Medan kunskapskraven hela tiden sänks i den svenska skolan, den allmänna IQ-nivån i Sverige går ned och befolkningen fördummas allt hastigare (hur kan det komma sig, kantro – de statliga utredarna står helt handfallna, och helt utan svar…) kan vi på Hedniska Tankar – utan att imponeras – betrakta vår nuvarande Inrikesminister, Anders Ygeman.

Efter de senaste avslöjandena om Sharia-bordeller i Sverige – framlagda av ”Uppdrag Granskning” och Statstelevisionen, samt om hur muslimska kvinnor i Sverige hela tiden hindras från att ta ut en legal skilsmässa och separera från de män, som misshandlar dem – på grund av att svensk lag tillåter att de ställs under förmyndarskap – så har Inrikesministern upprepade gånger framträtt i TV och Media och föreslagit lagändringar.

Men är han att lita på ? Stannar det vid mer än floskler och förslag, den här gången ??

De är högutbildade. De vill lära sig svenska, arbeta och bidra till vårt svenska samhälle. Men de isoleras av aggressiva, islamistiska sekt-ledare med krav på tillbedjan av en ”allsmäktig gud” medan de misshandlas fysiskt och psykiskt – Och Sveriges ”Feministiska Regering” tillåter stillatigande och apatiskt alltsammans…

Låt oss titta på den nödtorftiga kosmetika Ygeman föreslår. ”Hedniska Tankar” har granskat hans senaste förslag, som sagts innebära att de Abrahamitiska, Monoteistiska och Islamistiska samfunden inte längre skall kunna få några bidrag från ”Allmänna Arvsfonden”. Men ÄR det så ?? Efter en snabb granskning, framkommer det genast att hela förslaget är så ihåligt och falskt, att det stannar vid rena snömoset… Bidrags-cirkusen och det bidragsindustriella komplexet snurrar oavlåtligt vidare, och terror-sekterna låter sig inte hejdas…

SST, den extremt märkliga ”Myndigheten till Stöd för Trossamfund” delade förra året ut 102 miljoner kronor till den fortsatta islamiseringen av Sverige, och olika sorters bisarra kristna sekter, som Jehovas Vittnen, Filadelfia-församlingar typ Knutby, Katolska Kyrkan och många andra – som inte kan inrätta sig efter demokratiska regler, och som heller inte har här i vårt Sverige att göra.

Att stödja religioner med pengar är INTE något samhällsintresse överhuvudtaget, eftersom religion hur som helst är en privatsak. Dessutom är det djupt orättfärdigt och en falsk politik, eftersom sekulära alternativ som Humanisterna, eller Polyteistiska samfund som de Asatroende inte får några bidrag alls, utan utsätts för systematisk diskriminering i islams och kristendomens namn. I andra länder i hela Världen finns inte någon myndighet som SST. Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen är liksom de muslimska samfunden ytterst rika, ja de allra rikaste religiösa organisationerna på vår planet. Ändå fortsätter svensk socialdemokrati att göda dem med pengar – helt i onödan och utan omsorg om statens ekonomi. Argumentet att ”nämen 102 miljoner serru, de e såå lite stålar så, dem kan vi bara ”vaska” och kasta bort hur fan vi vill, helt utan hänsyn till skattebetalare och vanligt folk” och de andra av Ygemans och ”partiets”  floskler, kan vi lika gärna glömma bort. En Regering, som inte visar omsorg om skattebetalarnas pengar är inte värd att få regera; och ifråga om besparingar är det så som det svenska ordspråket säger ”Många bäckar små gör en stor å”

De ”demokratikrav” som Anders Ygeman ställt upp, och som nu framlagts i form av en lagrådsremiss med sikte på att åstadkomma en ny lag fram till 1 Januari 2023, är ingenting annat än falsk kosmetika, och ett stort slag i luften. Inskränkningarna gäller bara Allmänna Arvsfonden, men inte de miljardbelopp SST får kasta bort och ”vaska” varenda år.

Till och med jämfört med andra svenska politiker är Anders Ygeman mycket oärlig, och ljuger nästan rätt ut, eftersom han måste känna till att de åtgärder han föreslår är helt otillräckliga, och inte hjälper gruppen muslimska kvinnor och barn eller andra minoriteter på något enda sätt. Därför för han en falsk, skenhelig politik.

Vi på Hedniska Tankar har granskat den statliga utredningen och vad som framkommer, är verkligen inte snyggt.

Man påstår – på mycket lösliga och illa definierade grunder – att Stöd får inte lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, som agerar inom ramen för verksamheten, 1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker någons grundläggande fri– och rättigheter, 2. diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla  människors lika värde, 3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Detta låter kanske vackert i somligas öron, men vad innebär det ?

För det första är inte alls ”alla människor lika mycket värda”. Detta är en slarvig, oriktig formulering, som inte ens tar upp sådana grundläggande juridiska faktum, att en sjuksköterska eller ett vårdbiträde har mycket större värde för det svenska samhället än en importerad terrorist typ Rakmat Akilov, till exempel. Vad lagstiftaren menar, är sannolikt att alla medborgare har samma och vissa grundläggande rättigheter, men se det är en helt annan sak. Redan där sviker det juridiska omdömet hos utredarna.

För det andra medger den nya lagen också plötsliga undantag från dess egna regler, så fort statsmakten tycker sig finna ”synnerliga skäl” för att fortsatta bidrag skall utbetalas, som det så vackert heter. (Detta framgår klart ur stycke 4 i utredningen, ”överväganden och förslag”) Statsmakten och dess politiker förbehåller sig också hela tiden rätten till tolkningsföreträdet, och kan alltså bestämma vad som ska anses vara en kränkning eller inte.

Exempelvis kan man alltså närsomhelst, hursomhelst påstå att en bränning av Koranen skall vara lika med ”våld” därför att en eller annan extrem islamist tycker det, eller anklaga politiska motståndare för att ha ”diskriminerat” någon, enbart för att man så anser. Å andra sidan sägs det också, att vissa organisationer genomgående skall ursäktas för att de bjudit in föredragshållare som haft ”icke politiskt korrekta åsikter” eftersom arrangörerna inte kände till det i förväg – och vi förstår alla vad det syftar på – de berömda fallen av antisemitism inom islam, och hur det visat sig, att islamska samfund hetsat emot judar.

YG eller rättare sagt IG till Ygeman är ett KRAV – Hur man än vrider och vänder på det…

Vackra ord om allmänna principer och ”lika värde” kan inte dölja vad som pågår, trots den berättigade kritik emot ”hedersvåld” – utövat av islamister – samt vägran att godta skilsmässor, det faktum att vissa samfund och föreningar (även inom Hedendomen, jag tänker då på det ökända samfundet för ”Forn Sed”) vägrar att ge vissa medlemmar utträde, och på falska grunder behåller dem i sina medlemsregister för att få mera bidrag, likt den katolska kyrkan i Norge – samtidigt som man också leder hela samfundet enligt odemokratiska principer, och i uppenbar strid emot god föreningssed.

Den nya lagen ger praktiskt taget inget skydd emot detta, och lämnar också utrymme för mycket svävande tolkningar, som helt skjuter den inledande lagtextens syfte och mening i sank.

Man skriver också – på sidan 20 i betänkandet – och här finns kanske en liten strimma av förnuft hos Socialstyrelsens såkallade ”experter”

Med våld avses fysiska angrepp riktade mot en person. Tvång innebär att någon tvingar någon annan att göra, tåla eller underlåta något. Vad som utgör tvång överensstämmer inte med den straffbara gärningen olaga tvång och det förutsätts inte heller att tvånget gett avsett resultat. Med hot avses, som framgår ovan, inte endast sådana hot som utgör olaga hot enligt brottsbalken. Även sådana hot mot person som inte är straffbara kan leda till att organisationen inte ska vara berättigad till stöd. Det skulle exempelvis kunna handla om en organisation som utsätter anhängare för tvång med anledning av val av livspartner, politiska åsikter eller en önskan om att lämna organisationen.

Man tar också upp, att även psykiskt våld, ”hjärntvätt” och liknande – alltså den kristna ”syndabekännelsen” där vissa individer hela tiden förnedras, tvingas ”krypa till korset” inför hela församlingen och rutinmässigt framställs som ”dåliga” under hot om att de ska ”hamna i helvetet” (typ Jehovas Vittnen samt Knutby Filadelfia) ska vara grund för att vägra bidrag, liksom ”politisk svartmålning” eller falsk tillvitelse, exempelvis organisationer som utan rätt och utan polisingripande anklagar sina egna medlemmar för olika uppdiktade eller påstådda brott (både ”forn sed” och Nordiska Asa Samfundet torde beröras av den bestämmelsen)

Den som hela tiden ”bönar och ber” som de kristna eller påstår sig vara ”syndig” som hos Islamisterna – Islam betyder ”underkastelse” är INGEN FRI MÄNNISKA.

Sådana religioner skall INTE beviljas statsbidrag !!

Jag citerar, och här kunde man ha rensat upp i det träsk av islamistiska och kristna sekter, som härjar i hela Sverige – men nu kan SST FORTFARANDE ge dem miljardbelopp, eftersom lagen inte omfattar bidrag, som frikostigt delas ut av SST;

Inte heller får organisationen eller dess företrädare genom att vilseleda någon, eller genom att utnyttja en enskilds utsatta ställning eller belägenhet, förmå denne att tåla
integritetskränkningar, ge upp sitt självbestämmande eller avstå från att utnyttja grundläggande fri– och rättigheter. Det kan exempelvis röra sig om en religiös ledare, eller en annan företrädare som en medlem har ett lydnadsförhållande till, som upprätthåller informella regler genom hedersförtryck eller som uppmanar en enskild att inte
anmäla en misstanke om brott till polis. Givetvis får inte heller barn utsättas för kränkningar — —

Jämför vad som sägs i detta stycke med de många fallen av pedofili som upptäckts inom den Katolska Kyrkan, eller ”Svenska” Kyrkan i Sverige, och hur man ”mörkat” dessa fall genom alla dessa år, liksom i fallen med muslimskt hedersvåld, ”balkongbrudar” och annat…

Alla dessa goda intentioner hos lagstiftaren riskerar att urholkas i alla fall, därför att man hela tiden inför ”synnerliga skäl” (en formulering som kan innebära precis vad som helst av godtycke – jämför med vad som gäller på arbetsmarknaden, där denna otydliga formulering ofta används i juridiska sammanhang) eller med andra ord att en favoriserad invandrar-grupp, som regeringspartiet vill ha med som ”valboskap” kan få sina religiösa griller och kriminella seder godkända i alla fall – som när det gäller manlig och kvinnlig omskärelse.

Lustigt nog öppnas också för att Koranbränning, civil ohörsamhet, underlåtenhet att inställa sig för värnplikt, svikande av skolplikt eller liknande INTE ska innebära bortfallna bidrag, ty:

Det förekommer att organisationer uppmanar till lagbrott som kan anses vara civil olydnad, dvs. en form av aktivism där vägran att följa lag eller myndighetsbeslut används för att mobilisera till förändring. Civil olydnad har varit viktig inom politiska rörelser som praktiserar icke–våld, till exempel inom delar av medborgarrättsrörelsen i USA. Beroende på vad för slags brott det är fråga om och vem brottet riktar sig mot kan uppmaningar till lagbrott typiskt sett anses innebära ett motarbetande av det demokratiska
styrelseskicket. Vid bedömningen av ett sådant agerande bör dock intresset av en fri opinionsbildning kunna föra med sig att vissa brottsliga ageranden kan anses förenliga med demokrativillkoret.

I och med detta kan även förargelseväckande beteende och Koranbränning tillåtas, och organisationer som utför detta kan alltså i så fall – liksom Rasmus Paludan – erhålla bidrag från den svenska staten, då det alldeles uppenbart rör sig om icke-våld, och civil ohörsamhet. Likaså måste karikatyrer, skämt och ironi vara tillåtet.

Vem kontrollerar vad den här myndigheten håller på med ? Vilka sitter med som handläggare just där ??

SST lämnas fortfarande helt obevakad som myndighet, och ingen utom dess egna handläggare – som i flera fall kan misstänkas för JÄV – SST:s nuvarande generaldirektör är enskild medlem i minst ett av det samfund han ger bidrag till, enligt vad som är känt för Hedniska Tankar – kan – liksom de islamistiska handläggare på SST som själva får administrera bidragen till de organisationer där de finns med i medlemsrullan – helt oberört fortsätta penga -rullningen från statens sida.

Endast Allmänna Arvsfonden är nu undantagen från detta missbruk, men inte SST – som sagt. En mycket underlig tingens ordning, och en garanti för att den nya lagen skapar fler problem än den löser. En statlig utredning, som verkligen ville skapa förändring, skulle utreda även SST och dess åtskilligt ljusskygga och svagt motiverade verksamhet.

För övrigt är det bara Island och Sverige, som alls har någon ”allmän arvsfond” märkligt nog. I alla andra civiliserade stater går pengarna från såkallade ”Dana Arv” direkt in i statskassan, och delas inte ut till religiösa idioter, suspekta sekter och annan bråte.

Det finns bara ETT sätt som I REALITETEN kan SKYDDA KVINNOR OCH BARN från islamisterna och de kristnas FÖRTRYCK – Att KASTA UT dem ur landet och övergå till HEDENDOMEN