Det är svårt att vara ödmjuk, då man vet att man är bäst. Långt före det att SVT:s grafikredaktion uppdaterade sig på dagliga data från Johns Hopkins-institutet under Covid-19 pandemin, rekommenderade jag – som ni väl alla minns – dem att ta del av data från den sajten. Sedermera blev den allmänt spridd. Och långt före det att DN:s, SvD:s och SVT:s grafikredaktioner använde data från amerikanska ISW – Institute for the Study of War om kriget i Ukraina, så var det JAG och ingen annan är JAG (av den kristne gudens synnerliga nåd och Hedniska Makters uppenbara bistånd utsedd till Överfurir Josef Porta) som tipsade dem om det. Jag var FÖRST helt enkelt…
Josef Porta, ex officio…
Jag har sagt det förut – och jag säger det igen. Hedniska Tankar LEDER – andra bara FÖLJER. Danska media har redan upptäckt den amerikanska twitter profeten ”Jomini of the West” (alla militärhistoriskt bildade personer vet vem Jomini var, men svenska journalister vet det inte – eftersom de inte ens har någon allmänbildning) och citerar honom ofta. Här i Sverige får vi ingenting veta om de verkligt kvalificerade sammanställningar som görs utomlands av läget i Ukraina. Den här underrättelserapporten – för det är så man måste se den – används inte av SVT, till exempel – som bara citerar en skäligen gaggig och numera för länge sedan pensionerad överstelöjtnant, som jag också haft en del att göra med, och dessutom inte gillar – rent personligen – av det skälet att han är en lögnare och bedragare, inte bara en lokalpolitiker i Danderyd.
Sagde Övlt däremot, har koll på källorna, och det har jag också. Därför har jag nu tänkt redovisa detta.
Klicka på lägesbilden ovan, så att du får upp den i stort format ! Svenska och Västerländska media har haft en egendomlig tendens att övervärdera Ukrainska insatser den senaste veckan, medan de genomgående underskattat och nedvärderat de ryska. Detta kan visa sig vara ett mycket farligt misstag, eftersom Ryssland visat sig kunna överraska många gånger förr. Hela det besinningslösa och folkrättsvidriga överfallet på det fredliga Ukraina är ett bra exempel på det – nästan alla media i väst lät sig vilseledas, liksom stora delar av befolkningarna – och ingen förutsåg vad som nu pågått i nästan tre veckor – utom experterna, såklart.
Vad som i själva verket hänt, är att republiken Ukraina nu förlorat 25 % av sitt territorium till lands. Det berättar aldrig svenska media, som istället förvrider sanningen emot ett ryskt nederlag och en ukrainsk seger – något man verkligen inte bör ta ut i förskott. Även om vi alla såklart har våra sympatier på den Ukrainska sidan (det har jag med) så får vi inte dra förhastade slutsatser om Rysslands beteende och krigsmål i detta läge. Ryssland har redan vunnit sitt mål att skapa en landkorridor fram till Luhansk och Donetsk, och så när som på den belägrade och hårt trängda staden Mariupol har detta lyckats. Den förväntade sjö-invasionen emot Odessa har inte kommit igång, trots att amerikanska bedömare ständigt papegojmässigt upprepat i flera veckor att den skulle komma inom 24-96 timmar – men så har som väl är inte skett.
Det krävs inte mycket strategisk kompetens för att förutse, att det borde vara ett ryskt krigsmål att slå ut och erövra Ukrainas sista öppna hamn, och därmed helt skära av landet från alla sjötransporter. Likaså är det en lätt genomskinlig slutsats att Ryssland måste erövra Charkiv, Sumi och Kiev – alla tre viktiga nyckelstäder vid Ukrainas nordgräns, som förutom huvudstaden också har avsevärda naturtillgångar. I söder och öster har Ryssland den uppenbara avsikten att tränga fram till Dnjepr, vilket till och med en rysk oppositionell som Boris Nemtsov lär ha avslöjat före sin död för många år sedan.
Nu gör man sig ofta lustig över de ryska försöken, och säger att de ebbat ut – och källor typ Financial Times säger att det skulle vara en hemlig fredsuppgörelse på gång mellan de ryska och ukrainska regeringarna. Man sprider ut rykten om att Ryssland skulle ha framhållit länder som Sverige och Österrike som goda exempel för Ukraina, och krävt att Ukraina skulle förbli neutralt, utanför NATO och utan några utländska militära styrkor överhuvudtaget, och påstår till och med, att President Zelensky redan skulle ha gått med på detta. Det återstår nog att se, ifall det verkligen är sant. Man påstår också, att Ryssland skulle kunna diktera för Ukraina att ukrainarna nästan måste halvera sin försvarsmakt, och i gengäld skulle Ryssland då genast vara villigt att lämna tillbaka alla områden som de erövrat, sedan detta krig började.
Inte heller det framstår som särskilt sannolikt. Det skulle vara högst svårt för Ukrainas president att i nuläget förklara för sin egen befolkning att de måste halvera sin armé, just när de blivit överfallna av Ryssland och lidit svåra civila förluster. Ukrainas befolkning har heller ingen större anledning att lita på den ryska arméns högst eventuella tillbakadragande, särskilt inte efter händelser som beskjutningen av ”säkra” civila konvojer, eller illdåden i Cherson och Mariupol.
Ryssland kan mycket väl ha räknat med mindre ambitiösa krigsmål från början, men inlett sin erövring med målet att bara utöva terror mot Ukraina, och sätta landet under stark press – och sedan ”spela läget” helt därifrån. Men titta noga på vad som händer för den Ukrainska armén längst österut, där den varit invecklad i strider mer än sju år nu – och ”inte har några särskilt formidabla försvarslinjer” enligt Amerikanerna. Klicka på bilden nedan !
Vid staden Severodonetsk har den ryska artilleribeskjutningen intensifierats, liksom mot Mariupol. Allra längst upp i nordöst kan Ukraina snabbt förlora en hel brigad, som kan bli inringad, och då riskerar hela fronten söderut emot Mariupol att rullas upp. Mariupol försvaras bland annat av den berömda Azov-bataljonen, som svensk press aldrig vill nämna vid dess rätta namn. Numera är den utökad till ett helt regemente, och den har en hela bataljonsstridsgrupp i Charkiv, samt en i Kiev – där Ukrainas nyuppsatta ”Främlingslegion” nu också finns insatt i de norra förorterna. Ukraina har sannolikt bara tagit emot högst 4000 utländska frivilliga, däribland högst ett hundratal svenskar – polacker och amerikaner är mycket mer manstarka. Samtidigt vet vi, att inte mindre än 16 000 muslimer och tjetjener, syrier med mera drägg och mänskligt avskum är på väg att med rysk hjälp sättas in i Ukraina – återigen i vad som förmodas vara ett rent terror-syfte.
Men – det viktiga är vad som kan hända om Mariupol faller – Ryssarna får då tillgång till sju stycken bataljonsstridsgrupper, som kan reorganisera och ånyo sättas in. I norr kan samma sak hända med fem ytterligare stridsgrupper i bataljons ram – och Ukraina får i så fall fly hals över huvud med sina återstående fyra brigader från öst. Samtliga av dem lär vara pansarskytteförband, men hur många fordon de har kvar och hur snabbt de kan röra sig är osäkert. Dessutom finns det flera ”kittlar” – ni minns kanske den tyska termen ”kesselschlacht” i norr, där Ukrainska förband är instängda och under belägring – detta får vi aldrig höra talas om i svenska media.
Inringningarna vid Charkiv och Sumy är typexempel på detta. Å andra sidan har amerikanska bedömare helt rätt i att Ukrainarna har varit mycket framgångsrika i sin fördröjningsstrid, och lyckats försena den ryska tidtabellen med flera veckor. Underhållsvägarna – som löper västerut emot Kiev på kartan ovan är utsträckta, och ryssarna blir hela tiden utsatta för eldöverfall, eller riskerar att förlora sina uh-baser. Men – återigen – faller Charkiv eller Sumi, så frigörs tiotals ryska bataljonsstridsgrupper, och kan solfjäderformigt rycka fram över den östra sidan av landet – vilket kan leda till en förlust och inringning av kanske en tredjedel av den ukrainska armén.
Man har påpekat att det ryska taktiska uppförandet är mycket dåligt, och svårförklarligt nog helt bundet till vägarna. Att framryckningen nu avbrutits, och att ryska styrkor inte gör några förnyade försök att anfalla, skall vi inte fästa för mycket avseende vid. Det kan hända, att detta avbrott skett på direkt order från Kreml, eller att det sker en gradvis återhämtning – hittills förekommer inga nämnvärda protester emot Putinregimen i Ryssland.
”Flitigt läsa gör dig mycket klok – DÄRFÖR: LÄS VARENDA BOK !!”
Observera nu vad som händer i Twitter-klippet ovan – förutsatt att det nu är äkta, och inte manipulerat. Det skjuts ett pansarskott från vänster i bild, men ryska pansarskyttefordon kör rakt ut på det öppna fältet – de gör inte motanfall in i den mycket glesa skogen, som de borde. Längre bak i kolonnen reagerar till slut en ensam stridsvagnsskytt alldeles rätt. Han ger eld emot de Ukrainska infanteristerna med sin stridsvagnskanon, men antagligen försent. Detta är närmast ett ”skolexempel” på hur eldöverfall stereotypt kan gå till – nästan som det vore hämtat från legendariska ”H Storm 3” eller Handbok Stormakten från det fjärran 1980-talet. Blir den ryska taktiken inte bättre än såhär, är det uppenbart att man förlorar.
Här är ett annat ”föregivet äkta” exempel. En ensam rysk stridsvagn (T-80 ??) övergår ett vattendrag, men råkar omedelbart in i ett minförsåt. Vi förstår nu, varför Ukrainas Regerig så enträget ber om svenska stridsvagnsminor – men här gäller som alltid, att kunna skilja på mina och dina – minor som läggs ut nu, kommer ligga kvar efter krigets slut.. Sånt här får du aldrig se på svt – som istället bara sänder ”civila snyftreportage”.
Självklart är lidandet i Ukraina med omnejd stort, men vad svenska journalister gör, är att som ”Putins nyttiga idioter” spela honom rakt i händerna – de framhäver hela tiden ”flyktingkatastrofen” och skapar därigenom ett falskt intryck av hur själva kriget går, eller hur det verkligen förs – eftersom de aldrig berättar om den faktiska, militära situationen.
Här är åter en bild av det faktiska militära läget, som det såg ut klockan 2300 igårkväll, 16 Mars 2022. En bild, som svenska media aldrig visar dig, utan helt förtiger. De ryska styrkorna – bland annat ett helt luftburet Regemente, har blivit tillbakaslagna tre gånger, när de försökt att övergå floden Irpin per broar. Ändå kan de – trots att deras främsta enheter i sydväst är isolerade (2 bataljonsstridsgrupper !) fortsätta sin framryckning söderut, och inringa Kiev. Om de sex bataljoner som finns öster om Kiev kan framrycka, är osäkert – de kan sannolikt ha brist på underhåll – men observera den stora ukrainska ”fickan” runt Nichny – något som nästan liknar den tyske general Hubes berömda ”ficka” under andra världskriget, 1943 vid Don – här var glesa tyska förband inringade, precis som de Ukrainska – och band som nu upp tre hela regementen – men i det tyska, historiska fallet lyckades enstaka tyska soldater nattetid smyga sig ur den ryska inringningen, fastän de fick lämna ifrån sig mängder av materiell – något liknande kan mycket väl hända snart i den öppna terrängen nordöst Kiev. Ryssarna har handlingsfrihet för minst ett stridsvagnsregemente (se Charkiv-bilden ovan) och med det kan de svepa ned söderut, antingen emot Kiev eller mot Charkiv, beroende på vad de vill uppnå. Slaget om Kiev är långtifrån över – och dessutom vet man, att ryssarna har dolda sabotage-förband inne bland den Ukrainska befolkningen, ungefär som vi har i Stockholms nordvästra förorter – fast där kallas de ju för ”grupperingar” och ”gäng”..
De amerikanska journalister, som blivit nedskjutna i eller nära Irpin, blev det därför att de råkade ut för tjetjensk milis, enligt vad envisa rykten förmäler. Muslimska frivilliga gillar inte journalister från väst, vad det nu kan bero på…
Studera slutligen denna karta över läget i söder, och ävenså Gammalsvenskby, vars 200 svenskspråkiga Regeringen Andersson gör ingenting ingenting ingenting alls för att rädda, hjälpa eller evakuera – trots att den mycket väl kunde ha gjort det. (klicka på kartan för att få upp en förstoring)
Den ryska offensiven har kört fast runt Mykolaiev, där stora förband ännu binds, medan Ukraina försvarar staden med minst tre bataljoner. Men i Cherson hittades igår en stor vapengömma, med bland annat svensktillverkad pansarförstöringsmtrl, efter vad ryska media vet att berätta. SVT Rapport visade igår 1930 bilder på denna mtrl, som man fått ifrån den ryska sidan, och helt okritiskt publicerade. Man sade också på svensk statstelevision, att dessa vapen nu skulle användas av ryssarna emot Ukraina – i vilket syfte detta sades av svenska journalister, kanske ni själva kan spekulera om – jag säger ingenting – men något syfte hade man säkerligen…
Vi förstår också, att det är framstöten emot Kryvyi Rih och vidare norrut som är det viktiga för Ryssland här – men samtidigt vill de nog inte utsträcka sina underhållslinjer för långt, när de bara har Cherson som sin enda större bas. Det kan vara så, att man med avsikt väntar med att köra norrut, trots att det finns enorma ”frontluckor” i de ukrainska linjerna. Kan Ryssland få in mer trupp och materiell via Kertj-sundet, vilket realistiskt sett kan ta några dagar, så kan denna front hastigt börja röra på sig. Om en sjöinvasion emot Odessa verkligen kommer, så finns det som vi ser ett helt regemente i Transdnjestr, och om man luftlandsätter fler förband mellan Mykolajev och Odessa, så ligger de Ukrainska försvararna illa till – men det bör nog bedömas så, att Ryssland avstår från att göra detta.
Svensk TV och svenska media resonerar fortfarande i blindo, och med stor inkompetens om vad som verkligen händer i Ukraina. Vi får bara se flyende civila på TV, i stort sett – och uppmanas alla att själva ta hand om ännu en ”flyktingkatastrof” eftersom våra myndigheters insatser visat sig totalt underhaltiga. Bland annat uppgav SVT Rapport idag i sin 1930 sändning att det saknas 150 000 av 160 000 omedelbart nödvändiga sängplatser.
Samtidigt är det med militära maktmedel och INGENTING ANNAT som kriget kommer att avgöras. Det har såväl Ryssland som Ukrainas hjältemodige President gjort klart för oss, och att tro något annat, är att tro på en illusion – eller en ”medialögn” och ”ett spel för gallerierna” som just nu kablas ut i alla våra media.
Krisen och kriget är fortfarande långtifrån över, och jag vill mana er alla till vaksamhet.
Nästan vad som helst kan fortfarande hända – och kom ihåg hur fel våra politiker i årtionden haft om hela den försvarspolitiska situationen.
Jag avslutar dagens ampra inlägg i en lite glättigare och måhända opassande ton, företrädd av den ungerska sångerskan Vali Rácz, på sin tid ett kiligt vax, av den sort som Josef Porta och väl även Josef Svejk en gång kan ha lyssnat till – via radio eller grammofon.
Glömskans frid över mitt enkla stoft, och kom ihåg att kriget fortfarande pågår.
”Gewaltig ist, was in Osten Vorgeht”
Hedniska Tankar 