”Slå Katten ur Tunnan” – en ”forn” sedvänja som återuppväckts

Fastan eller Fastlagen är visserligen en kristen fest, liksom Valborg – i början på Maj – Frejas månad – är en hednisk.. Och om folk nu anser sig vara ”forna” – vilket inte alls behöver betyda något bra i sig – så kan man också notera, att vissa traditioner ibland försvinner helt ur folkmedvetandet, för att därefter återkomma så mycket starkare och klarare efter en tid. I Danmark och Skåne har det sedan åtminståne 1300-talet funnits en ryttarlek, som heter ”slå katten ur tunnan” och som – trots att den varit försvunnen under större delen av 1900-talet – kommit tillbaka på 2000-talet och fått allt större och större utbredning, även om den inte utövas exakt så, som man gjorde under tidigare århundraden.

Sista gången seden utövades ordentligt, och i originalutförande lär ha varit i 1830-talets Skåne, då det gick till som bilden ovan visar. Man tog helt enkelt en tunna, stängde in en levande katt i den och fäste tunnan på en ställning – och sedan red man förbi i galopp och försökte slå sönder tunnan eller välta den upp och ned genom att banka löst på den med träpåkar eller hugga sönder den med sablar. Idag gör ingen så längre, och tur är väl det, eftersom det förmodligen skulle räknas som djurplågeri eller straffbart beteende att bära sig åt såhär emot levande katter.

Scen från Fd ”Prins Husar” eller Kronprinsens Husar-Regemente i Helsingborg, 2016

Diverse forskare har påstått att ”Slå katten ur tunnan” skulle vara en rest av medeltidens tornérspel, eller ett slags rit där man skulle ha velat skydda sig emot Digerdöden, som skulle ha tänkts i kattens gestalt – men några vidare bevis för de här grumliga teorierna har aldrig framkommit. Andra akademiker – exempelvis Gullan Gerward i boken ”Majgrevefesten” från Lunds Universitet (1996) har helt enkelt vägrat att studera alla källor före år 1500, och dömt ut dem allihop som ”ointressanta” vilket är ett minst sagt egendomligt sätt att bedriva ”vetenskap” på….

De flesta av akademikerna har numera insett, att traditionerna kring Majgreven, Majandet, ”Valborg” eller Vanadis – med andra ord Freja – och en stiliserad skildring av kampen mellan Vinter och Sommar är mycket, mycket gamla, och antagligen går tillbaka på Nordisk Hedendom, även om det inte är helt klart var katten och tunnan passar in i sammanhanget, eller när den sedvanan egentligen uppkom…

Norsk skogkatt – Nordens enda ursprungliga katt-ras. Bitsk, lodjursliknande och fullkomligt rasande – ifall den blir instängd…

Men varför ska det egentligen vara just en katt ? Vore ambitionen den, att man skulle hålla ett ryttarspel för att fira vårens ankomst, så kunde det ju ha varit vilket slags djur som helst – en hund, en hare, ett lamm till exempel – katter är vanligen svårfångade, i synnerhet om man försöker stänga in dem i trånga utrymmen som burar eller tunnor.. En vanlig bondkatt skulle antagligen dö, få hjärnskakning eller falla till marken efter några få försök, men inte alla katter eller kattdjur är lika lättbesegrade. En Norsk skogkatt, exempelvis, skulle säkert kunna kasta sig över både häst och ryttare, ifall den blev tillräckligt uppretad…

En bild från katedralen i Slesvig i Södra Danmark från 1200-talet anses visa Freja, som rider på en katt, och katter har också av de kristna alltid demoniserats, satts i samband med djävulen och häxor, alltihop för Frejas skull – katten är ju som bekant hennes dragdjur – och därför ligger det nära till hands att anta, att vårtraditionen med katten och tunnan faktiskt har med henne att göra – även om det i och för sig inte går att bevisa något – detta är bara en hypotes…

I Sverige har ”slå katten ur tunnan” nu degraderats till en fånig lek för barn, mest utövad på daghem och liknande, och blandats ihop med helt onordiska traditioner typ Pinata – en Jul-lek från Mexico som inte alls har med våren, fastlagen eller ens Valborg att göra – medan ursprunget – man måste rida – och får inte springa – och användandet av svärd eller sabel har glömts bort, sorgligt nog.

I Danmark, däremot, tar man ”Slå katten ur tunnan” traditionen på det allra högsta allvar, och gör den till en nationell fest – som detta filmklipp visar. Dessutom är man exakt trogen originaltraditionen, och har inte förvanskat den på något sätt – utom att man använder en upp-stoppad katt numera..

Freja är nu en gång en krigets gudinna, lika mycket som kärlekens, och även om vi aldrig sett några historiska belägg för att kampkonster och ryttarspel utövats till just hennes ära, kan man inte vara alltför säker på att inte en lokal tradition skulle kunna uppstå – och hur var det egentligen med Romarnas ”Hippica Gymnasia” och andra spel – uppfördes inte de till ära för gudinnor som Venus och Ceres – och var inte Nordgermanerna och Goterna i hög utsträckning i anspråktagna som just romerskt kavalleri ?? Återigen en vild hypotes – men studera sidorna på Gundestrup-kitteln från Danmark, till exempel, och ni ska få se både ryttarscener, Freja själv och kattdjur också, för den delen…

Svensk Kavallerisabel m/1824 – enbart tilldelad officerare vid Skånska Husarregementen…

Svensk Husarmössa – Gula Husarerna – 1762

Hednisk Katt, som begrundar Världshistorien och sina anfäder

Kammarkollegiet och SVT slår fast: ”Fornsed” är INTE Asatro

Det finns något som heter faktaresistens, eller faktaförnekande. Det utövas oftast av vetenskapsfientliga, politiskt extrema grupper eller sekter, liknande det ökända ”Samfundet för forn sed” som på sista tiden fått åtskilligt dåligt rykte, inte bara i hedniska kretsar. Faktaförnekarna driver sitt spel på sociala media, wikipedia och andra mindre seriösa forum, där de försöker bygga upp stöd för sina alltmer fantastiska teorier. Våra dagstidningar har också skrivit artiklar om fenomenet, och hur faktaresistens yttrar sig. Skrämmande läsning, måste man säga.

Så gott som alla svenskar vet vad Asatro är för något, och de flesta känner också till att ”Trua a Asom” finns flerstädes belagt redan i Eddan. Ändå envisas ett slags urspårade Miljöpartister och New Age-folk att använda sin helt egna beteckning, trots att den inte är känd förrrän hundratals år efter det att Asatron i Norden och Sverige för länge sen hade upphört, och trots att man än idag överallt i hela Världen använder termen Asatro och inget annat. Ändå fortsätter de faktaresistenta ”fornsedarna” med sitt idiotiska pjoller.

Varför använda en kristen term från 1200-talet ifall man alls ska kalla sig Hedning, och alls påstå sig stå för något som tydligen ska vara ”fornt” ?

Det hela saknar ju helt all logik, och är långt bortom rimlighet, sans och vett. Vi andra, som lever i ett modernt samhälle, talar däremot om en utvecklad tro, men också om trofasthet. Att vara trogen sina ideal. Här finns en begreppsmässig skillnad, som man ändå lätt borde kunna förstå.

I påsk urartade en av deras sammankomster i Gamla Uppsala fullständigt. Det slutade med allvarlig nedskräpning på platsen, samt blodsoffer i vad som skulle ha varit en fredlig vigselceremoni. Varför folk går knivbeväpnade till en religiös högtid förstår inte jag, och jag förstår inte heller vad det ska finnas för meningsfullt i självskadebeteende eller offer av människoblod på offentlig plats, något som nog får betecknas som förargelseväckande beteende, och bör bestraffas därefter.

Själv har jag också varit Asatroende i mer än 30 år, och jag har aldrig sett en enda källa, som talar om att man skar sig själv vid bröllop eller motsvarande. Ifall ni anser er veta bättre, ange då källan och redovisa fakta tydligt, ifall ni nu får lust att yttra er.

Nästan alla av oss som är Seriösa Asatroende tar avstånd ifrån sånt här. Vi vill INTE förknippas med ”fornsedare” eller deras ”fornsederi” vad det nu än är eller ska vara.

Stenar Sonnevang, talesperson i Nordiska Asa Samfundet, som nu har närmare 650 medlemar och tillväxer dagligen, uttalade sig igår i SVT, Statstelevisionen. Han tar liksom jag skarpt avstånd från vad som hänt, och vill inte förknippas med ”fornsedarna” eller deras beteende. I detta TV-inslag från SVT Östergötland säger han tydligt, att blodsoffer och liknande är något vi inte ägnar oss åt.

Utvecklingen går nämligen framåt, och även Asatron förändras med den. Detta är något som faktaförnekarna och de faktaresistenta fornsedarna inte kan erkänna. SVT intervjuade igår även Kammarkollegiet, som ska se till att alla religiösa samfund i Sverige sköter sig, i alla fall någotsånär.

Visserligen har vi religionsfrihet här i landet, men ingen ”religiös” grupp, oavsett vilken, får uppföra sig på ett sätt som direkt strider emot goda seder eller allmän ordning, skriver man i SVT:s artikel. Enligt min mening borde detta medföra, att ”Forn sed” bötfälls eller blir av med sitt erkännande från det organiserade samhället, i alla fall om de fortsätter att ”balla ur” på det här sättet. Uppenbarligen går deras ceremonier väldigt ofta helt snett, och det framgår, att de som placerats i ansvarig ställning eller skall leda det hela, helt enkelt tappat all kontroll. Det är därför vi ständigt får se, att det blir såhär – och att det skall drabba en såpass viktig plats som Gamla Uppsala – ett område som borde vara helig mark för alla Asatroende är givetvis djupt tragiskt.

Detta är helig mark. Fortsatt närvaro av ”fornsedare” och andra som inte hör dit, varken kan eller skall accepteras !

Juristen Jan Sterner på Kammarkollegiet, som citeras i SVT, konstaterar att det bara finns tre samfund i Sverige av idag som verkligen kan kallas Asatrogna. Det första är Nordiska Asa Samfundet, och därutöver Samfundet för Nordisk Sed och Samfälligheten för Nordisk Sed. Fler Asatrogna samfund finns helt enkelt inte, och Jan Sterner avstår helt från att blanda in ”fornsederi” och andra groteska avarter i sammanhanget, vilket han gör alldeles rätt i.

”Forn sed” är inte Asatro, har inte varit det, kommer inte att vara det och kan inte vara det – för juridiskt sett är nog måttet rågat redan.

SVT citerar också den kristne forskaren Fredrik Gregorius från Lund, vars uttalanden sällan är okontroversiella. Han säger att det finns minst tusen organiserade Asatroende i Sverige, men misstar sig gruvligt när det gäller fakta om ”Samfundet Forn Sed”. Detta samfund påstår nämligen, att det skulle ha drygt fyrahundra medlemmar. Det är lögn, osanning och ett exempel på felaktiga fakta – och ändå upprepas detta oemotsagt i pressen. Från sagda ”samfunds” fd kasssör Bastian van Beuningen vett både jag själv, Stenar Sonnevang och flera andra att ”fornsedarna” aldrig uppgått till fler än 70 personer på senare år. Under 1990-talets början – innan de fullständigt urartade – hade de i och för sig drygt 300 medlemmar, och sedan dess har de aldrig förnyat sitt adressregister, men behåller folk som inte ens varit medlemar hos dem på tjugo år för att ”blåsa upp” medlemssiffrorna. På ett liknande sätt agerar Katolska Kyrkan i Norge, som registrerat till och med Buddhister som medlemmar, och som fortfarande står åtalad för bedrägeri emot Norska Staten och Folket för minst 40 miljoner NOK.

Bild från 5 Februari 2015 – Beväpnad polis i Norge beslagtar Katolska Kyrkans medlemsregister. Orsak: Bedrägeri emot ett helt land ! INGEN tjänar på lögner, fakta-förnekande eller ”dribblande” med falska medlems-siffror

BROTT LÖNAR SIG INTE – CRIME DOES NOT PAY

Till och med ”Svenska” Kyrkan, eller den Evangelisk-Lutheranska Ockupationsmakten i Sverige, som den nog bör kallas, är i så fall en ärligare och öppnare organisation. Man har en analysavdelning på ett tiotal personer – och man redovisar fakta om medlemstal och liknande öppet, förhoppningsvis utan att förvrida dem, och på ett meningsfullt och intressant sätt. Givetvis kan vi alla ha olika åsikter, men när det gäller rena fakta, och behovet av korrekt information, så måste nog alla grupper i samhället – religiösa, politiska, enbart föreningsmässiga eller vad de nu vara må – i alla fall ha så mycket sinne för öppenhet, demokrati och ”fair play” att de erkänner fakta, och inte ljuger eller luras – exempelvis om medlemstal eller på annat sätt.

”fornsederiet” och dess utövare bryter emot denna mycket grundläggande princip, visserligen inte i akt och mening att tillskansa sig statsbidrag – de har aldrig haft några, och bör absolut inte ha några eller få några i framtiden heller – som vi andra i samhället följer. Kammarkollegiet och dess jurister har nu börjat uppmärksamma saken, och det tycker jag faktiskt är bra. Det bästa vore, att sådana samfund inte godkäns alls, och att de fråntas både vigselrätten och rätten att utföra alla andra ceremonier på offentlig plats.

Vi har alla ett samhällsansvar. Kallar vi oss alls ”trogna” eller tror på det som heter ”Truá” eller trofasthet, gör vi gott i att minnas detta.

Nu – och för alltid !

Idag är det en tisdag. Dagen är uppkallad efter guden Tyr, han som skipar rätt och ger rättvisa åt mänskligheten. Hell Tyr !

AVSLÖJAT: Hedningakartan 2016 – bilderna som INGEN låter dig se..

För en knapp månad sedan publcierade Svenska Kyrkan sin medlemsstatistik för 2016 – det sämsta året någonsin för de kristna under hela den tid som gått sedan Staatskyrkan upplöstes år 2000, och det bästa året sedan dess för oss hedningar. Det lär ha avslöjats, att 60 % av de tiotusentals människor som inte längre vill vara kristna och inte längre vill ha med denna kristna kyrka att göra faktiskt inte tror på ”gud” eller den allsmäktige JHVH som de kristna och alla andra ökenreligioner har satt att bestämma över oss, som någotslags diktator. Kristendomen är och förblir en totalitär filosofi, i likhet med Nazism, Kommunism och andra totalitära läror, och det måste man ha klart för sig.

Men vårt folk har börjat göra sig fritt, och det sker i allt stegrad omfattning. Hedendomen går framåt, dag för dag. De stora Morgontidningarna vill inte ta upp det här, och trots att tidningsredaktioner som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har tjogtals med duktiga grafiker, liksom SVT, vill ingen visa sanningen bakom Svenska Kyrkans siffror. Ingen vågar säga något. Ingen vågar skriva något. Tystnadens mur sänker sig kompakt ned över vårt land, och det har nästan blivit förbjudet att resonera om alltsammans, ungefär som en oskriven lag skulle hindra det. Jag ensam kan nu visa den, som oberoende bloggare, och här kan du själv se hur många hedningar som nu finns i just ditt län.

Som du ser har nu 51,9 % av befolkningen i Stockholms län lämna Svenska Kyrkan bakom sig. Situationen är liknande i de angränsande länen, och i Skåne har 41,2 % av befolkningen redan hednats. Det är bara det underutvecklade och glesbefolkade Norrbottens län eller Lappland som släpar efter, med en fjärdedel hedningar ungefär, men så har också den samiska kulturen utsatts för en kristen mission och ett folkmord utan motstycke.

Trots att man ivrigt försökt ”lägga locket på” och strypa den allmänna debatten, finns det även ett antal kristna debattörer som vågar skriva om det här. Den frispråkige prästen Kent Wisti, som själv tillhör den före detta statskyrkan är bara ett exempel. Han anser att det nu måste till en rejäl attitydförändring hos de kristna, och att de faktiskt måste begripa att de inte är allenarådande längre. Verklig religionsfrihet och tankefrihet förutsätter, att vi alla respekterar tanken på Polyteism och att ingen enskild religion längre kan sägas vara dominerande i vårt land. Kristendomen har helt enkelt ingen särställning längre – det förlorade den redan när Statskyrkan upphörde existera vid sekelskiftet, och skall vi nu ha ett sk ”multikulturellt” samhälle – vad det nu är – så måste de kristna faktiskt ta och ändra på sig – ju förr desdo bättre.

Och Svenska Kyrkan är en extremt politisk organisation, på alla nivåer i sitt system, konstaterar Kent Wisti. Man håller kyrkoval och gör partipolitik av religionen, på det allra mest osmakliga sätt, och det är människor i vårt land hjärtligt trötta på. För, som han säger:

I sin självbild lever Svenska kyrkan ett halvsekel efter världen. — — Det är som en desillusionerad sosse av den gamla stammen som konstaterar att man fick hångla lite mer på Tage Erlanders tid.

Svenska kyrkan kommer att dö. Om 100 år finns inte Svenska kyrkan. Det är bra! — —

Vi går till kyrkoval till hösten med ett system hämtat från det myrdalska folkhemmet. Socialdemokratisk folkhemsnostalgi kommer att blandas med högerpopulistisk folkhemsnostalgi. De stora orden om folkkyrkan kommer uttalas som visioner när det snarare borde vara en nekrolog.   ( Kent Wisti i DN 2017-05-09)

Själv tycker jag som liberal Asatroende inte att religion bör politiseras, oberoende av vilket slags religion det nu än är. Ett hemskt exempel på vad det leder till ser vi i radikal islam, som fortsätter att skapa död, terror och lidande överallt i världen, precis som alla ökenreligioner med sina ”allsmäktiga” gudar som kräver absolut lydnad.

Nu måste det bli slut på detta, en gång för alla. Framtiden kräver hedendom, och hedendom stavas polyteism !

Varje svensk som fortfarande är med i den döende kristendomens ”folkkyrka” tvingas betala mer än en miljon, hela sitt liv igenom. Kollektivansluten, besnattad, bestulen på sina besparingar ända in i döden – är det konstigt att vårt folk börjat göra uppror ?

Här är en länk för dig som ännu inte befriat dig själv och dina anhöriga, eller funnit det naturliga, enkla och sunda sättet att leva

”What then will be the right way to live? A man should spend his whole life at play sacrificing, singing and dancing so that he can win the favour of the gods and protect himself from his enemies and conquer them in battle.”

– Plato, Laws, Book VII

Hedendom och Asatro växer också som aldrig förr. Nordiska Asa Samfundet har på mindre än ett år uppnått 650 medlemar ungefär, och är därmed den största organisationen genom tiderna för Asatro i Sverige, och genom sina stadgar helt opolitisk, vilket en del andra organisationer inom Hedendomen tyvärr inte är. Enbart Isländska Asatrufélagid med ungefär 3500 medlemmar är större i de nordiska länderna, och det råder inga som helst tvivel om att vi snart kommer att mångdubbla vårt medlemstal. Jag rekommenderar verkligen att ni går med, och det kan ni göra på länken här..  Själv tror jag också på att den Hedniska rörelsen i Sverige inom en snar framtid når sitt slutmål: Att reducera alla gamla mossiga ökenreligioner till under 10 % av befolkningen, medan Hedendom i olika former kommer utgöra 90 % av folkets tro !

Opolitisk trosutövning – vad som borde vara en självklarhet för alla – Hedningar såväl som kristna…

Mera om en Hednings Liv i Frejas månad

Nu när vi är mitt i Frejas månad, den som kallas Maj och som inleds med det stora Vanadisblotet till Vanernas Dis, Freja personligen; kan vi mycket väl minnas att namnet Maja är urindoeuropeiskt, och att hon så långt bort som i Indien, under Vedisk tid för 4000 år sedan ansetts vara en blond ung kvinna, samt att alla Europeiska folk dyrkat och tillbett henne, i en eller annan form, så har jag som ni ser tagit en kortare paus från mitt bloggande.

Under tiden har jag rest till Reichshauptstadt Berlin tillsammans med två av mina Husfrejor, om ni råkar undra; eller om ni inte förstod finessen med det lilla Zara Leander-klipp jag hade den dåliga (?) smaken att spela för er i det förra inlägget. Husfrejornas antal är lika stort som himlens stjärnor, det vill säga att de är tolv till antalet, liksom Asarnas och Asynjornas antal och antalet för Djurkretsens stjärnbillder, och i mina väna och vackra Husfrejors sällskap trivs jag förstås alldeles utmärkt, tackar som frågar. Mycket av våra förfäders astronommiska veetande skrevs ned och samlades ihop av en man kallad Stjarnar-Oddi eller Oddi Helgasson, under sent 1000-tal, om ni vill veta, och zodiakens tolv tecken var inte heller obekanta för nordborna, som hade sina egna namn för dem.

”Gold-Else” eller ängeln på Siegessäule, segermonumentet som en gång stod framför Riksdagen…

Änglar, Diser, Fylgior och andra väna varelser fins på riktigt, det har jag klara och ovedersägliga bevis för. De två jag åkte med är inte bara ensamstående mödrar, utan enastående mödrar  (nich alleinstehende Mutter, sondern Einzigartige) faktiskt, dvs de är enastående starka kvinnor och mycket bra för sina tre barn – men det är inte jag som är far till alla barnen, ifall nu någon av mina kristna läsare eller andra käppgalna fundamentalister genast misstolkar detta. Kort sagt, andra kan också vara i behov av semester, och eftersom jag är en hednisk och Asatrogen man, ser jag det som en plikt att ta hand om mina vänner, när de förtjänar det. Efter resan har jag tyvärr insjuknat i en svår och tärande sjukdom, men jag är långtifrån död – till mina fienders stora sorg, får jag förmoda.

Mannens uppgift – enligt Asatron – är i alla händelser att ta hand om kvinnor och barn, försörja dem, se till att de får ett drägligt liv och försvara dem emot allt och alla, som vill dessa kvinnor och barn illa. Så har jag också försökt leva, efter bästa förmåga; och så länge jag kan ge av mig själv åt vem jag vill och de som verkligen förtjänat det, gör jag det också – ty sådan är min hedniska moral – jag säger för den skull inget om er andras..

Det har varit fyra otroligt minnesvärda dagar, men några vidare detaljer från resan tänker jag förstås knappast avslöja, då jag är lojal emot de som förtjänat den allra största lojalitet, och räknar med att mina verkliga vänner – långt borta från Internets falska skenvärld och den kristna dagspressens ständiga förföljelse och hat-attacker – också är lojala mot mig. Vi har haft trevligt. Vi har flanerat längs Unter Den Linden, hand i hand. Vi har ätit gott, och de av oss som dricker damdrinkar har kunnat konsumera minst tre long drinks om dagen. Vi har handlat skor till de som förtjänat läckra sommarskor, och om än KDW eller Kaufhaus des Westens (Berlins svar på NK) inte kunnat erbjuda högklackade sandaletter för mindre än 800 Euro eller cirka 8500 krisch, i Landet Löfvéns underhaltiga mynt, har vi i alla fall lyckats komma bort från Landet Löfvén, som ingen av oss älskar.

Mina husfrejor är både anspråkslösa och realistiska, så en av dem hittade omedelbart – eller sådär fem minuter senare – ett par lika fina skor på Deichmann istället – en affärsskedja som nu även finns i Sverige. Där kostade de 35 Euro, vilket är mera realistiskt som pris, trots att jag och mina Husfrejor har väldigt enkel smak – vi nöjer oss bara med det allra bästa – och Berlin är en mycket vänlig stad, fylld av toleranta människor (inte bara låtsas-toleranta, men i själva verket dumdryga som här i Stockholm, en stadd som aldrig någonsin varit någon Världsstad och som heller aldrig någonsin kan bli det) vilket gör att vi förstås stormtrivs, och även kommer återvända – när vi kan.

Om ni har en tam knubbsäl, så ta inte med den till fisk-disken på KDW. Det är bara såå onödigt – man vet ändå hur det slutar – med en tom fisk-disk, en länsad plånbok och en magsjuk säl…

Maximiner Grünhüser Herrenberg från ´84 och ´87 säljs nu för sådär 80 Euro flaskan. Å andra sidan är det de absolut bästa årgångarna sedan 1920-talet, och så bra årgångar kommer knappast att inträffa mer under min eller läsarnas livstid…

Sedan jag skilts från Husfrejorna – dessa underbara kvinnor utan vilka jag knappt kan leva – tillbringade jag tre dagar själv i den tyska huvudstaden, för att beskåda staddsplanering, arkitektur, gå på bryggeripubar och annat. Men – det sparar jag åt mig själv, och de som verkligen förtjänat att få höra mina minnen.

De flesta av er har inte förtjänat det, i alla händelser; men kanhända får ni följa med ett annat år, om ni är Asarna och framförallt drottning Freja trogna..

Nej, ”Valborg” är inget kristet helgon, och dagen har INGENTING med kristendom att göra

Som bekant är det Valborg idag, eller rättare sagt Valborgsmässoafton, eftersom Valborgsdagen – som nästan överallt i Sverige ansetts vara Vårens höjdpunkt, och tiden för det egentliga vårfirandet, ”Majandet” då man ”sätter Maj i vägg” och sjunger Majvisor.  Folklivsforskare som Martin P:son Nilsson och andra pionjärer inom etnologin hittade paralleller till Majandet, eller inbärandet av de gröna kvistarrna hos alla Europas folk, och till och med i den grekiska antiken, då det inte fanns någon kristendom överhuvudtaget.

Och vem är Valborg, eller som det heter på Tyska – Walphurgis ? Hon som borgar för Valen, med andra ord eller Valfrun, Vårfrun – den stora korerskan, Valeburga, Valepurga, Valdis, Vanadis – hennes namn är känt inte bara i Tyskland utan i alla länder med Germanska språk, alltså inte bara de Nordiska språken, utan också Frisiska, Tyska (i alla varianter) och Engelska samt holländska. Överallt tänder man så här års stora eldar till hennes ära, och utser ”May Queens” eller Majdrottningar, vilket också är ett hedniskt bruk från början, som inte alls har med någon krystad kristendom att göra. Jungfru maria har inte ett enda dyft med saken att göra hon heller, för våren är inte steril, den är könlig och sexuell, ingen trist ”jungfrufödsel”.

Freja tar var dag av Valplatsens fallna hälften” står det i Eddan, och hon ensam är Vanernas Dis, själva Vanadisen – Walphurgis. Det är ett namn som inte många kristna begriper idag, men som är helt och hållet hedniskt från början.

De kristna har visserligen hittat på ett fiktivt helgon, en ”sankta Walepurga” som skall ha levat på 700-talet, men vars historiska existens aldrig någonsin bevisats, och fortfarande bara är en from helgonlegend. Hon skulle ha varit syster till en viss Willibald, som i samband med Bonifatius härjningar och plundringståg emot Sachsarna rest från England till Tyskland, och under Bonifatius huggt ned inte bara den heliga eken vid Geismar, utan som alla kristna förstört, mördat, skövlat och bränt och slutligen – när hon blev för gammal för det – slutat sina dagar som abedissa i ett nygrundat kloster i Eichstedt, som man byggt på ännu en skövlad och förstörd hednisk kultplats. De få skriftfragment man tillskriver henne är från 800-talet, dvs långt senare, och hennes ben ska också ha placerats i en klippskreva utanför klostret, när uthungrade människor i närheten mycket riktigt brände det. Hennes ben ruttnade sönder, på det vanliga katolska viset, och från dem sipprade en helig olja, påstås det, men det behöver ingen tro på. Så långt katolikerna, och deras smutslegend.

Valborgsmässoeldarna är däremot mycket äldre, för även om man inte har några beläggg för deras tändande just i Sverige innan 1700-talet, förekom de på kontinental botten långt innan den fiktiva Walepurga ens var påtänkt eller uppfunnen, och varför ett kristet helgon ska gå omkring och bära Frejas eller Vanadis namn kan man ju fundera mycket över, men det här är bara samma tröttsamma ”kristifikation” som när Skade i Skadevi fick bli ”Sankta Elin” av Skövde (ett annat helgon som sannolikt aldrig funnits, och som inte är erkänt av kyrkan ens idag)

Valborg fortsätter att vara en obskyr, endast till hälften känd gestalt, men Freja, majfesten, majdrottningen och majandet känner alla till. På slavisk botten – för Majfirandet är känt även där – heter Majdrottningen ibland ”Kostrubunku” och det är också hon som är huvudpersonen i Igor Stravinskijs ”Våroffer” som väl de flesta bildade människor hört om. De kristna bevisar bara sin egen okunskap genom att dilla och lalla vidare om katolska helgon, och de är utestängda från så mycket skönt och vackert, som den hedniska delen av mänskligheten genast förstår och känner sig hemma med.

Stravinskijs balett har ibland uppförts just under namnet ”Walpurgis” eller Valborg, men i verkligheten skedde inga människo-offer, särskilt inte av slaviska majdrottningar. Vad den slaviska – och baltiska traditionen – som också kopplats till ”Kupala” eller Midsommar – gått ut på, är däremot att kvinnorna som deltog i majfesten anordnar ett gemensamt bad istället, där ”majdrottningen”, ”kostrubunko” eller vad hon nu kan antas heta ska kastas i vattnet, och under fröjdefulla former badas. Jämför med Nerthus, som Tacitus och romarna var så rädda för… Vid Midsommar offrar de ukrainska flickorna Midsommarkransar, liksom vi ibland här även bekransar oss vid Maj, och att de väljer åt sig en man för Midsommarnatten, har jag själv sett, och upplevt…

Maj och Midsommar brukar ofta glida över i varandra, och eftersom vissa inte kan få för mycket av det goda, eller i det här fallet Frejas sällsamma kraft, kan man ju tänka på alla de sk ”Pingstbrudar”, ”Majbrudar” och andra folkliga seder som förekommit ända in till 1800-talets slut eller 1900-talets början i Sverige. Till ”Majbrud” eller Frejas gestalt, nedstigen på jorden och levande bland människorna, skulle man i 1880-talets Skåne ta en kvinna som var ”en rikti Dansekatta” eller med andra ord tillräckligt lätt på foten, och alltid lång, blond och högvuxen, så att hon kunde gestalta Freja eller Vårfrun. ”Den som har stått Majbrud, får heller inte någon brudeskrud” sade man också, och med det menades att den som tagit på sig den utvaldas roll, måste stå vanliga människor och förhållanden fjärran för åtminstone en tid, eftersom hon så att säga närmat sig det gudomliga. Frejas fester var visst inga lössläppta orgier eller något annat, utan högst ordentliga kransagillen, dansfester och våröl för bygemenskapen, och så var det långt fram i tiden…

Till och med min gamla farmor – som blev över 92 år blev utsedd till majbrud i sin ungdom, men slutade som en högst respektabel prästfru, så där ser man…

Ska man ikläda sig Frejas roll och bära Brisinga-men, det stora havssmycket, måste man ha vad som krävs... Det går inte för vem som helst…

Den friska havsbrisens glöd eller men, är förstås solen, som sjunker i havet eller reser sig ur oceanen, precis på samma sätt som planeten Venus eller Mardöll – som är och förblir Frejas stjärna – kan vara Aftonstjärna eller Morgonstjärna, beroende på när man ser den. Men, inte alla kvinnor förmår bära solsmycket. För att komma dit hän måste man ha vad som krävs, och även tänka, tala, gå och handla på rätt sätt – och det är inte alla som kan, särskilt inte dumma, feta och fula amerikanskor, eller andra som missbrukar Frejas heliga namn – vilket man ska akta sig noga för att göra… Många har tänkt sig Brisingamen som gjort av guld eller bärnsten, och det finns absolut inga hinder för att uppfatta smycket så, inte heller Frejas heliga gördel, som hon kan spänna om sig som ett slags styrkebälte, för att öka sin attraktionskraft och sin förmåga till sexualitet månggfaldiga gånger, ungefär som Tors egen Megingjord, som emellertid bara ökar styrkan och de manliga kroppskrafterna.

Allt är inte kärlek, som kallas så, och bara för att vissa figurer går runt och bräker som får om det, blir livet eller Våren inte kärleksfullare eller godare för det. Se på ”fornsedarnas” idiotiska flumsnack, till exempel…

Striden mellan Sommar och Vinter, eller Majgrevens kamp med Vintergreven, en annan främst medeltida sedvänja, har knappast varit så vanlig i vårt land, men vanligare på kontinenten, där redan Frankerna och andra Germaner höll ”Campus Majus” eller stora truppmönstringar och torneringar på just den första maj, då alla vapenföra män skulle inställa sig ”med fulla folkvapen” inklusive tre tolfter pilar och mat för två veckor inför tinget och kungen.  Här syns den äldre Freja, hon som är stridens gudinna lika mycket som kärlekens – och vad en del underhaltiga avhandlingar beträffar, som t ex Gullan Gerwards ”Majgrevefesten” från Lunds Universitet 1996, ger jag inte mycket för dem, därför att man konsekvent valt bort alla hedniska källor, eller utelämnat allt förkristet material, och sedan försöker bortförklara Majgreven och Majdrottningen som ”gesunkenes kulturgut” i någotslags Kvasi-Marxistisk anda, dvs Vårfesterna skulle vara ett slags parodi – i medeltida gillesform – på adelns tornerspel, intåg i städer och ridderliga ideal överhuvudtage, fast överförda till landsbygden, där de alltså skulle ha hållit sig kvar intill industrialismen… Men till och med i Ryssland, och så även Sovjetunionen, firades Första Maj alltid med enorma militärparader…

Men allt det här smakar dålig vetenskap, för man kan inte bara ”välja bort” källor bara för att de är förkristna, och förekommer över hela Europa gemensamt – och även om Vårfesterna så småningom – under den kristna tiden – fick en delvis annan funktion och nedsjönk till vanliga bykalas, där folk åt, drack och hade roligt av hjärtans lust – så kan Hedendomen aldrig besegras i alla fall. Den uppspirar alltid, som studenternas valborgsfirande eller gräset om våren, och Frejas verkliga budskap är evigt – det handlar om man och kvinna, inte om man och man, eller två kvinnor, som försöker ligga med varandra.

Slutligen borde här sägas något om Frejas Vrede – ett ämne jag har berört förr.

I början av 2000-talet hittades denna figurin i Silver från 800-talet i Tissö, Danmark, och den föreställer mycket riktigt Freja när hon är ordentligt arg, på precis det ställe som nämns i Trymskvida 13, där både Tor (den manliga styrkan) och Loke (den manliga slugheten) blir utkastade ur hennes bostad, och hon skriker, vrålar och sliter sitt hår:

Freja blev så arg, att  solsmycket Brisingamen (som mycket riktigt syns på figurinens bröst) sprang i småbitar, och hon rev sönder sina egna kläder i vreden, och kastade trasorna efter Tor och Loke, som ensam plockade upp de ömkliga resterna, och försökte skapa sig något därav – vilket inte alls lyckades, utan bara blev en hemsk travesti – för han hade inte den rätta förmågan, eller vad som alls krävs för att skapa något vackert. Freja hatar att utnyttjas, på alla sätt, och jag skulle tro att de som nu missbrukar hennes namn till att sälja allehanda varor, såsom Freja Melkesjokolade i Norge, diverse bryggerier, cigarrfabrikanter i Sverige och andra – exempelvis i Berkely, California, USA får akta sig, den dagen Freja slutligen tröttnar på dem, och vänder sitt ansikte ifrån dem för alltid – för sådan är hon nämligen.

Den rasande Freja enligt en tysk illustration från 1800-talet

Man ska inte ta Freja och hennes krafter för givna, ty även om hon förstår skämt och skoj och har en viss humor samt – har jag förstått – till och med medlidande med människorna, så tål hon inte att missbrukas, eller att bli utnyttjad. Där går ändå gränsen, och ifall den gränsen överskrids, så vänder hon på klacken och vänder sig om och går – för alltid ! Detta gäller även var och ens Husfrejor, som ni kanske redan märkt, och redan förstår. Allt tål Freja, Freya, Freyja (upprepa alltid hennes namn, särskilt i sänghalmen !) – till och med att låta sig bindas fast, bli ordentligt piskad och ligga fjättrad i underjorden, glömsk av det faktum att hon faktiskt är Freja – ifall vi får tro Viktor Rydberg, som i ”Fädernas Gudasaga” återgav en av hennes mindre kända myter, inklusive berättelsen om Svipdag eller Od, den man hon överallt sökt men som hon inte funnit, och som hon alltid trånar efter. ”Nicht Menschliches ist mir Fremd” eller ”Inget mänskligt är mig främmande” är också Frejas ordspråk, när det kommer till kärlekens och erotikens område, men att bli utnyttjad, tål hon som sagt inte.

Överskrider man kärlekens gränser, och visar man inte Freja tillbörlig respekt – hon korar valen, det är på hennes och ingen annans villkor som det hela sker – så går hon sin väg, så ÄR det bara – så går det också som det går. Missbruka aldrig aldrig hennes namn, och uppkalla aldrig aldrig barn eller er själva efter henne,  för det kan sluta illa – mycket mycket illa – utan håll er till sanningen, de namn ni verkligen fått, och vad ni egentligen är och heter. Blota aldrig i människoblod till henne, men ära henne med hjärtat istället.

Kom ihåg vad som står att läsa om Ottars blot i Hyndluljöd !

Endast så och bara så blir Freja nöjda med er. Endast så och bara så får Freja inom och utom er verklig tillfredsställelse.

”Frejas tårar av guld, över människornas missbruk och oerhörda dårskap” (Tavla av Gustav Klimt)

Själv åker jag nu iväg någonstans – med två av mina Husfrejorde är ju tolv till antalet, och lika strålande som himlens stjärnor – men sådant är inte till för er, ni oinvigda, ty allt är icke som ni tror, och ni är bara lekmän, där jag är en äkta Gode – och slutar med en vacker sång. För – ska man ta ut svängarna ordentligt, kan man alltid göra som den store skalden Bellman ni vet – han som först av alla på svenska sade ”Jag är en hedning” och rakt fram ”Jag till Fröjas dyrkan går” så att man verkligen förstod vad han menade. Tänk på detta i Valborgs- och Midsommarnatten:

Drick ej mera än du tål – tänk på dina göromål ! – Tänk på din Chloris, där hon ligger, pigger – visar dig sin blomsterskål !

Detta skrev Bellman verkligen i sin 49:e epistel, och alltsammans är alltså dagsens sanning – det har intet med katolska helgon att göra

Var det ”Blomsterskål” eller Picnic Basket eller ”Party Bowl” det hette – ja en del saker har som Freja många namn

Ja, kort sagt – och för att bre på tjockt och fläka på med musik:

Ich weiß, es wird einmal ein Wunder geschehn
und dann werden tausend Märchen wahr.
Ich weiß, so schnell kann keine Liebe vergeh’n,
die so groß ist und so wunderbar.

Wir haben beide den selben Stern
und dein Schicksal ist auch mein.
Du bist mir fern und doch nicht fern,
denn unsere Seelen sind ein.
Und darum wird einmal ein Wunder geschehen
und ich weiß, dass wir uns wiedersehn…

 

Om min Värdegrund

Ja kära läsare, Värdegrundsdebatt tycks alltid vara populärt, och jag tänker därför nu redovisa den speciella värdegrund som jag själv, och i viss mån den moderna Asatron utgår ifrån. Tänk er hela mänskligheten, som vore den en låda med frukt, ungefär som den catering-frukt, de fruktkorgar och annat som numera översvämmar svenska företag och arbetsplatser av alla storlekar, former och branscher.

Så snart ni besöker en kiropraktor i Södertälje, en tvättinrättning i Borås, Älvsjömässan, Arlanda Flygplats eller Bulten Brutals direktionsrum i Hallstahammar, ja nog fan står fruktkorgen där, redan i farstun !

Vi vet alla att dessa fruktkorgar hela tiden är uppbyggda på exakt samma sätt, med mycket likartat innehåll. I huvudsak finns det några olika typer av frukt, dvs vindruvor, bananer, äpplen eller apelsiner. Stundom finns där numera även pittoreska inslag, typ carambola eller rent av kokosnötter, som ingen kan krossa eller ens svälja, men för det mesta förekommer bara exakt de typer av frukt jag räknat upp, men aldrig  aldrig  aldrig någonsin några andra.

Vi vet också allt om våra landsmäns och medmänniskors beteende, oavsett ras, kön, religion, politisk åskådning och andra faktorer. Likt en hord av svultna björnar eller svin kastar de sig över fruktkorgarna, så snart det blir dags för kafferast eller hemgång, och äter vad som finns.

Först sväljer de alla vindruvorna eller russinen i kakan, sedan övergår de till bananer eller möjligen äpplen, och även björnarna på Orsa Djurpark eller minigrisarna på Skansen bär sig i detta avseende åt precis som oss människor, det vet jag av egen erfarenhet, eftersom jag dessvärre fått se och tyvärr bevittna även detta.

Kvar till sist blir apelsinerna, för det är de frukter som smakar syrligast eller surast, och det är något som ingen människa eller inte ens ett svin vill befatta sig med, av någon anledning.

Överallt i Sverige är det ändå precis likadant – apelsinerna ratas, de blir alltid alltid ätna sist, så är det bara. Se efter själva – så får ni se – eller gör ett litet socialt experiment och ställ dit en fruktkorg själva får ni se – men gör mig den tjänsten att ni då inte helt bokstavligt talat förgiftar frukten, eller preparerar den på något sätt, utan som sagt fyller den med i alla fall tämligen välsmakande, goda och läskande frukter.

Oavsett vilken plats i Sverige ni sedan besöker, slår jag fortfarande vad om en sak.

Apelsinerna blir ändå alltid ätna absolut sist, därför att ingen, absolut ingen vill ha dem – utom apelsinätarna, och en verklig apelsinätare är som en Hedning, en Asatroende, en sådan som kan svälja nästan allt, och lida och fördraga det mesta. En verklig plåtmage, med andra ord.

Jag är alltså utrustad med plåtmage, och en oföränderlig tro på att om livet hela tiden ger mig apelsiner, apelsiner och apelsiner i mängder, ja då kan just jag också bereda en enkel och välsmakande apelsinjuice av allt detta mänskliga elände, och använda hela detta berg av mänsklig fallfrukt, ”alternativmänniskor” av alla sorter och mycket bisarra specialbegåvningar på bästa sätt, och skapa mig en oövervinnerlig armé av det berget, till och med.

Göra folk av dem, alla dessa folkhemmets ratade barn. Alla de, som av någon konstig och underlig anledning alltid valt absolut sist i brännbollslaget, alla de som ohjälpligt ratats på äktenskapsmarknaden, eftersom de antingen är fula som stryk, skadade på något sätt eller helt enkelt dumma i huvudet. Inga större sociala begåvningar på något sätt, inga försäljartyper precis, ingen villa, Volvo och vovve för dem inte.

Mitt förtroende är mycket lätt att vinna, ja extremt lätt, eftersom jag alltid inledningsvis försöker tänka och känna det bästa om alla människor jag möter. Men mitt förtroende är ännu lättare att förstöra, rasera och obönhörligen få kasserat, för jag har varit med om många, många besvikelser, förödmjukelser och fördömmanden här i livet, eftersom jag är Asatrogen hedning – och som varande sådan möts man alltid av fördomar och diskriminering, av en typ som de käcka äpplena, vindruvorna och bananerna i livets fruktkorg aldrig aldrig någonsin kommer att förstå.

Att gulla, dalta och jamsa med vissa minoritetsgrupper är förstås mycket inne i dagens Sverige, men det skall vara rätt sorts minoritetsgrupp, och kanske är det där carambolan eller kokosnötterna kommer in i bilden – eller ska vi säga fruktkorgen.  Det skall vara ADHD HBTQB, muslimer och vad som passar i åsiktskorridorerna, men aldrig någonsin svenskarna, de intellektuella, aldrig någonsin de udda tänkarna, frifräsarna, ensamvargarna eller skaparna.

De med tävlingsinstinkt eller vilja till förändring eller de som faktiskt kan göra Världen bättre räknas inte för den gamla Socialdemokratiska Nomenklaturan, eller den Gröna Vänstern, lika lite som ”Svenska” Kyrkan eller några Mainstream-religioner.

De vill ha viljelösa kräk, nedslagna offer att ta hand om, sådana som ändå ligger ned och aldrig kan resa sig igen, helst gamla tjackpundare, rumänska gatukorsningar, hustrumisshandlare och de med annan beroendeproblematik kanhända, eller fd kriminella, sådana som kan sjunga med i just deras lilla frälsningskör och visas upp som ett exempel på stor och uppenbar vidsynthet vid rätt tillfälle inför Tv-kamerorna, och därmed sannolikt hjälteförklaras, men definitivt inte de människor som försöker tänka och skapa samt göra något  själva, utan att anamma någon viss sekteristisk ideologi.

Min värdegrund är helt annorlunda. Den är så att säga som den hos en gamla tidens Fanjunkare hos Dalregementet ungefär. Så är jag, liksom; och jag blir heller aldrig någonsin mera än just så och bara så inför Världens ögon.

Fanjunkarn står där på sin kaserngård, och så säger han lugnt och tryggt:

Jaha pojkar (eller flickor). Glöm inte bort att komma ihåg följande:  Det ska ni veta om livet, att skjutvapen är förfärligt farliga – i synnerhet när de är laddade…

Därmed inleder han sitt utbildningspass, utrustar var och en med ett gammalt Mausergevär och fem patroner, och ifall allt går bra – vilket det nästan alltid gör och alltid gjort i alla år ; återvänder truppen redan kl 1830 till kasernen, där det vankas fruktkorg istället för kvällsmål efteråt.

Fanjunkarn talar aldrig om några flaxande ”hens” – det ordet finns inte alls i hans vokabulär, för han har bara läst folkskolans biologibok och tror att det finns ungefär två kön, och därmed jämnt – längre än så sträcker sig hans vyer inte. Han talar inte om så mycket annat heller, utan håller sig för det mesta till de ämnen han verkligen behärskar, även om han unnar sig ganska udda intellektuella utflykter i det blå emellanåt.

Han är absolut inte kompromissvillig ifråga om vissa ting, ty hans uppfattning är klar, och av rent säkerhetsmässiga skäl tillåter han sig inga alltför stora deviationer ifråga om utbildningsmålen eller annat, han har så att säga etablerat en viss rutin, men kan mycket snabbt röra sig utanför sin komfortzon om det blir nödvändigt, och Gudarna nåde den stackars elev som vänder bösspipan åt fel håll, eller annars hittar på rena tokigheter !

Fritt ska man tänka, men det ska också vara rätt; och kom ihåg att försöka träffa mitt i målet eller åtminstone få tavelträff, och helst också att sikta !

Ni ska nu inte göra er alltför långtgående idéassociationer om dessa tankars ursprung, dess egentliga grund eller något annat, för nu använder jag dem på mitt eget sätt – jag har ju sagt att jag är som en gammal fanjunkare ungefär, och då passar också dessa tankar ovanligt bra.

Er hudfärg, civilstatus, religiösa åskådning, politiska uppfattning, nationalitet eller yrke skiter jag för ögonblicket fullständigt i, för det angår mig inte ett dyft i det aktuella sammanhanget.

Detta var allt jag ville ha sagt er, när jag inledde min betraktelse med en text om livets fruktkorgar.

Jag är en folkets man – och något annat kan ni inte vänta er, från just mig.

Plats alltså för sång och korum, men gör nu inte detta till en enda Satans ladugård för den sakens skull, och dra inte in ämnen eller lösa idéassociationer som inte hör hit…

”Du grosse Adler, Hräsvelgr im Norden
Gleich der Sonne decke du
den verlassenen und heimatlosen
mit deiner riesigen Flügel zu ”

 

 

”As Above, So Below”

The phrase ”As Above, So Below” has been known to pagans and heathens since of centuries back. It has been attributed to none other than Hermes Trismegistus, a mythical sage and student of astrology, Hellenistic mysticism and other subjects, who supposedly lived around the second or third century AD.  I’m not overly interested or knowledgeable in these subjects, as everyone knows, and a mystic, I’m certainly not – but I can still find meaning in those words, and none more so than today, or during the two weeks that have passed since easter or Eostre, as the case might be.

As Above, So Below” was a saying used to convey the idea that whatever took place in the starry heavens above, also influenced life down here on Earth, as it were, or that events in the Macrocosm or ”big” World of Planets, Gods or even spirits above, somehow affected the Microcosm of Human beings below. To be sure, there has been made a motion picture or two with the words already present in the title, but as for me, I have never even watched it, nor have I the slightest intention ever to do so. Besides, I have already attracted the attention of one idiotic reader from halfway across the World or some other form of Joker, Faker or would-be moralist, who amuses himself or herself with the usual ”guilt by association game” just by looking at the pictures, illustrations or other material I might post here, without even reading what I actually write, without even attempting to understand the content of the blog posts, and without even a clue as to what they are actually about.

Thus, the need for me to change over into another language – even the most unintelligent and swine-like of readers must have comprehended by now that this is a mainly Swedish language personal blog only, nothing else. This is not a daily newspaper, nor an internet page belonging to a certain organisation, or even some Governmental body, but after what we have seen here in Sweden, during Easter at Old Upsala, and what we have seen in Berkely, California, where other groups of heathens and even Asatru (well, they do call themselves Asatru or even Wiccans, but I’m inclined to doubt the veracity of that) it might be that Law Enforcement Authorities should be alerted, as I have hinted on already, or – at the very least – that all relevant organisations who even call themselves Asatru should be aware of what’s going on…

INSTANT KARMA IS GONNA GET YOU !!! (J Lennon)

I have already reported on the so-called ”Anti-Trump Rally” as observed by the Wild Hunt Blog, and its sordid and revolting consequences. Pagan leaders of different Wiccan or Asatru organisations have been involved, openly taking sides with the extreme left (the so-called ”Antifa” movement) and the extreme right, which apparently is much gaining in strength, ever since Donald Trump became president. And not only that. We have witnessed how they directly take part in the street fighting as well, and how they openly aid the various extremist factions with improvised medicare, information services, and no doubt supplies and logistics as well; although it must be said that ”The Wild Hunt” isn’t offering actual proof within the two latter areas, although it is a matter of simple conjecture. Much like rebels in Chechnya, the Donbass or anywhere else, these people hide behind their figurative Red Cross Armbands one second, and the next, they join the fighting by chucking stones or firing AK-47’s – and sometimes not as figuratively as they would have us believe…

All these so-called ”Freyja worshippers” who harp on endlessly about how much they support peace & love, 60-s fashion, all these ”Mardöllsdottirs” or ”Cara Freyjasdaughters if not actual Freyja Ashwynns… Yes, if you have some insight into the Asatru World, you know perfectly well who I am talking about, dear friends, and frankly – I am very much disgusted and outraged by the whole Frigging lot of you, although one shouldn’t use Frigg’s holy name in vain, I do suppose. Falsely hiding behind internet outlets like ”Huginn’s Heathen Hof” telling all and sundry about your blissful family life, and what a bunch of peaceful do-gooders you are. And then the allegations, the idiotic declarations we must sign,  based on stanza 127 in the Hávamál, your work within pure hate groups like ”HUAR” (or ”heathens united against racism” as you so lovingly put it) who are just as vile, just as baseless and just as biased as their relevant counterparts on the extreme right or neo-nazi side, along the self-appointed, but not very competent and certainly not disciplined ”Soldiers of Odin” and their respective Facebook-based hate groups, or mudslinging sites.

The real – the original and best – and WITHOUT any political bias, since of more than 45 years standing

Ever wonder why the Icelandic Asatrufelagid doesn’t associate with any US so-called Asatru groups at all, and why they adamantly refuse to sign your ”Declaration 127” ? It is because you stink, you revolt us even, all you Americans, you hypocrites, you endless perverters of everything we hold dear. Country after country has been destroyed by you, the whole post-war era through, and if it isn’t Trump and his missile attacks (which aren’t likely to make the Syrian situation any better) then it is something else, somewhere else – at one scale  or another. From the ridiculously small to World events, and nearly everything in between.

The Wild Hunt Blog, over in its cosy New York office HQ:s at some law firm or other, have hinted at the fact that new Berkeley riots and still more Anti-Trump rallies will take place, at 1st of May, and by now; the entire situation seems to have escalated to such a degree that even my local newspaper finally has become aware.  The ”Wild Hunt” hints that at least a few deaths and casualties may occur, if Wiccan or Asatru or whatever still remains to be seen. I will not be too surprised if something like that happens.

Now, to be sure – if we limit ourselves to the Macrocosm, or World events, there might as well have been several ultimatums issued, from the US Government to the Syrian one – and if these were left unanswered, the launch followed as an immediate response. Vital installations may have been taken out, stockpiles of nerve gas (most likely ”sticky” sarin of Russian manufacture) may have been destroyed – and exact casualty figures are as of yet undetermined. Despite what we have read in the press, no reaction from Russia or the Islamist World has materialised as of yet, and local newspapers here hint at the fact that even Israel might now carry out similar retaliatory” attacks with impunity, as it certainly is in its best interests, and very probably for the good of us all.

Still, no defence analyst anywhere, no matter how skilled, not inside the Pentagon (yes, strangely enough, this blog has had a single reader placed at that very location – it seems absurd, I do know, but I know this to be a fact, nonetheless) nor at the DoD (the US Department of Defence) nor at the Joint Chiefs of Staff (JCS) nor anywhere else can guess the final outcome, the later development nor the result of Mr Trump’s latest warand as for the scenarios that might as well exist somewhere – well, it has been said that reality always overtakes the very best plans, hasn’t it just – Mr or Mrs Jones ?

Peace Keeping or Peace Enforcement ? Just who is doing what, now ??

 

(Panels from ”Wonder Warthog” by Gilbert Shelton, 1968)

The ”body count” after the latest Islamist attack against Stockholm, Sweden has now risen to 5 dead, still a relatively minuscule figure, as I myself have remarked. Ironically – and tragically – one of the dead was a Social Democrat Politician, evidently – but as I have stated, all the protest marches here were peaceful, calm, ordered and eminently worthy demonstrations – no stones, no knives confiscated, no tear gas or pepper spray confiscated from the tens of thousands marching through the streets of our capital – and whatever the reason, it might be that over here, people think a lot differently than in the land of Trump.

Speaking of Freyja, universal love (??) and all that, I return to the Microcosm; noting that Swedish intellectual Ann Heberlein, who at least not isn’t a complete, American Buffarilla (thou shalt not speak Freyja’s name in vain, and if at all you are stupid or insipid enough to name yourself after her, you can at least try to look the part) like me, doesn’t exactly think that ”universal love” can rid this World of Monotheism, or its ugly counterpart – terrorism – which sooner or later becomes the sole result, wherever Islam or Christianity are permitted to hold too much influence over politics.

Naturally, Mrs Heberlein has been accused of a lot of things, up to and including Antisemitism, just because she holds this viewpoint, but how on earth can that be, when she constantly defends Emmerich Roth, while I for my part constantly quotes Peter Weiss on civil resistance, even Malcolm X at times, but if you ever have any sort of intelligence or intelligence processing capability at all, or if you have at least a notion of how to use google, for instance, you might perhaps cease to be such an American idiot, for there is much more than meets the eye, here. Mrs Heberlein holds a Lectorate in Ethics at the Lund University, I might be holding something else, but it’s not a gun, nor a knife, at least not at present.

Call yourself Mardöllsdaughter ? Why then at least TRY to look the part and ACT the part ? (one does not speak the name of Mardöll in vain..)

Further, into the nooks and crannies of the local Microcosm, I note that one local Asatru association hereabouts, one which still falsely claim that it has some 400 members, while in reality it has never reached more than some 130 during the last decade, still refuses to comment on its latest ”blood sacrifice” ceremony, held directly in front of news cameras belonging to Upsala Nya Tidning, UNT, this very easter.

Now, for my part, I still fail to comprehend why anyone leading a ”circle”, a ceremony, a Blot or something similar, at Old Upsala of all places – a place most people who call themselves Asatru would consider holy – wouldn’t intervene at once, move certain people over to the side, and ask them what the unholy Hel they think they are doing. Furthermore, I do not see the necessity of going to such a ceremony fully armed, or brandishing knives – we hear that it was supposed to represent a wedding, a betrothal or something vaguely similar – but why certain people then have to cut themselves, or their loved ones for that part, still remains unclear.

First, witnesses stated to me that all was ”accidental” and then, the way the newspaper presented it, it was a pre-planned, premeditated event, perhaps undertaken by some youngsters or individuals who didn’t know any better, since they had only three months of stated experience or contact with one Asatru group, and hence no real idea what Asatru really is about. In any case, the Swedish National Police has a very clear interpretation of SFS 1988:254, the so-called Knife Law, and what it actually means. So-called ”fantasy re-enactments” or historical weapons are NO exception, no exception at all. Neither are there any excuse for weddings, conducted in blood, vampirism, nor for religious ceremonies et al – and why this certain ”Forn Sed” Association – who falsely claims that it is ”national” – needs to violate national laws, time and time again – sure beats me, but I do note that it is happening, over and over as it were, and that alternative organisations do exist.

Now, the largest one of them has over 640 paying members, at the immediate moment – as I hear – and strangely enough, we haven’t read or seen any unseemly or idiotic news items regarding them in the local papers, be it Uppsala or anywhere else. Except for one totally misleading and misinformed US comment, somewhere on the net, I’ve heard nothing evil regarding this particular organisation that has been substantiated or verified through trustworthy sources as of yet – and that is what I prefer to read or work with – trustworthy sources, trustworthy people. Due to the fact that I have a very positive outlook on the World, at least in general, you cannot go very much wrong with me, but once I’m disappointed, I tend to lose faith completely – and that goes for individuals, organisations, entire belief systems, countries or nations or damned near anything else that I may have come into contact with.

In a similar vein, The Wild Hunt Blog only a few days quoted one Josh Heath, founder of the Open Halls Project – if you are familiar with that particular organisation, and its very ambitious goals. Strangely enough, as I have reported – and as we do not only have Asatru 1st Sgts or old Sergeant majors in this country, we even have Asatru Colonels at that, up to and including one four-star Colonel, who would pass for a Brigadier General or a one star general in US terms. And as I’ve already explained, you cannot exactly judge him, as you would judge an ordinary man, for considering all the places he has been; and all that his eyes might have seen, he too cannot concievably be called ”ordinary” any longer.

As above, So Below” it was said, long ago – or as another heathen out there – one named Publius Terentius Afer  – once so lovingly put it – Humani nihil a me alienum puto”or – to say it in German –  Nichts Menschliches ist mir fremd –  which just so happens to be the motto of some training facilitiy or other in Austria – and I have that from a very reputable source.

In the mean time, or ”for the duration” as it might well be, I want you all to ponder very very closely what Asatru or Heathenism is supposed to be. What is it, that we do ? What is it going to be, this time over – peace keeping or peace enforcement ?

What is it, that we have to do – and how do we serve our Gods, Deities and Ideals the best ?

Mr Josh Heath has added his thoughts on this very question, and I have my own opinions too, as anyone can see; and so – I say – eventhough it may not sound very politically correct or even coherent to say so – As above, so below