Om det nu verkligen är sant, som många gestaltpsykologer och andra hävdar, att siffran sju faktiskt råkar vara ”hårdkodad” in i människohjärnan och nervsystemet, så kan man ju undra vad siffran åtta i så fall har för symbolisk betydelse. Sju-talet har – som vi sett – i massor av kulturer världen över ansetts stå för glädje och harmoni, inte bara i den Nordiska. Symbollexikon och listor över hur människor associerar olika begrepp med varann verkar vara ganska eniga också ifråga om åtta-talet, som i Utharken eller det ursprungliga sättet att använda den 24-typiga äldre runraden står för Hagal-runan, som på gotiska hette Hagalaz och kommer ur samma indoeuropeiska ordrot som det svenska ordet för hagelkorn.
Hagal-runan tecknades ursprungligen på det här viset, och har alltid fått ljudvärdet H, även om den från 700-talet och framåt också kunde ha två ”bistavar” eller mittstreck. Ganska tidigt övergick man emellertid redan på 800-talet att teckna den som bilden nedan visar, och det utseendet har den sedan behållit genom århundradena – en enkel bild av en snöstjärna eller ett hagelkorn, låt vara bildad genom sex och inte åtta stavar…
Också vinterleder genom svenska fjällen och andra enkla ideogram, har genom åren antagit Hagal-runans form. Åtta-talet har alltid stått för det översinnliga, kosmos eller världsalltet, universum som helhet, och kanske är det inte så konstigt att nordborna såg himlens hagel eller den sakta fallande snön, som dalar ned ur evigheten som en symbol för detta. Med Hagal slutar också den första aetten eller åtta-talet i runraden, och talet åtta kan också anses vara bildat ur 2 x 4 = 8, alltså konfliktens eller dualitetens tvåtal, gånger materiens fyrtal – och om man så vill alltså något som står i kontrast till det vanliga materiella, och som pekar emot en övergång till något annat.
Om Ur-runan står för skapelsen och gnistan i Ginnungagap, står hagalrunan eller hagelkornet för själva kylan, frosten och nifelheims krafter. Snöfallet kan också ses som en symbol för en plötslig förändring, övergången från ett tillstånd till ett annat, och runan har också ansetts stå för Heimdall själv, väktaren vid Bifrost, eftersom han också markerar övergången från Midgård till Asgård.
Hagal-runans symmetri användes också för bindrunor, som vi har överallt omkring oss, också i såpass påstått ”moderna” företeelser som företagssymbolen för ”Bluetooth” eller Blåtand
Vi har fyra väderstreck, plus fyra kardinala riktningar på kompassen, alltså NÖ, NV, SV och SÖ. På sjön räknar man åtta glas – sen börjar man om igen, och ett vanligt dygn om 24 timmar låter sig enkelt och behändigt delas upp i tre 8-timmarspass. Nästan alla arméer på jorden har funnit att åtta man är en bra gruppstorlek, som lätt låter sig delas upp i två patruller om 4 man vardera, eller 4 stycken 2-manna par som kan bevaka en plats i 4 riktningar. Redan Romarnas Contuberia eller Tältgrupp, den minsta enheten i deras Centuria om 10 contuberior, byggde på detta.
Symmetrin i Hagal-tecknet bildar också grund för många heraldiska symboler…
I Runatal Hávamáls säger Oden själv att ”Den åttonde jag kan, som för alla är lämplig att lära; när hat uppstår bland hövdings söner, jag botar det brått. ” vilket syftar på Hagals magiska betydelse – att peka emot en högre ordning, enhet och organisation, vars like inte finns på denna jorden.
Hagal-runan har överallt använts för att antyda kosmisk symmetri, jämvikt och en rättvis fördelning.. Här nedan planen till Aggersborg, Harald Blåtands väldiga fästning på Jylland…
Runmagiker som Edred Thorson och andra såg på 1960-talet Hagal-runan som en symbol för urjätten Ymer, och ett tecken, ur vilka alla andra runor kunde tecknas, och såg i den ett tecken för balans, pågående skapelse, pånyttfödelse, vilket kanske också syns i Tyr-runan (som är den sextonde, eller två gånger två gånger fyra) och Fä-runan, som ju är tre gånger åtta, eller om man så vill två gånger två gånger två gånger tre – dualismens tvåtal, kombinerat med tretalet på ett nytt och oväntat sätt.
Hagal liknas i det isländska runpoemet vid en skur av is och snö, och är ”snaka sotr” eller ”ormars sjukdom” eller det ondas fördrivande, en överraskning, likt Heimdals stöt i Gjallarhornet, en uppvaknandets eller varför inte kallduschens kraft, som överfaller människan – kanske både i form av obehagliga eller oväntade överraskningar och omvälvningar.
Freja Ashwynn har menat, att Hagla-Runan också är den första av Hels runor, och att även Naud – den nionde runan och den tionde – Is-runan hör till hennes mörka områden. Hon kopplar också Ord, det förflutnas Norna, till Hagel, men om Hachel, högtyskans ord för Hagel verkligen skulle vara närbesläktat med hagzissa, det urgermanska ordet för häxa eller den som sitter på en ”hage” eller ett stängsel (jämför den äldre Västgötalagens ord om att ”sitta på en fållgrind då båda var jämnskiftade, natt som dag”, alltså dagjämningspunkterna, en annan av årets stora övergångstider) vill jag sjäv låta vara osagt, då det inte går att etymologiskt motivera en sådan härledning fullt ut.
Men vore det så, kan Hagal-runan faktiskt också symbolisera både häxor, Gullveig eller den allra första häxan, och mycket annat. Hon som blev ”tre gånger bränd i den höges hall” och tre gånger sårad med spjut eller stavar – Hagel-runans form består också mycket riktigt av tre korslagda stavar och vädermagi – just häxors förmåga att framkalla stormbyar, snö och hagel – som Torgerd Hörgabrud och Irpa, Håkon Jarls båda trolldomsdiser – gjorde runan till särskilt verksam inom vädermagi, efter vad man trodde.
”Stadhagalder” för Hagal-runan har tolkats som hagelkornets virvlande dans genom luften…
Omvänt kan Hagel-runan tolkas som två Jalkr-runor vända uppåt och nedåt, och det har gjort att man ännu ser den som ett skyddstecken eller bomärke på korsvirkeshus i Tyskland och Hollan, eftersom jalkr eller älgrunan med talet tolv ju har stått för styrka och beskydd.
I viss runskrift har Hagel-runan också använts som en punkt, eller ett skiljetecken, vilket är logiskt med tanke på dess särskiljande betydelse – och även som skyddsruna kan den alltså vara verksam. Den fungerar också som bindruna, och ristad på föremål har den kanske använts för att bevara, eller markera en önskan om fortbestånd, vintern ut, eftersom hagel som sagt oftast associerats med köld och vinter, vilket upprepas i alla rundikter vi känner till, både dem från Norge, Island och de Brittiska öarna.
Tyska media rapporterade för fyra dagar sedan om en undersökning, som den Katolska Kyrkan genomfört inom sina egna led i Tyskland. Det har visat sig, att inte mindre än 3677 minderåriga våldtogs eller utsattes för svåra sexuella övergrepp som minst 1670 funktionärer inom den Tyska katolska kyrkan begick. Bland andra har den ansedda tyska dagstidningen Die Zeit bekräftat uppgifterna, som en tysk biskopskonferens låtit ta fram. Inte mindre än 1429 lokala församlingspräster fanns med bland förövarna, och det är 5,1 % av alla tyska katolska församlingspräster överhuvudtaget – en överraskande hög siffra.
Den katolska pedofilin kryper närmare och närmare Sveriges gränser. Hittills får vi inte höra om vad som försiggått och fortfarande försiggår inuti vårt eget land, för svenska media vågar ingenting skriva, svenska politiker och poliser vågar ingenting göra. Land efter Land – Australien, USA, Irland, Italien visar sig vara inblandat – och nu också Tyskland, ett av våra grannländer. Varför gör EU och EU:s myndigheter, respektive Interpol ingenting ?
De kristna och katolikerna har oerhört mycket på sitt samvete. De har utrotat hela kulturer från vår planet, och våldfört sig på miljontals människor, allt i sin påstått ”kärleksfulle” och påstått ”allsmäktige” Guds namn. Tyska media anser liksom jag, att skulden sitter i själva religionen, i själva kyrkans maktstruktur och sätt att behandla människor.
Något bättre argument för att låta hedna sig, och lämna kristendomen bakom sig, en gång för alla kan vi knappast få ur det dagliga nyhetsflödet. De kristnas offer blir bara fler och fler, och någon gång måste ändå vi svenskar resa oss, och göra slut på de här galenskaperna, som inte hör hemma i något civiliserat land.
Efter Gifu-runan eller Gåvo-runan (se föregående del) kommer mycket riktigt runan Wynja eller Glädjerunan som den sjunde. Man brukar beteckna den som den andra av Frejas båda runor, och som vi snart skall se finns det faktiskt logiska kopplingar eller en lång tradition från väldigt många kulturer som förklarar, hur man kan koppla ihop begrepp som en Kärlekens, men också Krigets gudinna med siffran sju på det här viset – även om allt detta inte är uppenbarat för de som inte insett runornas hemlighet, och inget vet eller kan om det som kallas ”esoterica” eller den fördolda kunskapens väg genom allt västerländskt vetande…
Runan Wynja ser ut som en Kaun-runa, alltså ”Sken” eller brandens och eldskenets runa upphissad på en lång stång eller en ”runstav” med en vimpel på, ett ganska enkelt och lättförståeligt tecken för glädje, så gott som något – eftersom många runor vid närmare eftertanke är ideogram, likaväl som bokstäver. I vanlig skrift, eller enkel användning står de liksom bokstäver bara för enkla språkljud, sant nog – men de har också betydelsen av hela ord, liksom Madr- eller Man-runan kan stå för begreppet ”Man” i motsats till kvinna, ”Laug” faktiskt betyder ”vattendrag” på norröna, ”Hagal” runan för bokstaven H ser de facto ut som ett hagelkorn, med åtta taggar och dess tal är just åtta – som vi också ska få se.
Men siffran sju – var kommer den in i bilden ? Gestalt-psykologer, som undersökt sakens betydelse, har förstås som vi andra lagt märke till att sjuan är ett primtal, liksom siffran fem, och därför har mycket stor betydelse i nästan alla kulturers mytologi. Ända sedan sumererna, 4000 år före kristus, har man talat om ”sjunde himlen” som den sfär där Ishtar, en kärlekens och krigets gudinna, vars blotta namn betyder ”stjärna” tänks befinna sig – och ”i sjunde himlen” är ett uttryck för glädje, som till och med finns i Islam. Vi har fortfarande en sjudagars-vecka av precis samma anledning – sumeriska astronomer uppfann alltsammans – och Ishtar-Aster-Star-Stern-Stjärne-Stjärna vandrade redan tidigt in i de Indoeuropeiska språken när vad som långt senare skulle bli Germaner och till och med Nordgermanska folk fortfarande fanns i centrala Asien.
Människokraniet har sju portar för sinnena, som fungerar som input-organ till den mänskliga hjärnan. Vi har två öron, två ögon, två näsborrar och en mun, som ni säkert kan konstatera allihop, ifall ni inte är harmynta missfoster allesammans. Vi har faktiskt sju sinnen, och inte fem – som många har fått för sig genom medeltidens kristna. Vi har hörsel, syn, smak, lukt, känsel och ett sjätte sinne (som inte är vansinnet) utan det temporal-spatiala sinnet – alltså den förmåga, som får oss att veta exakt var i grannskapet vi är, helt utan att behöva läsa en karta, kombinerat med vår tidsuppfattning – som vi har också utan solljus, och även i ett totalt mörkt rum -och förutom det ett sjunde sinne, som är balansen, eller ”gravitations-sinnet” som ju sitter i innerörat, och de tre båggångarna, och med vars hjälp vi kan skilja upp från ned, och veta var våra armar och ben befinner sig i relation till resten av kroppen, vilket vi kan veta också i totalt beckmörker under vatten – så länge vi bara har gravitation och inte befinner oss i fritt fall, för världsrymden har vi aldrig varit byggda för..
Filosofen John Locke, som levde på 1700-talet, lär ha föregripit moderna experimentella psykologer och minnesforskare. I sitt banbrytande verk ”essays on human understanding” redogjorde han tydligen för hur han stängde in försökspersoner i en sk ”Camera Obscura” eller ett totalt mörkt rum, och öppnade en liten glugg eller ett fönster – förebilden till ögats lins eller slutaren i en modern kamera – och lät försökspersonerna liksom i blixtbelysning försöka minnas, hur många föremål som låg på ett bord i rummet.
Men inte nog med det, kära läsare. Pytagoréerna, de lärda greker som utvandrat till Syditalien på 400-talet före kristus och grundat en filosofisk skola där, mycket påverkade av babylonier, egyptier och andra av antikens folkslag – som var inne på helt samma tankegångar – lärde ut att den ”sjunde himlen” fanns på riktigt, utanför de sju planetsfärerna – man trodde ju just då på sju metaller, sju planeter benämnda Solen, Månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus, fast vi idag ersatt Sol och Måne med Uranus och Neptunus istället, samt ogiltigförklarat Pluto, som inte längre får kallas planet, som bekant. Men – antalet är fortfarande sju. Sju var också det antal mindre gudinnor eller ”Mör” som omgav Freja på Lövjoberget enligt Svipdagsmal, eftersom Eir och ”Aurboda” – av somliga förväxlad med ”Angerboda” – ett helt annat slags varelse som inte har i någon himmel att göra – och medan Pytagoréerna trodde att målet med tillvaron var att förenas med den stora gudinnan i sjunde himlen, till tonerna av ”de sju sfärernas musik” – ett slags osynlig svängning eller vibration i rymden som inget mänskligt öra kunde uppfatta – så lärde sumererna ut att det fanns något som hette ”De sju slöjornas Dans” och som var en ovanligt raffinerad kosmisk strip-tease, som Ishtar själv dansade nere i dödsriket, efter att ha passerat sin syster Ereshkigals eller Hels sju Helvetes-portar, och tagit av sig sju klädesplagg, ett efter ett.
Nuförtiden lär förstås Naturvetenskapen ut att allt sådant här är meningslöst trams och vidskepelse – eller gör den det ?
Atomernas möjliga ”elektronskal” enligt det periodiska systemet är sju stycken – mera kunde tänkas, men de kan inte existera i ett stabilt universum, utan faller sönder av sig själva. I verkligheten finns förstås inga ”skal” runt en ”atom” utan bara elektronmoln, alltså sfärer som går att sannolikhetsberäkna mycket ungefärligt, eftersom det inte går att lägesbestämma elektroner alls.
Visst, nu finns det fysiker som säger – likt Stephen Hawking om det namnet är bekant – att teorin om supersträngar bara är båg, ljug och nys, och att det inte finns en ”unified field theory” som kan förklara livet, universum eller alltihop. Men Musikteoretikerna, som undersökt saken, ger Pytagoréerna rätt på en annan punkt. Om musiken är en av de sju sköna konsterna, sju stora humanistiska universitetsämnen lärdes ut redan på medeltiden, (alltså grammatik, logik och retorik, som behövs för att alls kunna tänka och uttrycka sig, plus geometri, musik, astronomi och matematik – de antika filosofernas och run-mästarnas specialiteter) samt sju kardinaldygder (se Odens galdrar för krigarna i Runatal Havamals, en variant på samma sak) samt sju dödssynder som också uttrycker glädje på sitt lilla vis (om du gillar rajtan-tajtan) och allt detta handlar om olika glädje-uttryck, samt uttryck för mänskligt vetande och beteende i Wynjo-runans tecken (häri ligger den stora hemligheten) så kan det kanske intressera, att man tänkt sig att Världens äldsta musikinstrument, precis som dagens do-re-mi-fa-la-so-ti – faktiskt bygger på en sjutons-skala.
Nästan alla kulturer, hela världen över, är enade kring det faktum att sju toner i skalan är det mest väl-ljudande, som våra öron och hjärnor uppfattar som ”vackert” eller ”skönt” – därför att våra nervsystem är konstruerade så.. Tänk er att någon skulle försöka Beethovens ”Ode To Joy” – själva det engelska ordet ”Joy” för glädje är en variant på Wynjo – i fem-takt, alltså ett-två-tre-fyr-fem istället för det normala ett-två-tre-fyra..
Som ni alla inser, skulle det inte gå.
Det skulle förstöra hela låten, och bli en enda djävla olåt istället, ungefär som ”Forn Sed” versus verklig ”Asatro”, eller amerikanarnas jönseri utanför UTHARK systemet..
NEJ – detta uttalande STÄMMER INTE – för VAD är ”The Higher Self” ? Våra kroppar och nervsystem har en viss logisk struktur. De är INTE ihopsatta efter slump…
Vad bevisar allt detta ? – Jo, något entydigt ”bevis” i naturvetenskaplig bemärkelse är det inte – men ett tydligt indicium.
Att Freja – slutligen – all glädjes upphov – associerades med sju-talet, och fick sin egen speciella runa, föregången av runa sex – sex har också en naturlig roll i sammanhanget är heller inte så konstigt att förstå, ifall man blott tänker efter. De sju möerna på Lövjoberget – vars innebörd jag behandlade i avsnittet om den sjätte runan, och de två extra gudinnor man tänkt sig där, likt de nio muserna på parnassen, är bara lite ytterligare talmagi, liksom det faktum att 1+2+3+4+5+6+7 = 28 – vilket är månens ungefärliga omloppstid, eller längden på en mån-månad, samt – ungefär – (kvinnor är som Freja nyckfulla) längden på tiden för kvinnans menstruationscykel – som är ”hårdkodad” in i hela kvinnohjärnan, och som hon inte kan ändra på, eftersom hennes (gudinne)kropp är gjord sådan.
Vi talar också om sjustjärnorna, Plejaderna, de sju systrarnas vattenfall i Norge, och talet sju har ofta ansetts stå för fullkomlighet, eller en vacker helhet, ja lycksalighet och harmoni. Om Kaun var den kvinnliga sexualitetens runa eller kärlekens grundkraft, Gifu eller gåva dess omsättning i handling på det materiella planet, så kan man säga att Wynjo är produkten av gåvan eller handlingen, och detta blir alltså lust, sexuell glädje, tillfredsställelse på alla plan, och det är vad runmagiker har insett att wynjorunan skall symbolisera.
Det där med VISSA SORTERS ”Stadhagalder” eller att forma runor med kroppen kanske ni ska GLÖMMA – det behövs TRÄNING för att inte HASA NED eller FALLA OMKULL.
Jag SA ju till er att det VAR en Wynjo-runa som skulle bildas här…. (Maul halten und weiter dienen !)
Atrid Grimsson varnar dock för att öven Wynjo kan ha sina negativa aspekter, om njutningen går till överdrift – också Havamal betonar, att det är bäst med måtta och förnuft i allt, och de negativa aspekterna skulle vara en oförmåga att se faror, att inte kunna tänka på annat än sig själv och njutningen med de närmaste, alltså egenkärlek, och själva motsatsen till Gifu-runans offervilja och mycket mer osjälviska kärlek, där själva givandet står i centrum. Grimsson säger också att wynjo eller njutningen står för det barnsliga draget hos Freja, oskuldsfullhet, naivitet, att tro alla om gott, och att se utan att döma, vilket i och för sig kan låta bra, men vid överdrift kan leda till omdömeslöshet, och att man blir lurad.
Humor, självironi och distans har också förknippats med denna runa. Andra runmagiker har påpekat, att wynja-runan ofta ses i bindrunor, och att den inte bara står för familjebildning eller parförhållanden (som i kärleksmagin) utan i överförd bemärkelse för ätter, klaner, grupperingar i samhället (mest slutna grupperingar typ andliga samfund,) och den gemenskap i intresse eller kärlek och vänskap, som olika typer av förening kan ge – Gifu-runan var ju en förening mellan manligt och kvinnligt – men wynjo förenar än mer, och låter föreningen bli ett stabilt förhållande.
Kanske en mera normal form av ”Wynjo” som ”Stadhagalder” eller stående Galder, formad med kroppen. Ta inte i så att ni spricker !!
Freyja Ashwynn påpekar att Wynjo är närbesläktat med det germanska wonne, alltså tränad, längtan, önskan, åstundan, och associerar också runans namn till engelskans Wish eller tyskans wunsch som i önskan, men utan att undersöka om detta verkligen är en etymologiskt riktig härledning. Gorsleben och andra tidiga tyska runmagiker har också varit inne på samma tankegångar. Med sjutalet närmar vi oss slutet på den första aetten, eller runradens första tredjedel, som står för tillvarons grundkrafter – medan de följande tredjedelarna är ägnade först Midgård och sedan Asgråd eller det översinnliga.
Mycket riktigt blir 2 x 7 = 14, vilket är Jalkr, eller Älg-runans tal – den står ju för djurisk styrka, glädjen omsatt på det materiella planet, och sedan har vi 3 x 7 = Laug, eller vattenrunan, glädjen som en slingrande vattnets kraft, kanske vintergatan eller plejaderna, åt Asgård till – eller Bifrosts bro, som leder oss dit..
Wynjo tar till skillnad från Hagall bara upp det positiva i skapelsen, och har tolkats som en mycket positiv och stark, skyddande runa, medan hagall eller Hagel behandlar tillvaron och kosmos ur helt andra och mer negativa aspekter. Jan Fries i Holland, slutligen, kopplar runans namn också till weniz, eller hopp på gammalhögtyska, ”win” eller vinna på modern engelska, och ”winsome”, alltså attraktiv, vinnande – och kanske är valkyrian Sigdrifa i Sigdrifumal, hon som också är Brynhild också en symbol för wynjorunans positiva och läkande sidor.
Det engelska runpoemet tillskriver wynjo enbart positiva egenskaper, inte bara i form av glädje och tillfredsställelse, inte bara för individen, utan också i from av trivsel för hem, hus och släkt, ja till och med trivsel för hästar och boskap. Andra – som de i stadhagalder och runyoga kunniga, har i wynjo sett en avbildning av Ing-rid eller Ings rideska, alltså en man som den stående stapeln i runan, och en böjd kvinna som sitter ovanpå och rider honom…men detta ska vi kanske inte gå in alltför mycket på, ty det är förborgat för de flesta, som inte har sett Freja själv i hela sin härlighet…
Vi avslutar dagens betraktelse, kära förslamning – med ”Ode to Joy” – en sång, tillägnad Frejas runa.. De kloka och allmänbildade av er, känner säkert till varifrån den är hämtad..
Angående förbannelser och liknande fenomen kan man säkert skriva en hel del, och om våra politikers uppförande nuförtiden än mera. Vi har sett ett val präglat utav ohöljt fuskande,de mest groteska anklagelser från diverse håll, och en allt överskuggande brist på samarbetsvilja och en närmast monumental oförmåga att göra det bästa för det egna landet, vilket våra folkvalda i sanning borde göra, eftersom det faktiskt är just precis detta de är till för.
Jag har också uppmärksammat den snart fd Kulturministern, och vilket slags ”kultur” hon kan sägas företräda, även om man inte skall önska ont över folk, ty det är ett renodlat oskick. ”Allt det onda du önskar, skall återgäldas trefalt” säger de flesta Hedniska traditioner, och vid åsynen av en Kulturminister, som önskar döda och utplåna Haitis befolkning, enbart därför att den är fattig, sedan önskar livet ur barn födda till alkoholiserade mödrar, och som till yttermera visso upprepar alla dessa uttalanden i radio och media, i de mest skilda sammanhang, inte bara en gång utan flera gånger, på det mest ihållande vis – ja då ryser jag ända in i märgen – för vad en sådan Minister har för människosyn, tycker jag ändå framgår ganska så tydligt.
Alltnog, på 300-talet, i det romerska imperiets förfallstid, skrev en mycket klok och rationell hedning i staden Pella, Makedonien, Grekland, följande förbannelsetext på en blytavla, vilken han placerade i näven på ett nyss begravt lik, vilket som bäst bisattes på begravningsplatsen nära stadens Forum. Såhär löd texten, som forskare hittade mer än sjutton århundraden senare:
Just as the dead man who is buried here canrea of the Via Latina, neither speak nor talk, so may Rhodine die as far as Marcus Licinius Faustus is concerned and not be able to speak nor talk. As the dead man is received neither by gods nor humans, so may Rhodine be received by Marcus Licinius and have as much strength as the dead man who is buried here. Dis Pater, I entrust Rhodine to you, that she be always hateful to Marcus Licinius Faustus. Also Marcus Hedius Amphio. Also Gaius Popillius Apollonius. Also Vennonia Hermiona. Also Sergia Glycinna
Vad canrea ska betyda, vet jag faktiskt inte, men det kan förstås tolkas som en platsangivelse, ifall det inte är ett anagram på ordet ”arcane” som redan då betydde fördold, hemlighetsfull. Att texten i översättning får upprepa ”nor speak nor talk” beror på att retorik, eller talekonst, alltså konsten att tala inför rätta, eller i politiska sammanhang exempelvis, var högre utvecklad på den tiden, än i vår påtagligt andefattiga samtid. Observera också att Hedningen, som gjort förbannelsen och tagit sig tid nog att rista in den på en blyplatta, och lägga den i en grav, så att den ska bevaras för evigt – sånt gör man bara om man har ett klart och tydligt uppsåt – detta var sannerligen ingen lek, till skillnad från senare tiders påfund att stoppa in papperslappar i kyrkportar (”Pactum Diaboli” således) som klåfingriga ungdomar ännu har för vana.
Dessutom, tillfogade Marcus Licinius Faustus – vars cognomen eller tillnamn betyder knytnäve – skulle lilla Rhodine vara honom allmänt förhatlig, i evigheters evighet – samt också för hans goda vänner eller i alla fall ett antal goda medborgare och kända personer, som Marcus Hedius Amphio, Gaius Popillius Apollonius, Vennonia Hermiona samt Sergia Glycinna. Vi vet inte, men kanhända var de personerna så lokalt kända i antikens Pella – en stad som då som nu hade omkring 2300 invånare – att man inte behövde förklara vilka det var. De två sista av dem bär också kvinnliga namn, och de kan förresten också ha varit gifta med de två nyssnämnda männen, vilket kanhända säger något om Rhodine, och hennes karaktär, även om vi förstås inte kan bevisa något av det – det är en tänkbar hypotes, men inte en hållbar teori – för teori och hypotes är som ni alla vet två helt olika saker. Bedrog hon dem verkligen allihop, och vad gjorde hon egentligen för att förtjäna ett sådant fruktansvärt straff ?
Rhodine har dessutom inget cognomen alls i inskriften, vilket tyder på att hon kan ha varit en person av lägre klass, kanske slavinna – men flera andra blyplatte-förbannelser från Pella utelämnar också efternamnet på den förbannade eller förskjutna personen. Rhodos – vars namn också kan kopplas till Rhodine – var under hela antiken säte för dess allra största slavmarknad – särskilt kvinnliga slavar med ett visst bestämt användningsområde lär ha sålts och köpts precis just där. Öns namn ska komma från ett ord som betyder ”rosenröd” eller något sådant, men även helt andra tolkningar finns att beskåda.
Hon kanske inte skulle ha bråkat så med Marcus Licinius Faustus förresten, för denne fick ju sin upprättelse i alla fall, som vi alla har fått se. På 1910-talet, förresten, lär Rhodine i Spanien och Frankrike ha varit namnet på ett slags huvudvärkstabletter, gjorda på Acetylsalicylsyra, alltså samma formel som i Tyska Bayers mycket mer kända Aspirin, men om detta bara är en kosmisk slump, vill jag låta vara osagt.
Så är det med oss Polyteister. Vi är inte Polygama för den sakens skull, likt somliga, men ni vet ändå aldrig någonsin var ni har oss, och likt Marcus Lincinius Faustus kan vi väcka också de döda och döda minnen till liv, anropa själva gudarna och låta dem gå omkring bland människorna.
Idag är det den 11:e September, ett datum som för evigt kommer att vara förknippat med Islamismens och Ökenreligionernas angrepp på den fria Världen. Elfte september var också dagen efter för den serbiske mördarenMijailo Mijailovics mord på Anna Lind år 2003, dåförtiden Socialdemokratisk Utrikesminister, och förmodligen en av de sista någotsånär kompetenta ledande Socialdemokratiska politiker vi alls haft i det här landet.
Göran Persson, som var Statsminister då, förklarade omedelbart att mordet på Utrikesminister inte skulle ha varit en politisk handling, samtidigt som serben Mijailovic stolt förklarade att han gjorde det hela för Serbien, och bad att få bli placerad i ett Serbiskt fängelse, något som den Socialdemokratiska regeringen förvägrade honom, trots att vi mycket riktigt har ett utlämningsavtal med det landet, och det säkerligen inte funnits den minsta risk för att hans livstidsstraff skulle bli avkortat i förtid, eftersom också Serbien är ett demokratiskt land numera. Vad gäller herr Mijailovic i övrigt, så sitter han troligen fortfarande i svenskt fängelse på svenska skattebetalares bekostnad, trots att han bort förpassas härifrån för länge sen. Minnesgoda läsare kanske minns att jag ägnat honom ett enstaka inlägg, märkt ”angående våra Mangalitzas” i vilket jag klart redovisat, hur jag ser på individer av hans sort.
Kanske var år 2003 året då föraktet för parlamentarismen och demokratin – liksom Nomenklaturans institutionaliserande av den offentliga lögnen fick fotfäste i Sverige på allvar – kanhända inte. I motsats till de Socialdemokratiska lögner vi serverades det året, måste man ju säga att Mord på Utrikesministrar ALLTID är en politisk handling, liksom Valfusk av den sort vi upplever just nu, i 2018 Riksdags-, Landstings och Kommunalval.
Samtidigt fortsätter rapporterna om Valfusket, växande politiskt våld och förföljelse emot vanliga medborgare att strömma in, idag som alla andra dagar.
LÖGN ! Det räcker inte alls – någon kan stoppa in en extra valsedel senare, eller byta ut den… Och så ogiltigförklaras DIN röst….
Oplomberade valurnor och mystiska personer, som lagt ut lappar där personer uppmanats att inte klistra igen valkuverten har observerats över hela Sverige. Lapparna har legat inne i själva Valbåsen, från Alvesta i söder till Märsta i Norr – och även om öppna valkuvert och oplomberade urnor inte är förbjudet i sig hos valmyndigheten, underlättar det onekligen för senare fusk, och missbruk av de demokratiska institutionerna.
En rad märkliga omständigheter har präglat valet. Det senaste är rösträknandet i Enskede och Hägersten, där rösträkningen i skrivande stund, dagen efter valet, inte är avslutad. Ingen kommentar har lämnats om orsaken, men Valmyndigheten har tidigare flaggat för att Postnord inte har klarat av att leverera förhandsrösterna i tid till respektive valkrets. En röstmottagare i Simrishamn stängdes av och polisanmäldes eftersom röstkuverten samlades på hög istället för att läggas i valurnan efter varje röstande.
I Märsta och på ett par platser till har väljarna uppmanats att inte klistra igen kuverten, trots att valkuvert som upptäcks i valurnan förklaras ogiltiga. Det har också rapporterats om att valurnor inte har varit plomberande…
Medborgar-reaktionerna har förstås inte låtit vänta på sig. En del anser – som jag själv – att fusket kanske inte varit så omfattande, men handlat om enstaka mandat, eller procentenheter. Åter andra anser – som en nära vän och tillika kommunal valförrättare, vars uppfattning jag redovisade igår – att det kanske rör sig om så mycket som 5-10 % istället. Oavsett vad är det förstås mycket svårt för oss enskilda medborgare att bevisa vad som ägt rum (Quod Erat Demonstrandum som de hedniska Romarna sa) men då till och med Statstelevisionen igår bekräftat att fusket verkligen finns, är det dags att protestera.
Jag själv har också skrivit på namninsamlingen, och jag vill först som sist uppmana alla läsare av denna blogg att göra likadant.
Att stillatigande acceptera valfusk och tilltagande korruption är detsamma som att ge sitt samtycke till fusket och korruptionen, även om vi vanliga svenskar inte har mycket hopp om rättvisa. ”For the record” och för eftervärlden – vars dom kan bli mycket hård vad gäller Regeringarna Reinfeldt och Löfvén – kan jag säga, att jag själv faktiskt protesterade, och att jag gjorde det via demokratiska och parlamentariska metoder, dvs de få sätt, som ens stod mig till buds.
”Ett vet jag som aldrig dör” står det i Hávamál. ”Det är domen över den döde”.
Mitt samvete är rent. Jag vet inte hur det är med ert, men jag vill inte acceptera vad som händer i vårt land. I dagens ”Godmorgon Sverige” påstås Statsministern ha sagt, att han kategoriskt vägrar att avgå – och att han är beredd att liera sig med varje parti, som låter honom sitta kvar vid makten – utom (SD) förstås.
Kan man tänka sig något djupare inom folkförakt, förakt för det verkliga valresultatet, och förakt för parlamentarismens principer ?
Idag skäms jag som en hund över att vara född i Sverige. Som tur är bor jag inte där längre, utan är fri, men ändå skäms jag. Jag skäms av att vara medborgare i ett land som har blivit ett skämt i hela världen och blivit en akut fara för sina grannländer på grund av en sinnessjuk migrationspolitik.
Ett land vars ledande politiker uppför sig som lögnaktiga och mobbande barn i en sandlåda och som har förbrukat allt förtroende. Perfekt illustrerat av @stegetefter. Det är dessa dårar som folk röstar på:
Stefan vill prata med Jan och Annie som inte vill prata med Stefan. Jimmie vill prata med Ulf men han vill bara prata med Ebba, Jan och Annie. Ingen vill prata med Jimmie eller Jonas men Stefan kan ta stöd av Jonas fast då kommer han inte kunna tala Jan och Annie för de vill inte tala med Jonas. Om Ulf och Ebba skulle tala med Jimmie slutar Annie och Jan prata med Ulf och Ebba och börjar istället prata med Stefan förutsatt att Stefan slutar prata med Jonas.
— —
Jag gav 35 år av mitt liv som officer i Försvarsmakten för att jag ansåg att Sverige är värd att försvara. Jag inser nu att jag jobbade för fienden då fienden hela tiden fanns i landet och inte var Ryssland som vi indoktrinerades att tro. Nu importerar Sveriges regering hela tiden nya stridsdugliga fientliga förband i form av stridsdugliga unga män i tusental. Fyllda av hat mot oss. De är redan nu fler än vad Försvarsmakten har soldater och sjömän.
Det dröjde till 2017 innan jag förstod att korruptionen är som en cancer i det svenska samhället och att även Försvarsmakten var smittad. Det handlar inte längre om försvar av landet utan att göra Wallenberg och de övriga globalisterna lyckliga genom exportstöd för den angloamerikanska vapenindustrin. Sverige är det mest korrupta landet i Skandinavien.
Ja, det där sista får väl stå för Herr Hagenbo – men hur det nu än är – han har ganska mycket rätt i vad han säger, åtskilligt alternativ tänkare som han är.
För de flesta svenskar är det nästan omöjligt att tänka tanken att den trygga och korrekta demokratin Sverige skulle ha blivit korrumperad. Alla förstår att fel kan begås, men skyller det på den mänskliga faktorn – att valfusket skulle kunna vara organiserat och utbrett avfärdas som en konspirationsteori. För så kan det bara inte vara, detta är ju Sverige!
— —
Hur är det med valurnor då, ska de inte vara plomberade?
– Nej, vallagen föreskriver inte plomberade valurnor. Det är upp till kommunernas valnämnder att välja hur de vill ha det. Vi på Valmyndigheten rekommenderar att urnorna bör vara förslutna under röstmottagningen. Vi levererar dem med sigill, säkerhetstejp och annat, men vi har inte rätt att beordra valnämnderna – de bestämmer själva.
Men varför har vi så många osäkerhetsfaktorer inbyggda i det svenska valsystemet? Här ser vi ett antal situationer där valfusk kan genomföras?
– Vi som myndighet styr inte över detta. Vi kan bara förhålla oss till vallagen, och den har riksdagen beslutat om.
Inget system för att kontrollera valfusk
Högsta chef för Valmyndigheten är kanslichefen Anna Nyqvist. När vi äntligen når henne försöker hon först dribbla bort oss med att hänvisa till presstjänsten. Efter en stund går hon med på att svara på den viktiga frågan om hur Valmyndigheten kontrollerar att organiserat politiskt valfusk inte förekommer.
Har myndigheten ett system för att identifiera politiskt initierat valfusk?
– Nej! Svaret är nej.
Medborgare som vill klaga på exempelvis berusade röstmottagare eller försvunna valsedlar, ska de vända sig till kommunens valnämnd?
– Ja.
Det finns 290 kommuner i Sverige – samlas alla klagomål som kommer in till dem i en central databas hos er, så att ni kan analysera om det finns tendenser som pekar på fusk i en viss riktning?
– Nej, huvudsyftet med anmälningarna är att valnämnderna ska förbättra sitt arbete.
Redan på förhand tycks det alltså givet, att ingen som helst form av undersökningar kommer att ske, trots att man mycket väl vet, att valfusk förekommer.
Vad kallas det ? Är det inte just korruption det är fråga om i det här fallet, för varför alls då ha en myndighet som ska övervaka de allmänna valen i vårt land, och se till att allt går rätt till, om den inte kan sköta sitt arbete ?
Således får det nog anses ganska säkerställt, att sådant valfusk verkligen blivit mer utbrett och faktiskt ägt rum, på allt fler platser i landet, även om Polisutredningen nog inte är färdig på ett tag..
Igår var det den dag, som brukar benämnas Friggetunglet eller Friggs nedan i den gamla svenska månkalendern. Tekniske Johansson, min gamle vän och kollega, upplyste mig om fenomenet för många år sedan, då han delgav mig hans egna Värmländska traditioner. Igår var också den dag, som benämns Asatrons dag – den Nionde dagen i den Nionde månaden – och som med tanke på Naud-runans och det stora Odenstalets betydelse – för nio är Odens och ödets tal – firas av Asatroende över hela Världen, och som alltjämnt utgör en viktig helgdag för oss. Slutligen var det också Valdagen i Landet Löfvén, ett land som en gång var Sverige, men som nu mest blivit en dålig parodi på sig själv, och ett Folkhem statt i kaos och sönderfall.
Här och där har spekulationerna om valfusk även gått till överdrift, enligt min mening. Man har påstått, att den ”överbelastningsattack” som inträffade, när Valmyndighetens sajt på https://val.se oförklarligt ”gick ned” under söndagskvällen skulle ha berott på organiserat fusk, och att ”beviset” för detta var att ett visst parti låg på ca 23 % av röstetalet före det ”mystiska” avbrottet (SVT:s programledare uppmanade i sin valvaka – som sågs av miljontals svenskar – alla tittare att besöka sajten – detta var knappast något ”konstigt” – oerhört mycket fulare var i så fall när Statsminister Löfvén själv, flitigt ackompanjerad av den radikala kommunisten Rosanna Dinamarca hela kvällen skällde samma parti för att vara ”nazistiskt”) och sedan plötsligt redovisade siffror kring 17 % strax efteråt. Själv tror jag knappast man behöver genomföra valfusk med så grova och närmast pinsamt övertydliga medel – och väljarna, media och internationella observatörer kan ju ändå kontrollera valsiffrorna i efterhand, så att någon medveten ”justering” från Statstelevisionens eller Myndigheternas sida skett, tror jag knappast är sannolikt.
Makten tillhör Akbar Annie, kvinnan som med sin organiserade Lööf Sharia förklarat, att mer än 30 miljoner muslimska invandrare skall tas hit under den kommande mandatperioden, och att svenskarna skall göras till en etnisk minoritet i sitt eget land, vilket samma Akbar Annie Lööf anser är ”medmänskligt” och en ”vision för Sverige” som hon säger.
Om Centerpartiet byter sida, och går med i en koalition med Kommunister, Socialdemokrater och Miljöpartister – vilket framstår som mycket sannolikt – flera insatta bedömare talar redan på ledarsidorna om Lööfs ”kappvänderi” – så når denna koalition plötsligt 175 mandat, trots att den bara har 49,2 % av de avgivna rösterna.
På samma sätt har faktiskt SD samt de övriga av Alliansens partier faktiskt 50,8 % av det totala röstetalet (kontrollera själv hos Valmyndigheten, om ni inte tror mig ! ) men de får ÄNDÅ bara 174 mandat, på grund av hur orättvist och uppenbart partiskt mandatreglerna är satta..
Inget vidare valfusk behövs, för redan själva valsystemet i sig garanterar, att det blir uppgjort på förhand.
Detta är ANNIE AKBAR ! Snart införs LÖÖF SHARIA ! Sieg Heil, lilla svenska, Inshalla, lille svensk !
I år förklarades på något mystiskt sätt inte mindre än 79 193 avgivna röster som ogiltiga. Detta var drygt 1,2 % av den totala röstesumman, och det är inte oväsentligt för valets utgång, eftersom det är mycket jämnt mellan blocken. Som alla goda medborgare kan misstänka, är det framförallt här det valfusk som OSSE redan konstaterat, antagligen sattes in – och inte alls under SVT:s valvaka. Under 2014 års riksdagsval däremot, ogiltigförklarades enbart ca 56 000 röster – ni kan själva kontrollera om ni inte tror mig.
Dessutom var valdeltagandet 2014 så högt som 85, 1 %, medan det i år bara uppgick till 84,4 % – inte mindre än 15,6 % av de röstberättigade röstade alltså inte – mycket ofta kanske för att de gett upp allt hopp om rättvisa – framförallt bland etniska svenskar – som aktivt missgynnas av C, S, MP och flera partier – har ”valtröttheten” och rädslan för det ökade politiska våldet och den ständigt närvarande ”rasist-stämpeln” varit stor.
Som ett resultat av S och C:s ”hatpolitik” blir allt fler och fler politiker med etniskt svensk bakgrund angripna i det offentliga, och på öppen gata. Det politiska våldet sprider sig i Landet Löfvén… Ann Heberlein, till exempel, kandiderade för (M) men blev ändå kallad ”rasist” osv…
Mycket kan hända ännu, men det är mycket mer sannolikt att ”Akbar Annie” tar tillbaka sina ord om att aldrig bli stödparti till S, än att hon sätter sig i en regering som består av de borgerliga partierna, plus SD – vilken faktiskt skulle få 201 mandat – och därmed kunna ge vårt land och folk vad det länge saknat, alltså en politiskt stabil, Sverigevänlig majoritetsregering, och inte en ständigt vacklande, svag minoritet, som styr helt utan att representera något folkflertal.
Ni ska se, goda medborgare. Oavsett vilka märkliga koalitioner som nu kan uppstå, har vi inte mycket hopp – mer än att uthärda fyra nya år av riots, bildbränder, gruppvåldtäkter på svenska kvinnor, hat, ”ensamkommande” brottslingar, växande kriminalitet och politiska slagsmål – överallt i Sverige, överallt i hela samhället.
En liten VARNING till herrarna och damerna i Nomenklaturan… FOLKET ser vad ni gör ! INSTANT KARMA IS GONNA GET YOU !!
Nomenklaturans problem är däremot – som alltid – att det politiska våldet snart kan slå tillbaks emot den själv – och att hela våldsspiralen kan dra samhället med sig in i en avgrund, som hotar att förgöra det inifrån. Nu är det nog inte alls läge att vara alarmist, eftersom svenskarna är ett mycket trögtänkt och trögrörligt folk, men till slut kommer opinionen ändå vakna – och nyval kan mycket väl dyka upp på horisonten, även om dessa fyra skräckens år som kanske kommer bara börjat…
Vi har redan sett hur dessa celler varit aktiva i Växjö, i Botkyrka och på många andra platser, där valfusk till förmån för ökad islam redan förekommit.
Frågan är väl om KD, med sin ovanligt falska partiledare Ebba Busch Thor är så mycket bättre. Det mest skrämmande av allt med det senaste valet, är att det nu sitter partier med mer än 6.4 % väljarstöd och öppet argumenterar för att det ska vara ”ren ökenlitteratur” som Bibeln och Koranen som ska vara det styrande i Svensk politik.
Överallt ser vi hur våldet emot etniska svenskar och svenskor växer i samhället… Och de skyldigas identitet är väl känd…
Själv tror jag som bekant på det jag alltid kallat Fredligt Civilmotstånd, och ett Kulturbärande från oss svenskar. Hednisk Satygraha, kanske vi skulle kalla det med ett annat ord. Jag tror att många av oss inte kommer acceptera att låta oss toppridas av Akbar Annie, Stefan Löfvén och den både djupt rasistiska och mycket farliga ideologi de representerar.
Satygrahas och Asarnas väg står alltid öppen, men det är få som ens varseblivit den…
Otrampad ligger visdomens och fridens väg. Men fler och fler kommer att vandra på den…
Från Stenar Sonnevang – en av grundarna av Nordiska Asa Samfundet – har idag influtit följande kommuniké. Även om han – som väl även jag – är upprörd över det politiska fusk, det schackrande och fula manövrerande som vi ser omkring oss – ger vi inte tappt – och undviker att ta någon särskild ställning för något enskilt parti.
Så mina vänner var valet i Sverige över för den här gången. Kanske kan det bli ett omval.. kanske inte.
Det är för mig förvånande hur ALLA undersökningar skulle ha så fel precis in på själva valdagen.
Jag är övertygad om att det har genomförts avancerat valfusk. Kanske även inne på val.se. Att deras maskiner/servers skulle krascha och enbart kunna rapportera till SVT känns mer än en slump. Jag tror inte på slumpen. Jag har arbetat som valförrättare och vet att systemet inte är perfekt. Fler bör skriva upp sig och agera valförrättare för att säkerställa att det inte myglas i vallokaler.
Så nu mer än någonsin känner jag att jag kommer arbeta hårdare för Asa-samfundet. Inte som en politisk kraft då vi är opolitiska. Men som en kultur och traditionsbärare. Att bevara och stärka vår tro och kultur, att bevara våra seder och bruk. Allt detta kommer bli viktigare under dom närmsta åren då jag känner att polariseringen och splittringen i samhället kommer öka kraftigt.
Är ni inte redan medlemmar så gå med i Nordiska Asa-samfundet.
Vi hjälps nu åt, mer än någonsin, att bevara vår nordiska kultur, vårt nordiska synsätt. Tillsammans. Vi bär vår egen kultur. Vi måste vara dom som värnar vår egen kultur, tro, arv, traditioner och ursprung.
Ingen annan gör det åt oss!
Håll hammaren högt Fränder och Fränkor
HELL!
Stenar Sonnevang, 2018-09-10
Jag vet att många etniska svenskar därute oroar sig för vårt lands framtid – liksom Stenar, och var det ska bli av oss – men kanhända måste det bli värre ett tag, innan det slutligen kan bli bättre. ”I elfte timmen få de svenske hjälpen” säger att gammalt ordspråk, och det har aldrig varit mer aktuellt än nu. Ändå ser jag själv emot framtiden med tillförsikt, för både förnuftet självt och gudarna kommer slutligen stå på vår sida.
God moral och etik – frånvaro av politiskt våld – medborgarsinne, ansvarstagande. Allt det, som våra politiker och styrande saknar.
Tor Hjälpe och Vige !
Vi ska bära våra TORSHAMMARE högt – och höja våra röster över slagorden, över rasisternas skränande, över de falska stämplar som trycks in i pannan på oss.
Vår väg går inte emot en missnöjets vinter, men Makternas väg emot en ny vår.
Hon har på fullt allvar stått rakt fram i bland annat Sommarprogram i Sveriges Radio samt inför den Kristna dagstidningen ”Dagen” och om och om igen berättat hur hon bett till Gud att han skulle döda fattiga människor och barn på Haiti, till exempel.
Hon vände sig till Gud med vädjan att döda de fattiga människorna – för att deras liv ”ändå kommer att vara ett helvete”.
I intervjun till tidningen framställde Bah Kuhnke sin önskan som en humanitär gärning och som någonting som hon kallade ”trosupplevelse”.
Det är sant, jag gick bakom ett skjul och bad ”Gud du måste släcka deras liv, för deras liv är ett helvete och det kommer att bli ett helvete. Det finns ingen ljusning. Så jag ber dig snälla, snälla Gud, ta deras liv”, berättade hon för Dagen.
I en senare intervju till SVT – i rollen som statsråd – bekräftade kulturministern citatets äkthet och förklarade att upplevelsen hjälpte henne att ”ta tuffa beslut” i sitt liv.
Vad menade kulturministern med sin önskan?
Återspeglar detta uttalande Miljöpartiets syn på biståndspolitik?
Finns det en moralisk dimension i att – som privilegierad person från västvärlden och representant för Miljöpartiet – önska livet ur mindre bemedlade människor på det här sättet – och sedan använda detta för sin egen marknadsföring?
I slutet av dagen meddelade Anna Söderström att kulturministern avböjer att svara på frågorna eller kommentera sitt uttalande.
Samhällsnytt har även varit i kontakt med flera representanter för Miljöpartiet för att ge partiet chans att kommentera ministerns uttalanden. Efter flera försök fick vi till slut ett svar från Miljöpartiets pressekreterare Nicole Goufas:
– Det besked jag fick är att vi avböjer att kommentera.
– Samhällsnytt 28 Augusti 2018
Hur kan Sveriges Regering – eller någon annan Regering i Världen – ha en minister som rakt fram står och ÖNSKAR LIVET UR MILJONTALS MÄNNISKOR ? Är DETTA den berömda ”Feministiska Utrikespolitiken” som vi hört så mycket talas om ??
Rent generellt tycker inte jag att vi ska ha en Kulturminister, som önskar döda och ta livet av miljontals människor i främmande land. Det kan påverka våra förbindelser med omvärlden högst negativt, som man förstår, och människor med Alice Bah Kunckes kultur- och människosyn ”platsar” inte i någon Regering överhuvudtaget, allraminst i ett land som Sverige. Det MÅSTE vi ändå slå fast, en gång för alla, om inte annat för de fattiga barnen i Haitis skull. I ett fall av de mycket märkliga uttalanden om den kristna tron, som Ministern gjorde redan 2010, ska hon också ha bett den kristne Guden ta livet av barnen till en alkoholiserad mor. Allt detta på Haiti, men man kan ju fråga sig om hon då också vill ta livet av barn till föräldrar med problem hemma i Sverige, eller hur hon egentligen resonerar, givet sin ”Miljöpartism”.
Kom ihåg att TOR – styrkans Gud – också är barnens och de Värnlösas beskyddare..
Hur ska man nu se på en sådan Människosyn och en Värdegrund som dessa Miljöpartister har – givet ett Hedniskt perspektiv ?
Också enligt Asatron ses sådana önskningar som något väldigt ont, eftersom det rör sig om förbannelser, inte om välsignelser.Många gånger har dock de kristna använt sådant i sin egen religions namn, vilket vi också ser av den svenska Kulturministerns dåliga exempel, av hennes ord, tankar och gärningar. Hávamál betonar istället, att man aldrig någonsin ska önska något dåligt över någon, eller ens prisa någon som lycklig, respektive olycklig, eftersom detta är synnerligen oklokt.
Även barnen till en alkoholiserad mor, eller barn till någon annan medborgare med problem – oavsett vad slags problem det nu må vara – kan ju växa upp till fullvärdiga medborgare så småningom, och att döda barnen bara för att deras föräldrar har problem – är det ens ”kultur” ?
Hávamáls ord om ”Domen över död Man” (”Domr daudan Vern” står det i originalet, och värn betyder här värnare, alltså en person som utfört sitt värv väl, oberoende av kön eller ålder) är en av dess mest felöversatta och feltolkade passager, för den slutliga domen eller rättare sagt omdömet om någons liv tillhör inte oss människor, utan gudarna. Där står också att läsa, i den 81:e strofen:
At kveldi skal dag leyfa,
konu, er brennd er,
mæki, er reyndr er,
mey, er gefin er,
ís, er yfir kemr,
öl, er drukkit er.
I min egen översättning: ”Först på kvällen skall du dagen lova, hustrun; när hon bränd är; spjutet, när det kastat är; mön, när hon är din; isen, när du kommit över, ölet, när det är drucket”
Detta betyder, att vi inte ska sätta oss till doms över barn, till exempel; eller döma bort friska och livsdugliga individers liv som totalt onödiga, på det sätt som vår ”Kulturminister” gör, för det ingår inte i den Nordiska kulturen.
Study Hard !
Havámál betonar också i sina kända ord ”föga hjälp ger ett lik” (nytr margi nás) om att det knappast lönar sig att införa ett sådant samhälle, som vår sk ”Kulturminister” förordar, ty:
Haltr ríðr hrossi,
hjörð rekr handar vanr,
daufr vegr ok dugir,
blindr er betri
en brenndr séi,
nýtr manngi nás.
I Min översättning: ”Den halte rider hästen, hjorten vallar den handlöse, också en döv kämpar och duger. Blind är bättre än bränd, föga hjälp ger ett lik”. Denna strof, till ordningen den 71 sägeer att oberoende av handikapp, förstår de dugliga människorna alltid att höja sig över vardagen, och bli allt de borde kunna bli. Samtidigt betonar strofen också, att alla måste hitta sin rätta plats, givet gränserna för deras förmåga. En svårt förståndshandikappad, kristen eller ”Vänsterbliven” person kan aldrig någonsin tillåtas bli Minister, till exempel.
Den handlöse duger till herde, och en halt kan ta sig fram med en häst. Livet är alltid värt att leva, men varje människa har ändå gränser, och sin rätta plats. Därför skall man heller inte önska livet ur någon eller några, hur hopplöst deras liv än må te sig, sett från utsidan eller ett Ministerligt Von Oben-perspektiv. Människor är ofta småaktiga, och dömer ofta småsint och småskuret, men gudarna ser till helheten (”Litilla stranda, Litilla Saefa, Litil ero gerds guma” = små stränder, små vassruggar, små är människornas sinnen, och halvt är släktet, nu som förr”)
Vi ska heller inte se ner på de fattiga eller de värnlösa, eller de som växer upp under små omständigheter, ty – se strof 36
Bú er betra,
þótt lítit sé,
halr er heima hverr;
þótt tvær geitr eigi
ok taugreftan sal,
þat er þó betra en bæn.
”Bo är bättre, om än det sig litet ter – Hemma är Herre envar. Om man blott två getter äger, och tångtäckt ruckel, så är det ändå bättre än bön”
Forskare har tvistat om det står ”taugreftan” i originalet, eller ”tangreftan” – alltså ett tak eller en takstol som är sammanhållen av rep (”taug” eller tågvirke) eller möjligen ett tak, vars rafter eller bjälkar är täckta med tång, som en eländig koja på stranden.. Detta spelar mindre roll, men helt klar står själva innebörden: En person som verkligen arbetar, och som INTE lever av allmosor eller böner, honom eller henne kommer det alltid att gå bra för, oavsett bakgrunden, oavsett om man så bara har två getter eller en fattig hydda att föda sig med..
Detta har STOR bäring på Haiti, och för människorna där, i alla fall som jag själv i egenskap av en Asatroende Hedning ser på saken.
Till och med den som vuxit upp i en eländig koja förmår skapa något – om han eller hon VILL ARBETA och bygga upp sin tillvaro igen – Det är vad Hávamál lär oss…
Gång på gång betonas det i Hávamál att man ska vara ödmjuk, nöjd med lite och god emot de fattiga, och inte önska livet ur dem, för som det heter i en annan översättning:
Ej är en man i allo osäll,
fast usel hans hälsa:
en är säll af söner,
en annan af fränder,
en tredje af fulla visthus,
en fjärde af gagnande gärning.
Det är inte alls som den svenska ”Kulturministern” tror visar forskningen. Människor på Haiti, i Afrika eller annars kan vara mycket lyckliga, trots materiellt torftiga förhållanden
Somliga ”blir dårar av gods” säger Hávamál, och materiellt välstånd är inte detsamma som lycka eller olycka. Människor kan vara lyckliga på grund av sin släkt eller sina nära och kära, om de så har aldrig så många alkoholiserade mödrar eller något. Det är helt enkelt inte värt att ta livet av dem bara för det, och vem ska vi egentligen prisa som lycklig eller olycklig ?
Somliga har dålig hälsa och dåligt förstånd, andra har gott förstånd men dålig hälsa, och åter andra ser lyckan i sitt arbete, och i förmågan att offra sig för varandra, och att bidra till sitt samhälle – vilket vår Kristna Kulturminister inte alls gör.
Är det inte bäst att vi avsätter henne, och väljer oss en ny och bättre Regering, som står mer i samklang med vår egen Hedniska kultur – och ALLA andra Hedniska kulturer…
HEDENDOM finns i ALLA länder och KULTURER, men människor som Alice Bah Kuncke är en ren FÖROLÄMPNING emot KULTURER ÖVERALLT….
Vår Jord och våra Gudinnor ger svaret – BORT med (Mp:s) och Kunckes fallfärdiga och skadliga människosyn…
Hagal-runans symmetri användes också för bindrunor, som vi har överallt omkring oss, också i såpass påstått ”moderna” företeelser som företagssymbolen för ”Bluetooth” eller Blåtand
Symmetrin i Hagal-tecknet bildar också grund för många heraldiska symboler…
Hagal-runan har överallt använts för att antyda kosmisk symmetri, jämvikt och en rättvis fördelning.. Här nedan planen till Aggersborg, Harald Blåtands väldiga fästning på Jylland…
”Stadhagalder” för Hagal-runan har tolkats som hagelkornets virvlande dans genom luften…
