”Trond i Gata” – ”Trondur i Götu” – The man that wouldn’t die !

The copper bosses killed you, Joe !”
– ”I never died, said he. ”I never died, said he !

(ur den amerikanska visan om Joe Hill, aka Joel Emmanuel Hägglund från Gävle)

”Some village-Hampden, that with dauntless breast
The little tyrant of his fields withstood;
Some mute inglorious Milton here may rest,
Some Cromwell guiltless of his country’s blood…”

(Thomas Gray, ”Elegy, written in a country Churchyard”)

 

 

Långt borta i Thorshamn, huvudstaden på Färeöarna, som naturligtvis är uppkallad efter Thor eller Asa-Tor, står ett märkligt monument över en märklig man. Han heter Trond i Gata, Thrönd i Gatu eller Thrand i Götu – beroende på vilkeet Nordiskt språk man ännu talar – och han var en man som verkligen trodde på Tor, och fick sin seger och stryka av just honom och bara honom, och som förtjänar att mer än någon annan kallas ”Mannar Allherliga Mannast !” – den fras som i Harbadsljod och Eddan betecknar själve Tor, och som ingen nutida översättare ens vågat göra en korrekt översättning av. ”The man !” skulle man kanske säga, på amerikansk engelska. Han var verkligen ”Heidningi inn meisti!” eller den störste av hedningar.

Trond i Gata, den siste hedniske Jarlen på Färeöarna, slogs under 90 års levnad oavbrutet för Asatron, och sitt eget lands frihet och överlevnad…

Hos oss i Sverige är Tronds liv och verk helt okänt, men på Färeöarna är han fortfarande nationalhjälte. Den förste moderne poeten på den lilla ögruppen i Nordatlanten med sådär 49 000 invånare – och nästan inga bilar och ingen invandring alls – hette Janus Djuurhus och skrev sin hyllningsdikt till Tröndur – ”Gandkvaedi” – vad en Gand är, vet ni kanske, och till och med den moderna hårdrocksgruppen TYR:s berömda låt ”Hold the Heathen Hammer High !” är en enda lovsång till Trond i Gata – för se detta var just vad han gjorde…

På Island har Trond i Gata blivit ett ordspråk. Att vara någons ”Trond i Gata” innebär att vara Nemesis, den straffande och rättfärdiga hämnden förkroppsligad, en oförsonlig fiende, någon som ”motar Olle i grind” för att nämna ett svenskt likalydande talesätt, eller själva sinnebilden för frihetskamp och folkligt civilmotstånd, segt och oförtrutet, genom sekel och århundraden. Sådan är också Asatrons och Hedendomens själ – och ändå har Trond i Gata fått ett mycket svart och dåligt eftermäle i Färeöinga Saga från 1200-talet, men den berättelsen skrevs av kristna munkar, som hade all anledning att hata och förbanna Trond och alla hans fränder och hela hans släkt. Trots det skiner den verkliga historien om honom igenom, och inte ens de kristna krönikörer som levde minst 200 år efter att Tronds liv utspelade sig – mellan år 945 och 1035 närmare bestämt – kunde skada hans rykte det minsta, för han fick sin upprättelse i vår tid.

 

Hedendomen är inget skämt, ingen intellektuell sysselsättning. Den är ett Inbördeskrig, en frihetskamp och en nationell befrielserörelse – då som nu.

VÄNTA ER INGET ANNAT !

Han var född i gården Göta eller Gata på Austuröy i den norra delen av Färeöarna, och kom från vad som blev en av öns mäktigaste stormannasläkter, även om det inte alls var så från början. Som hans förnamn antyder, så kom hans förfäder från Tröndelagen i Norge och trakten av Trondheim, och han beskrivs som en stor, rödskäggig och blåögd man, mycket lik Asa-Tor till utseendet, och hedning ända in i märgen. De kristna beskyllde honom redan under hans levnad för många ting, bland annat för att kunna tala övertygande och insmickrande inför makthavare när så behövdes, och var avundsjuka på hans bekantskap med flera kända kungar över Norge och Danmark, men Trond i Gata var mer än något annat en slug realpolitiker, som säkerställde att Färeöarna blev det sista land i Norden som alls kristnades, och att kristnandet bara stannade på ytan, som en tom läpparnas bekännelse.

Landskapet på öarna är i stort sett detsamma då som nu. Tusen år har gått, men ingenting har förändrats, allraminst i folkets hjärtan, för folksjälen glömmer aldrig. Inte människorna heller. Trond for ut i Viking i sin ungdom, och träffade en man som hette Holmgeir Köpman och Kung Harald Blåtand av Danmark, säger sagan. Då vann han mycket guld och ära, och visade sig slug i köpenskap, vilket ledde till de kristnas och flera kungasöners avundsjuka, för rika mäns söner förstår sällan hur hårt och arbetsamt folk lyckas i affärer, eller hur viljestarka män också i ungdomen förmår större ting än de själva, som fått allt gratis och aldrig behövt ägna sig åt hederligt arbete på egen hand.

Berättelsen om Trond, som den framställs i Färöinga Saga (som man inte ska tro för mycket på) påminner mig om en liten sagatåt, som heter ”Audun med Isbjörnen” på svenska. Islänningen Audun levde bland de karga Nordvästfjordarna, och en gång kom en isbjörn drivande på ett flak från Grönland. Audun hyrde in sig på en passerande knarr, och seglade med sin björn emot Norge, trots att isbjörnar för det första inte tycker om människor, inte vill vara instängda och dessutom har ett väldigt stort rörelsebehov, varför de inte trivs ens i de modernaste av djurparker. Dessutom äter de ganska mycket, och när de blir hungriga, kan de attackera vem som helst. Audun kom lyckligt fram till Kung Harald Hårdråde av Norge, men svarade att han inte alls tänkt ge björnen till den Norske kungen, utan till Sven Tveskägg av Danmark. Harald, som ville ha björnen till gårdvar och vakt på sin kungsgård (faktum är att man höll sig med sk ”Husbjörnar” men sådana var mycket dyra i drift) blev imponerad av sådan dristighet, och det slutade med att Islänningen blev vän med båda Kungarna, och fick utmärkta handelsavtal.

Med sådana metoder styrde också Trond i Gata, skickligt, länge och väl, och trots maktkampen mellan de nordiska rikena, drabbades Färeöarna aldrig av krig i stor skala, vilket var hans förtjänst. Men så kom de kristna. Släktfejder utbröt, bara därför att ett kristet parti tilläts invandra, och bosätta sig på Färeöarna. Till sist blev det så illa, att Trond i Gatas kristne granne hotade honom till livet med en yxa, men Trond och hans husfolk blev inte mer kristna till sinnelaget efter det, vilket man ju kan förstå.

Trond gällde för att vara en stor sejdman, som med magi kunde hålla kristen ohyra, missionärer och annat otyg borta från sin ö..

Trond i Gata var ett helt liv igenom ogift, även om han höll flera kvinnor i sitt hus. Han hade inga egna söner eller barn, men istället uppfostrade han andra familjers söner som sina egna – sådant var inte alls ovanligt på den tiden, till och med den Norske kungen Håkon Adalstensfostri fostrades ju hos Kung Ethelstan i England – och det ansågs också passande och hedersamt, att stora hövdingar skulle uppfostra unga män till dugliga krigare, och lära dem allt som behövdes för en vis mans liv.  Trond var alltid frikostig med mat och gåvor åt sina egna, men hård och skoningslös emot sina fiender, får vi veta. De kristna munkar som skrev Färöinga saga, säger att han lät sända bort två av sina många fostersöner till Norge när det blev för farligt för dem på ön, där inbördeskrig nu började härja i de kristna hundarnas samhällsnedbrytande spår… De säger också, att det var för att han tänkt sälja dem som trälar, men det skall ingen man tro.

I  sagan finns också ett långt avsnitt, där vi får möta Håkon Jarl av Norge, som gällde för att vara kristen, men som dyrkade Thorgerd Hörgabrud och Irpa, hans personliga Diser och hans ätts Fylgior. Detta är ytterst intressant, för här finns en helt annan beskrivning av ett Asatroget Gudahov än vi är vana vid, fastän berättelsen är skriven av kristna. På danska – berättelsen finns inte i någon god svensk översättning utom min – lyder texten såhär

der traf de en aaben Plads for sig, paa hvilken der stod et Huus med en Skigaard eller Stakitværk om; dette Huus var meget smukt, og i Udgraveringerne var der indstøbt Guld og Sølv. Hakon og Sigmund gik ind i Huset, og faa Mænd med dem; der var en Mængde Afgudsbilleder inde, og paa Huset vare mange Glasvinduer anbragte, saa at der ingensteds var Skygge. En Kvinde var der inderst tværs for Indgangen, og hun var kostelig prydet. Jarlen kastede sig ned for hendes Fødder, og laae der længe; og siden stod han op, og sagde til Sigmund, at de skulde bringe hende noget Sølv i Offer, og lægge det paa Stolen for hende. ”Men paa, at hun vil modtage Offeret, og opfylde mit Ønske,” vedblev Jarlen, ”skulle vi have det til Mærke, at hun da slipper den Ring, som hun har paa sin Haand, og den Ring, Sigmund! skal bringe dig Held.” Og nu tog Jarlen til Ringen, men han fik den ikke, og det forekom Sigmund, som hun krummede Næven i det samme. Jarlen kastede sig ned anden Gang for hende, og Sigmund saae, at Taarerne stode Jarlen i Øinene; og han stod derefter op, og tog til Ringen, og da var den løs, og han gav Sigmund den, og sagde at Sigmund ikke skulde skille sig ved denne Ring, hvilket Sigmund lovede.

Där såg de en öppen plats framför sig, på vilken stod ett hus med en skidgård eller stockverk runt om, detta hus var mycket vackert, och det var sirat i guld och silver. Hakon och Sigmund gick in i huset, och få män med dem, det fanns många avgudabilder därinne, och på huset fanns många glasfönster anbrakta, så att det inte fanns någon enda skugga på insidan. En kvinnas bild stod innanför, tvärs vid ingången, och hon var rikt prydd. Jarlen kastade sig ned för hennes fötter, och låg där länge, och sedan stod han upp och sa till Sigmund, att de skulle ge henne något silver i Blot, och lägga det på stallen framför henne. ”Men för att vi ska märka om hon vill ta blotet, och uppfylla min önskan,” sade Jarlen, ”ska vi ta till märke att om hon släpper ringen, som hon bär på sin arm, och den ringen, du Sigmund, ska bringa dig lycka.” Och nu drog Jarlen i ringen, men han fick inte av den, och det syntes Sigmund, som om kvinnan knäöt näven i detsamma. Jarlen kastade sig åter ned för henne, och Sigmund såg, att tårarna rann i Jarlens ögon, och därefter reste han sig upp och drog i ringen, och då lossnade den, och han gav den till Sigmund och sa, att Sigmund aldrig fick skiljas från denna ring, vilket Sigmund lovade

Hedningar knäföll aldrig framför sina gudar, och denna kristna amsaga om att Håkon Jarl skulle ha lagt sig framstupa, är ett grundfalskt påsåtende, antagligen inspirerat av Jesu frestelse, där ju satan säger ”fall ned och tillbe mig!” eftersom de kristna vid denna tid trodde, att alla våra gudar var djävlar och demoner. Förgyllda och rikt utsmyckade gudabilder, som den Tor med vagn, bockar och allt som var helt förgylld och stod i Tröndernas gudahov nära Trondheim (antagligen i Ranheim, en anläggning som nu förstörts för alltid,och gått förlorad för fler arkeologiska undersökningar, eftersom trondheims stad till varje pris ville bygga ett nytt höghusområde just där) omtalas ofta i Sagorna, men här ser vi något annat, som de kristna motvilligt måste erkänna – Gudahovet var en vacker och behaglig plats, det var ljust, strålade av silver och guld och det fanns inga skuggor därinne. 

Asynjans – väl Thorgerd Hörgabrud själv – rikt smyckade och vackra bild måste tänkas minst lika stor som en levande människa, och mycket realistiskt gjord, med hand, edsring av guld på armen och allt. I Heimskringla omtalas bilder av gudarna som ”kan gå och samtala precis som en människa” och som kan röra händer, armar och ben, men med det menas väl att gudastöttor var något man kunde bära med sig, snarare än någotslags besjälade demoner i trä-gestalt, som en del kristna forskare fortfarande tänker sig det hela. Säkert är, att Edsringar var mycket betydelsefulla.

På 1200-talet, när denna berättelse skrevs, fanns inga stora glasfönster alls i hela Europa, och först efter 1240 eller så började man bygga stora katedraler i Chartres eller Reims – men här skildras ett hedniskt gudahov i Norge som minst lika kostbart och vackert, fast det säkert var gjort i trä. Hur ska vi tänka oss det ? Kan det tjäna som förebild, när vi i framtiden kommer bygga allt större Gudahov även i vårt land ?

Gudahov har aldrig sett ut som dessa tempelfantasier från tidigt 1900-tal, men håll med om att de inte är helt avlägsna från Färeöinga sagas beskrivning…

Trond i Gatas största bedrift, enligt sagan – var att med Tors hjälp styra över väder och vind, så att några kristna missionärer aldrig kom fram till Färeöarna. Denna berömda scen skildras på ett frimärke av Anker Eli Pedersen, och ser då ut som såhär:

Frimärket utgavs år 2000, vid Färeöarnas 1000 års jubileum som stat – fast öarna var självständiga långt tidigare – och är förstås ursprunget till den idag så kända frasen ”Hold the Heathen Hammer High !” Naturligtvis finns det idag dem, som förnekar Trond i Gatas kraft, men tänk på vad som hände i veckan, nu och här, år 2017 i Sverige… I trakten av Uppsala slog åskan plötsligt ned – bokstavligt talat som en blixt ifrån klar himmel – och träffade de kristnas kyrkor… Ett kompakt mörker sänkte sig helt oförklarligt i tisdags över hela Mellansverige. Metreologer teoretiserar om storm på Atlanten, eller babblar osammanhängande om skogsbränder i Portugal – men ingen kan förklara fenomenet – allt vi har är teorier.

För några år sedan fick charterresenärer och flygpassagerare från hela Världen plötsligt lära sig ordet ”Eyafjallajökkull !” – ett ord som ingen kristen eller engelsktalande individ kan uttala. Flygtrafiken över Atlanten låg nere i flera veckor. Inget plan kunde lyfta. Inte ens den bästa eller mest moderna teknik förmådde någonting emot Asarnas krafter.

Människor kunde inte besegra dem, och det var som om Trond i Gata stod på sitt bergiga näs på nytt, ensam mot himlen med Tors Hammare i högsta hugg.

Trond var ingen dumbom. Han hade levt på sina öar i ett helt liv, och han kunde tyda vädret, veta när stormar var på väg av erfarenheten, och förstå när det inte lönade sig att segla. Det fanns inget som helst magiskt med detta, mer än vad som idag på militärt språk kallas ”lokal taktisk överlägsenhet till följd av INFORMATIONSÖVERTAG” och det var just därför som Trond i Gata kunde fortsätta sin kamp emot de kristna så länge.

Man kan jämföra med situationen på Island, där den berömde Lagmannen och Allsherjargoden Thorgeirr Ljosvetningagodi– han som härskade över de ljusa vattnen – räddade ett helt land från inbördeskrig, för så långt hade de kristnas mördande, lagtrots och allmänna infiltration i samhället gått, och det är något som vi också idag måste se noga upp med. Efter många samvetsbetänkligheter och åtskillig tvekan – han låg vaken en hel natt, säger sagan – gav Thorgeirr med sig, och tillät dumt nog de kristnas närvaro på ön i alla fall ,men det skulle senare visa sig vara ett fruktansvärt misstag. Thorgeirr stadgade så, att hemma på sin egen gård och på sitt eget gårdstun kunde envar blota som man ville, står det att läsa i Kristninga Saga.

Långt innan principen om åsiktsfrihet och mänskliga rättigheter ens blivit upptäckt, förklarad i ord och fäst på papper, visste Thorgeirr allt detta i sitt hjärta, ty han var en vis man. Han förstod – som en god ledare och den bäste av män – att det inte går att hindra människor från att tänka fritt, och att man inte kan tvinga på människor en främmande religion eller tro, inte i deras familjs sköte, inte inne i deras egna hem..

 

Så satt en gång även Thorgeirr, lagmannen från de ljusa vattnen…

Men Thorgeirrs ordning blev inte bestående. Bara tjugo år senare bröt de kristna alla avtal, och avskaffade allt förnuft, avskaffade all lag.

Så brann åter kättarbål och häxbål i Europa. Korståg, blodiga förföljelser. Förbud och Påvar. Kyrkoplikt, tortyr och tyranni.

Få vill minnas det, men också i Sverige infördes kristendomen med förtryck och våld. Det får vi aldrig någonsin glömma bort. Så här låter det, i Olavs Saga Tryggva – Olaf Tryggvason och den påstått ”helige” Olaf Haraldsson, som bönderna i Tröndelag rättvist lät slå ihjäl, var båda onda och vrångvisa män, ty:

Konungen bjöd honom gåvor och stora intäkter, men Eyvind avböjde allt detta. Till sist hotade konungen honom med lemlästning eller död, men Eyvind lät ändock icke rubba sig. Då lät konungen bära in ett bäcken fyllt med glöder och sätta det på magen på Eyvind, och snart brast buken sönder, och Eyvinds tarmar rann ut på marken, medan hans könsorgan förbrändes.

”Vill du tro på Kristus nu ?” frågade kungen.

Men härpå svarade Eyvind ingenting, och gav inte det minsta ljud till svar, utan vände utan tårar sitt ansikte emot de berg, där han var född.

(läsning ur Olafs Saga Tryggva)

Med våld, mutor och ränker erövrade till sist de kristna hundarna Färeöarnas fria jord. Det skildras i Heimskringla hur Trond i Gatas fränder lät underkasta sig kristendomen, ungefär som vissa svenskar numera kryper inför islam. Fränderna försökte locka över Trond genom att tala väl om Ärkeängeln Mikael, ledare för de himmelska härskarorna likt Tyr och Oden, för det hade visat sig ha effekt på vissa isländska vikingar enligt andra sagor, men Trond i Gata förblev vid sina fäders tro. I den var han uppväxt, för den hade han levat och kämpat, och för den var han beredd att dö – om det slutligen kom därhän.

Det sägs att han dog av grämelse, över 90 år gammal, till följd av hur de dödade hans fosterson Leif, men för egen del tror jag inte detta är sant. Han dog av sjukdom och av ålder, sant nog, men han dog ändå som en fri man, och fria män överallt skall för evigt hedra Trond i Gatas minne.

Flera öriken i Färeöarnas närhet har i vår tid tack vare katolicism och annat upplevt samma sak, som Nordborna gjorde vid kristendomens införande…

Men kampen för frihet och oberoende går ständigt vidare… Varje generation, har sitt eget krig att utkämpa…

NEWSFLASH: Katolsk ärkebiskop undgår åtal för över 100 sexövergrepp och barnamord… HUR LÄNGE ska vi tillåta Katoliker i Sverige ?

Nu så har det hänt igen. Ytterligare ett avslöjande om Katolska Kyrkan och dess bisarra verksamhet har läckt ut över Världen. Gång på gång har vi fått se nyheter hur högt uppsatta män, till och med Kardinaler och Ärkebiskopar i den Romersk Katolska Kyrkans absoluta ledning – som Kardinal George Pell i Australien – ”Påvens Finansminister” och direkt ansvarig för Vatikanens alla bankaffärer – har anklagats för hundratals grova sexbrott och övergrepp på barn.

Inget annat religiöst samfund i Världen har företrädare, som gör såhär. Förgäves bläddrar vi efter motsvarande notiser om imamer eller rabbiner, kanske en och annan vilsegången buddhistmunk eller något annat individuellt fall – men nej, men nej – något sådant hittar vi inte ! Framförallt finns det inga andra religioner som har pedofiler och barnsexförbrytare uppe i den allra högsta ledningen – sådant har bara Påvekyrkan och katolikerna !

 

Den katolske patern George Pell i Australien – numera Kardinal – har begått hundratals grova barnsexbrott. Över 50 vittnen har hörts och förhörs fortfarande av domstol, enligt Dagens Nyheter. Han har hållit på ända sedan 1970-talet, och ändå har man inte försökt ställa honom till svars, förrän nu..

DN rapporterade också i början på den här månaden hur Pell och andra katoliker i Australien försökt ”tysta ner” vittnena genom att erbjuda summor på 40-50 000 Australiska Dollar, för att de ska ta tillbaka sina vittnesmål. Verkar inte det suspekt ? Jag menar, om Kyrkan nu är oskyldig, varför då betala ?

Kardinal Pell räknas som den tredje högst uppsatta Katoliken i hela Världen, förutom Påven själv. En stor rättegång väntas hållas i Australien nästa år. Och även om Pell kanske är oskyldig till några av de allra värsta anklagelserna, kvarstår ändå misstankarna om systematiska mutbrott för att ”köpa tystnad”. Hur man än ser på detta, borde det få hela Världens befolkning att allvarligt tänka till om kristendomen och dess såkallade ”förlåtelselära”.

Likaså borde all världens regeringar och Justitieministrar ta sig en allvarlig funderare på om de alls kan tillåta någon som helst form av kristendom eller katolicism i sina länder – det är åtminstone vad jag anser. I USA har det nu kommit fram, att Ärkebiskopen Anthony Apuron, som också är katolik, står misstänkt för över 100 fall av pedofili, och dessutom barnamordDetta är alltså vad de kristnas sjuka bebis-kult och hyllande av ”Lille Söte Jesus” slutligen resulterat i – för här finns onekligen ett mycket starkt samband. Tänk på alla avbildningar av knubbiga små keruber och ”bambinos” som finns i de Katolska kyrkorna, och hur celibatet uppenbarligen påverkar en del präster…

 

Ärkebiskop Apuron på den lilla isolerade ön Guam i Stilla havet våldtog mer än 50 korgossar, men får GRATIS PENSION av den katolska kyrkan, så ”att han ska få tid att ägna sig åt botgöring” är den officiella förklaringen. … Här ser vi hur de kristnas ”förlåtelselära” fungerar i praktiken…. (AP Photo/Grace Garces Bordallo)

Övergreppen började under 1980-talet, då Apuron var nyutexaminerad, och har fortsatt ända fram tills nu. Amerikanska media berättar om hur de kristna tagit över hela ögruppen, och indoktrinerat invånarna, som utsattes för ett mycket hårt kristnande redan på 1700-talet. Man kan jämföra med vad som hände i Sverige och Övriga Norden under medeltiden, när de kristna tilläts etablera sig här. En hel inhemsk kultur förstördes, med våld och på det mest fasansfulla sätt.

Över 100 övergrepp på barn och ungdomar har nu anmälts, men ingenting hjälper emot alla dessa biskopar och prästerna. Den ansedda tidningen ”USA Today” rapporterar om dussintals fall, där präster avslöjats som brutala barnmisshandlare och pedofiler, som våldtagit sina offer om och om och om igen, under hela decennier – helt utan att Polis eller lokala myndigheter ingrep, trots att man mycket väl visste vad som pågick bakom de kristliga kulisserna.

 

Hans Helighet Påven har själv erkänt, att minst 2 % av alla Katolska präster är pedofiler och sexbrottslingar, och det är en siffra som Vatikanen kommit fram till efter att ha undersökt saken mycket noga – det är inte bara ett intervjusvar, som Hans Helighet slängt ur sig sådär utan vidare. Detta sade han redan 2014, och sedan dess har man stillatigande åsett hur kyrkan själv satt ihop en ”tribunal” som bara friar förövarna, men skuldbelägger offren. Här ser vi tydligt de kristnas ”Himmelske Fader” in action, så att säga, och deras Gud förlåter ju allt. Har man syndat – ja då är det bara att be tjugo Pater Noster och fem Ave Maria – och sen kan man våldta, rövknulla och skända, bäst man vill.

Få människor har insett, att det är just den kristna förlåtelseläran som ser till att övergreppen fortsätter, och att förövarna aldrig kommer bakom lås och bom.

Ärkebiskopen på Guam får extra pension, och ”tid för botgöring” men slipper såklart alla civila rättegångar. Vittnen ”kommer på andra tankar” sedan de fått en ordentlig sedelbunt i näven, och de kristna fortsätter beskatta, besnattta och lura den inhemska befolkningar – som hålls nere via predikningar, och tal om att man måste ”vända andra kinden till” – för det är ju så kristendomen fungerar.. Men kan man verkligen förlåta allt ? Kan ens ”Gud” förlåta de här personerna ? I moderna stater typ Sverige räknar vi med att brottslingar och kriminella först måste ta sitt straff, innan det överhuvudtaget kan bli tal om någon sorts förlåtelse eller rehabilitering, men här fuskar man bara bort rättegångarna, och förlåter i jesu namn”. Vi ser alla vilka konsekvenser det får. Rättsröta, och upplösning av hela samhällen. Religiöst skräckvälde, till och med emot barnen.

Katolikerna har själva ERKÄNT, att minst 2% av deras präster är Pedofiler. Hur ska barn och föräldrar i Sverige kunna veta vilka präster det är ?

Tänk på att vi redan släppt in 4000 av dessa svartrockar och prästråttor i landet. Det betyder att 80 förövare går fria – mitt inne i vårt Sverige…

Hemma i Sverige rasar den senaste ”Me Too” kampanjen om hur synd det är om stackars vuxna kvinnor som blivit ”tafsade” på, men de miljoner och åter miljoner barn hela Världen över som misshandlats, indoktrinerats och rövknullats av de kristna – vem tycker synd om dem ? Vem för ens deras talan ? Inte svenska myndigheter eller Påven i alla fall. Om Katolikernas egna uppgifter är sanna, och om vi får tro dem på deras ord, går minst 80 sexualförbrytare fria i dagens Sverige, därför att de befinner sig i den katolska Kyrkans hägn. Hur kan vi alls tillåta det ? Varför stänger vår Riksdag och Regering inte genast ned den här mycket obehagliga kristna verksamheten ?

RÄCKER det inte med RÖVKNULL på BARN nu ? Varför STÄNGER vår Regering inte NED den här verksamheten – en gång för alla ??

I land efter land, stat efter stat har ju sanningen bakom katolicismen redan visat sig…Minst 2000 katolska präster har ertappats på bar gärning enligt kyrkan själv, och då ska vi komma ihåg att varje förövare vanligen har hundratals, eller till och med tusentals offer.. Som sagt har det också visat sig, att nästan varje katolsk pedofil i prästrock fortsatt sin verksamhet ett helt liv igenom, och att den här sjukan inte kan ”botas” – särskilt inte med kristen ”botgöring” eller verkningslösa sk ”böner”

Ordentliga fängelsestraff eller livstids utvisning från Sverige är det enda som hjälper.

Samtidigt har det också kommit fram, att Katolska Kyrkan betalat ut 3,994,797,060 amerikanska Dollar och 10 cent för att ”tysta ner” obekväma vittnen och offer, som fortfarande lever.

I Sverige har vi under Regeringen Löfvén en mycket märklig myndighet kallad SST, som förra året betalade ut 5 miljoner till denna Katolska Kyrka, bara för att den ska spridas i vårt land.

På de senaste fem åren har vi svenskar fått betala över 30 miljoner till samma Katolska Kyrka – direkt via skatterna. Varför tillåter vi, att personer som de här alls får några statsbidrag, för sin sk ”religion” eller sk ”kristna värderingar”. Har de ens gjort sig värdiga ett enda öre i bidrag från oss, när de ändå har så mycket pengar, och bevisligen är det rikaste religiösa samfundet i Världen ? Och varför gynnar svenska staten övergrepp på svenska barn och ungdomar ?

Varför skulle Ärke- någonting Antje Jackelen fira Luther 500-års jublieum genom att bjuda in Påven och försöka ”smyg-katolicera” Sverige ? Vad är det för dunkla krafter och motiv, som ligger bakom ?? Är det månne PETERSPENNINGENS MAKT vi ser… ?

Förra året skulle ”Svenska” kyrkan fira Luthers 500-års jubileum, och det gjorde man genom att bjuda in Påven – trots att all katolicism och alla katoliker under lång tid varit förbjudna att verka i vårt land – och det är inte utan orsak ! Deras penning- och ”förlåtelsepolitik” tenderar att sätta rättsväsendet ur spel, och bli en ”stat i staten”. Vad ligger bakom all denna ”Smygkatolisering” – och religionsfrihet i all ära – men kan vi egentligen ens tillåta att religioner som bär sig åt såhär etablerar sig i Sverige ?

Hur länge ska Regeringen blunda för problemet ? Hur länge ??

Är DENNE MAN köpt av ”Tro och Solidaritet”  Vems pengar tar han emot, nu när det snart är valår ?

På Tors namnsdag: Tre dikter om TOR och Hammarslag ur den svenska litteraturhistorien…

STRIDSGUDEN (av Verner Von Heidenstam, svensk Nobelpristagare, 1915)

Från trollets dotter vände Tjalve hem
med springande steg till sin glömda hjord,
men segnade tåpig och blek på knä.

Tor själv, hans väldige herre,
bred över bröstet, satt på klippan
och täljde en vallarestav.

Han log i sitt röda skägg.
”Träl,” sade han, ”frukta ej !”
På bänken ligger hammaren glömd,
ty markerna våras och blomma.

För att allt på den gröna jorden
skall gå sin gång och allt få sitt
och unga hjärtan bulta samman
gärna någon stund ibland
vi bistra kämpar vakta getter…

 

Samerna fortsatte att dyrka Tore-Karl eller Horagalles in på 1600-talet

 

HAMMARSLAG (av Bertel Gripenberg, Finland, 1928)

Det knackar, det knackar som skarpa hammarslag.
Det knackar oavbrutet, det knackar natt och dag
Det knackar på stranden
Det knackar i skog
– det ljudet över landen
Det känner du nog.

Det knackar av maskingevär,
en arbetets sång.
Ett arbete som löser oss, ur
träldom och ur tvång.
Vi hamrar oavbrutet
och taktfast och fort
och segt och oförtrutet
blir arbetet gjort !

Det knackar oavbrutet, som skarpa hammarslag
Det är vårt Rikes grundval, som läggs nu här i dag.
Vårt land som skall tryggas
med ordning och med lag
i strid och storm ska byggas
med hårda hammarslag !

 

LUGNT (av Nils Ferlin, 1957)

Nu ljuder i huset – en vinterdag,
en snickares kloka hammarslag.
Jag sitter och lyssnar och tänker så:
Det är buller men inte buller ändå.
Det är någonting verkligt, någonting tryggt
i allt som är obestämt och förryckt.
Lugnt ljuder i huset en vinterdag
en snickares kloka hammarslag.

På TORS Namnsdag – Hur man scannar en runsten

Idag har Asa-Tor själv namnsdag, om vi får tro den svenska, nutida almanackan, och det har Tore med, ser jag i min kalender. Visste ni att språkforskarna har kommit fram till, att Tore betyder ”Tors Gode” eller präst, om vi tror på den teori som säger, att det förkortade efterledet kommer ifrån ordet ”Wihar” eller upprätthållaren av ett hedniskt Vi, likt den ”Sibbe Vi-vari” som nämns på Rökstenen ?  Mer än 15 000 Tore finns i landet, och tillsammans med alla Torsten, Torkel, Torbjörn, Tormod, Torborg, Tora och alla andra varianter av människor, som uppkallats efter Tor, så finns det hundratusentals människor i Sverige som följer Nordiskt Namnskick än idag. Knappt 5000 av tio miljoner har vågat ta Asagudens namn åt sig själva, vilket aldrig någonsin varit god sed, och något som aldrig förekom före 1780-talet, som sagt. De som följer Nordiskt Namnskick vinner ännu, med mer än  20 mot 1 !

På det såkallade ”Mariatorget” i Stockholm står TOR SJÄLV staty. Där finns inga kristna Marior ! Borde det inte snarare heta ”TORS TORG” ?

Vi äro tusenden kan vi Hedningar och asatroende med rätta säga, nuförtiden – och Tor är inte för inte det arbetande folkets Gud. Själv har jag tillbringat hela dagen med hårt arbete – precis som vanligt – det är mitt sätt att hedra Tor. ”Der arbeiter tanzt nicht – er schwitzt !” säger ett ordspråk från ett nära grannland. ”Arbetaren dansar inte – Han svettas !

Frid åt stugorna ! Krig mot palatsen !! Tronen, Altaret och Penningpåsen – låt TOR dräpa dem alla !!

Själv kände jag en man som hette Tore en gång, och det var ett verkligt rödskägg. Det sägs, att den som väljer en viss Gud till Fulltrui eller Fulltrogen, vilket innebär att man helt och fullt kommer att lita till den Gudens kraft – för er som inte är Asatrogna – kom ihåg att jag blott gör en kortfattad förklaring av begreppet – den personen kommer också att småningom likna den gud man tillber. Odens trogna är ofta vandrare, intellektuella och rent av klädda i ”sidhatt” likt den förklädde själv. Tors människor har rött hår, blå ögon och är ofta burdusa till sätter, ja bönder och fria män. Tor är för karlarna och de fria, men Oden för Jarlarna – fast det visste ni väl redan ? Tyrs trogna saknar kanske något finger eller en hand, för de får ofta skador i strid, eller arbetar rent av inom rättsväsendet. Frejas fulltrogna känner vi allihop, och hur de ser ut och klär sig eller agerar brukar alla lägga märke till… Frejs män är fredliga till sättet, och vanligare på landet än i stan, medan de som följer Skade i fjällen, kan likna ”armbryterskan från ensamheten”.

Till sist ska här sägas, att jag själv inte är Fulltrui åt Tor, men att jag gärna följer honom. Polyteist och Hedning som jag förstås är, har jag Flera Gudar och flera influenser, även om vissa av er läsare är fullständigt oförmögna att förstå detta

”Vi äro tusenden !”

Något annorlunda är de nyheter, som möter oss från Bornholm, där Runverket och vem om inte Laila Kitzler – som minsann är Hedning hon också – hon har varit det i alla fall – har beskådat en scannad runsten i St Kuds Kyrka i Rönne, Bornholms huvudstad. De kristna hundarna har murat in den i en kyrka, och lokala präster har i lång tid hävdat att runstenen är falsk, men nu har man avslöjat deras lögner.

Runstenen sitter inmurad i en valvbåge, och kan inte undersökas. Precis som flera kyrkor i Sverige har St Knud i Rönne byggts genom kristen vandalism och uppsåtlig förstörelse av alla hedniska stenar man kunnat hitta, och för att dölja vad som skett målade man i en felaktig text, som gjorts av någon som inte alls visste vad han eller hon pysslade med. På så sätt kunde de kristna på ön lura Runologerna i flera årtionden, och falskeligen uppge att krykan inte alls vore byggd av hedniska stenar.

Men – med modern scanner-teknik – som bland annat används inom flygfoto och vid byggandet av 3D modeller för arkitektur och annat – kan man nu bevisa sanningen. Stenen är verkligen äkta, och inte bara det – man har hittat en till sten på Svaneke kyrkogård i närheten, som antagligen är av samma ristare. Stenarna på Bornholm uppvisar tydliga drag som mycket påminner om dem i Uppland – och tros vara från samma tidsepok, dvs sent 900 tal och tusental. Sådana runstenar har också påträffats på Gotland och Öland, och visar bortom all tvekan, att dessa öar tillhörde Sveariket, eller  åtminstone var besökta och koloniserade av Svear.

Sanningen segrar till sist !

 

Här var det inga Vikingar som ”låtit sig inspireras av islam” eller kristendomen, som en del PK-lögnare skriver. Och förresten – Annika Larsson – vars ”fynd” jag skrivit mycket om på sista tiden – har idag offentligt fördömts av Uppsala Universitet, enligt vad sajten ”Projekt Allmogen” avslöjar idag – på Tors Namnsdag och allt !

Även Nät-tidningen Svensk Historia har bekräftat, att Annika Larssons påståenden är falska

I rest my case. My work is done. Det var av mig – och endast mig – ni fick höra det allra, allra först. Nu är mina misstankar bekräftade.

Tor Hjälpe ! och skydde för alla land…. Hell Tor !

Åter en dag, i arbetets ära och glädje. Vid slutet, står segern !!

Thomas Thorild – ”Snillet” som trodde på Tors eld…

Ingen hedning i Sverige har väl kunnat undgå att observera det, men i morgon är det faktiskt Tors namnsdag enligt den svenska almanackan – och mycket riktigt infaller namnsdagen på en Torsdag, Tors Dag. Som jag skrivit har det aldrig varit Nordiskt Namnskick att uppkalla personer direkt efter Asatrons gudar, och innan kristendomen började mattas av under 1770-talet, förekom det överhuvudtaget inte alls, eftersom också landets kristna präster skulle tagit väldigt illa upp, ifall någon velat skriva in sig i kyrkböckerna under sådana namn. Idag lär det finnas 5214 personer i landet som heter Tor – på över 10 miljoner invånare – och man kan inte påstå, att det är särskilt många…

I morgon är det Tor själv, som har namnsdag – Men det har INTE du !!

Före 1772 lär det inte ha funnits en enda svensk som hetat Tor överhuvudtaget, och det förekom aldrig, att man döpte stackars små nyfödda barn till Loke, eller något annat sådant – själv känner jag till en god del exempel på att det av en eller annan anledning kan sluta illa, om man gör så – och det har jag redan skrivit. Om inte annat, för att man ger det oskyldiga barnet en tung kvarnsten om halsen till att bära – för vem kan egentligen leva upp till ett sådant namn – och om man verkligen respekterar andra människors religion, ska man då jämföra sig eller sina familjemedlemmar med gudarna ? Vad skulle hända, om du döpte din hund till Allah Mohammed, till exempel ?

Tror du att det skulle vara så bra – eller skulle det öka den kulturella förståelsen i samhället på något sätt ??

Ok, i de flesta muslimska länder kan en person mycket väl tänkas heta ”Mohammed” i förnamn, likaväl som en latinsk person från ett katolskt land möjligen kan få heta ”Jesus”,men däremot blir det bara för mycket, om samme person går runt och kallar sig Jesus Kristus. I båda fallen och i alla kulturer finns det ett fast namnskick, som man gör bäst i att inte bryta emot, om det skall gå väl. ”Snille och Smak” som man sa på 1700-talet…

Ett verkligt snille – eller en upplysningsman från just 1700-talet – som verkligen trodde på Tor (åtminstone skrev han, att han gjorde det – även om det var i lag förbjudet och garanterat farligt att ens försöka utöva Hedendom praktiskt på den tiden – det var stränga straff på sådant) var faktiskt Thomas Thorild, som egentligen hette Jönsson, och som var född i Svarteborg strax nära Munkedal, från Ranrike eller Bohuslän på den svenska västkusten. Först antog han namnet Thorén, och blev den förste svensk i modern tid som tagit sitt efternamn efter just Guden Thor, och det har vi anledning att minnas, nu när det ska vara Tors namnsdag.

Under romantiken och framåt blev Tor populär… Han inledde faktiskt upplysningstiden – som åskans gud – tack vare Thorild och andra

Nu lät det inte fornnordiskt eller radikalt nog, så Thomas Thorén bytte namn till Thomas Thorild, när Tors eld verkligen slagit rot inom honom, och han kom att bli  inte bara svärmisk poet, utan en verklig Tors-anhängare. Nuförtiden är Thomas Thorild, Bengt Lidner och liknande figurer från 1700-talet bara ihågkomna som exempel på hur man skriver dålig frivers, eller överdrivna dikter, som ingen längre vill läsa – skolans litteraturkunskap har förstört allt för oss.. Visserligen är Thorildsplan och Thorildsplans Gymnasium i Stockholm uppkallade efter honom, men vanligt folk känner inte längre till honom. Men redan som 16-åring började Thorild – som blyg student i Lund – avvika skarpt från ”Svenska” Kyrkans lära. Under inflytande av Rousseau började han dyrka ”naturen” istället för ”gud” – många hedningar än idag kallar sig ”naturtroende” och romantikens män var på sitt sätt farsor till dem alla.

Thorild var – för sin tid – radikal som få. Han skrev frivers, rakt av – och använde aldrig rim, utan ”fasliga” exempel på ordmusik, som idag kan se sig komiska, men utrop som ”Ve!” eller ”Satans djävlar!” mitt inne i vad som skulle vara en högstämd och fin dikt, betitlad ”passionerna” eller något annat, det var liksom någonting man inte gjorde. Man kunde inte bli accepterad av Kjellgren, den litterära parnassen eller dåtidens media, men kort före den franska revolutionen var sånt här närmast ”hårdrock” för sin tid, mer radikalt än Amon Arath eller dödsmetall –  och Thorild – som bosatte sig i Stockholm och skrev allt från Straffsången, Inbillningens nöjen och sin egen tidskrift, kallad den nya granskaren som propagerade för total tryckfrihet – ja sånt var närmast rena hedendomen, på den här tiden.

Om bloggar funnits på Thorilds tid, skulle han säkert också ha haft en egen blogg, likt Markus Birro – det är jag säker på…

Anropade Tor rätt ut, offentligt. Räknad som farlig jakobin och revolutionär. Sedermera landsförvisad från både Danmark och Sverige

Thorild skrev faktiskt ett förslag på ny tryckfrihetslag till Kungen, Gustav III – som inte alls hörde på det örat.  Samma år  – 1788 – ett år före franska revolutionen, skrev Thorild dikten ”Harmen” där han rent personligen sade sig haft en drömsyn eller vision, och mött Tor – som gett honom budskap om hur det stod till i Midgård.

Såhär lät det:

Dyster och vild satt THOR på Atlefjäll
och i svarta skyars virvel
dovt stormen kring hans huvud röt.
”Dödlige, kom !” sade hans rösts åska
till mig.. Jag kände kraft, i den stora känslans
rysning, fröjd jag kände och gick….”

Thorild hade blivit hedning, helt enkelt, och han förblev det till sitt livs slut. Och dramatiken i hans poesi stegrades ytterligare, för vad sägs om följande dagsaktuella rader:

Jag såg – längre bort millioner
stoftet kyssa, trampat av en TYRANN
som av högfärd vild sig vräkte
lik en gud på himmelens tron – men –
i hans ögon, gnistrade helvetet…

Vid hans blick reste sig en åsna upp
tredubbelt krönt, med gyllene mantel
till att hålla ödets bok
och dess eviga lag gällt skräna ut.

TYRANNENS hövdingar, vargar, vilt svultna
lömska, tröstande blod, tjöt i raseri
trälar tusende, tusende…
till att mördande mördas…
Ve – Ve !

Djävlars skratt med döende ack
rymderna göra till ett enda gny
och himlarna dånar dovt,
”Ve – ve !”

Det var ord och inga visor, som ni hör. Det sparades inte på krutet eller ljudeffekterna. Thorilds generation hade vanan att bokstavera stora ord, typ ”Tyrann” och anspelningarna på Påven i Rom, som en trefaldigt krönt åsna, förstod alla på den här tiden. Thorild ville knycka Tors hammare, skrev han, och bulta ihjäl tyrannerna för mänsklightens bästa, en gång för alla – men Tor själv lyfte sin arm och hindrade honom, eftersom Tor visade sig vara en fredlig gud, som inte ville ha världskrig… och heller inte veta av onödigt prat om sk ”heder” eller ”ära” vilket är vanvettigt åsne-bröl för det mesta…

Dikten fortsätter med hur Thorild och Tor tillsammans ser den kristna kyrkan, full av skrikande åsnor som kallas präster, samt ”en ädel vis” – Rosseau själv, får man förmoda – som åsnorna vill bränna på bål, och…det hela slutar med att Tors gudagnista flyger in i poetens själ, och gör honom fri…

Kort efter sin dikts publicering stack Thorild själv till England, det enda land där man haft republik och dödat kungar, passande nog. Åren gick, och han fortsatte att skriva ”om det allmänna förståndets frihet”, ”kritik över kritiker” och annat sådant. Gustav III mördades, och den ärkekonservative Hertig Karl kom till makten. Sverige förblev en despoti, och den allt radikalare Thorild blev landsförvisad på fyra år av Högsta Domstolen 22 Februari 1792, eftersom man antog, att Thorild själv skulle göra revolution, bli en framtida folkledare och helt enkelt vara farlig för makthavarna

Thorild åkte till Köpenhamn, blev förälskad och skrev en skrift med titeln ”Om Quinnokönets naturliga höghet” där han argumenterade för att kvinnor på något sätt skulle vara bättre än män, mer än 200 år före Gudrun Schyman…

Just den tesen tror jag nu själv inte så mycket på, eftersom alla kön, kulturer och religioner nog tenderar att vara lika bra eller lika dåliga – det enda man i så fall kan säga, är att vissa kulturer är något smartare och något bättre anpassade för överlevnad, än till exempel IS eller Islamska Staten, men det är ungefär allt…

Thorild lämnade Danmark, men slog sig ned i Nordtyskland, och han slutade sina dagar som bibliotekarie och professor vid Universitetet i Greifswald -det fanns ju ännu ett svenskt Nordtyskland eller rättare sagt Pommern på den här tiden – och dog så till sist, 49 år gammal år 1806 efter att ha skrivit ihop en hel filosofi, utkast till reform av hela universitetsväsendet och annat…

Devisen ”Att tänka fritt är stort – men att tänka rätt är större” som ännu sitter i Uppsala Universitets aula, kommer från Thomas Thorild, mannen som eldade på med hjälp av Thor själv – och därmed lär Thorild, lurig som han var, ha menat att makthavarna, och de som bestämmer friheten samt dess gränser, inte är att lita på.

Thorild trodde inte på något PK-tänk, helt enkelt, och hans eget liv i åskgudens tjänst, bevisar det utom allt rimligt tvivel…

 

PK-tugg var inget för Thomas Thorild…

 

Hans motståndare Kellgren och Leopold studsade inför hans teorier, förstodo dem ej, utan avfärdade dem som bisarrerier. Hans lärjungar åter bländades av hans geni och imiterade honom, men icke heller de förstodo honom. Det är ingen tillfällighet, att Thorild som en vredgad Asa-Thor slungar blixtarna mot sina egna lärjungar och beskyller dem för att imitera utan att begripa, för att hacka ur idéer ur hans skrifter. Man betänke vad en sådan anklagelse vill säga i Thorilds mun, då för honom det stora idésammanhanget betyder allt.

Albert Nilsson

… Detta citat innebär nog en varning om att varje ord i devisen kan ha en helt annan och mer komplicerad innebörd än vi lekmän spontant tror.

Harald Bohlin
om Albert Nilsson

DAGENS BILDGÅTA – 50 spänn till den som märker någon skillnad :)

Vi vet alla att Vikingarnas dräktskick inte var ”inspirerat” av någon annan kultur är den Nordiska. Möjligen skulle man kunna säga, att man upptog enstaka influenser från Baltikum och Ryssland, och kanske en eller annan tidig ”pluderhosa” eller utsvängd byxa från kalifatet, men inte mer än så.

Man sydde alla sina kläder själv, spann sin tråd själv, anskaffade skinn och hudar själv, som man garvade själv och smederna man hade framställde själva de smycken och knivar, bältespännen, spännbucklor och annat som hörde till dräkten – och allt färgade man själv med självplockade färgväxter som gav naturfärger, inspirerade av ingenting alls utom den Nordiska Naturen..

Ändå dillar vissa förnumstiga PK-människor eller historieförfalskare vidare om att dessa dräkter skulle ”vara inspirerade av islam” och så vidare… Jo – kyss mig där ryggen slutar, säger då jag, som man en gång brukade säga i Gårdarike eller Svitjod Hin Mikla. Ser ni själv ett – såsom ett säger ett enda sådant drag i de moderna rekonstruktioner – tillräckligt tidsäkta förutom möjligen färgerna och skorna – som jag visar här.

50 kronor i pris i så fall, ifall ni kan motivera detta i en kommentar…

Från Hurstwik i England kommer denne Viking – och vad finns i hans klädsel, som INTE är Nordiskt ?

De här damerna då ? (frånsett att deras hucklen verkar misstänkt medeltida)

En enkel bärnstens-kedja mellan spännbucklorna, men så bär hon också en ogift kvinnas dräkt… (har ingen fästman – gåvor borde ha getts..)

Stadgad Dannekvinna i stabilt äktenskap, med mycket silver och hängen som sig bör. Inte en enda arabisk influens !!

Tyvärr ett kristet kors runt halsen, men så ser karln missnöjd ut ! (mycket riktigt !)

Finlands fd president Tarja Halonen lär ha ifört sig denna rekonstruerade dräkt, hämtad från ett museum i Helsingfors. Påminner den alls om något, så är det möjligen det antika Greklands dräkter (delad Ylle-Pelops). Finns INGA arabiska drag där alls…

Procul este, Procul este, Profani !” (gammalt hedniskt ordspråk)

Kan ni nu hitta en – säger en enda detalj som inte stämmer med vad jag sagt ovan, och dessutom motivera er väl i kommentarsfälten nedan,  så får ni en fin kalender på posten, levererad av sjungande uttrar eller något…

”Having FUN with PATTERNS” – Hur Annika Larsson skapade en SKRÖNA

Kommer ni ihåg Annika Larsson, textilkonservatorn vid Uppsala Universitet, som numera avslöjats som låt oss säga ”mindre vetenskaplig” eller ”inte alls korrekt” av experter på samma ämne i utlandet. Hennes fullkomligt absurda tolkning av ett brickband från Birka – det skulle enligt henne innehålla texten ”Allah” eller ”Ali” och ”bevisa” att alla vikingar ”i själva verket” var muslimer, eller ”lät sig inspireras av islam” som hon ordagrant skrivit – har nu dömts ut av än fler experter, visar det sig.

Nere på knä ? Nere för räkning ?? Och VEM är det egentligen som ”låtit sig inspireras av islam” ? Är det de gamla Vikingarna eller den här personen ??

Kom också ihåg att det var här på hedniska tankar som ni fick läsa det först – och den förste att fatta misstankar emot den här damens osakliga PK-bluff, var faktiskt jag själv.. Den mycket sakliga och informativa svenska sajten ”Projekt Allmogen” kommer idag med fler fakta i målet.

Såhär gick Annika Larsson till väga, när hon iscensatte sitt bedrägeri...

The BOGUS theory and reconstruction revealed… She added pieces to the pattern herself, extended it to twice the original thickness, and just ”invented” an extra ”A” to what resembled ”L” letters for no apparent reason at all – all through mere speculation…

Jag citerar, från ”projekt allmogen”:

“Trodde vikingarna i Svealand på islams gud Allah?” var vinkeln som Aftonbladet valde, men även Sveriges Radio, Upsala Nya Tidning och Svenska YLE spred vidare nyheten. Utomlands hängde bland andra New York Times, The Guardian, BBC med på tåget.

I pressmeddelandet från Uppsala Universitet kan man läsa att “Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, har visat sig vara geometriska kufiska tecken. I bandens mönster åkallas både Allah och Ali.”

Alltihop av detta har nu visat sig vara lögn, ”bogus”, ”snack i backen” eller rena påhitt – helt utan några vetenskapliga fakta alls.

Och ändå lät sig både Världspressen och Uppsala Universitet luras, konstaterar den svenska sajten. Hur kunde det ske ? Varför var media, och en av vårt lands mest ansedda lärdominstitutioner så okritiska emot alla dessa PK-floskler ? Även andra internationella forskare har yttrat sig i veckan, och bedyrat att vad Annika Larsson säger eller sysslar med inte alls är sant:

Stephennie Mulder, professor i medeltida islamisk konst och arkitektur vid Texas Universitet, kritiserar inte bara “upptäckten” utan även de okritiska medierna i en lång tråd på Twitter, där hon menar att experter borde ha konsulterats innan man basunerade ut världsnyheten – för det är ingen världsnyhet att tala om, enligt Stephennie. Stephennie påpekar bland annat hur stilen på det specifika mönstret som Annika har “återskapat” i själva verket hör till en tidsperiod först 500 år senare, och sen är det förstås biten med att en stor del av “upptäckten” är hittepå.

Visst, handelskontakter mellan islam och Vikingar förekom, därom är alla ense, och det har man känt till i många år. Men att därifrån gå såpass långt som att påstå, att den nordiska kulturen inte själv, helt självständigt och utan påverkan från andra tog fram non-figurativa mönster och bårder på klädesplagg, det går alldeles för långt. Än längre går man, när man helt okritiskt använder de här fantasierna som någotslags ”grund” för påståenden om att vi ”måste” ha islam i Sverige idag (det måste vi inte alls) och att vi alla ska islamiseras, eftersom islam ”alltid” funnits här (det stämmer inte – innan 200-talet fanns det knappt några muslimer i Sverige alls) osv osv…

Dessa brickbandsmönster har varit kända i mer än 50 år. Larsson har inte ”upptäckt” någonting. Observera dessutom de dubbla svastikorna från samma mönsterbård – ”bevisar” det då att ”alla” Vikingar var nazister ? (Det var de nog inte…)

Från den store Asatro-profeten, modeskaparen, världs-kändisen, kocken och fotografen mm etc osv Jim Lyngvild (the one and only!) kommer idag följande kommentar:

Flere svenskere – og forskere – hævder nu, at vikingerne var muslimer FORDI der ved at spejlvende et motiv i et brikkevævet bånd, fremkommer et ord der ligner den måde man ville skrive Allah på med korssting – IDIOTER!

Jeg ville synes det var forfriskende hvis vikinger også troede på Allah, men det gjorde de altså ikke… Vikingerne var heller ikke nazister fordi der i samme bånd er et swastika.

Hvorfor er Sverige bare på kollisionskurs mod den uendeligt dumme afgrund af idioti? Havde en dansk forsker kommer med en SÅ tåbelig påstand, var vedkommende jo blevet latterliggjort – hvilket er totalt forståeligt.

TSK!!!

”Det er da ganske vist” sier jeg. Jim Lyngvild är en sann son av Särimner – och vet vad han talar om.

Ur ett kommande foto-konstverk av och med Jim Lyngvild… ”P-p-prince of Denmark… P-p-pork of Ages !

Här en ännu roligare kommentar från sociala media idag. ARE WE HAVING FUN YET ??

Terry Vezina And if you turn it upside down And look at it in the mirror it says 911… Oh, my goodness…. they must have been predicting the World Trade Center attack! <– (sarcasm)

Terry Vezinas foto.
Annika Larssons ”forskningsmetod” vad gäller brickbandsvävning och gamla nordiska vävnader verkar minst sagt ”kufisk” – apropos det här med kufisk skrift… Här har vi nu en bild från ”Oseberg-taeppet” i Oslo – tror någon verkligen att det skulle finnas dolda budskap på arabiska i den också – eller ?

Behöver det förresten alls finnas några dolda budskap i en bildvävnad eller en gammal ryamatta, som den här ? Tänk om allt faktiskt är slumpvis ihopsatta, dekorativa element, som gjorts bara för formglädjens skull, och som inte ”betyder” något alls..

Precis som jag själv antytt, med min bild av ett gorån med Tyr-runor i (ni vet såna där Morgan ”Mollgan” Johansson i sin barnslighet vill förbjuda) börjar det här likna sådana där kristna på nätet, ni vet, de som ser Jesus uppenbara sig i Mexikanska Tortillas och Hamburger-bröd…
Jomenvisst ! Det finns TYR-runor och Algis-runor i detta ONDA ONDA Bakverk… Det SER man ju… Eller ?
Halle Halle-luu-ja på er, alla kristna ! Det har skett ett MIRAKEL – Vem om inte JESUS har plötsligt blivit synlig i denna pitbulls ARSLE ?

Fast – detta kanske inte var nog för er – vi har ju det här med Fru Larssons invanda mönster att läsa allting spegelvänt och upp och ned också… Med sådan logik kan man – likt IS eller Den Islamska Staten – se en mycket avancerad konspiration ( Jehova Jehohuu Så hemskt !) i Coca-colas sedvanliga amerikanska logotyp också…  Man bara vänder och vrider på den i en vanlig spegel – och Simsala-bim och Ali Baba – sedan får man lätt och händigt fram följande ”dolda buskap”…

Själv skulle jag vilja ge Uppsala Universitet ett gott råd, om det nu alls vill behålla sin status som internationellt lärosäte, överhuvudtaget – medan Annika Larsson och de andra batik-häxorna gör hela vårt land till åtlöje i forskarvärlden – det är ”NO WOMAN; NO CRY!” som Bob Marley lär ha sjungit på sin tid. Avskeda henne – helt enkelt och simpelt !