiskt fängelse under ett av sina utlandsuppdrag, och som tillbringade sex långa och hårda år där. Han kom tillbaka till ett land – Landet Löfvén – där allt var förändrat, och där gamla mor blivit dement, och hans egen dotter inte kände igen honom längre. Nu har jag inte suttit i just några Tunisiska fängelser, vill jag mena, men jag känner en kollega som jag under sju år varit en nära vän till, och som – medan det pågick – utsattes för skenavrättningar hos Ryskstödda sk ”rebeller” (eller snarare debiler) i Donbass, Ukraina, och vars öde där också beskrivits i tidningsbladen. Med all respekt för Herr Helgessons upplevelser, och vad han genomlevt och överlevt, vill jag inte jämföra mig med honom, just – men också jag har numera så att säga min sjuka och åldriga mor att ta hand om.

Och jag har berättat för er om Livets Ord, diverse små seminarier på ett sk ”naturbruksgymnasium” i Hylte och en massa annat – sektliknande eller ej, fängelserna här i världen är många till antalet, och värst står det till med de mentala dito.

Personer och rörelser som de här skall man undvika…

För att summera, är det väl så att äckel och leda alltid är äckel och leda, och livets avigsidor eller de värsta avarterna av slödder kan man undvika. Bara för att jag givit mig till Gode, behöver jag inte vara Fängelseprät eller Sjukhuspräst, och ha med de värsta mänskliga tillstånd som finns, eller allmänt avskum att göra. Det finns en tredje väg, och det är att blota enskilt, eller att fortfarande välja den andra vägen, dvs att delta i NAS blot. Andelen av ”solitära hedningar” är fortfarande stor på nätet, inte minst västerut, och Midsommarblot kan göras smakfulla – till skillnad från vad en del ytterlighets-samfund och politiska ytterlighetspersoner håller på med…

Min Midsommarstång är UTAN kristna kors – som sig bör…

Midsommaren i år – 2019 – blir för min del enkel och traditionell. Den firas med mina nära och kära, våra gudamakter och de som betyder något för mig…. Det är inte så att ”alla” är välkomna, som man ännu envisas med att säga inom NAS, för det är ”alla” visst inte. Tvärtom är det så som det står i de kristnes bibel, att ”många äro komna, men få äro verkligen kallade ”

Effekterna av Morgan ”Mollgan” Johanssons Hets emot Folkgrupp sprider sig…

av

Vår Regering hetsar som bekant emot folkgrupp, trots att det är ett brott i Sverige. Landets egen Justitieminister, Morgan ”Mollgan” Johansson tog förra året initiativet till en utredning, som väntas kriminalisera Tyr-runan, Odal-runan, Torshammaren, Valknuten och många andra symboler, som hör till det svenska folkets kulturarv, bara för att några extremister till höger och vänster förgripit sig på dem. Vem som helst kan ju förstå, att det är extremisternas beteende, och inte runorna, Torshammaren och symbolerna som bör kriminaliseras.

Tänk efter ett slag. Skulle man tillåta, att nazister använder det kristna korset (även om det har skett) eller att någon försöker koppla ihop Islams halvmåne med Homosex, på samma sätt som den alltmer fåtaliga ”forn sed” rörelsen i Sverige gör, vad gäller deras övergrepp och ”misapproriation” av Tors Hammare som symbol ? Nej, säkert inte. I nästan alla länder skulle dessa gruppers beteende vara en kriminell handling.

Remember: ”Forn sed” and other left wing extremist groups do misuse, misappropriate and misunderstand the meaning of OUR Norse symbols and OUR culture just as the Nazis.

They should all be PUNISHED and DEALT WITH according to the LAW !! They are CRIMINALS and shall be treated as such !!

Attentat emot runstenar, fornminnen och runinskrifter var alldeles okänt i Sverige tills för några år sedan. Med massinvandringen och islamiseringen, som Regeringen Löfvén aktivt stöder, har sådana här dåd, riktade emot svenskarna som folk och hela kulturarvet blivit vanligare och vanligare. I över tusen år har inskrifterna fått vara i fred, och räknats som bevarandevärda saker, som ingen i vårt land ville förstöra eller ofreda. Redan under Gustav II Adolf på 1630-talet fick vårt land en Fornminneslagstiftning, för övrigt en av de äldsta i hela Europa.

Nu har hela detta arv kullkastats, på grund av Morgan Johansson och hans hat-kampanj. Risken finns, att många fler oersättliga fornminnen kommer att skadas, därför att icke-svensktalande grupper, som inte är medvetna om innebörden i vårt kulturarv, låter sig lockas med av all denna rasistiskt influerade, Socialdemokratiska hets. Genom att hetsa emot runor och vårt kulturarv, göder man hela tiden de Sverigefientliga stämningarna. För något år sedan kunde jag berätta om hur en runsten i Upplands-Bro förstörts, sedan någon målat kristna symboler med sprayfärg på den. Stenen har enligt uppgift fortfarande inte sanerats, och frågan är väl om den någonsin kommer bli fullt återställd igen. (Den kladdades ned med ögat i triangeln, en symbol för den påstått ”allsmäktige” kristne guden jehova, ett slags mångud från Mellersta Östern, som inte hör hemma här i landet)

Kristna fanatiker förstörde denna sten i Upplands-Bro, mitt inne i den moderna förorten. Den är fortfarande inte återställd..

Såhär vacker var Holmfast-ristningen, innan KRIMINELLA IDIOTER och VANDALER förstörde den… Vi ska INTE låta dem komma undan med detta !!

Också i utlandet reagerar fler och fler människor emot vad som håller på att hända i Sverige, även om vår kamp är något som vi svenskar måste föra helt själva, trots den Regering och de politiker vi nu tyvärr har fått. Jag har under de senaste dagarna flera artiklar från utlandet – där människor också är arga och upprörda över vad som händer här, i vårt eget land.

Också sajter som Voice of Europe reagerar. Jag citerar, på förekommen anledning:

However, runes are over 1200 years old and have absolutely nothing to do with Nazis.
For many Swedes, the runes are a big part of their religion Asatru, and for some they just have a great historical meaning.
In the definition of racism in Sweden it is included that any kind of oppression against a religion is racist.

Which means that banning runes is racist and against Swedish law. Nonetheless, the government is now trying to ban the country’s pre Christian heritage, religion, culture and art.

To ban runes because they were used by Nazis is exactly like banning the Christian cross because it was used by Ku Klux Klan or in the crusades, or to ban the Arabic letters that are used by the soldiers of the Islamic State, IS/ISIS or Al-Qaeda.
At the Asa-Community, which organises Asatru and people with an interest in the Old Norse cultural heritage, the outrage is great about what they mean is a restriction on, among other things, religious freedom.
A petition has been launched, and on Friday May 24, a manifestation in protest against the proposal will be held outside Parliament in Stockholm.
Så långt de utländska nyhetssajterna. Som ni vet skrev över 15 000 goda medborgare under Nordiska Asa Samfundets namninsamling.
Också sajten ”Ancient Origins” – som berör hedendom, historia, kulturarv, arkeologi och sådana ämnen har uppmärksammat vad som snart kan bli verklighet, om Morgan Johansson och Regeringen Löfvén får som den vill.. även om man betvivlar, att förbudet verkligen går igenom… Det kan ju amerikanerna eller utlänningarna göra om de vill – för oss etniska svenskar är situationen annorlunda..
But what are the symbols they are concerned with? Reading further into the committee terms there is direct mention of the Odal rune, the Tyr/Tiwaz rune, the eagle, and the laurel wreath, and the misappropriation of these symbols by some extremist groups. However, the text also states that other unnamed symbols may be of concern if the committee deems them so. As mentioned above, Thor’s hammer, the Valknut, and the Vegvisir are three Norse symbols which the groups claim may be banned. Thor’s hammer, named Mjolnir, means “lightning,” and the Vikings used to believe that Thor’s hammering caused thunder and lightning during storms. Legends say Thor’s hammer could level mountains. It was a popular amulet of protection .
— —

“The Nordic Asa-Community, the largest heathen religious group in Sweden, has spoken out against any government efforts to police Sweden’s ancient heritage, arguing that “prejudices and misunderstandings are best cured with knowledge and facts.””

The Swedish Constitution protects freedom of religion, which could mean problems as the Nordic Asa-Community, which organizes the Asatru religion  also uses these symbols, and states that a possible ban would “wipe out a part of our own history, culture and beliefs – and our freedom of expression.”

A strong concern for many Viking enthusiasts is that they will be confused with the racist groups when they share symbols, but even more worrying is that ”When a symbol becomes too closely connected with a racist movement, it becomes theirs – it belongs to the racists and eventually, using it can be seen as a form of inciting racial hatred

Vad som sägs sist i denna artikel är inte minst viktigt. ”Forn sed” får aldrig någonsin tillåtas att förknippa Tors Hammare med homosex, lika lite som nazisterna har någon rätt att ”ta över” Tyr runan.

Dessa grupper är och förblir kriminella, och de skall behandlas därefter. Skulle någon vilja tillåta, att kristendomens kors, buddhisternas åtta-ekrade hjul eller islams halvmåne används som symbol för nazism eller avvikande sexualitet ? – Nej, det skulle alla religioner och alla etniska grupper med skäl vända sig emot. Då skall vi inte heller tillåta, att dessa extremister förolämpar oss !

 

”Fornsederi” och förstörelse också vid Lindholm Höje i Danmark…. ??

av

För en tid sedan kunde jag med stöd av Ystads Allehanda och andra vederhäftiga källor berätta om de skador på Ales Stenar, som vållats under hösten. Nu verkar det som ytterligare ett vansinnesdåd – elle meningslös förstörelse, som klart påminner om det i Skåne, inträffat vid Lindholm Höjes kända gravfält i trakten av Ålborg på Jylland. Den danska kvällstidningen ”Ekstra-Bladet” berättade för två dagar sedan om vad som hänt, och summerade situationen på ett bra sätt, även om den såklart också nämnts i flera andra danska media. 

Här i Sverige däremot, intresserar sig ingen för dådet, som riktats emot vår gemensamma Nordiska historia.

Under Påsken – en helg som inga verkliga hedningar firar – har någon grävt flera stora hål med ungefär 30 – 40 cms djup och ”torvat av” på flera ställen i det väl undersökta och redan utgrävda fornminnesområdet. Arkeologer vid Nordjyllands Historiske Museum uppges ha skickat ut en pressrelease om skadorna på det lagskyddade fornminnet. Man har valt att göra en polisanmälan den här gången, berättar Museiinspektör Lone Andersen – annars brukar man anmäla enstaka problem med vandalism till Slots- og Kulturstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Riksantikvarieämbetet, den i dagarna kritiserade myndighet som har ansvaret för att bevara kulturminnen och kulturmiljöer i Sverige. Man har redan konstaterat, att antalet incidenter, där vissa personer försöker vandalisera hela kulturarvet ökar, säger Museinspektören till tidningen.

Hver gang det sker, går det direkte i mit arkæologi-hjerte. Det er en blanding af frustration og græmmelse over, at nogle mennesker har så skidt en moral. Det er ualmindeligt hæsligt at se på, siger hun.

”Skidt en moral” – ja – det uttalandet kan man upprepa. Varför bär sig dessa individer åt som lort ? Tidningen spekulerar också i att det skulle kunna vara ”enskilda skattletare” som orsakat skadorna, men varför skulle dessa nu dyka upp till påsk ? Och en annan arkeolog vid muséet säger till Ekstra-Bladet att de personerna måste vara osedvanligt dumma och inkompetenta i så fall; alla vet redan att fältet är väl utgrävt och undersökt, och att det knappast kan göras några spektakulära skattfynd där, även om ett antal stadsutgrävningar och bebyggelselämningar i Nordjylland gett ovanliga fynd på sista tiden, bland annat av svärd – men då har det varit medeltidsarkeologi det varit tal om…

Så vem eller vilka har orsakat det här ? Vem kan det vara, som håller sig framme ??

I Sverige har vi redan på 1980-talet haft en stor debatt om metallsökare, som torde vara välkänd för alla arkeologiskt intresserade, även amatörer; och som utlöste ändringar i kulturminneslagen. Samma debatt har i viss mån varit aktuell i Danmark och Tyskland och på fler ställen i Europa också, och redan vid 1990-talets början skrev RAÄ en fyllig rapport med information till allmänheten om vad som gäller. Länsstyrelserna på Gotland och i Kalmar län (Öland !) hade stora problem, men numera är allt bruk av metallsökare i Sverige belagt med tillståndsansökningar hos Länsstyrelserna. ”Branschen” eller det lilla fåtal försäljningsställen som finns, och som säljer sådana apparater till allmänheten har numera också tagit sitt ansvar, och upplyser i alla fall om att det finns en anmälningsplikt. Sedan dess har vi få problem i vårt land, och de incidenter som har funnits, verkar ha varit kopplade till enstaka myntsamlare på sydsveriges stränder, och de som utnyttjar en ”svart marknad” för fornfynd inom EU. Men till och med RAÄ:s rapporter från tidigt 90-tal visar, att de som är tillräckligt smarta för att använda metallsökare för någotslags ”skattjakt” också vet att röja undan sina spår, och lägga tillbaka grästorven efter sig…

Alla vet också att en gravhög eller ett gravröse vanligen innehåller brända ben och gravgåvor i mitten på röset, inte utåt kanterna. Som man förstår har stenkärnan i rösets mitt alltid lagts dit med syfte att försvåra för tjuvar, eller att hindra vilda djur från att rota runt på platsen – så var det redan på bronsåldern, när de flesta stora gravhögarna började byggas. Anledningen till att man kastade upp en så stor hög med jord som möjligt var förstås också att de döda skulle få vila i frid, och i de fall man i senare tider försökt gräva i högarna efter skatter, som aldrig funnits där, har man så gott som alltid försökt gräva sig in till högarnas kärna. Så var fallet också på Badelunda-åsen utanför Västerås, där okunniga bonddrängar orsakade krater-liknande fördjupningar redan på 1700-talet, tills deras egna gropar lär ha rasat igen ovanför huvudet på dem, och begravt dem levande så att de kvävdes – vilket folktron uppfattat som ett rättvist straff… Det finns också andra Skattsökar-sägner förknippade med gångna tider, och hur man då såg på de stora järnåldersgravfälten, om nu någon vill veta.

De skador som orsakats, kommer att kosta hundratusentals danska kronor att reparera, tror muséet. Och här är det alltså knappast fråga om skattsökning, eller amatörarkeologi på sandlådenivå, men något annat… Skadorna liknar de vid Ales Stenar, som jag redan berättat om. Marken har torvats av, och man verkar har tagit upp och forslat bort en mindre mängd jord från platsen, men lagt tillbaka stenar, som man inte velat ha – av foton som de här ovan att döma – men varför gör man så ? Vad är det för slags tänkande eller fasoner, som ligger bakom ??

För mig framstår det här som spår efter någotslags rituell verksamhet, eller något liknande. Det är den enda hypotes jag har om det. Det är väl känt, att markskadorna vid Ales Stenar från i höstas och Februari uppkom strax efter det att representanter för den svenska sk ”Forn sed” rörelsen besökt Malmö, och försökt etablera sig i Skåneområdet. NAS, Nordiska Asa Samfundet och snart sagt alla seriösa Samfund för Asatro och liknande som finns i Danmark och Sverige har tagit tydligt avstånd från de händelserna, liksom de senaste från Danmark i veckan. Det har framgått av diskussiongrupper över hela nätet. De enda som inte tagit avstånd, utan tydligen lever vidare i någotslags drömvärld, där inga problem existerar; är just de alltmer fåtaliga ”fornsedarna” i Sverige – betecknande nog. Representanter för NAS skall ha träffat ombud för Ase- og Vanetrosamfundet Forn Sidr i Danmark, som är ett helt annat slags samfund än den oansvariga sekt med samma namn som finns i Sverige.

Jag har själv berättat i den här bloggen om hur en ceremoni som de här svenska ”fornsedarna” höll vid Uppsala Högar förra året helt spårade ur, och slutade med att en massa berusade personer stod och skar sig med knivar, vid vad som skulle vara en bröllopsceremoni. Jag har berättat om de mycket underliga uttalanden de här personerna gjort genom åren, och hur de menat att det skulle vara ”fornt” eller ”sed” att göra Torshammaren till en internationell symbol för homosexualitet, till exempel. Jag har berättat om hur vissa ansvariga bland dem skrivit på sina interna debattsidor att man skulle få ”värdefulla andliga erfarenheter” genom bruk av droger, till exempel. Om skadorna på Havängsdösen i Skåne, strax efter att en del personer observerats på platsen – och mycket annat som skett genom åren, alltsammans genom samma personkrets.

Hela tiden har vi då fått höra, att ”forn sed” skulle vara en rörelse, som syftar till ”goda relationer” mellan människor, eller människorna och naturen (hur tror man, att det skulle uppnås med drogers hjälp ??) och andra dumheter i samma stil – och samma ständiga undanflykter från denna sekts sida. Jag har tidigare skrivit här, att det sannolikt är i utkanterna på ”forn seds” miljön i Sverige man skall leta, och det vidhåller jag.

Ekstrabladet skriver att det sannolikt är tal om flera gärningsmän, och inte en individ. Organiserad verksamhet, med andra ord. Man måste ha förberett sig, och forslat spadar och andra verktyg till eller från platsen.

Vari ligger charmen – hos folk med huvudet under armen ?

I ”fornsederiets” urspårade ritualer ingår ofta, att man ska ”magna jorden” till påsk, ”dyrka småfolket och vättarna” och andra stollerier. Detta ”magnande” lär också tagit sig sådana uttryck, att man tagit med sig jord hem från olika platser tydligen, och tillverkat sk ”fröbomber” eller jordkokor av dem, som man sen slängt omkring sig eller på andra. Saker som inga andra hedningar håller på med, så vitt jag vet. På sista tiden förefaller det som om även svårt förståndshandikappade personer lockats till att vara med i ”Forn Sed” Sverige, efter vad jag fått höra – men vad kan hända, om det sker i en miljö där droger helt uppenbart förekommer, även om man officiellt eller utåt är mycket noga med att förneka det ?

Nu säger inte jag, att de här personerna jag omnämnt är skyldiga, eller att just de skulle ligga bakom det hela. Det är hursomhelst en polissak, för polisen i ett nära grannland dessutom; men jag tror alldeles avgjort, att det är i kretsar som dessa, som dansk och svensk polis måste börja söka. Och det är allvarligt nog, som alla förstår. NAS har redan skrivit flera öppna brev till ”Fornsederiet” (ej att förväxla med de i Danmark) angående deras uttalanden och beteende, och det finns inga som helst skäl för mig att  åter upprepa det här, eftersom ni ju ändå kan konsultera andra hemsidor.

Inget svar har getts om missbruket av drogerna, Torshammaren, svårt sjuka personer i en för dem högst olämplig miljö, blodsoffren vid Gamla Uppsala och allt det andra.

Jag skulle våga påstå – utan omsvep – att offer av människoblod, ”magnande av jorden” med bortforsling av torv eller alven (alltså det lager av mineraljord under matjorden, som de här personerna tydligen vill åt – i rituella syften) och allt detta, är förargelseväckande beteende – i lagens mening.

I alla fall väcker det min förargelse, som alla vet och nog kan märka. Även många andra är förargade, och jag skulle också vilja påstå att blodsoffer, åverkan på fornminnen och gravfält, pajas-upptåg vid Gamla Uppsala och liknande är väldigt väldigt onödigt.

Det hjälper inte Hedendomen framåt i Sverige som rörelse, ingen annanstans heller, inte på minsta sätt – och det är nog allt som finns att säga om saken…