Dagens Fall av ”Hedniska Tankar LEDER – andra FÖLJER”…

Så har det nu hänt igen. Hedniska Tankar leder den svenska folkopinionen i media, och stora dags- och morgontidningar följer passivt efter.  Jag noterar att det igår skrevs en mycket bra debattartikel om den onödiga ekorrjakten i SvD av Åke Norberg, Docent Emeritus vid Göteborgs Universitet. Förvisso är just Göteborgsuniversitetet och en del E-Mer-I-Thursar som vistas där inte precis några favoriter hos mig, men herr Norberg hedrar onekligen sitt lärosäte, för han tar upp en fråga som jag var först med att uppmärksamma, och använder mina argument.

En annan som också gjort det, och som stjäl från mig rakt av – vilket herr Norberg däremot inte gör – är en fetlagd skribent vid namn Elias Björkman, som igår skrev ytterligare en nekrolog över Max von Sydow, och under det kommit snubblande nära det rena plagiariatet av vad jag skrivit. Det enda som räddar herr Björkman från att få sig en relativt handgriplig örfil eller en Gyttorp nr 6 med blyet utbytt emot grovt salt – i den delen av sin kroppshydda som han vanligen sitter på, är att det faktiskt finns tjänster på nätet som kan avslöja rena plagiat eller stöld av texter numera (vilket vår kära journalistkår bör känna till), men efter att ha använt en av dem erkänner jag glatt och villigt att hans text bara till 10 % överensstämmer med min, och dessutom stjäl han bara vissa enstaka formuleringar i ett litet stycke på en hel sida, så vem är väl jag då att anklaga honom för något ?

Elias Björkman är en man som tänker mycket även för egen del, och tänkte så sent som igår att Max von Sydows röst också kunde vara guds, fast på Skånska; och enbart för den formuleringen förlåter jag honom, fastän jag är en Asatroende Hedning.

Därför ska just jag inte vara ofin eller dum, eller jaga vårt kära Dagblad på samma sätt som Jägarförbundet vill jaga alla ekorrar och hermeliner i vårt land.

”It’s The Ace of Spades…” Beprövad Medicin.

Herr Björkman klarar sig, och drabbas varken av saltskott i ändalykten eller ens attiskt salt, det försäkrar jag. Hädanefter lämnar jag honom ifred, och övergår till ämnet för dagen, alltså ekorrar och inte korrespondenter eller filmrecensenter.

Ratatosk – en ratad tosse, eller bara ”Von Oben” ?

 

Åke Norberg börjar sin artikel med att konstatera att Jägarförbundets krav på Ekorrjakt närmast döljer en syn på djur och natur, som hämtats från den kristna medeltiden. Det stämmer. De kristna landskapslagarna betraktade hela skapelsen ur ett snävt nytto- och penning-perspektiv, en i grunden kristen trossats, som få människor idag vant sig av med, fastän de borde insett att Hedendomens synsätt är överlägset för länge sen.

De kristna tror att människan är ”skapelsens krona” och att hon därför kan behandla naturen precis som hon vill. Det har lett till artfattigdom och utrotning, och snart kommer också det allra minsta villebrådet att gå samma väg.

Vi Hedningar vet bättre. Enligt Asatron är människan inte överordnad naturen, utan en del av den. Någonstans finns naturens Rådare, eller ”Rået”, närbesläktad med Hulda, Hel eller den egentliga Huldran – hon som håller vid liv – som vi talade om i gårdagens inlägg.

Ifall nu andliga argument inte biter på er, så kan jag rekommendera Docent Emeritus Norbergs sunt vetenskapliga slutsats att Ekorrar inte alls tar sig in i boningshus, förstör vindsutrymmen eller hela tak, som en del okunniga Norrbottningar hävdat i pressen. Ekorren är heller inget skadedjur för skogsbruket, som man hävdar på tyska Wikipedia, utan gör tvärtom nytta i skogen genom att sprida gran- och tallfrön omkring sig, och….

Det motiveras av att ekorrar vållar skada genom att de kan ta sig in under tak och bygga bon på vindar, samt att oerfarna jägare behöver öva på enkla mål. Dessa argument drar löje över jägarkollektivet – och Naturvårdsverket som köper resonemanget. — —

Vidare hävdas ofta att när en viltpopulation är livskraftig ska den ”förvaltas” genom jakt, en förskönande omskrivning för exploatering. Och ”jakt ska främjas” – varför då? Småvilt behöver inte ”förvaltas” av jägare. Populationsreglering sker på naturligt sätt om djuren lämnas i fred. I fallet ekorre, hermelin och annat småvilt innebär ”förvaltningen” bara att jägarna ges fler skottillfällen och möjligheter att döda för nöjes skull.

Det är skillnad på numerären hos en population som nått en nivå där den bedöms livskraftig (inte utrotningshotad) och en som nått sin fulla potential, naturligt begränsad av födotillgång, predation och tillgång till lämpligt habitat. Varför skall man genom allmän jakt decimera en djurpopulation under dess numerära potential bara för att den inte är utrotningshotad?    (Insändare i SvD debatt 2020-02-10)

Det finns bara omkring 200 000 vilda ekorrar i vårt land, alltså färre än Jägarförbundets medlemsantal (280 000), enligt zoologerna. Vad skulle då naturvården i vårt land vinna på om man tillät allmän jakt på småvilt – särskilt genom ovana jägare. Ungdomar med luftgevär och hagel-brakare skulle kunna skjuta vilt omkring sig inne i våra bostadsområden, och halvdöda vesslor, ekorrar och gnagare skulle ligga i drivor i buskage och planteringar och blöda. Skulle det vara en framgång för viltvården, kanske ?

Och vidare:

Jakt på harmlösa djurarter är otidsenligt när den biologiska mångfalden reducerats så dramatiskt, framför allt genom ett stort och snabbt växande antal människor med åtföljande markexploatering och reducering av livsutrymmet för vilda djur. Vår svenska natur bör inte nyttjas som skjutbana med levande mål. Det behövs bättre biotopskydd som främjar biologisk mångfald, inte allmän jakt på allehanda djurarter för nöjet att döda.

Enligt Docent Norberg skjuter ”nöjesjägare” i vårt land ca 800 000 villebråd under en reproduktionsperiod varje år, alltså 2000 djur om dagen. Orkar svensk natur med den utarmningen i längden – och när smådjur som ekorre inte har något ekonomiskt eller livsmedelsmässigt värde, olikt vildsvin, älg, rådjur eller hjort – varför jaga dem alls ? – säger forskningen.

Dessa MÅ du jaga – För SÄRIMNERS och fläskets skull !

Ske Skades vilja – i skogen såväl som på krogen !

Plötsligt en TORS DAG: Proletära HEDNINGAR förenar sig !

Att vara hedning är att vara proletär. Att vara Proletär, är också att vara HEDNING. Åtminstone var det så på den gamla goda tiden, då Sverige hade ett verkligt Arbetarparti värdigt namnet, och mina fränder slogs för Spaniens frihet – på ort och ställe i det Spanska Inbördeskriget, mot Franco och hans katoliker, vilket jag uppriktigt sagt fortfarande är stolt över. Jag slåss också mot dem, fast inte riktigt på samma sätt, utan med andra verktyg i mina händer – men när Sveriges demokrati blir alltmer hotad av Extrem Islam, och andra Extrema Monoteister, blir det nog förr eller senare dags att gå tillbaka till en annan, vida effektivare och mer beprövad metod, trots att vi kanske inte vill..

I veckan intervjuades den här mannen – tidningen Proletärens nye chefredaktör Robert Wetterström, av det svenska alternativmediet ”Nyheter Idag”. Han är övertygad kommunist, men har ändå en hel del vettiga saker att säga om det svenska samhället här i ”Landet Löfvén” – och före det ”Landt Reinfeldt” som fortfarande är det samhälle vi alla får leva i. Och tidningen ”Proletären” för sin del, var ”Alternativmedia” reda på 1960-talet, eller långt innan det ordet ens var uppfunnet, vilket man skall komma ihåg.

Och vi är alla proletärer, alla vi arbetande etniska svenskar, eller vi som försörjer det här landet, och utgör dess bredaste försörjningsbas. Så har det varit i alla tider, och så skall det nog förbli. Redan vid den yngre stenålderns slut var vi Svenskar bofasta här, och det fanns en tid, då Hammaren och Skäran – de symboler som senare togs över av Stalin och hans anhang – verkligen var svenska symboler, och inget annat. Då stod de för Asatron, och två av deras viktigaste gudomar, nämligen TOR och FREJ

Visste ni att HAMMAREN och SKÄRAN – tillsammans med Odens spjut – en gång var Asatrogna, Hedniska symboler som hittats på amulettringar över hela Sverige ? Nederst visas en nutida rekonstruktion av ett forntida original i myrmalm

Frej var åkerns och böndernas gud, som gav god skörd och ett gott år, och stod för naturen och det naturen skapade, medan Tor var arbetarnas, smedernas och det enkla folkets gud. Han stod för all industri, och allt vad människorna skapat i Världen. Tillsammans utgör dessa två gudomar fortfarande en symbol för arbetarklassen, och deras symboler var vanliga i Ryssland också – och så kom det sig att de så småningom fått en politisk betydelse. Men, nu återvänder vi till nutiden:

Regeringen Löfvéns såkallade ”integrationspolitik” har fullständigt misslyckas, konstaterar Robert Wetterström. Och det är vanligt, hederligt och arbetande folk, som får betala kostnaden för Greta Thunberg-sekten, och för medelklassens påhittade ”klimatskam” och framhetsade, kristet färgade dödsångest och undergångs-propaganda.

Gretahajpen är sjuk. Det är någon sorts hjältedyrkan som är bortom allt vett och sans. Klimatfrågan hamnar i vissa fall i motsättning mot klassfrågan, exempelvis i fråga om bensinskatt där vanligt folk får betala för att medelklassen har klimatångest. — —  – EU:s fria rörlighet har varit en katastrof för både löner och trygghet på jobbet.

Och kritiken mot den fria rörligheten stannar inte där. Tiggarna, som i medier även kallas ”EU-migranter”, är ett ”importerat trasproletariat” enligt Wettersten. Visserligen vill han bekämpa fattigdom, men han ställer sig samtidigt tveksam till att det är en rimlig ordning att sitta utanför matbutiker och be om pengar. – Lösningen kan ju inte vara att vi i Sverige ska ge våra pengar till de här människorna. Det är ett rumänskt och ett bulgariskt problem, det måste lösas där.

De saker som arbetarklassen pratar om rör även kriminalitet, skjutningar och sprängningar. Nästan samtliga frågor som rör otrygghet kopplas idag i varierande grad till invandringen till Sverige, en analys som SD länge varit ensamma om. Och på vänsterkanten har det länge, och är än idag bland många, ett tabu att ta i de här frågorna. Men det hoppas den nya chefredaktören Robert Wettersten nu ändra på. – Jag skrev om skjutningarna och sprängningarna i ett reportage för några månader sedan. Så jag tycker inte vi har duckat i sådana här frågor helt och hållet, men vi kan bli bättre.

  •  Nyheter Idag, 2019-10-21

Så långt den nya vänstern, som alltså närmar sig en Sverigevänlig agenda. Och vänstern har alltid varit hedningar. Redan från början, eller från 1800-talet, bekämpade de Monoteisternas existens, det är värt för oss alla att minnas. och därför säger jag: Skogen, Järnet och Fabrikerna ! Tor är det arbetande folkets gud, som förklarat krig emot de kristna palatsen, men fred åt de hedna stugorna !

 

Röd Gris Kamrater ! SÄRIMNERS SÅNG är arbetets seger !

BBC SKÅDAR SÄRIMNER på Piktisk sten…

Igår skrev jag om den iriske hjälten Finn, och för någon dag sedan publicerade BBC spännande upptäckter om en piktisk sten i Skottland, där SJÄLVASTE SÄRIMNER verkar vara avbildad. Det är förstås ingen slump, ingen tillfällighet, utan ett exempel på vad vi hedningar kallar synkronicitet, dvs att flera sinsemellan helt oberoende händelser bildar ett mönster, och så att säga arbetar emot samma mål.

Bevisen är MÅNGA – ”Fatter is he, fatter is he who has dined upon the spam, the ham and the pork of ages”

Tidigare har också motiv med hedniska vildsvin – de nordiska myternas Hildisvin – setts flera gånger över det piktiska området. Den så kallade bildstenen från Knocknagael, idag förvarad i ett lokalt kommunhus, visar ett tydligt nordiskt vildsvinsmotiv, redan på 400 – 600 talet.

Denna gång har man hittat överdelen av ett keltiskt kors från 800-talet, men över det sitter två hedniska djur, och nedtill en dunkel inskrift. Det är ett vildsvin och en jakthund, som står ansikte mot ansikte och öga mot öga med varandra. Vildsvinet symboliserade pikter, vikingar och skottar – de fria hedningarna i Norden, vars vapendjur detta var. Hunden är de kristna, som härmed får bära hundhuvudet som vanligt. Sådan är Särimner – och åter har han skådats !

 

”IN HOC SIGNO VINCES – SIC SEMPER PORCUS !!”

En hymn till SÄRIMNER

Melodi: Tomorrow Belongs to me” aka ”Der Morgige Tag ist mein”

”Se, solen står låg över höstlikt land
men tanken är trots allt dock fri
Så samlas, mitt folk, till ett högre mål –
– För Särimners makt är min !

Förtryckta vi lever, med kors och islam
i ett land utan mening och hopp
Men någonstans väntar vårt ödes dag
– För Särimners makt är din !

Ja, Särimner lever, trots våld och trots hot
I det land som ändå är vårt
I tider av nöd står han upp för oss
Och Särimners makt blir din !

En morgon ska komma, när segern den vinns
För Särimners makt skall bli din

Ja, Särimners makt
Särimners makt
Särimners makt
Särimners makt är DIN !”

 

Johan Christian Nord bloggar och ger ut flera goda böcker…

Dansken Johan Christian Nord, tidigare präst i den danske ”Folkekirken” men nu lyckligen Asatroende och avsevärt hednad, är en man vars livsöde jag redan behandlat. Det skedde redan i en av mina bloggar från 2018, men eftersom den här bloggen nu ändrat färg, utseende och layout som ni kanske märkt, är en del gamla inlägg också under omarbetande.

Redan före han fann sina rötter och en bättre, friskare och hälsosammare tro var han känd som en debattör, och kanske något av en rabulist inom den danska ”Folkekirken” som fortfarande utropar sin politiska och religiösa överhöghet över alla danskar, trots att sådan Monoteism är något som mest hör det förgångna till, och något som inte längre passar in i ett modernt samhälle. Det är Johan Christian Nord för sin del helt övertygad om, och jag måste säga att jag delar hans starka övertygelse.

Nuförtiden skriver han också böcker – som jag inte kunnat läsa ännu – och har också en personlig och trevligt hållen blogg, som jag verkligen rekommenderar. I flera öppenhjärtiga intervjuer i ”Kristeligt Dagbald” har han också berättat om sin egen väg bort från all sunkig och instängd monoteism, och kristendomens helt horribla, unkna människosyn.

Kanske gör han det själv bäst, och kanhända borde inte jag ta orden ur munnen på honom, nu när han är synnerligen talför och själv skrivit sin egna självpresentation, men låt mig bara ta en kort repetition av vad jag redan förut skrivit, eftersom det för tillfället inte är tillgängligt, annat än för de invigda. Solis Sacerdotilis – som ju vi i Samfundet Särimner säger…

Allt började en kväll, när han fått sin första dotter och skulle be aftonbön med henne, eftersom han ju var kristen präst och allt.

Men så kom han till en plötslig insikt: Vad är det jag egentligen håller på med ? Var kommer den bisarra tron på denne påstått ”allsmäktige” gud ifrån, som ska befalla och härska över allt och alla, ja till och med mitt eget barn ?? Ja – så frågade han sig. Och himlen gav honom inget svar. Hans kristna tro kunde inte hjälpa honom – men han insåg att det var fel att indoktrinera den stackars dottern i de kristnes förkastliga lära. Hon hade ju inte valt den själv – hon var bara ett barn än så länge, och kunde inte ens välja, eftersom hon närapå var så liten att hon inte ens förstod innebörden i det begreppet.

Så började den stora förändringen, och en helig vrede började växa inom honom. Han brottades med sin gud, som Jakob med ängeln – och så brast alltihop. Kristendomen, som hade hängt där som ett slags väggprydnad i hans inre, ramlade plötsligt ned från den danska spiselkransen, och gick i tusen bitar som en värdelös gammal glasvas. Sedan gick han ut i naturen – Asarnas och Vanernas fria natur – och där lärde han sig en bättre, renare tro.

”Vidare gick han, på vägens mitt” – Ur ”Rigsthula”

För Johan Christian Nord blev vägen till Hedendomen åtskilligt hårdare än för många andra i de Nordiska länderna. Han förlorade ju genast sitt arbete och inkomst, eftersom han som sagt var präst i en kyrka, som inte tillät några ideologiska avvikelser, eller några försök att nå andliga erfarenheter och kunskap på egen hand. Han och hans familj fick i Augusti 2018 lämna prästgården eller tjänstebostaden de bodde i, och mycket annat miste de också. Illasinnade kristna och fd. kollegor började genast sprida ut grova lögner, och baktala hela prästfamiljen.

Nogle kaldte mig både det ene og det andet. Et par stykker mente, at jeg måtte være midt i et mentalt sammenbrud; at “stakkels Johan” tydeligvis havde fået “en psykisk lidelse,” som en tidligere embedssøster så indfølende udtrykte sig. Jeg svarede på så lidt som muligt, angav at jeg ville vende tilbage med en længere udredning, rystede støvet af fødderne og fortsatte ad den vej, jeg havde afgjort mig for.

– Kristeligt Dagblad, 2019-04-19

Så den fd prästen höll ut, och förklarade i det danska Asa- och Vanetrosamfundets medlemsblad ”Völse” att han inte längre trodde på de kristnas förlåtelselära, som ställer orimliga krav på människan. Hur ska man kunna förlåta de som faktiskt vill döda en, förstöra ditt liv och ta ifrån dig allt du äger ? Det vore rent irrationellt, att försöka älska eller förlåta sådana människor – och fd Pastor Nord gjorde det som sagt inte. Han gick sin egen väg, och slog sig fri. ”Vidare gick han, på vägens mitt” som det står i en av Eddans gudasånger.

Frihet är det bästa ting /som sökas kan / all Världen kring / Vill du vara dig själver huld / så älska frihet mer än guld / ty frihet följer ära... ”(Ur den svenska ”Frihetsvisan”)

Det finns de som säger, att den här bloggen jag skriver nu, har blivit alldeles för ”oandlig”. Må så vara, säger då jag. Johan Christian Nord har som jag skrivit ceremonitexter, begravningstal för vänner, bålfärdstal som han kallar dem – och mycket annat också. Räcker nu inte mina ord  till för er, så gå då till honom, säger jag er – ja sannerligen sannerligen !

Jag avundas inte John Christian Nord hans liv och öde – det finns så många öden, hårdare än mitt – men jag avundas honom på sitt sätt hans andliga erfarenheter. Som fd präst har han inte bara ”teologisk fagutdannelse” utan också en gedigen erfarenhet som talare, terapeut, medmänniska och mycket mer – och därtill kommer, att hans erfarenheter av Freja – som han skrivit hyllningsdikter och snart en bok till och Oden är verkliga, personliga och minst lika djupa som mina. Därtill har hans långa utbildning som kristen präst ändå varit nyttig – akademiska examina är inte att förakta, oavsett i vilka ämnen man nu tar dem.

Och vidare gick han, på vägens mitt…

Nu till september är han också aktuell med en bok dikter, kallad ”Höstoffer” som han skrivit tillsammans med en annan dansk.  Den har jag heller inte läst, men får snart köpa – den första boken, med dess ”stick och brinn !” till de kristna kyrkorna, finns för övrigt att läsa på svenska Adlibris.

Jag har en stor kärlek och en stor respekt för våra Nordiska brödrafolk, och de som verkligen hör hemma här. För de med äkta andliga erfarenheter och inte falska, som ”fornsedarna” i Sverige, ni vet de som ägnar sig åt droger, svamp och annat och som sedan påstår att det skulle ha gett dem ”värdefulla” erfarenheter.

John Christian Nords och mina respektive förkunnelser är av ett helt annat slag, och vi viker inte ned oss inför förtal, lögner och hot.

Så är det, bara…

Håll Monoteisterna UTANFÖR skolan – Den ska baseras på FAKTA – inte religion…

Asatroende Hedning som jag ju är, alltsedan mina tidiga tonår, så läser jag en förbluffande stor mängd insändare till de mest olika tidningsblad. Jag läser till och med ”Dagen”, ”Dagens Nyheter” och andra kristna blaskor, enkom för att hålla mig á jour med vad de Sverigefientliga krafterna i vårt samhälle går omkring och predikar. Dock har tillvaron städse sina ljusglimtar och goda tecken för oss hedningar. Min grundsyn är alltid positiv, och härom veckan hittade jag en insändare i Svenska Dagbladet som heter duga.

Den är visserligen skriven av en kvinna, medelålders plus med frireligiös bakgrund, men för en gångs skull finns här vettiga synpunkter.

Till skillnad från alla dem, som fräckt påstår att religiös indoktrinering av barn, och spridning av fundamentalistisk Monoteism, på något sätt skulle ”öka mångfalden” i vårt samhälle, eller till och med ”berika” det (Vår avskyvärda Ärke- någonting i Svenska Kyrkan har rakt fram ställt sig och predikat detta) vågar Louise Jansson, själv uppvuxen i en frireligiös miljö, erkänna att Religiösa friskolor är ett stort ont, som kränker alla barns rättigheter och krav på en opartisk skolundervisning.

Varför skall vi behöva tåla Koranskolor som sprider Sharialagar i Sverige ? Vårt Sverige – inte deras !!

2018 gick Socialdemokraterna till val på att alla religiösa friskolor i Sverige skulle avskaffas. Nästan ett helt år har gått sedan dess, men partiet har som vanligt svikit sitt löfte till det svenska folket. Man höll inte alls vad man lovade under valrörelsen. En ohelig allians med såkallade ”Kristdemokrater” (what a contradiction in terms !) och Akbar Annies centerpartister bildades, och allt vad man åstadkom, var ett temporärt stopp för etableringen av fler religiösa indoktrineringscentra med kristen och muslimsk bakgrund.

Till och med Liberalernas Ungdomsförbund har protesterat emot detta, och krävt att Socialdemokraterna skall stå fast vid sitt ursprungliga löfte. De vill genast avveckla alla religiösa friskolor, och det vill jag själv också. Inte ens om det fanns någon Hednisk friskola i Sverige skulle jag vilja placera mina barn i den, för med tanke på diverse ”fornsedare” och andra destruktiva sekter, plus en hel del personer i utkanten på den hedniska miljön i Sverige som inte borde ha hand om barn överhuvudtaget, vore det nog säkrast att avstå.

Men, nu ger jag ordet till Louise Jansson:

Skolan behöver vara en öppen miljö där barnen lär sig att tänka fritt och ifrågasätta. Men det grundläggande syftet med religiösa friskolor är att propagera för den aktuella religionen. De bidrar till ökad segregation i samhället. — —

Att barn och ungdomar placeras i religiösa friskolor leder till flera allvarliga och negativa konsekvenser både för barnen som individer och för samhället. Detta gäller oavsett religiös inriktning. Att skolor i religionens namn separerar flickor och pojkar, knappt undervisar om sex- och samlevnad och jämställer evolutionen med religiösa skapelseberättelser är bara delar av problemet. Betydligt allvarligare problem är att religiösa friskolor kränker barnens rätt till religionsfrihet och bidrar till ökad segregering mellan olika religiösa grupper i samhället.

Ett stopp för start av nya religiösa friskolor är inte tillräckligt.

Att barn och ungdomar placeras i religiösa friskolor leder till flera allvarliga och negativa konsekvenser både för barnen som individer och för samhället. Detta gäller oavsett religiös inriktning. Att skolor i religionens namn separerar flickor och pojkar, knappt undervisar om sex- och samlevnad och jämställer evolutionen med religiösa skapelseberättelser är bara delar av problemet. Betydligt allvarligare problem är att religiösa friskolor kränker barnens rätt till religionsfrihet och bidrar till ökad segregering mellan olika religiösa grupper i samhället. — —

Ibland påstås att Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, ger Sverige skyldighet att stödja religiösa friskolor. Om man anser detta så har man tolkat konventionens budskap totalt fel. I artikel 14 i denna konvention står: ”Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Ett barn placeras i en religiös friskola på grund av att föräldrarna kräver maximal möjlighet att indoktrinera barnet i den religion man själv företräder. Det är inte tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet för barnet. Det är religiöst förtryck!

Barnkonventionen är till för att stödja barnets rätt, inte föräldrarnas. Barnet är en egen individ.

Bara och endast bara Hedendomen – som innebär frihet från religion och religiös påverkan så länge det är möjligt – kan ge våra svenska barn friheten åter, och fostra dem till starka, vackra, uthålliga och kunskapssökande individer, vars verklighetsuppfattning är baserad på rena fakta, och inget annat. Kunskap var en gång Odens arvedel, och den gav han till människorna. Han krävde ingen tro alls, ingen lydnad, ingenting sådant – men i Hávamál gav han det uppväxande släktet några goda råd – av rent medlidande – men det var också allt.

Kunskap och Fantasi – nog för att TÄNKA SJÄLV är den bästa gåvan till dina söner och döttrar

För någon dag sedan talade Elisabeth Svantesson (M) för ett förbud mot att småflickor under femton år, ja ofta så små som 7-8 år gamla, tvingas bära slöjor, burka och shador i den svenska skolan. De har sällan eller aldrig fått välja sin klädsel själva, utan maskeringen och påsarna över deras huvud har tvingats på dem av föräldrar, imamer och annat slödder.  Den Moderata partiledningen uppges också ha velat utreda förbud emot Kors, Davidsstjärnor och annat ovidkommande skräp runt våra barns halsar, för de sitter ju ofta lika hårt åtdragna där som någonsin buntband. Religiösa symboler hör inte hemma i en svensk grundskola, där våra barn skall inhämta kunskap – inte vidskepelse från Mellanöstern.

Själv håller jag helt och fullt med Moderaterna i deras initiativ, och jag hoppas verkligen att det går igenom. Religion är en angelägenhet för vuxna medborgare, som kan göra ett aktivt och medvetet val. Det är ingenting för barnrumpor. Till och med Kristendomen i Sverige har på sätt och vis alltid erkänt detta, när man meddelat Konfirmation, även om den varit tvångsmässig och inte frivillig. Man har från kyrkligt håll ansett att en människa som inte ens är insatt i trons grundläggande, elementära delar överhuvudtaget inte kan gå omkring och kalla sig troende, utan måste bibringas tillräckligt mycket kunskap för att kunna välja själv. Också den nutida, senare skollagen vilar på samma premisser.

ENDAST Särimner är Kosher ! Bacon Bacon Bacon VARJE dag !

I Järfälla Kommun har nu den modiga och svensksinnade Kommundirektörskan Christina Rapp Lundahl äntligen satt stopp för Halal-slaktat kött i den kommunens skolbespisningar. Järfälla, i huvudstadens nordvästra sektor, har länge varit en kommun där den fullständigt urartade svenska befolkningspolitiken visat sina allra största avigsidor. Inte mindre än 42,5 % av kommunens befolkning har utländsk bakgrund, men bara en liten, skrikig minoritet kräver att maten i skolan ska vara halal.

Halal innebär att djurets strupe skärs av, och att det får förblöda levande. Rent djurplågeri, med andra ord. Visserligen kräver lagen numera formellt att viss bedövning av slaktdjuren ska ske innan man halal-slaktar dem, men alla vet att det mycket ofta tummas på den regeln. Järfälla Kommun kan heller inte garantera, att köttet inte kommer ifrån obedövade djur, och djurskyddet måste därför få företräde framför de religiösa fanatikernas synpunkter.

Också flera djurskyddsorganisationer i Sverige har kommit fram till samma slutsats. Billigt importkött från EU och andra länder strömmar omärkt in i landet, och ofta vet man inte alls, vilka hemska kval djuren fått utstå i Halal-slakterierna.

Tycker vi att det är ”OK” att kött som produceras såhär ska ätas i Svenska skolmatsalar ? Det tycker man inte längre i Järfälla….

I Germansk och Keltisk kultur har man aldrig någonsin behandlat djur så illa under slakt som i Mellersta Österns Ökenkulturer. Ingen svensk bonde skulle någonsin drömma om att skära halsen av sina egna slaktdjur utan föregående bedövning – i gamla tider var ju djuren närmast medlemmar i hushållet, och framförallt hästen ärades mer än allt annat, men också den fläskgivande grisen. De klubbades alltid före slakt, så att de inte behövde känna någonting, och så gav man djuret ett hjärtstick, så att hjärtmuskeln förlamades, och både hjärndöd och hjärtdöd han inträffa, innan man slutligen band ett rep om djurets hals och drog åt, innan strupen snabbt skars av. Denna ”tredubbla metod” gav en fullständig säkerhet, och forskare har noterat att den så gott som alltid användes under både förhistoriska perioder typ järnålder och bronsålder, men också under medeltiden fram till 1800-talet.

”Oxen klubbar slaktaren” – Varnande kyrkmålning av Johannes Rosenrod i Täby Kyrka, Uppland. 1400-talet. Så kan det gå för dem, som behandlar djuren illa !

Till och med i de fall där man avrättat dömda brottslingar, har man i germanska och keltiska länder alltid använt den ”tredubbla” metoden, där man alltid krossar skallen först, vilket ger fullständig medvetslöshet. Men i Järfälla uppstår nu ramaskri från en sk ”Muslimsk Förening” som tidigare byggt sig en ”jättestor moské” med Sunna-extremism på den kända ”Söderhöjden” där ett otal mord och sk ”skjutningar” (alltså mord på öppen gata, se inlägget om Malmö igår) hänt under de senaste åren.

En viss Abdullahi, Sheikh Abdi har framträtt i offentlighetens karga ljus, och ”krävt” att de mindre än tio barn detta handlar om ”måste” äta obedövat Halal-kött och att de skulle ha ”rätt” till detta. Det finns ingen sådan rätt alls, enligt svenska Djurskyddslagar, vilket bör påpekas.  Det finns ingen sådan rätt enligt Skollagen heller. Svenska skolor är inte skyldiga att servera kött, inte på något vis. De är inte skyldiga att servera vegetarisk mat heller, inte fisk, inte potatis, inte soppa – allt som står är att maten ska vara närande och tjänlig, men i lagen finns ingen bestämmelse om vad den ”måste” bestå av – för det finns inga sådana ”måsten”

Samme Sheikh Abdi har också sagt, att obligatoriska böneutrop skall skalla och eka över hela Järfälla inom några år.

Thor och Odin förbjude, säger jag. Det skall aldrig någonsin ske !!

Ifall nu denne ytterst märklige Abdullahi, Abdallah ha ha ha, Abdulla ho ho ho kräver Halal-kost, så kräver jag – med exakt lika stor rätt såsom Asatroende Hedning att Ärtsoppa med FLÄSK tvångsmässigt MÅSTE serveras i alla skolmatsalar, sjukhusrestauranger, militära matsalar och offentliga miljöer i övrigt, varje THORS DAG eller Torsdag som THOR sänder oss – därför att vår religion KRÄVER detta !!

Are you with me, patriots ?

Sannerligen Sannerligen säger jag eder SÄRIMNER – och se, detta är uttytt – du skall ICKE söka dig andra grisar till att jämföra med honom, ty enbart SÄRIMNER är det STÖRSTA svinet – FREJ har sagt det – AAAOOGAH ! (Tutom Hjallarhorn !)

SIC SEMPER PORCUS – IN HOC SIGNO VINCES !!

Dansk TV hyllar Asatron

Många är de nyheter om den hedniska Världen,  som passerar revy inför mitt elektroniska Hlidskjalf, där jag ser ut över alla Världar. I Danmark hyllar man den inhemska, Nordiska kulturen och ser inte ned på den som här, i det som en gång var Sverige, men nu har förvandlats till Landet Löfvén och därmed en dålig parodi på vad det en gång stod för.  Danska TV 2 Fyn – ni vet den ö, där Jim Lyngvild – Danmarks mest populäre Asatroende, kung och hjälte i alla media – bor – sände nyligen ett reportage om hur sund dansk ungdom svärs in i sina mödrars och fäders tro. För dem gäller ingen flockmentalitet, ingen rädsla för politik och kontroversiella uttalanden, för i Danmark kan mant ala fritt, och säga sitt hjärtas mening…

Och i den andan, publicerar jag nu en liten hyllnings-sång, ganska fritt efter Roger Pontares gamla hit ”När vindarna viskar mitt namn” till alla de som i sina fäders anda vill genomföra Vapentak, och ratar den kristna konfirmationen…I det gamla Nordiska samhället, vet ni, räknades man först som myndig när man var mogen nog att bära ”fulla folkvapen” som det hette i Upplandslagen, och stå upp till fäderneslandet försvar…

 

NÄR SÄRIMNER ROPAR DITT NAMN…

text och Musik: Hedningen, Copyright Hedniska Tankar

Vårt land är fångat i ett mörker
vi ser inget ljus fast allting runtomkring står i brand
I lågornas sken miste vi vårt hopp, vår tro
som virvlade bort och försvann

Så ge mig min styrka
Ge mig kraft att försvara mitt land
Ge mig en väg att gå
Jag ser yxan I krigarens hand

Särimner vill att du vänder om
och slåss för den du är
Och aldrig sviker du ditt land
När Särimner ropar ditt namn…

Regnet som faller döljer ingen sorg
men skall släcka en brinnande törst
Det var mörkast innan gryningen kom
men plötsligt hörs Särimners röst…

Särimner ropar !
Jag hör hur han kallar ditt namn
Du har bara en enda väg att gå
när Särimner ropar ditt namn…

Särimner vill att du vänder om
och slåss för den du är
Och aldrig sviker du ditt land
När Särimner ropar ditt namn…