Det luktar illa från Lööfs Centerparti….

I väntan på Regeringsskiftet, och med Statstelevisionens sk ”urvalsundersökningar” ringande i öronen med falska slutsatser om att ”folket inte vill ha nyval” – på ett partiskt underlag om 1000 personer – hur trovärdigt är det ? – kan vi alltid undersöka vad det är som besjälar Regeringen Löfvéns stödpartier, och vilken sk ”Väädegjund” de arbetar efter.

lööf
Varför har hon sån OTUR, när hon alls tänker…??

Under fredagen dömdes den lokale C-partitoppen Erik Paulsson i Vimmerby för systematiska våldtäkter på en liten flicka, som vid övergreppen var 9-12 år gammal. Centerpartisten ursäktade detta med att han skulle ”varit kär” i det stackars barnet, och förutom det dömdes han bland annat för grov fridskränkning, olaga hot, narkotikabrott och sk ”köp av sexuell tjänst” där han bad en känd prostituerad att agera ”liten flicka”. Han togs på bar gärning för innehav av svampdrogen psilocin, ett psykedelika, som flera medlemmar i den sk ”fornsed” rörelsen också är kända för att ha använt.

Sådan är den ”Väädegjund” som besjälar Annie Löföfs centerparti – som påstår att det skulle ”skydda kvinnors rättigheter” osv.

Det går inte längre att sno sig undan med att kriminella skulle styra i alla Riksdagspartier, för det är inte sant – men nog är Centerpartiet – detta drogliberala och sexual-liberala ytterlighetsparti – ovanligt rikt på pedofilskandaler. Vad beror det på ? Beror det inte på ”Väädegjunden” och partiledarinnans ignorans, kanske ? Eller hur skall man annars förklara alla dessa märkliga ”sammanträffanden” ??

 

Såhär är Centerpartiet. Sådan är dess värdegrund – och detta är Regeringen Löfvéns främsta stödparti – kommentarer torde vara överflödiga – men VARFÖR har Stefan Löfvén, i rollen som Svensk Statsminister, valt att liera sig med företrädarna från just det här partiet ?

Vad ska en sådan allians tjäna till ? Är den alls bra för Socialdemokratin – och i så fall – hur och på vilket sätt ??

Denne sk ”Närodlade” kommunalordförande från Skurup, var inte bara ordförande i Familjenämnden där. Förutom sitt ”intresse för skolfrågor” hade han också ett sexuellt intresse för unga pojkar i ålder 9 – 12 år, visade det sig…Ska personer som dessa få styra och ställa i vårt Sverige ?

Björnen Arthur skjuten – sk ”Arvprins” skyldig till Grovt Jaktbrott ??

”Nej vid Ull och Solens Gud !
Intet ljud !
Men gömda i Höstacken
Träffas två av mina vänner
(den ene i nacken !)”

– Ur Hedningens Poesi-album

Nu över till en naturnyhet från Maj månad, som jag tyvärr inte hunnit skriva ned. 7 Maj i år kunde ”Washington Post” och andra internationella media, så väl som de kvalitetsmässigt underlägsna svenska, berätta om hur Arthur, Rumäniens största björn, samvetslöst sköts ned av en skändlig ”Troféjägare”.  Den skyldige var sannolikt den sk ”Arvprinsen” av Lichtenstein, Emanuel von und zu Liechtenstein, 32 år gammal, som snart kanske väntar åtal för Grovt Jaktbrott i Rumänien, vilket vore rätt åt honom. Bevis, som kommit i dagen hos AP, Associated Press visar att Arvprinsen betalat ca 8400 US Dollars för att under fyra dagar jaga en björnhona, som påståtts orsaka problem i en Rumänsk by. Istället sköt han – helt felaktigt – vad som kan vara den största björnen i hela Europa – vilket han INTE hade tillstånd för.

Bild på ett SKABBIGT KRÄK som inte är värd sin adelstitel…

Björnen Arthur blev 17 år gammal, och var en snäll och fridsam varelse, som inte gjorde en fluga förnär. Han levde i ett natur-reservat, där all jakt är förbjuden, och stod under ständig bevakning av både representanter för lokala naturvårdsmyndigheter och naturvårdsorganisationen Agent Green. Även storleksmässigt borde den mest oerfarne jägare ha sett skillnad på de två björnarna, och varit kompetent nog att veta var naturreservats gränser går, eftersom de även i Rumänien är tydligt utmärkta i terrängen. Saken blir förstås inte bättre av att björnar är något av en nationalsymbol för Rumänerna, liksom för den delen för Ryssar och Finländare. CNN rapporterar att internet-sajten tillhörande slottet Riegersburg i Lichtenstein, där denna korrupta, troféjagande Rikemans-familj bor, nu tillfälligt stängts ned, sedan den bombarderats med befogad kritik från allmänheten.

Rättvist vore väl också, om porten till sagda slott fläckades av ägg och ruttna tomater, eller att någon myndighet ger den här personen det bötesstraff, han så väl förtjänar.

“The bear named Arthur has been observed for many years by the Agent Green ranger in the area and was known as a wild specimen not accustomed to the man’s presence and the food sources he offered.” — — “I wonder how the prince could confuse a female bear coming to the village with the largest male that existed in the depths of the forest,” Paun observed, saying he saying he thought it was “clear that the prince did not come to solve the problem of the locals but to kill the bear and take home the biggest trophy to hang it on the wall … they shot the wrong bear.”

The guardian, 5 Maj 2021

Björnen Arthur, 2004 – 2017, In Memoriam…

Också här i Sverige dödas oskyldiga björnar under tvivelaktiga omständigheter, och på felaktiga premisser. Sedan urminnes tid har det på våren alltid varit så, att unga björnar lämnar sina mödrar på våren, och drar ut i Världen på egen hand. Nu skjuts de bara därför att de ”blivit närgångna” som media skriver, eller rättare sagt därför att vissa människor inte klarar av att sköta sin egen sophantering. Tidningar i vårt land  har redan berättat om en viss Susanne Hellström i Dorotea, som tydligen inte kan låsa in sina sopor i garaget, eller skaffa sig ett ordentligt sopskjul, och som därför tjatat till sig ”skyddsjakt” bedriven av kommunens viltvårdare.  Resultatet blev att ännu en präktig björnhanne på 153 kilo fick sätta livet till för människornas blodtörst och oförmåga – och Fru Hellström har inte ens vett att skämmas…

När människor bär sig så dåligt och ansvarslöst åt, kan någon klandra björnen för att den är hungrig, eller söker sin föda där den finner den ?

Förra året kunde tidningen The Guardian berätta om björnen M49, alias Papillon – efter Steve McQueens rollfigur i en berömd film – som efter ett återinförande-projekt för det avbjörnade Alto Aldige-området i Italien förklarats för ”farlig” fastän han aldrig bevisats fälla någon boskap, aldrig besökt soptunnor och heller inte stört någon i det björnhatande Italien särskilt mycket – och som två gånger rymt från en liten bur på två gånger sex meter, omgiven av tredubbla elstaket med 7000 volts ström, med en stakethöjd på mer än fyra meter, intern-TV bevakning och flera gevärsförsedda vakter. Den sista tiden i frihet för detta stackars djur blev bara sex veckor, men trots allt människorna utsatt honom för, rymde han på nytt. Heder åt en sådan björn – för som en Hedning älskar den friheten !

Jag ser nu för min inre syn en liten scen i en skog någonstans. Böjda över en Rumänsk karta i skala 1:50 000 sitter tre björnar gömda under en gran. Det är en svensk björn, en Estnisk björn och så den ryska Björnen. ”Här,” säger den svenska björnen och pekar med en klo. ”Här hände det ! Han var den störste i sitt slag, ja störst i Europa, men ändå mördade de honom genom svek…

Kan man inte ens läsa en karta, och veta var gränserna för Naturreservat går, ska man fanimig inte ägna sig åt jakt överhuvudtaget, sk ”Arvprins” eller inte…

Den Estniska björnen, bördig från Soomas träskmarker i Nordöst, tar till orda: ”Vi kunde ordna en insamling bland människorna, och resa honom ett monument, som de gjorde med Estonai-offren. Detta vore en lämplig inskrift: ”Ej med klagan skall ditt minne firas, ej likt den som går och snart skall glömmas – Så skall Fosterlandet dig begråta, som en afton gråter dagg om sommarn – Full av glädje, ljus och sånger, och med famnen sträckt mot Morgonrodnan…”

Den svenska björnen faller i gråt – något vek som den är – vid dessa rader, tagna från Johan Ludvig Runebergs ”Molnets Broder” medan den ryska björnen svär och lever djävel. ”Här hjälper varken böner eller klagosånger !” säger den. ”Vi borde inte gråta, men organisera…” I Ryssland finns fortfarande organisationen Orphan Bear Rescue Center, som drivs av ett vetenskapligt forskningsinstitut, och en rysk familj med björnvänliga människor. Där har de rehabiliterat över 1000 ”hittebjörnar” som skrämts av människor och övergetts av sina björnmödrar under mer än tjugo år, men alla dessa björnar har återbördats till naturen, och har nu i många fall ungar själva.

Stöd björnarna med ett bidrag !

Dags för ett Björnmöte ?

”Arvprinsens första Gemsbock” – Teckning ur den Tyska skämttidningen ”Simplicissimus” från 1888

Joakim Pirinen fyller 60 år, och recenseras av Hedningen…

Enligt mitt tycke är intet så roligt som att följa generationskamrater, som det har gått bra för här i livet. Såsom Hedning lider jag nämligen inte av avund, även om jag kanske borde avundas serieskaparen, pjäsförfattaren och novellisten Joakim Pirinen, som fyller 60 år den 28 Maj och snart är aktuell med albumet ”102 år av ensamhet där han lär ta upp den från Centerpartiet utmobbade och trakasserade Eskil Erlandsson och andra aktuella ämnen. Det vore intressant att konstatera om Pirinen vågat närma sig det faktum att Fjollan Fredrik Federley – en grotesk person som lika gärna kunde vara hämtad ur Pirinens egna svarta serier – som öppet pläderat för pedofili, till och med på plats som Regeringen Löfvéns högste representant i EU-parlamentet i Bryssel – hela tiden fått diverse ”styrkekramar” av samma ”centerkvinnor” som stått för trakasserierna och de falska anklagelserna emot Sveriges siste hederlige Centerpartist ?

Nämnde jag förresten att jag ser Pirinen som en av Sveriges största sociala satiriker och samtids-skildrare, också i en tid när social satir föga lönar sig, och nästan helt har förbjudits eller bringats till tystnad, i en era av närmast monumental intolerans och PK-hets ??

Den 14 Maj i år intervjuades han i kulturprogrammet ”Sverige!” där han konstaterade att  albumet om figuren Socker-Conny – den skapelse han ursprungligen gjorde sig ett namn på – antagligen inte skulle blivit antagen av något förlag alls idag. Även om Socker-Conny – i Finland känd som Sokeri-Sakari en tid gav sin skapare nästan gråa hår, och officiellt togs av daga redan under det slutande 1980-talet, står hans skapare och honom själv onekligen varann ett stycke närmare idag, och Pirinen – som annars i mycket är en mycket blid och försynt man, som mera liknar de små försiktiga nallar han brukar rita (den ständigt återkommande figuren Björnen Beppo är bara ett exempel) så har han väl idag motvilligt accepterat honom, och själva faderskapet.

Kanske är Joakim Pirinen i sig ett exempel på ”a man who peaked too soon” för han nådde höjden av sin popularitet redan 1985, vid 24 års ålder. Sådant brukar sällan vara bra för skapande konstnärer, och kan inverka negativt på deras utveckling, men lagom till 60-års dagen, tycker jag att vi Hedningar bör hylla Pirinen för allt annat han gjort, eftersom det kanske har ett större bestående värde..

”J.P:s” version av Hokusais ”Under vågen utanför Kanagawa” visar en konstnär, som nyss begått självmord genom att hänga sig. Katsushika Hokusai sade på sin tid att han önskade leva tills han blev 100 år, för att han först då skulle lyckas åstadkomma någon riktigt bra bild… Bara ett sammanträffande, eller visste Pirinen det  när han gjorde sin version ?

På 1980-talet använde Ingvar Carlsson, Socialdemokraternas partiledare, ”Socker-Conny” som slagträ i den svenska Riksdagen, när han anklagade Carl Bildt för att vara lik denne. Högre i berömmelse kan nog ingen svensk serieskapare nå, för det hör alldeles avgjort till sällsyntheterna i vårt land, att Partiledare använder referenser till svenska seriefigurer som ”argument” i den allmänna debatten. Men även Pirinen själv har gjort detta på senare tid. Från att vara en ung, oberoende rebell, har han närmast utvecklats till att bli en ”trogen” Parti-broder, med teckning efter teckning och ett evigt skränande om Sverigedemokraternas allmänna ”farlighet” i A-pressen.

PK-tendenserna finns där, som när ”Connys” skapare själv utbrustit – med klar hänsyftning på ett visst Riksdagsparti – att Socker-Conny nu omfattar minst 16 % av befolkningen, från att från början ha varit en pajas-figur, och låter honom stå i korsningen Götgatan-Folkungagatan i Stockholm och dela ut ”Schyssta Järnrör” till behövande. Dock måste jag här bekänna en sak. Jag har också ägt ett helschysst järnrör – och med sådana kan man förvisso slå hela Världen med häpnad.

Jag tillverkade dock mitt kromade järnrör själv, ur en soffa på Kulturgeografiska Institutionen vid Stockholms Universitet, som då låg vid Odenplan (nämnas bör också att Herr Pirinen alltid varit intresserad av arkitektur och stadsplanering, liksom jag) och försedde det med ett fjädrande handtag av idel gummiband, samt en hårt tvinnad snodd, av samma material, så att jag kunde bära järnröret som en stilett-batong, och med en enda enkel gest får det att blixtsnabbt glida ned för högra ärmen på min svarta läderjacka, som jag numera inte har kvar.

Pirinens interiör från tiden på Galago-förlag, med honom själv som poet ( i nedre högra hörnet) inför en globaliserad Värld…

Men jag använde inte detta rör – långt innan ”Språkrören” kom till oss via Miljöpartiet – för att vara destruktiv, utan i självförsvar, vilket jag noga vill poängtera. Vid denna tid var jag ganska verksam på sk ”spoken word” festivaler, eller ”poetry slams” vilket också herr Pirinen råkade vara. Jag har tyvärr ej fått den äran, att träffa min åtskilligt berömdare generationskamrat i levande livet – det vore att utmärka sig, och kanske är äran för stor – men i Tv-programmet (som jag länkat till ovan) kan vi höra Joakim tala om vissa förlagsfester på Galago förlag – som han var med om att grunda, och personligen blev skuldsatt med stora banklån för – där sk ”vänner” och kollegor faktiskt var nära att spöa upp honom och ge honom på käften för all berömmelsen, eller just därför att han råkat skapa Socer-Conny, och att för att man inte unnade honom den framgången… Det övergick visserligen aldrig till handgripligheter – men på Pirinens röst i programmet hör man, att bitterheten över hoten och hatet sitter i..

Mitt eget fall är ganska likartat. Utöver den sannskyldiga virvelstorm av verbal avföring, som sköljt över mig från det Monoteistiska Sverige, har jag fått motta en hel del från mina sk ”vänner” och diverse ”följare” inom den hedniska rörelsen – men det är jag numera van vid – studerar man diverse extrema rörelser och personer via deltagande observation i ett antal årtionden, så kan sådant mycket väl hända. Nej – den gång jag fick användning av mitt Järnrör – på 1980 – talet då, var när jag på Södra Teatern vid Mosebacke Tog råkade medverka under poeten Rolf Börjlinds 40-års dag (ni vet han som Fälldin stämde för förtal, efter att poeten ifråga publicerat ett kåseri i Aftonbladet, där Fälldin framställdes som genetiskt förståndshandikappad och svårt inavlad)

Omslagsbilden till Pirinen-Albumet ”Att Misslyckas som Människa” där Socker-Conny plötsligt finner sig sitta i en dyr bostadsrätt på 2010-talet, omfamnad av modernismens alla attribut.. (Hur kom just han egentligen dit – med tiden ??)

Själv läste jag bara upp min fina dikt ”Havets Mäktiga Traktor” i det att den Börjlindska födelsedagsfesten under mycket supande och rödvinspimplande pågick i ett rum intill. Jag tyckte dåförtiden att min poetiska nyskapelse var mycket originell, och i den förekom bland annat strofraderna:

”Vem vill höra på Bruno K Höjier ?
Han kan inte högläsa alls –
För han är så hes i sin hals ! ”

samt

”Bruno K. – din andedräkt är hemsk
och huden din verkar vara gjord
av skinnet från en Sämsk
(Sämskskinn alltså !)

Genast utbröt en hel del suckanden från ett antal unga damer i rummet, och en del av dem viskade samfällt ”titta på hans blick !” när jag klev ned från estraden. De unga damerna sa och suckade inte sådär för att de åtrådde min kropp, eller för att jag hade sexiga ögon, som jag trodde – utan för att de var fast och fullt övertygade om att jag var skvatt galen, och oförbehållsamt hämningslös intill direkt anstöt, vilket just Socker-Conny alltid varit. Ut från det inre rummet kom ingen mindre än Bruno K. springande – han var också där och söp på festen i egen låg person och det visste jag inte om – och han var fullkomligt rosenrasande, skrek och hade sig och frågade mig om och om igen ”Vad menar du ? Vad menar du ?” och hans andedräkt luktade inte precis damparfym, efter vad jag minns. Till slut blev situationen såpass påträngande, att personal och betjäning på Södra teatern artigt föreslog oss ”Varför fortsätter ni inte ert litterära meningsutbyte ute på gatan, eller rättare sagt i rännstenen ?”

Sagt och gjort. Förföljd av minst tjugo personer – Bruno K, hans sykofanter, stjärtgossar och lismare samt beundrande unga damer i släptåg – tumlade jag ut på gatan – och det var nu jag fick användning för järnröret – för under ett flyktförsök ned emot David Bagares gata sprang jag under med presenning mörklagd byggnadsställning – drog fram mitt hemliga vapen och ställde mig omedelbart i Suijo Zanbato-skolans stridsställning ”Öppen på alla sidor” med järnröret höjt i sned vinkel över mitt huvud i höger hand (Jag var dåförtiden ganska bra på kendo, och hade veckan innan fått beröm från Akihiro Morioka – den japanske Polis, som var Rikstränare för Sverige – friden vare hans för evigt – jag glömmer aldrig hans namn, eftersom han var en av de bästa instruktörer i vapnens bruk, som jag någonsin skådat. Innan parantesen tar slut, vill jag också säga att ”Suijo Zanbato” är fullkomligt vanvett, och en av de svåraste positioner man kan inta, som nybörjare)

Nu behövde jag aldrig slå eller misshandla Bruno K Höjier, gudarna ske lov och pris – eller för att citera Joakim Pirinen (”Poet-djävlar va ? Vänta bara tills vi slagit dem på knäskålarna…”) Så fort han och alla hans följeslagare såg mig, skrek de som stuckna grisar – och flydde som en skock fega hundvalpar… och det var det.

Så gick det till på det glada 1980-talet. Men – låt oss återvända till denna artikels huvudämne.

Otroligt nog har Pirinen väldigt sällan skämtat med Kommunism eller Socialister – serien om ”Nalle Ping” och hans 6 älskarinnor hör till undantagen…

Bland de återkommande teman, som ”J.P” alltid ägnat sig åt, intar familjer – gärna högborgerliga sådana – en stor plats. Socker-Connys okände bror, ”Guld-Ivar” verkar nästan direkt plankad på tidiga sovjetiska tecknares stereotypa nidbilder av ”kapitalister” med vitt skjortbröst och allt, liksom Viktor Denis berömda ”Kapitalet” – bara den höga hatten fattas. En annan – fast inte alls lika högborgerlig – skapelse är ”Familjen Bra !” – en av Pirinens tidiga teaterpjäser från tidigt 1990-tal. Familjen Bra är helt enkelt ”extremt PK” och det Socialdemokratiska Folk-hemska familjeidealet i kvadrat – samt också – som en del andra kritiker påpekat – fullständigt unika i teaterhistorien på det sättet att de ingår i en pjäs och en familj helt utan dramatiska konflikter, ja de har faktiskt inga konflikter överhuvudtaget.

Inte ens när den fåraktige sonen inför den äppelkäcka modern och den lika flåshurtiga fadern ”kommer ut” och bekänner att han i själva verket är homosexuell blir det någon konflikt – alla säger fortfarande ”nämen så brraaa -lysande, ja förträffligt” och alla jamsar med och berömmer och stöttar varandra i evigheters evighet, intill dumhetens absoluta gräns, eller strax där bortom – allt är ”bra!” hela tiden, och se däri ligger det komiska.. Direkta motsatsen till Lars Norén och annat som florerade på 1990-talet – jag skrev att Pirinen alltid varit bra på satir..

Pirinens Pjäs ”Familjen BRA !” spelades så sent som 2019 på teatrar i centrala Helsingfors – i Sverige är pjäsen rysligt undervärderad…

Självupptagen blir Pirinen kanske bara när han försvinner in i rena ordlekar, figurer som ”döda paret” vars gemensamma par-relation mycket riktigt är helt död – för att citera Strindberg, vars byst mycket riktigt står på en av Joakim Pirinens Bokhyllor – ”det kallas kärleks-hatet, och det är av avgrunden och helvetet!” och när han tydligtvis – i timtal – kan sitta och hitta på anagram på sitt eget namn – men även då är han ganska rolig, som nedanstående exemexepel visar…

Exempel från A-pressen och ”Aftonbladet” – Observera särskilt ”Vattenfall – två hål i Röven” (PR-Jomen i Knipa!) samt ”Irina Pinkemoj” som säger ”Nu tycker jag att vi slutar här…”

Egentligen gör det mig mindre än att Socker-Conny egentligen är Alfred Jarrys ”Pere Ubu” i svensk förklädnad (luvan kommer nog därifrån) och därför inte Världsunik, eller kanske en Strindbergsk ”Äffling” – La Bête humaine  eller odjuret i människan, med tycke av OA.s eller Oskar Anderssons ”Mannen som gör vad som faller honom in” från tidigt 1900-tal. Länge trodde jag också att Pirinen själv hade arbetar-bakgrund – fast hans mor var studierektor, hans far tandläkare och han växte upp på det högborgerliga Lidingö med tanke på alla karikatyrer han gjort av sin far i rollen som finsk arbetare – under 2021 dog fadern efter en hel dags dödskamp i andningsbesvär – Pirinen själv berättar om det i TV programmet, under devisen ”Pappa Björn är död” och kanske grips han nu äntligen av tvivel över vart vårt Sverige är på väg, när han sett fattigpensionärerna avlivas av den regering, som lögnaktigt sa att den skulle ta hand om dem… Att se sin egen far dö, långsamt och gradvis, så nära att du kan höra de sista andetagen – det har också jag upplevt, förresten – men det är en annan historia – och min far var Skåning helt igenom, han var inte ens finne..

Konflikt mellan far och son i Pirinens tappning. ”Vem är du?” frågar fadern i Finsk Vinterkrigs-kostymering med ett helrör i handen. ”Jag är din son!” säger Pirinens försynta björn, nyss anländ i ”ett UFO från Jordbro” och fadern säger ”Tu är så i Helvitti Heller !” medan de båda slutligen förenas i en BERGSPRÄNGARES futtiga nöjen…

Pirinens dödsångest, är annars något som jag själv – troende som jag är – inte delar – eftersom jag sannolikt skulle vilja rubricera honom som ateist, snarare än hedning. Läser man honom grundligt och väl, samt studerar ”Den Universella Bristen på Respekt” och alla verk han skrivit och tecknat genom åren, blir den ganska tydlig. Ifall hans egen trosuppfattning nu alls skall vara intressant, vill säga. Psykoanalys av serietecknare tillhör det tråkigaste som alls finns, och jag ser ingen vinst alls i samhällets eller snarare vissa kritikers ständiga försök att analysera sönder allt vad skapande konst och litteratur heter – det kan faktiskt vara så att konstnären eller författaren skapade alltsammans på pin kiv, för att han tyckte att det var kul för stunden, eller helt enkelt för att det var en högst tillfällig roll han ville spela. Dito i bloggandets förkättrade värld. Har ni aldrig tänkt på det, kära läsare eller vad ni nu är för ena..?

Pirinens sago-stil och hans ”söta figurer” blev under det tidiga 2000-talet ingenting för småttingar…

Själv har jag alltid också hittat en hel del underfundigheter och referenser i Pirinens tidiga verk, som jag tror att nästan ingen förstår. Hans syftning på Harry Järv – senare Vice Riksbibliotekarie och Vinterkrigs-veteran i ”De små rackarna från Sandlådan” (1982) till exempel. Järv – kompanichefen som fick ena foten bortsprängd av en sovjetisk mina under ett patrull-uppdrag, kallade sig alltid självironiskt ”fotgängaren” därför att han hade en illa gängad fot-protes.

Historien har alltid ett ursprung, och det finns alltid en historia att berätta för den medvetne…

”Porträtt av konstnären som en ung björn” (jämför Lasse Hallström)

Om Joakim Pirinens i början stukade förhållande till Bonnier-pressen, och hur han plötsligt blev refuserad som tecknare från Bonniers sfär, bara för ett omslag han gjort till en ny tidning, som bara utkom med ett enda nummer – men som sedan prompt lades ned, eftersom Bonnier-familjen beslutat sig för att genast likvidera den – skulle man kunna skriva volymer. Likaså om hans tid på Galago förlag, som han själv var med och grundade – men det har jag redan skrivit.

Mest gemensamt med honom har jag i det att han alltid hatat det totalitära, alltid varit satiriker, alltid varit vass och inte helt utan udd – kanske vassare och vassare medan tiden gick här i vårt sargade, vanställda folkhem, som numera bara är en tom parodi på sig själv. Och han har aldrig varit särskilt kristen, som följande lilla teckning och högst meningsfulla fråga från Socker-Conny tycks utvisa. Inte ens om Pirinen skulle ge sig till att skämta med Asatron, hedendomen eller något annat som jag råkar gilla, skulle jag kunna börja ogilla honom.

Jodå – Socker-Conny må vara en oartig typ, men han har faktiskt RÄTT –  Man BLIR FUL av att tro på EN FUL GUD…som JHVH eller Jehova..

 

Vi är trots allt landsmän, generationskamrater, folk som gjort liknande erfarenheter på vår väg genom livet. Men först och främst landsmän. I min värld betyder det ordet något – jag vet då inte hur det är med hans..

Lövtungel – och Maya-indianerna får en Ursäkt – men när får VI vår ??

Idag är det dagen för Lövtunglet enligt den gamla svenska almanackan. Det är den dag då de nya späda löven spricker ut i Frejas månad, och i år stämmer detta exakt med hur vädret artar sig i Mälardalen, för igår hade vi den allra första sommardagen, eller rättare sagt den första dagen med sommartemperaturer för året, enligt SMHI:s definitioner, för sommaren infaller först när dygnets medeltemperatur varit över 10 grader fem dagar i rad, vilket betyder att sommaren först kan göra sitt intåg på Norges nationaldag, den 17 Maj, åtminstone om vi ser till Mälardalens centrala och Västra delar, medan sommaren vanligen inträder i Stockholm och kustbandet först omkring den 1a Juni.

Brödrafolkens Väl – STÅ PÅ KRAVA – HEDNA HEDNA HEDNA !!

Alltnog, för någon tid sedan läste jag i kvällspressen att Maya-Indianerna i Mexico fått en officiell ursäkt för det Folkmord som begåtts mot dem och deras kultur av Mexicos Regering. Ursäkten betyder ingenting och kostar ingenting, eftersom den kommer över 400 år efter Conquistadorerna och  Hernan Cortez erövring, och är snarast tillkommen i en anda av självpåtagen, påklistrad politisk korrekthet. Ingen Maya-indian eller Mayaättling – av vilka det finns flera miljoner, enbart i multimega-storstaden Mexico City och på Yucatan, där Mayas religion fortfarande lever kvar – får det minsta i ekonomisk kompensation. Inte en enda futtig peso betalas ut ur Mexikanska statens kassakistor, och allt man säger är ”Ursäkta förlåt – Vi förstörde hela er civilisation i grund för 400 år sen, och bedrev ett utrotningskrig emot er så sent som på 1840-talet, men idag e vi lessna, ja såå lessna såå är vi, så där ser man…

Det finns INGEN ursäkt för KRISTNA FOLKMORD och de kristnas förstörelse av hela civilisationer…

Visst är förlåtelse bra, och det är tänkbart att de kristnas förlåtelse-lära fungerar i vardagslivet, men man kan inte förlåta uppsåtligt folkmord, eller dråp, utnyttjande och förslavande av miljontals människor, flera sekel igenom. Förlåtelsen fungerar inte alls i så fall, och det är att resonera in absurdum; om man nu begär att Mayas skall förlåta och glömma vad de utstått, medan Mexicos invandrade befolkning skyler över, och slätar över med hartassen…

Kolt vid Kolt vi såg – ”Same Same, but different ?

Här hemma lär ”Svenska” Kyrkan, eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska Ockupationsarmén i Sverige ha bett Samerna om ursäkt, företrädda av bland annat Ärke-någonting Fjantje Kackelén NEJ men ursäkta förlåt – vad skriver väl jag, kära läsare ? – Ärkebiskop Antje Jackélen skall det förstås vara – eller som min finska väninna brukar säga ”Jo, Piss-kopp Jääkelen... Ja Jummalauta !

Samma Jackélen lär också ha sagt, att hela kristnandet av Samerna var ett stort misstag – men om detta är en åsikt hon verkligen har och verkligen står för, och inte bara hennes och kyrkans vanliga hyckleri och tomma fromlande, VAD VAR DÅ KRISTNANDET AV SVENSKARNA ?? Var inte också det Folkmord, Kulturmord och Mord på en hel religion, kanhända – och därmed ett ännu större misstag, eftersom det förövades emot en majoritetsbefolkning, som till SKILLNAD från samerna är vårt lands VERKLIGA urbefolkning, och som bott här i över 12 000 år, medan samerna kom invandrande norrifrån för mindre än 2300 år sedan…

Ändå har vi svenskar ingen ursäkt fått, inte den allra minsta. Kyrkan fortsätter att ensidigt fördöma och kritisera den enda religion, som har verklig hemortsrätt här, och med det menar jag Asatron. Till det kan vi lägga häxförföljelser, kättarbål, konventikelplakat, husförhör och 700 år av ständig religiös och kulturell förföljelse, som inte upphört ens idag. När får vi en ursäkt för allt detta ?

Kvinnan på bilden heter visst Magdalena Graaf. Här besöker hon de trakter i Älvdalen, där hon hör hemma…

Just Häxprocesserna är något jag skrivit om tidigare, och något som inte är oviktigt, eftersom i runda tal 800 000 etniska svenskar eller cirka 10 % av den etniskt svenska befolkningen i vårt land antagligen har förfäder och förmödrar som dött, torterats eller suttit orätt fängslade under ”Svenska” Kyrkans förföljelser av dem och deras folk. Detta är ett brott, liktydigt med folkmord, och det kan aldrig förlåtas – allt vi kan göra är att se till att det aldrig finns minsta chans att det upprepas igen, och det kan vi endast säkerställa genom att driva Ökenreligionerna ur landet.

Visserligen har det förekommit, att enstaka präster bett om ursäkt i församlingar som Malmö, Lillhärdal och Älvdalen, men detta är långtifrån nog. Man beräknar, att minst 347 personer direkt avrättades på order av ”Svenska” Kyrkan, men till det skall vi lägga alla dem som dog av tortyr, av sjukdomar som lungsot och lunginflammation vållade av tiden i fängelse, de som fick sin hälsa förstörd, och alla de familjer som splittrades och indirekt drabbades av ett generationslångt lidande.

”Svenska” Kyrkan har aldrig någonsin bett oss om ursäkt för allt detta, och år 2020 startades en ny folklig proteströrelse, kallad ”Nordic Noise Movement” som syftar till att få fram ett erkännande från de kristnas sida, och ett lämpligt straff för alla begångna förbrytelser. Straffet är som sagt, att Kyrkans företrädare åläggs att aldrig göra om samma sak igen, sluta missionera och att kontrollmekanismer införs.

Nordic Noise Movement har låtit föga tala om sig hittills, och är mycket lite känd, men jag stöder idén, trots att de går åtskilligt längre än jag själv, som kanhända är en av uppslagsgivarna till deras sajt – och därifrån citerar jag:

“Den 1 juni 1675 ägde avrättningen rum på Bålberget vid Lesjön i nuvarande Kramfors kommun. 71 personer hade dömts till döden för sexuellt umgänge med Djävulen och Blåkullafärder. Av dessa var 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar. De dödsdömda kvinnorna utgjorde en femtedel av Torsåkers pastorat”

“Bekännelserna tvingades fram genom att skendränka barnen och fira ner dem med rep i Ångermanälven, eller stoppa in mindre barn i en bakugn och tänka eld på halm utanför ugnen. På detta sätt erkände hundratals kvinnor att de var skyldiga bara för att rädda sina barn. Likadant gjorde man med barnen för att få dem att peka ut vilka som tagit dem till Blåkulla.”

— —

“Efter att kyrkoherden Wattrangius hållit en straffpredikan i kyrkan fick de dödsdömda, omgivna av vakter, vandra en 4 kilometer lång sträcka till berget. Där väntade två bödlar. De dödsdömda tvingades klä av sig nakna innan de fördes till stupstocken och halshöggs med yxa. Därefter kastades deras kroppar på bålet.”

“Annika, 15 år, hade vittnat mot sin mor Britta Sippel och sin moster som båda avrättats. När Annika erkänt att hon begått mened dömdes hon att piskas tolv gånger fyra dagar i rad, kyrkoplikt och ett års tukthus, men hon dog av piskningen.”

  • Ur Dokumentation, insamlad av sajten ”Nordic Noise Movement”

Barn som dödats och torterats. Uppsåtlig förnedring av kvinnor, tortyr och dråp på en skala av 20 % av den vuxna befolkningen i vissa delar av vårt land. ”Svenska” Kyrkans facit är sannerligen inget vackert, men ändå har den aldrig tagit avstånd ifrån allt detta..

I Tyskland finns, som jag redan skrivit om – se under rubriken ”Häxeri” under ”Adiafora” här ovan – den ärlige prästen Hartmut Hegeler som under decennier forskat om olika Europeiska kyrkor, och deras del i Häxprocesserna samt likvideringen av en hel kulturkrets.

Freja, ridande på en av sina katter med dryckeshorn i handen, och flygande häxa från Slesvigs domkyrka i Tyskland

Han har lyckats dokumentera, att enbart kyrkorna i Norge och Sverige är de enda i hela Europa, som kategoriskt vägrar att be om ursäkt för häxprocesserna, än idag. I Belgien, Holland, Tyskland, England, Skottland, Tjeckien, Litauen med flera länder har officiella ursäkter getts, liksom i Spanien och Italien. Tyska människorätts-advokater har också etablerat i sitt lands författningsdomstolar, att Folkmord är Folkmord, när det än sker – och Nazismens grymheter är därför fullt jämställda med Romarnas folkmord på Marserna i Hessen, Karl den ”Stores” folkmord på Sachsare och Friser, eller katolska kyrkans förbrytelser under inkvisitionen, är därför – författningsrättsligt sett – att anse som lika stora, och kan alltså medföra straff, frånsett att de i sammanhanget relevanta institutionerna inte tar avstånd ifrån dem, och frivilligt underkastar sig statlig kontroll..

Så fungerar det i Tyskland, som numera är ett civiliserat land.

 

Om VILDA DJUR och MÄNSKLIG DUMHET

Enligt kristendomen skulle människan vara skapelsens krona, men frågan är om hon inte är dess klave istället, eller en enorm black om foten för den övriga naturen.

I svenska media har vi i veckan kunnat läsa om Camilla Björklund, 51 som under vintern lade ut mat till rådjur på sin tomt i Hälsingland.

Nu framträder hon i Aftonbladet och andra tidningar och ojar sig över att flera dagar i rad ha fått besök av hungriga björnar i sin trädgård, en björnmor och tre fjolårsungar, som troligen övervintrat tillsammans med henne. Björnarna är ”obehagliga” tycker Camilla, och efter att ha besökt platsen tre kvällar i rad, har björnarna lämnat tomten och helt sonika gått därifrån, eftersom maten tagit slut. Men om hon inte ville ha björnbesök i sin trädgård, varför då alls lägga ut djurmat, eller låta sopor och matrester stå kvar o-omhändertagna ?

”Du Nalle – om människorna tycker vi är ”Obehagliga” – VARFÖR lägger de då ut mat åt oss ??”

 

Nu besannas åter vad jag skrev i min krönika från den 15 april i år. Människorna får exakt de björnar de förtjänar. Lägger man ut mat, tidigt om våren, så får man skylla sig själv om någon hungrig nyvaknad stackars björn håller sig framme. Men ändå – nu följer den ständiga björnfrossan i pressen, hetsjakt emot oskyldiga djur och stora tidningsrubriker om att Los i Hälsingland blivit ett ”tillhåll” för björn, samt att björnarna där skulle blivit ”närgångna” efter att man lockat dit dem med åtel och krav på avskjutning från Länsstyrelsens viltvårdsexperter och kommunalt inhyrda jägare.

Säg, hur dumma får människor alls bli, kära läsare ?

Från trakten av Älvdalen rapporteras om att två björnar blivit skjutna, alldeles i onödan. De skulle ha ”stressat” en renhjord, skriver manatt björnar tar en och annan renkalv eller dräktiga vajor om Våren är inget nytt precis – det har alla björnar gjort i urminnes tider, för så fungerar det i naturen. Länsstyrelsens representant Marie Edvall påstår att avlivandet av de två björnhannarna skulle vara ”humant” eftersom man inte jagat dem från helikopter den här gången, utan bara hetsat hundar på dem. Och de två avlivningarna påverkar inte björnstammen i länet så mycket, säger hon också.

Nej, tacka fan för det ! säger jag. Men – i ärlighetens namn – vilka djur var det egentligen som blev ”stressade” ?? Om björnen tagit en och annan ren, så hade det inte gjort så mycket skada för den industriella ren-näringen, eftersom nästan alla renägare har sina djur väl försäkrade numera.

Det är hårt att vara björn i riket numera. Man blir betraktad som brottsling, därför att man äter om man är hungrig…

Länsstyrelsens uppgift är att skydda de stora rovdjuren, och inte särintressen för en liten, kapitalstark grupp av renägare. Det finns inga ”samebyar” i landet numera, och det har heller inte funnits några sådana på minst hundra år –  redan ordet frammanar ett slags idylliserande bild av ”kåtatomter” eller dylikt – men inga samer eller renägare bor i renodlat samiska bosättningar, och nomadlivet har upphört för länge sen, till förmån för storskalig rovdrift på naturens resurser.

Aldrig någonsin har det funnits så många renar i landet som nu, och i  Älvdalen och övriga Dalarna fanns inga samer alls, förrän på 1600-talet. Följaktligen är inte ren-näringen där något som funnits ”sen urminnes tid”, men däremot finns det otvivelaktigt svenska och Nordiska järnåldersgravar också på kalfjället, hur det nu kan komma sig. Vilka var då ”urbefolkningen”  och vilka var det som bodde där först ?

Man har däremot hela tiden sänkt ”minimi-värdena” för de stora rovdjuren genom just Länsstyrelsernas försorg, och fastän vi har 2900 björnar i riket, ungefär, vill man nu avliva mer än hälften av dem, och påstår ändå att björnstammen skulle vara ”bärkraftig” i så fall – trots att Världsnaturfonden fortfarande betraktar brunbjörnen i Sverige som en rödlistad art. Själv föreslår jag att vi tar bort överskottet av renar och boskap istället inte ens en majoritet av de 8500 samer eller så som skulle ha rösträtt på Sametinget, är renägare – de flesta lever av helt andra näringar, och de kan de övertaliga renägarna – som inte är någon ”urbefolkning” också ta och göra.

Jag har själv tillbringat 2 år av mitt liv som yrkesverksam på Länsstyrelsen i Jämtlands län, men det var på 1990-talet, om någon av er vill veta.

Redan då drev man ett stort länsgemensamt fiskeprojekt för tiotals miljoner skattekronor i bland annat Åre, Krokoms och Bergs kommuner, enligt vad jag tydligt minns. Projektet gick ut på att man skulle återplantera öring, röding och annan ädelfisk i de vattendrag där de en gång funnits, men så kom en del klåfingriga individer av båda könen, som den gången kallade sig för ”Skogs-samer” och inte Sydsamer med i bilden, och det visade sig snart att flera av dessa ägnat sig åt såkallat ”granat-fiske” eller rättare sagt slängt handgranater och sprängladdningar i vattendragen, så att all ädel-fisken flöt upp död, med buken i vädret.

Och det var inte för att vederbörande ville fånga fisk – för de åt inte själva av fisken. Anledningen var att man ville förstöra för ”sörlänningarna” som man sa, och hindra alla andra från att komma dit, särskilt då ”turister” eller Stockholmare. Alltså slängde man lite granater i sjöarna – allt i en stämning av ”Bällt du Luur’n !” som man säger i Jämtland (”Kunde du lura honom” – en attityd, som samer och därmed likställda uppvisat emot svenskar och svenska staten i närmare tusen år)

Inget trevligt sjöfynd…

Men nu skall det alltså plötsligt finnas sk ”sydsamer” som ska ta alla delar av vårt land i besittning, för så säger de själva – ungefär som om dessa 8000 eller så hade större rätt till hela landet än 10,3 miljoner andra medborgare… De ska också ha väl juridiskt pålästa ombud, som även är historiskt intresserade och skriver bloggar numera, och jag tvivlar för min del inte på att det är en stor framgång i civilisatoriskt hänseende, för skickliga jurister kan mycket väl behövas, när man har med slikt folk att göra.

Jag kunde föredra några fler episoder, som jag själv bevittnat eller hört andra bevittna. Under 1980-talet inträffade som de flesta vet den berömda Chernobyl-katastrofen i Ukraina. Extremt höga strålningsvärden uppmättes inte alls i de delar av vårt land som låg närmast olycksplatsen, utan just i Hälsingland, Jämtland och Härjedalen – av någon konstig och mystisk anledning – man skyllde på meteorologerna – och det befanns till slut på Länsstyrelsens miljöenhet, att de samer man anställt, som snällt skulle förses med Radiak-mätare uppe i fjällbygden, bara fortsatte och fortsatte att rapportera in de siffervärden de angett i början, utan att alls låta dessa avklinga… Ni förstår, de fick ju betalt i reda pengar oavsett om de läste av sina mätare eller ej, så de skrev bara ned samma siffror om och om igen i pappren, och så slapp de gå ut på fjället…eller till skogs..

Länsstyrelsen i Norrbotten gjorde under samma tid en utredning om de ”trafikskadade renar” eller rättare sagt hela renhjordar, som på något mystiskt sätt råkat komma ivägen för Lapplands-pilen och Malmtågen till Narvik – flera gånger – med flera sk ”samebyar” inblandade (läs industrikorporationer för renuppfödning i industri-skala, för det är ju vad det handlar om) Med bevis från renarnas öronmärkning visade det sig tydligt – ännu mera ”samisk mystik” – att det inte var de byar eller renägare genom vars ”urminnes trakter” järnvägarna gick, som fick sina renar uppdrivna på spåret, och som därför fick frikostig ersättning för staten, tidvis mer än vad sagda renar betingat i pris som slaktkroppar per styck… Det var de byar eller ägare, vars marker låg längst bort från banan, som på mycket underliga vägar förlorade djur efter djur, eller hela hjordar..

Månne det förhåller sig på samma sätt med den nu observerade ”stressade” renhjorden i Älvdalen, eller vad tror ni ? Renar kan bli ”stressade” av lite vad som helst, korm också för den delen, om ni vet vad ”korm” är för något..

Korm kan bli ”flugan” direkt…också hos människor…

Slutligen har jag själv fått uppleva, hur ett antal ”skogs-samiska” (eller snarare totalt skogs-tokiga) aktivister eller personer anno 1990 krävde att de skulle få ta över minst halva Länsstyrelsen, trots att deras lilla folkspillra inte utgjorde mer än 2 % högst av länets befolkning, allt på alla andra 98 % bekostnad, genom att själva utse Länsarkitekt, Länsantikvarie, och allt annat kunnigt och utbildat folk som behövs för att sköta en sådan myndighet.

De som intet vet, skall ej stifta lagar för andra..

 

Jag råkade vara ofin nog att fråga de församlade herrarna och damerna om någon av dem möjligen hade utbildning som byggnadsingenjör, kanske civilingenjör, eller akademisk examen i åtminstone någon form. Eller någon vana vid skrivarbete, exempelvis också såsom lantbrevbärare eller dylikt.  Det hade ingen av dem, visade det sig… Men ändå trodde de, att de skulle få ”ta över” alltsammans – därför att de representerade enskilda kapitalintressen… och en kapitalstark ren-näring, som sagt..

Jag tvivlar som sagt inte på att ”Same-jurister” behövs, och det i stort antal, med tanke på vad detta slags folk allt som oftast ställer till med. Men uppfattningen om dem som ”ett rent naturfolk” eller ”nomader” är det dags att en gång för alla förpassa till sagornas värld – och såsom varande Hedning, tror jag icke på deras sagor.

 

Nya verk om HÄXPROCESSER recenserade av Aftonbladet…och YLE

Den första april i år inföll Skärtorsdagen, i motsats till Stjärt-Torsdagen, som möjligen kan ha firats i Dubai detta Coronans år (se tidigare inlägg) men inte någon annanstans. Skärtorsdagen anses i den kristna folktron vara Häxornas förlovade tid, och än har HÄXPROCESSERNA inte upphört – för i våra nära grannländer som det Katolska Polen, sysslar fortfarande präster med Djävulsutdrivning och ”behandling” av häxeri – se underrubriken ”Häxor – Häxeri och annat Okult” under avsnittet ”Adiafora” här ovan.

Vi kan även tänka på fallet med den ökända frikyrkan ”The River” i Borås, där 2 präster och ett föräldrapar från Kongo i flera års tid misshandlade en 14-årig flicka, så att hon nästan dog. Detta hände i Sverige år 2012, och myndigheterna konstaterade då att ”det finns ett stort mörkertal” och att man inte vet, hur många barn och vuxna i Sverige som rutinmässigt misshandlas av kristna präster, allt under förevändningen att offren skulle ha varit häxor, ”i förbund med den onde” osv osv. Detta pågår här och nu, idag, och mitt inne i vårt sekulära samhälle, liksom Knutby-sektens terror.

Nej – Häxprocessorna är INTE slut ännu… De pågår FORTFARANDE – I MÅNGA Kyrkors regi… (Bildkälla: YLE, den Finländska Statstelevisionen)

När nu Aftonbladets recensent Kalle Holmquist tar upp en ny bok av Professor Dick Harrison från Lund, den kände populärhsitorikern, samt den finländske historikern Marko Lambergs verk Häxmodern så undrar jag faktiskt om herr journalisten Holmquist egentligen är påläst om sitt ämne. Han påstår, att det skulle vara ”Byråkrater” och Präster som orsakade de klassiska häx-förföljelserna under det svenska 1670-talet, och skriver också ”Trollpack” när det heter ”Trollpackor” – andra tokigheter icke att förglömma.

Om Kalle Holmkvist bara hade bekvämat sig med att göra 15 minuters googlande på Internet, ungefär, så hade han kunnat konstatera att det aldrig fanns något ord för ”Häxa” i det svenska språket förrän på 1400-talet, vilket bevisats av Ebbe Schön och andra folklivsforskare. Visserligen fanns det ett kontinentalgermanskt och gotiskt ord ”Hagazussa”, vilket betyder en varelse av kvinnligt kön som bokstavligt talat hänger på gärdesgården, eller rättare sagt sitter på den. Han skulle också ha kunnat uppmärksamma den äldre Västgötalagens ord om att ”jag såg dig rida naken på en fållgrind med utslaget hår i trolls skickelse, när båda var jämskiftade, natt och dag” vilket räknades som en av de värsta okvädningsord en man kunde rikta till en kvinna, lika illa som ordet ”hora” vilket nu sprids om alla etniskt svenska kvinnor från våra skolgårdar och arab-kvarter.

Ifall Kalle Holmquist sedan vore riktigt påläst – men det är han INTE – skulle han sedan också kunnat observera, att det enligt de Hedniska lagarna i vårt land var så att den som anklagade någon annan för Häxeri, fick straff och böter – men däremot INTE häxan – vilket var precis TVÄRTOM emot hur det skulle bli när kristendomen infördes på bred front, någon gång efter 1200-talet, för inte förrän EFTER det århundradet fanns det någon egentlig eller mer spridd kristendom i Sverige, vad de breda folklagren angick.

Holmkvist skulle också ha förstått att fållgrinden, alltså den grind som från gårdstunet eller Tän  – ”bytån” på Västgötska – förde ut till fägatan, och betesmarken för boskapen faktiskt var det viktigaste man hade på en gård, för det var ju boskapsproduktion, inklusive mjölk, smör och kött som hela den dåtida jordbruksapparaten vilade på. Om nu någon kvinna satte sig naken på fållgrinden, och kladdade med mensblod eller bedrev annan destruktiv magi till Vårdagjämningen om våren – då kreaturen var trötta efter en lång vinter – så skulle detta kanske göra så att markens fänad eller rättare sagt boskapen inte trivdes, och inte åt av gräset eller gav mjölk på hela sommaren, utan bara tynade bort och dog; vilket Västergötlands bönder och bondfolk hade ansett för något mycket mycket illa. Men – nu är Holmkvist helt obevandrad i häxeriets historia, och ingen bjässe i allmänbildning, tror jag mig veta – och därför förblir han olärd och utan förmåga att dra rätt slutsatser av de böcker han skulle ta upp till recension.

Han kunde istället – som Dick Harrison – ha observerat att det på 1000-talet fanns ett verk som hette ”Canon Episcopi” och som var avsett som en sorts instruktionsbok för biskopar, särskilt då missionsbiskopar i de Nordliga länderna. Verket förelåg redan år 1020, och enligt det skulle de katolska biskoparna inte avrätta häxorna, utan bara förvisa dem från sina församlingar, och strängeligen tillse att man utrotade varje form av vidskepelse, ”enkannerligen hos de fåvitska kvinnor, som i drömmar och syner inbillade sig att de nattetid kunde flyga tillsammans med gudinnan Diana” som det faktiskt står i denna Kanon, eller rättesnöre.

Den äldsta avbildningen av flygande häxor i hela Nordeuropa, kommer från Domkyrkan i Slesvig – och visar bland annat Freja, ridande på en katt – se bilden till höger..

Intressant nog förnekade alltså den katolska kyrkan till en början häxors fysiska existens, Canon Episcopi fastslår att alltihop skulle vara inbillning eller vidskepelse, och det var ju också ett nyttigt sätt för kyrkan att framställa det hela på – Hedendomen var för stark, och man kunde inte börja avrätta kvinnor hursomhelst i nyligen ”kristnade” områden.

Enligt medeltidens skolastiska teologi var det också tre saker som krävdes för att en person alls skulle räknas som en häxa, och därigenom utsättas för förföljelser eller straff. För det första skulle hon eller han A) ha utövat  ”Magicam” eller magi, alltså ”lövjan” med ett hedniskt ord – vilket bara betydde att använda lövade växter för att bota och hela. Vederbörande skulle också B) ha utövat Maleficium, alltså använt magin för att göra skada, vilket först måste bevisas i andlig eller sekulär domstol, och C) vilket var det viktigaste – ha befunnits skyldig till ”Pactum Diaboli” eller försvurit sig till Satan, på en häx-sabbat eller annars.

Nutida hednisk staty av Eira eller Eir, läkedomens gudinna enligt Asatron

Först när kyrkan fått herraväldet i de Nordiska länderna, och först efter det att Inkvisitionen grundats – på 1300-talet – kom man att sätta sina planer emot Nordborna och de nordiska kvinnorna i verket – för det hela var verkligen en medvetet och listigt uttänkt strategi. Genom ideologiska verk, som det tidiga 1500-talets ”Malleus Maleficiarum” eller ”Häxhammaren” spreds misogyni och extremt kvinnohat – framförallt mot läkekvinnor.

I Sverige övergick det hela till ett sannskyldigt folkmord och utrotningskrig – till och med den trögtänkte Holmkvist nämner Torsåkers Pastorat i Ångermanland, där man dödade 71 personer, de flesta kvinnor – vilket var nära en tredjedel av traktens kvinnliga befolkning – och allt detta var helt medvetet från de kristnas sida. De visste, att om man kunde döda kvinnorna, skulle man också kunna utrota Nordborna – och som vi alla vet, är detta fortfarande de flesta Monoteisters mål.

Dock fanns undantag – häxprocesserna i Europa, ca 1430 – 1830 (i Mockfjärd i Dalarna genomfördes en häxprocess så sent som på 1830-talet) bildar inget enhetligt mönster. Till och med populärhistoriska verk som Ebbe Schöns visar, att på Island, i Baltikum och delar av Finland (bland annat Åbo Universitet) var de flesta anklagade MÄN och inte alls kvinnor.

Tyvärr LJUGER Kalle Holmquist rent ut, när han i sin okunskap skriver följande: Det är inte bara rättegången mot Malin Matsdotter som levandegörs i boken, utan även vardagslivet i 1600–talets svenska militärstat, som styrdes av ett gäng krigsgalningar och religiösa extremister.

Rumpare-Malin – som blev bränd på bål levande – var ett undantag, men vad ”byråkrater” och ”krigsgalningar” som Holmquist tendentiöst, lögnaktigt och osant skriver (Sverige var omringat av fientliga stormakter, och anfölls gång på gång av Ryssland, Polen och Danmark i skiftande koalitioner – detta är ett historiskt faktum, och det kan man inte prata bort ) så var det faktiskt Fältmarskalk Gustav Wrangel som dåtidens ÖB direkt reserverade sig emot dödsdomarna – och det gjorde också Pehr Brahe, Lorentz Creutz och män som Magnus Gabriel de la Gardie – eller med andra ord de ledande ”byråkraterna” i dåtidens regering.

Fältmarskalk Wrangel vägrade att gå med på ”Svenska” Kyrkans krav om att använda landets armé emot häxor – och räddade kanske 10 000-tals landsmän och svenska kvinnor från döden på stupstocken och bålet..

 

Också Regementsöverste Harald Stake – kommendant på Bohus Fästning i ett nyerövrat danskt landskap, fastän han från början var Västgöte – vägrade att befatta sig med häxrättegångarna – Wrangel sade rent ut att ”ju mindre man rör i detta, ju bättre” eftersom han själv sett tyska häxprocesser i Pommern. Arméns och förmyndar-regeringens syn var hela tiden motsatt ”Svenska” Kyrkans – man hade ju bara indelta soldater att ta till, och om soldaterna i samma landskap skulle fått order om att avrätta sina egna hustrur, systrar, grannfruar eller gamla, hade det sannolikt kostat ett folkligt uppror som ingen sett maken till. Detta förstod dåtidens administratörer – och det var de svenska lagarna – som förbjöd barnvittnen och tortyr – samt svenska jurister och läkare, som gemensamt fick stopp på ”Svenska” Kyrkans förföljelse av sitt eget folk.

Tror ni mig inte, så studera Urban Hjärnes och Gustaf Rosenhannes roll i de Stockholmska Häxprocesserna – den har dokumenterats gång på gång, och är väl utredd. När Hjärne ironiskt frågade om man skulle tillgripa ”någon specimen torturae” och bränna Rumpare-Malin med glödheta tänger, så visste han mycket väl, att detta var förbjudet i lagen och att Gustaf Rosenhane som ledande jurist i den aktuella Trolldomskommissionen aldrig skulle tillåta det – och det var just precis Hjärnes avsikt – att driva med kyrkan, och få dess krav att framstå som absurda.

Utan Hjärnes och Rosenhanes samarbete vet vi inte vad som hänt, och det var också Hjärne som i Södermalms ”vakstugor” där hysteriska kristna föräldrar stängt in barnvittnen och där ”visgossar” gick runt och spred ”fake news” konstaterade, att de ”djävulsbesatta” vaknade till liv om man höll en bomulstuss med kamfer eller brännvin under näsan på dem – och det var ju rent märkligt detta, att Djävulen inte kunde tåla lukten av Kamfer, skrev Hjärne i sin dagbok.

Kalle Holmkvist i Aftonbladet ljuger inte bara. Han förvrider också sanningen, sanningen om ett ämnesområde som han inte alls behärskar, och som han till skillnad från mig aldrig studerat i detalj. Det är dålig journalistik att göra så, mycket dålig journalistik faktiskt – och det omdömet vidhåller jag

Harrisons och Lambergs båda böcker är synnerligen läsvärda, men inte alls av det skäl, som Aftonbladets recensent tror.

Slutligen kan vi också minnas den här mannen. Gustaf Adam Banér, bland annat Chef för Livgardet och Militär kommendant i Stockholm, på sin tid – ”Dulle Banéren” kallad – och den man som gav upphov till ordet ”Drulle” på svenska språket – bland annat därför att han under den unge Karl XI:s frånvaro inför slaget vid Lund 1676 – ett år efter häxprocessernas avslutande i huvudstaden – erbjöd sig ta över regeringsmakten, och anordna ”Coup de Etat !”

Läs skildringen i Alf Henrikssons ”Sveriges Historia” om ni inte tror mig !

Alltnog, alla tyckte att Banér var galen, inte minst därför att han vägrade tro på djävulen, vägrade tro på helvetet, vägrade tro på existensen av häxor, och för att han var något av en Hedning som vägrade tro på alltihop. Han hade nämligen studerat vid Universitetet i Leyden, Holland i sin ungdom, och där hade Banér – liksom Galileo Gallilei på sin tid – lärt sig att saker som är tyngre än luften inte kan flyga, och ”gamble utlefvade kärrlinger kunna icke flygha i vädhren af sig sjelfve” – vilket bevisar att häxorna måste hålla sig på marken, och att de sannolikt inte flyger alls.

Annars var Banér en hurtfrisk överste och regementschef, som tre gånger duellerade med sin egen personal – och sin barberare – även om Karl XI totalförbjudit dueller i sitt nyligen utgivna duell-plakat – ”vid lifsens och ärans förlust”.

Han levde i en tid av förföljelser, häxrättegångar och obefintlig säkerhet inför lagen. En tid när ”Gävlepojken” likt dagens Greta Thunberg smög omkring i Stockholm,och påstod sig kunna ”se” vem som var häxa, eftersom det stod skrivet i offrens pannor.

På samma sätt har Greta Thunberg offentligt förklarat, att hon skulle kunna ”se” koldioxidutsläpp i atmosfären, trots att CO2 är en helt genomskinlig och osynlig gas.

Mass-hysteri, ”Barnvittnen” och anklagelse-lek emot föräldrar och vuxna – liksom KUNSKAPSFÖRAKT – alltsammans drag, som tydligt PÅMINNER om 1670-talets HÄXPROCESSER… snart har vi dem här igen…

Mycket går igen, genom historien och århundradena. Kristen apokalyps och hets emot oliktänkande, inte minst. Det enda botemedlet emot alltsammans är män som Gustaf Adam Banér – de som går sin egen väg, inte blint följer med massan och låter sig luras av hysterin.

Det – och duktiga, väl pålästa jurister, administratörer och män i staten  – med moraliskt mod att säga ifrån, och rätta det som är fel !

 

”När de står på sin Balkong – Hej Dinge Dång” eller ”För sjung hopp för sjung Aj Aj Dubai !”

Nu har det hänt igen. Lagarna i en och annan religiös diktatur har visat sig vara löjligare än någonsin, och diktaturen skämmer därför ut sig själv, när man vill arrestera och fängsla de som behagar skämta med den.  I Dubai skall det ha hänt, att ett tjogtal unga kvinnor visat sig nakna på en balkong i en skyskrapa, trettio våningsplan eller mer ovan markytan, vilket knappast någon förbipasserande alls lär ha varit i stånd att uppfatta – men i alla fall – Dubais myndigheter mobiliserar omedelbart sina Sharia-lagar, och skriker om den ”Västerländska osedligheten” enligt vad såväl den svenska kvällstidningen ”Excessen” (nej förlåt, jag menar naturligtvis Expressen) som Daily Mail i Storbritannien kan rapportera..

”Smaken är som Baken – Alltid delad” säger ett svenskt ordspråk. Vi skulle gärna vilja visa denna bild i ocensurerat skick, men tyvärr går inte det, pga den prydhet och censur som numera florerar på internet.

Enligt Kiev Post skall minst 11 av de agerande skönheterna, som utmanat Sharian i Frejas namn, säger jag er – I FREJAS NAMN ! – vara Ukrainskor, medan resten härrör från andra länder i Östeuropa, och organisatören bakom allt skall vara en ryss vid namn Alexey Kontsov, 33 år gammal. För egen del undrar jag bara varför de muslimska männen helt enkelt inte kan titta bort, ja vända huvudet åt andra sidan, eller studera en dagstidning istället för att glo på Ukrainskor, 80 meter bort upp i luften men samtliga av de agerande ska nu ha blivit gripna, och kan komma att straffas med upp till 6 månaders fängelse uppger svenska kvällstidningar.

Den gamla fina snapsvisan ”När jag står på min balkong…” gör sig osökt påmind i sammanhanget... Ack dessa Monoteister !

Varför alls göra så stor affär av kroppslig nakenhet ?

Och är folk inte nakna i badrum och sängkammare i Dubai ? Föds inte människor nakna där också – eller hur är det ställt, egentligen ?

Svaret på alla frågor lyder Freya Freja Freyja !!

Plötsligt en TYRs dag…Kapten Tom Moore är borta…

Brittiska och svenska nyhetsmedia rapporterar idag att Hundraåringen Kapten Tom Moore, mannen som blev ”Captain Tom” med en hel nation, har dött i Covid-19 efter ett dygns sjukhusvistelse. Svenska Dagbladet skriver om honom här. Han tjänade sitt land och sitt samhälle in i det sista, och mer kan man inte gärna begära av en man.

Förra året samlade han ensam in 33 miljoner pund (nära 374 miljoner svenska kronor) till sjukvården under coronakrisen, vilket också en Löfvén-trogen kvällstidning som Aftonbladet uppmärksammar, denna Tyrs dag. Han genomförde det bland annat genom att promenera 100 varv i sin trädgård före sin 100-årsdag och samtidigt uppmana människor att donera om de stödde initiativet.

Tom Moore blev också adlad av den brittiska drottningen, och fick utmärkelsen ”The freedom of the City of London” som funnits sedan 1237.

Mera om Tom Moores liv och gärning, och allt han upplevde under Andra Världskriget, där han också var med – i Burma – kan du läsa här på Hedniska Tankar.

Kanhända skulle det behövas fler ”Captain Tom” i Sverige också just nu – ifall vi ser till vad just han ägnade det sista året av sitt liv till att bekämpa..

Relativ dödlighet i Covid-19 per 100 000 invånare i olika länder enligt SVT 2021-02-02. Sverige ligger fortfarande HÖGST i hela Europa, undantaget Belgien, Storbritannien, Italien och Spanien. I övriga Norden är dödligheten mer än dubbelt eller tredubbelt så låg – kommentarer torde vara överflödiga..

Han överlevde Julen – återigen…

Jag återupptar nu den hedniska nyhetsbevakningen, efter en gedigen genomgång av Hedniska Tankars artikelarkiv (se föregående inlägg och under rubrikerna ovan) – mycket beroende på att den här bloggen inte bara är en informationssida, den sysselsätter sig också med Hednisk Nyhetsbevakning, och med att sprida Hedendom och Asatrons välsignelser över vårt land, samtidigt som den aktivt bekämpar alla former av Monoteism, och andra totalitära förkunnelser.

Om ni inte redan förstått det, så kan jag berätta för er att detta är en Ideell Kulturkamp, för att låna ett uttryck från Henrik Andersson, min kollega i den Hedniska Bloggosfären. Och när vi säger ”Kulturkamp” menar vi det i historisk mening, och som det användes, när våra moderna sekulära samhällen skapades.

Gävlebocken – denna Stig Gavléns Hedniska gåva till Gävle stad, och alla människor där som vill fira en Nordisk Jul, överlevde Julen för fjärde året i rad, enligt vad kvällspressen kunde berätta, den 4:e denna månad. Också SVT, vår kära, kära Statstelevision – ni vet den som enligt sig själv aldrig aldrig ljuger, aldrig aldrig vinklar och aldrig aldrig kan ha fel, rapporterade om detta samma dag.

År efter År – Muslimer, Kristna och Utlänningar har bränt ned och skändat honom. Men varje Jul återuppbyggs han, för att värna sin stad och sitt land… (foto: Aftonbladet, 2021)

Numera tycker ingen etnisk svensk eller Gävlebo att det är ”ball” eller ”häftigt” med Mordbrand, för att använda den misslyckade (S)-politikern Mona Sahlins uttryck. Pendeln har svängt tillbaka, och för fjärde året i följd har den enorma Julbocken nu stått orörd hela Julen, under bevakning av trogna Gävlebor och alla i staden till fröjd och glädje. Så var det ju en gång tänkt, av ”Arbetarbladets” redaktör, att Julbocken skulle sprida ljus i mörkret, särskilt åt dem, som annars ingen Jul kunde få. Detta år, Covid-året 2020 -2021 behövde Gävleborna sina Nordiska Traditioner mer än annars, och de slöt upp kring sin stad.

Vi – som känner Julbockens Hedniska Ursprung, vet att han en gång var en av Tors bockar, men att folklore och folklynne gjorde något annat av honom, under seklernas gång i ett utpinat och fattigt land. Numera tillhör han Midvintern och Julen, och där kommer han att för evigt bli en säsongvis återkommande företeelse, i Gävle som överallt annars i Norden.

Vi minns också hur Gävle kommun burit sig åt under tidigare år, då den öppet hyllat Salafism och andra avarter av extrem Islam, och haft en av den ökände ”Gävleimamens” mest fanatiska proselyter på kommunens officiella reklamtavlor. Men det var 2019, och vi får hoppas att det aldrig någonsin upprepas !!

 

En Hednings Tankar om Påven

Min gamla mor, som inte är kristen så att det stör eller över hövan, för att i sin tur citera ett av min gamla farmors uttryck, har varje år till Jul traditionen att se på Påvens Midnattsmässa från Rom via TV: Varför Statstelevisionen i ett protestantiskt land, där hundratusentals och åter hundratusentals svenska soldater genom fyra århundraden har dött för att hålla katolicismen från landet, hela tiden skall hålla på att göra reklam för sådana trosföreställningar är mig en fullständig gåta.

Katolicismen dyrkar likdelar (sk heliga reliker) inuti sina kyrkor, och håller på med rituell kannibalism, låt vara i symbolisk form (men Tridentinska Mötet fastställde redan 1543 att Katolikerna de facto äter människokött, samt dricker mänskligt blod vid sina ceremonier – och på detta måste varje sann katolik tro, eftersom det är en påvlig dogm, och Påven är som alla vet ofelbar – åtminstone har han varit det sedan 1870, då det fastställdes av samma katolska kyrka). Nathan Söderblom, den store svenske Ärkebiskopen som skapade själva begreppet Ekumenik, lär ha betraktat katolikerna som såpass långt ”efter” Hinduer och Buddhister,, att de överhuvudtaget inte var värda att resonera med alls, lika lite som vissa efterblivna kannibalstammar på Nya Guinea. Jag måste faktiskt ge honom rätt på den punkten.

Om vi känner gemenskap inför Julen, är det då inte våra egna anförvanter och förfäder, som vi väljer att fira Jul med ?

För mig framstår ”lajvat” blodsdrickande inte som sunt, och jag förstår inte alls tanken på varför man måste äta upp sin egen frälsare, skära honom i småbitar och stoppa in honom i munnen, ifall man nu inte kan så upp för sig själv inför sina Gudar, utan tvunget behöver en frälsargestalt. Jag har sagt det förut, och jag säger det ytterligare en gång, ifall någon missat förklaringen.

Jag äter sill, skinka och grönkål vid Juletid, men jag äter inte andra människor ! Där går gränsen för mig ifråga om religion, eller vad som är tillbörliga och lagenliga religionsuttryck.

 Grunden till det är inte bara det här med Eukaristin och den rituella kannibalismen i kyrkorna, utan också spädbarnsdopen, Katolikernas ständigt återkommande sexuella övergrepp på barn och mycket annat, som ständigt upprepas, varhelst Katolska Kyrkan visar sitt fula tryne. Ingen annan religion har genom århundraden förbrutit sig så emot svensk och nordisk religion och kultur som just denna katolska kyrka, och man kan inte vara god svensk och god katolik samtidigt – de två begreppen låter sig icke förenas, för som redan Gustav II Adolf och många med andra upptäckt, så måste vi i farans stund kunna förutsätta, att våra medborgare är lojala emot lagen, det egna landet och den egna nationen i första hand, och inte emot någon Påvekyrka.

Inte ens idag får vi hedningar och Asatrogna ha våra egna heliga platser i fred för katolikerna, och deras ständiga skövlingar. Med mord och brand har de alltid farit fram, och nuförtiden  vanpryds fortfarande Gamla Uppsala av en sk ”Påvesten”. Svenska Kyrkan har också huggit ned den nutida gudalunden, stick i stäv emot Länsstyrelsens skötselinstruktioner, och inte ens på vårt lands allra heligaste plats, en plats som är viktig för Hedningar över hela Världen, får vi vara ifred eller utöva vår Gudadyrkan som vi vill. Den sk ”Påvestenen” är olaglig, och ca 1700 personer har redan skrivit på en namninsamling emot den, vilket jag rekommenderar att även ni gör. (använd länken jag nyss gav er)

För några dagar sedan kunde jag läsa en av ledarskribenten Erik Helmersons sedvanliga krior i DN. Han satt och berömde sig av att vara katolik – det är verkligen ingenting att vara stolt över – och påstod också, att just katoliker skulle vara givmildare, godare och bättre än alla andra svenskar, särskilt i Juletid. Vad han har för faktamässig grund till sådana påståenden, eller varför den stora Bonnier-tidningen alls släpper fram sådana lögner, kan jag heller inte förstå. Herr Helmerson borde verkligen erinra sig att Högmod är en dödssynd enligt Katolska Kyrkan, samma kyrka som han anser sig tillhöra, och personligen kan jag inte se något bevis för vad han hävdar, annat han faktiskt gjort sig skyldig till högmodets synd, som vi visserligen alla kan lida av ibland.

Vi hedningar är inte mindre givmilda som grupp betraktat än någon annan, och om vi betraktar det faktum att det finns goda Hinduer, Buddhister, Shintoister och goda indianer och animister här i Världen, varför skulle det då inte också finnas goda Hedningar och Asatroende ?

När jag nu sagt allt detta – vilket jag betraktar som rättvis kritik, ehuru jag självfallet förstår att en hel del katoliker, Hans Helighet Påven inbegripen inte håller med om den saken – måste jag som förut konstatera, att jag tycker mycket om Hans Helighet Franciskus I, som den nuvarande Påven ju heter. Jag har med den allra största glädje tagit del av hans predikan i Peterskyrkan, på Julaftonskvällen – han är verkligen en god herde för de sina, och jag tror alldeles säkert att han har de bästa och godaste avsikter i vad han försöker föra fram. Kort sagt – och som jag förut många gånger sagt och skrivit – Påven framstår för mig som en djupt mänsklig person, men det är hans Kyrka jag inte tycker om, själva organisationen och dogmerna, som jag icke kan dela eller förstå.

Detta år ägnade han sig i vanlig ordning åt att predika givmildhet åt de fattiga, ifrån sin gyllene tron och en ännu mer guldglänsande Peterskyrka, och trots den goda målsättning, som vi alla kan finna i detta, måste jag verkligen säga att det hela skorrar åtskilligt falskt, när det gäller en kyrka och ett samfund som genom två årtusenden samlat mycket mer rikedomar än alla andra, och som fortfarande är det rikaste av alla samfund och kyrkor på Jorden, med sin egen Bankrörelse (Monte de Pasci) och allt.

Dock, till Påvens försvar måste man också säga, att det inte är något fel att önska snar förbättring eller att ändra sina vanor, särskilt inte nu, inför det nya året. Givmildhet kan vi alla utöva på olika sätt, men bäst och omedelbarast är det kanske att ”gräva där vi står” med ett svenskt uttryck, och utöva barmhärtighet emot de vi möter till dagligdags, då vi inte kan göra så mycket åt hela Världen, eller förhållanden på andra sidan jordklotet. Detta år har vi märkt det mer än andra år, då rådande pandemi begränsar även de påvliga ceremonierna – men hans helighet själv skall nästa år resa till Irak och förbättra situationen för de kristna där, sägs det  – och det må vara rätt prioritering, för Påven har onekligen större möjligheter och större diplomatiska krafter än vi själva, som nog intet förmår i den vägen.

Hur många pansardivisioner har Påven ?” lär Josef Stalin en gång ha frågat, i egenskap av Sovjetisk Fältmarskalk. Men, så behöver vi inte fråga, ty hans rike är inte av denna Världen, och han har betydligt mer att säga till om än vad man kunde tro, även i dagens värld.

I sin julpredikan detta år berörde Hans Helighet att ”underhållning” är en fara, som hotar att knäcka och bortskymma Julens idé. Det kan man ju förstå, skriva under på och hålla med om, oavsett vilken religion man nu tillhör, och för katoliker i dagens sekulariserade Värld lär det nog inte vara lätt att hitta ut med sitt medeltida budskap, medan också Italiens befolkning i Juletid låter sina tankar syssla med något helt annat.

Han lär också nyligen ha predikat att Internet blivit till en fara för människorna, som gjort dem småaktiga, intriglystna, grälsjuka och onda i sinnet emot varandra, och även på denna punkt måste jag hålla med honom, ty det ska vara måtta i allt. Men detta år har vi också fått se ett större ont, än blott och bart yttrandefrihet och diskussionslystnad, som givetvis är en stor fara också för den katolska kyrkan.

(teckning av J E Anders, svensk karikatyrtecknare)

 

I vårt land har vi fått se, hur Svenska Myndigheter med Statsminister Stefan Löfvén i spetsen detta år vid påsktid uppmanat ett helt folk att ” genast gå hem och ta avsked av alla sina äldre anhöriga” (så föll faktiskt Statsministerns ord, och vi har fortfarande inte fått någon förklaring till det yttrandet) och hur man därefter initierade en kampanj för avlivning genom morfinsprutor eller med andra ord statligt beordrad Eutanasi, för personer över 70 år.  Som bekant har en undersökningskommission tillsats, som sagt att Regeringen är juridiskt ansvarig för sina egna handlingar, och den Socialdemokratiska versionen av saken, som säger att ett litet Landstingsborgarråd i Stockholm, på eget initiativ satt igång vad som ändå kommit att tillämpas i över sju regioner eller landsting, inte kan vara hela förklaringen.

För egen del undrar jag nu, vad Påven tycker och tänker om detta.

Hur är det med Regeringen Löfvéns andliga kapital, eller dess moraliska ansvar ?

Kanhända är dagens påve inte medveten om vad som händer här, men OM Hans helighet visste det, vad skulle då Hans Helighet tycka om alltsammans ?   man måste komma ihåg, att det tydligen funnits ännu mer långtgående planer från vår Regerings sida, där också förståndshandikappade, de som lider av fysiska handikapp, diabetes, lungsjukdomar, fetma, dålig kondition och ”oförmåga att gå i trappor” också skulle få ”somna in” som det så vackert heter eller sållas ut.

De som företräder Katolska Kyrkan i Sverige – Kardinalen Anders Arborelius inbegripen – har inte sagt ett enda ord om det här – trots att de kanske BORDE ha reagerat, liksom företrädare för all världens andra samfund ?

Denna kristna religion, som säger att just den är bättre än alla andra, gör inte ett enda dugg för människorna i vårt land, när och där den VERKLIGEN behövs.

Gamla tiders påvar tillämpade något som kallades Exkommunikation, eller Bannlysning. Det innebar bland annat, att inga katolska mässor fick förrättas i de länder, grevskap eller territorier som trotsade Påvemaktens vilja, och de som befann sig där, var helt enkelt skilda från hela kristenheten, och för evigt uteslutna ur katolikernas samfund, intill dess bot och bättring kunde ske.

Tänk nu om dagens Påve, Hans Helighet Franciscus I, skulle bannlysa Stefan Löfvén, samt den regering han representerar ?

Dags att AGERA och det NU !! (Eller hur, ers Helighet ? Ave Crux Spes Unica, alltså liksom…)

Jag anser det faktiskt berättigat, och som en fullt logisk handling som jag är beredd att stödja, inte minst med tanke på hur denna Regering de facto betett sig och agerat i år, 2020. Och då har jag inte ens tagit upp de många pedofil-affärerna eller de upprepade sexuella övergreppen emot barn inom Centerpartiet, något som liknar vad som hela tiden sker inom den katolska kyrkan, och vad som Påven själv sagt att han ska få bukt med..

Eller ? Själv är jag ju bara en enkel Hedning, och ingen expert på just Katolicism…

Veckans fall av ”SÅDAN ÄR MONOTEISMEN”

I Norrtälje Kommun, tycker kommunledningen uppenbarligen att alla svenska medborgare skall fira ”Profetens Födelsedag” enligt vad en herre vid namn Pettersson  – som i likhet med mig åtminstone försöker vara en god medborgare – noterar. Petterson frågar sig då genast varför Norrtälje kommun endast tar upp en kristen helg, samt just Profetens Födelsedag enligt en viss religion, som vi kanske inte bör nämna.

För övrigt skall Profetens Födelsedag infalla just idag, och nu hoppas alltså Kommunledningen i Norrtälje att vi svenskar åter skall krypa, krypa och krypa för denna ”underkastelsens religion” samtidigt som Petterson förstås noterar, att alla Asatroende, Buddhister, Hinduer, Shintoister eller Samer och alla andra förstås är totalt exkluderade ur den ”inkluderande” lilla fest som Norrtälje Kommun lär föredra.

Jag har sagt och skrivit det förr. SÅDAN ÄR MONOTEISMEN

Tydligen är det så i Norrtälje Kommun, att man aldrig någonsin har hört talas om Alvablotet, och vad det representerar i form av kärlek till det egna landet och förfäderna – för i Norrtälje är det tydligen bara en massa kristendom och islam som räknasresten räknas inte alls.. Inte ens de som vill fira Mr Trump och / eller Mr Biden, ty vilken av dessa två man bör fira eller helst inte är just för stunden lite oklart.

Från den vackra staden Wien rapporteras om ett NYTT VANSINNESDÅD utfört av en sinnessjuk och överkänslig Islamist, som sprungit runt på stan med bomb-bälte och Automatvapen, samt skjutit ned totalt fyra personer, varav en polisman – det hela skall ha hänt i närheten av en större Synagoga enligt vad som antas, men sådana har man ju tämligen gott om i Wiens gamla stad. Enligt SVT och Österrikes inrikesminister Karl Nehammer är den dödade gärningsmannen en 20-årig IS-sympatisör med medborgarskap i både Österrike och Nordmakedonien. Han är tidigare dömd för att ha försökt resa till IS terrorvälde i Syrien, där han alltså inte fått tillfälle att frottera sig med de sk ”IS kvinnor från Sverige” samt deras avföda, som nu av vår Regering ”plockats in” i landet, och enligt uppgift satts i inledande Polisförhör, som nog är av nöden.  Vi får väl se om vår egen Regering följer upp de inledande förhören, och sätter dessa personer i ”förvar” som det nu kallas – det är nämligen en juridisk möjlighet.

 

Från nattens firande av ”PROFETEN MUHAMMEDS FÖDELSEDAG” i Wien – en riktig ”Pang-föreställning” som synes. Bildkälla: Petterssons blog.

Vi har sagt det förut – och vi säger det igen: SÅDAN ÄR MONOTEISMEN !!

Här så var det bara att ”vandra in” i ankomsthallen…

 

Från den lysande och store Ledaren-Svetsaren Stefan Löfvén i Sverige – ty den store och lysande Svetsaren-Ledaren kan aldrig aldrig säga något tokigt eller fel, än mindre erkänna att han sagt något fel –  kommer idag ett klädsamt beklagande av nattens händelser i den Österrikiska huvudstaden, stick i stäv med Norrtälje Kommuns målsättningar, ty såhär lyder den store, store ledarens ord enligt Svd:

”Jag fördömer starkt terrorattackerna i Wien i kväll, en av dem nära en synagoga. Mina tankar går till offren och deras familjer. Vi måste alla stå enade mot attacker mot vårt öppna samhälle”,

Ja – är det inte enormt vilken Humanitet den store lysande ledaren alltid visar. Han är ju så human, så human. Särskilt under helgen, då han kallade det för ”Uppoffringar” att ta livet av försvarslösa gamlingar över 70 med morfin, och beordrade offrens familjer att stillatigande och med mössan i hand uppoffra fäder, mödrar, farfäder, farmödrar, mormödrar, morfäder, fastrar, mostrar – ja alla som berövats syrgas på sina äldreboenden faktiskt – ty dem måste vi ju då enligt Statsministern bara ”offra” – fast frågan lyder – enligt vems religion ?

Svetsar-Stefans egen lilla religion, filosofi eller tanke-stuga kanhända, fast man inte kan kalla en sådan förkunnelse för vare sig hednisk, kristen eller något annat.

I Österrike huttlar man inte med Islamismen. Där underkastar man sig inte. President Macron, och alla Europeiska ledare av betydelsedit hör aldrig Stefan Löfvén, som vi vet – har kallat islam en hårt trängd religion, trots det dagsaktuella ”firande” av dess Profet som nu ägt rum i Wien och på andra platser. Själv är jag alldeles övertygad om att det är President Macron, samt myndigheterna i Europas övriga civiliserade stater som har rätt, och inte Stefan Löfvén.

De terror-händelser vi ser har ett klart och tydligt samband med islam, och det kan vi alla inse. Denna religions utövare har också ett ansvar att ta, men frågan är naturligtvis om de alls är mogna att ta i tu med den saken, för precis som när det gäller kristendomen, har just deras religion kommit att förknippas med så många vidrigheter och våldsdåd, att det nästan är pinsamt. Även om den Svenske Statsministerns uttalanden för dagen är mer klädsamma och inte lika pinsamma som vanligt, återstår det nu att se, om man kommer sätta kraft bakom orden, och inte låta det här stanna vid rena krokodiltårar eller en läpparnas tomma bekännelse allenast.

Visserligen kan man inte begära, att en tredje eller fjärde rangens nation som Sverige, ledd av en sk ”Feministisk regering” genast skall lägga om sin utrikespolitik – ni vet väl att den också är ”feministisk” enligt just Stefan Löfvén – men att konkreta åtgärder som syftar till att ta bort allt penning-stöd till islam, och lägga ned hela det bidragsindustriella komplexet, är på sikt nödvändiga. Detta angående ”uppoffringar” som ju statsministern själv har talat så mycket om…

Tips: Fira PROFETENS FÖDELSEDAG alldeles själv – som i Norrtälje. Steg ett: skriv ut denna bild med färgskrivare. Steg två: KLISTRA UPP DENNA BILD med vattenglas på en lämplig plats nära dig – FÖR ATT EFTERLYSA GETTER ÄR INTE OLAGLIGT  och vi sa inte VILKEN profet det handlade om… (Politiko-religiös satir, ganska harmlös och ofarlig)

Tips nummer två – vill ni lära er något om Getter i Asatron, se här denna händiga blogg med grund-info...

Ja, i gårdagens blogg nämnde jag en svensk kvinnlig filosof vid namn Jonna Bornemark, och en annan kvinna med samma efternamn var ju barnvise-författarinnan Gullan Bornemark, som skrivit skäligen harmlösa små visor om getter och andra kreatur, och att fira Profetens Födelsedag med en barnvisa är inte förbjudet, om jag förstår saken rätt, och kan heller inte skada någon.

I våra närmaste grannländer Norge och Danmark har det redan vuxit fram vågor av folkliga protester emot Islam och islamismen. Där står ingen längre med mössan i hand och bockar samt kröker rygg, som i Norrtälje.  I Danmark har det politiska partiet Nye Borglige lovat att publicera Många Många Mohammed-karikatyrer, dagen till ära. Både Berlingske Tidene och Weekend-Avisen samt sannolikt många många fler danska tidningar har lovat publicera publicera och publicera dem, och det tycker jag nog också man ska.

I den Norska staden Bergen har den lokala Moskén också prytts med bilder av Profeten Mohammed, som omtänksamma och vänliga Norrmän klistrat upp. Lokala muslimer tillåts gråta och skrika övergivet som små barnrumpor i lokalblaskan ”Bergens Tidene” istället. Deras ”allsmäktige Allah” ni vet – alla barn behöver ju en låtsas-kompis  – kan inte förhindra saken, och den lokala ordningsmakten är också otroligt, fullständigt maktlös – precis som vid Hemliga Koran-bränningar på den svenska landsbygden – för Sverige är till ytan ett mycket stort land – och vilken Sharia-polis skall nu förhindra sådant ??

Själv tycker jag onekligen, att det Norska sättet att fira ”profetens födelsedag” har något fartfyllt och festligt över sig.

Tips till våra minsta: Såhär enkelt kan också DU teckna profeten Mohammed.

Provokativt ? Värt att döda oskyldiga för ??

(Bildkälla: Charlie Hebdo !)

Sisådär – Vi har nu firat denne store store och höghelige profet på ett sätt, som hans nutida anhängare verkligen förtjänar. Är vi Nordbor, Svenskar och Européer respektlösa – ja kanhända… ?

Men kom ihåg att för varje kula ni skjuter på oskyldiga, så kommer vi sätta upp en bild till och en bild till och en bild till… Och för varje bomb som sprängs, för varje liv som tas – kommer vi bränna minst en Koran – en symbolisk handling – som inte skadar någon mer än högst illusoriskt.

Och därefter bränner vi en koran till och en koran till – ja – det blir många braskaminer att fylla – hur ska ni hindra det, förresten ?

Där hör ni – Och hör sen !!

Nya oklarheter om Mordet på Tommie Lindh – Varför kom inte Polisen ?

Mordet på Härnösandsbon Tommie Lind, liksom den flerfaldiga våldtäkten på hans flickvän har väckt upprörda känslor hos en mycket stor del av den svenska allmänheten. Först visade det sig att den allmänna Åklagaren ljugit beträffande orsakssammanhangen, och att hon förnekat att Tommie Lindh försökt skydda sin flickvän, men blivit nedstucken av en Sudanes, en viss Abubaker Mohamad Awad, 23 år gammal. Sudanesen är sedan tidigare är dömd för sexuellt ofredande mot en minderårig svensk flicka, butiksstöld och narkotikabrott, men ”kan inte utvisas” enligt vad myndigheterna påstår, eftersom de ska ha tilldelat honom medborgarskap redan 2011.

Nu har det visat sig att polisen fick tydliga samtal om vad som höll på att ske ifrån den våldtagna. Enligt vad som sagts på SVT igår gjorde hon ett klart och sammanhängande intryck, och kunde ge Polisen alla uppgifter som behövdes, men ”operatören” i dess ledningscentral skulle på något mystiskt sätt ”inte ha hittat” adressen till Volontären 1444, där Tommie Lind bodde, och där hans flickvän våldtogs. Också andra media än SVT har noterat det hela, som nu skall vara under utredning hos polisen självt, och i gårdagens sändning av nyhetsprogrammet ”Rapport” som de flesta svenskar ändå ser, söker den våldtagna kvinnan, vars fästman stacks ned med flera knivhugg rakt framför ansiktet på henne, ändå ett svar på hur myndigheterna behandlat dem.

Polisen skulle enligt SVT också ha lyckats förväxla adressen med ett sk ”LSS boende” i grannskapet, och skickade inte någon patrull förrrän efter den andra våldtäkten fullbordats, och Tommie Lind redan var död. Man kan självfallet bara spekulera om den arbetsbelastning som kan ha rått i Polisens ledningscentral vid klockan halvsju en morgon, men hur någon förväxling alls kunnat uppstå, eller alla SVT:s påståenden om att Polisen inte skulle ha tillgång till rätt adressmaterial, stämmer inte alls.

Det är väl känt sedan länge, att Polis och andra ”Blåljusmyndighter” använder samma kartmaterial från Lantmäteriet – se exemplet ovan – både Volontärvägen nr 14, varifrån samtalen kom, samt det aktuella boendet syns på kartan ovan, och både Lantmäteriet själv och MSB – Löfvén-Regeringens nya Myndighet för Samhällsskydd och Beredskap använder samma kartor.

Varför misslyckades man då totalt med den skäligen enkla uppgiften att läsa en karta, respektive skicka en polispatrull ?

Ingen journalist tycks i dagsläget fått reda på det, men när Abubaker Mohamad Awad äntligen tillfångatogs, och togs in till förhör av polis, stod han rakt fram och skrattade, showade och räckte ut tungan åt poliserna, skojade och ”plojade” framför förhörskameran – och det lät man alltså honom hållas med, helt utan ingripanden eller kommentarer. Nu kan man ha olika åsikter om hur ett gripande för mord respektive våldtäkt, samt Polisförhören efteråt vanligen går till, men varför lät man en känd kriminell stå och göra V-tecken efter sitt mord, respektive en dubbel våldtäkt ?

Hör det till vanligheterna att det går till så på svenska Polisstationer – och varför ställde Polisen upp på detta ?

”Samhällsnytt” kan idag berätta om hur en Hijab-bärande islamsk kvinnlig extremist, plötsligt antogs till Polisutbildning, när det ändå framgått att en grundläggande säkerhetsprövning visat, att hon varit helt olämpligt för detta, såväl som någon statlig anställning överhuvudtaget. Fallet lär vara uppe i Polisens ansvarsnämnd, PAN, men ändå kräver Polisfacket nu att kvinnan ska godkännas, och släppas fram till utbildning…

Hur skall vi etniska svenskar alls kunna lita på Polisen i framtiden, när sådant nu förekommer ?

Enligt BRÅ, en annan statlig myndighet, förblir 30 % av morden i Sverige ouppklarade (siffra från 2018, inga nyare siffror finns) samtidigt som bara 12 % av våldtäkterna klarades upp år 2017.

Är det egentligen konstigt, med tanke på vilka personer som redan kan ha infiltrerat Poliskåren, och tydligen är verksamma där ?

Under tiden vi väntar på en bättre och Sverigevänligare regering, respektive en mer effektiv Polis, så finns det bara en enda sak som vi enskilda medborgare kan göra för att skydda oss – och det är att inte umgås med kriminella eller invandrare, och inte släppa in dem i våra hem…

Tyr hette en gång rättvisans gud – och han fick lära sig ”den hårda vägen” att det inte går att föda upp Vargar eller Lokes avföda i vad som skulle vara gudarnas land…