STORA framgångar för Hedniska Tankar i Maj 2020

av

Nu löser solen sitt blonda hår
i den första gryningens timma
och breder det ut över markens vår,
där tusende blommor glimma.

— —
Hon låter det smeka skog och äng,
hon låter det fara för vinden
Nu smeker det barnen i deras säng
och de gamla på skrovliga kinden.

Men hennes tanke är borta från allt,
vad kan denna glädje väl båta?
Hon drömmer bland stjärnor, som tusenfalt
förstora det levandes gåta

Hon löser sitt hår och breder det ut
i morgonens saliga timma
och drömmer bland världar, som gått förut
och nya, som längtande glimma.

– Per Lagerkvist (1919), något förkortad

 

Nu haver den unga fru sommar ställt
sitt ljusa tält
på resliga stänger över vårt fält,
över falan.
Nu låter hon ut sina härolder gå,
den spräckliga lärkan och göken den grå
och svalan.
— —
De säga: ‘- Vår drottning är varm och ung,
som en bröllopsfest hennes sinne.
Gå in, gå in i det stora tält,
du skall leva sällt
som den lustiga sommarens make och kung,
i solsken och ära därinne.”
— —
Nu sover hon själv på sin kudde allre’n,
och alla de skogar med gungande gren
och alla de vakande vatten
de säga: ”Fru sommar är sval och ren,
hennes drömmar som vajande dimma;
och den som är drömmande, vek och ung,
må komma och bli hennes drömmars kung.
hennes viskande hjärta förnimma.

Erik Axel Karlfeldt – tipstack till Ideell Kulturkamp, 1 Juni 2020

 

Vi har lämnat Frejas månad, eller Blomstermånaden Maj bakom oss. Nu kommer Friggs månad, Sommarmånaden, då Midsommaren snart är här och Himladrottningen förenas med sin man Oden, liksom Frej, äringsguden förenas med Gerd, hon som är Jorden, Njärd, Hertha eller Nerthus. Frej och Freja har nämligen ingenting med varann att göra, utöver att de är ett syskonpar, och syskon gifter sig aldrig med varandra, för deras avkomma blir aldrig livsduglig, eller sådan som den skall vara.

Ni MÅSTE lära er Hedendomens grundförutsättningar, och Asatron som den är utan att perverst förvrida den, ty ni är väl inga ”fornsedare” eller annars efterblivna…

De flesta av oss inser också, att i Norden är solen en kvinnlig gudom, och symboliseras bäst av den blond kvinna, vilket också många svenska poeter under kristen tid har förstått. Se de två exemplen ovan – och håll med om att våra skalder genom tiderna har förstått det sommarens och Midsommarens mysterium, som väntar oss nu.

De kristna hundarna firar såhär års något som heter Pingst, vilket alla goda svenskar för länge sen har glömt bort, eftersom både vår Nationaldag och vår Veterandag är mycket viktigare händelser än någon grekisk pentekoste, något konstigt som ska komma 50 dagar efter påsken, som de firar efter en inbillad frälsares påstådda dödsdag, vilket är totalt ologiskt, för en och samma persons dödsdag kan bara inte inträffa på olika dagar olika år. Vi svenskar, däremot – vet vad som gäller – i alla fall för oss själva i vårt eget land.

För oss som är Asar och Vaner trogna finns inte den kristna Pingsten längre, men bara försommarens förväntan och glädje, trots pandemin och kriserna i Världen runtomkring oss. Här blir ingen frimicklande väckelse, ingen jesus-hysteri och inget krypande till korset, för till Canossa skall vi icke gå, vad som än händer.

Under den föregående månaden har jag satt läsarrekord för det här året. Min ambition för 2020 var att få omkring 200 läsare varje dag, varje månad under året, där jag 2019 kom upp i siffror nära 300, men ändå har jag redan överträffat mina mål, trots att jag bloggat och skrivit mycket mindre detta år. Jag har lyckats få bort de amerikanska läsarna från den här bloggen – USA:s variant på asatron, eller deras försök att förstöra den lockar mig inte, lika lite som de inhemska försöken från en liten, liten minoritet att göra samma sak.

För första gången sen april har jag också fått en frivillig, ekonomisk gåva – man kan nämligen donera pengar via Paypal här bredvid – som en anonym svensk patriot skickat. Jag tackar för den fina gåvan, och fortsätter oförtrutet mitt skrivande, i yttrandefrihetens, hedendomens och nationens tjänst, för den rätten kan ingen ta ifrån mig, vilket vi ska minnas i tider som dessa, som mer och mer kommit att domineras av Despoti, en Nomenklaturas Hegemoni och en präktigt ineffektiv Regering. Men – nog om den – kanske jag hinner med ett inlägg till, den här varma och fuktiga försommarkvällen, och om inte, så återkommer jag till det ämnet i morgon.

Maj har varit en kall månad, 2-3 grader kallare än vanligt. Inte ett knyst har hörts från den aggressiva Thunberg-sekten, som nu genomfört en skatt på plastpåsar. Vi får väl se om det någonsin kan ha någon påverkan på Världens klimat, men det gör åtminstone landet en smula renare här hemma, medan befolkningsutbyte och romsk smuts som vanligt lortar ned.

Inför en kall Maj försvann Thunbergeriet plötsligt sin kos – vi fick viktigare saker att tänka på, denna vår..

För de som inte bara lever i nuet och naturen, utan kan gå in och ut ur flera Världar, och har kraft att delta i dem alla, så är politik och media inget att frukta, inget att gömma sig ifrån, inget som man kan ignorera – för ingen av oss lever i ett Elfenbenstorn. Oden själv har både Hugin och Munin – tanke och minne – och båda ger honom information, sammanhang, nyheter.  Långt borta skriver någon om Ivaldesönerna på Wikipedia, de som också Viktor Rydberg nämnde i ”Studier i Germanisk Mytologi” (ja, han stavade verkets titel så) – världsbyggmästarna, de som hela tiden ställer nya tavlor över Världen, för att använda Nietsches uttryck – de som bygger upp, där sjukdomar och plundring bara river ned…

Skapade de inte en sommar och en vacker Värld att leva i för oss alla, i det som blev oss givet, i vår del av Världen ?

Borta på en helt annan blogg nämns idag Hargar, Hov och platser för Hednisk Midsommar och dyrkan i Norge – tänk om också vi i vårt land kunde vårda våra platser lika väl ?

Streets of Minneapolis, Streets of Philadelphia – soon in ”Hronkebääh” with Bülent ?

av

”Ain’t no angel gonna greet me
It’s just you and I my friend
And my clothes don’t fit me no more
A thousand miles just to slip this skin”

– Bruce Springsteen (även känd som Brasse Sprängsten)
ur låten ”Streets of Philadelphia”

För de som inte förstod vad jag syftade på i det inlägg där jag mycket nyligen gjorde idéassociationer till Joseph Conrads gamla roman ”The Heart of Darkness” samt Francis Ford Coppolas film ”Apocalypse Now” där jag berörde en viss främmande makt, samt dess President och dennes förhållande till såväl demokratin och folkdjupet, så förstår ni det kanske nu. Jag var såsom varande jourhavande Hedning först ute, mycket tidigare än svenska media, när jag ”tippade rätt” och hade mina aningar om vad som snart skulle följa, och som redan nu faktiskt h-a-r följt, för att vad som just nu händer i USA är allvarligt, kan ingen längre betvivla.

Tors åska slår ofta hårdare och tidigare än man kunnat ana – som en blixt från klar himmel – på de oförberedda…

Det finns en hel del självförvållade idioter, här och var – tydligen mer eller mindre fanatiska ”följare” av något slag, som hela tiden försöker ”tolka in” saker i mina texter som inte alls står där, och eftersom de är just idioter eller skitstövlar, syftar deras helt orimliga tolkningar totalt, ja fullständigt fel. Skriver jag en liten saga inför Julen om en Jarl Håkon, till exempel, tror de här tosingarna omedelbart att det syftar på någon helt annan, nu levande person som heter Håkan Andersson, och ett eller annat litet samfund någonstans eller något sådant – fast det gör det inte alls – det är en helt absurd tolkning.

White trash av alla sorter förblir white trash, och skräp förblir skräp gällande missbruk av symboler…

Skriver jag en kort notis om korparna i Tower of London, och infogar jag en syftning på ett citat av Frans G Bengtsson, i en essä betitlad ”Lycklig resa” (skriven under tidigt 1950-tal) där han i en text på över 8000 ord infogar en liten referens till en viss Guillaume, greve av Poitiers, och enligt en uppgift den förste av de medeltida trubadurerna, så innebär det för dessa idioter, att jag tänker hänge mig åt oavbrutna bordellbesök i London, eller någotslags otrohetsaffärer, och så sätter de här idioterna igång med att försöka fabricera de mest löjeväckande ”bevis” för den exkrement, som väller fram ur vad som skulle ha föreställt hjärnor, ifall de här fornsediska vraken alls haft några sådana, eller om de bara haft någon som helst grad av omdöme, när det gäller att bedöma sakers betydelse eller relevans.

Alltså – jag är författare och essayist, först och främst – och det är så man bör betrakta mig, även om jag för tillfället inte är kommersiellt verksam, utan som herr Bengtsson före mig skriver mest för nöjes skull. Det faktum att jag också råkar vara Hedning, och att jag under ett långt liv har studerat en del extrema rörelser, sjuka människor, ovanliga händelser och extraordinära platser hör heller inte hit, lika lite om att jag i kraft av min överlägsna intelligens (mja, i alla fall i jämförelse med de här vraken, som aldrig blir något och som aldrig kommer någonstans) faktiskt råkar göra några befogade gissningar, försök till en politisk analys eller antaganden om Världens gång och sakernas allmänna tillstånd, så att säga.

En sådan analys är nämligen vad vi alla borde göra, snabbt nog – i alla fall när världen står i brand, och vi befinner oss i en tid av pandemi, och global kris. Skitsnack, asociala media och ryktesspridning tror jag inte så mycket på, för i dessa tider kan vi alla se, att sådant bara leder tanken fel.

 

I alla fall den lilla minoritet bland er, som har förstånd eller förmåga nog att följa med i media och dagliga nyhetsutsändningar, och inte isolerar er i era sekteristiska små elfenbenstorn, här och var.. Det är väl känt vad som hänt i USA de senaste dygnen. En hel serie riots har som vanligt utspelat sig, lagom inför sommaren – vi har sett samma mönster upprepas gång på gång, även i samband med ”The LA riots” och många andra tillfällen, som nu är historia. Man vill som vanligt få det hela att handla om endast och endast bara rasmotsättningar, eller möjligen polisbrutalitet, som faktiskt varit den tändande gnistan, därför att den visats på tv och i media.

Att George Floyd, den svarte man som långsamt kvävdes till döds av en amerikansk polisman, verkligen dog på ett orättfärdigt och på alla sätt vidrigt och lagvidrigt sätt behöver ingen betvivla. Människor – etniska svenskar och åldringar inte minst – dör på ett extremt lagvidrigt sätt här i Sverige också – fast vi etniska svenskar går inte man ur huse och anordnar riots bara för det. Men både den polisman som utförde detta, och hans två kamrater, uppges ha arresterats, och skall snart bli lagförda. Också the LA Riots påstods enbart bero på arresteringen av Rodney King, likaväl som de svenska Rinkeby-riotsen påsods handla om polisingripandet emot en enstaka invandrare.

Vem som helst kan ändå förstå, att vad som nu händer i USA har flera, och sinsemellan förstärkande orsaker.

Vi har en skyhög arbetslöshet i vissa delar av amerikas storstäder, isolering till följd av en pandemi, och ett påstått multikulturellt, multi-racialt, genomglobaliserat samhälle utan gemensamma värden, där stora delar av befolkningen känner sig totalt väsensfrämmande inför sin president, och sitt rikes styrelse. Till slut kommer alltså den tändande gnistan, och då går det som det går. Årets första skogsbränder härjar redan i Gästrikeskogarna, och ingen kan svara på om de är anlagda eller ej – säg visste ni det ?

The Minnesota National Guard – vars mannar nu ofrivilligt befinner sig mitt i händelsernas centrum,  ”The Karl-Oskar Battalion” som jag kallat dem i ett eller annat sammanhang, består till en relativt stor del av svenskättlingar, och män och kvinnor av etniskt svenskt ursprung. Detta har inga av våra egna media tagit upp eller vågat beröra, men jodå – de har faktiskt varit här i Sverige och övat också – med sina egna fordon och allt. När man kallar denna mer än 11 000 man starka styrka för en amerikansk motsvarighet till vårt hemvärn, ljuger man faktiskt rätt ut, för de är såpass välbeväpnade och väl organiserade, att man måste hänföra dem till helt reguljära arméförband, med ett stridsvärde som är skyhögt över vad vårt eget land kan åstadkomma – och det är med tanke på försvarspolitiskt odugliga regeringar som först Regeringen Reinfeldt och sedan Regeringen Löfvén sannerligen inte mycket att komma med.

Mina sympatier befinner sig hos The Minnesota National Guard.  En frivilligstyrka, som just nu försöker upprätthålla lag och ordning, där ingen lag och ordning finns…

SVT ”Rapports” sammanfattande kommentar den 29 Maj detta år, om att ”detta är vad som händer, i ett land där statsmakten tappar kontrollen över utvecklingen” är sannerligen profetisk, den med.

Vi svenskar skall nämligen inte slå oss för bröstet och tro, att ”sådant kan inte hända här” när vi nu ser bilderna från de brinnande amerikanska storstäderna. Sådant HAR redan hänt här, och det kan mycket väl hända återigen, redan denna sommar.

Under The Rinkeby Riots 2013 och Reinfeldt-Regeringen förstördes ett stort antal skolor, vårdlokaler, tusentals privatbilar och materiella tillgångar för miljardtals kronor. Upploppen spred sig över hela Storstockholm, samt dessutom även till städerna Borlänge, Falun, Gävle, Linköping, Lysekil, Växjö, Västerås, Umeå och Örebro.

Bakom alltihop stod en underlig, muslimsk gruppering kallad ”Megafon-rörelsen” som i sina lokaler rakt fram propagerade för ”en svensk Intifadan” med stenkastning, brandbomber och allt. Grundaren var Rami Al-Khamisi, en av Sveriges allra minsta fånar; som slutade som ett riktigt djävla Mega-fån, eller rikets allra största fåne.

Numera påstår han till och med, att han skall vara någotslags ”rörelsejurist” hos hyresgäster och socialdemokrater, ett slags blandning mellan Taliban, och statlig ombudsman. Han har inte övergett en enda av sina grundläggande värderingar, aldrig gjort avbön offentligt, och har fortfarande inte fått något enda straff, eftersom Fredrik Reinfeldt personligen försökte göra helt slut på polisens undersökningar, och efterskänkte alla de fängelsedomar eller utvisningsbeslut, som rätteligen bort tillkomma Rinkeby-upploppens anstiftare, som vi alla vet.

Det fanns en gång en djävla fåne i Husby. Han blev till ett Mega-Fån…. och samma värderingar, samma människor finns alltjämt kvar i landet..

Våldsamt Upplopp, för att inte tala om Allmänfarlig Ödeläggelse, anstiftan till Mordbrand och andra saker är enligt Svensk lag allvarliga brott, som borde föranleda upp till tio års fängelse, utvisning ur landet på livstid, eller i princip Livstids fängelse. Min uppfattning är, att Sverige hade varit ett mycket bättre land idag, ifall de här personerna verkligen satts i fängelse, eller om samtliga, varenda en och alla av dem hade utvisats ur Riket – på livstid. Nästa gång liknande Riots bryter ut – i stor eller liten skala – räcker det kanhända inte att som Fredrik Reinfeldt fegt stå och skyla över med hartassen, bocka och buga inför bilbrännarna och mördarna med mössan i hand, svenskt och undergivet.

The Minnesota National Guard har hittills inte tvingats in i obehagliga situationer, där de varit tvunga att använda sina vapen, eller ens avfyra gummikulor emot de allra värsta aktivisterna, eller de som rakt fram bryter emot alla konventioner och krigets lagar.  Det har emellertid den amerikanska polisen redan gjort, och jag tycker faktiskt att det hedrar dem.

Excessen-journalisten Nina Svanberg sågs smyga omkring på Minneapolis gator iförd camouflagefärgad militärjacka, uniformsliknande klädsel, vit hjälm på huvudet – ungefär som de ökända sk ”Vita Hjälmarna” i Syrien – en organisation som fått mycket kritik för att uppföra sig partiskt, och vara kombattanter i röda kors förklädnad  – och dessutom stora, väl synliga paintball-glasögon.

Hon bar ingen markering med ”PRESS” eller ”MEDIA” eller liknande på ryggen, men uppträdde som kombattant, aktivist eller stenkastare i en konfliktzon.

Detta framgår redan av SVT:sbilder, och att amerikansk polis då gav henne en gummikula i ena låret – vilket inte kommer orsaka bestående men, men är en klar varning för oprofessionellt uppträdande, är kanhända inte så konstigt. Ger man sig rakt in i en krigszon, klädd på det viset och beblandar sig med demonstrantleden, så kan vad som helst hända. Det var nog tur för denna Excessen-journalist, att det inte hände henne något ännu värre – för vad hade hon där att göra, klädd på det viset ?

Frk Svanberg hävdar fortfarande, att det borde ha varit ”uppenbart” för polisen att hon skulle ha föreställt en reporter från ett främmande, påstått neutralt land, som inte tagit ställning i den lokala konflikten, och att juridiska omständigheter helt skulle tala till hennes egen fördel. Det må förstås vara hänt, men med tanke på svenska tidningars och medias sedvanliga hållning, så kan svenskättad militär och polis ”On the Streets of Minneapolis” eller ”In the state of Minnesota” om än inte i ”a state of confusion” mycket väl ha en helt annan åsikt om hur ”neutralt” det nuvarande Sverige är, särskilt i förhållande till USA.

För egen del har jag tagit ställning, som ni ser.

Jag kan ha sympatier för demonstranternas ursprungliga krav, javisst. USA är ett land med stora problem och en dålig Regering, men inte på samma sätt som vi har en i vissa avseenden ännu sämre Regering hemma hos oss.

Men uppror, skadegörelse och brandbomber lönar sig inte. I båda våra länder bör vi försöka avsätta de bristfälliga Regeringarna i fria och allmänna val, genom större politiskt engagemang, och ett utbrett och öppet valdeltagande.

Man kan vara ”frivillig” eller ”deltagande observatör” eller något annat på många sätt här i världen, men för den delen inte anstiftare, som Nina Svanberg och Rami Al-Khamisi de facto och ”de acto” eller  utifrån deras handlingar varit, eller ännu är. Detta blir min egen, högst personliga moraliska observation för dagen.

Man bör också kunna skilja mellan viktigt och oviktigt, inte minst i frågor som rör liv och död för tusentals medborgare, till skillnad från obefogad ryktesspridning och kändis-journalistik på det allra lägsta av nivå, eller vad vi får läsa i tidningar och media om Ap-ton-Bladet och Excessen…

En Inställd Veterandag… ?

av

Så passeras ytterligare ett viktigt datum i min egen – högst personliga och garanterat Hedniska kalender. Idag är det Veterandagen, som i Sverige förstås är en helt sekulär och inte religiös helgdag. Jag har yttrat mig i den här bloggen om den dagen förr – och det faktum att det först var år 2003 – för sjutton år sen – som en sådan dag överhuvudtaget fick firas i Sverige och alls infördes. Vi svenskar har heller inte fått ha en egen Nationaldag – precis som alla andra någotsånär normala länder – förrän 1983 – en allmän flaggdag fick vi förstås ha – men absolut inte mer – för då kunde ju tuppkammen växa alltför mycket på oss etniska svenskar, och vi kunde bli alldeles för stolta över vårt eget land, vilket det såkallat Statsbärande partiet till varje pris ville undvika.

Men nu så har vi alltså kommit så långt i samhällsutvecklingen, att vi faktiskt får ha både en Nationaldag och en Veterandag, till all lycka. I år, Covid-19 året, är förstås det officiella firandet inställt, fast ändå inte. Den som så vill, kan detta år följa det officiella firandet på Youtube, och man kan också fira dagen helt efter sitt eget personliga omdöme, huvud och förutsättningar, även om det som jag berättat för er funnits allvarligt framställda lagförslag, som går ut på att varje försök att förändra Sverigebilden utöver Regeringens och Regeringspartiets önskningar är en kriminell handling, och därför i lag förbjudet – trots att detta mycket uppenbart strider emot vissa lagar om yttrandefrihet, och att till och med Statschefer i främmande land också högst personligen kan få lov att förändra Sverigebilden eller skapa en annan bild än den officiella, från sina högst privata Twitter-kanaler.

Jag har berört estetiken hos vissa ”Veteranmonument” – som funnits i två olika utföranden och versioner – det nya monumentet tillkom efter en pristävling, och visar ett frö av Världsträdet Yggdrasil i vitaste marmor – inte alls en sydlänsk pinjekotte – och monumentet är så skinande vitt och rent som en Hedning som jag rimligen har rätt att kunna begära.

I den här bloggen, som i sin nuvarande form funnits i över sex år nu, har jag också berört själva Veteranbegreppet, och vilken grupp av personer som egentligen kan, skall eller ens bör räknas dit. Skall vi räkna enbart krigsveteraner, dvs veteraner från faktiska krig, eller också FN-veteraner från missioner utomlands – eller skall vi utsträcka begreppet än mer, ännu längre ?

Vore det rent av ”läge” eller opportunt att hävda att alla medborgare – över en viss levnadsålder – är veteraner i sig, ifall de passerat sin 80-års dag ? Exakt vilken grupp av veteraner syftar jag då på, och vem eller vilka ligger mig varmast om hjärtat, ifall vi använder ordet ”veteran” i den bemärkelsen, just detta år 2020 ?

– Ja kära medborgare och medmänniskor – om ni nu ens är det – jag syftar givetvis på den grupp av äldre medborgare som befinner sig på några av det här landets äldreboenden, om än inte geriatriska kliniker – för så omfattande är problemet inte än – och vars antal enligt de erkänt skickliga och kompetenta läkarna Jon Tallinger, och geriatikprofessorn Yngve Gustafson, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg – skall uppgå till i alla fall ”hundratals” om än inte ”tusentals” personer, oberoende av att vi inte hört någonting alls från media om var i landet – i vilken stad eller i vilken region de befinner sig – eller vilken ”vårdkedja” eller vilket fristående ”omsorgsbolag” det är som är inblandat.

Man har behandlat dem med en helt slags ny ”palliativ vård” som det så vackert heter, förstår ni – med injektioner med 0.5 ml av Midazolam – vilken visat sig vara mycket nära aktiv dödshjälp – eller ”vållande till annans död” om jag skall mildra min i hastigt mod satta brottsrubricering något.

Jag trodde faktiskt inte jag skulle behöva se eller uppleva sådant här, inte i mitt eget land – inte i min livstid – och för att citera en ökänd Statsministers ord – ”jag såg det inte komma”. Uppenbarligen är det fler än jag som tolkat hans smått profetiska – och nu historiska – ord från Påskhelgen om att vi allesammans skulle ”ta avsked av våra äldsta anhöriga” och ”tusentals kommer att dö” som en bokstavlig sanning. Jag själv, till exempel – kunde inte tolka det yttrandet annat än som en direkt order, en instruktion – får något vidare resonemang kring det var jag inte mäktig – det översteg min operativa förmåga såsom varande hedning.

Inga tröstens ord hörs i pressen från några Sjukhuspräster i ”Svenska” Kyrkan – även om det faktiskt finns högst kompetenta sådana. Fältpräster också, för den delen. Inte ett enda ord till förklaring har hörts från våra ansvariga politiker, och trots att en halv vecka har gått hittar jag ingen som helst rationell förklaring till fenomenet.

Ni frågar mig om jag är moraliskt upprörd, när det gäller frågor som liv eller död, kära medborgare.

Ja, det är jag.

Ni frågar mig om jag har gråtit, eller om jag sörjer de döda, sörjer med deras anhöriga.

Ja – det gör jag – och ja – jag har gråtit – en hel natt igenom. En människa som jag, har inte längre någon som helst rätt att be några böner. Den rätten har jag nämligen för alltid och för evigt avsagt mig, eftersom jag valt att leva som hedning, och såsom varande just det vill jag åtminstone försöka vara konsekvent, även om Världen runtomkring mig alldeles uppenbart inte längre är det.

Men – jag kan ännu önska – för önskningar kan jag åtminstone kosta på mig, nu när jag inte på något sätt längre tror på bönens makt, eller själva rabblandet av böner. Jag kan önska att gåtan får sin lösning, och jag tänker idag med särskild ömhet och värme på den 99-årige Kapten Tom Moore borta i England, som faktiskt borde bli utsedd till ”årets veteran” om nu någon kan bära den titeln lika bra, och därför att det vore passande, just detta år.

Tom Moores gärning detta år, var att han ville starta en insamling på lokal nivå, till sjukvården där han bor. Gensvaret blev enormt, och växte helt oförmodat till en hel folkrörelse, och mer än 23 miljoner pund, överlämnades till The National Health Service, har vi fått veta.

Detta gavs åt Tom Moore att uträtta – och vem kunde ha anat det ?

Mina egna gärningar denna dag eller andra dagar, förbleknar helt vid jämförelse. Jag har ägnat dagen åt fotografier av ett visst slag, ironiskt nog – som skall gå till en kollega någonstans.

Jag kunde berätta om helt andra saker – som de i vårt land helt nyuppfunna tillvägagångssätten för att åstadkomma snabba förändringar i lagstiftningen, till exempel – för i mitt Svenska Dagblad har jag fått läsa att vissa lagar nu också ska gälla retroaktivt, det vill säga baklänges, att Sverige måste kräva av alla andra stater – inte bara i Europa eller EU, utan hela Världen – att just Svenska lagar, svensk etik och moraluppfattning i vissa frågor skall gälla som Universell lag, överallt i hela Världen,  oberoende av vad alla andra stater, kulturer eller religioner råkar anse om just det. En moralisk stormakt, med andra ord – som föreskriver omedelbar Eutanesi åt sina allra äldsta medborgare, och kanske inte bara dem.

Tanken svindlar.

Jag har fått läsa om ”Löfvéns pojkar” – de sk ”ensamkommande” som visat sig inte bara kunna åstadkomma ”Ett mord i Kil” och om den 17-åriga Wilmas mystiska försvinnande, samt en mycket egendomlig ”ny pojkväns” uppdykande på scenen.

Föräldrarna klagar i SvD över att de bara har sin dotters avhuggna huvud, men ingen kropp kvar att begrava. Bland de litterära nyheterna finner vi att Thomas Quicks advokat postumt fått utge en ny bok – och att Sture Bergwall, som Quick numera heter, i kraft av att han är en ”dubbelnatur” som inte längre kan skylla på ”Ellington” – ett slags svart man, som visade sig bo inuti Thomas Quicks huvud, efter vad han försökt inbilla oss alla. Jag träffade eller såg faktiskt herr Bergwall, helt oförmodat, i en restaurangvagn på ett tåg en gång för vidpass fyra år sedan – och han verkade närmast glad och stolt över att jag kände igen honom, medan jag instinktivt reagerade med skräck och avsky inför en sådan människa.

Jag kunde berätta för er om mitt hemliga liv med ”Femen” rörelsen och andra aktivistgrupper – nu saligen avsomnade, och helt andra sammanhang, platser och historier som jag inte förstår, men som nog knappast förtjänar att omnämnas för dagen – och andra extrema sammanhang, extrema individer eller saker jag mött, studerat, träffat på eller omnämnt.

För dagen är jag emellertid ensam med min sorg, och mina gudar.

Sverigebilden har förändrats, säger man. Ja – vissa bilder förändras ideligen, tycks det – och vi förändras med dem – men inbillar ni er då, människor – att ni har hela bilden klar över vissa samband, personer, händelseförlopp.

”Dömen icke, så varder I icke dömda” är det stå i den kristna bibeln, men se det vet jag inget om – för jag är fortfarande Hedning.

Och dagens namn var Blenda…

av

Det är lätt att bli ”Bländad” här i tillvaron, särskilt av fake news, tillrättalagda poliskampanjer eller rena ”mediadrev” som det senaste emot Paolo Roberto, som snart sagt blivit var mans niding, vilket jag ska återkomma till. Just nu byter jag ämne för ett slag. Gårdagens namn var Blenda, enligt den gamla svenska almanackan, och Blenda är något såpass sällsynt som en genom minst fyra århundraden ständigt återkommande svensk historisk gestalt, fast hon sannolikt aldrig någonsin existerat. Men blotta tron på hennes faktiska existens, eller den felaktiga föreställningen om att hon på något sätt ändå måste ha existerat blev nära nog en religiös myt – och som alla religiösa myter har den faktiskt också sin politiska betydelse, inte minst som feministisk legend – för Blendasägnen har – som andra författare före mig har visat – (Se till exempel Olle Ekstedts utläggning i ”Sällsamheter i Småland”, band 1) faktiskt medverkat till införandet av kvinnlig rösträtt, bibehållen lika arvsrätt för kvinnor såväl som för män, och mycket annat också – och Blenda slutade som en nu sorgligt bortglömd och begravd figur i en ”nationell opera” precis som ”Arnjot” (se gårdagens inlägg)

 

”Flickorna i Småland” och Blendas bortglömda här av påstådda kvinnliga Vikingakrigare…Som aldrig existerade i verkligheten, men var ”historisk sanning” när Hugo Hamilton skapade det här konstverket på 1830-talet

Krasst uttryckt är Blendasägnen en lokal, Småländsk folksaga om kvinnliga krigare på Vikingatiden, en myt som odlats också av Saxo Grammaticus på 1200-talet och av den landsflyktige biskop Olaus Magnus i sitt 1500-tal. Nuförtiden omhuldas myten om Vikinga-amazoner mest i dåliga amerikanska tv-serier, som skapat ett falskt ”Lagherta”-ideal, byggt på åtskilligt flummiga fantasier om dels Sköldmör (högst mänskliga) och dels Valkyrior (översinnliga och okulta varelser, vilket är något helt annat) trots att Hollywoods manusförfattare inte har kunnat hålla isär dessa två helt skilda grundbegrepp. Där finns det centrala i hela mytkomplexet.

Hollywood-versionen behöver man heller inte tro på…

Närmast krampaktigt, ja till hälften desperat har moderna arkeologer rådbråkat sitt fyndmaterial, och till varje pris försökt leda i bevis, att kvinnliga krigare från Vikingatiden ”bara måste” ha existerat. SVT.s produktion om ”Birkakvinnan” från förra sommaren bär fortfarande syn för sägen.  Men hur de än försökt – sista spiken i kistan – nästan bokstavligen – har varit påståendet om att kvinnan från en av Hjalmar Stolpes gamla kammargravar skulle ha varit bågskytt, trots hennes underdimensionerade överarmsben (det krävs stor styrka för att hantera en vikingatida långbåge eller ens en mindre båge med någon grad av effektivitet – den sammansatta arabiska bågen var inte känd här i Norden, men långbågar fanns här redan under jägarstenåldern) – i alla händelser har man på grund av hennes skelett helt fått överge alla tolkningar om att hon skulle kunna ha varit infanterist, eller hanterat yxa, sköld, svärd eller spjut – hennes kropp skulle aldrig någonsin ha orkat med det.

En annan kvinnograv från Norge, som man också i tilltagande desperation försökt göra om till bevis, innehåller en anorektiskt mager, knappa 1,60 lång individ, som var nära nog utmärglad av svält när hon dog. Hennes kranium är mycket välformat, och hon måste ha varit vacker under livstiden – en gracil, späd kvinnogestalt som hade passat bättre som balettdansös eller på en operascen – men nej – ack nej ! -någon ”krigarprinsessa” är hon inte heller. Vapenfynden i enstaka kvinnliga vikingagravar har fortfarande en mycket enkel och naturlig förklaring, om vi ska använda ”Occams rakkniv” eller vanligt sunt förnuft – och den ”tråkiga” sanningen är tyvärr den att ”krigsmans änka” under Vikingatiden fick med sig makens eller närmaste manliga anförvants vapenutrustning i graven, ifall han var död – kanske i främmande land – och det inte fanns några manliga arvingar att ge ättens vapen och familjens allra mest dyrbara ägodelar i arv till. Kvinnan kanske dog ogift, eller aldrig hann få några söner av annan orsak; och då kunde ingen ärva vapnen, och själva ätten dog ut – Hervorsagan, och Hervors besvär med att återerövra det fäderneärvda svärdet Tirfing, är en annan variant på det.

Skrönorna om Blenda tog ordentlig fart på 1600-talet, då en företagsam smålänning vid namn Petter Rudbäck (inte att förväxla med den senare Rudbeckius) fick tag i dem. Han byggde på vad som var levande folktradition, och tänkte sig att den berömda Bråvalla hed, inte alls skulle ligga i Östergötland där det nutida Bråvalla fortfarande finns kvar i form av en nu nedlagd flygflottilj, utan att platsen för Bråvallaslaget skulle vara det Småländska Värend. Under trehundra år eller mer har historikerna sedan grälat om när den fiktiva Blenda egentligen skulle ha levat – man har gissat på bronsåldern och 1467 före alla bleka kristusar, som man vid pingst vill lura på oss, 500-talet, ja så sena datum som diverse danska kungars 1200-tal har nämnts.

Danskarna skulle nämligen med en stor här ha fallit in i landet, när Alle, Värendsbornas och Reidgoternas kung, var ute i härnad med alla sina män, och det bara var kvinnor och barn kvar i landet. Fienden skövlade, brände och härjade – men Blenda lät budkavlen gå och bådade upp alla kvinnor hon kunde få tag i, och uppmanade dem att ta med sig alla brukbara vapen och dessutom gott om mat och öl… Med hjälp av tidig ortnamnsforskning och Erik Dahlbergs förr sin tid banbrytande kartverk ”Svecia Antiqua et Hodierna” skapade man ett helt ideologiskt landskap av Värendsskogarna, där det med kartans hjälp fortfarande går att mycket exakt följa hur striderna antogs ha gått till..

Blenda uppmanar Värends kvinnor till kamp för sitt land, denna gång av August Malmström på 1860-talet

Danskarnas första styrka fanns vid Möckeln. Deras anförare Taxe låg vid ett tillfälle drucken och sov nedanför Taxås klint, som förstås fått sitt namn efter honom, men då rullade kvinnorna ner ett stenblock, och dräpte honom. Men så kom Tumlinger, den danske kavallerichefen, och Danmarks kung med huvudstyrkan till Taxåsberget, och nu ökade plundringen och kriget i styrka. Enligt 1600-tals versionen var det först nu Blenda klev in i handlingen, och samlade kvinnohären vid Gemla. Här delgavs Blendas stora plan, och där hölls en formell och ordentlig ordergivning. Planen var – att på kvinnors vis – och inte alls i öppet krig, utan med bakslug lömskhet ställa till med gästabud, och så dräpa danskarna – och en plats, utbredd mellan Blädinge (som förstås ”bara måste” ha uppkallats efter Blenda) och Benestad ned till Dansjön, alltså Danernas sjö…

Danahären lurades alltså av kvinnor med fagra ord, och de lockades att bli kvinnornas män – samt gå på det stora gästabudet, där de söps berusade, så att Smålands glada jäntor – Sussilill och Sussiloo – kunde skära halsen av dem, allesammans. Så berättar sagan. En mer sannolik version säger att de lämnade mat och öl åt danskarna, för att sedan avvakta och vid rätt tillfälle storma ut med stänger och spjut ur skogarna – och så skulle den danska huvudstyrkan ha besegrats.

Men då hade man inte räknat med det tungt bepansrade kavalleriet, som ju fanns redan under den romerska järnåldern.

Om Blenda verkligen levat under romersk järnålder, skulle hon ha mött kavalleri liknande det sena romerska imperiets ”Comitatus” som var förebilden för Vendeltidens ryttare…

Minst 1000 ryttare – motsvarande en hel ”Ala Milliaria” alltså – sådana tunga ryttarenheter fanns verkligen, 1 för varje romersk legion – skulle ha bränt och härjat vid Ströby, söder om Salen – allt enligt ”Svecian” och 1600-talets väl förankrade lägesbild. Men Blendas kvinnohär skulle alltså ha överrumplat dem på bar gärning, plundrande inne i husen och med hästarna på bete. Så blev de alla liggande där obegravna, och av de utströdda liken, som lämnades åt hundar och korpar, fick ”Ströby” sitt namn. Man kan föreställa sig en scen, liknande den vid Stamford Bridge – tungt kavalleri är alltid känsligt vid övergången av vattendrag – där kung Harald Hårdråde ju långt senare besegrades när kavalleriet väl var långt över bron och inne i byn Stamford, där den lätt kunde överrumplas av otränade civilister och massuppbåd. Sådant händer också i moderna krig. Tänk Ungernrevolten 1956, Prag 1968 eller ”Himmelska Fridens Torg” eller striderna runt TV-tornet i Vilnius, så sent som på 1990-talet. Pansar – av alla de slag – har oftast svårt med rörelsefriheten inne i en stadsmiljö, särskilt om de får begränsade eldlägen.

Några hundra meter norr om Blädinge Kyrka vid sjön Salens strand ligger än idag Blenda-stenen, omgiven av Domarringar från Järnåldern – och den folkliga traditionen har alltid och sen urminnes tider sagt, att det var här Blenda höll sitt tal till trupperna efter slutsegern – om man nu väljer att tro på sådana saker, eller försöker göra dem sannolika…

Omkring 1 km S Blädinge K:a ligger  gravhögen Tumlingerör – en helt annan plats med exakt samma namn finns också vid södra spetsen av Kronobergs Hed – och där skall förstås den danske Kavallerichefen Tumlinger vara begravd. Men en mil norrut, vid Dansjön; stod alltså huvuddrabbningen, där infanteriet skulle ha besegrats. Vid Dansjön finns ännu Kungshögarna där småländskorna skulle ha begravt den danske Kungen, samt en Olofshög, efter en okänd men framträdande Olof på den danska sidan, som för övrigt skulle ha slagits ihjäl vid Gräbbebacken och Kråkelidsbackarna,där kråkorna åt sig mätta på de stupades lik.

Söder om Åsnen ligger Odensjö och Skäggalösa, dit Blendas amazoner skall ha dragit sig tillbaka. Själv ska hon ha bott på en kulle nära byn, säger den Småländske geografen och journalisten Olle Ekstedt, som i detalj studerat allt detta. Att Åsnen har med Asarna att göra är faktiskt tänkbart, och att Odensjön faktiskt är ett äkta ”teoforiskt ortsnamn” trots alla kristna bortförklaringar, är ett faktum. Folktraditionen utpekar ”Moderhögen” några kilometer syd Odensjön som en hög till ära för Frigg, Odens maka – och runt denna hög sprang Blenda och hennes kvinnor nakna, alldeles som i Frans G Bengtssons litterära skildring av Wirdarnas kvinnor vid Kraka Sten i Röde Orm..

Lustigt nog har ingen konstnär vågat avbilda den scenen, som Zorn eller andra stora målare väl b-o-r-d-e ha målat…

Sant är emellertid, att det närmare Åsnen finns en gravhög vid namn Gudahögen, tillägnad alla gudar som ett Allgudavi. Där skall traktens folk faktiskt ha firat Pingst och Midsommar med offer av mat och dryck – precis som Blenda och ha hällt ned blotet i ett stenhål, allt enligt Hyltén-Cavallius under det sena 1800-talet.

Så finns det mystiska Blodberget, som också är en del av Värends högst verkliga geografi. Blotberget, som det är fråga om har på högst svaga grunder av folkfantasin knutits till Blenda-legenden, men inne i berget ska det ha funnits en grotta, benämnd ”Puka Kyrka” efter det småländska namnet på den kristne djävulen, men där helgade kvinnorna Oden och satte fram en blotskål fylld med det härligaste och rödaste blod till hans ära, och kanske står den kvar därinne än – grottans ingång skall ha rasat igen på 1600-talet, sägs det.

Här kunde nu Blendasägnen ha slutat – men se – det gjorde den inte alls…

Det är nu som Feminismen och Blendas senare historiska betydelse kommer in i bilden, smygande och krypande till en början, men sedan ökande till ett rent creschendo !

Kung Alle och Reidgoterna kom naturligtvis hem så småningom, säger folktraditionen, och fick veta vad Blenda och kvinnohären hade gjort. Så belönades anförerskan med den kostbaraste egendom, och alla kvinnor i Värend fick till evig åminnelse av sin tapperhet i fält de privillegier och friheter som kallats Värends rätt – och som faktiskt i flera hundra år varit verkliga rättsregler och gällande lag, som man åberopat sig på – på riktigt !

Värends rätt hade många regler och paragrafer, men i verkligheten handlade ytterst få av dem alls om kvinnor, men det lyckades man under seklernas gång glömma bort, liksom det faktum att i stort sett ALLA hedniska lagar innehöll lika arvsrätt och del i arv, för kvinnor som för män. Det var bara med kristendomens införande och den mörka medeltiden, som kvinnornas ställning i samhället försämrades, och så är det ännu under alla Monoteistiska religioner – tänk bara på islam, till exempel – ifall ni glömt bort vad Monoteismen automatiskt för med sig.

Men Värendsrättens väsentligaste punkter, skulle ha varit:

  • Man och kvinna har rätt till halvpart var i boet, och gemensam egendom. Vid skilsmässa, tar de ut hälften var.
  • Syster och bror har lika arvsrätt
  • Värends kvinnor skall ha rätt att ha trummor och pipor före sig i bröllopståget, som vid krigsparad, och bära ett rött bälte om livet, som krigsmän och soldater.

Precis som den Hedniska Lucian bär Värends kvinnor än idag just ett rött band om livet, efter det att de blivit vuxna och alltså menstruerar, eller är fruktsamma. Enkel hednisk symbolik, som inte är svår att förstå – även om vissa skulle kalla den för ”kuriosa”. Viktigare är att flera Svenska Kungar på fullt allvar trott på Blenda-Sägnen, och att Blenda helt utan minsta skämt och ironi använts som argument för kvinnlig rösträtt i den svenska Riksdagen – så sent som på 1920-talet

”Om hon inte fanns” kantänka, skulle det alltså ”varit nödvändigt att uppfinna henne” – och därmed punkt slut…

Här en liten kronologi till sist, ur ”Smålands Sällsamheter”

  • 1691 – Sveciaverkets karta över ”Bråvalla Hed” ritas – ett tänkt stridsförlopp utarbetas, enbart med ortnamn, geografi och existerande folktradition som bas..
  • 1693 – Karl XI tillförsäkrar Värends kvinnor deras gamla rättigheter – Blenda är accepterad som historisk sanning, helig och okränkbar
  • 1734 – I 1734 års lag bekräftar den Svenska Riksdagen Värendskvinnornas rättigheter, för andra gången
  • 1743 – En viss prästättling vid namn Colliander disputerar med en avhandling vid Uppsala Universitet. Blenda är historisk sanning.
  • 1772 – Teaterkungen Gustav III stadfäster i namn av Blenda alla Värendskvinnors rättigheter, giltiga för ”evig tid”
  • 1822 – Stagnelius utger dikten ”Blenda” på 246 strofer med blod, romantik, kärlek och död
  • 1841 – Biskopen Esaias Tégner – som har tydlig smak för hedendom – skriver ”Kronbruden” med en Värendsbrud i Blendas tradition
  • 1843 – Karl XIV Johans kröning och den förste Bernadotten firas på Kungliga Teatern i Stockholm med pjäsen ”En Majdag i Värend” med Blenda och kvinnliga soldater. Handlingen kretsar kring arvsrätten, en historisk sanning, giltig för evig tid
  • 1845 Alla svenska kvinnor får i svensk lag automatiskt Blendas och Värendskvinornas giftorätt och arvsrätt, just för att de är svenska kvinnor.
  • 1860 – August Malmström målar sin Blenda-tavla. Ett första tvivel på historiens ”äkthet” börjar födas bland konstkritikerna
  • 1863 – Folkskolans Läsebok utkommer. Blenda-legenden presenteras för generation efter generation av svenska skolbarn
  • 1874 – Dansjö Bränneri på Blendas gamla krigsskådeplats börjar tillverka ”Dansjö Blenda Pounch”. Hon kommersialiseras i Punsch-patriotismens namn…
  • 1876 – Kungliga Svenska Operan har premiär på Operan ”Blenda” av PA Ölander. Hon är nu omtolkad till legend, inte faktisk historia
  • 1882 – Samma Opera spelas i Paris – en enorm succé enligt svenska journalister, men den spelas aldrig mera där…. av någon anledning

Nu har vi ”Lagertha” och Hollywood… Historien upprepar sig – men källkritik och kritiskt tänkande, är fortfarande lika viktigt i dagens mediabrus…

Rapport från ”Landet Löfvén” – FÖRNEDRING ända in i DÖDEN medan SVERIGEBILDEN förändras….

av

Källa: Politico, EU

Att förändra Sverigebilden anses numera brottsligt, enligt ännu ett havererat lagförslag, som en viss Morgan ”Mollgan” Johansson lagt fram. Hans lagförslag skulle – om det alls gick igenom – ha betytt dödsstöten för all yttrandefrihet som vi känner den, och i dagarna har lille ”Mollgan” förstås varit aktiv igen, eftersom han sorgligt nog fortfarande tillåts vara Justitieminister i det här landet, tillika Stefan Löfvéns högra hand på ett sätt som inte ens Anders Tegnell kan matcha..

Men – för all del – nu skall jag inte föregripa en pseudodebatt, som Regeringen själv lyckats utlösa, även om jag förmodligen kommer att ge mig in i just den debatten redan i morgon… Det intressanta med pseudodebatten, förresten; är att den utlösts på Regeringens egen direkta order till media – ”Paolo Roberto må ha hål i sin själ, men TV 4:s journalister har hål i huvudet” som Enköpings-Postens chefredaktör sa i en ledare på sidan 2 härförleden… Problemet är bara, att Regeringens egna Poliser varit mycket mer inblandade i hela härvan, och legat bakom väsentliga delar av den, snarare än några TV-kändisar.

Vad vida viktigare är, är nämligen Regeringen Löfvéns totala misslyckande ifråga om att hantera Corona-pandemin – för nu har den obehagliga sanningen börjat sprida sig även utomlands. Och Sverige-bilden ÄR redan förändrad. Det kan Regeringen Löfvén och dess hantlangare inte stoppa, hur mycket de än bluffar och försöker.

Den Store Svetsaren själv uppges i dagarna ha sagt, att han tycker det är ”spännande” att se efter hur många etniska svenskar – och andra – som ska dö – något han själv i direktsändning omedelbart försökte ändra till ”intressant”. Och därmed citerade han nästan direkt en viss Tegnell, ”the tail that wags the dog” som lagt orden i Statsministerns mun, enligt vad som redan avslöjats i alternativa media. Vi andra vanliga dödliga, som måste leva i den skit herreklassen skapat, tycker nog att deras underliga ordval är en smula olustigt.

Sir no Sir ! Sadly, these figures are no longer correct, Mr President Sir !!

Our Swedish dead number more than 4220, and the per capita death rate is the fifth highest in the World, 405,1 dead per million inhabitants, as compared to the US figure of 302,3. Furthermore, may I kindly suggest that you or your administration would condescend to take part of the information stated below…

Till och med Donald Trump, ”over there” kan med egna ögon se och uppfatta något av vad som pågår här, i detta vårt eget land – som vissa redan är på god väg att ta ifrån oss. Vad den svenska debatten kommit att handla om den senaste veckan, är inte bara de närmare 30 000 svenskar som fortfarande behöver intensivvård eller annan sjukhusvård (enligt de senaste siffrorna för dagen) vilket – medtaget det utfall amerikanska experter redan beräknat så sent som igår (12 % av de insjuknade DÖR garanterat, även MED sjukhusvård av den typ man erbjuder i Sverige) – det innebär att vi kommer att få minst 3600 döda ytterligare, innan den sk ”första vågen” ens är över – ifall vi tror på överslagsberäkningar och sk ”rak trendframskrivning”. Detta betyder minst ca 8000 döda, förmodligen innan nästa månad är slut, och det kan jämföras med den senaste lilla amatör-prognos om 7000 offer jag gjort i den här bloggen, när jag senast förutspådde vad som komma skall. Utan att ge mig själv för mycket beröm, tror jag faktiskt mina egna slutsatser är lika goda som någonsin herr Trumps, och vore jag amerikan, skulle jag i det här läget förmodligen rösta på honom…

Nej, debatten i Sverige har den senaste veckan mest handlat om den här mannen, och hans tiotusentals etniskt svenska olyckskamrater.

Det här är Jan Andersson, 81 år gammal, som är rullstolsbunden tack vare blodpropp i benen sedan flera år. I veckan uppdagades det hur man försökt mörda honom på det äldreboende där han bor, för något annat än mordförsök kan man nog knappast kalla det. Lyckligtvis hade just Janne Andersson anhöriga, i det här fallet hans son Thomas Andersson, som lyckades rädda honom i tid, och stoppa den sk ”palliativa vård” (morfin och droger som gjorde 81-åringen fullständigt förvirrad, medan han höll på att sakta kvävas i Corona, helt utan syrgas, dropp eller annan enkel behandling).

Tusentals svenskar i samma ålder har inte haft samma tur – för de saknar anhöriga som kan kämpa för deras rätt och som vi alla vet beordrade vår Statsminister oss alla att genast ”ta avsked” av alla våra äldre anhöriga i ett direktsänt TV-tal till hela nationen, så sent som före denna påsk. Myndigheternas ”strategi” innefattar även eutanesi – och det har man klargjort, redan från första början. Fler än jag har upptäckt det. Även krönikören Erik Bjrön-Rasmussen, till yrket läkare, vittnar på sajten ”Det Goda Samhället” om sakförhållandena, om Svensk Socialdemokratis alla lögner, om hur den svikit sitt eget folk, och om hur det vackra talet om ”allas lika värde” förvandlades till meningslöst struntprat i Stefan Löfvéns och Socialministerns mun. Han hoppas att ”en ny Fogelström” eller Strindberg skall uppstå ur intet, som skildrar sanningen och hur våra gamla långsamt torteras ihjäl och får dö kvävningsdöden, medan jag hoppas på mycket mer än så – rättvisa för vårt folk, inte minst..

Medan eliten hånflinar åt kändisars påstådda sexköp, dör våra äldre som flugor… En korrupt ideologi som svikit sina egna ideal bär skulden… ”Folkhemmet” har förbytts i dekadens

En annan läkare, professor Yngve Gustavsson, som är expert på Geriatrik med mer än 30 års erfarenhet, har tillsammans med sonen Thomas Andersson framträtt i Statstelevisionens sk ”analysprogram” åtta dagar och förklarat situationen:

– Att undersöka patienter via telefon och ordinera en behandling som är avgörande för om man ska ha en chans att överleva eller om man i princip döms till att dö är under all kritik och läkaretik. säger geriatrikprofessor Yngve Gustafson. Av dem som vårdats på geriatriska kliniker för covid-19-infektion har 70-80 procent skrivits ut levande, antingen till hemmet eller tillbaka till äldreboendet. På äldreboenden har man i princip bara ordinerat palliativ vård, vilket innebär att man får morfin, midazolam och haldol för att förhindra att man blir illamående och kräks av morfinet. Det är en behandling som näst intill 100 procent säkerligen leder till döden. Att ge både midazolam och morfin hämmar andningen. Har du svårt att andas får du snabbt en sådan syrebrist att du dör.

(Aftonbladet 2020-05-21)

I TV har Professor Gustavsson också sagt att han fått hundratals mail, telefonsamtal och vittnesmål från anhöriga, som berättat om vad de själva fått uppleva, när deras fäder, mödrar och äldre anförvanter togs av daga – enligt vad som är eller skall vara en fastställd policy från Myndigheternas sida – och i uppenbar konflikt medpåståendena om ”allas lika värde”…

Kom ihåg att Jan Andersson var nära att mördas. Han blev efter ett enda telefonsamtal ställd på listan över de som skulle dö…

Istället fick sonen Thomas Andersson veta den 7 april, då han ringde boendet för att be att pappan skulle få dropp med vätska och näring, att pappan var nära döden. Thomas uppmanades att ta farväl. – Pappa var alldeles borta av morfin. Att inte ge basal understödjande behandling för äldre som drabbas hårt av corona, men istället morfin, det är klart att de dör då. Personligen tycker jag att det är aktiv dödshjälp. Hade det inte varit för oss anhöriga hade de tagit livet av farsan, säger Thomas till DN.

(Aftonbladet 2020-05-21)

Vittnesmål från många andra källor finns också. Jag har redan berättat för er om läkaren Jon Tallinger och hans kamp för rättvisa i dagens Sverige – Landet Löfvén – för vem är det som bär det yttersta ansvaret – är det inte Socialministern, och alla de andra Ministrarna som godkänt detta nationella program – men med vilken grad vetskap om vad det skulle leda till ?? Kan någon egentligen – som en känd Statsminister – svara ”Vi såg det inte komma…” eller ”Vi tillsätter en utredning” inför vad som skett – även om utredningen uppenbarligen redan är igång, via frivilliga ingripanden och åtgärder…

Hej

Mitt namn är Thomas Hofman och jag är ett av sex barn till Rita Hemsén 77år som avled av Covid 19. Min mor bodde på Bergmästargården som är ett korttidsboende i Gävle. Där testades hon positiv för Covid 19 trots att boendet varit stängt för besökare tre veckor bakåt i tiden efter smitta bekräftades. Vi skulle ju skydda våra sköra och äldre, men trots det så blir hon och flera på boendet smittade. —

Det finns så många obesvarade frågor som varför börjar man ge morfin utan anhörigas vetskap? Varför erbjöds hon inte sjukhusvård? Detta beslut tas av en läkare på distans via telefon. Ska inte en läkare undersöka patienten innan man beslutar om palliativ vård? Kontaktar man inte anhöriga innan man beslutar om palliativ vård? Är inte kontakt med anhöriga en av hörnstenarna i palliativ vård?

På tisdagsmorgon kl. 04.30 får jag ett telefonsamtal från en av mina syskon som meddelar att mamma nu somnat in. Bara några dagar innan hade jag haft en långt och bra samtal med min mor och nu är hon borta. Tar första tåg till Gävle och vi träffas mina chockade syskon och jag, samtalen är lika många som våra gråt. Vi frågar oss vad som hände, och hur kunde det gå så här fort med allting. Vi läser i hennes journal att hon under hennes sista 20 timmar hade fått fyra injektioner med 0.5 ml av Midazolam med styrkan 5 mg/ml. Var det den doseringen som tog hennes liv?

– Från Läkaren Jon Tallingers Facebook-sida, 2020-05-26, kl 0854

Så många frågor, så få svar. Kan man – som media – ”flytta fokus” till i sammanhanget helt ovidkommande och sekundära problem typ prostitution, medan Eutanesi-kampanjen fortsätter..

Här och var kan vi också märka andra av ”tidens små tecken”.

Var tog PENGARNA för syrgas och Covid-19 tester vägen ? Ingen som vet, ingen som vet…

Tidningen ”Dagens Juridik” skrev igår, att Regeringen Löfvén försöker reformera Allmänna Arvsfondens regler, samt utbilda dess personal, som visat sig okunnig i konsten att bedöma de ”projekt” som denna ”arvsfond” (en helt unik svensk S-märkt skapelse) skall ge bidrag, bidrag och åter bidrag till.

Kom ihåg hur jag tidigare avslöjat, hur denna mycket märkliga ”Allmänna Arvsfond” hanterar krematorieguld från svenska fattigpensionärers kroppar, och hur Muslimska Samfund och till och med ”Svenska” Kyrkan hela tiden snor åt sig närmare 70 % av krematorieguldet – trots att bara 55 % eller så av svenskarna alls är medlemmar i den, och ännu färre vill ha med den ”Svenska” Kyrkan att göra – för 46 % och mer än numera inte kristna alls..

Förnedring – Islamisering – Eutanesi och Bedrägeri – Ända in i Döden…. (LIKA SOM BÄR eller hur ?)

Skribenten Johan Westerholm har på sajten ”Ledarsidorna.se” så sent som igår skrivit en mycket intressant artikel om hur radikala islamistiska samfund, bland annat det ökända ”Ibn Rushd” fått del av de bidragspengar, som den nuvarande Eutanesi-kampanjen också är med och skapar. Självklart har detta kanske inte varit kampanjens huvudsyfte, men det finns med bland dess högst anmärkningsvärda ”biverkningar” så att säga…

Det bidragsindustriella komplex, S-regeringen med vilja och avsikt har skapat, stöder bland annat radikala islamister som Omar Mustafa och Abdirizak Waberi – och just Allmänna Arvsfonden är en av de stora utbetalarna. Nu säger vår Regering visserligen, att även ”projekt för äldre” eller de som är över 70 år ska få del av den ständiga miljonrullningen, men vi vet ändå hur sanningen om Sverige ser ut-.

”Förändrad Sverigebild” eller inte – men vad som sker, är faktiskt att Svenska Fattigpensionärer förnedras också efter själva döden. Deras kroppar får bekosta bidragsfusket – och särskilda läkare – i många fall från utlandet – få beordra avlivandet av dem… Kom ihåg vad jag sagt om ”Vårdens Taimourer” – och vilka är de vårdbiträden, som befinner sig på äldreboendena ??

I en annan ”Meningsfull tillfällighet” eller ”Meningsfull artikel” rapporterade idag Svenska Dagbladet om hur en viss ”Abu Omar” eller Fader Omar idag hastigt avlidit till följd av Covid-19.

Han är förstås inte identisk med den Omar Mustafa jag nyss nämnde ovan, och inte heller med Mohamed Omar, alias Eddie Råbock som ju ganska ofta brukar förekomma i dessa spalter..

Var finns detta ”Goda Samhälle” numera ? Inte i landet Sverige i alla fall…

Ånej.

”Abu Omar” medverkade i samma nätverk som Taimour Abdulwahad enligt SÄPO, den svenska säkerhetspolisen.  Han var inte personligen med i samma nätverk som ”de nio imamerna” man tog i fängsligt förvar förra året, och som man plötsligt ”inte kunde” utvisa till sina hemländer, enligt vad en viss ”Mollgan” Johansson faktiskt var med och beslutade. I närmare tio år har SÄPO känt till ”Abu Omar” och vad han och många andra pysslat med och fortfarande pysslar med under sin tid i Sverige – och lustigt nog finns många av dem i deras nätverk anställda inom den svenska sjukvården.

Svenska Dagbladet har ”låst” sin artikel om det hastiga och ironiska frånfället i dagens tidning, så jag tror inte ni får en sportslig chans att läsa det själva.

Och själv tiger jag som Särimner, eller förlåt Berlinmuren.

I rest my case, Mr President, I really do. There are those who say we live in an era of confusion. They say things get confused out there. Ideals, the old morality, and practical political necessity. But they lie, Mr President, and we must be merciful towards those who lie. Those – those Nabobs. I hate them. I really hate them.

But never fear, Mr President. I am still here. In my jungle. On my mountaintops and in my forest. In the streets and in the fields. On the landing grounds and on the beaches, and on the frontiers of a completely new war. And I will never surrender. I have never surrendered, and although I’m not exactly an expert on ”moral philosophy” or whatever that is supposed to mean. You know perfectly well what I’m talking about – it doesn’t take a genius or a rake to figure it out. We have met before, I feel sure, and perhaps we will meet again. Not in spirit form. Not as empty voices or the wind in dry grass. Rats feet in a dry cellar.

You see, Mr President; our day of victory will come,and as I remain heathen – as heathen as you are – you have no right to judge me. I do not pray to any gods as prayer is a very christian thing, but I can still wish. All I ask is ten divisions, ten divisions of what you would call moral or upright men, and then; the trouble we are facing right now in this country would be over very quickly. I can promise you that. I am known to those who are with me, as you are with me, Mr President; right now, in this instant. 

Give me the tools, so that I can finish the job. It is all I ask. Preposterous ? Presumptious ? Trumped up ?? Believe me if you will;Mr President, or believe what you will.

Årets Arnjot en präktig ”sope” – Fjolleri och Transvestism i bygdespel på Frösön !

av

Källkritik är viktigt, inte minst när man har med enfaldiga klåpare att göra, likt den aggressiva lilla sekt jag nämnde i det förra inlägget – en liten minoritet av fullständigt urspårade människor, som vill förstöra hedendomen och Asatron för alla oss andra.

Estetik, god smak och inte minst gott förstånd är viktigt det också, oberoende vad man nu råkar syssla med här i livet.

Nåväl.

Arnjot var ett försök att skriva en nationell, historisk opera som ett helt folk och en bygd kunde samlas kring…

Det finns en gammal opera som skrevs av Wilhelm Petterson Berger – på sin tid ! – och som nu för länge sedan urartat till någotslags ”bygdespel” eller till och med dålig fars uppe på Frösön nära Östersund i Jämtland, där den fortfarande spelas, i år som i alla år. Jag talar givetvis om ”Arnjot” – som man redan 1949 försökte revidera och göra om till talpjäs. Petterson-Berger har beskyllts för mycket, bland annat för att vara nazist – vilket han aldrig någonsin var –  och ständiga förkortningar, omtolkningar och travestier i amatör-stil har nästan förvandlat hans verk till total oigenkännlighet, och årets uppsättning är inget undantag.

Det slutade med ”Hem till Midgård” humor, dålig fars, ”Christian belittlement” och ett förlöjligande av våra förfäder…

Nu tycker man att en spenslig kvinna och en tidigare danserska ska få spela den urstarke Arnjot Gelline från Gällö, den manlige och stridbare Jämtländske hjälten, som inte alls var kristen utan Hedning, fast han lät sig kristnas under vapenhot från självaste Olof ”Digre” Haraldsson, den kung som även var känd som Olof Bondeplågaren, och som rättvist nog stupade i slaget vid Stiklastad, sedan han dräpts av Tröndelagens fria bönder, som gick till anfall under ropet ”Fram, Fram Bondemän, Hedna män och Fria män !” enligt traditionen.

Arnjot var så stark, att två man kunde stå bakpå hans skidor och tynga ned dem, medan han utan besvär skidade över de Jämtländska fjällen och Kölen till Norge. Vi får väl se vilka lustiga danser och sceniska krumbukter, som man detta år kommer att försöka använda för att gestalta detta.

Även språket skall förvanskas och fördärvas i årets upplaga av bygdespelet, och dansaren Lovisa Jonasson Dagher har redan i en av Statstelevisionens videos erkänt och demonstrerat att hon inte ens kan uttala ordet ”törhända” riktigt, än mindre förstå vad det betyder, men allt detta uppges ändå vara helt i enlighet med regissören Lidia Bäcks intentioner. 

Helt Ok som Dansare, men en godkänd Arnjot – Nej, skulle tyvärr inte tro det..

Årets ”Arnjot” väntas alltså bli PK – ruskigt mycket PK och ett slags ”Rickard Söderberg” opera – Transor och tidens tecken, får man förmoda – och så fördömer man och ”gör ned” hela Hedendomen som vanligt, och som man alltid gjort ända sedan urpremiären 1910 – för Petterson-Bergers verk är inget annat än en enda stor lovsång till den fanatiska monoteismen.

Varför inte fjolla till det hela ännu mer – och lyfta in DENNE MAN (?) så blir det väl riktigt bra och riktigt riktigt ”PK” på allvar… ?

”Sope” är en norsk folklig term, som vi kanske osakligt påminns om i sammanhanget

Ok, nu ska jag väl inte döma ut stackars Jonasson Dagher på förhand – hon kan ha goda intentioner – även om jag tror vad jag vill om diverse regifenomen – årets uppsättning uppges förresten inte bara spelas på Frösön i verkligheten och inför publik, som man alltid gjort – den ska i Covid-19 tider också finnas i videoversion och för ”sörlänningar”. Travestier, parodier, Förkortningar och täta faktafel – ja vad allt har inte Arnjot används till genom åren… Petterson-Berger hade intentionen att hans opera alltid skulle framföras av amatörer, och av personer från Jämtland, och den traditionen har man fortfarande inte gjort ned eller brutit – det är väl det enda goda man kan säga om saken.

Vi har fortfarande såkallade ”faktasajter” på Internet för skolbarn, som lär ut ett slags sipp Söndags-skoleversion av Sveriges kristnande – en process som precis som i Norge skedde med hjälp av Våld, Mord, Övergrepp och Brand – vilket också Olav Saga Helga, samt Olav Saga Tryggva klart visar.  Vad klart kristna sk ”forskare” idag skriver, behöver ingen fästa sig vid – för det är så partiskt att man inte behöver ta hänsyn till det.

Olav Haraldsson mördade och torterade människor på löpande band för att de var hedningar och Asatroende, liksom hans företrädare.

Vi kan erinra oss Eyvind Kinnrefva, som dödades medan man lade en het järnplåt över hans genitalier, tills dess hans buk sprack sönder och inälvorna rann ut på marken, samtidigt som de kristna stod runtomkring och vrålade: ”Vill du tro på Kristus nu, Eyvind ?”. Scenen har skildrats av Snorri Sturlasson själv i ”Heimskringla”.

Vi minns alla Sejdmän och Godar, som de två Olaverna dödade genom att binda fast dem vid pålar på tidvatten-skär, så att de långsamt dränktes, och långsamt långsamt plågades ihjäl via kvävning. Platserna där det skett, utpekades inte bara i ”Heimskringla utan av levande tradition i Tröndelagen för knappt hundra år sedan.

Vi minns Raud den Starke, han som flydde till Gylling – enligt en tradition samma bygd som Gällö – och som de kristna dödade genom att sticka ett dryckeshorn i munnen på. I hornet lade nämligen de kristna hundarna en huggorm, som de petade i andra ändan av hornet med en rödglödgad järnten på – och så kröp huggormen ned i Raud hals och bet honom, så att han dog av giftet och tortyren…

Allt detta speglar en levande verklighet, och Kristendomens ständiga korståg, kättarbål, häxförföljelser, skamstraff och Mellan Östern-metoder, är ännu bekanta för envar – och nu har vi dessutom Islam att tampas med, som vi ska se i nästa inlägg.

Men om det, och om den delen av vår och Jämtlands historia får förstås Svenska skolbarn aldrig lära sig, lika lite som teater- och bydgespelspubliken, den som skall få lyssna till ”Intåg i Sommarhagen” och ”Frösö Blomster” samt allt det andra Petterson-Berger skrivit i musikväg. Allt det förtiger man, förnekar, och döljer – medan man stryker över och skyler över med hartassen – precis som Regeringen Löfvén döljer ”barmhärtighetsmorden” och kvävningarna med morfin inom dagens ”omsorg” ni vet – ett kristet folkmord det också – fast i det lilla formatet.

”Arnjot” och andra verk från tidigt 1900-tal ljuger medvetet om kristendomens införande i Norden. Vi vet av många bevarade källor, att det var en process om fördes med tortyr, förtryck och våld av en despotisk kungamakt. Mot den stod män som Arnjot, och Jämtlands och Tröndelagens självägande bönder…

Somliga Jämtar vill faktiskt ha en FRI REPUBLIK – just den som Olav Haraldsson krossade…

Under Frösö Kyrka – förresten – ligger ännu resterna av det sk ”Västerhus Kapell”– och massor av hedniska jämtars skändade och av kristna plundrade gravar. Under högaltaret lär det också finnas björnskallar, för platsen var ursprungligen ett hedniskt Gudahov, och några andra kyrkor fanns inte i hela Norrland förrän på 1200-talet – Frösö Kyrka, grundad med våld av Olav Haraldsson – är nämligen det enda undantaget, och äldst i Jämtland. Sedan byggdes där inga andra kyrkor på mer än 200 år – rätta mig själva om ni tror jag har fel – och upp till bevis !

På samma plats, ligger också Wilhelm Petterson Berger begravd.

Frid över hans minne.

Den VERKLIGE Arnjot, däremot, väntar ännu på att få sin SANNA historia berättad, och det ÅTERSTÅR väl att se, om små skolfröknar och lekskolemässiga personer i ett bygdespel någonstans alls VÅGAR berätta den…

Vill ni tänka er en bild av den VERKLIGE Arnjot, så tänk THOMAS WASSBERG – med is och rimfrost i skägget. ”Jag skiter i smärtgränsen !” sa han på sin tid…

 

Nordiska Asa Samfundet samlar in 60 000 till Gudahov, och fornseden är I RÖVEN KRÄNGD….

av

Nordiska Asa Samfundet, som Hedniska Tankar alltjämt stöder, går från klarhet till klarhet. Man har idag över 1500 medlemmar i över 16 olika länder, och är i och med det den största organisationen för Asatroende i Norden. Idag kom också beskedet att man snart samlat in mer än 60 000 kronor till sitt Gudahov, som dock är projekterat till en kostnad av 10 miljoner SEK.

Ritningar över enkla Gudahov som inte tar mycket plats och inte kräver miljonbelopp att bygga FINNS redan specificerade, tack vare HEDNISKA TANKAR…Som var FÖRST med detta…(2015)

Vore jag NAS, skulle jag starta Gudahovsprojektet omedelbart i mindre skala, för att sedan bygga på det, och inte tvärtom – eftersom en strategi, som snabbast möjligt ger gott resultat är att föredra framför motsatsen. Man kan jämföra med det isländska Asatrufelagid, vars projekt nu är åtskilligt försenat, sedan en del av statsstödet försvann, troligen via kristna ränker maskerade till ”zuism” och annan New Age, och på grund av att det arkitektritade, mycket innovativa bygge man beställt förstås visade sig mycket dyrare än beräknat.

Det finns också – som jag redan berättat om – ett antal privata Gudahov, inte bara hos Jim Lyngvild i Corinth i Danmark, utan också runtom i Sverige – jag har redan skrivit om två sådana byggnader i Mälardalen… På grund av risken för kristna attentat (som är högst reell) berättar jag dock inte var dessa – och andra, redan till Asatron invigda byggnader – faktiskt ligger…

Men sedan finns då Hedendomens ”fula svans” och de som ständigt gör bort sig, genom att blanda upp med New Age, droger och annat. Jag syftar givetvis på ”forn sed” – ett litet politiskt extremt samfund som idag samlar mindre än 300 medlemmar totalt, och bara har en kärna av 30 eller så aktiva. Ingen människa borde stödja det samfundet, trots dess vackra lögner på nätet, som man inte ska tro på. Inget djur eller ens någon växt borde heller ge det någon form av stöd, förresten.

Redan på 1990-talet påstod fornsedarna att de skulle bygga ett ”tempel” som de sa. (Jag vet, de är och var skrämmande okunniga, och vet inte ens vad verklig Asatro är för något – flera av dem verkar ha tydliga förståndshandikapp, och med förmågan att få något gjort är det också si och så..) Det slutade med total katastrof. En mycket konstifik person vid namn Finn (som i ”Finn fem fel” ) utsågs till att ha hand om ”tempelkassan”, och det framkom så plötsligt, att vederbörande hade gått till ”plattan” i Stockholm och köpt narkotika för alla pengarna..

Idag, över tjugo år senare har ”Samfundet Forn Sed” som de kallar sig fortfarande ingen tydlig policy emot droger, som de tydligen tycker ”ingår” i sin verksamhet.

NAS däremot har tagit avstånd ifrån allt sådant, och har en klar och tydlig policy, mycket beroende på att det var jag själv och ingen annan som tog initiativet till den, samt skrev och utformade den. Vilket Samfund man ska välja – ifall man nu alls behöver välja något – mellan dessa två, tycker jag framgår med all önskvärd tydlighet.

Tjugo år har gått, men vissa står fortfarande och stampar på samma fläck, och kommer aldrig ens över ”nybörjar” stadiet.

Igår fick jag se det här fotot, som uppges föreställa vad som ska vara ett ”Majblot” – något som ALDRIG varit sed, tradition och framförallt inte ”fornt”. Håll med om att det verkar vara fullständigt ÅT RÖVEN VÄNT – för att nu säga det så…

Vinflaskor, röven upp som hos Mohammed – eller vad är detta ?? Tycker ni att det är VÄRDIGT ??

Vi har sett det förr, om och om igen, så fort ”fornsedarna” går lösa. Folk som berusar sig, vinflaskor och liknande, nedskräpning av fornminnesområden, alkohol- och drogpåverkade människor vid bloten – en ren lärobok i ”How NOT to do things” och en mycket, mycket ovärdig religionsutövning – eller vad man nu ska kalla denna groteska sexualhedendom för…

Redan 2010 höll de på såhär.. linfrö och matrester slängda på marken, något som liknar en DDR-flagga och könsorgan samt kukar i lera… Passande – eller vad ??

Jag blir bara så trött. Så innerligt trött av att se alltsammans, så trött och ledsen. Vilka klantskallar, vilka djävla skitstövlar ! Förstår inte de här halvidioterna att de ger hela Hedendomen som rörelse dåligt rykte genom att hålla på som de gör, och att de förstör för tusentals andra ?

Ok – jag är den förste att erkänna att folk väl får hålla på med vad de vill på sina egna tomter, i sina egna hus och hem och i sängkamrarna, och att de har rätt till allehanda utsvävningar under sitt privatliv, utan svek eller fotograferande, till och med.

Men de kunde åtminstone ha den goda smaken – om de nu INTE har någon förbaskad ”smak” eller estetik ifråga om allt annat – än att SLUTA påstå att det här ska vara som en ”religion” eller något för dem, eller ens en sed, och dessutom påstå, att detta skulle vara något ”fornt”…

Månaden Maj är överhuvudtaget INTE forn, eftersom det heter Blomstermånad eller Lövmånad enligt den gamla svenska kalendern, och några ”Majblot” har följaktligen ALDRIG funnits.

Vanadisblot, istället för Valborg, har däremot antagligen firats – och ska man alls fira Freja – eller någon – kan det ju göras med behagfullhet, och på ett smakligt sätt, och UTAN att KÖRA RÖVEN I VÄDRET..

I andra länder firas Hedniska ritualer till Gudamakternas ära med FOLKVETT, HYFS och STIL… VARFÖR kan vi inte göra det här också i Sverige ??

JÄMFÖR ”fornsedarnas” groteska barnsligheter med Nordiska Asa Samfundets blot… det finns en SKILLNAD i estetik, professionalism, ledarskap och utförande…

I rest my case – för som sagt – jag struntar fullkomligen i hur folk bär sig åt rent privat, eller inte bär sig åt, för det må vara var och ens förbannade ensak – men framträder man i det offentliga, och säger sig representera hedendomen, eller lämnar man cigarettfimpar, krossade flaskor, skräp och matrester efter sig på allmän plats, eller annars orenar, för oväsen och larvar sig offentligt som ”forn sed” tyvärr ännu gör, och väl alltid gjort eller kommer göra, nä då RÄCKER det faktiskt för min del.

Falukorv á la Fäbodjäntan, matrester på marken och lite yxor härs och tvärs – Vilka DJÄVLA AMATÖRER !!!

Vederbörande BORDE SKÄMMAS – om Vederbörande alls har något vett – och det är hela saken…

Slutar med en vanvördig visa söderifrån, som jag lärt av någon som heter Lyngvild eller Groving i efternamn (jodå, de finns !)

”Når pigerne vender fissen opp – ja så er der vår i Danmark
og når de alle i fissen slaar en propp – så er de Sgu Vinter i Danmark…”