Neanderthalkonsten omtalad… (inlägg från 23 Februari 2018)

”The Independent” och andra läsvärda tidningsmedia utomlands, lanserar nu liksom svagt faktaunderbyggda och ofta dåligt researchade Dagens Nyheter i Sverige nya forskningsresultat. Dr Chris Standish vid universitetet i Southhampton har hittat vad som otvivelaktigt är 65 000 år gamla grottmålningar i Spanien, och på den tiden fanns inga Homo Sapiens i Europa, varför det hela måste vara ett verk av Homo Neanderthaliensis eller Neanderthalare. Tidigare har forskare påstått, att Neanderthalare inte alls skulle kunna skapa konst, eftersom man hävdat att de inte skulle ha förmåga till abstrakt tänkande, trots att deras genomsnittliga hjärnvolym var större än vår, och att de också – för minst sådär 80 000 år sedan – gav upphov till Kaukasoiderna. Någon rasism ligger nog inte i just detta, för alla journalister måste erkänna att de Neanderthalare som levde i Nordeuropa var ljushyade i minst 200 000 år, och även om vi tar fullständigt fel på tidpunkten för när Neanderthalarnas förfäder lämnade Afrika – det skedde för över 350 000 år sedan, och inte 120 000 år sedan,  så vet vi via den svenske forskaren Svante Pääbos och andras genforskning att Neanderthalarna redan tidigt gav upphov till de första Nordborna, och att de otvivelaktigt var ljushyade som vi, när de sent omsider kom hit för 37 000 år sedan 64 000 år gamla bilder från La Paciega-grottan i Spanien Upptäckterna i Spanien innebär en ny syn på förhistorien och människoblivandet. Man har i årtionden diskuterat om Neanderthalarna var en separat människoras, eller om de måste betraktas som en annan djurart, vilket är det sannloka, men de var inte mindre genetiskt skilda från oss än att korsbefruktningar kunde uppstå, ungefär som mellan åsnor och hästar – och där representerar den betydligt kraftigare byggda och starkare Neanderthalaren närmast åsnan, medan de spensligare och rörligare människorna kan sägas vara analoga med hästarna. Ändå var det – som Svante Pääbo klart visat – bara så att kanske 1 par på tiotusen i en population bestod av kombinationen Neanderthalare – Sapiens, medan urmänniskorna i 9999 fall av 10 000 inte beblandade sig med varandra alls – dåtidens Europa var tillräckligt stort för att de knappt skulle kunna se, möta eller ens veta om varandras existens – men under en hel istid av tid räckte det till slut för att de betydligt mer hjärnrika och långskalliga Neanderthalarna skulle dö ut så småningom. Nu är det i och för sig med hjärnor som med plånböcker, inom vissa givna gränser har storleken mindre betydelse – vad som betyder något är i stället hur innehållet är organiserat – Neanderthalarna hade till exempel mycket större luktlober än vi, varför deras smaksinne och luktsinne kan ha varit mycket högre utvecklat. Stora näshålor gjorde dem inte bara i stånd att överleva bättre i en istida miljö – luften förvärmdes något innan den kom ned i lungorna – de kunde också lukta sig till bytesdjur på betydligt längre avstånd, också i ett vinterlandskap. Nu visar det sig också att deras sinne för abstrakt tänkande var lika välutvecklat som vårt, och att de hade uppfunnit konst, hantverk och till och med ritningar. I Spanien har man tidigare hittat smycken av snäckskal, som gjorts av Neanderthalare de också, och som har prydligt borrade hål, och i deras sista fäste neråt Gibraltar (de uppfann aldrig skinnbåten eller kanoten, och skulle så småningom utrotas av den mer talrika Sapiens-variant de själva varit med och gett upphov till) har man också tidigare upptäckt 40 000 år gamla lämningar efter dekorationer på grottväggar. Djurfigurerna i vad som verkar vara fångstgropar eller inhägnader har lagts till av senare Sapiens, enligt vad man tror, men resten är Neanderthal-teckningar i original. Kanske ser vi en flod, och hagmarker eller fångstgropar bredvid den – och en mänsklig figur på väg ut ur en grottöppning ? Karta, konst eller ritning ?? Tydningen av Neanderthal-konsten är än så länge oklar, men vad som står helt klart enligt brittiska forskare, är att Neanderthalarna hade hög förmåga till abstrakt tänkande, och kunde avbilda världen i form av symboler, precis som vi själva. Vetskapen om att de också hade en religion, begravde sina döda mycket noggrannt – och till och med gav dem blommor, med symbolisk eller helande betydelse – har jag redan skrivit om förr – så deras kultur var mycket mer utvecklad än vad man hittills trott. Hur de lät är en annan omstridd fråga, men att Neanderthalarna också var förmögna till ett språk är också helt klart sedan länge – deras stämband, struphuvud och munapparat var inte mycket annorlunda än vår egen, och med så mycket hjärnkapacitet som de hade, bör där också ha funnits utrymme för språklig förmåga. Vit hy, rött hår och blå eller gröna ögon är typiska Neanderthal-drag. Befolkningar söder om sahara saknar alla Neanderthalgener, men Nordeuropéer har mest av alla, eller upp till 20 % För ett par år sedan publicerades det på BBC ”rekonstruktioner” av deras röster, baserade på strupens längd, lungvolym och liknande – men resultatet verkade mest påminna om skrikiga, högljudda troll   – vilket våra förfäder sannolikt också kom ihåg.

DN:s Vetenskapsredaktion spekulerar om Neanderthal-religion… (29 Maj 2016)

I dagens nummer av Dagens Nyheter – fortfarande landets största dagstidning, men låtsasliberal – skriver Karin Bojs från tidningens vetenskapsredaktion en krönika, som inte är lika tendentiös som vanligt. Ämnet är den här gången Neanderthalarnas eventuella religion, eller andliga intressen. Ett kvistigt spörsmål, som även jag har behandlat tidigare. Karin Bojs berör ”Blomster-begravningen” eller den påstådde Schamanaen från Shanidar 4, ett Neanderthal fynd från norra Irak, där man fann en manlig individ i 35.års åldern översållad med ringblommor, men också pollen från andra växter, till exempel rölleka, tistlar, malvor och andra kända läkeväxter.

Ingången till Shanidar-grottan i Irak, där man redan på 1960-talet gjorde ett omstritt fynd

Nu har man velat bortförklara detta som ett verk av den Persiska Jirden, ett litet, råttliknande djur som är känt för att just äta ringblommor och dra in pollen i sina bohålor, men vad Karin Bojs inte nämner, är att rekonstruktioner av Shanidar 4 visar blommor prydligt upplagda i buketter och buntar – och det faktum att olika växtpollen dominerar i olika delar av fyndet (eller rättare sagt olika delar av marken bredvid den döde) tyder just på, att blommor och läkeväxter ordnats på ett prydligt sätt, med bevarade stänglar och allt – råttor plockar inga blombuketter, och lägger dem prydligt ordnade vid sidan av en grav.. Dessutom har man nu hittat fynd från grottan Bruniquel i Frankrike – där någon – otvivelaktigt en eller flera Neanderthalare och inte någon människa, eftersom fynden är ungefär 170 000 år gamla, och vid den tiden fanns inga moderna människor i Europa alls – har brutit av stalagmiter från grottans tak och prydligt lagt dem i en halvcirkel tillsammans med djurben, och sedan tält en eld i mitten. Något sådant kan inget djur göra. Det gör man bara av en speciell orsak – men vilken ? Om Neanderthalarna alls hade någon religion eller inte, förblir en omstridd fråga. Karin Bojs uttalar sig för en gång skull återhållsamt, och utan att dra förhastade slutsatser i någotslags PK-mani eller någotslags PK-anda, som DN och andra i den svenska journalistkåren tyvärr gör. Neanderthalarna begravde otvivelaktigt sina döda med stor omsorg och noggrannhet – men detta betyder inte nödvändigtvis att de hade någon religiös tro, eller någon tro på livet efter detta överhuvudtaget. Även idag håller människor begravningar mer för de överlevandes skull än för de dödas – ingen kan ju vara med om sin egen begravning, av naturliga skäl – och för att nå ett ”gott avslut” – Neanderthalarna kan mycket väl ha resonerat på samma sätt. Vi vet alla att svenska journalister ofta agerar i flock, eller så att säga bär sig åt som en hord av apor – det vore kanske att göra våra Europeiska förfäder en smula orätt, om vi kallade dagens journalister för Neaderthalare, eftersom det vore att ”göra ned” de stackars Neanderthalarna… ”Ärade publik ! Jag är inte journalist, eller just någon Talare… Jag är nämligen… Neanderthalare….” (rekonstruktion från Neanderthal-museum i Mettman, som jag också besökt) SVT är vanligen inte bättre – vänta bara ska ni få se om några blogginlägg framåt – men liksom av en händelse publicerar det idag en artikel om Svante Pääbo och The Neanderthal Genome project. Det visar sig nu, säger SVT – att asiater och vita européer skall ha så mycket som 20 – 30 % Neanderthal-DNA i en del fall – och detta är mycket mer än de maximala 20 % som förut nämnts i sammanhanget, ja överraskande mycket.

– När man adderar ihop generna från olika människor kan man komma upp i 20 procent eller till och med 30 procent eller ännu mer av neandertalarens totala genom som finns i nu levande människor, säger Svante Pääbo, professor i evolutionär antropologi vid Max-Planck-institutet i Leipzig. Svante Pääbo är medförfattare en av de två studierna kring vårt släktskap med neandertalarna som i veckan publiceras samtidigt i de två största vetenskapliga tidskrifterna Nature och Science. — — – Förmodligen är det så att de hybridindivider (av manligt kön) som uppstod när man blandade sig med neandertalarna, hade problem med sin fertilitet och därför har man förlorat en hel del av neandertal-genomet. Så för tiotusentals år sedan var det alltså ”hybridkvinnorna” som lyckades föra vidare sina gener, för de enskilda männen var det troligen svårare.

Otvivelaktigt är det emellertid så att människans utvecklingshistoria inte är så rak som man förut trodde. Afrikaner har inget Neanderthal-DNA (högst ca 2 %) och det finns alltså viktiga skillander mellan olika människoraser – alla har vi inte samma genetiska egenskaper, men det osäkra är förstås vad detta betyder i praktiken… Jodå – olika raser existerar faktiskt ! Varje rättsmedicinare, antropolog och läkare vet faktiskt så mycket…  

Genetikerna bevisar: Jodå – det ÄR skillnad på folk och folk… (inlägg från 23 februari 2016)

Förra veckan publicerade en forskargrupp bestående av genetiker i USA nyheten, att mänsklighetens utvecklingshistoria inte är så enkel som det har framställts. Den rådande ”ut från Afrika!” hypotesen som förlägger alla moderna människors härstamning till östafrika har börjat få stryka på foten för den gamla ”mångkärne-teorin” som slår fast att flera olika grupper av Hominider var för sig och på helt olika ställen på vår planet kan ha bidragit till uppkomsten av Homo Sapiens Sapiens, den nu levande enda intelligenta Hominidarten. Redan på 1990-talet avslöjade den svenske forskaren Svante Pääbo att Homo Sapiens Sapiens och Homo Sapiens Neanderthalensis – alltså Neanderthal-människan delar nästan 97 % eller mer av sin arvsmassa, och att alla moderna, nu levande människor – utom Svarta Afrikaner från söder om Sahara – faktiskt bär på minst 2 % Neanderthal-gener. Nordeuropéer bär minst 5 % Neanderthal-DNA, och i enstaka fall ända upp till 20 % – åtminstone enligt en del forskare – och samtidigt har ”The Neanderthal Genome Project” som syftar till att göra en komplett kartläggning över arvsmassan, nu hunnit klar till sådär två tredjedelar.. Det har aldrig någonsin gjorts något fynd av Neanderthalare i just Afrika, och under hela deras 400 000 år långa historia, spred de sig aldrig till Amerika eller Australien, utan stannade i Eurasien, medan den vetenskapliga ”sanningen” ända fram tills nu har varit att Homo Sapiens – som helt och hållet ska ha utvecklats i Afrika, där Neanderthalarnas förfäder också uppstod – för sådär 40 000 år sedan skall ha börjat successivt konkurrera ut dem från alla större födotillgångar, varför de sista Neanderthalarna förmodligen blev ”fångade” på Pyrenéeiska halvön, och dog ut i trakten av Gibraltar för sådär 18 000 år sedan, där de hade sitt sista fäste som en marginaliserad ”fiskarbefolkning” utan tillgång till sjöfart eller båtar. (Ok – det har aldrig gjorts några ”istida båtfynd” – men med tanke på Neanderthalarnas bevisade intelligens och förmåga att framställa verktyg – stockbåtar och kanoter kan de åtminstone ha haft…) Neanderthalare hade STÖRRE hjärnvolym än oss – ända upp till 1600 kubikcentimeter emot sådär 1450 cm2 för nutidsmänniskan – som ibland kan ha såpass liten hjärna som 1000 cm2 (för kvinnliga afrikaner) Men nu visar det sig alltså, att utvecklingen inte alls gick till på det sättet. Visserligen är det sant att Neanderthalarna lämnade Afrika bakom sig för redan 400 000 år sedan, och helt självständigt hade utvecklats till sin egen mycket särpräglade ras utanför Afrika. (Ja, just det. Jag skriver ordet ”ras”. De flesta forskare anser numera nämligen – på grundval av Svante Pääbos och flera andra genetikers data – att Neanderthalarna faktiskt var en egen underart av människa – det bevisas inte minst genom det faktum att de faktiskt kunde få livskraftig avkomma med just Homo Sapiens, och föra vidare sina gener ända till nutid…) Men samtidigt hade Cro Magnon-människor och ”moderna Sapiens” redan lämnat Afrika för sådär 100 000 år sedan – minst 60 000 år tidigare än vad forskningen tidigare trodde var möjligt  – och redan etablerat sig i Europa, där de alltså korsbefruktades och fick livsdugliga barn ihop med Neanderthalarna… Och till sist – jo – våra hjärnor av faktiskt krympt nedåt i storlekarna emot Afrikanska nivåer, sedan de ”första” Afrika-utvandrarnas tid… Mänskligheten har med andra ord utvecklats bakåt och inte framåt sedan Neanderthalarna – som – även om de var kortväxta (sådär 150-165 cm) – var helt överlägsna oss ifråga om kroppsstyrka – deras armar och ben tålde minst 20 gånger mer belastning utan att benbrott uppstod – de kunde kasta stenblock om sådär 80 kg minst 5 meter – vilket nutida människor inte klarar av – och deras knäleder och axelleder var helt enkelt bättre konstruerade än våra – den nuvarande mänskliga axeln har en tendens att ”hoppa ur” och vi har också svagare knän än våra förfäder hade… Deras käkar var kraftigare, och slagtåligare än våra. De hade stora ögonbrynsbågar – som skyddar ögonen emot kvistar och grenar i en skogsmiljö – och hade betydligt mer muskelmassa i förhållande till kroppsvikten – i och för sig skall deras gener också ha burit på anlag för depression, Diabetes typ 2 och Crons sjukdom (alltihop defekter, som vi släpar med oss pga vårt Neanderthal-arv) men å andra sidan led de inte av Sickle Cell-anemi, laktosintolerans eller Schizofreni (alltsammans är typiska Sapiens-drag) och var bättre på att andas kall luft genom sina stora näsor – och deras hud och naglar var tåligare än vår. Den enda lilla fördel vi har, är att vi har utvecklat ett hakutskott, vilket Neanderthalarna inte hade (de flesta moderna Nordeuropéer har faktiskt ovanligt stora hakutskott tillråga på allt) vilket ger ett visst skydd för våra tänder i underkäken och hindrar dem från att flyga ut, om vi får en smäll på käften rakt framifrån, vilket ju kan vara praktiskt i vissa lägen.. Allt det här är bara ”gammal skåpmat” eller redan kända fakta. Lägg därtill att det fanns en tredje, genetiskt helt unik människoras – Denisovanerna – som inte är direkt släkt med varesig moderna människor eller Neanderthalare – de hittades i Centralasien men var bevisligen mörkhyade enligt genetiska bevis – men mycket lite är känt om dem – man har bara hittat tänder från två individer och ett litet fingerben från en tredje – medan både Neanderthalarna och vi är kända från tusentals fynd… Dessutom lär det vara så att Kinesiska forskare än idag vägrar tro på ”alla kommer från Afrika” teorin, och med stor envishet hävdar att de har bevis för att den gula rasen, eller åtminstone kineserna själva skulle ha utvecklats i rak linje från Peking-människan, (Homo Erectus alltså – inte släkt med moderna människor alls) helt utan afrikansk inblandning, även om genetikerna i väst dömer ut detta som trams, nonsens och ”Chino-centrism”… men samtidigt erkänner man nu att Denisovanernas ursprung är helt okänt, och det finns de som har teorier om att Australnegrer och Vedda-rasen på Ceylon eller i Sydindien skulle komma från denna tredje, fram tills helt nyligen okända människo-ras, som inte utvecklades i Afrika den heller. För att sammanfatta – så – hur man än vrider och vänder på det hela – jo – det finns fler människoraser än en, och nej – sanningen är inte så enkel som man förut trott. Dessutom hade Neanderthalaren betydligt större tinninglober, men mindre pannlob än vi. Det ska betyda att deras sinne för lukt, smak och hörsel var bättre än hos vår människoras, och att de dessutom hade bättre långtidsminne och geografisk orienteringsförmåga, men sämre kognition och mindre förmåga till abstrakt tänkande, vilket ska ha sitt säte i pannloben… Det är i och för sig med hjärnor som med plånböcker – storleken har för det mesta ingen betydelse, men om hjärnans storlek sjunker under sådär 1000 kubik, så kan det uppstå ”följdproblem” – men om storleken är över 1500 kubik – så är det möjligt, att tänkandet utvecklas i alla fall en smula, dock mest beroende på hur veckad hjärnbarken är eller hur många nervceller man lyckats pressa in och bevara innanför kraniet… En ytterligare komplexitet i sammanhanget, som genetikerna nu upptäckt är att bara för att vi i genomsnitt har 2 % Neanderthal-DNA, så är det inte samma ”forntida” DNA-sekvens i en asiat som en Europé, eller ens en finne och en svensk. De 2 eller 5 eller till och med 20 % Neanderthal-DNA som vi alla går och bär på kan alltså variera väldigt mycket, från individ till individ eller från population till population – men forskarna är i alla fall eniga om EN sak – Neanderthalarna var åtminstone delvis ljushyade, inte mörkhyade, och blonda eller till och med rödhåriga, eftersom genen för rött hår skall vara ett annat arv, vi fått från just dem. Dessutom hade de faktiskt samma ”språkgen” FOXP2 som moderna människor också har – i samma muterade form – och deras hörselgångar och öron registrerade helt samma frekvenser som våra, samtidigt som de också hade ett helt mänskligt tungben och struphuvud, konstruerat helt identiskt med vårt. Kära publik – Det här är förstås ingen TALARE – utan just en NEANDERTHALARE… ! (Såhär skulle en Homo Sapiens Neanderthalensis se ut, ifall vi rakade honom och klädde honom i moderna kläder, allt enligt en rekonstruktion på Neanderthal-muséet i Mettmann, Düsseldorf – beläget just i Neander-dalen) Och som vi ser är likheterna med nutiden, större än skillnaderna. Studera även likheten med Stefan Löfvén, Sveriges nuvarande statsminister… Tidigare – på 1950-talet – led kristna forskare i USA av den sedan 1800-talet spridda missuppfattningen, att Neanderthalare inte skulle kunna tala – eller att om de nu talade – att de omöjligen skulle kunna ha såpass avancerade språk som i nutiden – (missuppfattningar och fördomar, som spritts av Jeanne M Auel och ”dåliga romaner” i stil med den på 1980-talet så populära ”Grottbjörnens folk” ) men Svante Pääbo och hans forskargrupp har nu motbevisat detta. Neanderthalarna kunde visst tala, och antagligen hade de förstås inte bara ett språk, utan hundratals olika språk och dialekter – för på 370 000 år eller så (så länge varade deras kultur, vår egen är beroende på hur vi räknar högst 20 000 år gammal ) hade de kanske utvecklat en andligen rik kultur (bara för att deras redskap eller materiella kultur var primitiv, behöver det inte nödvändigtvis betyda, att deras samhälle var primitivt ) – och i alla fall det faktum att de hade välutvecklad lukt, smak och hörsel gjorde dem väldigt bra på att överleva i istida klimat, liksom ”luftförvärmningen” i näsan, uthålligheten, muskelmassan och orienteringsförmågan – som alltså var högre och inte lägre än vår… Än så länge är det inte 100 % bevisat – men ”kaukasoider” eller rättare sagt Européer av idag kan faktiskt sägas vara Neanderthalarnas direkta arvtagare – och de dog alltså inte ut, men övergick i oss tack vare en lyckad ”korsbefruktning… och därmed ÄR vi väsentligt olika andra moderna människor, som INTE bär på just dessa gener, även om man förstås kan ha olika åsikter om, hur mycket en sådan skillnad egentligen betyder, praktiskt sett.. Även Svante Pääbo – svensk professor helt utan vank och klander – Thalar väldigt bra Neander… (Pour Le Merite !) I somras besökte jag det stora och arkitektoniskt intressanta muséet i Mettmann, Tyskland – strax nära den längesen försvunna gruva, där den första original-Neanderthalaren, typfossil 1 hittades. Jag har inte hunnit blogga om det, men de artiklar jag läst på senaste tiden – även Asatru News har tagit upp nyheten om Neanderthalarna  har fått mig att återuppleva det hela…  Den nutida Neander-dalen med Typfossil 1, en gammal, halt och lytt man kring 50-55 år (motsvarande sådär 80-85 år med moderna mått) – som han numera rekonstrueras – med skinnkläder…. En hel del av de Neanderthal-sklett man hittat har tydliga förslitningsskador på leder och tänder, spår av reumatism, eller sjukliga förändringar – och därför trodde man länge – i alla fall fram till tidigt 1900-tal att de inte kunde gå eller stå ”normalt” eller som vi – fastän det blev motbevisat redan på 1970-talet. 1856, då det första fyndet gjordes, hade ingen ens begripit att förhistoriska människor fanns. Darwins ”Origin of Species” hade inte ens blivit skriven. Kristendom och Monoteistiska griller om ”Gud” och hans unika Sapiens-skapelse för 3000 år sedan florerade alltjämnt. Nere i Tyskland försökte man bortförklara fynden som en degenererad kretin, eller en av Attilas hunnerkrigare – eller en i Napoleon-krigen död vanskapt Kosack – och sådär höll man på fram till 1900-talets början, då det äntligen stod klart att Neanderthalaren bara var den senaste i en hel rad ”förmänniskor” – och dessutom den som låg närmast i tiden jämfört med oss… Såhär apliknande trodde fransmännen att deras Neanderthalare skulle ha sett ut, så sent som 1903… ”Rekonstruktionen” säger mer om sin tid än verkligheten… På 1930-talet försökte Universitetet i Chicago ”återskapa” neanderthalarna såhär… Först på 1950-talet hade amerikanska forskare observerat hjärnvolymen, och kommit fram till att en Neanderthalare i moderna kläder förmodligen skulle kunna passera obemärkt, om han var synlig ”ute på stan” På 1960-talet skildrade den Tjeckiske illustratören Zdenek Burian original-Neanderthalaren såhär… Alla hans Neanderthalare var genomgående svarthåriga och svartmuskiga, med mörk hy – något genetiken numer motbevisat… (dessutom visar han dem alla med böjda knän – något de inte hade) Nuförtiden får vi alltså vänja oss vid att se Neanderthalaren som en direkt förfader, ljushårig eller till och med rödhårig. På 1990-talet mötte jag på en färja från Nynäshamn en rödhårig polska (ganska ovanligt, man lär bara få rött hår och gröna ögon via en recessiv gen, som visar sig bara om man haft blonda fäder, mödrar respektive far- och morföräldrar samt ytterligare en helt blond familj i den tredje generationen bakåt) som själv var helt övertygad om att hon var en äkta ”Neanderthalczyk” som hon sa.. Själv kontrade jag med att hon väl som bördig från Gdansk antagligen hade tyskar, balter och vikingar bland förfädrerna, men det ville hon inte höra talas om. Så gick vi för att ”blanda våra gener” och det fungerade helt utmärkt, också mot relingen på utsiktsdäck. Det var en mycket varm och härlig sommar det året. Inom parantes sagt har forskare nu räknat ut att kontakter mellan var. Neanderthaliensis och var.Sapiens inte alls skedde speciellt ofta. Om vi antar att det för 100 000 år sedan kom in max 10 000 ”sapiens” bland 40 000 neanderthalare, och att det vid istidens slut – 90 000 år senare – fanns kanske 40 000 Neanderthalare, precis som förut – deras befolkning höll sig antagligen märkligt konstant – medan vi själva vuxit till 100 000 (nej, Neanderthalarna stoppade inte invandringen – och därför dog de ut !) så behöver det bara ha skett en enda korsbefruktning på 30 år – bland 40 000 möjliga ”par” i varje generation – för att få en inblandning på 2 %. Våra förfäder träffade alltså inte alls på Neanderthalarna särskilt ofta, utan högst 2-3 gånger i livet – om de nu alls såg dem – och uppfattade dem antagligen som en helt olik sorts varelse – närbesläktad, men inte helt mänsklig ändå… Att de ens parade sig med dem var rena ”undantagsfall” – får man förmoda – till exempel kan det ha skett mellan individer som var ”utanför” sin egen stam och sitt eget samhälle, asociala eller marginaliserade på något sätt – de flesta både av oss och dem höll sig helt säkert till sina egna, utan undantag och så långt det bara gick… 1959 skrev Philip José Farmer den numera klassiska novellen ”The Alley Man” om den siste renrasige Neanderthalaren, som gammal, alkoholiserad och arbetslös bor på en soptipp i USAS:s sydstater tillsammans med två kvinnor och några barn, samtidigt som han talar om ”Polarn däruppe” och förfaller till kristendom… ett tragiskt slut… De nordiska sagornas Troll påminner mycket om Neanderthalarna, och vissa etnologer har rentav spekulerat om att stora näsor och huvuden, övermänsklig styrka, krumbenthet, satt och låg kroppshållning, stenredskap och tillvaro i grottor eller berg – allt drag som finns hos ”förmänniskor” skulle kunna vara nedärvda sagor eller berättelser. Trollen skildras också som genomgående klumpiga, men inte renodlat ointelligenta eller ondskefulla – och neanderthalarnas pilspetsar – med egg bara på ena sidan – och stötspjut, men inte kastspjut, skinnkläder och beteende kan också ha varit ”trolskt”. Å andra sidan lär de nog ha haft anledning till att frukta oss, minst lika mycket, varför skall jag återkomma till.. När jag själv gick i högstadiet, förresten, hade jag en klasskamrat och nära vän som saknade hakutskott, hade ”limpformad” skalle och väldigt låg panna med stora ögonbrynsbågar, och kraftigt käkparti… han är i och för sig inte den enda nutida människa, som ser ut på det viset, eller som har vissa ”atavistiska” drag – fast det inte säger något alls om karaktär, egenskaper eller intelligens i övrigt – min kamrat var för övrigt avsevärt intelligentare än genomsnittet, och mycket bra på kemi – han till och med tillverkade egna sprängämnen, ”ful-öl” och annat sådant… Porträtt av Nikolaj Valuev, nutida rysk brottare med georgiskt påbrå – urstark och med en IQ på 140, har jag läst.. Tydligt hakutskott, men låg panna och stora ögonbryn, liksom ”dolikocefali” eller långskallighet… Såg de första ”hybriderna” med Neanderthalare ut ungefär såhär ? Genom åren har åsikterna om Neanderthalarnas beteende varierat – men en sak är säker – de begravde sina döda – och även om bevis på skelettering (alltså att man flådde och skrapade rent kroppar efter döden) och enstaka fall av kannibalism har noterats – under istidens kulmen – visar nästan alla Neanderthal-begravningar (mer än 20 stycken noggrannt placerade och arrangerade döda i fostserställning har hittats, också barn) att de måste ha sörjt sina egna, och hade ett minst lika rikt känsloliv som vi. Begravningar betyder inte nödvändigtvis detsamma som existensen av en religion, men föremål som smycken (halsband av vildsvinsbetar !) och vapen i gravarna tyder i alla fall på någotslags respekt för personlig egendom, om inte tron på ett liv efter detta och det finns de som tolkat in mycket mer än så… På muséet utanför Düsseldorf visar man Sibirska Neanderthalare utanför vad som ser ut som Nordamerikanska Indianers Tipis, med skinnkläder påminnande om eskimåer, och ett fynd som exempelvis Shanidar 4 har tolkats som en ”Schaman” eller Helare ibland Neanderthalare, sådär 65 000 år före vår tid… Shanidar 4 – från en grotta i Iran – var en mörkhårig man i 35-års åldern vars kropp lagts till rätta och omsorgsfullt täckts med ringblommeblad – senare forskare har försökt bortförklara det där som ett verk av en lokal sorts möss, som ofta drar in färgrika blommor i sina bohålor – men vid hans sida låg också bukettvis ordnade läkeväxter, som alla är svagt antiseptiska eller anti-inflammatoriska – och möss och råttor kan inte plocka buketter och lägga dem på ordnat vis, efter blom-sort – det kan bara människor göra.. Som sagt – vi vet extremt lite om Neanderthalarnas kultur – men om de nu hade smak och luktsinne som överglänser vad vi har – lagade de då också fyrstjärniga grill-måltider ute i vildmarken, komponerade musik eller till och med sjöng, eller rent av berättade dåliga vitsar ? Människan lär för övrigt vara det enda djur som kan skratta, eller visa tänderna av glädje. Bland alla andra däggdjur är detta ett tecken på stress eller hot (så är det för apor, t ex) men människans leende eller skratt lär vara en ”överslagshandling” – ett slags svar på berättade historier, som framförs av en annan människa – och djur kan just inte berätta historier eller överföra minnen, vilket däremot bara vår egen djurart kan (nå, frånsett att bin kan kommunicera ut avstånd och bäring till närmaste födokälla, men knappast mer än så) Kvinnlig hybrid mellan modern människa och Neanderthalare, enligt The Smithsonian på 1990-talet (observera rödhårigheten, som nu bevisats genetiskt) Om Neanderthalarna nu hade någon kok-konst – vilket är högeligen osäkert – lämnade de i alla fall inga skrivna recept efter sig, eftersom de aldrig någonsin kom på något skriftspråk. Genom hela deras 370 000 år var deras redskap och materiella kultur extremt konstant – materiellt utvecklades de inte ett enda dugg – och på muséet i Düsseldorf fanns en hel våning, dedikerad till att visa varför. Neanderthalarna hade inga könsroller eller någon arbetsfördelning. Alla medlemmar i deras små storfamiljer på 10-15 personer var tvunga att lära sig allt, utföra allt. Alla skulle jaga eller samla och bidra till försörjningen – utom de gamla, sjuka eller handikappade – som var direkt förhindrade att delta i födo-söket – men de specialiserade sig aldrig – det fanns inga särskild hantverkare i deras samhälle, inga ”flintsmeder”, inga dedikerade mödrar eller barn-uppfostrare – utan alla levde i ett tillstånd av ur-kommunism – och därför dog de som sagt ut. De var inte hedningar, kort sagt. De kunde inte handla eller tänka som individer, utan fortsatte att vara ett ansiktslöst kollektiv, kuggar i en gemensam samhällsapparat – helt utan självständigt tänkande. Så har man åtminstone förklarat det, på det museum jag besökt. Moderna franska rekonstruktioner av Neanderthalare. Båda könen var jägare och samlare – full jämlikhet – men underlägsna Homo Sapiens, som hade tydliga könsroller och därför nyckeln till framgång Forskning från 2000-talet visar, att vi själva gått från ett primitivt stam-samhälle – ”big man society” som i de flesta stenålderskulturer – där den bäste jägaren delar med sig av bytet till kvinnor och barn – och kan skapa en egen familje-grupp med sig själv som ledare – och därifrån över till klan-samhälle, hövdingadöme, kungarike och till slut elektiv ”demokrati” via majoritets-tyranni – och därför har vi visat oss överlägsna… Neanderthalarna konkurrerades ut och försvann, eller blandades upp tack vare galopperande invandring, som de inte förstod att hejda i tid… en viktig lektion för dagens Eurropéer… Renrasig Neanderthal-kvinna från Gibraltar – 13 000 år före vår tid Kvinnlig Neanderthalare från Saint Cesaire, Frankrike (36 000 år före vår tid), enligt Elisabeth Daynes, världsledande expert på ansikts-rekonstruktion Vissa Neanderthal-fynd är förstås mer intressanta än andra. Kvinnan från Saint Cesaire i Massif central, Frankrike, har till exempel begravts med extremt välgjorda pilspetsar och spjut – annars manliga attribut – av Levallois typ, ett slags stenredskap så komplexa, att man innan 1979 trodde att bara vår egen ras kunde tillverka dem. Kanhända ett bevis för byteshandel ? Saint caesaire-kvinnan har dessutom ett centimeterdjupt och decimeterlångt jack i bakhuvudet, mitt på hjässan, som hon inte kan ha fått vid ett fall framåt eller bakåt, och heller inte ha tillfogat sig själv. Dessutom – ifall hon trillat rakt på huvudet, från hög höjd, skulle nacken, bäckenet och andra kroppsdelar ha uppvisat brytskador, som de inte har… så förklaringen är enkel – någon slog ned henne med en klubba, försedd med en spetsig och välgjord flintegg – och av de skadorna dog hon, före 35 års ålder. Förutom det har hon ett brutet överarmsben – mer än 3 cm tjockt – som läkts aningen fel – brottytan sticker ut 1-2 mm, vilket innebär att den brutna armen inte spjälades helt korrekt – den har visserligen läkts utan besvär, men eftersom hennes underarmar tålde 20 gånger mer våld än våra undrar man vad slags liv hon levde, och vad hon kan ha varit med om – men hon har uppenbarligen fått sjukvård och kärleksfull omvårdnad, liksom en bra och ordnad begravning – ifall hon nu inte lyckdes ”bota” benbrottet själv. Människor kan bara få ”spiralfrakturer” på ben och armar om de fastnar med armen i kläm, exempelvis i en dörr, som någon smäller igen, eller åker skidor med en bindning som inte löser ut i tid, snubblar med foten fast i en trädrot, eller liknande. Om Saint Cesaire kvinnan bröt armen, minst 4-5 år innan hon dog, måste hon haft den inkörd i ett ihåligt träd, kanske (vid klättring ?) eller i en klippskreva – eller också har någon hoppat och stampat på den, med all kraft – och personen som tillfogat henne detta, liksom slaget i huvudet – måste ha varit – en annan Neanderthalare – har forskningen räknat ut. Ingen Homo Sapiens, man eller kvinna, skulle kunna tillfoga någon den sortens kranieskador – vår egen ras är helt enkelt inte starka nog att spräcka Neanderthal-skallar… Men kanske var hon en satkärring, helt enkelt. Ovanligt gnatig, svår att ha och göra med – eller helt omöjlig, en hel istid igenom – den sorts person man inte alls skulel vilja ha till granne – eller också var förövaren – eller föröverskan – helt enkelt en Skitstövel, rätt och slätt – eller från en uppenbart fientlig klan eller familjegrupp – kanske i konkurrens om föda, eller ägodelar… ”spjutspets-teknologi” har alltid haft sina fördelar… Danskt fynd från Porsmosse, nära Naestved, som jag beskådat på Nationalmuseum i Köpenhamn. 5000 år före nutid, och från bondestenåldern – en helt annan period, 15 000 år och mer efter Neanderthalarnas tid… Betrakta det här fyndet från Porsmosse i Danmark, till exempel. Här har en enkel benpil gått in tvärs genom näshålan, ner i underkäken, ut genom hakan och sen trängt igenom övre delen av bröstbenet rakt in i hjärtsäcken – ett direkt dödande pilskott – alltihop på mindre än en sekund. Skytten måste ha suttit uppe i ett träd, kanske i ett jakt-torn, uppe på en palissad eller någon annan hög försvarsbyggnad, har man konstaterat, och offret har uppenbarligen spankulerat omkring – helt obekymrat – eller kommit joggande och småspringande, ca 5-10 meter längre bort. Skytten – manlig eller kvinnlig – måste ha haft stor vana i att bruka sitt vapen, och har på erfaret jägar-vis hållit lite framför när han eller hon siktat med berått mod – och haft ”målföljning” på objektet. Skottet har kommit spontant, men snabbt och välriktat – eller också har skytten bara hört personen komma, räknat ut rätt skjutvinkel och fyrat av… Ok – gäddor kan också slå till, blixtsnabbt – och äta upp varandra om det kniper – men att använda teknik, planering och noggrann avvägning – allt på det här sättet – det gör bara människor – aldrig någonsin djur – för djur kan inte uppnå något som detta – och det kunde inte Neanderthalarna heller. Krig, helt enkelt. Konsten att föra krig – av eget val och uttalad vilja – det och sinnet för humor – samt detta med att kunna skratta utan vrede – är tydligen vad som utmärker oss framför andra djurarter. Människan har ett extremt rikt beteende – vi har oerhörda möjligheter, både på gott och på ont. Å ena sidan kan vi vara enormt destruktiva, till och med mot vår egen art, men å andra sidan kan vi vara samhällsbyggare, sjukvårdare och helt enkelt goda altruister – vår egen ras har båda möjligheterna, varje dag i livet – och jämför vi med våra riktigt avlägsna förfäder, hade de aldrig nått upp till de materiella villkor eller möjligheter, vi nu skaffat oss genom egen förmåga – inte genom att följa efter ett kollektiv. Vi har utvecklats bortom ont och gott – just genom vår individualitet, och tankeförmåga – och har till och med frigjort oss från genetiken.  

Det är dags att Påtala att det är för sent att Åtala de som sprider FAKE NEWS om kannibaler i Motala…. (inlägg från 20 Februari 2018)

Kanske ni, kära läsekrets, har hört talas om kannibalerna i Motala, efter att ha läst kvällspressens  artiklar om den saken, eller Karin Bojs  artiklar i DN. Fast – det är klart – ”Nur keine Angst”, som Tysken säger – det rör sig visst inte om några ”ensamkommande” invandrare från Centralasien eller några ”kulturberikare” från MENA-länderna den här gången, eller någon annan som nyligen kommit hit – nej det här rör händelser på stenåldern, närmare bestämt för 7500 – 7700 år sedan. ”Populär Arkeologi” har redan skrivit en mycket mer korrekt och saklig artikel i ämnet, och utgrävningarna från den sk ”Kanaljorden” i Motala är faktiskt ingen nyhet de heller, eftersom de påbörjades redan 2010, alltså redan för åtta år sedan. Excessen, Aptonbladet och andra gammelmedia har kommit med låt oss säga förenklade rapporter om fynden sedan dess, men först nu träder de fram i sin helhet. Kanaljorden ligger vid Motala ström… men där fanns ingen kannibalism, trots kvällstidningarna av idag… Bland annat har man talat om de förhistoriska Motala-bornas etnicitet, och påstått att de skulle vara från Asien, eller till och med svarta i hyn, men detta är nog inte helt med sanningen överensstämmande. Arkeologen Hallgren, som själv deltagit i projektet, och även publicerat forskningsresultaten, skriver nämligen själv att alla, samtliga, 100 %, varenda en, todos i den population av 10 individer man hittat, var ljushyad, hade blont eller mellanblont hår och blå ögon. För att alls kunna utveckla ljus hy, blont hår och blå ögon behövs minst 80 generationers boende i Nordeuropeiskt klimat enligt genetikerna, och då kommer vi minst 2400 år ytterligare bakåt i tiden, alltså till 10100 år sedan, eller äldre renjägarstenålder. Dessutom var redan Neanderthalarna – för 80 000 år sedan – bevisligen ljushyade enligt genetiken, och till och med rödhåriga, ett recessivt anlag som aldrig kan manifestera sig, om inte man haft föräldrar och anfäder i ytterligare två släktled bakåt som också var ljushyade, blonda och just blåögda, eftersom rött hår aldrig uppkommer annars. Danska populationsgenetiker har klarlagt att det fanns Kaukasoider eller med andra ord vita människor i centralasien för redan 30 000 år sedan, och människorna i Motala var också delvis besläktade med samma grupper, de var alltså inte alls en ”mix” mellan flera populationer, som det osakligt hävdats. Påståendena om att det skulle varit ”Afrikaner” som befolkade det tidiga Sverige är en befängd lögn, och för övrigt är mänsklighetens utvecklingshistoria inte så okomplicerad heller, utvandringar ur Afrika skedde bevisligen flera gånger, och redan för 200 000 år sedan utvecklades Homo Neanderthalensis i Europa och Asien – inte ett enda fossil av sådana har hittats i Afrika, nämligen – och om Svante Pääbo och andra svenska genetiker har rätt, uppstod kaukasoiderna eller den vita rasen (jo, raser existerar faktiskt !) ur tidiga korsningar mellan Neanderthal och Sapiens... Vem, vad eller vilka som är ”urbefolkning” här är svårt att avgöra. Haplogrupp I1 – den Nordiska – är märkvärdigt konstant till sin utbredning, även idag, och det är här kombinationen blont hår och blå ögon är mest utbredd, även sådär 8000 år senare – genom en kontinuerlig bosättningshistoria.. . Isotop- och Strontiumanalys visar att en kvinna från Kanaljords-fynden kom från ett kalkstensrikt område, troligen Gotland, och att några andra individer hade växt upp i Södermanland, men annars var man ”Östgötar, guschelov” Ryktena om kannibalism – som arkeologerna inte alls anser sig ha bevisat – kommer från det faktum, att man hittat en enorm stenpackning på 12 x 14 meter, och ovanpå den har man funnit en mängd delvis sönderbrutna kranier, som nästan alla bär spår av slag i huvudet och yttre våld. Men dessa skador har alla läkts, och vårdats i perioder om kanske två år – och vad visar det ? Att personerna dog av sina skador, eller blev ihjälslagna – nej inte alls. Tvärtom, säger arkeologerna, fick personerna ifråga mycket god sjukvård, och det var sannolikt fråga om krigare, som hedrades efter döden – inget annat. Ovanpå stenpackningen i Motala Ström hittade man fynd av människokranier (blått) på pålar, björnskallar (röda) och Vildsvinshuvuden (gula) Arkeologen Hallgren jämför med dagens katoliker, som också har sönderbrutna skallar i sina kyrkor, som de vördar som ”heliga reliker” och finner att stenålderns religiösa liv var mycket mer komplicerat än vi trott. Björnkäkarna bär spår efter knivar, likt järnålderns björnskallar under Frösö kyrka – som inte alls kom dit pga samer – men sådana spår finns inte alls på människokranierna. Personerna ifråga har inte alls blivit uppätna, men sannolikt stupat i strid, och trots en mängd obevisade spekulationer om stenålderns sociala liv, tror forskare nu att den enstaka Gotländskan slunkit med av misstag, ”befunnit sig i en högrisk-grupp för våld” (var hon för stor i käften, eller svår att ha och göra med ??) men hamnat i Östgötarnas dödstempel… Det visade sig tydligt, att Människokranierna förvarats framför en fond av björnhuvuden, som kanske suttit på stolpar de med, samt att vildsvin ätits på platsen, något längre österut, med galtar och galtars huvuden som ett typiskt fynd. ”Grymta månde grisarna, om de visste hur den gamle galten lider” !     Analyser av stenålderns Östergötland visar med 100 % tydlighet, att krig förekom redan då – och att framstående krigare hedrades med särskilda begravningar, och fick sina ben bevarade för eftervärlden. Även björnkult förekom på platsen – säger er begreppet ”Bärsärk” någonting ? Även galtar smyckade vendeltidens hjälmar på öland, i götaland och uppland – 5000 år senare. Är det ”bara ett sammanträffande” att man redan tidigt hyllade björn och vildsvin som särskilt betydelsefulla djur, tror ni ? ”Det är värt att observera, att dödsorsaken inte fastställts med säkerhet för någon av de funna individerna” säger man, i en uppsats från Universitetet i Cambridge. Kanhända får vi aldrig fram några slutliga bevis om stenålderns Motala för 7900 år sedan, men det är ställt bortom alla tvivel att där i mer än 200 år fanns en stor helgedom, även om man inte ens kan säga om denna befann sig utomhus eller inomhus – och kanske inte ska spekulera i övrigt, som jag gör här ovan – även om det enligt expertisen verkar vara den mest sannolika teorin.  Ortsnamnet Motala, lär för övrigt betyda ”-al” en vid mötesplatsen, och ortnamnsändelsen ”al” eller ”sal” för helgedom, är en av de allra äldsta ortnamnsändelser vi alls har – spårad till århundradena strax före år noll. Inte bara svenskarna – urbefolkningen i detta land – utan också Asatron har mycket gamla rötter – och det är i alla fall bevisat !  

Om Cheddar-mannens totala förnegring, och Klockbägar-folket… (inlägg från 26 Februari 2018)

Nej, kära läsare. Rubriken ovan låter visserligen en smula överförfriskad, eller något, men jag försäkrar er att vad som här nedan står är fakta. Tyvärr har svenska och internationella media nyligen publicerat en massa ”fake news” om arkeologiska fynd igen, något som nuförtiden händer snart sagt nästan varje vecka. Den här gången är det den stackars Cheddar-mannen från Storbritannien som råkat illa ut, och hastigt och lustigt blivit omtolkad till neger. Cheddar-mannen var nu långt ifrån någotslags forntida ost-älskare, om nu någon trodde det. Ånejdå. Han är bekant som det äldsta kompletta fyndet av en Homo Sapiens i England sedan 1903, och han hittades i ravinen Cheddar Gorge, nära byn med samma namn. Han kom till den brittiska sydkusten för 9100 år sedan, eller ca 7100 före kristus, och han levde säkert ett våldsamt liv, vilket man kan se på det faktum att han hade svårläkta ansiktsskador och ett intryckt näsben när han dog. Cheddar-mannens krossade skalle, sedd rakt framifrån Man måste hålla i minnet att ansiktsrekonstruktioner är svåra att utföra, inte bara för moderna läkare, utan också forensiska experter, som de ofta kallas, alltså de humanistiskt utbildade konstnärer och hantverkare (de är INTE vetenskapsmän) i vax, gips mm, som utför de här rekonstruktionerna ”på fri hand” och oftast utan något annat än ett antal vaga hållpunkter, en tabell över kinders och läppars samt näsors ungefärliga storlek, men inte så mycket mer, förutom ren ”känsla”. Såhär såg Cheddar-mannen ut enligt en rekonstruktion från år 1998: Cheddar-mannen var dessutom inte ensam i Gough’s cave – grottan där han hittades. Under senaste istiden fanns där bevisligen kannibaler, som gjort dryckeskärl av skallar och annat i den stilen, och det var 5000 år tidigare än Cheddar-mannens ankomst till ön. År 2003 försökte forskaren Bryan Sykes från Universitetet i Oxford isolera fram DNA från Cheddar-mannens kindtänder, och det provet gav resultatet att han skulle ha tillhört den mycket sällsynta Haplogrupp U5, som än idag finns i mindre än 10% av det moderna Europas befolkning, men det visade sig ganska omgående, att andra forskare visade på möjligheten att detta prov var kontaminerat, och alltså gav ett falskt utslag. Haplogrupp U5 är vanligast hos Samer, Basker och en del urbefolkningar i norra Ryssland – som nedanstående karta över den moderna fördelningen visar… Sykes jämförde också med en 12 000 år gammal tand från samma grotta – och fick samma resultat. Nu så hände det sig 2017, att Ian Barnes, en helt annan forskare på British Museum, där Cheddar-mannen skulle ställas ut, beställde en sk ”full genome study” och alltså analyserade hela arvsmassan, vilket gav det resultatet, att Cheddar-mannen skulle ha anlag för ”curly hair”  (alltså lockigt eller vågigt hår men INTE ”crinkly hair” eller krulligt hår ) samt blå ögon, vilket personer från Afrika sällan eller aldrig har. Det är också att märka, att studien i och för sig sa att Cheddar-mannen kunde ha haft något mörkare hud en genomsnittseuropéen idag (det har samer och basker också) eller ”olive skin” – alltså olivfärgad hy, som folk från medelhavsområdet, men däremot inte, att han var negroid, eller helsvart som en västafrikan. Och ÄNDÅ visade det konstnärspar som gjort ansiktsrekonstruktionen, fram honom som just det. Än slank han hit… och än slank han dit… Kanadensiska media har avslöjat hur konstnärsparet Alfons och Adrie Kennis gjorde om Cheddar-manen till Neger.  Sedermera hörde en vit britt av sig till BBC, och visade sig vara släkt med originalfyndet, fast han är just vit… Hur är det möjligt ?? Och nu kom hela ”Fake News” karusellen igång, med artiklar i skandalblaskor typ Daily Mail, Excessen i Sverige och så vidare och å vidare... Också Karin Bojs, den osakliga och rasistiska vetenskapsjournalisten i DN hakade på, förstås, men hennes artiklar håller jag mig för god att referera till… Cheddar-mannen har blivit ett slagträ för ökad svart invandring till Storbritannien idag, och används flitigt av invandrings-förespråkare även här i landet, på ett närmast religiöst vis. Man har velat trixa och trolla med Britternas nationella identitet, och påstått de mest häpnadsväckande  saker, som att det inte skulle ha funnits några vita i Europa förrän för 5500 år sedan, enligt de mycket märkliga ”afrocentrister”  som nu uppträtt, och hävdat den svarta rasens överlägsenhet. Problemet är bara, att danska forskare funnit spår av just vita män för över 37 000 år sedan, i form av Nordbor eller Skandinaver, och även i Sverige har man hittat vita individer som är åtminstone 7700 år gamla, vilket helt motsäger dessa påståenden – och – som vi vet – någon ”överlägsenhet” finns nog inte här… För övrigt erkänner både Daily Mail och Expressen att full genome-studien visar, att Cheddar mannen hade mörkare hy med 75 % sannolikhet (dvs, det är fortfarande 25 % sant att han kanske inte alls hade det..) och dessutom kan det ha varit fråga om något mörkare, som sagt – hos en individ som antagligen inte var helsvart. Cheddar-mannen kan mycket väl ha sett ut exakt såhär. Han var sannolikt Iberer, från Iberiska Halvön eller Medelhavsbo, av skäl som jag skall komma till… Som alla någotsånär vettiga människor förstår, så säger äldre stenålderns arkeologi inte ett dyft om dagens invandringspolitik, och man kan INTE använda naturvetenskapliga rön om äldre stenålderns eventuella förhållanden för att bestämma EU-politiken av idag. Ändå är det just vad ”fake news” skribenterna vill, och vad de försöker utnyttja arkeologin till att skapa – en historieskrivning lika falsk som nazisternas på sin tid, fast nu riktad åt andra hållet. Cheddar-mannen har som vi ser nästan inga negroida drag alls, men liknar snarare en modern medelhavsbo från Korsika, Malta eller Sardinien. Det finns också klara skäl till varför det är så. Hursomhelst får man också inte glömma, att han var en individ i en kustbygd – trakten där han levde stod i nära förbindelse med havet – och redan från början visade British Museums gentest, att han högst kunde vara representativ för 10 % av dagens britter. Det faktum att Brittiska Öarna har tagit emot ett befolkningsinslag från Iberiska Halvön och Medelhavsområdet har varit känt sedan väldigt länge – ja i nästan hundra år faktiskt… Redan 1903 fanns det i Skottland en märklig frimurare, Lewis Spence – som skrev boken ni ser ovan. Den står sedan länge i min bokhylla, fast i nyutgåvan från 1994. Lewis Spence var säker på att Brittiska Öarnas ursprungsbefolkning kommit just från Iberiska Halvön, och att den varit något mörkhyad, fast med vågigt hår, blå ögon och utan rent negroida drag. Han skrev följande:

”The race now generally called ”Iberian” or ”Medetarrenean” by a majority of ethnologists, was probably the last wave of a well-marked stock having its origins in North-Western Africa, and which during thousands of years sent out impulses to both east and west.”

Spence såg i detta stenåldersfolk en föregångare till megalitkulturen och dess handelsfärder, långt upp till Nordeuropa; och menade också att de första Megalitbönderna på Malta och framförallt Sardinien skulle ha grundat en dödskult och en religion, som vi ser i stendösar och andra monument över västeuropas kuster, och han var på det klara med att de första Cro Magnon människorna (som kom från Afrika) fanns på den Europeiska kontinenten redan för 23 000 år sedan, och att det – som Svante Pääbo, Neanderthal-forskaren från Sverige senare bevisat – tar högst 80 generationer för att en population som lever i nordligt eller istida klimat skall få vit hy, och förlora all sin tidigare pigmentering. 80 generationer kan låta som en lång tid, men om vi tänker oss att varje generation dåförtiden ynglade av sig inom 30 år (högt räknat !) så tar det bara 2400 år för att vit hudfärg ska uppstå i 100 % av populationen. Följaktligen var de första människor som kom till dagens Storbritannien INTE svarta i hyn alls, och INTE heller de personer som kom till Skandinavien, fast man ofta får läsa ”fake news” med detta innehåll nuförtiden.  Spence spekulerade också om ”The Capsicans” en numera slopad stenålderskultur som ingen tror på längre, men som vi känner som Azilian eller Maglemosse-kulturen…

Bosch Gimpera, a Spanish archeologist of experience (see his Ensayo da una reconstruction de la entologie prehistoria de la Peninsula Ibera (Barcelona, 1923) has given it as his opinion that the Capsicans were a mixed race, comprisig ”Medetarrenean”, or Iberian elelments with negroid or ”Armenoid” strains… Karta över Megalitkulturens utbredning tills för 5000 år sedan – södra Norge kunde läggas till kartan

”Concentration on the question of the trade routes blazed by the ancient peoples of the Medetarrenean and Atlantic areas during the New Stone Age and Bronze Age has indeed revolutionized our comprehension” slutar Spenze, och han berättar om hur man redan på 1920-talet visste att bärnsten från Danmark och Östersjön hittats i Sydspanska gravar, vilket bevisade, att handelsrutterna gick åt båda hållen – och Cheddar-mannen, död av en smäll på käften och ett illa läkt kross-så, sådär 7100 fk – var alltså ingen BOFAST britt, men kanske deltagare i en handels-expedition.  Hursomhelst är han ett enstaka fynd, och inget att fästa sig vid – man kan inte dra några som helst slutsatser om RESTEN av befolkningen på ön av just honom – ”en svala gör ingen sommar” som det heter… I Keltisk och Irländsk mytologi räknar man också med flera invandringsvågor, som Spence mycket riktigt uppmärksammar. Där talade man om en forntida ras av svarthåriga (men inte svarta) jättar, ”The Fomorians” som skulle ha kommit över havet eller från underjorden, och som skulle ha byggt inte bara den berömda anläggningen vid New Grange, utan alla stendösar på Irland. Dessa skulle också ha besegrat de allra äldsta invånarna, ”Partholons folk” – likheterna med Megalitkulturens köpmän (som aldrig behöver ha varit särskilt många – man får skilja på folkgrupper och överförd materiell kultur ) men förlorat Conan, sin förste kung. Därefter skulle Irland ha befolkats av ett annat släkte av onda väsen, ”Fir Bolg” som liknar den Nordiska Myologins ”etanz” eller ätarna, alltså vad som senare blev till jotnar, men senare kom deras svurna fiender Tuatha Dé Danann, ett ljushyat, blont och blåögt folk med nordiska drag, som representerar den iriska mytologins svunna ”hjälteålder”. Allt det här har under århundradenas lopp blivit förstört och vidarefört och ihoprört av kristna munkar, men kanske finns det en ursprunglig sanning i det, någonstans. Kanske mindes man på Irland och de brittiska öarna, att det en gång i tiden kommit mörkhyade män seglande över havet i enkla stockbåtar eller skinnkanoter med segel, och att de fört med sig konsten att arbeta i sten, varefter ett nytt släkte av heroer byggde saker som Stonehenge eller New Grange. Kanhända var det också minnet efter Cheddar-mannens gelikar, för vem vet… När Stonehenge byggdes på och byggdes ut, från 3100 – 2500 fk var Cheddar-mannen och alla som såg ut som honom döda sedan mer än 3500 år. En helt ny ras hade intagit hela Britannien… Dagens Britter – och det har genetiker och forskare fastslagit med stort eftertryck – härstammar till 90 % inte alls från några ”Cheddar-män” oavsett om dessa nu skulle ha varit negrer eller ej. Bara 300-500 år efter det att Stonehenge påbörjats, kom en helt ny människoras till ön. Det var klockbägarkulturen från Rhenlandet, som ursprungligen bestod av 100 % långskalliga och ljushåriga Indoeuropéer, men som blivit starkt utblandad på vägen, och därför slutade som Brakycefaler, eller alltså ”korta om huvudet” när de blandat upp sig med vad redan Spence kallade ”den alpina rasen” i sydtyskland. Detta språkbruk har forskarna längesedan gått ifrån, men forskare från Göteborg, Bradford och andra lärosäten i England är helt eniga om en sak – de invandrare, som för 2500 – 2000 år sedan kom till de brittiska öarna, utplånade nästan alla andra kulturer och folkslag som redan fanns där – och det gick fort – ett par tre generationer högst. När klockbägarfolket kom till England, var Europa redan en blandning av olika folkslag, men Norden och Baltikum var befolkade med de människor, som är 80 % eller mer av befolkningen där än idag. De irländska sagorna säger att Fomorianerna dog ut av pest, och något liknande kan mycket väl ha inträffat, fast man inte sett några bevis för det. Forskarna är eniga om att nya jordbrukstekniker gav den nya, ljushyade befolkningen ett övertag, och att erövringen inte nödvändigtvis skedde med vapenmakt eller via någon aktiv massutrotning. Snarare kan de gamla megalitbönderna ha marginaliserats mer och mer, i takt med att främlingar tog över deras land, och så småningom blev de kanske bara kvar i sydvästra England, Cornwall och några andra otillgängliga ställen. Man har också spekulerat om, att Klockbägarfolket – en blandning med Norra Europas Stridsyxefolk från Bronsåldern – kanske kom med en helt ny religion, en solkult, som fick folk att glömma de gamla dösarna och gånggrifterna, och istället anamma Asarnas dyrkan – precis som vi gjorde i Norden. Stridsyxekulturen eller snörkeramikerna utbredde sig snabbt över Nordeuropa, men det var en kultur, snarare än ett nytt folkslag Här finns en lärdom för framtiden, och även för de kulturer som finns i Europa idag, även om man inte ska övertolka. Kommer en annan kultur, och en annan befolkningsgrupp med en ny religion in i ett land, så vet man aldrig vad som händer. Den ursprungliga befolkningen kan mycket väl gå under, drivas till ruinens brant eller tvingas anpassa sig till erövrarens kultur. Det man kallar ”Den Indoeuropeiska Invandringen” till Norden ägde i själva verket aldrig rum, eftersom det är vi svenskar som är Sveriges urbefolkning, och som funnits här hela tiden, ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Vad som däremot hände, var at tnya verktyg, vapen och jordbrukstekniker spridde sig hit upp, men genetiskt var vi fortfarande en och samma folk. Våra förfäder var inte alls svarta eller mörkhyade, för de egenskaperna hade de förlorat för längesen, även om man nu funnit en – säger en enda – ”Cheddar man” i England, som mycket väl kan ha varit Iberer, eller Megalitisk Handelsresande. Långt senare kom Vikingarna också till ön – och enligt vissa studier, är det nutida Englands befolkning också minst lika mycket Nordbor och Skandinaver som ”Cheddar men” och ÄNDÅ nämner British Museum inte ett enda ord om detta... (jaha, är det inte r-a-s-i-s-m så säg – minst 10 % av befolkningens historia förtigs ju i och med det, eller hur ? 🙂 I Storbritannien eller på de brittiska öarna, var utvecklingen alltså rakt motsatt den som inträffade uppe hos oss. Ett eller flera ursprungsfolk blev utrotade av en ny befolkning, som på bara några generationer tog sig in över havet – en liten ”analogi i fickformat” över den bottenlösa förnegring, som nu verkar bli hela Europas öde, även om vi inte ska överdriva. Den historiska lärdomen är för evigt klar. Försvarar man inte det land och de kulturvärden man har, kan de mycket snabbt gå förlorade. Cheddar-mannen fick som sagt på käften – ovanligt kraftfullt också, och drabbades av sår som aldrig någonsin läktes, innan det var försent. Vi gör bäst i att minnas honom, hur han än såg ut i nyllet, oavsett vilken hudfärg han bar. Frid över hans minne – och som en annan hednisk kultur brukat säga – De mortuis nil nisi bonum !

Karin Bojs och DN tvingas erkänna: Samerna är INGEN ”Ursprungsbefolkning”… (inlägg från 25 Mars 2018)

  Karin Bojs, PK-skribenten på Dagens Nyheters Vetenskapsredaktion är sedan länge känd för sitt ”mångfaldsraseri”. Hon har utgett en ytterligt känslosam bok med titeln ”Min Europeiska Familj” i vilken hon blandar samman den senaste tidens genetiska forskning med känslotänkande, och personliga betraktelser. Så kan man ju göra om man vill – tänkande och funderingar över vars och ens ursprung är kanske fruktbart, men skall å andra sidan inte överdrivas, som vi vet. Risken är att man helt lämnar vetenskapen bakom sig,och hamnar i något annat; som kanske känns väl fördomsfullt. Själv skulle jag vilja hävda, att just DN passerat den gränsen för längesedan. Nu tvingas hon emellertid erkänna en sak, som hon inte vågat eller velat skriva tidigare. Samerna är ingen ”Ursprungsbefolkning” i Sverige, och det är högst osäkert, på vad grund deras juridiska klassificering – från 1900-talet – som sådan egentligen vilar. Dagens Nordeuropéer fanns borta i Kaukasus redan för 37 000 år sedan, har tidigare danska studier från ”Science Nordic” klart visat, och även Karin Bojs erkänner nu att de klart kan identifieras som en rasmässig grupp, som enligt henne kom till Europa redan för 43 000 år sedan, enligt vad hon själv skriver i DN artikeln Hennes uttalanden baseras på en ny studie, i vilken Svante Pääbo – den kände Neanderthal-forskaren från Sverige – också deltagit. Tidigare har han bevisat, att så mycket som 10-12 % av den nutida svenskarnas och Nordbornas arvsmassa härrör från Neanderthalarna, vilket gör den helt världsunik i genetiskt hänseende. Söder om Sahara, till exempel, har ursprungsbefolkningen kanske högst 5 % Neanderthal-gener, och Nordborna är ursprungsbefolkning i vår del av Världen, även om Karin Bojs för sin del förstås vägrar erkänna just det – på grund av politiska skäl. Om befolkningen i ett visst hörn av Världen innehöll den högsta frekvensen någonsin av Haplogrupp 1a, kan man då påstå att de är en ”blandning” eller ”måste” blandas, som DN hela tiden gör ? Vad är argumenten för det, rent vetenskapligt…?? Till och med Karin Bojs tvingas nu erkänna, att befolkningen i dagens Europa kan härledas ur fyra lätt igenkännbara grupper eller vågor, skriver hon..

Dna-forskningen har de senaste åren visat hur Europa har befolkats i tre vågor. Första vågen utgjorde stenåldersjägarna, som började komma redan för 43.000 år sedan. Andra vågen var stenåldersbönderna, som startade för ungefär 8.000 år sedan. Tredje vågen startade för ungefär 4 500 år sedan från stäppen i nuvarande Ryssland, och förde med sig grunden till de indoeuropeiska språken. Varje ny våg överlagrades på den tidigare. Därför bär alla européer på en blandning av olika ursprung. De tre vågorna är förstås en förenkling, men en förenkling som man kommer mycket långt med i större delen av Europa. Dock, för att beskriva ursprunget till dagens finnar och samer räcker de inte till. Då krävs en fjärde våg. En våg som kom från Sibirien.

Detta är Karin Bojs egna ord, och inte mina. Då finns det alltså fog för att säga, att det går att härleda ”raser” eller om man så vill ”genetiska grupper” i alla fall, eftersom forskarna själva – Pääbo och alla andra inräknat, faktiskt gör det.. Skillnaden är emellertid, att det nu går att härleda tidpunkten för de fyra olika invandringsvågorna mycket mer exakt än någonsin tidigare, och att det också krävs att man räknar med ett samband mellan befolkningsgrupper och språk, vilket Bojs heller aldrig erkänt tidigare. Joho då ! Människoraser FINNS faktiskt – frågan är bara om det BETYDER något i praktiken, och i så fall vad ?? Studien bygger tyvärr bara på 11 forntida individer, vilket är ett mycket litet och otydligt sample. Andra studier har byggt sina fakta på mycket mer än så, och visar att just Nordeuropa eller rättare sagt Skandinavien varit i stort sett helt opåverkat av invandringsvågor sedan Indoeuropéernas ankomst under bronsåldern, som Bojs nu sätter ut till för 4500 år sedan. Bojs ideliga och papegojmässigt upprepande av frasen ”en blandning” är med andra ord minst sagt en sanning med stor modifikation. Visst – det finns kanske 5-6 % påverkan från Samiskt, Finskt eller Sydösteuropéeiskt håll i det forntida Norden och Europa – fram till kanske 2000 före kristus – men sedan dess förekom knappt någon större invandring alls… Så hur blandad är den såkallade eller påstådda ”blandningen” ?? Om andra delar av Europa – räknat på samples av tusentals eller hundratals individer, och inte bara 11 stycken – visar sig ha varit utsatta för 20 % eller 50 % påverkan från exempelvis Afrika, Levanten eller Mongoliet, ja då finns kanske klara skäl att kalla befolkningen där för ”blandad” – sant nog… Men 5 % – eller 10 % eller ens 15 %  -är det då en ”blandning”, vetenskapligt sett ?? Uppenbarligen råder ju inte här alls samma blandningsförhållande… I Norden och Sverige har sådana ”blandningsförhållanden” ju aldrig någonsin uppkommit, undantaget tiden efter 1945. Här finns det kanske en inblandning på 5-6 % samer, finnar och andra, som sagt – men hur kan någon med vetenskaplig trovärdighet säga att vi ”måste” blandas mera just för det ? Bojs och DN:s osakligheter om ”jamen allt är en blandning” säger inte ett enda dugg om blandningsförhållandet… För att ta en sista, ovetenskaplig jämförelse. Bensin är en blandning av olika raka kolvätekedjor, och så finns det lite bly och aromatiska kolväten typ bensen i bensinen också – sant nog. Men köper vi då ”metall” på bensinmackarna, bara därför att bensinen innehåller något bly, eller marknadsför vi ”soppan” under namnet ”bensen” ? Nej, det gör vi ju inte, eller hur… och vi blandar heller inte ihop äpplen med päron på Bojs befängda vis… Eller låt oss ta ett ovetenskapligt exempel till. EU saluför apelsinjuice som apelsinjuice, trots att den kanske innehåller 5-6 % morotsjuice eller 12-13 % äppeljuice dessutom. Och all juice innehåller säkert en mycket stor andel vatten, trots att vattnet kanske härrör från dels apelsinerna, dels äpplena och dels morötterna, plus det kranvatten som använts, när hela blandningen tillretts från ett föga aptitligt koncentrat. Men – juicen smakar fortfarande till synes apelsin, och säljs och benämnes fortfarande under detta namn, trots att det kanske är en generalisering – ty mitt  juiceglas innehåller kanske 10-20 % ”annat” än just juice på apelsiner… En blandning, javisst – men kanske renare än mycket annat… och talet om att ”allt är en blandning” kanske inte säger så mycket om egenskaper eller just smak..

Naturvetenskapen bevisar: Norden är en UNIK Europeisk region…. (inlägg från 25 februari 2016)

  Artiklar om Naturvetenskap och nya upptäckter får allt mindre utrymme i den svenska pressen. Kanske beror det på att Sverige är ett mycket vetenskapsfientligt land numera, och att vetenskaper som Biologi, Genetik och alldeles särskilt Antropologi eller forskning om människans ursprung inte anses politiskt korrekta här. Jag hoppas att ni hunnit läsa mitt förra – kanske inte särskilt välformulerade – inlägg i ämnet. Många av er läsare har hört av sig till mig och berömt mig för inlägget om Kaukasierna och Neanderthalarna, eller hur det kommer sig att Naturvetenskapen numera klarlagt, att Européerna eller den ”Vita” människorasen faktiskt har ett annat ursprung än exempelvis afrikanerna, och att genetiska skillnader mellan olika grupper av människor faktiskt finns, även om man såklart kan diskutera om det egentligen spelar någon större roll att just Européer och Nordbor kan ha upp till 20 % eller i varje fall 5% av sitt genetiska arv från Neanderthalarna. Det vetenskapliga faktumet kan ingen betvivla och det är den svenske forskaren Svante Pääbo och andra akademiker vid Max Planck-instutet i Leipzig som kommit fram till detta. Hur eller ens om detta faktum alls påverkar vårt nutida samhälle är däremot såklart en annan sak, och forskarna har betonat att deras upptäckter inte ska övertolkas. Men ändå finns det politiker i dagens Sverige, som står rakt fram och påstår dumheter som att raser ”inte finns” och att kön eller genus ”inte existerar annat än som social konstruktion” vilket är fullständig bullshit, och tvärtemot både all biologi och naturvetenskap. Tar vi av oss våra kläder, till exempel – så ska nog de flesta av oss komma fram till att det finns två kön, dvs man eller kvinna, men att det INTE finns några kacklande ”hens” eller något tredje kön ibland nutidens människor, och ställer vi en genomsnittlig västafrikan och en typisk svensk bredvid varann, så skall vi nog se att jodå – raser existerar, liksom om vi ställer en genomsnittlig Peking-bo eller för den delen en Östafrikan, en Pygmé, en Inuit samt en turk och en annan svensk strax intill… Med hjälp av Mitokondie-DNA från cellkärnor och sk SNP:er eller Haplogrupper kan forskare numera mycket, mycket exakt kartlägga alla större befolkningsomflyttningar och all större migration under de senaste 10 000 åren av historia. Norden eller ”North Western Europe” skiljer ut sig – klart och tydligt från alla andra Europeiska regioner. Men det här är inte den enda upptäckt, som genetiker och biokemister gjort på sistone. 15 September 2015, dvs i fjol, mitt under den konstruerade sk ”Invandrarkrisen” i Europa, i sin tur ett resultat av USA:s och Rysslands hållningslöshet i Syrien-konflikten, samt FN:s och den övriga Världens oförmåga att ingripa och stoppa denna konflikt; så publicerade den ansedda sajten ”The cell” en nyhet från ett annat forskarlag med kontakter till just samma Max Planck-Institut, och vad de kommit fram till är faktiskt epokgörande, även om ingen alls vågat uppmärksamma deras resultat i svenska media ännu. Forskningen om sk ”Haplogrupper” eller genetiska markörer från mitokondierna i cellkärnan – små, energialstrande strukturer som inte har den ringaste betydelse för människans utseende, intelligens, kreativitet eller de flesta fysiska förmågor, utom på de enskilda cellernas eller byggstenarnas nivå är mycket ny. Den har utvecklats oerhört på de sista 5-10 åren, och mycket intressantare än vad man skulle kunna tro. Vad forskarlaget – med representation från Norge, vårt nära grannland (men som sagt inte Sverige – här är det nästan ”förbjudet” att forska kring den nationella identiteten eller det egna folkets ursprung och historia) nu gjort, är att ta till befolkningsstatistiska metoder, liksom helt ny programvara för datorbaserad analys. Man har analyserat 1237 DNA prov från 63 olika länder, varav 937 från nästan alla Europeiska länder – utom Sverige, Tjeckien, Benelux och Portugal – som av någon underlig anledning inte fick vara med i den internationella studien, och sen jämfört med hur stor andel olika Haplogrupper dessa nu levande individer har. Indelningen i olika grupper av genetiska markörer, och vilken genetisk markör som kännetecknar vilken geografisk region i Europa kan måhända ifrågasättas (jag själv kan inte så mycket molekylärbiologi så jag kan svara på den frågan) men har förstås gjorts på grundval av tidigare forskning, och efter vad som redan är känt. Man vet också, att vissa Haplogrupper är direkt länkade till vissa geografiska regioner, och vissa tidpunkter i historien, då de uppstod som små, men väsentliga mutationer. Här är en karta över den nutida utbredningen av Haplogrupp I 1 på Y-kromosomen, som uppstod vid ”Den Indoeuropeiska Migrationen” till Norden för cirka 5000 år sedan, då de Germanska folken skapades. Spridningen av Haplogrupp I1 på Y-kromosomen ger tydliga bevis: Nordiska män koloniserade de brittiska öarna, Finland och Baltikum, och de rörde sig söderut längs Balkans och Rysslands floder… (se de skuggade områdena i bilden) Än idag är spridningen av vissa gener anmärkningsvärt konstant. Forskare kan nu exakt spåra vilken befolkning som kommit varifrån, och exakt när. Studerar man nu hela deras resultat, får man nedanstående bild, som visar att ingen region i Europa – utom just Norden – har varit fri från Utomeuropeisk Invandring de senaste 10  000 åren – men här i Norden har alltså just detta faktum rått – det är bara andra Européer, eller vita från andra delar av Europa som alls kommit hit under 10 000 år, men däremot inga icke-Européer – i alla fall inte i något alls mätbart antal – förutom efter 1945, och sedan med accelererande hastighet under 2000-talet. Resultatet för hela Europa: Vem kom varifrån – och när ? Norden är den enda region, som ALDRIG NÅGONSIN mottagit Utomeuropeisk invandring under hela den studerade tidsperioden. Här ser vi nu studiens resultat. Analysen är så fint gjord, sammanfattar forskarna, att vi kan se förändringar ända ned på 1 % nivå. Föga förvånande är det regioner nära Europas kanter, som tagit emot mest påverkan utifrån – och det är heller inte så konstigt, om vi tar i beaktande att det inte fanns några gränskontroller under forntiden, och att hela den ryska landmassan, Turkiet, Balkan, Sicilien och flera andra regioner var ”landbryggor” som det gick ganska lätt att ta sig över på.  I dagens Baskien och Sydvästeuropa (Pyreneeiska Halvön) skedde till exempel ett stort inflöde av Västafrikaner som kulminerade kring år 1000 före kristus, och spår av afrikansk invandring finns också på Balkan, Cypern och så långt bort som i Iran och Armenien, medan Östra Kaukasus – helt nära Iran – fick en topp av invandrare från Mongoliskt område och Östra Asien redan kring 1300 fk eller så. Spår av handeln på Sidenvägen med Han-Kinessernas rike, Feniciernas färder till Västafrika (jo faktiskt – de kom ända dit) och Romarriket kan utläsas ur dessa data, och forskargruppen skriver:

The barplots in Figure 2B show that almost all of West Eurasia has some ancestry from the World Regions. Such World Region ancestry can be seen in the composition of sources involved in events in northern European groups (NWE and NEE), yet only three of the clusters containing individuals from this region derive ancestry from a source best matched by a World Region donor. Deconstruction of the admixture events in these northern European clusters shows that most mixing involves groups already present within West Eurasia (Figures 2C and S3). Assuming a generation time of 29 years [24], dates for these events center around the late first millennium CE, a time known to have involved significant upheaval in Europe (Figure 2B) [25].

Låt oss nu titta närmare på det aktuella diagrammet från figur 2B, som visar just Norden, och varför Norden tydligt skiljer ut sig från alla andra Europeiska regioner än idag: Redan ca 800 fk inträffade det, att Tjuvasjerna – ett Turkiskt folk kring floden Volga i Ryssland erövrades av Mongoler, vilket lämnade genetiska spår. Men något motsvarande hände aldrig här. Till Nordöstra Europa – alltså Finland och Baltikum – kom kanske 20 % Mongolisk befolkning ungefär samtidigt – ca 500 fk ungefär – och det ser man också på dagens finska befolkning – tillsammans med absolut högst 5 % Samer – för fler har samerna eller inslaget från Norra Sibirien aldrig någonsin varit, ens i norra Finland. Men till Norden då ? Ja, dit kom bara kanske 5 % – räknat på den nuvarande befolkningen från Balkan kring år 1000 fk – och kanske 4 % invandring från ”Södra Centraleuropa” eller med andra ord Italien (jodå, vi hade förbindelse dit via Bärnstensvägen under vår Nordiska bronsålder) och så ett litet, litet inslag av finska och baltiska stammar, som tog sig över Östersjön för att kolonisera delar av Östsverige vid samma tid. Men det är också allt. Sedan upphörde all invandring överhuvudtaget till de Nordiska länderna, och vår befolkning var oförändrad i mer än 2000 år – eller fram tills nu.. Resultaten blir ännu tydligare, om vi betraktar följande karta ur studien: I dagens Sydeuropa finns det som framgår starka inslag av befolkning från Levanten (Mellanöstern) som under Romersk tid spred sig västerut, ja ända till Gallien eller Frankrike. Men norr om Alperna kom de inte. Och i dagens Ryssland finns förstås starka inslag av Mongoler – föga förvånande det också – eftersom Ryssland var under Mongoliskt styre i mer än 200 år. Och i Finland finns det nu hela 20 % av befolkningen, som bär på Sibiriska eller Samiska gener i någon form, medan spår av Nordbor finns i Polen, Ukraina, Tyskland och England. Men – som sagt – någon utomeuropeisk invandring till Norden – det har aldrig förekommit, aldrig i hela mänsklighetens historia – fram tills nu, dvs,,, I den ”överhettade” och ibland extremt politiskt känsliga invandringsdebatten möter man ibland groteska och helt felaktiga påståenden som: ”Nämen utomeuropeisk invandring har alltid förekommit, och därför måste vi genast ha 150 000 tusen sådana personer hit NU – ja ögonblickligen !” eller ”Jamen alla svenskar är invandrare från början – detta bevisar att skyhög invandring är bra…” och andra dumheter i den stilen. Poängen är bara, att den historiska utvecklingen och de vetenskapliga resultaten enkelt motbevisar alla sådana tendentiösa påståenden – och vi själva har faktiskt bott här sedan den senaste istiden, genom 10 000 år och mer av mänsklig historia – och vår genetiska bakgrund är – unikt nog för Europa – märkvärdigt nog väldigt konstant. Enligt den förhärskande, Socialdemokratiska och Miljöpartistiska ideologin i Sverige, är vårt lands homogena befolkning (mer än 80 % etniska svenskar) något som ses som ett problem. Det gäller till varje pris att döda den nationella och Europeiska identiteten, strypa den, kväva den och till varje pris ändra befolkningssammansättningen – naturligtvis genom att ta in främst personer från fattiga och lågutbildade regioner i världen typ Somalia, Etiopien eller Syrien, där det som sagt råder krig. Men vad vinner vi egentligen på det, samhällsmässigt eller ekonomiskt sett, eller ens genetiskt-biologiskt ? Hela tiden – 10 000 år och mer – har vi själva lyckats överleva här – i stort sett i harmoni och fred med oss själva och omvärlden, helt utan några större biologiska eller sociala problem överhuvudtaget. Varför inte bli ”Hedningar” och vända upp och ned på de nuvarande politikernas ”idiotresonemang” om att invandra sönder Norden – till varje pris… Istället för att betrakta den nuvarande befolkningssammansättningen som ett problem, kan man börja betrakta den som en resurs.

Vad vi själva ännu har, här uppe i Norden är faktiskt något helt unikt. En levande ursprungsbefolkning, mitt i Europa – vars sammansättning är helt annorlunda än alla andra Europeiska länders. Vi kan välja att vara stolta över vilka vi är och var vi kommer ifrån – liksom alla andra ursprungsbefolkningar i Världen – och välja att bevara vår unika genetiska struktur inför framtiden – om vi vill. Bevarandet av djurarter, skog och miljö – stora opåverkade naturområden – ja se  där några områden, där bevarande av identiteten och karaktären anses som något väsentligt och viktigt – till och med i EU-sammanhang… Varför inte också opåverkad genetik ? Varför hela tiden betrakta vår inhemska befolkning som ett problem när den i själva verket kan vara en resurs ? Vi här i Norden har en unik bakgrund och historia – varför förstöra det bästa vi har – våra människor – inför framtiden ? Norden är en helt unik Europeisk och Global region, med sin helt egna kultur, natur och mänskliga förutsättningar. Till och med Emilio Ingrosso, ni vet, lär ha uppmärksammat detta faktum den senaste tiden, även om han för sin del säger att det är svårt att ”räkna siffror” och att det här med Naturvetenskap verkar vara något som han alls inte förstår sig på. Ändå kan han – med den moderna genetikens hjälp – säga – ja mina förfäder har varit här ända sedan bronsåldern, om inte sedan istiden, som hos andra svenskar – och varför skulle jag då vara så mycket sämre till min härstamning, än alla andra folk i Europa ? Kom ihåg vad jag nyss skrev, och vad studien visar om befolkningssammansättningen: Efter vad man tror, kom de första personerna från Italien hit under just Nordisk Bronsålder, så där ser man ju… Är inte alla dessa forskningsrön som nu kommer fram; ganska intressanta i sig själva, så säg ?? I ett kommande inlägg ska jag redovisa ännu mer om det här med populationsgenetik, och varför man med haplogrupper nu anser sig bevisa, att Europa redan var ”färdigbefolkat” av direkta förfäder till dagens vita Européer, redan under den senaste istiden – för 35 000 år sedan – hör och häpna ! Nej naturligtvis – Ingen uppsättning Haplogrupper kan vara ”bättre” än någon annan – men vi har alla rätt att bevara vår egen identitet, och vara stolta över den dessutom !  

Karin ”Afrocentriskan” Bojs har gjort det igen. Hon har producerat en alldeles ny artikel för ”DN Vetenskap” som är fylld med betänkliga påståenden, grova generaliseringar och halvsanningar, trots atten artikel i Brittiska The Guardian, mer eller mindre fullständigt dömer ut vad hon säger. En studie av moderna Bushmäns Mitokondie-DNA påstås nu kunna ”bevisa” att hela mänskligheten skulle komma från Botswana, trots att seriösa antropologer dömt ut själva tanken på en enda population, ett enda ursprung och en enda geografisk ”vagga” för mänskligheten som fullständigt irrelevant, och dessutom en omöjlighet i sig. Vidare påstår DN att ”vi” människor uppstod i Afrika för så sent som 200 000 år sedan, och implicerar alltså, att inga människor eller människoliknande varelser skulle ha funnits före det, vilket är fel i sak. Vilka ”Vi” skulle det alls vara som man talade om då, förresten ?  Möjligen är det i så fall Homo Sapiens var. Sapiens som DN mycket snävt, närmast rasistiskt begränsar sig till, men då bortser Karin Bojs i sin måttlösa afrocentrism, att Homo Sapiens var. Neanderthaliensis redan fanns i Europa för dubbelt så länge sedan, alltså minst 400 000 år tillbaka i tiden. DN bortser också från det ovedersägliga faktum, bevisat bland annat av den svenske forskaren Svante Pääbo (samt andra forskare vid Köpenhamnsuniversitetet) och The Neanderthal genome research project visar oss, att Neanderthalare och ”moderna” Homo Sapiens är precis samma art, eftersom de bevisligen fick barn med varandra. Nej, kära DN. Det har i själva verket skett minst TRE stora utvandringsvågor ur Afrika, med hundratusentals år emellan…. Moderna populationer av folk från Afrika söder om Sahara saknar i stort sett allt Neanderthal-DNA, medan alla andra populationer av idag har 7-8 % av det. Vi Nordeuropéer kan faktiskt ha Neanderthal DNA i så höga kvantiteter som 10-12 %, vilket bevisar att vi är väldigt mycket annorlunda än folken söder om Sahara. Nu är det visserligen så att alla människors hela genom, eller genuppsättning till 98,8 % är identiskt med Bonobo-chimpansens – denna knullande lilla apa – och vårt eget genom är också exakt, eller till 99,8 % identiskt med Neanderthalarnas, efter vad en del forskare sagt.  Ändå måste man säga, att de 1,2 % DNA som skiljer oss från Dvärgchimpansen, respektive de 0,2 % DNA som skiljer oss från Neanderthalaren, är högst väsentliga och betydelsefulla skillnader, både vad vårt beteende, intelligens och utseende angår. Alla gener och all DNA – mitokondie eller ej – är inte likvärdiga, eftersom också några få, enstaka anlag kan ha oerhörd genomslagskraft. Ingen Neanderthalare levde söder om Sahara. Ingen Neanderthalare var någonsin Afrikan – däremot var deras förfäder det… DN fabulerar om Homo Sapiens var. Sapiens påstådda drömtillvaro i ett Botswanskt paradis, intill en försvunnen inlandssjö, häftiga klimatförändringar som skall ha skapat ”gröna korridorer” och att man med sk ”etno-ligvistik” skulle kunna spåra dagens Khoi-San språk eller sk ”klick-språk” (Bushmännen utstöter klickljud  och andra liknande läten) minst 130 000 år tillbaka i tiden, vettlösa fabler som borde få alla någotsånär sansade språkforskare att ta sig för pannan, och fråga om Karin Bojs är riktigt klok… Jag övergår till The Guardians kommentarer angående den helt nya teorin att enbart Bushmännen och Afrikas nutida dvärgfolk skulle vara mänsklighetens sanna upphov:

“I’m definitely cautious about using modern genetic distributions to infer exactly where ancestral populations were living 200,000 years ago, particularly in a continent as large and complex as Africa,” said Chris Stringer, who studies human origins at the Natural History Museum in London. “Like so many studies that concentrate on one small bit of the genome, or one region, or one stone tool industry, or one ‘critical’ fossil, it cannot capture the full complexity of our mosaic origins, once other data are considered.” Stringer points out that analyses of the male-inherited Y chromosome suggest our Y-carrying ancestors may have originated from west Africa. Further studies, which have looked at whole genomes, point to populations who migrated out of Africa originating in the continent’s east. “These and many other data suggest that we are an amalgam of ancestry from different regions of Africa with, of course, the addition of interbreeding from other human groups outside the continent,” he said. “It is not possible to make inferences about the geographical origin of modern humans in Africa based solely on patterns of variation in modern populations. This is because humans migrate over long distances. They migrated out of Africa and across the globe within the past 80,000 years and they have migrated across Africa in the recent and ancient past.” Rebecca Ackermann, an archaeologist at the University of Cape Town, said the study appeared to brush aside extensive evidence that suggests the roots of our species are pan-African and beyond. “Drawing sweeping conclusions about places of origin from analyses of this tiny part of the modern genome is deeply problematic and outdated,” she said.

– The Guardian, 2019-10-29

Inte mindre än tre framstående forskare inom sakområdet har en helt annan syn än DN, och ”bushmanna-fanatikerna”.  Olduvai gorge, den region i Östafrika som utpekas som Homo Erectus upphov, är en mycket sannolikare ”Mänsklighetens vagga” i så fall, och det har den fått vara i mer än 40 år av antropologisk forskning. Moderna folkslag i Afrika är starkt uppblandade genom migration över hela kontinenten, mycket mer så än vad Européerna någonsin varit – därför går det INTE att sluta sig till något ur nutida Mitokondie-DNA, för vad man borde göra, är att försöka studera det fossila DNA:t, i den mån det låter sig göras.

 

För övrigt är det väl känt att den första vågen av Afrikanska utvandrare (som gav upphov till Homo Erectus i Europa och Asien) slopade all kontakt med sitt Afrikanska ”urhem” för mer än 650 000 år sedan…

 

Kinesiska antropologer har ända sedan 1950-talet envist hävdat, att Peking-människan direkt utvecklats ur Homo Erectus, helt utan att ta omvägen över några Neanderthalare, och att redan de Homo Erectus som hamnade i Kina, har helt klart ”mongoliska” drag. Tyvärr kan man inte testa det genetiskt, eftersom de flesta originalfossil förstördes under Ordförande Maos sk ”Kulturrevolution”, en epok i historien som torde vinna Karin Bojs stora gillande, inte minst pga hennes politiska böjelser, som hon berört i tendensiösa böcker som ”Min Europeiska Familj” och annat sådant.

Vidare är de flesta Västerländska antropologer också ense om, att ”Mångkärnehypotesen” om mänsklighetens vagga är sann på så sätt att både Heidelberg-människan och Rhodesia-Människan var för sig utvecklades bort från Erectusarna (ja, det fanns många olika typer, men de tillhörde samma art) utan att ha någon större kontakt med varann. Fransk Homo Erectus, på väg att bli Neanderthalare… märk näshålan och ögonbrynsbågarna ! (redan installerad i Europa för 450 000 år sen)

Vad DN inte berättar, är att man identifierat inte mindre än sex distinkta typer av Neanderthalare – alla UTANFÖR Afrika – och att dessa tillhörde olika tidsskeden… Det fanns i och för sig Homo Rhodesiensis också, och dessa utgjorde den andra vågen av utvandrare från Afrika, och redan för 600 000 år sedan, började dessa utveckla klara Neanderthal-drag. Men detta skedde i Östafrika, inte i Botswana. Den enda koppling mellan Botswana och människans tidiga historia, som säkert finns, är att Australopitecus – som inte var någon riktig människa, och som det identifierats minst ett tjog olika arter av – dog ut där, under den tiden, möjligen beroende på klimatförändringarna, men det vill nog de flesta låta vara osagt. Andra har ansett, att det berodde på överspecialisering i dieten. Tyvärr var vissa av dem vegetarianer, med kraftiga nötter (och dito käkmuskler) som specialitet, så de kunde inte anpassa sig – och försvann… ”Klassisk” Neanderthalare, i 60-års åldern… Var Europé, för 60 000 år sedan – inte alls Afrikan… På senare tid har det blivit ytterst populärt att skildra alla ”äldre” människofynd som negrer, och göra dem svarta i hyn. Se mitt tidigare inlägg om ”Cheddar-mannens totala förnegring” under förmänniskor här ovan. Genetikerna är överens om, att det bara krävs 3000 års vistelse i kallt klimat (som i Istidens Europa eller Central-asien) för att bli av med all skarp pigmentering – och i de här sammanhangen, är 3000 år väldigt väldigt lite.. Man behöver bara svart pigment om man vistas i tropiskt klimat, nämligen, och gör man inte det, så försvinner det så småningom. Svante Pääbo och andra har också visat, att Blont hår och blå ögon är ett typiskt ”Neanderthal-drag” liksom rött hår – som i sig kräver blonda föräldrar i tre led bakåt, på både mödernet och fädernet, och därför är  sällsynt, även idag Kvinnlig Neanderthalare i 35-års åldern – med rött hår och gröna ögon. Fast – hur lät hon när hon talade – hemmavid ? (Det gick ändå bra att vara gift med henne) Slutligen har vi också Denisovanerna – de centralasiatiska 7-8 fynden, med tänder och fragment, men hittills inga skelett eller skallar. Vi vet att Denisovanerna var mycket närmare släkt med Neanderthalare än oss, men de behöver inte alls härstamma från Afrika, bara för det. I själva verket vet vi mycket lite om dem, och på nuvarande stadium i forskningen, så finns det nog INGEN forskare i hela världen som med säkerhet kan säga, att inte också Denisovanerna uppstod som en lokal utveckling av Homo Erectus, på ort och ställe i Central-asien – och inte helt säkert i Afrika.. Tänk på att vi Nordeuropéer kanske har 5-6 % Denisova-DNA i oss, så det ”vi” Karin Bojs hela tiden talar om, är struntsnack, hitte-på, bogus, fantasi, identifiering med fel grupp.. Vi skulle lika gärna kunna säga ”Vi Bonobos” eller Vi dvärgchimpanser… eller ”Vi” Neanderthalare i så fall… men INTE ”vi” Afrikaner – för vi är inte Afrikaner. Vi Nordeuropéer har levat i Europa i minst 450 000 år, och det måste också betyda något – så varför DN hela tiden identifierar sig med en helt annan grupp människor, ett helt annat folkslag, är en fullständig gåta.

Åter att påtala om Kannibalerna från Motala (inlägg från 2021-06-10)

Jag har varit inne på ämnet förut – se ovan under avsnittet ”Arkeologi” – underrubrik ”Nordisk Arkeologi” men igår avslöjade statstelevisionen SVT att en utställning om Stenåldersfynden från Motala – som man började gräva ut redan år 2009 – nu skall ställas ut på Charlottenborgs Slott – också i Motala och beläget alldeles intill Motala Ström.

Fynden – mer än 7800 år gamla – gjordes när man skulle bygga en ny centralstation för järnvägen, och forskare har konstaterat att stenålderns Östgötar var kannibaler, vilket är oerhört sällsynt efter Nordiska förhållanden. Om frekvensen av detta oskick kan man inget säga, och man behöver heller inte alls sluta sig till att det rörde sig om religiösa ritualer. Det har också påståtts, att enstaka hål i några kranier och skalltak, skulle bevisa, att Motala-borna spetsat huvuden på pålar – av vilken anledning bör man nog låta vara osagt.

Arkeologin ensamt bevisar sällan någonting, och professionella arkeologer är ofta en smula osams om, hur ett visst fyndmaterial egentligen skall tolkas – och det skulle inte förvåna mig, om det är så även i Motala-fallet.

Modellmakare Oscar Nilsson (till höger) med en tidig Motala-bo i 50 års-åldern, och en dito kvinna på några och 20. Båda var otvivelaktigt vita, blonda och inte alls svarta i hyn, enligt DNA prover. (om kvinnan verkligen haft en huva av grävlings-skinn och varit målad i ansiktet, är nog spekulation och en smula osäkert…)

Idag är kristendomen den enda religion på vår planet, som i stor skala tillämpar rituell kannibalism, låt vara endast i symbolisk form, sk ”Nattvard” då deltagarna i denna barbariska, fullkomligt obegripliga kult låtsas att de äter upp sin frälsares kött, och dessutom dricker av hans blod, under påpekanden om att det skulle ge ”en skön gemenskapskänsla” att bära sig åt på detta groteska, fullständigt befängda vis – och till på köpet ha mage att kalla det ”ett kristet sakrament”.

Alla andra kulturer och religioner på vår Jord, Asatron inbegripen, har för länge sedan övergivit kannibalismen, men det är tydligt att dessa kristna är väldigt ”efter”, och att de tragiskt nog inte kommit längre i sin andliga utveckling. Vi har skäl att ömka dem, för deras Kannibal-kult är verkligen en ömkansvärd, ja patetisk ceremoni som inte borde få förekomma i ett modernt, välordnat samhälle.

Men -viktigare är kanske Modellmakaren Oscar Nilssons verk, som SVT nu kan berätta om. Han har återskapat två tidiga Motala-bor med forensisk teknik, och frångått all den ”negrifikation” som för något år sedan lögnaktigt utspreds om våra förfäder. Det blev populärt i vissa kretsar att som ”Illustrerad Vetenskap” och andra mindre seriösa ”kaffebordsmagasin” hävda, att de första moderna människor eller Homo Sapiens, undervariant Sapiens som kom till Norden, skulle varit svarta i hyn.

DNA-analysen bevisar nu, att det inte alls var så, vilket även andra forskares data bevisar . Att det hela bara varit en PK-mässig vrångbild, som man under falska förespeglingar velat ”sälja på” oss, har jag själv behandlat då jag skrivit en del om Engelska fynd, och de första människorna i vad som nu är Storbritannien – se essän ”Cheddar-Mannens Totala Förnegring” som ni också kan läsa om under arkeologiavsnittet.

Fynden från Motala bevisar bortom allt rimligt tvivel, att stenålderns östgötar inte skilde sig såvärst mycket, genetiskt sett, från dagens etniska svenskar. Inte heller deras pigmentering skilde sig särskilt från vår. Och rituell kannibalism och liknande har de flesta Motala-bor numera slutat upp med, om de inte är kristna och sitter där och tuggar och snaskar på ”Kristi kropp och blod” i form av billigt röd-tjut och oblater, förstås…

Våga VÄGRA Vara Kannibal ! Vi lever väl inte på Stenåldern – eller ?

”Att få bekräftat vad man REDAN vet” – Hedningen tar ett Gen-test (inlägg från 2023-02-03)

”Sorgligt nog kommer han ifrån Hydaspes kalla land,
som bara frambringar järn, hästar och soldater !”

– yttrande, tillskrivet Apollonius från Tyana, 15 – 97 ekr

”Sadly, he comes from the cold, Hydaspian lands,
which only brings forth iron, horses and soldiers !”

– attributed to Apollonius of Tyana, 3? – 97 AD

Såkallade Gen-tester på nätet blir allt populärare nuförtiden, och marknadsförs just nu hårt emot de Nordiska länderna. Hur många ”sanningar” och hur mycket DNA-analys kan man i så fall förvänta sig, om man köper en gen-test för strax under 2000 kronor ? Vad du får på köpet är egentligen en databas-tjänst med traditionell släktforskning i digitalt format – och den har fortfarande mycket högre bevisvärde än de högst tio generationers DNA du kan få tag i genom att spotta i ett provrör, sända in detta rör till ett certifierat laboratorium på Irland och sedan avvakta i ungefär två månader.

Du skulle också kunna prova mitokondiell DNA-analys och få besked om dina haplogrupper, vilket är åtskilligt säkrare och går åtskilligt länge bakåt i tiden, eller försöka med analys av exempelvis Y-kromosomens DNA, och spåra din härstamning enbart på fädernet, eftersom bara och endast bara män – men inte kvinnor – har tillgång till den. Kön är fortfarande en biologisk realitet, inte alls en social konstruktion som många helt felaktigt hävdar. Detta handlar bara om elementär mänsklig biologi, och det är inte ett dugg svårt att förstå.

Du bör inte tro på de PK-platityder, som cirkulerar i media och på nätet, typ ”nämen alla människor härstammar från Afrika egentligen” eller ”alla är vi en blandning” vilket inte alls är sant. Visst – 2 % vatten i apelsinjuice är också en blandning, sant nog – men vad du har i glaset, smakar fortfarande likförbannat apelsin.

Enkla överslagskalkyler av typen, ”nämen vi ärver ju 50 % av våra arvsanlag från vår mor respektive far”, 25 % från våra mor- och farföräldrar, 12,5 % från nästa generation och så vidare, tills ditt gentest – käre svensk ! – ofrånkomligen visar att du tvunget skall vara 10 % nigerian, eskimå, inka-indian och sannolikt också 138 % aborigin…” Nej – de stämmer fortfarande inte – för allt sådant är ”falsk matematik”.  Redan Mendel på sin tid visste att det finns dominanta och recessiva anlag, och att det i rent medicinskt hänseende kan vara så att Nordeuropeer och Kaukasoider har ärvt anlag för Diabetes från sina ljushyade Neanderthal-förfäder, som långifrån var så primitiva som man vill få dig att tro.

Lustigt nog är vi nordbor påfallande toleranta – för laktos. Laktosintoleransen finns tydligen inbyggd i vissa västafrikanska folkgrupper, och om dessa skulle övergå till att äta en enbart nordisk kost, närmast lakto-vegetarisk med tydliga utbrott av köttfrossa kring Jul, strömmingsfiske och mycket annat, skulle Västafrikanerna helt klart må mycket dåligt och illa av det – och det ligger fortfarande inga som helst värdeomdömen i detta.

Tre stora utvandingsvågor har utgått från Afrika, under tidernas lopp. Tråkigt nog gäller fortfarande mångkärne-hypotesen, och den språngvisa hjärnförstoring och det människoblivande som plötsligt inträffade för Homo Erectus, skedde mer eller mindre samtidigt hos Heidelberg-människan och det som hette Peking-människan – men tråkigt nog förstördes och förslarvades alla de kinesiska originalfossil som fanns av denna människoras (ja – just det – jag skrev R-ordet – och Homo Sapiens var. Neanderthaliensis är och var fortfarande en ras – jämfört med rasen Sapiens Sapiens..) under Andra Världskriget, så att bara spridda rester i gips och andra rekonstruerade material återstår.

Det är sedan länge högsta mode ibland paleontologer och ”paleoartists” att stereotypt skildra exempelvis Denisovaner som genomgående svarta i hyn, trots att vi bar har kvar i stort sett enstaka tandfossil, och vi vet med säkerhet, att det bara tar trettio generationer – ungefär – för att stänga av eller aktivera den gen som styr melaninet eller detta med pigmentering, och som gör mörk hudfärg till ljus, eller tvärtom. Denisovanerna levde helt och hållet i en arktisk och centralasiatisk miljö, och var sannolikt bleka, eller  gulaktiga i hyn. Varför det stora språnget från en hjärnvolym långt under 1000 kubikcentimeter för tidiga Homo Erectus till de allra senaste exemplaren – innan utdöendet – med 1400 kubik neuroner eller mer egentligen skedde, har aldrig förklarats. Det kan mycket väl antas ha skett på flera kontinenter, dvs dels i Asien, Europa och Afrika – men aldrig någonsin Amerika eller Australien.

Vad du får – för ett 2000 kronors gentest – är – i motsats till ett för 20 000 eller mera, om du nu alls har råd eller lust att lägga ut den summan – högst 40 generationer bakåt i tiden, men inte längre – absolut inte mer än de senaste 1000 åren av utveckling, eller inte ens det. Kyrkböcker och släktforskning har högst bevisvärde – men i just er hednings fall – i Nordvästra Skåne – förstördes alla arkiv under slutfasen av det Stora Nordiska Kriget vid 1600-talets slut – vi kommer inte ens till dess början.

Bild, som talar sitt tydliga språk och som tyvärr inte kan motbevisas…

Att drömma om en ”mänsklighetens urmoder Eva” eller Embla är också totalt, kapitalt och brutalt förgäves i Hedningens fall – han är redan bortom en såpass enkel ”vad kom först, hönan eller ägget” hypotes.

Han är etnisk svensk – varken mer eller mindre – det är vad testet visar. Han kommer från de södra delarna av Götaland, närmare bestämt Skåne – på både mödernet och fädernet – och hans släktnamn – vilket databasen också tar hänsyn till – är delvis spritt också in över vad som är danskt område – idag, över 3 sekel senare. Han har enstaka släktingar – i ett enda fall i Australien – och i Mystic Seaport, Connecticut USA – som ståtar med ett av Amerikas största marinhistoriska museum, och liksom genom ett under eller en ren slump, ja ett sammanträffande fått besök av Draken Harald Hårfagre – när just det skeppet var världens absolut största seglande museumkopia av just ett Vikingaskepp, tänka sig.

Ph.D from Miskatonic University in the state of Euphoria ? (Kanske det…)

Inga icke-nordiska gener har påträffats i er hedning – punkt slut ! Inte en enda procent. Han hade gärna tänkt sig – jomenvisst ! – att en av hans förfäder skulle kunna ha instuckits under de svenska fanorna i form av en tysk, en böhmare exempelvis, en irländare eller en engelsman, eftersom hans förfäder tråkigt nog bara har varit enkla bönder, knektar och bondesoldater – varken mer eller mindre… De förlorar sig i det trettioåriga krigets töcken, ja – de tillbringade en livstid i krig.

Längre var inte deras generationsskiften, längre sträckte sig inte deras levnadslopp – och där har ni er hedning !

Senare förlöpte sig hans släkt genom två århundraden enligt det gamla och välkända schemat Bonde, Präst, Ämbetsman (eller Ombudsman, ja Tjänsteman!) enligt en numera bortglömd bok av en viss Sten Carlsson, utgiven år 1962. Roligare än så, eller mer pittoresk än så blir inte er Hednings historia – aldrig någonsin – det är vetenskapens och källforskningens nuvarande ståndpunkt.

Detta är hans anor, varken mer eller mindre.

Hans farfar blev kyrkoherde i ”Svenska” Kyrkan, men märkvärdigt nog snarast icke-troende – och kanske minns ni det samtal jag redan relaterat emellan en 5-6 årig Hedning och denne prästman, som förfäktade att prästers tro på gud – eller den katolske påvens – inte var bevisbar, och följaktligen inte alls något krav. Märkligt nog gav han också den unge Hedningen – som fortfarande bara var ett barn – böcker som ”Människor i Fest och Vardag under 500 000 år” från Bra Böckers Förlag, en ren omarbetning eller ett plagiat, översatt efter ett franskt original år 1968 – då hedningen var exakt 4 år gammal – men i denna garanterat kätterska bok kan man finna den åsikten, att redan Neanderthalarna hade passerat gränsen för människoblivandet, en tanke som er hedning senare kom att ta fasta på.

Roligare eller trevligare än såhär blir han aldrig, för han är långt bortom all frälsning, och vid hans dödsbädd kommer det gå alldeles som hos Von Döbeln enligt Runeberg, där Prelaten drevs ut, och denne konstaterade: ”Här har jag gjort nog, som människa och som präst”

Hedningen vet vad han vet, blir vad han är och redan har varit – och inte ens gentester förmår ändra honom. Där finns inga kända motbevis, helt enkelt.

Köp er ett dyrare test, analysera om och om igen – och ni kommer till samma tråkiga slutsats.

Skall vi slå vad ?