Profilbild för Okänd

På Föråret, Rösa Ring, Trojeborgarna och Vårens danser…(repris från 2021)

av

Våren har officiellt börjat komma till Sverige. Enligt SMHI måste det av en eller annan anledning vara så att Vårtemperaturer måste råda under hela 7 dagar, för att det skall kunna räknas som Vår. Vid Vinterns, höstens och sommarens inträde, räcker det enligt dem med 5 dagar av respektive årstids temperatur för att den nya årstiden skall ha hunnit anlända, men just med Våren skall det alltså förhålla sig helt annorlunda, av skäl som SMHI inte redovisar. Kanhända beror det på att Våren alltid varit en nyckfull årstid, som sällan eller aldrig inträffar vid exakt samma tid för olika år, och inte heller på samma breddgrad behöver våren anlända vid samma tid år efter år. Se efter vad jag skrivit om Vårens inträffande, och Vårbloten här ovan !

Som jag skrivit förr om åren använder man i Danmark och Skåne fortfarande uttrycket ”Förår” om den tid, som råder såhär års. ”Jorden reder sig” säger man, och i den fuktiga, töiga tid som råder, förbereder sig natur och människor för den nya äring eller årsväxt som skall komma. En ny vegetationsperiod med färska gröna blad ska ta sin början, men oftast bara under April eller gräsmånad, och inte under den egentliga Vårmånaden, som alltså inträffar under Mars. Vi Hedningar och Asatrogna har också alltid ansett, att Mars tillhör Gerd, jordgudinnan, och att detta är hennes stora tid, då det skall blotas åt henne., för bättre tider och ny årsväxt.

En modern skribent, som är inne på liknande tankegångar, är den danske prästen Peter Ulvsgaard i Amtsavisen från trakten av Randers och Gudingså på Jylland. Trots att han är kristen, vågar han närma sig hedendomen och de universella begreppen, eftersom det bara är under ren Hedendom, som vi kan möta det sant mänskliga, en filosofi bortom allt kristet och bortom all makaber Monoteism, och tankar som är sig lika i alla tider.

Om årets Vår är dyster på grund av Pandemin, konstaterar han, så har mänskligheten upplevt det många många gånger förr, och den gick inte under då heller. Vårens, grödans och förnuftets makter segrar alltid till slut. Han tänker på Fimbulvintern, den Justinianska pesten på 500-talet och allt våra förfäder måste ha upplevt, liksom det faktum att det finns nu uttorkade offersjöar eller ”Kirkemoser” bakom snart sagt varje kristen kyrka i Danmark, där man en gång offrade till Asatrons makter. Så är förhållandet också i Skåne, vid Förslöv och Bjärehalvön, där också min ätt har sina rötter. Och jag citerar, från den danska tidningen:

Nabo til præstegården i Spentrup ligger en gammel kirkemose. I dag er mosen drænet landbrugsjord, men i fordums dage var den fugtig, sumpet og farlig. Her samledes vores asatroende forfædre til bøn om gudernes hjælp. Herud gik engang en kvinde med sit dyrebareste smykke for at give sit store spænde i guld til guderne. Hvorfor gjorde hun det? Uden skriftlige kilder kan vi ikke vide hvorfor, men holder dateringen, kan det have fundet sted i de frygtelige år midt i 500-tallet, hvor store vulkanudbrud havde gjort solen bleg og kold. Flere steder på kloden har vi fra den tid vidnesbyrd om, at solen var blegere end månen, fordi askeskyerne lå som en dyne på himlen. Afgrøderne slog på grund af det køligere klima fejl. Pesten fik fat. Flere moderne historikere peger på årene omkring 536 som de værste katastrofeår i menneskehedens historie. Solen, varmen og livet kom heldigvis igen, men begivenheden satte sig i vore forfædres fortællinger og religioner. På vore breddegrader finder vi sikkert rester af erfaringer fra den tid i fortællingerne hos den senere islandske digter Snorri Sturluson. Snorri fortæller, hvordan Fenrisulven slugte solen og indledte ragnarok. Uden sol, intet liv. Solvognen, som vi kender fra Nationalmuseet, var livsnødvendig. Solen skulle hver eneste dag trækkes hen over himlen fra øst mod vest. Om det var umiddelbart efter ofringen af kirkemosegård-smykket, at solen vendte tilbage, det ved vi ikke. Vi ved strengt taget ikke noget om, hvorfor ofringen fandt sted. Men hvis det hang sammen med den blege sol, så ”virkede” det at ofre et dyrebart smykke i mosen, i hvert fald kom solen igen.

Så ni ser. Även de kristna måste till slut erkänna sanningen. Blot och Hedniska offer är verksamma, mycket mer verksamma än allt kristet bönerabblande, som inte nyttar någonting till.

Endast genom att vi själva offrar något, det kan vara arbete och tid – eller pengar och dyrbarheter – kan vi få del av Vårens mysterium, och så grönska på nytt, också inuti oss själva.

 

Guldfyndet från Kirkemose, som det ser ut idag.

 

Bara genom att tänka som en Hedning, kan man leva som en Hedning – och man lever mycket bättre, utan all kristen ångest och helvetes-tro. Vi Hedningar vet, att Världsbrand och Ragnarök inte kommer inträffa på länge än, och att våren kommer åter. Låt oss nu göra ett jämfota-hopp till Rösa Ring, en av de många hedniska kultplatser jag besökt såhär års. Jens Flyckt på sajten ”Sverigereportage” påstår, att man ”inte skulle veta” varför den stora processionsvägen vid Rösa Ring blivit byggd, och han skriver också om den såkallade Labyrinten eller Trojeborgen från bronsåldern vid just Rösa Ring, vars ursprung man mycket väl känner. Vägen är en nord-sydlig axel, placerad enligt vädersträck och soluppgångar. Den 540 meter eller mer långa processionsvägen, förbättrades under 800-talet, skriver han, men var sannolikt ursprungligen byggd under bronsåldern. Av torvprov vet vi också att ”labyrinten” vid Rösa Ring har blivit anlagd då, och det finns också ett stort gravfält från järnåldern där, med en storhög som processionsvägen försvinner inunder. Det är också ”labyrinten” som talande nog har gett namn åt hela området.

 

Trojeborgen vid Rösa Ring är idag i mycket dåligt skick, och underhålls inte av Upplands-Bro Kommun. Hela området har heller aldrig blivit ordentligt undersökt, och vissa arkeologer teoretiserar om ett ”dödshus” eller benhus, som skulle ligga i början av processionsvägen, innan man kommer ut på den magnifika högplatån, 60 meter över dagens Mälaryta, med en strålande utsikt över hela landskapet. Men, vad man hittat i början på vägen är bara en halvcirkelformad stensättning, och visst inte grunden till något hus, skriver Jens Flyckt klarsynt. Där finns kolrester, och vad som kan vara en eldstad, men det kan lika gärna härröra från muren kring en fornborg på kullen, eller någon annan anläggning, som inte blivit utgrävd ännu. Jag citerar:

Hembygdsforskaren Börje Sandén, som tillsammans med sin hustru Gudrun grundade Upplands Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, ägnade större delen av sitt liv till att dokumentera och beskriva Upplandsbros historia. Han var kritiskt till hur Rösaring hanterades och hur de fyra rösena som i alla år betraktats som bronsålderslämningar, i med undersökningen och dateringen av vägbanken 1982, plötsligt blev vikingatida. Detta trots att rösena inte hade undersökts.

Börje Sandéns uppfattning var att vägen var betydligt äldre än vikingatidatid, men att den sannolikt rustades upp eller byggdes om på 800-talet.

Högen i vägens södra ända, som vägen försvinner in under, är registrerad som gravhög och ligger intill rösena. Börje Sandén menade att det inte alls behövde vara en gravhög. Han refererade till närliggande Sighhildsberg. Där finns en liknande gravhög som han var med och undersöka under fem säsonger och som visade sig vara något helt annat.

”Hela problematiken kommer att lösa sig när den platta högen (Rösaring reds.anm.) blir arkeologiskt undersökt. Så skedde nämligen när en annan platt hög i kommunen med ungefär samma storlek undersöktes bara ett par år efter Rösaringsundersökningen. Den välkända Signhilds kulle i Signhildsbergs park var ingen grav. Det var inte heller någon gravkulle. Det visade sig vara en tingshög” skriver Börje Sandén.

Att Högen vid vägens början är en Tingshög, kanske placerad intill en bygdeborg, är en i högsta grad rimlig tolkning. Spår av bronsgjutning och boplatser från Bronsåldern har hittats vid kullens fot, och att alltsammans ingått i ett mycket gammalt bebyggelsekomplex från långt innan järnåldern, är faktiskt sannolikt. Arkeologer har också försökt göra mycket av ett 40-tal nuförtiden decimeterdjupa och meterbreda gropar, som utbreder sig längs den 540 meter långa vägen fram till labyrinten, och sagt att dessa måste uppburit 4 meter höga stolpar, som de stolphål man hittat vid Gamla Uppsala – men det är helt obevisat, och omöjligt av flera skäl.

Fördjupningarna har ingen stenskoning i botten, och skulle inte kunna burit upp några större stolpar överhuvudtaget. I och för sig finns det ingenting som hindrar, att vi tänker oss mindre permanenta ”fackelhållare” längs vägen, fram emot utsiktsplatån, och att den kanske var upplyst med lyktor och bloss som stod på marken, vid Midvinter, Alvablot eller Vårdagjämning – i Midsommartiden behövdes det ju inte – för den nordiska sommarnatten är tillräckligt ljus ändå. Och här samlades man, till Ting och till Vaka, med Blot och Offer.

 

Utsikten vid Rösa Ring är numera inte vad den har varit. Man underhåller inte platsen, och har låtit krattskog och granar växa upp, som fördärvar alltsammans. Men en gång var detta ett solens berg och en himlens plats, där man direkt kunde förenas med gudarna. Och Börje Sandén och hans hustru Gudrun är inte längre med oss. De dog som så många andra av våra gamla under våren 2020, kanske därför att Regeringen Löfvén förvägrade dem ordentlig sjukvård, men själv mötte jag dem båda två i deras bostad i Bro, när jag köpte en av forskaren Jon Krafts böcker direkt från dem under 2013, och deras livsverk – UKF – består fortfarande med mer än 30 år historisk och arkeologisk forskning. År 2008 tilldelades makarna Sandén Nordiska museets Hazelius-medalj för sina insatser. De blev 90 och 92 år gamla. Måtte jorden vila lätt på dem, nu när de är hos Gerd och Hel. Deras verk lever, och ska fortsätta leva i många år efter dem.

Om vi betraktar en karta med 20 meters högre vattenstånd – från ca 1100 före vår tideräkning och klassisk bronsålder – förstår vi mycket mer av bebyggelsen kring Rösa Ring, och de riter, som varje vår utspelades där – jag skall snart förklara hur och varför…

 

Här ser vi nu den moderna kartans bebyggelse inlagd i botten på kartan, och vi ser också hur en förbindelse sjövägen sträcker sig in emot Uppsala, Håga-bygden och Svealands mest centrala trakter, där Håga-kungen bodde. På vägen kommer man förbi det moderna Bro, men också den gigantiska bronsåldersboplatsen Apalle eller Apla by, en av de största orterna för bronstillverkning i hela Uppland överhuvudtaget. Den ligger precis utanför kartan, intill Yttergran och den gamla kultplatsen Vi vid en skyddad lagun eller havsvik.

Men vi ser också hur iögonenfallande de dåförtiden 40 meter höga berget vid Rösa Ring måste ha varit i dåtidens landskap. Hit kunde man segla och ro, och alla de skepp som vattenvägen for in emot handelsplatsen och bronsgjutnings-verkstäderna vid Apalle, kunde enkelt bevakas härifrån. En bättre plats för en fornborg gick inte att hitta, och till den trånga viken bakom Rösa-ön kunde man också ro eller segla, och landstiga vid den boplats, som måste ha legat där. Sedan vandrade man upp längs vägen (markerad med röda streck på kartan) och kom fram till den stora dansplatsen…och ”labyrinten”.

Jämför läget med den Trojaborg, som en gång fanns vid Vårfru-kyrkan i Enköping, och som enligt vissa skall vara bevarad i form av rekonstruktion. Läget på den smala udde, som utgör Enköpingsåsens spets, behärskade en jättestor lagun, med stranden vid Ullunda – himmelsgruden Ulls heliga lund i väster, och ännu en segel-led in förbi det monumentala Brandskogsskeppet – som numera ligger högt uppe på land, och vars placering man inte alls kan förstå, om man inte vet var strandlinjen gick år 1000 fk.

Mälardalen innehåller ännu fler Trojeborgar – eller som de oriktigt kallas ”Labyrinter”. Också på Enköpingsåsen, vid Vårfrukyrkan har de legat en, tills de kristna rev ned och förstörde den på 1830-talet – och på Badelunda-Åsen invid Västerås hittar vi ytterligare en Trojeborg, liksom vid Kungsör, där en anläggning med det falska och sentida namnet ”Drottning Kristinas Ridbana” utgör ytterligare en Trojeborg som med hjälp av torv och jordlager har kunnat dateras till Bronsåldern.

 

Alla de här Trojeborgarna är konstruerade på samma sätt, och det är faktiskt helt oriktigt att kalla dem för Labyrinter, eftersom de har en klar början och ett klart slut i mitten – de är visst inga ”irrgångar” och man kan helt enkelt inte gå vilse inuti dem, eftersom de leder till ett bestämt mål, och sedan tillbaka ut igen. Om vi vidgar perspektivet ännu mer, skall vi finna att mer än 300 av dem finns just i Sverige, där de är vanligast i hela Världen, och de finns även i det svenska Finlands gränstrakter och det övriga Norden, där de kallas ”Jungfrudanser” och i England ”Troy Towns”.

Den legendariske fornforskaren Jon Kraft spårade dem ända upp till Vita Havet vid Bjarmalands kust, och de är också kända från medelhavsområdet och så långt bort som det Indoeuropeiska Indien och Sumatra – men däremot är det inte sant att de skulle finnas på alla kontinenter – vad som står på Wikipedia är bara dravel – det finns inga sådana här anläggningar i Afrika, Australien eller Amerika, utan de finns bara där Indoeuropeiska folk och då framförallt Germanska stammar levat och verkat, även om de med hinduiska sjöfarares hjälp också spritts till den Indonesiska övärlden. Hos samer och andra folk förekommer den däremot inte alls, och i Norge kallas Trojeborgen ”Völundarhus” efter Völund, mästersmeden.

Inte alla kommer från Bronsåldern – vilket man har kunnat se på landhöjningen, med hjälp av torvs och lavars växthastighet och på andra sätt – i själva verket går det att urskilja två stora faser kring medeltiden, 1200-1300 och på 1800-talet, när de flesta Trojeborgarna i kusttrakterna restes, enligt Jon Kraft. I Finland har man försökt lansera den absurda teorin, att det skulle vara ”sysslolösa sjömän som väntade på vind” eller ”arbetslösa fiskare” som anlade dem, men det stämmer inte, därför att sjömän aldrig är sysslolösa – på ett fartyg finns det alltid något att göra, det vet alla som seglat själv – och fiskare har alltid mer fiske att göra. Inte heller de groteska försök till kristifikation, som en del forskare försökt göra, och det faktum att labyrinterna är anlagda från fyra enkla punkter och en korsformad figur, samt det faktum att några av dem – vid Fröjels kyrka på Gotland, till exempel, ligger vid långt senare resta kristna kyrkor ändrar på deras hedniska ursprung, vilket många forskare nu bevisat.

 

Trojeborgarna är helt igenom Hedniska, och har sitt ursprung i ett hedniskt, indoeuropeiskt förflutet – det bevisas inte minst av den berömda Tragliatella-vasen från 600 år före vår tideräkning – där man tydligt ser en Trojeborg av nordisk typ, och ordet ”Truia” prydligt utskrivet, medan två ryttare verkar rida ut från labyrinten, som till höger flankeras av två älskande par, våren till ära. Också Theseus, den grekiske hjälten, han som besegrade Minotauros i Kretas berömda labyrint, och Ariadne – med Ariadne-tråden i form av ett nystan – figurerar på den vasen – och att Troja-sagan – där Helena – ett grekiskt namn av många för jordgudinnan – också förekommer där, är inte så underligt, skriver Jon Kraft.

Det här är myter och sägner, som är flera tusen år äldre än kristendomen, och som inte har något med den att göra. I sin äldsta form är de bevarade i Indien, där det Hinduiska eposet Ramayana – om den himmelske guden Rama – han som motsvarar solguden Ull och sedan Frej hos oss – nedskrivet först på 200-talet före vår tideräkning, men mycket äldre än så – där Kung Rama förlorar Sita, jordgudinnan, som av demonen Ravana stängs in i en borg, kallad Lanka eller underjorden – de ariska hinduerna tänkte sig också den belägen på dagens Sri Lanka, och Sri skulle i sin tur vara ett namn på samma jordgudinna, medan demonens slott skulle se ut såhär:

Vi känner igen de här myterna i ytterligare en klassisk myt – den om Persephone och Hades, eller Demeter och hennes dotter Kore, Vårflickan, som blir bortrövad av underjordens gud Hades till dödsriket, vilket är anledningen till att vi har höst och vinter på jorden, för ingen gröda troddes kunna gro, medan Persephone eller Kore var borta. I den indiska versionen av samma myt, befriar den listige Hanuman, alla apors apa slutligen Sita, och hos oss känner vi alla till myten om Frej, som sänder solen eller Skirner – ett annat namn för Ull – för att fria till Gerd, jordgudinnan, som i sin tur är både Nerthus och Gaia – det här är gamla myter, som alla går tillbaka på samma ursprungsmyt.

Myten om Hades, Persephone och Årstidernas växlingar är universell för alla Indoeuropeiska folk i Nordliga klimat, och illustrerades såhär av Walter E Crane på 1880-talet.

Vi förstår nu också varför Trojeborgarna i Norden om och om igen är länkade till ”Jungfrudanser” och liknande, och varför man skulle springa och hoppa i dem just vid Vårdagjämningen och vårens inträde, precis som man gjorde i Grekland, och det gamla Rom – alla de överensstämmelser man hittat, kan nämligen inte vara rena tillfälligheter..

I antikens Rom fanns också en ryttarlek, ”Lusus Troiae” som funnits där sedan etruskerna och äldsta tid, där ryttare om våren skulle rida i ett invecklat mönster. Ryttarleken upprepades både under Julius Caesar och fram till Neros tid, och en ryttare som förmådde vända sin häst av och an, i Trojeborgens invecklade mönster; måste onekligen ha full kontroll över sin häst, och därför vara den främste krigaren av alla. Mycket riktigt omnämns också ”Lusus Troiae” i Vergilius ”Aeneiden”, och eftersom Romarna ansåg sig själva härstamma från Aeneas, den ende Trojan som undkom från Troja, och också grekerna någon gång i den grå forntiden fört sin trähäst runt i samma spiralmönster runt Trojas murar, hänger allt samman.

I engelsk översättning har man låtit Vergilius skriva:

… The column split apart
As files in the three squadrons all in line
Turned away, cantering left and right; recalled
They wheeled and dipped their lances for a charge.
They entered then on parades and counter-parades,
The two detachments, matched in the arena,
Winding in and out of one another,
And whipped into sham cavalry skirmishes
By baring backs in flight, then whirling round
With leveled points, then patching up a truce
And riding side by side. So intricate
In ancient times on mountainous Crete they say
The Labyrinth, between walls in the dark,
Ran criss-cross a bewildering thousand ways
Devised by guile, a maze insoluble,
Breaking down every clue to the way out.
So intricate the drill of Trojan boys
Who wove the patterns of their prancing horses,
Figured, in sport, retreats and skirmishes

Enklare var i så fall den Trandans, ”Geranos” av det grekiska ordet för Trana, som Theseus själv och hans män skall ha uppfört på ön Delos, efter att de besegrat Minotauren. Också här i Norden finns lustigt nog en tradition om att ”springa Trana” över åkrarna om våren, särskilt i sydsverige – och det nämns jämsides med ”Jungfrudanserna” i labyrinten, då Gerd, Freja eller en jungfru skulle symboliskt befrias från labyrintens mitt, säger Jon Kraft, och varför labyrinten vid Kungsör kallats ”ridbana” fastän inga hästar nog kunnat rida i den, förstår vi nu också.

I långdans och i språngdans över Demeters åkrar…

En del menar till och med att ”Geranos” var den viktigaste dansen i det antika Grekland överhuvudtaget, och att den lade grunden till alla senare folkdanser där också, både på fastlandet och Kreta, samt ser en klar koppling mellan Demeter, Kore och de Eleusiska mysterierna och Trojeborgarna, som ju också handlade om grodd och fruktbarhet, och uppfördes i en underjordisk labyrint av grottor. Allt detta skulle föra oss alldeles för långt att utreda, men också mera sakligt betonade visionärer och drömmare, har insett att Trojeborgarna och de riter, som förr om vårarna utspelades i dem, har en stor betydelse…

 

För att återvända till Mälardalen, har man också kunnat konstatera en stor och klar koppling mellan ortnamn på Ull och Njärd – typ Njärdevi eller Mjärdevi, Härnevi och flera med dem, där Njärd, Gerd eller Nerthus nämns. Alla desa kultplatser ligger centralt i landskapet, alla har de anknytning till en Trojeborg, som var det ställe där bygdens tingsplats eller tingshög låg, under bronsålder. Se denna karta, från en av John Krafts böcker från 1980-taletm då UKF utgav dem.

Arkeologer har senare bevisat, att John kraft hade rätt. Det FINNS verkligen en klar indelning i bygder, folkland som Attundaland och Tiohundraland över hela Mälardalen ända sedan bronsåldern, och Håga-kungens tid.

Här kommer en illustration från s.88 i en skrift från ”Kulturarv Stockholm” som utgavs för ett antal år sedan, och som visar Håga-kungens välde på båda sidorna av Mälardalen, år 1100 – 1000 fk och det rike, som skulle bli Sverige – för Svearnas land, ”rikt på manskap och flottor” som Tacitus skriver tusen år senare, fanns redan då..

I mer än 3000 år har Sverige existerat som självständig stat – och inget främlingsvälde skall någonsin kunna ändra på det…

Här är Hågahögen och Enköpings-trakten utmärkt men också Kungör, Närke, Södermanland och Gästrikland ingick i det dåtida Sveaväldet, medan Bergslagens koppar och senare järn redan då fördes ned utefter älvar och åar till centralbygderna vid Mälaren. Man har också kunnat iaktta en tydlig social skiktning bland långhus och stormansgårdar redan på den här tiden, och man vet var häradernas centrum och ”Labyrinterna” eller rättare sagt Trojeborgarna, där man hälsade våren och gudarna låg.

Jon Kraft, och Badelunda Hembygdsförening, som fortfarande finns kvar, tyckte på 1980-talet att ”Jungfrudansen” vid Vårdagjämningen borde ha tagit sig ut ungefär såhär, och själv vet jag kollegor och män jag talat med, som var med den gången, och sett Gerds återkomst till den gröna jorden med egna ögon, precis som det också sker, varje år. Åren går, men Hedendom och Asatro består, och övriga teorier om saken, från det kristna Västergötland och på andra håll, kan vi i Svea Rikes kärnland helt glömma…

Profilbild för Okänd

Varifrån Kommer DU – EGENTLIGEN ? (repris från 2025)

av

Vetenskapen går ständigt framåt, konstaterar vi här på Hedniska Tankar. För en tid sedan presenterade företaget My heritage (som vi inte stöder, eller får betalt av) en intressant nyhet. Numera kan man med hjälp av avancerade DNA-tester få reda på exakt vilken ursprungsbefolkning i Världen man egentligen tillhör, och kommer ifrån – och det är en nyhet som borde glädja alla sanna Hedningar och Asatroende, då våra förfäder och våra gener faktiskt bestämmer vilka vi är, och vilka egenskaper vi fötts med. Allt detta är nämligen ingen ”tro” numera, utan exakt vetenskap.

Det finns en hel del individer i vårt land som kallar sig ”svenskar” eller ”svenskor” trots att de inte alls hör hit, etniskt sett. Minst 100 000 individer upphåller sig i Sverige helt illegalt, har man konstaterat, och de skall egentligen utvisas, eftersom de till stor del är gravt kriminella, och inte borde befinna sig här överhuvudtaget. Man daltar också med ”Samerna” längst i norr – en mycket liten och heterogen folkspillra, och har på felaktiga grunder gett dessa status som ”Urfolk” trots att tillhör en sen, fjärde invandringsvåg, och bevisligen inte fanns på svenskt område förrän flera hundra år efter vår tideräknings början. Det är faktiskt vi etniska svenskar som är det verkliga ”Urfolket” här i vår del av Världen, och det har också för länge sedan varit vetenskapligt bevisat.

Därför borde vi också ha rätt att bevara vår etnicitet och vår kultur intakt i den mening Internationell juridik ger oss rätt till det utan främmande påverkan – minst lika mycket som några ”samer”.

 

 

Numera kan man – via visserligen dyra (de kostar mer än 2000 SEK i årsavgift) gentester slutgiltigt bevisa, vilken etnisk grupp och kulturkrets i Världen varje individ tillhör – och det så långt tillbaka i tiden som ungefär 10 000 år. I en del fall blir forskningen svårtydd, och man får fram osäkra resultat – vilket beror på att inte alla ursprungsbefolkningar i hela Världen är lika väl dokumenterade, vetenskapligt sett.

Detta bör sägas, först som sist. Angående de såkallade ”samerna” (som inte alls är en genetiskt enhetlig grupp, utan starkt uppblandad) så finns det få fynd av skelettmaterial eller något annat man kan DNA-testa före vår tideräknings början, och i bästa fall kan kanske forskarna härleda ett antal haplogrupper från kanske ett tjugotal individer. Detta ska jämföras med över 8000 och ännu fler väl dokumenterade individer från Nordisk järnålder, som alla kan sägas ha ”vikingaursprung” baserat på haplogrupperna och övriga genetiska markörer – och här kan man alltså vara säkrare. Liknande förhållanden råder nästan överallt i världen, oberoende av vilken folkgrupp vi talar om. En del folkgrupper är mycket väl kända för vetenskapen tack vare att genetiskt material faktiskt är bevarat, och kan undersökas med de senaste vetenskapliga metoderna – men i andra fall har man få data att bygga på, och kan inte bevisa någonting alls, förutom att göra mer eller mindre sannolika antaganden. Men – vetenskapen och arkeologin går alltid framåt – och det är också viktigt att fler och fler människor faktiskt får sin arvsmassa kartlagd på frivillig väg, eftersom detta hjälper vetenskapen, och dessutom kan förebygga att ärftliga sjukdomar inte sprids i framtiden, hjälpa till att utveckla nya läkemedel och förbättra allas livsvilkor på många andra sätt – nota bene om vi alla använder DNA-forskningen på ett ansvarsfyllt och icke-destruktivt, moget sätt.

Här på Hedniska Tankar vet vi redan sanningen om oss själva. Vi är 100 % svenskar och Nordbor – sedan åtminstone sent 1600-tal. Detta har BEVISATS, med hjälp av släktforskning och genetiska tester. Kartor har gjorts, som klart och tydligt visar var vi kommer ifrån. Vi ljuger inte, utan är exakt de vi utger oss för att vara – till skillnad från de många, alltför många – som ljuger om sin identitet och säger att de är svenskar, när de i själva verket inte alls är det…

 

”Hedniska Tankars” reaktion är 100 % SVENSK – dess ursprung ligger i Götaland och ingen annanstans…

 

Den senaste produkt som sajten ”My Heritage” nu presenterar – och säljer för dyra pengar – heter närmare bestämt ”etnicitetsuppskattning V.2.5” och presenterades den 5 februari 2025. Vi hr inte ännu hunnit prova den, men det ska vi göra – för att se efter om den verkligen håller vad den lovar.  En fördel med metoden tycks vara, att den hela tiden uppdateras och blir säkrare vad avser resultatets kvalitet, allteftersom nya arkeologiska fynd och fynd från dagens befolkningar kan läggas till i ständigt växande databaser… och de behövs – för vetenskapens skull. Såsom varande goda Odinister och Fulltruis av Oden, tror vi nämligen fullt och fast på att mänskligheten ständigt behöver utvidga sitt vetande, i motsats till Monoteisterna, de kristna och Islams skadliga villolära, samt alla andra vetenskapsfientliga grupper, som fortfarande tillåts besudla vår planet.

”My heritage” utlovar att etnicitetsuppskattningen skall vara klar inom 24 timmar och resultatet meddelas per email, förutsatt att man har skickat in korrekta prover, och dessa har hunnit analyseras i ett godkänt laboratorium. Sedan presenteras resultatet i form av ett ”genetic fit” eller inpassning mot ett urval genetiska markörer (huvudsakligen haplogrupper) som är karaktäristiska för ett antal regioner runt om i Världen, givet olika tidshorisonter – och det är just detta med de olika tidshorisonterna – inte bara dagens spridningsförhållande i nutiden – som är det verkligt intressanta här.

 

Modellen är försedd med ett antal flashiga AI-presentationer, och gravt förkortade fakta om varje folkgrupp, men detta kan studeras in bättre och närmare på annat håll. Betydligt viktigare är något man kallar för ”fördelning av genetiska likheter” på svenska, eller ”advanced reports” på engelska. Här nedan har My Heritage valt ett exempel för en person av otvivelaktigt levantisk härkomst – vilket kan synas något provokativt (åtminstone för vissa kulturer och vissa läsare…)

 

 

 

Här syns tydligt vilket arkeologiskt material och vilka tänkbara förfäder och förmödrar modellen baseras på, och hur de är fördelade rent geografiskt, samt deras datering över tiden.

Nu kompletterar man detta med något man kallar enkelt, dubbelt och tredubbelt ursprung, vilket innebär att man väljer ut den population som är mest lik dig rent genetiskt, de två mest lika och därefter de tre mest lika – man baserar sig alltså inte på traditionell statistik och konfidensintervall, vilket hade varit mera exakt. Men – otvivelaktigt har metoden redan testats på ett tillräckligt stort antal individer (hundratusentals svar behövs !) och i exemplet ovan, kan vi helt säkert säga, att individen ifråga har ett meditarreneanskt ursprung, och sannolikt kommer från Levanten, inte från Europa.

Här nedan ser vi en sk ”Genetisk Avståndskarta” som visar, att individen i exemplet ovan INTE kommer från Norden, eller hör hemma här – det är faktiskt Baskerna som är mest lika Nordborna av dagens alla befolkningar i Europa – och varför ? – undrar ni kanske… Jo – vi Nordbor är förutom baskerna det äldsta och mest ursprungliga folkslaget i hela Europa – så ÄR det faktiskt…

Vår genetik har – förutom det sena 1900-talet och sedan dessvärre det fruktansvärda förfall, som inleddes med Fredrik Reinfeldt och framåt varit mest opåverkad av alla Europeiska befolkningar (Baskien undantaget), och därför är det faktiskt VI och inte några ”samer” eller några därmed likställda personer, som VERKLIGEN är den egentliga ”Urbefolkningen” här – och som bör ha rätt till sitt eget land – liksom alla andra ”urfolk”.

 

 

Enligt vad vi på ”Hedniska Tankar” anser, kan faktiskt ”My Heritages” analysmodell vara värd att prova, eftersom den ger bra mycket exaktare resultat en exempelvis ”Ancestry DNA” som vi använt förut. Låt oss ta några andra exempel:

Här kan vi se att en person kan räknas som ”84,3 % norrman” och ”15,7 % svensk” givet hur ”state-of-the-art” eller kommersiellt köpta DNA-analyser BRUKAR presenteras. Man kan se tre olika kluster på kartan, som i just det här fallet baseras på tre forntida populationer – Vikingar från Södra Norge, Svealand och Baltikum-Ösel – där man ju hittat ungefär 400 nordbor från 700-talet, eller strax före Vikingatidens början i skeppsfynd – som Hedniska Tankar faktiskt rapporterat om (se våra arkeologi-sidor)

Men – sådana procentsiffror säger vanligen ”inte så mycket” för lekmannen, och ”procent hit och dit” är en ganska meningslös angivelse – om man inte – som vad gäller Hedniska Tankars chefredaktör – kan ange, att en person VERKLIGEN är 100 % från en idag existerande nation, utan ”överlappningar” (nåja, min släkt har spridit sig till Danmark, USA och Australien på senare tid)

”Den genetiska passformen på 2,408 tyder på en nära matchning med referenspopulationerna” skriver MyHeritage, och då har man antagligen räknat fram en statistiskt standardavvikelse, men den siffran ”säger” inte så mycket. Betydligt bättre är i så fall följande karta, där man kan se EXAKT VILKA fornfynd en persons genetiska rötter baseras på, dvs VILKA forntida personer i VILKEN grav och VILKET fornfynd härstammar just DU – BEVISLIGEN – ifrån… Detta torde vara rätt intressant att få veta, eller hur ?

 

De nya sätten att analysera och presentera resultaten på, ger oss nya möjligheter. Om en person säger sig vara ”av vikinga-ätt” så kan man nu vetenskapligt BEVISA vilka vikingar det var i så fall, varifrån dessa kom, och vilka individer detta utalande faktiskt baseras på – samt hur många förfäder det i så fall var tal om. Detta är mera exakt, och ett klart steg framåt i bevishänseende, även rent forensiskt.

Data kan också avslöja mycket annat. Låt oss ta ett påhittat exempel. Låt oss ta en person, som säger att han är Europé och svensk – bara därför att personen ifråga vistats i det nutida Sverige i tre år, och därför på överdrivet frikostiga grunder råkar ha blivit tilldelad ett medborgarskap av den nuvarande Tidö-regeringn, fastän personen ifråga kanske aldrig förtjänat det.

(Det finns som bekant många sådana personer i nutidens Sverige, fast det behöver vi väl knappast påpeka….Kanske personen också har de facto flyktingstatus från Ukraina. Det kunde lika gärna också ha hänt – exemplet är fritt valt från My Heritage, och behöver inte basera sig på någon verklighet alls...)

 

DNA-analysen kanske visar, att personen egentligen är en Aschkenazisk Jude från Östeuropa, och snarare Ukrainare än Mellaneuropé – och om vi byter tidshorisont till 10 000 år före nutid, ser vi att personens härstamning inte alls är Europeisk, utan Levantin… Vi kan också ha TRE OLIKA TIDSHORISONTER på samma karta…

 

I detta exempel kan man konstatera, att  40,6 % av personens arvsmassa är av kanaaneisk, från ca 10 000 år före kristus, och att personens förfädrar och förmödrar då befann sig i Palestina, vilket anger ett judiskt ursprung. Man kan också konstatera, att samma persons resultat är 84,2 % europeiskt judiskt ursprung (baserat på arkeologiska utgrävningar av gamla judiska begravningsplatser i Europa) och 15,8 % slaviskt ursprung, med en ännu närmare genetisk matchning på 1,842.

Hela familjehistorien står alltså klar för oss – vi vet, att personen under sen järnålder eller tidig medeltid hade anfädrar och anmödrar som utvandrade först till västeuropa, och att de sedan flyttade till östeuropa och Ukraina – och därifrån vidare till Sverige… DNA-analysen – som kanske redan genomförts – bevisar detta – plus det Aschkenaziska ursprunget helt ovedersägligt – lika väl som en näsa i ett ansikte, så att säga…

Vi avslutar dagens inlägg med en skön hymn, som redan på 1980-talet spelades av Laibach, den slovenska supergruppen…

Profilbild för Okänd

Andra ”Tossdan” i Mars – och de Små Länderna – TORS-dagen 2026

av

Som bekant är det numera så – men bara och endast bara i Sverige som Småland felaktigt påstås ha en egen nationaldag.

Detta är gravt missvisande, eftersom Småland aldrig varit en självständig nation, men däremot en region eller provins av flera i Göta och Svea riken.

Det finns också LÖGNAKTIGA amerikaner på Internet, som påstår att Börje Salming skulle ha varit Same, idioter i Sverige som påstår att ”forn sed” – en form av gravt politiserad New Age – skulle ha något med Asatro eller Nordisk Hedendom att göra, och så finns det klantskallar som så till den grad förvrider hela nationsbegreppet, att de skulle vilja ge nutida Samer eller Lappar status som ”Urfolk” och påstå att ”Sydsamer” eller ”Skogssamer” skulle varit Sveriges ursprungliga befolkning, vilket är fel i sak enligt all genetik, naturvetenskap och arkeologiskt sakkunniga forskare med någorlunda krav på objektivitet, och frånvaro av ”PK-mentalitet” eller ”politisk korrekthet”.

Vi etniska svenskar är precis lika mycket ”urfolk” som några ”samer” och borde i så fall också ha ”Urfolks” status i vårt eget land, enligt alla nutida FN-konventioner.

 

 

GLÖM det VÄRDELÖSA gamla PK-tugget…

 

Vad som står i svenska nutida ”gammelmedia” typ SVT, SvD, DN osv är så fullt av rena förvanskningar, att det inte längre går att tro på.

Sant är emellertid, att de ursprungliga ”Folklanden” eller ”de små länderna” i Småland – som INTE skall förväxlas med senare ”Härader” – såg ut ungefär såhär:

 

Detta VISSTE redan den Gotiske Historieskrivaren Jordanes på 500-talet enligt vår tideräkning, eftersom han var fullt och fast övertygad om att Götaland hade bebotts av just Goter under långliga tider, och att deras Kungaätter skulle ha kommit därifrån, för så skrev han faktiskt i sitt stora verk ”Getica” skrivet före 551. I 22:a kapitlet omnämnde han theustes, vagoth, bergio, hallin och liothida liksom athelmil, finnaithae, fervir och gauthigoth, men så nämnde han diverse ”mixi” eller halvblod, som inte hade utvecklats längre än att de fortfarande bodde i grottor, klipphålor och liknande. Theustes var med all säkerhet Tjust-borna, finnaithae Finnvedingarna, men Bjäre-borna i Skåne (Bergio), Vagoth (Västgötarna), Hallin (Hallänningarna) och folket från Luggude Härad (Ljotgodaland, också i Skåne – ”Ljote” eller utgjutaren är Oden eller Odin själv, Götarnas gud) medan tolkningen av athelmil är omstridd, liksom placeringen av ”Fervir” i Geografin, men Gauthigoth var detsamma som Östgötarna, i deras huvudsakliga områden runt Linköping, Norrköping och Bråviken, samt Tåkern och Vätterns rika bygd, där Rökstenen – världens längsta runinskrift med omnämnandet av ”Reidgotaland” ännu står upprätt. Redvägs härad i Västergötland är dock en helt annan landsända, för Reidgotaland där Tjodrik eller Theoderik satt till häst, ”främst av Märingar” var detsamma som Pos slättland vid Ravenna, där Theoderiks grav mycket riktigt finns att se. Vi på ”Hedniska Tankars” redaktion har självklart besökt den. Se under avsnittet ”resor” ovan.

 

Tjod-Eriks grav i Ravenna. ”Erik” är rena gotiskan, och ”Tjod” finns också i Svitjod, det ursprungliga namnet på Sverige som nation betraktad. 

 

Alltnog, år 2010 kom någon spelevink vid namn Jonas Svenningson från Jönköping på att man skulle fira ”Fössta Tossdan i Mass” – för så uttalar man i Västra Småland – alltså närmare bestämt i trakten av Tveta, Njudungs och Finnvedens folkland (men INTE Härader) begreppet ”Första Tors-Dagen i Mars” som Regional Fest-Dag för Småländska dialekter – men aldrig någonsin ”nationaldag”.

Jonas Svenningson och hans syster arbetade på ”Scandinavian Photos” lager i Johanneshov, Stockholm – en firma som ”Hedniska Tankars” Chefredaktör ofta anlitat, eftersom han är amatörfotograf. Släkten Svenningson kom ursprungligen från Gnosjö, och var alltså Finnathie eller Finnvedingar, men aldrig någonsin finnar, så vitt man vet. Detta är en milsvid skillnad.

Man bestämde också – av rena sparsamhets- skäl att dagen skulle firas med att äta Prinsesstårta, som är ett bakverk med medeltida anor – färgad marsipan fanns redan då, dvs i Iran, och på 900-talet liksom grädde med flera ingredienser. I sin nuvarande form skulle prinsesstårtan – av italienska ”torta”, något vridet eller förvrängt – jfr uttrycket ”tortyr” först ha skapats på 1920-talet i Stockholm, och i Iran råder som bekant krig för närvarande. Situationen i Stockholms närförorter är inte mycket bättre, även om det där bara sker enstaka ”skjutningar” eller ”småmord” – med sådär 30 % uppklarningsgrad enligt Svensk Polis och Brottsförebyggande Rådet, vars statistik äver själva dödandet är den bästa som alls finns att få. 

Det brukar gå till så i kriminella miljöer, förstår ni – och i Stockholmsområdet, inte bara sektor Nordväst, utan hela den södra sektorn – finns just en hel del gängkriminella, bland annat från Iran, Irak med flera omkringliggande islamiska och kristna länder.

I Jönköping, däremot – är situationen för det mesta något lugnare.

”Hedningen” befinner sig för dagen på fel plats vid fel tidpunkt. Detta blogginlägg skrivs den ANDRA Torsdagen i Mars, INTE den första. I Jönköping låg en gång Norra Smålands Regemente, om någon nu vill veta – nedlagt under Såsialdemokraturen, och Parrtiordförande Göran Perssons tid vid makten – även om Fredrik Reinfeldt fortfarande innehar platsen som Sveriges allra sämste Statsminister hittills – under 2000-talet.

Han var till och med så förbannat usel, att inte ens Svenska Fotbollsförbundet till slut ville ha honom som ”ledare”.

 

På de båtar och skepp som vår ”Hedning” seglat med anhåller man vördsamt – genom att slå ihop klackarna och fråga Högste agerande chefen ombord – INTE ”närmast högre chef” på fördäck eller hans DUC – ”Direkt Underställda Chefer” om man överhuvudtaget får lov att äta upp den allra, allra sista biten Prinsesstårta, försåvitt någon sådan alls finns – och då kan den mycket väl vara års- eller månadsgammal, likt 1600-talets skepps-skorpor.

Detta hör till ”god ton” och allmän civil djävla hövlighet på i stort sett ALLA nutida svenska arbetsplatser, INGEN tar den sista biten mat, INNAN han eller hon frågat högste agerande chef.

Sådan är svenskarnas vanor, detta sitter i hela deras kultur. Särskilt hos sparsamma Smålänningar – och den främling som besöker dem, eller Goter och Götar, skall alldeles och fullkomligt rätta sig efter detta.

 

Vi tänker idag inte bara på Norra Smålands Infanteriregemente, utan också på Kronobergs Regemente, Kalmar Regemente (båda under Infanteriet), Smålands Ryttare, Smålands Husarer, Smålands Artilleriregemente och Göta Ingenjörregemente – fortfarande med Hemvist i Värend, Småland – eftersom Eksjö är Värends enda större stad, inte kommun. Vi minns Kalmar Flygflottilj, F 12 och alla de Smålänningar, som likt oss själva seglat eller seglar till havs.

Män och kvinnor från Tveta – det finns två T som i Thor i Tvetaberg – samt Njudung och Finnveden slog vid Malatitze i nuvarande Vitryssland, Belarus, 1708 en minst tre gånger så stark fiende. Landsförrädare som Persson och Reinfeldt kan vi glömma med tiden, men våra Smålänningar finns alltid kvar.

4000 svenskar besegrade 13000 ryssar. Smålänningarna tog de största förlusterna, emot fem utvalda ryska bataljoner från de berömda Preobraschenska och Semjonovska gardena, några av de allra bästa elit-regementen det dåtida Ryssland ens kunde ställa upp.

Gammal Ukrainsk karta över Malatitze – från 1900-talets första hälft

 

Och Goter befolkade en gång Ukrainas vida slätter – liksom halvön Krim. Dagen kommer, kanhända mycket mycket snart – snarare än någon tror – då Hedna män står vid Dnjeprs strand.

Då först ska vi fira, då först ska vi ta en bit av en färskare, godare kaka – men första biten och allt av det bästa, ska gå till Ukrainas folk, inte till oss. 

Vi tar bara spridda rester, den sista biten – om det alls finns någon kvar.

”En gång skall vi alla mötas, på de svarta bergen utanför Kiev, där Chernobogs beläte en gång stod”

Så talar Smålänningarna sinsemellan. På dem kan man lita, på dem bygger man en Armé.  Politiker, journalister, hipsterkräk, veka fähundar, falska svenskar, hycklare.

Vi kan bara förakta er, allesammans – men vi förstår att hedra Smålänningatag.

De som sett sådant, vet. De som lyssnat, har förstått.

”Veten I än, eller vad ?” – ”Hvetud I aen – edha hvat ?

Панімажу ??

Frejas Falk – den Ukrainska Nationalsymbolen ?

SLAVA UKRAINI !!

 

 

Profilbild för Okänd

”De Mortuis Nil Nisi Bonum” – mer om Börje Salmings påstått Samiska ursprung, sekter och ”gröna villospår”

av

”De Mortuis Nil Nisi Bonum”

– (säg) inget annat än gott om de döda
Yttrande, tillskrivet Chilon av Sparta – en av Greklands Sju Vise, 500-talet före kristus

Lögnerna, hyckleriet och dumheterna i Midgårds Sorgedalar rullar vidare, precis som vanligt. ”Svenska” Kyrkan fortsätter att samarbeta med extrem islam i Stockholms Nordvästra Sektor. En ”stackars” kriminell invandrare, som redan fått ett utvisningsbeslut lyckades ta sig in i Hässlö vattenverk nära Västerås, klädd i en rysk pälsmössa. Personalen visste mycket väl om att grinden in till vattenverket stod helt öppen och olåst, och väl inne på området tog sig mannen in i en byggnad, fram till ett säkringsskåp och slog ut väsentliga delar av vattenförsörjningen till en hel region med hundratusentals invånare. SVT Nyheter, SVT rapport och VLT samt DN har sedan i Januari publicerat hela artikelserier om den här personen, som sannolikt aldrig skulle ha befunnit sig i Sverige överhuvudtaget. Sabotören, som är i 30-års åldern har klara kopplingar till det kriminella nätverket ”dödspatrullen” och har av foton att döma rikligt med melanin i sin hud. 

 

Vems intressen gangnade denna individ – och vem ”hyrde in” honom…

”Dagens Nyheter” som säger sig vara en oberoende liberal tidning, påstår att hela huvudstaden skulle vara infiltrerad av Nynazister, och Jimmy Åkesson (SD) är naturligtvis också nazist eller något liknande, sedan man i en  konstaterat att han som svar på en intervjufråga faktiskt uppgav att hans förfäder – inklusive hans egen släkt – åt barkbröd så sent som på 1800-talet. Dessutom tillskriver man honom flera lösa yttranden, tagna helt ur sitt sammanhang – vilket är ett av flera bevis på hur dålig, osaklig och allmänt usel kvaliteten på svenska media är. Visst är Herr Åkesson konservativ och borgerlig så det förslår, men han är nog snarare realist, om vi nu ska nämna ”ismer”.

Det är som bekant valår i år, och DN:s samlade journalistkår arbetar sedan länge för oppositionen, och föredrar en framtid, där Miljöpartiet och andra extrema politiska alternativ – modell ”Galna Greta och den Globala Sumuden” får en vågmästarroll. Vi på ”Hedniska Tankar” har redan skrivit tillräckligt om hur hela Sveriges skitunge nummer ett blev hemskickad på konsulatets bekostnad, och hur hon blev tillsagd att sitta ned och hålla käft, i ett fängelse någonstans i Negev-öknen. Hon – och övriga deltagare modell ”Sumud” – fritids-seglare och små ljusblå amatörer som de var, levererade inte ens en enda dricksvattenflaska i plast till några hjälpbehövande Palestinier.

Detta sagt angående problemet med rent vatten i närmiljön.

Nu vill man som vanligt lura oss svenskar att tro, att Islams och Mellersta Österns problem skall bli våra – till ingen nytta alls – men hur var det då med Börje Salmings påstått Samiska Ursprung, som vi råkade nämna för några dagar sedan. Jodå, Statstelevsionen – som aldrig aldrig kan ljuga och alltid är perfekt – enligt sina egna bisarra påståenden – har konstaterat att Börje Salmings farfar hette Sarri, riktigt nog, och att Herr  salming hade klara sympatier för Hedendomen i samisk form – eftersom han sade sig finna kraft ur naturen, och den region han kom ifrån, liksom på sin tid Thomas Wassberg och flera andra idrotts-stjärnor.

Bullshit och rena lögner lanseras i form av ”Dramadokumentärer”… På SVT…

Börje Salmings verkliga släktförhållanden har utretts mycket noga. Redan 2022 – året för hans död i ALS – en nervsjukdom som tagit livet av flera andra berömdheter, typ Steven Hawking – visste man att berätta, att hans släkt är Rikssvensk. Den innehåller svenskar som slogs vid Poltava, Valloner, Arbetare, en ”änglamakerska” från 1800-talet angående detta med kristendomen och vad den för med sig – samt baltisk och tysk adel.

 

Samiska genmarkörer tillhör inte den Haplogrupp 1A som dominerar i Nordeuropa, och alla studier som gjorts – visar ett helt annat ursprung, oavsett om man studerar mitokondiellt DNA, Haplogrupp N1c (för något årtionde sedan känd som N1a) och så vidare. Sametinget gjorde Börje Salming – men inte hans bror – till hedersmedlem i en lokal sameby till följd av politisk korrekthet och kändis-skap, Han behövde inte ens äga några renar. Det är ungefär lika korrekt som att säga, att ifall en katt växer upp i ett stall, måste den ofelbart vara en häst. 

Samma Sameting – vars politiska status är högst oklar – och bara splittrar vårt land – vill definiera begreppet ”Same” som en person, i vars hem det ”huvudsakligen” talades samiska under uppväxten. I så fall kunde vi lika gärna säga, att personer som aldrig talat korrekt svenska innan 18 års ålder omöjligen kan vara svenska medborgare. Falska dokumentär-serier typ ”Dolph Lundgrens” osv kan vi också glömma.

För övrigt vill vi för dagen varna för Korpela-rörelsen och andra märkliga fenomen i Tornedalen, som DN-journalisten Clas Svahn skrivit mycket om, liksom den ökända Vingåkers-sekten, hemma hos ”kära mor” vid hennes kösbord i den byn, och andra stolligheter. Diverse ”hälsocenter”, underliga ”retreats” och nyandliga sekter har också rapporterats från liknande byar upp längs Torne Älv, och finska gränsen. Haparanda-Bladets före detta Chefredaktös Linda Danhall – med klara kopplingar till Såsialdemokraturiska Partiet, samt såklart Miljöpartiet – dömdes i år för djurplågeri, eftersom hon låtit sin egen häst långsamt svälta ihjäl – och så åkte hon på semester.  Hästkreaturet ifråga stod förstås inackorderat i ett hyrstall, enligt uppgift ”det värsta man någonsin sett” – och lokal polis samt fotografer avslöjade för länge sedan ”Ottenbyarna” på denna gård, likt de avmagrade hästar som finns över hela Ryssland, samt avbildas i ”Döderhultarns” skulpturer. 

 

Mångårig Miljöpartist ?  Foto från Filip Hannu/Sveriges Radio, Polisen.

Linda Danhall – denna toka – är 50 år vid det här laget – samt har varit lärare vid en journalist-högskola, uppges det. Hon påstår att det skulle vara en ”ära” för bygden att just hon arbetar för Haparanda-Bladet.. Liknande tongångar om ”ära” och så vidare har använts även av såkallade ”Rådsgydjor” eller om de nu var ”Rådgydjor” inom ”forn sed”, ingen nämnd eller glömd.

”Hedniska Tankar” är dock en oberoende, personlig blogg – utan vinstintresse – som enbart har fritidskaraktär. Inser ni skillnaden ? Vad äran angår, överlämnar vi den åt eftervärlden – och gudarnas dom – liksom Spartanerna gjorde på sin tid. Kalla oss gärna för stoiker i detta avseende, men så är det. Vi har försökt leva endast av svartsoppa – och sanning..

För dagen vet vi inte, om just Miljöpartister i gemen är lika hycklande som 60-årigqa Annicka Kihlberg, hemmahörande i Sexdrega, Svenljunga kommun i Västergötland. Hon har befunnits vara en ”crazy cat lady” och har plågat ihjäl flera katter, samt dömts 60 dagsböter om 110 kronor – vilket är det straff ”av normalgraden” som en kattplågerska kan vänta sig i Sverige. 

Vackert exemplar av människosläktet ? Miljöpartist, ”Mello” anhängare och ”Regnbågsflagg” ??

 

Immanuel Kant, Rationalisten från Königsberg – numera Kaliningrad, sönderbombat, återuppbyggt och förvandlat till oigenkännlighet – hävdade en gång det rena förnuftets seger – även om han, fångad i kristendomens garn inte kunde göra sig oberoende av samtiden. Författare som Philip K Dick, Kurt Vonnegut med flera – de skrev ”science fiction” och var märkligt nog tyskättade Européer som kommit att bo i USA – citerade dock gamle Chilon av Sparta.

Källorna säger att han dog i armarna på en av sina söner, som just vunnit olympiska spelen, och att han i egenskap av filosof, blev rådgivare åt Spartas härskare. Han lär ha varit mycket idrottsintresserad,  och var efor för flera Olympiska spel. Han deltog i militariseringen av Sparta – sägs det – högst nödtvunget – eftersom detta var en liten Stads-Stat, omgivet av många fiender.

Globalt sett är hela Norden ett Sparta, särskilt nu i år – 2026 – då man fortfarande firar Olympiader på vår Jord, och inte bara Riksdagsval återkommer vart fjärde år.

Vi hämtar vår hårdhet ur vår natur, som Börje Salming en gång gjorde.

Då vi fick höra om hans död, rann stilla tårar ned för vår högra kind, och vi hedrade honom med att ställa oss upp, för fem minuters tyst eftertanke.

Detta har varit en Odens, ja Odins dag i Svea Rike – och Sleipners stam lever ännu

 

Vi äter hästars kött, det är sant – men vi behandlar dem väl så länge de lever, och såväl ryttare som läkare finns i vår egen ätt, ja också filosofer.

 

Profilbild för Okänd

AVSLÖJAD – Kanadensisk New Age BLUFF-MAKERSKA lever inte som hon lär – Men gör DU det ? (inlägg från 12 Mars 2025)

av

Det finns fortfarande – tragiskt nog – fortfarande de i Sverige som påstår sig syssla med ”forn sed” – ett kristet namn från 1200-talet på något som aldrig praktiserats i Norden, förrän under sent 1990-tal. Dessa New Age profeter med en politisk hemvist på den yttersta vänsterkanten säger att de är Hedningar, trots att ingenting kunde vara felaktigare.

Det hela är skäligen patetiskt, eftersom deras flummande för länge sedan avslöjats – och nu kommer en nyhet från Kanada om en person av precis samma lögnaktiga slag. En skenhelig person har avslöjats, som hela tiden låtsats vara något som hon inte är, och heller aldrig kommer att vara.

Denna Troll-kärring har försökt skapa en artist-karriär genom att säga sig tillhöra Kanadas urbefolkning – men allt har avslöjats som en rutten lögn…

SVT, den Svenska Statstelevisionen, kan idag berätta om hur sångerskan Buffy Sainte Marie sagt sig tillhöra Kanadas urbefolkning och Piapot Cree-stammen, trots att det är helt felaktigt.

I själva verket har hon aldrig tillhört denna indianstam, och är heller inte av indianskt ursprung – men ändå har hon på helt uppdiktade grunder sagt sig företräda urbefolkningen i Nordamerika.

Hur falsk får en offentlig person egentligen vara ?

I Kanada har man nu fråntagit Buffy Sainte Marie den prestigefyllda Kanadaorden, samt musikpriserna Juno Awards och Polaris Music Prize, uppger SVT, Sannolikt kommer hon också att fråntas och diskvalificeras från Canadian music hall of fame, enligt vad Kanadensiska media uppger. – Ja, vad säger man ? Så går det slutligen för lögnhalsar, och detta händer och sker en Odens Dag här i Midgårds vackra dalar…

Tänk om även vi etniska svenskar skulle ta bladet från munnen till slut, och reagera och agera på liknande sätt ? 

Vi har sett diverse underliga profetissor och andra med finsk-ugriskt ursprung, som sagt sig vara Etniska Svenskar och till och med Asatroende, och som gjort anspråk på att företräda oss alla som såkallade ”rådsgydjor” (ibland mystiskt nog felstavade till ”rådgydjor” – ett begrepp som heller aldrig existerat i verkligheten) trots att de bara utsetts av ett litet, snurrigt kotteri på ungefär fem-sex personer.

Samma person har också visat sig tillhöra de ”autonoma” delarna av Extremvänstern, deltagit i en organisation som tillåter, att droger använts helt öppet på deras såkallade ”blot” och sammankomster, och som till råga på allt påstått, att Tors Hammare skall göras till en internationell symbol för homosex, vilket fått Nordiska Asa Samfundet med flera att öppet protestera emot alla dessa sakramentskade dumheter…

 

”Fornsederiet” och dess utövare i extremvänstern är minst lika FEL ute som Nynazisterna, när de försöker koppla ihop Torshammaren med Homosex…

Förr eller senare spricker hela bubblan, och New Age-tokarna blir avslöjade i all sin ömklighet, precis som i Kanada.

”Hedniska Tankar” tar helt avstånd från New Age, och vad personer som säger sig utöva ”forn sed” – som inte är något annat än en kristen smädebeteckning från 1200talet – håller på med… Man bör leva som man lär, vara den man verkligen är och omfattar man inte en kulturs och en etnicitets grundläggande värden, har man inte något med den kulturen och etnicitieten att göra. Så enkelt ÄR det…

 

Profilbild för Okänd

Hyperboréernas land.. och Delos Jungfrur…

av

Såhär efter den Internationella Kvinnodagen publicerar vi ännu ett inlägg av Javad Mofrad, med språklig redigering av redaktionen… Vi har nämnt Hyperboréerna, det folk som enligt Herodotos bodde norr om Nordanvinden, och som enligt Olof Rudbäck den äldre skulle fått sitt namn av ”de Yverborna” – vilket dock är ett exempel på en såkallad folketymologi…vilket man nog var helt klar över redan under Olof Dahlins 1700-tal. Men – kan Herodotos uppgifter om ön Delos, och Artemis tempel där ha en historisk bakgrund… ?

 

 

 

Kartan visar den kända världen på Hesiodos tid, sådär 700 år före vår tideräkning, men fram emot år noll och Diodorus Siculus, visste man att de bodde på en ö i Oceanen, inte långt från Kelternas område, och denna ö var ungefär av Siciliens storlek… Var det tal om Scandinavia, Skandinavien, Skåne eller Skades land.. ??

Den ljushåriga, Doriska Artemis – staty från Capitolinska Muséet i Rom

Artemis motsvaras i Asatro och Nordisk Hedendom av Skade, en gudinna för vintern – och hon baseras på en handfast verklighet, vilket vi sett såhär års… Och varifrån kom de två prästinnorna, som Herodotos talar om i sin originaltext ? Var de från de Skytiska landen, och Ukrainas slätter, eller ännu längre norrifrån…?? Den frågan är hittills obesvarad..

Herodotos nämner nordiska stammar under mytologiska namn
I grekisk mytologi och Herodotos historia var Abaris Hyperboréen (forntida grekiska: Ἄβαρις Ὑπερβόρειος, Ábaris Hyperbóreios, ”ovanförliggande från övernordliga landet”, en nordman ?) son till Seuthes (Σεύθης, svensk, han med kremering eller bränn-offer tradition), en legendarisk vis man, helare och präst för Apollon, känd bland de gamla grekerna. Han förmodades ha lärt sig sina färdigheter i sitt hemland Hyperborea, från vilket land han flydde under en pest – eller en epidemi..
Han sades vara utrustad med profetians gåva, och tillsammans med sin skytiska klädsel, enkelhet och ärlighet skapade han stor sensation i Grekland och hölls högt ansedd.
En studie av namnen på de nordliga mytologiska flickorna i Herodotos historia:
Enligt Herodotos kom offergåvor från hyperboréerna till Skytien packade i halm, och de skickades från stam till stam tills de anlände till Dodona och från dem till andra grekiska folk tills de kom till Apollos tempel på Delos. Han skrev att de använde denna metod eftersom gåvorna första gången fördes av två flickor, Hyperoche (den övernordliga ) och Laodice (hon från diken, Ptolemaios daukin, dakier ? dansk), med en eskort av fem män, men ingen av dem återvände.
För att förhindra att gåvorna kom bort på vägen började hyperboréerna föra gåvorna till sina gränser och be sina grannar att leverera dem till nästa land och så vidare tills de anlände till Delos.
Herodotos beskriver också att två andra jungfrur, Arge (den argsinte gudens/Odens tjänarinna, från götarna ?) och Opis (fruktbarhetsguden Frejs tjänarinna, svenska ?), hade kommit från Hyperborea till Delos tidigare, som en hyllning till gudinnan Ilithyia för att underlätta barnafödandet, tillsammans med gudarna själva.
Jungfrurna fick utmärkelser och blev prästinnor på ön Delos, där kvinnorna samlade in gåvor från dem och sjöng hymner för dem.


Bilder från Delos, nu UNESCO-skyddat område. Här – på gränsen till Mindre Asien och nära Turkiet, ebbade den ”Doriska invasionen” eller de nordliga folkstammarnas inflyttning ut, redan sådär 1500 BC..