AVSLÖJADE: De sprider LÖGNER om Midsommarfirandet… (repris från 2023)

2026-06-20 by Hedningen

Var eller Vör, Varsnandets Asynja tjänar mänskligheten genom att avslöja alla ruttna lögner, som en del av dess medlemmar kommer dragandes med – och om detta erinrade oss vår kollega i den hedniska bloggosfären, Henrik Andersson på “Ideell Kulturkamp” så sent som för några dagar sedan. Var ger oss kraften att varsna och varsebli, och själv gör jag mitt blot till henne denna Midsommar genom att avslöja flera uppenbara lögnare, som vill förstöra Midsommaren för alla oss andra, och som av ren dumhet och ignorans förnekar fakta.

Vör – ibland känd som Geirvör – den med spjut beväpnade – är inte bara en av Friggs tjänarinnor, utan en av Valkyriorna. Hennes spjut är intellektet, Hågen eller Hugen och hon bestraffar lögner och osanning, varhelst de dyker upp i Midgård eller Världen !

I Olav Tryggvasons saga står klart och tydligt utsagt, att Midsommarblot firades i heden tid, och det gör det också i Agrip, den Norska konungaspegeln. Följaktligen är det lögn och inte sanning, vad som står på Institutet för Språk och Folkminnens hemsida, till exempel. Det är visst inte så, att “skriftliga källor saknas” när det finns minst två stycken av dem, som bekräftar samma sak.

Det står skrivet: ”När konungen talade milt till bönderna, blevo de blidare stämda, och samtalet fördes sedan vänligt och fredligt; slutligen blev det avtalat, att midsommarblot skulle hållas inne på Mären, och dit skulle alla hövdingar och mäktiga bönder komma, såsom sed var; där skulle också konung Olav infinna sig.”

En annan person som ofta publicerar felaktiga påståenden om Asatro och våra svenska och nordiska traditioner är en viss Matthias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, som upprepade gånger vägrat att erkänna den förkristna traditionens betydelse, och som förnekat det hedniska inslaget i vår kultur. Som en vän av Vör och sanning vill vi nu varna honom, och råda våra läsare att inte acceptera hans lättköpta påståenden – för Midsommar har vi firat i flera tusen år, och ska fira än i tusen sinom tusen.

Åter en annan av de kristna lögnhalsar man kan möta så här års är Elin Ljugkvist på bloggen Kulturarva. Hon upprepar papegojmässigt osanningen om att det inte skulle finnas skriftliga källor till den hedniska Midsommaren och Midsommarblotet (det gör det visst !) och påstår på sajten “Skillingaryd.nu” att Midsommaren skulle vara “en helig ko” att alla traditioner som hör ihop med den måste förändras i framtiden och blandas upp med främmande inslag osv osv

Men varför det ?

Vilken rasism och vilken gallimathias ägnar hon sig inte åt ! Vi etniska svenskar har lika stor rätt som vilket som helst folkslag i Världen att bevara våra seder och traditioner.

Det finns inga argument alls för att förstöra dem och blanda upp dem, när vi kan behålla dem i ursprunglig form, så att vi får leva i frihet på det sätt vi vill, med vår religion – Asatron – och det som är vårt – men inte någon annans. Själv vägrar jag att ta med islamism och kristendom i mitt Midsommarfirande, och jag råder alla er läsare därute att göra gemensam sak med mig – för Majstången och majandet är en förkristen sedvänja, den är inte alls något “som kom in från Tyskland på 1600-talet, vilket för det första är lögn, för det andra fel i sak – majstänger och majträd finns redan belagda på Bohusläns hällristningar, 1700 år och mer före kristus, och sanningen om “skördemajen” är ändå väl känd.

Slutligen har jag också sett en “krönika” skriven av en ziganistisk kvinnlig skribent, som på en sida tillägnad “resandefolket” påstår att Midsommaren skulle vara tysk och isländsk, men inte svensk. Detta vittnar om mycket djup okunskap, och fullständig oförmåga att förstå vårt Nordiska Arv, svenska traditioner och vittnar även om en nära nog avgrundsdjup brist på folkvett, sätt att uttrycka sig och elementär utbildning – så den sidan och den skribenten tänker jag inte ens länka till.

Det är skändligt, ja skadligt, att inte kunna erkänna Midsommarblotets betydelse, och det faktum att det finns beskrivet i hävderna – som berör förhållanden i Norge och Norden, visst inte bara på Island, som ju befolkades och koloniserades av Nordiska kolonisatörer, och inte omvänt. Vi etniska svenskar är inget “resandefolk”. Vi är det här landets urbefolkning – till skillnad från Samerna och andra senare inflyttare – och vi har också rätt att behålla våra seder och traditioner i den form vi själva vill ha dem.

Trots islamisternas och de kristnas ständiga lögner – För Frej, Gerd och Frihet – ja trots allt, trots allt !

Hur gammalt är det Nordiska (och Hedniska) Midsommarfirandet ? (artikel från 17 Juni 2015)

2026-06-20 by Hedningen

Häromdagen läste jag en intressant artikel i VLT, Västmanlands Tidning, där den väl insatta och pålästa Museipedagogen Anna Bratås uttalar sig direkt från Anundshögen och Badelunda-åsen om våra urgamla Midsommartraditioner, med hjälp av vederhäftiga källor som Statens Historiska Muséer och Nordiska Muséet i Stockholm.

Anna Bratås låter inte lura sig av all ”kristifikation” eller alla de äldre forskare från 1930-talet, som felaktigt påstått att Midsommarstänger och Midsommarfirande skulle vara en tysk sedvänja, som egentligen är kristen eller som importerats hit på 1700-1800 talet. Hon räknar upp bevis efter bevis och indicium efter indicium på själva motsatsen, och på vad nyare, mer objektiv forskning gjord av personer utan ”kristen bias” kommit fram till. Man vet för det första att det här med Majstänger, som företeelsen rätteligen bör kallas, är en sak som finns över hela det Germanska området, alltså både hela Norden inklusive Finland, Svenska Estland och Baltikum, Tyskland, England, Nederländerna, Frisland och numera även USA och Kanada. Och traditionen att ”maja” eller att resa stänger med gröna löv, som ska påminna om Världsträdet Yggdrasil eller Saxarnas Irminsul, som också var ett Världsträd. Hon nämner exempel från bronsålderns hällristningar i Bohuslän, där en plöjare under vårbruket bär en ”maj” eller en liten majstång fäst vid plogen han kör med – men även andra exempel kunde nämnas.

På den sk ”Gerumshällen” från Tanums socken – hällen är nu UNESCO Världsarv – syns faktiskt män, som dansar runt vad som verkar vara en Midsommarstång med en solskiva i toppen. Där finns också hammarlyftande figurer och en mängd skepp. Andra forskare har mer fantasifulla tolkningar av samma runhäll, men att detta är ett ”Världsträd” eller någon upprest påle av något slag, är man ense om.

Liknande motiv finns också från helt andra delar av Sverige. Vid Leonardsberg i Nyköping finns en annan stor ristning av en ”majstång” med flera tydliga ringar, som redan år 1967 uppmärksammades av den danske forskaren R Broby-Johansen i hans bok ”Fornnordiska Stenbilder”. Och det är inte det enda indiciet. Bevis för bronsålderns solkult finns överallt i hela Europa. Att megalitmonument som Stonehenge och New Grange är mycket noggrant inrättade efter väderstreck och solstånd känner många till, och mer spekulativt lagda forskare tycker sig se exakt samma sak i Ales stenar. Men inte heller det är det enda beviset.

Ett bevis för hur viktig tideräkningen var, och hur väl man kunde indela året för att bestämma den exakta astronomiska tidpunkten för Midsommar utgörs av de olika “guldkoner” man hittat från bronsåldern i Tyskland på senare år. Den sk “Guldhatten från Berlin”, gjord ca 800-1000 år före kristus, innehåller en mycket exakt sol- och månkalender, och den är inte unik i sitt slag.

Sedan 1996 har arkeologer hittat många sådana här ”sol-och månkalendrar” i konisk pelarform – man tror att de kunnat bäras som hattar – över hela Sydtyskland och Frankrike. Se artikeln “golden hats” på Wikipedia om ni vill veta mer om hur dessa kalendrar fungerade. Ett minne av Guldhattarna från Tyskland, kanske också syns i Skånekungen Strutharalds namn. Strut-Harald skall ha varit son till Gorm den Gamle av Danmark, dog 986, och skall ha haft just en hatt med en enorm strut av guld, som vägde tio marker eller närmare två kilo och om vi nu kan tro uppgifterna, hade kanske också han en kunglig huvudbonad i stil med bilderna ovan. Nyligen gjorde svenska arkeologer en förbluffande upptäckt i den berömda ”Kungagraven” vid Bredarör, Kivik.

Betyder de här kägelformiga eller ”hattliknande” figurerna att liknande guldinstrument och kalendrar också fanns i åtminstone Sydsverige ? Ja, självfallet kan vi aldrig bevisa det med säkerhet enbart utifrån det här, men det är som sagt ett indicium, som får kombineras med flera andra.

Ett ännu intressantare fynd, som gjorts på senare år (1999) är den sk “Pejlskivan från Nebra” som visar Solen, månen, plejaderna eller sjustjärnorna liksom en bronsålderstida “solbåt”. Pejlskivan är daterad till mellan 1560 – 1600 före kristus, är gjord av brons med smala guldbleck ovanpå och hittades nära berget Brocken i Sachsen, och riktar man det emot bergets topp med en enkel syftlinje, går det att mycket exakt kalibrera instrumentet för att visa var solen går upp och ned vid Midsommar. Brocken räknades senare som häxornas hemvist, och där skulle de ha firat sin ”sabbat” just vid solstånden… I och för sig finns det forskare som betvivlar just Nebra-skivans äkthet, på grund av metallurgi och annat – men det är en bisak – skivan är bara ett indicium av många.

Detta och flera andra exempel – Rösa Ring i Uppland, t ex och ”processionsvägen” där – visar att man mycket exakt kunde bestämma platsen för soluppgången på Midsommar, givet den latitud eller breddgrad man befann sig på. Just detta med ”processionsvägar” är intressant i sammanhanget. Vi vandrar ju fortfarande med stången, som kläs av männen, medan ringarna eller kransarna, som är det kvinnliga elementet, görs av kvinnorna. Etnologen Agneta Lilja, Södertörn University College erkänner att det finns ovedersägliga bevis för att hedniska Midsommareldar, fruktbarhetsriter och Majande med gröna blad firats ända sedan åtminstone 700-talet, glömsk av Prokopios och Tacitus, som redan på 70-talet enligt vår tideräkning nämnde Nerthus-kulten.Gudinnan Nerthus, Hertha, Gerd eller Earth, alltså Moder Jord, skulle på Midsommar fira bröllop med Frej, himmelsguden; och även om Tacitus inte nämner att det var just vid Midsommar som gudinnan kom åkande i vagn bland människorna

Vagnen från Dejbjerg Mosse (dansk järnålder) har av många forskare accepterats som ett direkt bevis på existensen av en Nerthus-kult eller en jordgudinna, som i form av en ”majdrottning” besökte jorden vid Midsommar..

Tacitus skrev att det hos Nerthus-folken bara skulle råda fullständig fred och att vapen hölls inlåsta vid en viss tid om året, då gudinnan skulle äras. Han skrev också om hur Svionerna låste in sina vapen hos en särskilt utsedd väktare “Custos Armorum” betyder visst inte slav, som i en del dåliga översättningar, utan Vapentekniker. En sådan Custos, med exakt den titeln fanns i varenda Centuria i Romerska Armén. Cornelius Tacitus själv var romersk underrättelseofficer, och hade besökt övre Germanien, samt hade kollegor som genomfarit bärnstenshavet i norr, och kommit till Svionernas land, “rikt på manskap och flottor”. Man har dragit slutsatsen om att det är Midsommar som var gudinnans tid bland annat av Egtvedt-fyndet (som jag skrivit om förut) och den sena skämtsagan om Gunnar Helming och Frejskonan, ett ”Midsommarbröllop” av ett lite annorlunda slag, som skulle ha skett i Sverige på 1000-talet.

Än idag är Midsommar en fredlig tid, som vi förknippar med gudinnor som Gerd, Siv och förstås Freja. I de isländska sagorna står det skrivet om hur Midsommarblotet med tvång slopades av Olof Haraldsson, som blivit kristen; och där började den stora förföljelsen. Så fort kristendomen kom med i bilden, så blev där hat och strid istället för kärlek och frid, och så har det fortsatt..

Det folkliga firandet förbjöds, liksom källdrickning och mycket annat jag berättat om. Ingen livsglädje, ingen sång och dans skulle få förekomma.. De urgamla Midsomamreldarna byttes ut emot ”Johanneseldar” för Johannes döparens dag, och ”Sankte Hans” eller ”Juhannus” är ännu namnet för den Nordiska Midsommaren i vissa extremt kristna delar av Danmark eller Finland.

Om de kristnas flumsnack om Midsommarstång som en tysk sedvänja från 1800-talet stämmer, hur kommer det sig då att även Erik Dahlberg kunde avbilda Midsommarstänger mitt framför Skara Domkyrka över 200 år tidigare…

Även på Slaviskt område firar man Midsommar. I Ryssland och Ukraina firas ännu Kupalo eller Kupala, en fest med obrutna hedniska traditioner, liksom hos oss. Också där bär man kransar, och tar tydor och spådomar inför framtiden. Precis som i svensk folktradition ska även Ormbunkar magiskt blomma den natten, även om de inte bär blommor annars.

Studerar vi alla folktrons tydor och tecken – både här hemma eller österut – skall vi se att de rör sig kring ett och samma ämne, nämligen att få se sin tillkommande, och återigen ser man, hur tydligt minnet av Frejs- och Nerthuskulten eller bröllopet mellan Frej – himlens äringsgud och Gerd – jordgudinnan sitter kvar i folkmedvetandet. De flesta tydorna och spådomarna rör Midsommarnatten, den kortaste natten under året, men till dess skulle man bada. I Terjärv i Svenska Finland ska man om Midsommarafton ha grävt en grop i jorden, och placerat sju eller nio stenar omkring gropen i en cirkel, så att varje sten blir märkt med ett kvinno- eller mansnamn. Om sedan någon sten under nattens lopp flyttat sig ned i gropen vid morgonen, blir man gift med den vars namn stenen utvisar, sägs det. Detta påminner mycket om ryska hedningars offer till Matj Styria Zemja, eller Moder jord (deras version av Gerd) vid vårdagjämningen, och med den skillnaden att det här rör Midsommar, är inget annorlunda än borta vid Donkröken för mer än 30 000 år sedan. Kanske oraklet med de nio (inte sju) blommorna kommer från samma källa, men det låter jag vara osagt.

Belarusian girls float wreaths with candles as part of the Ivan Kupala festival.

Kupalo i Vitryssland – med blomkransar på huvudet som hos FEMEN-rörelsen i Ukraina..

En spådom som också har att göra med Frejs roll som äringsgud, och befrämjare av växtligheten har till och med givit upphov till en känd dikt av ingen mindre än Johan Ludvig Runeberg. Sädesslaget Korn växer oerhört snabbt såhär års, och metoden går ut på att man tar en svart, en grön och en röd ulltråd, och med förbundna ögon går till kanten av ett sädesfält naken och tigande, efter att ha gått runt det ett visst antal gånger. Med ögonen fortfarande förbundna skall man söka upp ett kornstrå med tre blad – de flesta strån har faktiskt det – och knyta en tråd om varje blad, med en enkel överhandsknop eller vanlig knut. På Midsommardagens morgon, just i soluppgången kan man gå till kornfältet igen, och se vilken tråd som sitter runt längsta bladet.

Flickan knyter i Johanne-natten  kring den gröna broddens späda stänglar  silkestrådar utav skilda färger, men på morgonstunden går hon sedan dit att leta ut sin framtids öden.
Nu, så hör, hur flickan där beter sig… Har den svarta, sorgens stängel, vuxit, talar hon och sörjer med de andra. Har den röda, glädjens stängel, vuxit, talar hon och fröjdas med de andra. Har den gröna, kärleksstängeln, vuxit, tiger hon och fröjdas i sitt hjärta.
– ur J L Runeberg, “Idyll och Epigram”

Lurar månne någon ”tillkommande” i vassen ? Midsommar i St Petersburg Oblast, 2011

Denna spådomsformen är belagd inte bara från Finland, utan också från Estland och Sverige. Väldigt många spådomsformer, spridda också i Europa, går ut på att man tigande och under absolut tystnad skall tillaga drömgröt, drömpannkakor, drömströmming eller drömsill. Tanken bakom alla dessa varianter, är att gröten liksom pannkakorna skall göras av lika delar vatten, mjöl och salt, och i drömmen skall någon bjuda en vatten. Detsamma gäller om strömmingen eller sillen, som helst skall sväljas hel, och helst förtäras i form av 3,5,7 eller 9 sillar. Med tanke på att tre förstås är asarnas tal, att siffran fem i utharken står för Ken eller Sken-runan, Frejas första runa – som också står för upplysning, och att sju är talet för glädjerunan Wynja och nio är Utharkens tal för Naud-runan, ödets tvingande runa, så stämmer det ju ovanligt bra.

Oraklet med de nio blommorna – som alltid varit nio men först i modern tid, eller under 1800-talets senare hälft blivit sju har ofta kombinerats med att man måste gå över nio gärden, genom nio grindar eller hoppa över nio gärdsgårdar. Studerar man äldre uppteckningar, från 1700-talets början som från prästen J J Törner, så rör det sig mycket oftare om regelrätt utesittning efter Asatrons sed (se i sagan om Starkodder) och inte så mycket drömmande på skira blommor. Som Törner själv skriver: “Den som intet äter eller talar Midsommarsnatten och går omkring uti giärdet och ängarna, han får höra och se alt hwad det året skie skal, såsom lik, brudar, barn, god eller ringa årswäxt, dråp etc. Och detta kallas gå årsgång”

Det är svårt att sia om framtiden, men själv hoppas jag vi alla kan fira vår Midsommar i fred, frihet och frid – långt bort från alla kristna, eller tröttsamma islamister. När detta skrivs, står det tyvärr fortfarande illa till i de slaviska länderna, där det pågår ett fruktansvärt brödrakrig emellan Ryssland och Ukraina, allt för några vansinniga ledares skull. Men till Midsommaren, Frejs och Gerds fest med de ljusa nätterna – den mest inkluderande av alla Asatrogna fester, då den numera firas runt hela vår Värld – skall ALLA goda makter vara välkomna.

Den natten – årets längsta – råder inga begränsningar eller jordiska gränser mer, för så har makter och gudar bestämt. Frid !

Ett enkelt Midsommarblot (repris från 2019)

2026-06-19 by Hedningen

Jag har sagt och skrivit det förut, och jag säger och skriver det igen. Det här är en personlig blogg om Hedendom, och inte en nybörjarsida för de som vill ha en introduktion om Asatro. De som vill ha sådant, bör först av allt läsa på ur seriösa och vederhäftiga böcker i ämnet, och framförallt glömma allt dumt, som man kan läsa på nätet, men som inte hör hit.

Sk ”forn sed” och andra bluffmakare, till exempel, men också diverse rörelser inom new age eller nyandlighet, som inte har något alls med Asatro att göra de heller. Jag räknar med att ni kan läsa innantill, och i alla fall kommer ihåg såpass mycket – men tydligen gäller inte det några av er. Då tar jag om detta med Midsommaren och Midsommarblotet en gång till, och från början, i ett fåfängt hopp om att även de mest trögfattade bland er lär sig någonting till slut, fastän de inte verkar så. Jag börjar faktiskt allvarligt tvivla, när det gäller somliga; som tydligen fortfarande läst mina rader i mer än ett halvt år, fortfarande utan att begripa själva grunderna

Jag har skrivit om ämnena blot och midsommar förr om åren, och mina tidigare inlägg kan du hitta här ovan, under respektive rubrik.

Majstång eller Majning, alltså att smycka och kläda med grönt, är något som vi i vårt land firat ända sedan Bronsåldern för att markera sommarsolståndet eller vårens inträdande. Kransen eller kransarna på majstången symboliserar det kvinnliga elementet eller krafterna i naturen, och själva stången det manliga. När stången reses och kransen eller kransarna träs över den, är det gudaparets bröllop vi firar. Symboliken är enkel, och är något som minsta barn borde kunna förstå.

De gudamakter vi Asatroende hyllar framför andra till Midsommar är Frej och Gerd – alltså himlens äringsgud och åkerns och jordens gudinna, hon som också är Hertha, Nerthus, Njärd, Earth och Jord. Så har det alltid varit, och så kommer det alltid att vara. Det är ett manligt och kvinnligt gudapar som förenar sig. Inte två män, och inte två kvinnor heller, för på det viset får man ingen äring, och där blir heller inga barn gjorda.

Gudaparets förening vid Midsommar är ett heligt bröllop, och en förening mellan manligt och kvinnligt. Inget annat, för det är bara så man kan få äring eller årsväxt.

Det förstod redan våra förfäder, och det måste vi själva också inse och kunna uppfatta med våra sinnen. En som har insett Midsommarns och framförallt Midsommarnattens magi idag, är Bitte Assarmo, till vardags skribent på bloggen ”Det goda samhället” och anledningen till att jag rekommenderar just hennes kåseri, är att hon har förstått Midsommarens och Midsommmarnattens innebörd i sitt hjärta – vilket somliga inte kan, och inte heller kommer att kunna. Asatron är inte en ”inkluderande” religion, utan en ”exkluderande” och inom kort kommer jag förklara, varför det faktiskt är så.

Vi Asatroende talar inte om Frej och Freja som ett gudapar, till exempel; och vi har heller aldrig gjort det. De är syskon, och syskon kan inte gifta sig med varandra, för då uppstår blodskam. Båda är de Njords och troligtvis Njärds avkomma, sant nog, men Frejs enda hustru och käresta heter Gerd – så är det bara – medan Freja trånar efter Od eller Svipdag, men annars är hon för alltid mö och ogift. Så står det faktiskt i Eddan, och det kan ingen ändra på – Frejas mysterier, och vem Svipddag i själva verket är; är något som är alldeles för omfattande för att behandlas här, men den ende som någonsin påstått att Frej och Freja varit förenade är Loke, sant nog, och han har utslungat detta som en anklagelse eller en förolämpning – och det passar sig inte att göra så vid bröllop, inte blot heller förresten.

Förutom Frej och Gerd, som alltid har stått i centrum och alltid kommer att stå i centrum vid Midsommarblotet, så kan man anropa och tillbe Freja eller Frej och Vanerna enskilt, men det är en annan sak. Också Tor, regnets och Åskans urstarke gud, är särskilt viktig såhär års, liksom solkvinnan Siv, hans hustru – Siv och Tor utgör ett annat gudapar, som de flesta av er kanske kan begripa och se. Frigg, den stora modern och Heimdall, den allseende, kan med fördel också anropas vid Midsommarblotet, och detsamma gäller de makter, vars Fulltrui ni är – ifall ni nu förstått vad Polyteism är för någonting, och vad som menas med själva begreppet Fulltrui, som ni också måste lära er och omfatta med hela er hug och vilja och alla sinnen, helt och fullt men aldrig delvis.

Att vi blotar och förärar griskött till Frej, till exempel, och ger andra makter enkla och passande gåvor, allt efter hur makterna faktiskt är och hur de är beskrivna, är också självklart. Men ingen gudamakt ser välvilligt på sådana gåvor den inte kan använda, och som inte heller människorna skulle kunna förtära eller ha nytta av, vilket är viktigt att minnas. Av Eddan förstår vi också, att det är viktigt att inte blota för mycket och för stort, men att hålla sitt blot värdigt och enkelt.

Visst – ett blot till Freja kanske ser ut såhär och innehåller röda rosor, sött mjöd, jordgubbar, vin och annat sådant – men att förära andra gudomar detta, är kanske mindre lämpligt.. Det finns trots allt något som heter God Smak och Omdöme…

eller, för att citera Henrik Andersson, min gamle vapendragare…

Idag har jag trogen hedendomen firat och blotat till Frej. Jag har plockat blommor till Frejs ära i min trädgård. Jag har offrat det som växer i trädgården, kungsmynta och gräslök. Snaps kryddat på maskros från trädgården samt hemgjort vin. Öl och mjöd som jag köpt var också bland gåvorna….

Det finns ingen högtid utan regler, som jag tidigare påpekat, och inget samhälle utan lagar. Alla Asatrogna blot följer en särskild ordning, som är dikterad av naturen, erfarenheten och det praktiska förnuftet.

Jag har redan sagt och förklarat för er, att Midsommar är Makternas bröllop – och vad gäller då vid ett vanligt Midsommarbröllop eller Midsommarfirande, tror ni ? Ni skulle sannerligen inte släppa in ”alla” där, och inte låta ”vemsomhelst” fira Midsommar ihop med era närmaste och er familj – och redan där är vi svenskar Exkluderande och inte Inkluderande, för numera finns det en massa människor i det här landet, som vi faktiskt inte vill fira Midsommar ihop med, och som vi inte vill ha här. I alla fall vill inte jag…

Nej – ”alla” är INTE välkomna vid Gudarnas Bröllop, eller det vi kallar Midsommar… Kriminella, våldsmän, trash och drägg är faktiskt undantagna

1. Till förberedelserna för ett värdigt Midsommarblot hör alltid ”Viband” eller avspärrningar Håller man en gudstjänst, så ska platsen den hålls på fungera som ett heligt och avskilt område, permanent eller för en tid. Innanför denna gräns skall inga omyndiga barn, djur, personer som fortfarande är likställda med djuren eller personer som inte kan sköta sig, ens kunna bli insläppta. Skrikande och vrålande, trummande och oväsen, personer som ideligen drägglar och snorar, fiser och rapar eller utstöter gutturala läten eller konstiga ljud hör inte hemma där, och alla mobiltelefoner eller elektroniska apparater, kan lämpligen lämnas utanför eller vara avstängda, för dem behöver man inte vid en gudstjänst.

Såhär kan det se ut. Var sak på sitt bestämda ställe, på mark där ingen störs eller blir ofredad. Rätt tid, rätt plats och rätt utrustning. Sunt förnuft – och ”Manöver” gäller – precis som på sjön !

2. ”Nykter, tvagad och mätt” skall man rida till Tings, enligt Hávamál. Det gäller för deltagande i Blot och Sammankomster också. Du dricker eller äter inte på en helig plats eller i en kyrka, och då skall du inte göra det vid ett hedniskt Gudahov heller. Gille, festande och liknande kan man hålla efteråt, men aldrig någonsin på en blotplats. Alla behöver inte tala när de kommer in på platsen, och inte dricker de ”lag om” heller, vilket skulle tagit timtal, i alla fall om det gäller många personer. Man gifter sig inte heller full, ”pårökt” eller onykter, och det gäller också för åskådarna vid Gudarnas bröllop.

3. Blotsfrid skall påbjudas, och blotsfrid gäller – även på efterföljande gille, på väg till blot och ända tills alla deltagare hunnit hem till sitt. Blotsfrid också att ingen smädar, förtalar eller kränker sin granne, kommer med lögner och falska påståenden, sprider rykten och för osant tal, eller stjäl och baktalar sin nästa. Detta framgår redan av de äldsta lagarna, som säger att du inte får överfalla eller okväda någon på gillesväg, eller skada någons heder, för redan det i sig är ohederligt, och har inte vid en gudstjänst eller gille att göra, ens om det vore sant. ”Ingen kommer i min närhet, som ljuger eller stjäl” skrev en gång en Asatrogen skald, och det stämmer fortfarande. Stöld av information är också fridsbrott, vilket man bör uppmärksamma.

4. Innan man deltar i ett blot eller högtid bör man tvätta händerna, och skölja ur munnen. Det vet vi att man gjorde, av sagornas och andras beskrivningar.

5. Tror man på en ”naturreligion” så är man aktsam emot naturen. Man skräpar inte ned, eller slänger fimpar, burkar, flaskor eller någotslags föremål – av vad slag det vara må – på blotplatsen

6. Snor, Saliv, kroppsvätskor och uttömningar har inte på en helig plats att göra. Inget sådant hör hemma i ett gudahov, och småbarn, som inte kan sköta sig eller andra personer; som inte klarar av att följa ens såpass enkla regler, skall heller inte vara där. Ingen förälder kunde väl vara dum nog att låta sina telningar springa omkring hursomhelst, dräggla, pissa, snora eller spotta på krucifixet i en kristen kyrka, eller torka sig på kläderna av en Imam, till exempel. Man uppför sig inte så vid ett Midsommarfirande, utan visar folkvett – ifall man nu har något…

7. Hålls det någon högtid eller ceremoni, ja då bör den hållas med klar och hög röst, så att alla inblandade kan se och höra vad som sägs och görs. Blot och Gudstjänst skall göras korta, men värdiga. Det borde vara självklart, att man inte låter personer stå uppställda i stark sol eller värme sommartid i timmar, särskilt inte om de har svårigheter med att röra sig eller stå. Av praktiska skäl är det endast Goden eller Gydjan, som agerar framför Stallen eller vad de kristna kallar altare – och endast han eller hon blotar först – andra kan gå dit enskilt under värdiga former sedan. Man dricker heller inte ”lag om” eller går Ringed med femtio personer eller flera, för det blir bara fånigt, långdraget och dumt.

8. Därav följer också, att deltagare bör förhålla sig så, att ingen skyms eller störs under själva högtiden. Deltagarna står antingen i cirkel, öppen fyrkant eller på ett led linje – möjligen i flera led, men enklast är bäst. Den som inte är officiell fotograf, eller utsedd till att vara det, fotograferar inte och filmar inte människor vid ett bröllop. Hur skulle det se ut, om du filmade besökare utanför en Synagoga utan att höra dit, eller vara med i församlingen, till exempel ? Eller om du bara gick rakt fram till någon annans bröllop, och började filma eller fota där – hemma i deras villaträdgård ? – Nej, så skulle du aldrig göra, eller hur ? Då skall du banne dig rätta dig efter reglerna, och inte göra så vid Midsommarblot heller !

9. Gudastöttor och bilder bör inte ligga på marken, utan på en jordfast sten eller på ett bord, där alla kan se dem – och heller inte vältas omkull. Detta gäller också Midsommarstången, som skall få stå kvar okränkt och orörd, när högtid och gudstjänst är över – och den som kränker den, må kallas varg i veum och vilddjurs vederlike.

Enkla, praktiska och värdiga regler som sagt.

Tänk att detta hela tiden skall vara så svårt – för ”Acid Astrid” och för vissa – som inte hör hit, helt enkelt…

Jag upprepar vad jag sagt. Asatron är i-n-t-e en ”inkluderande” religion – vilket redan framgår av Hávamál och Eddan. Det står att den vise endast sitter i gille med ”hörskumh” eller de som verkligen kan lyssna, höra eller se, till exempel. Och viktigare än att enbart höra väl, är att höra och lyssna med Hugen eller sinnet, som vi alla vet – för de som kommer till vår svenska Midsommar med oärligt uppsåt, efter att ha begått svåra brott i främmande land eller för att ”gratis” tro sig kunna få en ny identitet och ett hem här genom att säga sig vilja vara Asatroende, kommer att bli gruvligen besvikna, det säger jag er.

Berömd är också Hávamáls nittonde strof, den som i original lyder:

Haldi-t maðr á keri,

drekki þó at hófi mjöð,

mæli þarft eða þegi,

ókynnis þess

vár þik engi maðr,

at þú gangir snemma at sofa.

och som i min egen översättning lyder:

Håll dina män vid karet,

men drick du i Hovet mjöd.

Tala vad tarvas eller tig.

Okynnig kan du av ingen kallas

om tidigt du går att sova.

Vad som utmärker en god Hövding eller Gode, vet vi inte bara av Eddan och flera runinskrifter, är hans ”Mathargodhan” eller ”Matgodhet” – att vara frikostig, givmild och rundhänt med mat till de som förtjänar det, vill säga. Också en småländsk runsten vid Ryssby innehåller samma ord. ”At hofvi” är dubbeltydigt på norröna, liksom på dagens isländska, eftersom det betyder ”efter behov”, det vill säga precis så mycket som behövs, men också ”vid hovet” eller i ett Gudahov.

Goden dricker för sig, avskilt och inför gudarna, men inte med pöbeln eller massan. Han eller hon slår sig inte i slang med ”vem som helst”. Goden eller Gydjan vet också, att i morgon väntar en ny uppgift eller ett nytt uppdrag, som kan vara hur ”skarp” som helst – och därför sitter han eller hon inte och super eller ägnar sig åt dösnack, framåt småtimmarna, utan lägger sig i tid, för vederbörlig vila. En vis människa firar värdigt – och ”alla” är visst inte välkomna, vill Hávamáls författare – som är Oden själv – säga…

Medeltids-svärmande FLUM-Docent “Dissar” Midsommaren… (repris från 2020)

2026-06-18 by Hedningen

(inlägg från 2020-06-18)

Den medeltids-svärmande, katolik-vurmande Docenten Anders Fröjmark – som visst inte är någon vän av Fröja eller ens Frej – råkade bli omnämnd av mig i det förra inlägget – nu när han till på köpet intervjuats av P4 Kalmar, en radiostation som löjeväckande nog påstår att den ska vara oberoende eller objektiv, men vars objektivitet helt brister, åtminstone i smått

Om och om igen upprepar herr Fröjmark redan i inslagets början att Midsommaren inte finns, den bara M-å-s-t-e vara en kyrklig helg, en kyrklig helg och den måste måste måste vara Kristen förstår ni, och det bara måste heta St Hans Afton, till Åminnelse av Johannes Döparen, en kristen figur som mycket riktigt blev av med hela huvudet till slut.

Var det självförvållad fördumning, eller kanske lönnmord ??

Herr Fröjmark, numera vid Kalmar Museum, kommer från Linköpings Universitet, detta Humaniorans lysande tempel, där den ännu mycket märkligare “forskaren” Fredrik Gregorius -självutnämnd “expert” på Asatro, som hävdar att alla Asatroende mycket märkligt nog är rasister, “inte tror på riktigt” utan är felinformerade, bara “påverkade av amerikanska tv-serier”, ” bara säljer T-shirts” osv.

Minns ni den här “Halvfiguren” ? Blev han bara felciterad i media – eller ??

Vi har hört allt detta skitsnack i svenska media förr om åren, eller nästan varje Midsommar som Asar och Vaner ger oss.

“Midsommaren finns inte“, “Midsommaren är tysk“, “Sill och nubbe kommer inte från Sverige” “Midsommaren måste vara kristen och uppstod på 1700-talet, nej 1890 menar vi förstås“, “Varje Midsommarkrans bara -m-å-å-s-t-e erinra om den heliga Maria” (varför det ??) osv osv i det oändliga – fast ingenting kunde vara felaktigare – och på “Sveriges framsida” nära Göteborg – finns lokaltidningar som otroligt nog v-å-g-a-r eller understår sig säga, att hedendomen faktiskt finns – och som gör en radikalt ANNORLUNDA tolkning av orsakssammanhangen, än just de kristna på RadioP4 Kalmar..

Vad P4 Kalmar ägnar sig åt, är ett mycket tydligt exempel på sk “Christian Belittlement” eller Kristet Förminskande, en härskar-teknik som är mycket vanligt förekommande inom den kristna tok-högern i USA. Också andra svenska exempel på samma sak, samma tendenser torde kunna presenteras, trots att de är skrivna av betydligt kunnigare “lekmän”.

Till slut brister jag i skratt åt Radio Kalmars allt mer och mer bisarra påståenden, vars tendens blir tydligare och tydligare under radio-inslagets gång.

Herr Fröjmark säger att “enligt de källor han läst” så måste Midsommaren komma från 1700-talet, och han underkänner alltså som historiker alla tidigare källor – ett ganska underligt sätt att tillämpa historieskrivningen på – man bara klipper bort alla fakta man ogillar, och behåller de som väcker ens eget gillande, precis som herr Gregorius högst konstifika “urvalsundersökningar”

Papegojmässigt upprepar herr Fröjmark att Majstången – som först på 1800-talet blev en Midsommar-stång, mycket riktigt – “bara måste” ha sitt ursprung i de katolska gillenas Papegojskjutningar, eftersom det inte får, inte får, inte får finnas några “hedniska inslag” i hans debilt kristna Midsommarfirande, till St Hans och de avhuggna huvudenas ära..

– Jotack, herr Docenten lille, svarar jag då. Jag är också medveten om Gullan Gerwards avhandling från 1996, skriven vid universitetet i Lund, och hur den kände lundensiske museimannen och etnologen Nils Arvid Bringéus på sin tid (1980-talet) försökte bortförklara alla källor före 1530 med Gullan Ball och fröken Lillan Lulls unika “forskningsmetod” – dvs förstör allt som luktar arkeologi, allt som luktar kvantitativ naturvetenskap – ut med det genom fönstret, ut med det bara !

Problemet är då att man inte kan förneka Paleoastronomin, till exempel – eller firandet av Solstånden – vilket fanns redan under Nordisk bronsålder. Man kan inte förneka skördemajens förekomst på vissa hällristningar, eller Martin P:son Nilssons undersökningar om en pan-europeisk, pan-germansk Skördemaj redan på 1900-talets början (i boken “Årets folkliga festseder” som jag redan refererat till) och man kan inte förneka att Midsommar, i sin nuvarande “allmänt svenska” form, är en BLANDNING mellan Hedniskt och Kristet, även om vissa personer i New York försökt göra Judisk Skräckfilm av alltihop.

Utan att “övertolka” vad som tytts som Majstänger på hällristningarna från Norra Bohuslän – och Östergötland – där andra exempel på “stänger” eller män som bär på dem faktiskt finns, måste man säga att de kulturmarxistiska teserna och den nuvarande PK-läran om en totalt kristen Midsommar, är lika typiska för sin tid som någonsin Carl von Linnés eller Martin P:son Nilssons, av James G Frazers trossatser påverkade bok från tidigt 1900-tal, eftersom Frazer också var troende katolik, och paniskt dödsförskräckt samt livrädd för hedendomen.

Motbilder behövs, och de finns – även om det inte behöver ta sig såpass groteska uttryck som på bilden nedan…

“Nej men se sån stil de har – Riktigt fina måndagsexemplar ! Vi ger dem extra knäck, stålar och ett radio-knog, som “sommarprat” fast de REDAN pratat länge nog... Kransarna har REDAN börjat sloka… och dessa två, är INTE KLOKA !!“

Men -nåja – ni ser, ni ser svenska folk – om jag nu skall imitera Herr Fröjmarks sätt att prata i radio. INGEN, absolut INGEN kommer undan det hedniska i den svenska Midsommaren, även om Herr Fröjmark är så bigott, förstockad och feg att inte ens vågar säga varifrån hans eget efternamn kommer.

Det vore ju “inte PK” att erkänna att Hedendom och Asatro faktiskt fanns och finns – och att “Trua” som begrepp har en särskild innebörd, som redan står i själva Eddan – som de oinvigda inte kan förstå, lika lite som de inte förstår, inte inser och inte kan fatta att nutida Asatro och forntida Nordisk hedendom INTE är samma sak – eftersom de är alldeles för “tröga i päran” att inse det – och att sed inte är en tro, lika lite som tro aldrig någonsin blir en sed…

Midsommarens kransar är på modet, och Motvilligt, ack hur Motvilligt tvingas ändå Docent Fröjmark av alla människor erkänna, att Midsommaren handlar om Ungdomens Fest, ja ett heligt bröllop, då Frej och Gerd möts i Barres lund – även om han inte vågar säga det – för att förlusta sig, kan tänka.

Vad föreställer dessa “guldgubbar” (varav den till höger är en kvinna) från tidig Järnålder, måntro?

Och vilka är detta “kärlekspar” från Vitlycke, kantänka ?? Varför är de förenade med ett rep eller en tydlig linje runt vaderna… ??

(GÅ HEM INNAN NI LÄGGER ER – bara ett litet tips i Midsommar-natten)

Ni ser – ni ser – Midsommarnattens hedniska magi varar för evigt – och det är meningslöst att försöka förneka den, för den som gör så, har stängt en dörr till sitt eget hjärta.

Nej – det ÄR Frej och Gerd – INTE ”Frej och Freja” (Repris från 12 Juni 2016)

2026-06-17 by Hedningen

Såhär i Midsommartider, då bröllopet mellan Guden och Gudinnan närmar sig, är det viktigt att inte sprida missuppfattningar om Asatron. Därför hoppas jag att ni inte går på den vanliga ”fornseds” bluffen, som sprids av diverse mindre nogräknade och mycket dåligt pålästa New Age-samfund, som hela tiden säger en massa konstigheter om vår Nordiska kultur. En del människor i vårt land är numera sorgligt nog så dåligt informerade, att de tror att Frej och Freja på något sätt skulle vara äkta makar, när varje någorlunda intelligent människa vet att det är Frej och Gerd det handlar om, och att Frejas enda stora kärlek heter Od eller Svipdag, vilket är närmare beskrivet i Svipdagsmál, och hör till Frejas mysterier. Det är alltså Frej och GERD vi Firar såhär i Midsommartid, och INTE Frej och Freja, för Freja har ingenting med Midsommaren att göra. Hennes stora tid är Valborg, eller Vanadisblot – men den tiden är över detta år.

Tro inte på ”fornsederiet”, falska profeter eller andra ”rävar”

Det är bara Loke i sin elakhet som en enda gång beskyller Freja för att ha ”lagt sitt lår” över sin egen bror Frej, som det står i en del översättningar av Lokasenna eller Oegirsdrikkja. Alla andra – och alla kloka Asatroende – vet att Frej en gång satte sig i Hlidskjalf – Odens Högsäte – som Skirnirsmál i Eddan beskriver det – och så kunde han se ut över alla Världar. Långt under honom i Midgårds dalar – Frej var alltid en åkerbrukets gud och längtade dit – fick han så se en kvinna, som tycktes honom vackrare än alla andra. Och hon var jättinnan Gerd, Gymers dotter, själva sinnebilden för den kvinnliga och goda jorden.. Hon, som också kallas Hertha, Earth, Nerthus eller Njärd…

Gerd uppenbarar sig i många former, och varje kvinna kan bli Gerd och ikläda sig hennes drag – också idag !

Frej sände sedan sin tjänare Skirnir eller den skinande solen ned från den höga himlen för att fria till Gerd, eftersom det var tidens sätt. Från sagorna vet vi att Sigurd friade till Brynhild för sin vän Gunnars räkning, och ifall man inte visste hur kärleken skulle bli mottagen, uttryckte man sig alltid bäst genom ombud. Frej gav upp sitt självsvingande svärd och mycket annat för Gerds skull, och i tre nätter måste han vänta på henne – själv får jag nu vänta i tre månader och mer på någon som också heter Gerd – kvinnorna i hennes släkt har hetat så i tre generationer, och namnet har ärvts från mor till dotter i många led i en talrik släkt – men hur det nu än månde vara med den saken, så har Skirnismál rätt, när den visar oss att kärleken inte alltid är utan komplikationer – och personen på bilden här ovan har intet med min väldigt speciella Gerd eller en mycket invecklad släktsaga att göra, även om jag redan börjar skymta vissa drag ur den.

Små guldbleck med Frej och Gerd – alltid en kvinnlig figur med långt hår i fotsid kläning, och en manlig figur med eller utan svärd – har hittats på öland, i Blekinge och på många platser över hela vårt land, också under folkvandringstid och ännu äldre perioder, långt före vikingatiden. Dessa guldgubbar – som okunniga arkeologer kallat dem – visar att tron på Frej och Gerd var en mycket levande tro – och ofta har man lagt ned dem som blot vid Gudahov och liknande. Ibland har det varit små guldbleck med bara någon halv centimeters längd, och ibland större figurer eller solida plåtar i den storlek som bilden här ovan visar. Alla har de blotats vid bröllop, som tacksägelse – och mycket talar för att det var Midsommarens makter som hyllades, och att bröllopen skedde mestadels då, på försommaren och i den Nordiska naturens vackraste tid – så är det ju faktiskt fortfarande i våra länder.

Hedra därför Frej och Gerd – och lär er göra det på rätt sätt – om ni vill vara Asar och Vaner trogna !

Statyn ”Näckens Polska” av Bror Hjorth framför Uppsala Järnvägsstation – den är placerad så att den är det första man ser, då man kommer ut från stationen – på andra sidan finns en naken huldra..

Dagens fall av “De Gustibus Non Erat Disputandum” – Islands ungdom lockas inte av Braj-Jesus med stora Pattar i skägg och läppstift… (repris från 2020)

2026-06-17 by Hedningen

Ja, jag vet, kära läsare. Rubriken till detta inlägg verkar lite “utflippad” men verkligheten övergår som vanligt dikten… Ifall ni inte visste det, är “De gustibus non erat disputandum” ett gammalt hedniskt och latinskt ordspråk, som betyder att om tycken och smak skall man inte resonera. Detta sagt som ett inlägg i gårdagens diskussion om “kränkthet” och vad som egentligen är kränkande, för vad skall man säga om nedanstående bild, som skall vara Reklam för Söndags-skolor på Island – eller med andra ord Indoktrinering av Barn – för sådant håller som bekant de kristna kyrkorna på med överallt, över hela Världen…

Tusentals Islänningar ratar numera “Tjodkirkjan” eller “Folk-kyrkan” på Island, som trodde att den kunde göra reklam för sitt eviga jesus-kör med ovanstående bild..

Islandsbloggen berättade den 6 September i år hur en patt-försedd jesus i skägg och läppstift, som påtänd och hög dansar omkring framför en regnbåge, skulle göra reklam för “Söndagsskolor” och därmed locka fler barn och ungdomar till kyrkan i Island.

Tusentals och åter hundratals Islänningar kände sig inte alls tilltalade av detta budskap, som inte på någon punkt stämmer med bibeln eller någon kristen lära värdig namnet. De lämnade genast “Tjodkirkjan” allesammans, och bestämde sig för att bli Asatroende Hedningar samt leva i enlighet med sina fäders tro. Men samma samfunds informationschef, Pétur G. Markan vidhåller att detta var en bra idé – fastän bilden nu tagits bort från Tjodkirkjans hemsida, och därmed belagts med publiceringsförbud.

Han försvarar sitt bizarra handlings-sätt med följande ord i Morgunbladidh, en av Islands största tidningar:

“Det är viktigt att Jesus är ett uttryck för samhället som det är. Vi försöker fånga samhället och fånga mångfalden och där är Jesus inte undantagen.”

Nästan ingen medborgare på hela Island känner igen sig i de tomma PK-flosklerna. En bild som denna uttrycker knappast “samhället som det är” eller någon “mångfald” utan framstår bara som ett groteskt skämt. Om man inte visste bättre, skulle man kunna tro att den var tillverkad av skämtsamma Hedningar på någon reklambyrå, och givet hur många islänningar som fortfarande är hedningar i största hemlighet, kanske det är så det är..

Nu har kyrkomötet 2020 på Island tagit avstånd ifrån de här töntiga tölperierna, och hela Jesus-köret har råkat i vanrykte… Det blev alltså inte bättre för de kristna på Island av detta PK-tilltag, utan det blev precis tvärtom – folk vände sig bort i avsmak från alltsammans… Enstaka präster och biskopar på ön erkänner också att det här var ett gigantiskt misstag, eller en rejäl flopp i marknadsföringen, och Grétar Halldór Gunnarsson, präst i Grafarvogur i Reykjavík, säger till RÚV eller den isländska Statstelevisionen att:

“När du tar en känslig och lättantändlig fråga som tro, könsidentitet och barn och blandar ihop allt i en marknadsförings- och informationskampanj så har du skapat en ganska giftig cocktail – eller åtminstone väldigt illasmakande och konstig cocktail – som få är beredda att dricka.”

Ja – vad ska man väl säga – om dessa kristna och deras ständiga krumsprång…

Är det inte dags att göra slut på hela jesus-jönseriet ?

Själv rekommenderar jag att “Tjodkirken” tar ett rejält snack med den Asatrogne reklamkonsulten Jim Lyngvild nere i Danmark, som ju tjänar storkovan på sina bilder med bibelmotiv just nu. Han verkar veta hur en slipsten skall dras !

Men ärligt talat – vad man upprörs över, och vad som verkligen är osmakligt, borde det nog inte råda någon tvekan om, för med tanke på hur vissa Monoteistiska religioner och dess utövare bär sig åt, också i vårt land, är det ganska solklart vem man måste bekämpa…

Källa: Tumblr

Helt osökt noterar jag idag – från min Asatrogna ankdamm – att intellektuella Amerikaner med åtskilligt mer “Verkshöjd” och sunt förnuft än Bianca Muratagic och Katarina Tallroth (Gröna Gatan 22 i Uppsala) reagerat idag, och manifesterat olika reaktioner på nätet, till och med som ett resultat av mina egna bildtexter i gårdagens inlägg (“Imitation is the best form of flattery”)

För det första kan man inte säga, att Tor skulle vara “åskans gud” enligt Asatron, eftersom han är väldigt mycket mer än så. För det andra är det att förminska Tor, och att vara helt omedveten om hans sanna betydelse om man uttrycker sig på det klumpiga viset, och för det tredje är det ren dumhet, för det går inte att hela tiden hålla på med felaktigt attributerande i stil med “jamen solens gudinna, åskans gud, helandets valkyria å de å så…” i någotslags förvänd namnkatalog…

Dr. Jackson Crawford, who is an Old Norse expert, where he said that not only giving the gods on the Norse pantheon individual titles of “god of (something)” is inaccurate and meaningless (reddit 2020-09-13)

På Engelska Wikipedia – där “verkshöjden” är något högre än bland E-mer-i-thurs Lönnroths rotande i lönn, ni vet… noterar man idag att knivar och en rundsköld, aldrig någonsin varit Jordgudinnan Gerd eller Jords attribut, inte i någon indoeuropeisk kultur. Då frågar man sig också vad det är för “vits” eller “poäng” med att avbilda jordgudinnan som följer, och om det ens är smakfullt..

Det här blir bara ordinär “cosplay” – att säga att det skulle ha med Gerd eller Jord att göra blir bara FEL…

I den mån Jordens gudinna har några attribut, så har hon aldrig avbildats med några vapen, konstaterar forskare. Istället omnämns hon med epitet som “den vidbarmade” eller “den breda”, “moder jord”, samt “den mörka” någon gång också “den fuktiga” – som i slavernas mytologi – och naturligtvis även “den fruktsamma” i sitt bröllop med himmelsguden, Ull eller senare Tyr, och senare ändå Frej, Gerds egentliga maka enligt Asatro.

Men – emot själva dumheten kämpar som bekant också gudarna förgäves, och idioternas och dumskallarnas antal är legio, oavsett vilken kulturkrets vi talar om.

Idag såg jag dessvärre en ny avskyvärdhet, från ett litet New Age-tattarfölje jag inte ens vill besudla denna blogg med att överhuvudtaget nämna – de säger sig nämligen vilja fira “Höstblot” i Eriksdalslunden, genom att häva ut avskräde och matrester på marken, tillsammans med hela eller krossade ölflaskor – som följande bild från en av deras tidigare små “sammankomster” i Västernorrland visar..

matrester och skräp, kvarlämnade på marken i en stor sophög – ja så “värdigt” blir det när New Age hippies blotar…

De påstår att Frigg skulle ha med skörden att göra, rakt ut i luften, helt utan härledningar eller motivering. Som vanligt är deras “blot” eller små övningar i förnedring av gudomar och människor en enda, dåligt ihopkommen eländig rappakalja av pliktskyldigen upprabblade gudanamn, av en eller annan pårökt “gydja” som knappt vet vad hon säger, än mindre står för.

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag varnar och avråder BESTÄMT alla någotsånär seriösa utövare av Asatro eller Hedendom att ha med sk “forn sed” eller fornsederi att göra, oavsett var i landet det nu sker.

Någon smak, urskiljning och “verkshöjd” får man ändå ha…”Forn sed” är bara äckligt och oaptitligt, och lika lite hedniskt som nynazism…

I vilket SVT svamlar om Atilla och Oden – och kallar resultatet för “Vetenskap” (repris från 16 Juni 2023)

2026-06-16 by Hedningen

Det är väl känt att SVT; den svenska statstelevisionen, håller mycket låg vetenskaplig kvalitet på sina så kallade “faktaprogram”. Igår sände man ett nytt botten-napp, som inte gjorde någon människa glad. Gårdagens episod av “Vetenskapens Värld” skulle vara ägnad åt att redovisa de senaste fynden från utgrävningarna av fornborgen Sandbyborg på Öland, men innehöll trots en del spännande detaljer så många rena sakfel, förvridningar av sanningen eller halvsanningar, att jag nästan inte vet var jag ska börja…

Man börjar med att visa krigare från 1000-1100 talet, med spetsiga normandiska draksköldar, som garanterat inte förekom på det tidiga 400-tal man säger sig vilja skildra. Detta fel förekommer redan i ingressen. Sedan fortsätter man med att rulla ut en felaktig och falsk karta över Romarriket, och låter en seriös historiker stå och babbla om att detta skulle ha varit sagda Världsrikes utsträckning vid tiden för hunnernas eller det asiatiska ryttarfolket Hsiung-Nus invasion av Europa, fast ingenting kunde vara felaktigare.

Britannien var helt övergivet och utrymt av Romarna redan år 410, medan hunnernas invasion inträffade först på 430-talet, alltså minst 20 år senare. Följaktligen har Svt FEL I SAK. Man har också fel i sak rörande det hunniska rikets utsträckning i Europa – hunnerna erövrade aldrig de Baltiska staterna, hela Polen eller Ryssland norr om Ukraina, eftersom detta var vidsträckta skogsområden på den tiden, där deras kavalleri var till föga nytta. Förutom ett centrum på de ungerska stäpperna, och det faktum att Östgoterna – som också kontrollerade stora delar av vad som nu är Turkiet, inne på Östromerskt territorium – var deras allierade, hade de lite eller föga att säga till om i de skogiga och bergiga delarna av Östeuropa.

Hunniska rikets utstäckning när det var som störst omkring 450

Rent groteskt blir det när man släpper fram en överårig danska vid namn Lotte Hedeager, som påstår att hunnerna skulle ha övergått Östersjön och erövrat hela Norden, helt utan bevis. Hon babblar också osammanhängande om att Atilla skulle ha gett upphov om “myten om Oden” som Svt uttrycker det.

Detta är GROVT OSAKLIGT eftersom Oden, som vi känner honom fanns långt tidigare. Man har hittat skulpturer från 100-talet, minst 300 år före Atilla, och i Hellvi socken på Gotland finns en hednisk kultplats, där ett romerskt kavallerivisir visar den enögde guden. Brakteater eller präglade medaljonger av guld med runor, vilka visar Oden som ryttargud finns redan från 300- och 200-talen och ned emot vår tideräknings början, flera hundra år före hunnerna – och således är det Lotte Hedeager säger bara svammel.

Dessutom finns det Odensbilder som troligen är mycket, mycket äldre än så. På en hällristning från Litsleby i Bohuslän, som kommer från Bronsålderns slut, finns Oden avbilad som spjutgud – och vid spjutets spets rider en liten, galopperande ryttarfigur. Ristningen är från förromersk järnålder, och således fanns Oden som gud, långt långt innan några hunner invaderade Europa. De flesta forskare tror inte alls på några vilda teorier i stil med Hedeagers, utan är helt säkra på att Oden växte fram som gudom hos Goterna, redan omkring vår tideräknings början, då de bebodde Donau- och Svarta Havsområdet. Att Oden redan tidigt – före 300-talet – också dyker upp i fynd från Sösdala i Skåne och Götalandskapen är därför inte konstigt – Goterna hade kontakt med dessa delar av Norden.

Litslebyristningen bevisar, att Oden som gudom var känd i Norden långt före kristus…

Hedeagers svammel om att Odensfigurens utseende i ett senare skede skulle ha påverkats av Atilla, kan vi också helt glömma. Oden beskrivs i Eddan genomgående som högrest och lång, med ett stort yvigt grått skägg. Atilla var enligt alla bevarade ögonvittnesskildringar liten och satt, mycket kort till växten och hade dålig skäggväxt. Dessutom var han skallig, krumbent och haltade svårt . Han dog av näsblod i sin säng år 453 efter att ha försökt gå i säng med den Gotiska prinsessan Ildico, som bara var omkring 18 vid det tillfället, och det lär ha skett efter en kväll med mycket hög alkoholkonsumtion – något som Atilla var förtjust i. Blodet rann ned från näsan in i svalget på honom, och så kvävdes han till döds, förutom det faktum att Atilla förstås hade två ögon, och inte ett. Oden ser ut på ett helt annat vis, och även av Geirrödsmál i Eddan vet vi att Oden inte alls var kort, utan lång nog att nå upp till taksparrarna i Geirröds hall, till exempel. Förutom det avråder han personligen från alltför mycket öldrickande, ifall vi antar att Hávámals vördnadsbjudande strofer är Odens egna ord, även om Eddan också säger att “av vin lever valfader allenast”. Några särdeles likheter mellan Oden och Atilla blir alltså relativt svåra att finna.

Hela SVT:s framställning – förutom de arkeologiska delar som behandlar sommarens utgrävningar vid Sandbyborg, är så dåligt researchade och fyllda av faktafel, att man nästan hisnar. Direkt Rasistiska påståenden, hämtade ur tomma luften, kryddar också hela speakertexten, som helt uppenbart är framställd av svårt Sverigefientliga personer.

Bland annat påstår man att germanfolken inte skulle kunna baka bullar eller runda bröd, utan lärdomar från romarriket. Vart vill man egentligen komma med sådan gallimatias ? Man påstår också, att runorna “måste” vara inspirerade av romersk unicialskrift. De måste de inte alls. Runskriften uppfanns kanhända långt före vår tideräkning i Norditalien, och för det andra finns det en hel del teorier omkring dess tillkomst, bland annat en som går ut på att den uppfanns i Sydskandinavien helt utan utländsk påverkan.

Att hela tiden påstå, att just våra förfäder inte skulle kunna uppfinna någonting själva utan yttre påverkan eller förebilder, är mycket grov rasism, och så osakligt, att program med det innehållet inte borde visas på TV överhuvudtaget. Man hävdar till exempel, att Ölänningar eller andra svenskar inte skulle kunna bygga fornborgar själva utan att ha inspirerats av enstaka till fästningar konverterade romerska arenor i Nimes och Arles i Sydfrankrike, vilket är snack i backen, fantasier och helt obevisat. Fornborgar finns bevisligen i hela Norden minst 300 år före 400-talet, varför SVT återigen har FEL I SAK.

Vidare påstår man – absurt nog – att det “inte fanns något Sverige” under 400-talet. Jaha. Varför skriver då Cornelius Tacitus, den romerske senatorn, i sin “Germania” från ca år 85 att Svearna eller Svionerna härskar över hela Mare Suebium – dvs Östersjön – och att de är “rika på manskap och flottor” samt att de – olikt alla andra Germanfolk – styrs av en “Rex” eller Kung, som är överst i rang av alla furstar och jarlar i deras land ?

I samma andetag som man förnumstigt dömer ut de romerska källorna, antar man samtidigt Jordanes – en annan romersk historieskrivare – som absolut sann. Man påstår också idiotiska saker som att germanfolken skulle varit “rädda” för hunnerna (hur vet man det ?) och av den orsaken erövrat Gallien, Germania, Hispania, Africa och nästan alla provinser i det romerska riket, inklusive hela Balkan.

Det kan omöjligen stämma.

Det var just Germanerna som slutgiltigt besegrade Atilla vid de Katakulanska fälten år 451, med en liten, liten kontingent romerska fotoldater, som förmodligen inte hade klarat sig utan Germansk hjälp. Just detta slag eller hunnernas kapitala och totala förlust, samt att de mycket fort försvann ur världshistorien nämns inte ens i programmet, som helt överdriver deras betydelse och systematiskt nedvärderar och ignorerar goterna.

Hur slaget vid Chalons 20 Juni 451 gick till – Observera at Östgoter och Gepider var minst hälften av Atillas stora här.

Det var goterna och Germanerna som intog och plundrade Rom under Totila – inte några hunner. Det var Teoderik den store – omnämnd på Rökstenen – som i egenskap av Germansk härskare styrde över Norditalien, och det var Langobarderna – som var Germaner – som befolkade samma Norditalien och gav upphov till hela Lombardiet. Detta är fakta, och sådana fakta kan SVT inte förneka.

Västrom föll aldrig någonsin på grund av några hunner, men däremot på grund av Germanerna. De fullkomligt intelligensbefriade påståendena om att “hunnernas pilbågar skulle vara överlägsna allt annat, och tidigare stred man bara man mot man” är också FEL I SAK och så osakligt, att man nästan inte borde kommentera det. Långbågen var redan uppfunnen på stenåldern, och kunde med skottvidder upp emot 250 meter betecknas som ett mycket bättre fjärrvapen än en sammansatt båge med en skottvidd på 100 m.

400 talets romerska kavalleri bestod till mycket stor del av Germaner och Goter – och var fullt jämbördigt med Hunnerna…

Både romare och germaner hade tillgång till ett kavalleri, som var minst lika effektivt som någonsin hunnernas. Rom hade uppfunnit Manuballistan, eller armborstet – ett annat långdistansvapen med fjärrverkan, förutom kastmaskiner och katapulter som kunde dras i fält (redan kring år noll hade man minst ett sådant vapen per centuria i den romerska armén)

Hunnerna förmådde aldrig skapa någon statsbildning överhuvudtaget. ALLA Europas bestående stater – med få undantag – har däremot grundats av GERMANER (och det är ingen tillfällighet !)

Det är dags att SVT skärper sig, och underkastar sina program en verklig faktagranskning, före sändning. Dick Harrison, känd som en av våra främsta populärhistoriker, dömde nyligen TOTALT ut TV 4:s nya satsning om Sveriges Drottningar som varande osaklig, missvisande och farlig för folkbildningen, eftersom den lär ut FEL SAK.

SVT:s senaste “Vetenskapens Värld” måste också dömas ut på samma grund – OM SANNINGEN SKA FRAM (och det ska den !)

PLÅGANS religion ?

2026-06-14 by Hedningen

Ja – dessa besökare från en annan Värld ser det tydligt. Det här är ingen sund planet, så länge vi har osunda trosföreställningar mitt ibland oss.

Kristendomen är en religion, som sysslar med plåga, tortyr och förtryck. Hela idén bakom den kristna religionen är ju att en allsmäktig gud är så arg på mänskligheten att han bara måste plåga och tortera den, men om han istället kan förmås till att plåga ihjäl sin ende son, ja då blir han snäll och så avstår “gud” kanske från att hoppa och stampa på alla oss andra.

Vad är det för sjuk religion, egentligen ?

Den kristne guden resonerar ju precis som en hustrumisshandlare. “Du måste älska mig, annars så straffar och plågar jag dig, i evigheters evighet, amen !“

Skrämmande, eller hur ?

Jämför detta med Frej, och hans oändliga godhet. Frej är det spirande fröet. Han kallas ju även Frö, och han grödan gror och åkern växer. Han finns i de gröna löven, och i det spirande gräset, och han behöver ingen dyrkan från just dig, för oavsett om du tror på honom eller inte, så finns Frej och naturen på riktigt. Den är visserligen inte allsmäktig, men den straffar heller ingen med eviga straff, och ställer inte till något kristet helvete.

Frej plågar ingen, men han ser till att vi alla får mat och del av naturens livgivande krafter, vilket vi behöver, särskilt såhär års.

Så – nu vet du vem du skall dyrka – Det är snart Midsommar !

Signe Frej – Gullinborsti och skörden ! För ett gott och äringsfyllt 2026 !!

Artificiell Intelligens (AI) och annat OINTELLIGENT… Kreativitetsdödande och Omänskligt… (repris från 2024-06-11)

2026-06-11 by Hedningen

I heard you on the wireless back in ’52Lying awake intent at tuning in on youIf I was young it didn’t stop you coming through

They took the credit for your second symphonyRewritten by machine on new technologyAnd now I understand the problems you can see

I met your childrenWhat did you tell them?

Pictures came and broke your heart

And now we meet in an abandoned studio We hear the playback and it seems so long agoAnd you remember the jingles used to go….

– Ur sången “Video Killed the Radio Star” av “The Buggles” from LP:n “Age of Plastic” 1980

Det finns alltid de som hävdar att allt väsentligt som kan sägas eller skrivas om den mänskliga existensen redan blivit sagt eller skrivit, och att sentfödda generationer inte har någonting att tillföra. Redan Herodotos, den västerländska historieskrivningens fader; lär ha sagt något liknande. Eller om det var Hesiodos, den Hedniske Tänkaren som skrev “Verk och Dagar” långt innan Islam och Kristendomen började förstöra den Värld som är vår. Vi Hedningar minns mer än andra människor, eftersom vi representerar mer än 5000 år av kultur och historia i detta land och Europa, men med er andra är det dåligt beställt. Tyvärr finns det ännu Monoteister, fornsedare och dylikt patrask bland våra läsare, liksom alltför många amerikaner och därmed likställda – men nu skriver vi inte för er, utan vad som förhoppningsvis är eller kunde bli en bättre del av människosläktet.

USELT försök att göra en bild av Thor med AI bildgenerator. Stereotypa tråkigheter, som vem som helst nu kan översvämma Internet med. Hammaren ser inte ens ut som en hammare, utan blir ett dåligt ihopkommet svärd eller spjutskaft… AI tillför INGENTING – det är bara EN MENINGSLÖS ORD- OCH BILDBLANDARE

För en vecka sedan publicerade SVT nyheten om att företaget Microsoft (troligen uppkallat efter Bill gates Penis) med sin direktör Brad Smith skulle ha träffat Ulf Kristersson i rollen som Svensk Statsminister. Man påstod rakt fram i TV-rutan att 250 000 nya jobb skulle skapas i Sverige genom att Microsoft skulle satsa 33,7 miljarder SEK på tre stora data- och serverhallar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp – staden som alltid sover…

Det hela verkar vansinnigt överdrivet. För övrigt har Chatbots, eller de nya “ordblandare” som numera finns inte ett dugg intelligens alls – de kan visserligen sätta ihop meningar som ser begripliga ut för mänskliga ögon, och studenter kan nu fuska som aldrig förr genom att kopiera texter som ser ut som riktiga uppsatser, eftersom Chatbottarna hanterar enorma mängder skriven text och “big data” – bildbehandling med AI bygger på massor av bilder, tillgängliga på nätet – men AI skapar inget nytt, maskinerna tänker aldrig – och de har inte kognitiva processer i den mening som vi människor har.

Jag har diskuterat lite med vänner i Berlin och Los Angeles vad det ska bli av det hela – kanske innebär AI-teknologin i dess nuvarande form döden för all kreativitet, därför att miljoner människor nu kan skapa stereotypa bilder och texter. Här i Sverige är det ingen som förstår vad jag menar, det förs ingen allvarligt sinnad debatt om fenomenet alls – och ingen kreativt verksam person verkar vilja erkänna att den nya tekniken som vanligt innebär både hot och möjligheter. I USA har scriptwriters och manusförfattare till alla amerikanska dåliga filmer och TV-serier gått i strejk, därför att AI-teknologin numera kan “sampla” fram ett antal helt idiotiska manus och hela TV-serier, byggda på årtionden av amerikanskt strunt som redan sänts, och “formula stories”. Om inte deras jobb var själsdödande och kreativitetsdödande nog, så blir det ännu värre i framtiden.

Inte minst Asatron och den Nordiska Mytologin – samt alla andra mytologier, symboler och berömda konstverk och musikstycken som mänskligheten lyckats producera under de senaste tiotusen åren eller så hotas nu av förflackning och glömska, i en tid när maskinerna kan kopiera allt vi kan skapa, och bara alstrar mediokra, slätstrukna upprepningar – till leda..

Artificiell var ordet – men intelligent – det tvivlar jag på – och om det nya mediet frambringar några nya konstnärer av värde, eller stora författare återstår verkligen att se..

Men – intill dess har jag själv försökt prova vad som kan göras med den nya tekniken.. Mer om det i nästa inlägg

Tankar om Njord från Javad Mofrad… 8 Juni 2026

2026-06-08 by Hedningen

Njord, Vana-guden som råder över rikedom, handel och köpenskap till sjöss, skeppsbyggeri och mycket annat är mycket aktuell såhär års. De svenskar som GÅTT UR Svenska Kyrkan, GÅTT UR alla de Abrahamitiska Samfunden och som INTE vill ha något mer med dem att göra kan spara tusentals – ja ibland tiotusentals kronor varje år – och EN HEL Miljon under en livstid – eller ännu mera.Medianinkomsten för en genomsnittlig kvinna i Sverige är nu 35 700 SEK om året, och för en man 38 600 SEK/år. Det betyder, att du kan SPARA minst 6404 – 6804 SEK, som du GRATIS kan få varje år, om du väljer att DYRKA NJORD och LÅTA HEDNA DIG ! Och det kostar ingenting att gå ur – hur du gör, kan du se här -BETALA inte – utan vänd dig direkt till Skatteverket, som är skyldigt tala om hur du ska göra.

Från och med 9 till 16 Juni ungefär kan alla svenska Medborgare och Medborgarinnor (nej, det gives inte något “tredje” !) få sin SKATTEÅTERBÄRING nämligen – och för det kan vi tacka Njord – varje år !

Investerar du sedan pengarna klokt – och för dina barns utbildning, till exempel – det är viktigt att lära sig FAKTA, och det faktum att “Gud”, Allah eller JHVH aldrig har existerat- så kommer miljonerna – tack vare NJORD – som du faktiskt bör ära, dyrka och tillbe genom värdiga och enkla blot. Mer kan du lära dig på denna sida (tryck på rödmarkerad länk). Kanske tycker du som vi, att det är trevligt att få tjäna dina EGNA pengar och få bli behandlad som en vuxen människa, istället för att låta feta präster och mulliga Mullor och Ayahtollor ta hand om dem... De har händerna djupt nere i dina fickor – hur länge tänker du låta dem fortsätta med den saken – hur länge ?

PRISA NJORD – SNART KOMMER SKATTEÅTERBÄRINGEN !!

Men – nu över till en artikel av Javad Mofrad – “Hedniska Tankars” fjärde redaktionsmedlem, som har följande att säga om just Njord:

Njord är Neptunus- samt en maskulin Nerthus

Njord är i nordisk mytologi en central gud av vanasläktet, som härskar över havet, vinden, fisket och rikedomarna till sjöss. Han är känd som sjöfararnas och handelsmännens gud och bor på platsen Noatun. Njord är far till Frej och Freja, men deras moder är okänd. Njord gifte sig visserligen med Skade, gudinna för jakt och vinter – som är av Jotnars och Resars släkt – men de skilde sig senare, och vem som är far till de två mest kända Vanerna, vet egentligen ingen. Allt detta skildras i Gylfaginning i den äldre Eddan. (reds anmärkning)

Havsguden Njord från Noatun påminner till stor del om den romerske havsguden Neptunus (eller grekernas Poseidon). Njord styr över sjöfart och havets krafter, och anses lugna vindar och vatten.
Han förknippas med välstånd och tillbads för goda fiskefångster och säkra inkomster, som går att förutse. I Noatuns gårdar, som ligger vid havet, finns många Naustar eller skeppshus – sådana var kända redan på 800-talet och under hednisk tid – utgrävningar vid Kaupang i Norge och annorstädes bevisar det – samt slipar, kajer och allt vad man kan förvänta sig av en större hamn, eller ett skeppsvarv, där man bygger i trä och på klink, inte på kravell.

Knubbsälen – som på Engelska heter “Harbour Seal” eller “Hamnsäl” och som uppehåller sig nära kusten är Njords djur, liksom Måsar, Trutar och liknande sjöfåglar – det nämns i

Njord tillhör Vanerna men kom till asarna som fredsgisslan, och representerar fruktbarhetens sida av det nordiska gudapanteonet. (Hur han kom till Asarna, beskrivs i Heimskringlas Ynglingasaga. Till Njord skålar man också under Julblotet, och alla sjömän och sjöfarande bör hålla sig väl med honom genom blot, stora eller små. Också i Vaftrudnersmál nämns det, att Njord kom till Asarna som gisslan efter Vanakriget – det första kriget i Världen som utlöstes av Gullveig eller Heidi – Frejas mest negativa aspekt. Men få är förunnat att känna till detta, liksom svaret på frågan varför Loke i Oegirsdrikkja eller Lokasenna smädar Njord å det grövsta. Det gillet skedde under den tid, då Njord och Skade fortfarande levde tillsammans, växelvis på Noatun och i Ydalarna eller Idegransdalarna i Norr och bortåt Trymheim, där Skade nu bor alltjämnt. Detta står att läsa i Codex Regius, den “kungsbok” som utgör den mest kända Eddan. Skade begick – efter en tävlan som Loke lurade henne in i – efter att ha mördat hennes far – det allvarliga misstaget att välja sin man bara efter utseendet eller i det här fallet fötterna. Hon trodde att Njord, som hela dagen står upp till knäna i Noatuns vatten och därför har mycket rena och bleka fötter, vore densamme som Balder – på vilken allt är skinande vitt och fritt från fel – Men Hej vad hon bedrog sig ! –Red.s Anmärkning)

Skade vaknar, störd av sjöfåglar vid Njords sida i Noatun. Hon var natt-människa och föredrog berg och skogar, han morgon-människa och avskydde inlandet. Efter mer än 18 år måste de gå skilda vägar, vilket klart utsägs i Codex Regius. En kvinna bör aldrig välja man efter hans utseende, utan lära känna honom mycket noga – och detsamma gäller när en man väljer sig en hustru…

På Norröna eller Fornvästnordiska heter Njord istället Njordr, men ursprungligen var han en manlig motpart til Nerthus, på fornsvenska och norröna Njörunn – eller Gerd, den stora Jordgudinnan. Nerthus och Njord är språkligt och troligen kultiskt relaterade gestalter. Nerthus (beskriven av Tacitus som en jordgudinna) och Njord (vanagud för hav/vind i Eddan) anses av forskare vara
relaterade, där Nerthus kan vara en tidig feminin form eller aspekt av den senare maskulina Njord.

Man SKALL svära Ring-Ed vid Njord, står det att läsa i “Hauks-bok” så sent som på 1300-talet.

Detta är ett modernt blot till Njord från Bohuslän eller Ranrike – och också långt fram i påstått kristna århundraden, blotade sjöfolk och kustbor till Njord… I Hordaland, Norge – blotade man till honom så sent som på 1800-talets början…

Namnet Nerthus motsvarar språkligt det fornnordiska Njǫrðr. Många forskare menar att de är aspekter av samma gudomlighet, där den kvinnliga jordgudinnan Nerthus någon gång under folkvandringstiden utvecklats till den manliga havsguden Njord. Andra menar att det rör sig om ett gudomligt par (syskon) där båda kan ha funnits parallellt.

Själva ortnamnet Stockholm betyder skärgårds-holmar (Sumpsalarna, Fensalir = Nerthus/Friggs plats) Stock kan betyda (1-stam, timmerstock, balk, stolpe, bjälke, syll) eller (2-samling, besättning, mängd, uppsättning) medan Holm (holme) är en liten, vanligen obebodd ö. Holmar återfinns bland annat i skärgårdar. Ordet används även i en vidare betydelse för små uppstickande bergknallar ute på fält (åkerholme) eller för fast mark omgärdat av en mosse eller sankmark.

I så fall kan mytiska trädet Yggdrasill (Ygg-dra-syll ?) betyda “skräckinjagande träd/trädstam” och det syftar också på Stockholmsområdet.

Än så länge har ingen definitivt lyckats härleda, var i Geografin Noatun och Njords egentliga hemvist låg… Här är ett Holländskt sjökort från 1600-talet med Tors bockar och allt…

FAVORIT I REPRIS : Hur de grumlar källorna… I Trefaldighetstid (repris från 7 Juni 2023)

2026-06-07 by Hedningen

Redan på 1990-talet var det känt att alla de platser som bär namnet “St Olofs Källa” eller något liknande, är uppkallade efter Tor. Precis som Frej förvandlades till “Sankt Erik” efter en högst obetydlig kung, som aldrig kanoniserats på allvar och heller inte erkänts av Påvekyrkan, var Olof Haraldsson av Norge inget helgon precis. Men Tor var en gud, och han var flitigt dyrkad, framförallt i Götalandskapen. Allt detta skrev vid namn Anders Hult redan på 1990-talet i sin bok “Källan till Vattnet” som fortfarande går att få tag i.

Att Sankt Olofs socken i Skåne bär sitt namn efter Tor, känner också många till – Helgonet med sin yxa efterträdde Tor med sin hammare, men i Torskog vid Lilla Edet vågar man inget skriva om den Torskälla som finns där – utan förnekar helt källforskningen – allt man vågar viska om, är att källan är från “förkristen” tid. Men från vilken gud leder då Torskog sitt namn – är det inte Tor själv, kanske – som just syns i det teofora ortsnamnet ?

Angående Lunkenende, som St Olof en gång hette, kände jag en kvinna i den byn. Hon bodde bara 500 meter från källan, men hade aldrig besökt den, aldrig gått dit, aldrig druckit av dess klara vatten. Hon hade varit svårt sjuk, anorektisk – lidit av hjärtfel – men jag visade henne Tors Källa och lät henne dricka av dess klara vatten. Jag gick Skåneleden dit, vilade vid hennes härd, sov hos henne. Jag vandrade förbi Odensjön, Hallaröd – med ännu en Torskälla – och ända från Klippan, vid Olsok och Olsmäss, som också firas för Tors skull, och inte för någon annan. Regnets och åskans gud måste man ha på sin sida i skördetider, det vet varje hederlig svensk av bondestam, och Tor står för skörden han också, inte bara äringens Frej.

Hon visste inte mycket om källor. Inte heller om källforskning. Hon tog den falska historia man snickrat ihop på 1800-talet om “Jungfrukällan” högre upp från den gård där Torskällan i Sankt Olof ännu ligger för äkta, och förresten är ju Jungfrukällan en film av Ingmar Bergman också – det finns mycket om hedet och kristet i den filmen, gjord på balladen om Herr Tyres döttrar i Vänge. Jungfru var hon inte, det kan jag försäkra – men hon log och skrattade gärna, också vid källan den sommaren. Nå, nu fick vi inga barn ihop, men hon hade redan ett med en man som svikit och bedragit henne. Gissa vilken gud han hade, och var han kom ifrån. Det var inte från vårt land…

Nu läser jag om hur Ölänningar vid Källa ödekyrka förnekar Tor de också, och de vågar inte ens nämna Tors namn. De säger att St Olof skulle vara den, som beskyddar sjöfarare – men Tors Män och de som någonting vet, inser sanningen och låter källornas friskhet vederkvicka sitt inre. Länsstyrelsen i Kalmar borde förmodligen veta att hut går hem, och våga släppa all sin motbjudande kristendom. De borde nämna Tor, och kalla saker vid dess rätta namn. Sluta ljuga, helt enkelt.

Hur fick Aqua Virgo sitt namn ? Vet ni inte ens vad namnet “Jungfrukälla” kommer ifrån ? Man benämner ett källsprång så, när det första gången kommer i dagen. Sedan kan källådern dyka ner under jord igen, och komma upp på en annan, stensatt plats – som Tors Källor vid Källa på Öland, och de många, många Torskällorna i Skåne.

Överallt förnekar de Tor. Överallt förnekar de den gud som ger oss vattnet och regnet från himlen, och glömmer hans kraft.

Men det folkliga motståndet växer. Lev som jag, och känn, att du har de gamla gudarna på din sida.

Vår dag ska komma. Tills dess, skyddar vi de källor som är våra, och som rinner fram ur marken vid våra fötter.

J’ai changé cent fois de nom
J’ai perdu femme et enfants
Mais j’ai tant d’amis
J’ai la Suede entière

Till de som intet förstod…

2026-06-06 by Hedningen

Om vårt inlägg från den 5 Juni 2026 var för svårt för er, vill vi tala om att 4 Juni var Danmarks Nationaldag, precis som 6 Juni är Sveriges och 17 Maj är Norges Nationaldag – medan Finland – som bara existerat som fri nation sedan 6 December eller Julmånad 1917, följdriktigt firar sin nationaldag just den dagen. Här nedan ser ni den danska flaggan vaja över Mölle, på den svenska sidan av Öresund – för Skåneland var en gång en del av Danmark, vars politik i många avseenden är bättre än Sveriges. I Danmark finns också begravningsplatser för Asatroende, och man slipper Abrahamiternas och Monoteisternas ständiga hets, och krav på indoktrinering av barn med “konfirmation”, idiot-projekt likt “Abrahams tält” i Malmö och Kyrk-avslutningar, när det är Skol-avslutningar som är det mest aktuella såhär års.

Vi Nordiska Hedningar, Humanister och Asatrogna kräver en konfessionslös, religiöst neutral skola – och att Monoteisterna LÄMNAR VÅRA BARN IFRED.

Denna helg firar också den Asatrogne Jim Lyngvild sin Vikingamarked – som i år har 10-års jubileum – vid Ravnsborg på Fyn – och där finns INGA “Abrahams tält” utan bara HEDNA GUDAR som det ÄR och SKALL vara i de Nordiska länderna. Inte heller “samarbetar” vi med några Abrahamiter – utan håller vårt gille avskilt, utan “inkludering”.

Vi är inte för någon kristendom. Vi är inte för någon Islam eller “underkastelse”. Vi begär frihet för oss själva, frihet för våra barn, frihet för kommande generationer.

NEJ – det finns INGA “Abrahams Tält” på Danska Vikingamarknader – och så Skall det FÖRBLI !!

Under “andra nyheter” kan vi meddela att Ukrainas väpnade styrkor den 3 Juni i år TRÄFFADE den Ryska Robot-kryssaren “Boykiy” i dess torrdocka på ön Kronstadt utanför St Petersburg. Boyiky är nämligen INTE någon “Korvett” eller någon “Fregatt” som propaganda-källor och svenska media FELAKTIGT uppger. Hon är 106 meter lång, har full kapacitet för att bära kärnvapenstyckade missiler, kryssningsrobotar, och har 10,5 mm bestyckning, liksom dubbla torpedtuber – och är därför en kryssare, låt vara inte så lång (ca 160 meter) som “Moskva” som Ukraina redan sänkt i Svarta Havet.

Med Iskender-missiler ombord skulle denna kryssare ensam ha vållat stor förödelse inte bara i Kiev eller Lviv, utan också i Gdansk, Hamburg, Köpenhamn och Malmö-regionen.

Foto från Ukrainas Försvardepartement

Vi vill tacka Ukrainas Regering och dess Försvarsmakt för dess framgångsrika insats i Östersjö-området, ja Pribaltiskaya. Vi är för en oinskränkt blockad emot den Ryska “Skuggflottan” och att Öresund samt de Danska sunden STÄNGS för rysk och ryssvänlig trafik med OMEDELBAR verkan, och längtar efter den dag, då Ukrainas folk också får fira SIN Självständighetsdag – 24 Augusti – i Fred och Frihet.