Plötsligt en TYRs dag…Kapten Tom Moore är borta…

Brittiska och svenska nyhetsmedia rapporterar idag att Hundraåringen Kapten Tom Moore, mannen som blev ”Captain Tom” med en hel nation, har dött i Covid-19 efter ett dygns sjukhusvistelse. Svenska Dagbladet skriver om honom här. Han tjänade sitt land och sitt samhälle in i det sista, och mer kan man inte gärna begära av en man.

Förra året samlade han ensam in 33 miljoner pund (nära 374 miljoner svenska kronor) till sjukvården under coronakrisen, vilket också en Löfvén-trogen kvällstidning som Aftonbladet uppmärksammar, denna Tyrs dag. Han genomförde det bland annat genom att promenera 100 varv i sin trädgård före sin 100-årsdag och samtidigt uppmana människor att donera om de stödde initiativet.

Tom Moore blev också adlad av den brittiska drottningen, och fick utmärkelsen ”The freedom of the City of London” som funnits sedan 1237.

Mera om Tom Moores liv och gärning, och allt han upplevde under Andra Världskriget, där han också var med – i Burma – kan du läsa här på Hedniska Tankar.

Vårt eget land har fortfarande bland de absolut sämsta politiska programmen för bekämpande av Covid-19 i hela Europa, och om vi också hade män som Tom Moore i vårt land, skulle mycket vara vunnet. Då skulle vi inte behöva ha något Tegnelliserat tvekande, ingen ofärdig fläsklägg vid namn Stefan Löfén som Statsminister – men nu får vi vänta på Tyr och rättvisan, kanske några år till…

Relativ dödlighet i Covid-19 per 100 000 invånare i olika länder enligt SVT 2021-02-02. Sverige ligger fortfarande HÖGST i hela Europa, undantaget Belgien, Storbritannien, Italien och Spanien. I övriga Norden är dödligheten mer än dubbelt eller tredubbelt så låg – kommentarer torde vara överflödiga..

Knutsdagen 2021…

Idag är det Knutsdagen, då Knutsgubbar traditionellt skall ställas vid grannens dörr, Knutsbaler avhållas, och ”Kung Knut kör Julen ut” enligt gammal tradition. Min julavslutning nödgas jag uppskjuta med exakt tre dagar, trots att det bär mig emot – men bakom husknuten, döljer sig diverse oönskade följare och ”läsare” precis som förut.

I dagens Riksdagsdebatter skall enligt vad SvD förmäler en viss Annie Lööf (C) offentligt ha anklagat Jimmy Åkesson (SD) för att vara ”den ende svenska Partiledare som stöder President Trump” – vilket är en ren lögn, tillbakavisad av den senare. SvD lanserar också den missvisande teorin att ”QAnon” rörelsen i USA skulle vara högerextrem, vilket är en betydande överdrift, och Fake News som så mycket annat. ”QAnon” är en vild soppa av konspirationsteoretiker, diverse fanatiker, och extrema rörelser, som stjäl andras symboler och fakta, och använder dem helt fel.  Herr Åkesson har tillbakavisat Fru Lööfs groteska påståenden, och vederlagt dem som onödig retorik, av Trumpskt snitt.

Vi har redan sett Fjollan Federley, skådeprocessen mot Eskil Erlandsson och likvideringen de sista resterna av det gamla Bondeförbundet, samt Centern som ett agrart Landsbygdsparti, med de etniska svenskarnas bästa för ögonen. ”Lööferi” och måttlös ”Stureplanscenter” har länge sen tagit över. Kom ihåg ”de tre ledande center-kvinnornas” sjuka anklagelselekar mot Herr Erlandsson, Anna Ardin (numera i ”Svenska” Kyrkan, vilket är en händelse, som ser ut som en tanke) och Affären Assange, 2010 – alltsammans blå dunster, fantasi-foster, rena lögner som man med ”media hype” velat slå i oss.

LIKA SOM BÄR – Samma fanatiker här som där ! Symboler används fel, retorik från ett PERVERST KLIENTEL

Men låt oss lämna ”Landet Löfvén” för ett tag – Landet där snart sagt ingenting fungerar, om det blivit ”vintej” eller ”Väädegjund” för alla dessa infantiliserade vuxna, förståndshandikappade i politiker-förpackning, ”Galna Gretor” och rena Måndags-exemplar till medborgare.

Därmed åter till Knutsdagen, som jag firar till ära för den ende riktige Knut, Knut den Store av Danmark, Norge, Skåneland, Frisland, England och många andra riken och länder. Knut Lavrad, ett löjligt påstått Katolskt Halvhelgon och en högst massmedioker kung, skapad av kristifikation och mycket sentida historiker, ligger inte för mig; och faller mig icke i smaken.

Knut var son till Sven Tveskägg av Danmark, som vid sonens födelse antagligen inte omfattade kristendomen, och han var av Harald Blåtands och Gorm Gamles urgamla, Hedniska Kungaätt, son av vikingarnas konungar i våra Nordiska land. Och det var innan staden Lund grundlades av samma Konung Tveskägg, förrädaren som bytte sida och blev kristen.  Om han hade haft ett valspråk, eller hållit ett tal inför oss, hade det varit i linje med Magnus Barfot av Norge, han som var klädd i kilt och Kung även över Skottarnas land.

”Jag har kommit till er som en sjökonung, och icke som en stol-konung. Konungar är icke födda till att leva länge och regera för alltid här i Världen, deras liv går ut på att skaffa sig evig ära genom sina gärningar, för och genom sitt eget folk..”

Sådan bör Kung Knuts verkliga tro ha varit, och enligt dessa ord förflöt också hans liv, samt Regeringen över Knuts eget Rike, 1016-35, blott 18 år och icke meramen hans namn, lever än idag. Tror ni då någon kommer minnas Sahlin, Lööf, Löfvén och andra föredettingar, ens anno 2030 ?

Han intog med 200 drakskepp och 10 000 man från alla tre Nordiska riken England ensam, och gifte sig först med Aelfgifu, en kvinna som heller inte var kristen, mer än till namnet, då hennes ätt var anhängare av ”Englisc” Asatro, och hedningar lika mycket som han, dotter till Ealdermannen av Jorvik eller York som hon var. Aelfgifu betyder ”Alfernas gåva”, alltså hon som är kommen av Vanernas gudaätt, ty i Eddan är ”Asar och Alfer” respektive ”Asar och Vaner” ett och samma. Hon bör ha varit liten och späd, en gracil varelse och kanske vacker, ty hon gifte sig som 24 år gammal, och hann få två söner, Harald Harfot och Sven Knutsson, som var den förste av Knuts många barn, avlad medan Kung Tveskägg fortfarande levde.  Harald Harfot hann med att vara Kung av England likaså, men erkändes aldrig i Norden.

Men så – av konvenansens skäl, och för att gynna de kristna hundarna i England, var Konung Knut tvungen att ta sig en annan kvinna till sin främsta och första hustru, trots att Aelfgifu levde kvar, ty hon dog först ett år efter Knut, fortfarande vid hans hov av allt att döma, då hon var 46 år gammal.

Såhär såg kung Knuts nya lagvigda hustru ut, har man bevisat med DNA-teknik, ”state-of-the-art” forensisk analys, utförd av rättsmedicinare och haplogrupps-studier på hennes återfunna ben från Winchester Cathedral i England.

Hon var – som ni ser – otvivelaktigt en Nordisk kvinna hon med, och ingen Negress eller Asiat. Det har sina naturliga skäl och en helt naturlig förklaring. Hon var Emma av Normandie, född dotter i en Nordisk Kungaätt, som suttit på Normandies tron sedan Gånge-Rolf och Lodbroks dagar, och hon var varken fransyska eller katolsk till sitt väsen. Hennes mor hette Gunnor enligt Fransmännen, för ”Gunhild” kunde de inte uttala. Först var hon gift med Ethelred the Unready, eller den Villrådige, han som avsattes av både Engelsmän, hedningar och Nordbor från alla länder – och varken Englands folk eller Nordborna var då alls så kristna, som somliga tror. Största delen av sitt liv tillbringade hon i Wessex, hennes förläning, och där levde ju mest daner och saxare, precis som i Kent.

Ethelred är den kristne galning, som beordrade folkmord på Nordbor och Danelagens invånare (massakern på St Bricci dag), och mycket riktigt blev han därför avsatt av Knut den Store, och hans far Sven, för vilka måttet längesedan varit rågat. INGEN, absolut INGEN skall däremot tro på den dåliga TV-serie dynga som ”The Last Kingdom”, ”Norsemen” och andra kristet vinklade TV-serier av angloamerikanskt snitt sänder ut numera, därför att de verkliga agerande – och deras agerande enligt legenderna – inte alls var sådant.

Emma och Knut den store efter de sedvanliga kristna lögnerna, omgjorda till donatorer i en klosterkyrka minst 200 år efter deras död.

Bland annat finns det en vida spridd kristen lögn i England, som går ut på att Emma – av Wessex, då inte Normandie – skulle ha lovat Knut att ”bära järnbörd” för att en gång för alla bevisa, att hon inte skulle vara honom otrogen, utan en god hustru till sin sista livsdag. Men Järnbörd fanns aldrig i nordisk rätt, utan är en folksaga, liksom ”rista blodörn” och mycket annat. Engelska media i år har dessutom förgrovat och förvanskat ännu mer till att Emma av Wessex skulle gå på glödande järn med bara fötterna, men det var dåtidens politiska retorik – inget annat.

Gifte sig med Knut, till Aelfgifus stora sorg, och till Engelsmännens glädje, gjorde hon nog först 1016, tre år efter Tveskäggs död, och med i boet förde hon den blivande Edvard Bekännaren, en feg kristen, som skulle avsättas av Harald Goodwinson i sinom tid, han som segrade vid Stamford Bridge, men ledde en uttröttad och frusen här till Hastings, där han förlorade mot Vilhelm – varför och hur är välkänt. Goda, eller Godgifu – den ”goda gåvan” på den aenglisc som då talades – ett nordiskt språk till största delen, obesmittat av nutida Engelskas latin – och slutligen Ælfred Æþeling eller Alfred Ättlingen, som dog vid 31 års ålder, och som aldrig var vuxen nog att ta över efter Knut.

Knut den Store lärde sina Härmän och Jarlar vad det innebär att vara Sjökonung och icke Stolkonung, samt att tidvattnet icke väntar på någon människa.

Om Kung Knut den Store i England finns också den berömda Engelska sagan (diktad av kristna som hån på 1100-talet, minst ett sekel eller mer efter kungens död) där Kungen satte sig på sin tron i hela krigshärens närvaro, och sade åt de kristnes gud att stoppa tidvattnet.

Men se – det kunde de kristnes gud ICKE – och inga andra gudar heller. Därmed ville Kung Knut bevisa, att Kungar icke är givna av gud, att feodalism icke är givet det heller, men att Sjökonungar och Härmän är de enda, som förtjänar att äras och förlita sig på i längden. Egen styrka, och egen kraft, genom egna arméer, goda medborgare och soldater – sådant skapas och behålls av goda och rättvisa kungar – eller andra potentater av idag.

De lärde – och några engelska badorter som vill ”ta poäng” på turism, har tvistat om var och när detta hände, för alla seriösa historiker tycks nu vara ense om att Konung Knut den Stores ”åskådnings-övning” vid havet bär en kärna av historisk sanning.

Sannolikt hände det nära Gainsborough i Lincolnshire, nära Norfolk med dess ogenomträngliga träsk, ett annat område där ”Folket från Norr” gärna bosatte sig – det är ju därför det heter ”Norfolk”. I floden Trent fanns och finns ännu en tidvattensvirvel, en ”Aegir” – alltså ett fenomen, direkt uppkallat efter Havsdjupens Gud Ägir – Han som var Mannan Mac Lir för kelterna på Irland, eller Shakespeare’s ”Kung Lear” med tre döttrar, inte sju som i Asatron – ni kan väl dessa havsdöttrars namn ?

Året bör ha varit 1027, sägs det – varför vi snart kan fira tusenårsjubileum för ett rike, som inte var ”Europeiskt”, inte styrt från Bryssel av idel brysselslickare och därmed likställda, utan i en tid när hela Storbritannien och Norden inte behövde något EU alls, utan kunde bortse från Islam och Sydeuropa, och icke ha sådana länder och folkslag i sina respektive rikens skötsel.

Och drottning Emma, hon som kom att förvalta arvet efter både Aethelred och Knut ?

Jo, i tidernas fullbordan lät hon kristna munkar i Frankrike skriva ned Gesta Cnutonis Regis, om Kung Knuts regering och bedrifter. I den skulle de kristna prisa hennes skönhet, trots att det var Aelfgifu, Knuts helt hedniska, första hustru, som var den vackraste kvinnan vid hela hovet – och sannolikt inte Emma, som med Kung Knut fick Hardaknut eller Hårdeknut, Kung av Norge, och Gunhild, som slutade som drottning av det Tysk-Romerska Riket.

Att Knut den Stores ringbrynja, också skall ha hetat ”Emma” är mest ett talesätt. Aelfgifu bör ha varit den avhållna, ungdomens första hustru, som han aldrig glömde, den hedniska kvinnan – alla kvinnor är förstås hedningar innerst inne, liksom alla män – men somliga är det mer än andra….

Var trogna ert eget folk och Rike, och glöm nu aldrig Knut den Store !

 

 

 

Moraliserande över ”Rissne-Mordet” och ”Kyrkogårds-Tortyren” i Solna

Jag har redan under förra året diskret – eller så diskret jag kan – försökt föra en viss tidningsredaktion, tillhörande Schibstedt-koncernen åt sidan, och påpekat det gravt olämpliga i att göra just mig av alla människor till någotslags ”Vikarierande chefredaktör” på modellen ”Greta Thunberg, 16 år” vilket på fullt allvar lanserats som ett verkligt och högst reellt publicistiskt grepp av Dagens Nyheter, den största konkurrenten.

Fråga mig nu inte vilka indikationer eller indicier jag har – eller kan ha – på att detta faktiskt förekommer, men i anslutning till gårdagens moraliserande kåseri – eller vad det nu skulle föreställa, är jag av Svenska Dagbladet, till och med – föranledd att fortsätta på inslagna teman, öppna dörrar och redan krossade fönster.

Ledarskribenten Susanna Silfverskiöld vågar idag ta upp två kända rättsfall, som avgjorts i veckan.

Det första är förstås Rissne-mordet, där en flerbarnsfar ”helt oprovocerat” skulle ha stuckits ned av en person, enligt vad till och med SVT Rapport gick ut med på Riksnivå, rätt ut i etern. Men enligt Lokal-tv nyheterna, också under SVT förhöll det sig förstås inte alls så, nej det hela skulle ha rört sig om ett rån – som alltså kulminerade i mord – men finns det då helt oprovocerade rånförsök, ens som brottsrubricering ?

Ett rån kan aldrig vara oprovocerat, eftersom det rör sig om en i förväg planlagd verksamhet, per definition. En rånare måste ha en tydlig avsikt, en plan och ett vapen, ett fall av Dolus eller Uppsåt, men inte Culpa eller slarv, på juristers språk. Redan där anade jag, att det var något i medias rapportering som inte alls stämde, rörande sakomständigheterna.

Men – i och för sig – exakt var mordet skett, och att det var en etnisk svensk, en småbarnsfar som dödades, det visste jag redan vidpass klockan 14 samma dag mordet skedde. Jag är nämligen också bosatt i Huvudstaden, sektor Nordväst som alla vet, och jag har flera gånger passerat förbi den aktuella Bankomaten, på väg till en god vän – som själv bott i Rissne, och vars vuxna dotter ännu bor där. Hon var vittne till händelsen, eller dess efterspel – och enligt henne var det inte en isolerad eller snabb gärning, utan ett eskalerande förlopp, som var utdraget, målinriktat och som alltså varade under åtminstone 10-20 minuters tid att döma, mitt ibland förbipasserande – som naturligtvis inte vågade ingripa direkt. Allt detta enligt Polismän, som skulle ha befunnit sig på platsen, och som dottern skulle ha talat med – jag tar dessa uppgifter på hörsägen för vad de är.

”brunpixling”

Sedermera har det i media ”uppdagats” som det så fint heter, att mördaren skulle vara en gravt psyksjuk 19-åring, som också tidigare utfört ett rån, men avvikit från sin ”promenad” eller vallning trots ”Rigorösa” säkerhetsbestämmelser, enligt ansvarig talesman från Kriminalvården – och klädsamt nog, klädsamt nog – har det signalement som Polisen fått publicera inte innehållit några som helst uppgifter om mördarens hudfärg eller ursprung, lika lite som det faktum om han egentligen är svensk medborgare eller inte, hur han kunnat tilldelas eventuellt medborgarskap, och hur lång tid som förflutit, efter det att han bereddes eller själv beredde sig tillträde till Sverige.

Just de detaljerna är våra media oerhört hänsynsfulla nog att inte berätta om.

Närmare utredning – som sannolikt kan väntas ta ett halvår eller mer, skall nu fastställa eventuella brister i de ”rigorösa” säkerhetsrutinerna, och sedermera skall som ni kanske vet mördaren ha gett upp, eftersom han – genom sin svåra sjukdom – helt frivilligt skulle ha överlämnat sig till Polisen, såsom ett oskyldigt offer för ett kallt och okänsligt Sverige, får vi förmoda.

Vi har också ”Tortyrfallet” från Solna Kyrkogård, där två etniskt svenska ynglingar utsattes för något som först påstods vara rån, men sedan visade sig vara en hel natts – ”eskalerande” stående i gropar, med införsel av trädgrenar eller andra liknande föremål i diverse kroppsöppningar, samt andra pikanta inslag – enligt vissa ”alternativa media” – men nej men nej – detta var naturligtvis inget hatbrott, för det är – enligt Statstelevisionen – fullständigt omöjligt, ja en olöslig kriminalgåta, fullt värdig en Leif GW Persson eller Sherlock Holmes att leda just hatbrottet i bevis. Ansvarig åklagare har fått uttala sig i samma statstelevision, och sagt att straffet i tid räknat i så fall naturligtvis endast kunde blivit marginellt högre i alla fall – vilket är allt den svenska ”Hatbrottslagstiftningen” medger – och vanligen är det ju fullständigt omöjligt, som legaldefinitionerna vanligen tillämpas, att en person av utländsk härkomst ens skulle kunna hata en svensk, eftersom alla hatbrott, utan undantag, per definition måste utföras av etniskt svenska personer gentemot helt oskyldiga utlänningar, som vi alla förstår.

En helt annan av SvD:s skribenter än Susanna Silfverskiöld får i dagens pappersupplaga av samma tidning utbreda sig över hela mittuppslag med en argumentation, som går ut på att Rättssäkerheten ingenstans i Hela Världen är så hög, som just i Sverige – vilket är hans bärande och enda argument, där han sitter med stubbat hår i någotslags Tintin-mopp med Bildbyline och allt – och vi måste komma ihåg att just denne man, under minst ett helt års tid presenterats som SvD:s ledande juridiska expertkommentator – även om jag inte tänker nämna honom vid namn för dagen.

På detta skall vi alltså tro, liksom allt tal om ”Den moraliska Stormakten” och den Store Ledaren-Svetsaren och hans två gånger av Riksdagen underkända Minoritetsregering.

De argument, som SvD:s talesman använder som ”stöd” för sin sak är bland annat

A) Sametinget och den såkallade ”urbefolkningens” rättigheter, trots att Samerna inte alls är något ”urfolk” i Sverige, eftersom etniska svenskar – 80 % och därmed majoritetsbefolkningen – faktiskt tenderar att ha funnits här under minst dubbelt så lång tid.

B) Barnrättslagstiftningen, det ”rigorösa” uppfyllandet av FN:s barnkonvention och väl även

C) Nämndemannasystemet, kroniskt underbemannat, och dessutom varken nämnd eller jury, utan ett mycket svenskt ”särfall” till Politisk kontrollmekanism.

Och ”Trial by media” – ”Rena Skådeprocesser” och liknande har givetvis aldrig förekommit. Politisk påverkan av domstolars domar eller faktiska resultat – nej det har aldrig förekommit.. Inte i Sverige, för sådant händer aldrig här.

Känner ni till den här Damen, som alltså inte finns, och aldrig någonsin existerat. Det är Anna Ardin, känd för sin feministiskt utformade ”Lärobok i Hämd”. Hon är numera tjänstgörande diakon i Svenska Kyrkan, naturligtvis, och en av de ledande (S) politikerna inom den ökända rörelsen ”Tro och Solidaritet” – och våldtäktsanklagelserna emot Julian Assange – som i sin huvuddel fortfarande kan läsas på nätet, var alltså ingen politisk skådeprocess. Anklagelserna mot Jean Claude Arnault och Svenska Akademin – var – ingen skådeprocess.

Allt sådant är nämligen ”Konspirationsteorier” har SvD idag slagit fast, och dem skall vi akta oss för.

Den svenska normalbefolkningen har inga problem. IKEA-morden i Västerås finns inte, för de hände aldrig. Mordet på den sk ”Kärringen i Kil” eller hon som ville ”kila stadigt” och ”öppna sina hjärtan” för ännu ett ensamkommande ”skäggbarn” (ja, ursäkta mitt synnerligen vulgära ordval) – inget av detta har hänt. Inga mord på etniska svenskar, utförda av samma särpräglade kategori gärningsmän har ägt rum i Västernorrland, eller längre norrut i landet. Inga huvuden av blonda flickvänner förvarade i garderober, inga sådana patologiska detaljer, ingenting sådant finns, ingenting sådant har hänt. Inga poliser har åtalats för tjänstefel för utebliven hjälp i ett mordfall i Härnösand -trots SVT:s utsändningar i Rapport, 1930 – för detta finns inte heller, lika lite som ”särskilt utsatta områden” för här är det ju integritetskränkande att säga så.

 

Thunbergeri, Thunbergera” (märk barnets ansiktsdrag, och synnerligen intelligenta uppsyn)

Kamp eller Flykt – de naturligaste av alla drag – och något som gäller för alla levande biologiska varelser, nej  sådant gäller inte i ”Landet Löfvén” . Här ska redan 8-åringar genast lära sig via ”Brottsförebyggande Rådet” som ju är en Myndighet, inte ett råd – att allt de ska göra är att överlämna sina plånböcker till de som ”förnedrings-rånar” dem, lugnt och stilla. Så ska de leva, ett helt liv – i den Moraliska Stormakten, det (S) märkta paradiset, där den ”tredje ståndpunkten” från 1960-talet fortfarande råder, i evigheters evighet, amen.

När de dör, skall metallen i deras kroppar omsorgsfullt samlas in, och omhändertas av ”Svenska” Kyrkan och Allmänna Arvsfonden i skön förening, och vilka ”samhällsnyttiga” program och verksamheter, som så ska gagnas, rent ekonomiskt, vet vi redan. Återanvändning är ju tidens honnörsord – och apropå Konspirationsteorier – varför avgick chefen MSB – var det enbart av rent personliga skäl, konvenansen, en förtroende-fråga?

Man har antytt något – på sajter jag inte länkar till – om flera intressanta ”flyktingprojekt” som MSB uppges ha fortsatt med, under hela Covid-året 2020. Fråga inte mig om sanningshalten eller ens rimligheten i en sådan politik, än mindre i sådana påståenden

SÄPO har redan uttalat sig i vårt kära, kära dagblad och varnat folket för att studera olika sorters extrema rörelser, särskilt som någotslags hobby-verksamhet.

Själv vill jag varna för SvD och andra svenska media, som försöker måla upp en rejält falsk verklighetsbild, ännu falskare än jag själv för kvällen råkar förmedla.

Och ändå har jag ägnat ett tiotal år av mitt eget liv att studera just diverse extrema rörelser och företeelser, via deltagande observation – jag kunde berätta för er i-n-t-e om Pussy Riot i Ryssland – kåserier i dagens SvD nämner just dem – men om min tid med FEMEN från Ukraina, och mina rapporter om just den rörelsen.

Det var förstås f-ö-r-e att Lars Wilks och Inna Shevchenko tillsammans blev beskjutna i Köpenhamn, utsedda till måltavla av en viss Monoteistisk rörelse – de två var aldrig ett par, men ett gott kap för muslimerna, men attentatet misslyckades, därför att de två lyckades sätta sig i säkerhet i ett eller annat kylrum.

Jag minns också FEMENs första aktion emot den Egyptiska Ambassaden i Stockholm, under medverkan av Aliaa Magda Elmahdy, ifall hon är bekant. Inna medverkade också, bara dagar efter att jag ifrågasatt, om FEMENs metoder alls lönade sig eller kunde vara verkningsfulla i ett land som vårt.  Och deras sista (?) aktion i vårt land, den emot Ryska Ambassaden, som slutade med ett påstått självmord av en ”könsdysforisk” ung manlig 19-åring några dagar senare – enligt vad media faktiskt påstod – och vilket jag själv vid just det tillfället antog som ”äkta” – inte en symbolisk aktion, en fiktiv avrättning av ett konstlat berättar-jag, ungefär som Fredrik Federleys berömda ”Ursula” – en uppvisning i ”Dysfori” så god som någon, inte minst med tanke på vad som ska ha uttalats om de sk SÄPO-kontakterna inför självaste Kriminalvården  – av samme Herr Federley.

Just där hoppade jag definitivt av, och avbröt alla skriverier om FEMEN, eller deras verksamhet överhuvudtaget, och som vi har sett, nådde just den rörelsen inga framgångar, trots försök till ”Performance Art” eller vad det nu skulle ha varit.

Några romantiska eller reella kontakter mellan mig och dem förelåg aldrig heller – allt skedde digitalt.

Själv vill jag också varna för SvD och andra svenska media, som försöker måla upp en rejält falsk verklighetsbild, ännu falskare än jag själv för kvällen råkar förmedla.

Vi får se vem som slutligen blir sannspådd, och vems bild av verkligheten som ligger närmast sanningen, men jag känner Enthusiasmos, i hednisk mening, entusiasm, en gud inom mig – Hedning som jag är – och fortsätter vara.

Skeptiker, Icke-troende ? Det också. Rationalist, men med vissa oförytterliga värden. Gudarna finns inom er. Rädda er själva.

Realpolitiskt finns en väg att gå. Orimligheter måste försvinna, de gamla reglerna om ”Broderskapsförbund” och de muslimska brödraskapen, klanerna, den kväljande kyrkan – inget av detta gäller mer. Kotterierna, pöbeln. Lorten, som tränger upp ur varje golvbrunn, likt den snö som föll i fjol.

Vita drivor täcker mitt land – och i mörkret – lever jag – segrar jag – andas jag – varje dag.

Akutsjukhusvistelsen, den 4 Januari, från klockan 10 till 20. Bortglömd. Ultraljudsundersökningen, av de förmodade blodpropparna i höger ben, 1745. Aldrig utförd, enda närvarande läkaren ville gå hem – första arbetsdagen på det nya året. Försäkringar om nya blodbanor, nya flöden, nya djupa vener (Deep Vein Thrombosis är ett allvarligt tillstånd) – inga teknikaliteter om venklaffar, inga onödiga resonemang, en placering i ”gul ruta” framför Covid-luftslussen som aldrig stängdes, aldrig fungerade som det var tänkt – personal som rände hit och dit hela tiden.

Norrlänningen, som talade med sin far. Beskrivningarna av Skyddsmask 90, som han provat i ungdomen, och som han sovit hela nätter igenom med. Jag själv, skrattande för full hals på britsen bredvid – inombords. Mina landsmän, mina landsmän – hur jag älskar er… Raska handgrepp av en ortoped, 1930 samma dag, ingen mat – en tallrik fil 0800 – fullständigt rörelseoförmögen i hela benet – marinkårsgrepp, uträtning av knä, behandlas som idrottsskada – cortisonpreparat för sex dagar, muskelbristning, falsklarm, liniment, nya blåmärken och åderbrock, som slår ut och mognar likt blå rosor efter först 7 dagar… och i  morgon.

Jag lever än. Oroa er inte. Jag är med er, i en eller annan form, alla dagar och till tidens ände.

 

 

 

 

 

 

 

”Brosa-Tru” i AmeriKKKA, ”fornsederi” och Söndags-Schamaner – NU igen !

Kära Läsare !

”I have said it before. I have said it again !”

Låt mig presentera årets första – mycket lätt lösliga – ”Bildgåta”. Vad är det för likhet mellan de här tre bilderna – och de  på alla sätt ovärdiga personer som uppträder på dem ? Vad gör dessa personer för genomgående fel ?

Som vi ser, håller de allesammans på med Pöbel-fasoner. De använder religiösa symboler, delar ur ett kulturarv och saker som inte alls är deras, saker de för det första inte har någon ordentlig kunskap om, och för det andra inte riktigt behärskar.

Vad gäller personen och det fina exemplaret av släktet Söndags-Schaman längst till vänster (fast det troligen gäller någon från extrem Höger), så har han redan gripits, samt tillsammans med ett fyrtiotal andra personer redan spärrats in, som följd av sin medverkan i stormningsförsöket på Capitolium, 7 Januari i år. Enligt de ursprungliga mediarapporterna den dagen, blev endast en person skjuten till döds under själva stormningen, medan tre andra senare dog av ”medicinska komplikationer” som svenska media löjeväckande nog faktiskt skrev.

Personerna i Mitten – som missbrukar Tyr-runan och råkar komma från den likaledes högerextrema organisationen NMR, samt den sk ”Fornsedare” med kopplingar till AFA och de autonoma miljöerna, längst ut på den extrema vänsterkanten – som jag visar längst ut till höger i bild (ja – det är förvirrande – inte sant) har jag redan berört, så sent som 2020. De har i och för sig aldrig lyckats genomföra något lyckat stormningsförsök av en parlamentsbyggnad, sant nog – men de har gjort tillräckligt mycket skada i samhället ändå.

Förargelseväckande beteende är en mindre allvarlig åtalspunkt än allmänt uppror – javisst – men bildbevis räcker.

Bilderna är inte tagna ur ett slumpvis sammanhang, utan bevisar ett planlagt och konsekvent agerande från PÖBELNS sida, från början till slut. Man har dessutom agerat offentligt, och inte privat, ty privatlivets helgd skall väl respekteras, även hos Pöbel och Amerikaner, får jag förmoda. Relevant bevisprövning är också till sin fördel, och i alla tre fallen, så föreligger den faktiskt.

Asatrogna ledare från diverse samfund – och enskilda auktoriteter typ Freyja Aswynn i England, UK har redan tagit totalt avstånd från den skrikande pöbel, vi sett i Washington DC på den sista tiden. Man har anmärkt – klokt nog – att Tors Hammare – som denne osmaklige tattare burit, nedtattad som han var – inte ska bäras vid sådana manifestationer, att Vi Asatroende inte vill bli sammankopplade med sådant, och det gäller ”Fornsedarnas” taffliga och ständiga utspel om att Thor ska göras queer, Queer ska vara Thor – Torshammaren skulle göras till symbol för internationell Homosexualitet, vilket några som fortfarande kallar sig ”Samfundet för Forn Sed” fortfarande har högst upp på sin agenda, tillsammans med samarbetet i det ”Interreligiösa Rådet”, samarbetet med ”Black Lives Matter” och andra ännu mer diskutabla politiska organisationer, som säger sig agera ”Anti-Fascistiskt”

Bildkälla: Associated Press

Vad det rör sig om i alla tre fallen är Pöbel, rätt och slätt.

Det rör sig om Pöbel, därför att de här personerna ser ut som pöbel, agerar som pöbel, handlar som pöbel, och de har tagit till sig pöbelns metoder, uttryckssätt och sätt att vara. De klär sig som pöbel, uppträder som pöbel och därför ÄR de pöbel, eftersom deras egna handlingar dömer dem – inte deras tankar eller åsikter.

Spekulationer över i vilken grad Mr Donald Trumps fd. twitter-konto – nu avstängt – samt vilket antal republikanska senatorer som möjligen kan krävas för att ställa den förre presidenten inför Riksrätt, lämnar jag fullständigt därhän för dagen.

Nej – vad som intresserar mig att reflektera över för själva dagen, är själva tillvägagångssättet, samt det faktum att beväpnad Polis – till och med framför en av de mest hårdbevakade Myndighetsbyggnaderna i hela Världen, som vi nu känner den, var tvungen att släppa fram pöbelmassan, och inte kunde agera eller respondera med skjutvapen, helt enkelt därför att även det hade varit synnerligen olämpligt i den aktuella situationen. Ingen tårgas, inga nät, ingen spray eller färgmarkering, inga ”non-lethals” i vapensammanhang var på plats överhuvudtaget. Den enda respons man hade att välja på, var antingen skarp am eller inget alls – och i det fallet valde man alltså ingen insats alls, klokt nog, utan spärrade inte vägen för demonstranterna.

Vad som däremot fällde dem, var det interna kamera-systemet. Kameror gav bildbevis för hur pöbeln agerade, och försökte avbryta och störa den demokratiska processen.

Just detta tycker jag för dagen är en oerhört viktig lärdom i sig. Jag måste tacka min konstnärs-bekanting Mark Bodé, over there och i Californien, för den observationen och det uppslaget, för utan det hade jag inte reflekterat.

Bilder helt tagna ur sitt sammanhang åstadkommer inte mycket,- men rörande Söndags-Schamanerna och hur de fortfarande agerar – se detta videoklipp över det taffliga beteende, som Maken till en viss Kulturminister ”Amanda” (partifärg Mp) redan ådagalagt – offentligt och framför en myndighetsbyggnad i en Norrlandsstad.

”Älgarna kommer ut ur våra maskiner – skall det vara mer ”Kulturpolitik” modell (Mp) ??

Ok – nu resulterade just det sista uppträdet inte i arrest, eller lagförinfg men detta är som vi vet Landet Löfvén – det land som en gång var Sverige – och vilka styrande vi har där, det vet vi också.

Mina tankar går för dagen också till Nika-upproret borta i Konstantinopels 500-tal, då de båda ”Cirkuspartierna” de blå och de gröna försökte störta Kejsar Justinianus, och hans maka Kejsarinnan Theodora, vars förflutna milt sagt var ännu mer betänkligt än Melania Trumps, eller för den delen Alice Bah Kuncke – före detta ”Utvikningsbrud” på Slitz – i rollen som ”Svensk Kulturminister” med nedsmältning av fornfynd och särskilt Torshamar-ringar från just huvudstadens Norra Förorter högst upp på s-i-n agenda.

Redan 10 januari år 532 urartade de båda ”Cirkus-partiernas” pöbelfasoner i Konstantinopel till allmänt uppror. Närmare 30 000 personer uppgavs ha dött, enligt historikern Prokopios, som faktiskt är en mycket pålitlig källa

Man har påstått, att Prokopios för sin del skulle ha motiverats av personligt agg till Kejsarparet, när det gäller hans skildring av dessa och andra händelser, och Prokopios ”Anekdota” eller Hemlig Historia, som den också kallas, översattes kongenialt av Sture Linnér, för ett antal år sedan, men se – det stämmer inte – för Prokopios var en seriös och ansedd historiker, som var i tjänst hos dåförtiden ledande män.

Rörande motsättningarna mellan ”De gröna” och ”De blå” och vad tvåparti-system, i förening med fullständig brist på demokrati, eller ett icke-fungerande demokratiskt system kan leda till, behåller jag mina funderingar för mig själv, men rekommenderar att ni tar kontakt med min gamle bloggar-kollega juristen Paulus Indomitius, som ju har en hel del kunskaper, just vad gäller det gamla Bysans. Vad Theodora angår, skall jag kanhända återkomma till henne nästa år, men nu är jag ingen Dick Harrison – ni vet han som plagierar mina teman i SvD – och får oförskämt bra betalt för det dessutom.

Oavsett vilken tro eller religion, politisk tillhörighet eller vad som nu önskar man än må ha – eller inte må ha – får man till sist välja sida, och trots all ”Multikultur”, ”Interreligiösa Råd” under Muslimska Brödraskapets och ”Svenska” Kyrkans ledning, BLM:er – nej – inte ”Bonniers Litterära Magasin” (som förkortningen faktiskt betydde en gång i tiden) vet jag i alla fall förbannat väl, vilken sida jag själv valt, och vilka intressen jag väljer att representera här i Världen.

Om ni vill höra en anekdot till för dagen, kan jag erinra om den unge artillerilöjtnant, som en varm julidag 1789 hade befälet över de fåtaliga kanoner, som lär ha funnits inuti Bastiljen. Han trädde fram inför pöbeln, i folkets fulla åsyn, på Bastiljens vindbrygga och lär ha sagt som så:

Här i min högra hand har jag en biljett från Kungen själv, Le Roi meme, som råder mig att ”tirer sur le canaille” eller skjuta ned packet.

Eftersom det är lite svårt för mig – under rådande omständigheter – att bestämma vilka av er som är Pöbel, respektive Pack, och vilka som är hederliga medborgare, ger jag er exakt 30 minuter från och med nu – för att försvinna härifrån och GENAST utrymma platsen.

De av er, som nu faktiskt nu VET med er att ni ÄR Pöbel och pack, får gärna kvarstanna, för efter 30 minuter påbörjar jag eldgivningen – men ni övriga – som alltså bestämt er för att INTE tillhöra pöbeln, kan lugnt gå hem…”

Löjtnanten dödades samma dag i spetsen för sitt fåtaliga manskap, och hans huvud blev utburet därifrån på en spetsig påle. Men, han var liksom jag en man, som trodde på sin Kung, liksom sin förmåga att välja sida.

En lycklig tilldragelse under det gångna året

Jag noterar att det som vanligt är vissa inlägg, eller vissa ämnesområden i denna blogg som förblir populärare än andra. Det har inte heller ändrats, under 2020 jämfört med 2019 och föregående år. Jag känner för tillfället inte för att presentera en mer genomgripande årsstatistik eller genomgång av de mest populära inläggen, var i världen jag nått flest läsare och så vidare, men noterar att underrubriken ”Freja” under Asatro här ovan fortfarande är minst fyra gånger så populär som Tor, och åtta gånger eller mer populär än exempelvis Tyr, denne rättvisans gud – och det i en värld, där rättvisa onekligen borde skipas – och det snabbt !

Under det att ni, mina läsare och läsarinnor nu funderar vidare på varför just Freja är så oerhört populär för de flesta av er, och varför alla tydligen vill läsa något nytt om just henne, ständigt och hela tiden, så kan jag i alla fall notera en rättvis händelse eller ett enda rättvist domslut, som inträffade under 2020.

Brexit har äntligen inträffat. Efter fyra års väntan har äntligen EU, detta meningslösa förtryckarorgan, äntligen bestämt sig för att acceptera det Brittiska folkets vilja och beslut, som de framlagt genom en folkomröstning. Sådant sker nämligen i en demokrati, även om svenska politiker, lika mycket som de förment ”Europeiska” och ännu mer svenska journalister och svenska media som vanligt totalt vägrat att acceptera folkviljan, eller nationers fullt berättigade krav på oberoende och frihet. Just nu skriker och gnäller åter SvDs och DNs chefredaktörer som stuckna grisar, och spyr hat och galla över Storbritannien och dess folk. Jag tänker inte sänka mig själv så lågt, att jag länkar till dem, inte denna gång.

Britterna har fått sin frihet, sin rätt att göra sina egna lagar och att få styra sig själva, utan att hela tiden bli påtvingade lagar och regler från andra, som varken känner till eller kan acceptera just den kultur och de förhållanden, som råder i just deras land.

Det är bara att lyckönska dem, allesammans, trots de vedervärdiga och djupt orättfärdiga straffavgifter, rena utpressningsförsök och gangster-fasoner, som Brysselslickarna och Eurokraterna hela tiden uppvisat.

Det är så sant som det är sagt – efter BREXIT bör vi genast ha ett SWEXIT – och åt helvete med Eurokraterna och deras skatter !

I vårt land tror maktens anskrämliga knähundar fortfarande att det smakar gott att slicka Bryssel, trots att svenska folket gång på gång fått lära sig, vad detta innebär och hur mycket vi fått ge. Vi har fått massinvandring, ökade skatter, ökade pålagor, stora hål i statsbudgeten, försämrade levnadsvillkor, ökad kriminalitet och otrygghet. Ett nedmonterat ”Folkhem” som inte längre är till för etniska svenskar, men däremot en avstjälpningsplats för allt möjligt annat, som ingen annan nation vill ha eller hysa inom sina egna gränser.

England har i alla fall en ärlig politiker, och det är den här mannen. Boris Johnson. Han gick till val på att föra sitt land ut ur EU, och återge britterna sin frihet. Och han har hållit vad han lovat, genomfört just det han hela tiden sa att han skulle genomföra. Så fungerar det, under ett sunt ledarskap och i en verklig demokrati, där man inte behöver förlita sig på svaga eller till handling oförmögna minoritetsregeringar.

Det spekuleras just nu i den svenska pressen om ett skotskt utträde ur det Brittiska samväldet, och en ny folkomröstning för ökat självstyre i Skottland. Oavsett hur det nu blir med den saken så anser jag, att vi i så fall också bör stödja skottarna i deras vilja att styra sig själva, men jag tror knappast på en återgång till medeltida förhållanden, där Skottland påfallande ofta allierade sig med kontinenten eller Frankrike gentemot den Engelska kronan, för de som kan grunderna i den skotska historien, vet med sig att detta förhållande i olika omgångar ständigt återkom, från 1200-talet och fram till Bonnie Prince Charlie, samt Culloden – en historisk tilldragelse som ingen verklig skotte någonsin glömt.

Men nu har vi år 2021. Inte 1746.

Och folkomröstningars styrande beslut, är något som s-k-a-l-l respekteras, trots att Regeringen Löfvén är olaglig, inte baseras på någon verklig folkmajoritet och aldrig någonsin bort komma till makten överhuvudtaget, därför att Sveriges Riksdag två gånger i rad ogiltigförklarat den.

Dagens citat, får komma från Winston Churchill.

”Justice will be done. The age of reason, soon shall come…”

  • Hedningen

 

Inget ändras på Nyårsdagen…

http://www.u2.com/media/player/234/12

1983 gjorde den brittiska popgruppen U2 följande musikvideo, breddfylld av en renodlat Hednisk-Nordisk Nyårs-estetik

Nyår är en godtyckligt vald tidpunkt varje år, och året räknas i sin tur som alla vet efter planeten Jordens gång runt solen. Astronomiskt sett finns det ingenting särskilt med det nutida nyåret, och det ingick förmodligen inte heller i de ursprungliga, Hedniska Kalendrarna. Däremot är Midvintersolståndet, Sommarsolståndet och de två dagjämningspunkterna astronomiskt fastställbara händelser, som kan observeras varsomhelst på jordytan, eftersom det är ganska lätt att beräkna dagarnas längd utifrån solens upp- och nedgång vid olika horisonter, och det kunde våra förfäder säkerligen också. Redan stenålderns megalitmonument bevisar det, liksom himmelsskivan från Nebra (bronsålder!) liksom Ales Stenar (nordisk järnålder !) och ett oräkneligt antal andra lokala kultplatser.

Den här Julen har det spritts några svårförståeliga lögner och rykten på Internet som vanligt, och den här gången går de ut på, att den Asatrogna Julen skulle ha firats i slutet av februari, vilket för det första inte stämmer med någon lunisolär kalender, för det andra strider emot alla de äldsta källor vi har; både Prokopios, Saxo Gramatticus och Wulfila hos goterna säger något helt annat om när den rätta tidpunkten för Julens firande inföll, och det var före varje årsskifte och inte efter det. Dessutom var julmånaden, ”Jólmanad” i den sentida Isländska kalendern och den ännu senare Jultolften i svensk folktradtion naturligtvis en lång tid, tolv dagar minst enligt traditionen, och inte ens om vi räknar med skiftet mellan den julianska och gregorianska kalendern, så kan Julen omöjligt infalla mer än elva dagar efter Lucia.

Julmånaden var just en månad, och inte en enstaka händelse eller vecka – enligt nutida tradition varar den minst till trettondagen eller tjugondag Knut, vilket sannolikt var tidpunkten för Thorre, eller själva Midvinterblotet, som mycket riktigt inte är identiskt med midvintersolståndet, och därmed har till och med de fåkunniga fuskare, som denna gång utsett 2021 till något slags Jubelår för Frej (varför det – det är helt omotiverat i Nordisk tradition, och ingen ”forn sed” heller, lika lite som det hör till Asatron) samtidigt som de i sin småaktigthet, sin allmänna litenhet och typiskt svenska avundsjuka missunnar just mig framgångarna med min egen Hedniska Kalender, vilken som sagt sålt mycket bra och av vilken det nu bara återstår ett enda exemplar till salu.

Först till kvarn, får först mala – om någon av er vill ha det sista exet med en personlig dedikation från mig – och ute i Världen, fortsätter allt som vanligt.Nothing changes on New Years Day”.

Våra politiker ljuger fortfarande.

De som skulle leda oss, vågar inte fatta några riktiga beslut, och följer inte ens de ”rekommendationer” de själva utfärdat.

Denna fläsklägg togs på bar gärning i köpcentra under Julhelgen. Han var på Systembolaget, men påstår att han skulle ”handla reservdelar till sin rakapparat” – och med en månadslön på över 178 000 kronor, vill han alltså inbilla oss, att han inte har råd att skaffa en ny…

Magdalena Andersson, Statsminister Stefan Löfvén, Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johansson med flera politiker har i dagarna ertappats på bar gärning, när de fullständigt struntat i de rekommendationer de själva utfärdat, och beordrat alla oss andra att följa. Deras ledarskap är obefintligt, deras föredöme och moraliska egenskaper likaså.

Stefan Löfvéns samhällssyn och människosyn  har jag redan kommenterat länge nog i den här bloggen. När den nya, högvirulenta och mycket mer smittsamma Covid-19 mutationen kom hit och började spridas från England, därför att ett flygplan från British Airways uttryckligen struntade i alla förbud och därmed kränkte svenskt luftrum, var Statsministerns enda kommentar att Transportstyrelsen – vars obefintliga omsorg om vårt lands säkerhet redan är välkänd – skulle ”titta närmare på det hela”. Nu har vi minst 4 insjuknade i den nya Covid-19 varianten, och trots halvdanna, slentrianmässigt framhasplade försäkringar om att de nya vaccinerna förstås antas hjälpa emot den också, vet ingen var det ska sluta.

Åter har Regeringens oförmåga att handla, dess brist på konsekvens och ledarskap straffat sig.

Åter har man fullständigt misslyckats med att skydda landets integritet, svenska medborgares liv och vårt lands territoriella gränser.

Ifall en rysk luftburen infanteridivision, baserad i Pskov eller någon annanstans ifrån landar på Arlanda, i sina egna flygplan samt helikoptrar och utan att avvisas, kommer då denna slöa prinskorv, denna fläsklägg till Statsminister säga att ”Armén får titta närmare på det hela” eller vad ?

Vad blir kommentaren nästa gång, månne ?

Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam!

                                                                     – Ur den svenska ”Kungssången”

Ja, vet ni – man kan förvisso uppröras över många saker i vårt land och vår tid. Ingen mindre än Kung Carl XVI Gustav har i år redan konstaterat, att Regeringen Löfvéns covid-19 politik är och förblir ett misslyckande, och de flesta svenskar håller såklart med sin Statschef, för det är Konungen som är den verklige Statschefen, och inte statsministern. Kungen har talat om det lidande – ja – i sitt Jultal använde han faktiskt det ordet – som tusentals svenska familjer utsatts för, och i Asatrons anda betonat betydelsen av våra Jultradioner, både för oss etniska svenskar, och alla andra som  vistas i vårt land.

Kung Carl XVI Gustav, Folke Hubertus har som en sann son av sitt folk till oss sagt följande, om sin tro och sitt hjärtas mening:

Jag tror att traditioner är viktiga. De håller ihop både samhällen och familjer. De skapar trygghet och kontinuitet, skänker tröst och gemenskap.

Det tar vi fasta på, ers majestät – säger jag – en okänd hedning i mängden, och vi kan erinra oss att den nuvarande Konungen av Sverige faktiskt är den kung som regerat oss alla längst ( i mer än 47 år), från Erik Segersäll och vidare genom över tusen år av historia. Konungen har beordrat oss att hålla ut, och som också vi Hedningar vet, sagt oss att ljusare tider kommer. Han har visat oss medlidande, trots att han såklart inte kunnat beröra Åldringsmorden, och den avlivnings-kampanj på sk ”äldreboenden” som inte ens SvD:s krönikörer vågat nämna i klartext, trots att de precis som Kungen snuddat vid den.

O konung, folkets majestät
är även ditt: beskärma det
och värna det från fall!
Stå oss all världens härar mot,
vi blinka ej för deras hot:
vi lägga dem inför din fot –
en kunglig fotapall.

—- —-

Och liva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos Sveakungen och hans män.
Och låt din ande vila än
utöver nordanland!

(Ur ”Kungssången”)

Kung Carl XVI Gustav har alltid haft en vana att uttala sig väldigt diplomatiskt, och ända sedan hans första Regeringsår,  då de sista resterna av Kunglig Konselj, Kungens formella granskande av alla nya lagar och sådant hade avskaffats, tillika med Konungens nominella befäl över Krigsmakten till lands, till sjöss och i luften (hur svårt kan det vara för en svensk jaktrote att avvisa ett passagerarplan från British Airways, och varför gav Luftfartsverket det planet alls något landningstillstånd – skedde där inget anrop ?) har han iakttagit denna vana.

Men vi kan ända jämföra hans ledarskap och människosyn – inriktad på välvilja och människokärlek – med Stefan Löfvéns, den motbjudande köttklump, som smidig som ett kassaskåp uppmanade oss alla att ”gå direkt hem och ta avsked av alla era äldre anhöriga” så sent som i påskas.  Därför att kungen står utanför och över dagspolitiken är han faktiskt ett slags andlig ledare på sitt sätt, och det närmaste Sverige som nation kommer en Påve, trots att vi inte behöver några Påvar, eller tron på att någon gud eller ”Jehova” skulle ha tillsatt våra högsta befälhavare eller ämbetsmän, för deras makt är enligt grundlagen av folket – och så har det nog alltid varit, från Hågakungens tid vid Uppsala, och vidare framåt till idag.

Ett nytt år har vi fått, och det gamla har passerats.

Från de, som i likhet med mig själv fortsätter att sträva för landets och folkets bästa, för Asatron och Hedendomen i våra hjärtan, och för de som inte känner avund eller hat, utan just medlidande, hopp inför framtiden och ser en vilja till förbättring – inte minst sedan vi slutgiltigt får sparka ut Regeringen Löfvén och får göra oss kvitt den, när den äntligen får förvisas till den historiens sophög, där Regeringar av det slaget rätteligen hör hemma – oavsett om det blir dags för nyval redan det här året, eller kanske nästa eller därefter nästa, ett gott nytt år, trots allt – ja trots allt.

Bättre tider ska komma. Låt oss vänta, vaka och värna.

 

En Hednings Tankar om Påven

Min gamla mor, som inte är kristen så att det stör eller över hövan, för att i sin tur citera ett av min gamla farmors uttryck, har varje år till Jul traditionen att se på Påvens Midnattsmässa från Rom via TV: Varför Statstelevisionen i ett protestantiskt land, där hundratusentals och åter hundratusentals svenska soldater genom fyra århundraden har dött för att hålla katolicismen från landet, hela tiden skall hålla på att göra reklam för sådana trosföreställningar är mig en fullständig gåta.

Katolicismen dyrkar likdelar (sk heliga reliker) inuti sina kyrkor, och håller på med rituell kannibalism, låt vara i symbolisk form (men Tridentinska Mötet fastställde redan 1543 att Katolikerna de facto äter människokött, samt dricker mänskligt blod vid sina ceremonier – och på detta måste varje sann katolik tro, eftersom det är en påvlig dogm, och Påven är som alla vet ofelbar – åtminstone har han varit det sedan 1870, då det fastställdes av samma katolska kyrka). Nathan Söderblom, den store svenske Ärkebiskopen som skapade själva begreppet Ekumenik, lär ha betraktat katolikerna som såpass långt ”efter” Hinduer och Buddhister,, att de överhuvudtaget inte var värda att resonera med alls, lika lite som vissa efterblivna kannibalstammar på Nya Guinea. Jag måste faktiskt ge honom rätt på den punkten.

Om vi känner gemenskap inför Julen, är det då inte våra egna anförvanter och förfäder, som vi väljer att fira Jul med ?

För mig framstår ”lajvat” blodsdrickande inte som sunt, och jag förstår inte alls tanken på varför man måste äta upp sin egen frälsare, skära honom i småbitar och stoppa in honom i munnen, ifall man nu inte kan så upp för sig själv inför sina Gudar, utan tvunget behöver en frälsargestalt. Jag har sagt det förut, och jag säger det ytterligare en gång, ifall någon missat förklaringen.

Jag äter sill, skinka och grönkål vid Juletid, men jag äter inte andra människor ! Där går gränsen för mig ifråga om religion, eller vad som är tillbörliga och lagenliga religionsuttryck.

 Grunden till det är inte bara det här med Eukaristin och den rituella kannibalismen i kyrkorna, utan också spädbarnsdopen, Katolikernas ständigt återkommande sexuella övergrepp på barn och mycket annat, som ständigt upprepas, varhelst Katolska Kyrkan visar sitt fula tryne. Ingen annan religion har genom århundraden förbrutit sig så emot svensk och nordisk religion och kultur som just denna katolska kyrka, och man kan inte vara god svensk och god katolik samtidigt – de två begreppen låter sig icke förenas, för som redan Gustav II Adolf och många med andra upptäckt, så måste vi i farans stund kunna förutsätta, att våra medborgare är lojala emot lagen, det egna landet och den egna nationen i första hand, och inte emot någon Påvekyrka.

Inte ens idag får vi hedningar och Asatrogna ha våra egna heliga platser i fred för katolikerna, och deras ständiga skövlingar. Med mord och brand har de alltid farit fram, och nuförtiden  vanpryds fortfarande Gamla Uppsala av en sk ”Påvesten”. Svenska Kyrkan har också huggit ned den nutida gudalunden, stick i stäv emot Länsstyrelsens skötselinstruktioner, och inte ens på vårt lands allra heligaste plats, en plats som är viktig för Hedningar över hela Världen, får vi vara ifred eller utöva vår Gudadyrkan som vi vill. Den sk ”Påvestenen” är olaglig, och ca 1700 personer har redan skrivit på en namninsamling emot den, vilket jag rekommenderar att även ni gör. (använd länken jag nyss gav er)

För några dagar sedan kunde jag läsa en av ledarskribenten Erik Helmersons sedvanliga krior i DN. Han satt och berömde sig av att vara katolik – det är verkligen ingenting att vara stolt över – och påstod också, att just katoliker skulle vara givmildare, godare och bättre än alla andra svenskar, särskilt i Juletid. Vad han har för faktamässig grund till sådana påståenden, eller varför den stora Bonnier-tidningen alls släpper fram sådana lögner, kan jag heller inte förstå. Herr Helmerson borde verkligen erinra sig att Högmod är en dödssynd enligt Katolska Kyrkan, samma kyrka som han anser sig tillhöra, och personligen kan jag inte se något bevis för vad han hävdar, annat han faktiskt gjort sig skyldig till högmodets synd, som vi visserligen alla kan lida av ibland.

Vi hedningar är inte mindre givmilda som grupp betraktat än någon annan, och om vi betraktar det faktum att det finns goda Hinduer, Buddhister, Shintoister och goda indianer och animister här i Världen, varför skulle det då inte också finnas goda Hedningar och Asatroende ?

När jag nu sagt allt detta – vilket jag betraktar som rättvis kritik, ehuru jag självfallet förstår att en hel del katoliker, Hans Helighet Påven inbegripen inte håller med om den saken – måste jag som förut konstatera, att jag tycker mycket om Hans Helighet Franciskus I, som den nuvarande Påven ju heter. Jag har med den allra största glädje tagit del av hans predikan i Peterskyrkan, på Julaftonskvällen – han är verkligen en god herde för de sina, och jag tror alldeles säkert att han har de bästa och godaste avsikter i vad han försöker föra fram. Kort sagt – och som jag förut många gånger sagt och skrivit – Påven framstår för mig som en djupt mänsklig person, men det är hans Kyrka jag inte tycker om, själva organisationen och dogmerna, som jag icke kan dela eller förstå.

Detta år ägnade han sig i vanlig ordning åt att predika givmildhet åt de fattiga, ifrån sin gyllene tron och en ännu mer guldglänsande Peterskyrka, och trots den goda målsättning, som vi alla kan finna i detta, måste jag verkligen säga att det hela skorrar åtskilligt falskt, när det gäller en kyrka och ett samfund som genom två årtusenden samlat mycket mer rikedomar än alla andra, och som fortfarande är det rikaste av alla samfund och kyrkor på Jorden, med sin egen Bankrörelse (Monte de Pasci) och allt.

Dock, till Påvens försvar måste man också säga, att det inte är något fel att önska snar förbättring eller att ändra sina vanor, särskilt inte nu, inför det nya året. Givmildhet kan vi alla utöva på olika sätt, men bäst och omedelbarast är det kanske att ”gräva där vi står” med ett svenskt uttryck, och utöva barmhärtighet emot de vi möter till dagligdags, då vi inte kan göra så mycket åt hela Världen, eller förhållanden på andra sidan jordklotet. Detta år har vi märkt det mer än andra år, då rådande pandemi begränsar även de påvliga ceremonierna – men hans helighet själv skall nästa år resa till Irak och förbättra situationen för de kristna där, sägs det  – och det må vara rätt prioritering, för Påven har onekligen större möjligheter och större diplomatiska krafter än vi själva, som nog intet förmår i den vägen.

Hur många pansardivisioner har Påven ?” lär Josef Stalin en gång ha frågat, i egenskap av Sovjetisk Fältmarskalk. Men, så behöver vi inte fråga, ty hans rike är inte av denna Världen, och han har betydligt mer att säga till om än vad man kunde tro, även i dagens värld.

I sin julpredikan detta år berörde Hans Helighet att ”underhållning” är en fara, som hotar att knäcka och bortskymma Julens idé. Det kan man ju förstå, skriva under på och hålla med om, oavsett vilken religion man nu tillhör, och för katoliker i dagens sekulariserade Värld lär det nog inte vara lätt att hitta ut med sitt medeltida budskap, medan också Italiens befolkning i Juletid låter sina tankar syssla med något helt annat.

Han lär också nyligen ha predikat att Internet blivit till en fara för människorna, som gjort dem småaktiga, intriglystna, grälsjuka och onda i sinnet emot varandra, och även på denna punkt måste jag hålla med honom, ty det ska vara måtta i allt. Men detta år har vi också fått se ett större ont, än blott och bart yttrandefrihet och diskussionslystnad, som givetvis är en stor fara också för den katolska kyrkan.

(teckning av J E Anders, svensk karikatyrtecknare)

 

I vårt land har vi fått se, hur Svenska Myndigheter med Statsminister Stefan Löfvén i spetsen detta år vid påsktid uppmanat ett helt folk att ” genast gå hem och ta avsked av alla sina äldre anhöriga” (så föll faktiskt Statsministerns ord, och vi har fortfarande inte fått någon förklaring till det yttrandet) och hur man därefter initierade en konsekvent genomförd kampanj för avlivning genom morfinsprutor eller med andra ord statligt beordrad Eutanasi, för alla personer över 70 år.  Som bekant har en undersökningskommission tillsats, som sagt att Regeringen är juridiskt ansvarig för sina egna handlingar, och den Socialdemokratiska versionen av saken, som säger att ett litet Landstingsborgarråd i Stockholm, på eget initiativ satt igång vad som ändå kommit att tillämpas i över sju regioner eller landsting, inte kan vara hela förklaringen.

För egen del undrar jag nu, vad Påven tycker och tänker om detta.

Hur är det med Regeringen Löfvéns andliga kapital, eller dess moraliska ansvar ?

Vad skall månne Vatikanens ledare anse om ett land och ett folk, som med berått mord dödar sina egna gamla via morfininjektioner, vilket är ett mycket smärtsamt och utdraget sätt att dö på, särskilt vid andningsförlamning ?

Kanhända är dagens påve inte medveten om vad som händer här, men OM Hans helighet visste det, vad skulle då Hans Helighet tycka om alltsammans ?   man måste komma ihåg, att det tydligen funnits ännu mer långtgående planer från vår Regerings sida, där också förståndshandikappade, de som lider av fysiska handikapp, diabetes, lungsjukdomar, fetma, dålig kondition och ”oförmåga att gå i trappor” också skulle få ”somna in” som det så vackert heter eller sållas ut.

De som företräder Katolska Kyrkan i Sverige – Kardinalen Anders Arborelius inbegripen – har inte sagt ett enda ord om det här – trots att de kanske BORDE ha reagerat, liksom företrädare för all världens andra samfund ?

Denna kristna religion, som säger att just den är bättre än alla andra, gör inte ett enda dugg för människorna i vårt land, när och där den VERKLIGEN behövs.

Gamla tiders påvar tillämpade något som kallades Exkommunikation, eller Bannlysning. Det innebar bland annat, att inga katolska mässor fick förrättas i de länder, grevskap eller territorier som trotsade Påvemaktens vilja, och de som befann sig där, var helt enkelt skilda från hela kristenheten, och för evigt uteslutna ur katolikernas samfund, intill dess bot och bättring kunde ske.

Tänk nu om dagens Påve, Hans Helighet Franciscus I, skulle bannlysa Stefan Löfvén, samt den regering han representerar ?

Dags att AGERA och det NU !! (Eller hur, ers Helighet ? Ave Crux Spes Unica, alltså liksom…)

Jag anser det faktiskt berättigat, och som en fullt logisk handling som jag är beredd att stödja, inte minst med tanke på hur denna Regering de facto betett sig och agerat i år, 2020. Och då har jag inte ens tagit upp de många pedofil-affärerna eller de upprepade sexuella övergreppen emot barn inom Centerpartiet, något som liknar vad som hela tiden sker inom den katolska kyrkan, och vad som Påven själv sagt att han ska få bukt med..

I vilket Corona-Kommissionen fastställer Regeringen Löfvéns moraliska ansvar

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet idag har den sk ”Corona-Kommissionen” med sin ordförande Mats Melin i spetsen avgett en delrapport, angående Regeringen Löfvén och dess hantering av Covid-19. Enligt tidningen har Mats Melin sagt, att Regeringens politik är ”Klandervärd” (det är nog det minsta man kan säga – det är ett klart understatement, om ni frågar mig – men det är det ingen som gör, oavsett) och att Regeringen under lång tid misskött hela sjukvården och vården av våra äldre, liksom Regeringen Reinfeldt.

Stora ”systemfel” och mycket allvarliga brister har konstaterats i det svenska välfärdssystemet. Människor har farit illa, och de har inte behandlats väl.

Bland annat tar han upp verksamheternas låga bemanning, kompetensbrist och ”en ohållbar situation” som en av bristerna.– Fyra av tio i omsorgspersonalen saknar undersköterskeutbildning. En fjärdedel är timanställda, säger han när han exemplifierar var det brister. Även bristande kompetens och bristande medicinsk utrustning tas upp.

Han tar även upp frågan om skyddsutrustning och riktlinjer kring detta. – Det tog orimligt lång tid att klarlägga äldreomsorgens behov av skyddsutrustning, säger han och tillägger att myndigheternas riktlinjer till en början inte var samstämmiga.

SvD 2020-12-15

SvD vågar dock inte beröra den väsentliga frågan, och vad vi fått se under året. Åldringsmorden.

Ni som följt med i denna blogg vet också hur jag följt läkaren John Tallinger och det såkallade ”Syrgasinitiativet” och hans hjältemodiga kamp för rättvisa åt alla de äldre, som nu avlivats på ett icke människovärdigt sätt – genom att man nekat dem syrgas och gett dem morfininjektioner, något som i många fall gett upphov till en kvalfylld, mycket utdragen död.

Corona-Kommissionens Ordförande lär ha sagt, att Regeringen måste regera landet. Således ÄR den moraliskt ansvarig, även om något juridiskt ansvar ännu inte fastställt, i alla fall som jag läser vad som står i SvD:s artikel. För egen del råkar jag anse, att man i andra -mer demokratiska och civiliserade – länder skulle ha avsatt Socialminister Lena Hallengren och Statsminister Stefan Löfvén, samt ställt dem inför riksrätt.

John Tallinger har i en intervju med nät-tidningen Katerina Magasin gjort en jämförelse med Nazisternas sk ”T4-program” vilket också syftade till mass-avlivning av äldre, handikappade och obotligt sjuka. (Ni får komma ihåg, att det är Dr Tallinger – som nu flytt till  Danmark pga hot mot hans familj – och inte jag, som gjort den här jämförelsen)

“Det ligger på nivån brott mot mänskligheten”, säger läkaren Jon Tallinger när jag ringer upp honom. Tallinger var en av de första som började kämpa för de gamlas rätt till överlevnad under våren 2020. “För att klara sjukvården som en konsekvens av att man lät smittan spridas fritt, blev man tvungen att prioritera bort de äldre. Men inga stora medier vill rapportera om hur allt detta hänger ihop”, säger han. — —

Sammantaget: Flockimmuniteten i Sverige innebar att man måste offra de äldre. Det ger ett annat perspektiv åt flockimmunitetsbegreppet. Då blir det en humanitär katastrof för att man inte kan hantera det utan att någon får dra det kortaste strået. Tänk dig… den sjuka kvävs sakta till döds, det är en ångest som är svår att beskriva… man kippar och drar efter luft i dödskapen, sen får man morfin som gör att man får ännu svårare att andas, man orkar inte kämpa för luften, och ingen anhörig eller personal sitter med, så man måste dö ensam… personal vill ju inte smittas, och de fick inte ha munskydd… ingen ville sitta och bli smittad inne hos de äldre, säger Tallinger.

I somras kritiserade Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch regeringens hantering av coronapandemin. Hon anklagade regeringen för att med “berått mod” ha tillåtit coronaviruset att spridas i Sverige. Busch fick kritik för hur hon formulerade sig (alltid denna fixering vid retoriken istället för fokus på själva problemet!) – men hon hade rätt. Hon kunde även ha lagt till att regeringen med berått mod lät gamla och sköra dö. För det var exakt det som skedde.

  • Katerina Magasin, 2020-11-26

Ändå har Socialminister Lena Hallengren sagt, att det aldrig funnits någon brist på vårdplatser eller respiratorer och syrgas för de som behövt det. Vem eller vilka är då de skyldiga till Åldringsmorden ?

För övrigt gäller FORTFARANDE direktiv om att sk ”palliativ vård” eller med andra ord giftspruta + avstängning skall övervägas, emot vissa patientgrupper i Stockholms län. Regeringen måste bevisligen känt till allt detta sedan åtminstone Augusti i år, även om vissa läkare larmat om klara missförhållanden redan tidigare. Också Läkartidningen har tagit upp Åldringsmorden i debattartiklar.

Man måste ju säga, att även helt outbildad personal som låtit gamla människor omkomma utan hjälp, och dessutom läkare som deltagit med injektioner av morfin till sina patienter ÄR moraliskt skyldiga, även om ingenting för närvarande kan sägas om deras juridiska skuld.

Samtidigt med detta har Regeringen medvetet fortsatt ett befolkningsutbyte. Till och med IS-terrorister och personer som begått allvarliga terror-brott och krigsförbrytelser har hämtats in till Sverige, som del i en helt medveten politik. Stefan Löfvén kan denna gång inte säga, att han ”inte såg det komma” eller att han ingenting visste. Vad som skett är ”oacceptabelt” för att använda ett av hans egna favorit-ord.

Är en läkare eller sköterska som med berått mod och uttalad avsikt att en patient skall dö, injicerar morfin i en människokropp inte moraliskt och juridiskt skyldig till patientens död – eller ? (Särskilt som syrgasbehandling i upp till 48 timmar ofta fått patienter att tillfriskna)

Varför har Regeringen inte upphävt de här direktiven ?
Varför har man inte kunnat säga att man gjorde ett misstag ?
Varför har de anhöriga inte fått någon tröst eller något stöd – i de flesta fall ?

Varför har man fasthållit vid en orimlig, klart människofientlig politik som tar livet av Sveriges infödda befolkning ?

Varför ?

Själv är jag som bekant Hedning, och jag tror på något som kallas Hippokrates Ed – som jag många gånger framhållit.

Enligt den får en läkare eller vårdpersonal inte med avsikt döda sina egna patienter, eller medvetet ge dem behandlingar som orsakar lidande och skada.

Men det är precis vad som hänt i vårt land i år, i flera hundratals, om än kanske inte tusentals fall.

I Inget Europeiskt land  har man fått se en Statsminister eller ledare, som sjunkit så djupt – moraliskt sett. Inte i något land – mig veterligen – har man utnyttjat Covid-19 pandemin för att med berått mod och full vetskap ta livet av äldre medborgare över 70 år. Inte i något land i Europa, ja Världen, har man fått se Socialdemokrater, som burit sig åt såhär mot sitt eget land, och sitt eget folk.

Detta är hårda ord – javisst  – men det är min personliga uppfattning om saken, som jag enligt Sveriges författning och demokratiska konstitution har min självklara rätt att ha, och den står jag för. Jag har stått för den ända sedan i Våras, då detta först kom upp, och jag har tagit upp saken i flera blogginlägg och artiklar.

Det är inte moraliskt acceptabelt att med berått mod avliva människor över 70 år, bara för att de är gamla och har pensionerats. Inte när vårdplatser och syrgas funnits tillgängligt, och anhöriga till och med i flera fall visat sig beredda att betala vad sådan behandling kostat, ifall de bara fick behålla sina nära och kära.

Det överensstämmer inte heller med Asatrons syn på etik och moral, som den uttrycks i Hávamál, som hela tiden betonar att man skall ha vördnad för ålderdomen, och att livet alltid är värt att leva, även för människor som har svåra sjukdomar eller fysiska handikapp.

Själv har jag ett förslag för hur Stefan Löfvén och Lena Hallengren rätteligen borde bestraffas, även om det är en mäkta hednisk tanke, och inget jag vill se realiserat i den rådande verkligheten, eftersom jag inte är någon vän av ”folkdomstolar” eller lynch-justis som ni vet.

Löfvén och Hallengren borde ställas upp på ett podium i centralhallen på Stockholms Central, där man bundit fast deras fötter, så att de inte kan fly från sitt ansvar längre, eller fegt springa undan sin väg.

Varje svensk medborgare, medborgarinna eller svensk familj som förlorat en nära anhörig i år, borde få rätten att spotta dem i ansiktet – en riktigt, stor, fet och härlig loska – full av slem – en sådan ”Kraschanering” som skedde på Strömparterren framför det nutida Riksdagshuset, där August Blanche på sin tid spottade Jonas Love Almquist mitt i ansiktet. (Ja – sådant har alltså hänt förr)

Och varje familj eller enskild medborgare och medborgarinna, som förlorat två eller fler anhöriga i Covid-19 borde ha rätten att spotta dessa våra styrande mitt i synen icke blott EN gång, utan TVÅ eller flera gånger – en gång för varje människa, som mördats med gift.

Själv har jag klarat mig bra, och fortsatt arbeta hela året – jag har inte fegt krupit undan, och ”stannat hemma vid minsta symptom” som man uppmanat oss till. Jag har arbetat för mitt land och det samhälle jag lever i – och det har givetvis de flesta av våra läkare, vårdpersonal, brandmän, poliser, militärer, ambulansförare och många många andra gjort.

De flesta av oss medborgare, som lever idag – har levt för att hjälpa och stödja våra medmänniskor i händelser av fara och kris – men det har våra ansvariga politiker INTE gjort, enligt den Covid-kommission man nu utsett, och som lagt fram sin första rapport.

Vad är då konklusionen, goda medborgare – för det är ni väl ?

Denna Jul skall jag själv tända ett ljus för de döda i Landet Löfvén. För alla dem, som inte lever mer. Till och med för mina fiender, för jag har skrivit till er och för er om en ”teaterman” i Göteborg jag känt, en hätsk och personlig fiende till mig, en ”fornsedare” som dog, troligen därför att han på ett såkallat ”fältsjukhus” (något sådant finns inte i vårt Försvar längre, och har inte funnits på många år – sjukvårdstält har vi däremot – men det är en helt annan sak ) nekades slangar till sin respirator, när de ville flytta på honom.

Man skulle enligt en lokal chef spara på slangarna till respiratorerna nämligen, så de gav honom ingen sån – och så dog han – efter vad jag fått höra efteråt, och sådan saken framställts i media. Kanhända är det fel information jag fått, kanhända är det bara ett rykte, men död är denne filmrecensent och bloggare likafullt.

Jag har framfört mina kondoleanser till hans änka, hans stackars mor och hans nu faderlösa barn.

Också för honom, den stackars missledde stackaren, som trodde på Regeringen, sjukvården och alltihop, tänder jag ett ljus.

Och för mitt fosterland, och för det folk, vars namn jag bär.

God Jul – fast vi har en ond och omänsklig Regering, och vi lever i onda tider.

”Frejas ljus skall lysa i Midvinterns mörker – och Mörkret kan inte besegra det !”

  ”Och se – hon är med er alla dagar intill Ragnarök, och tidens ände.”

Fjollan Federleys Fataliteter – del 2 – Hur Svenska Dagbladet förminskar skulden….

Sedan pedofili-skandalen i Centerpartiet dykt upp, med både ”Akbar Annie” Lööf själv och Fredrik Federley som insyltade upp till armbågarna, har många journalister i svensk press försökt släta över eller tysta ned hela saken. En av dem är ledarskribenten Tove Lifvendal i Svenska Dagbladet, som hävdar att Fredrik Federley inte skulle ha gjort något brottsligt. Men då talar hon inte sanning, för det har han faktiskt, i alla fall om vi skall tro kvällstidningarna och vad som redan publicerats där för mer än en vecka sedan.

Expressen (eller Excessen, som denna kvällstidning ofta kallas numera) har redan beskrivit hur Fredrik Federley försökte få sin Sambo, som begått mer än 22 våldtäkter på två små flickor, 8 och 12 år gamla vid tiden för övergreppen, mer än 8 fall av sexuellt ofredande och andra grova sexbrott emot barn och slutligen mer än 36 barnpornografibrott villkorligt frigiven, och försökt få Kriminalvården att sänka den dömdes straff, fastän denne dömts till ett fängelsestraff om nio år.

Fredrik Federley uppges ha hotat både Kriminalvårdens anställda och sina grannar med att han har ”Goda kontakter hos SÄPO” – Att göra så är faktiskt KRIMINELLT, förutom att det visar på tydlig korruption hos ett helt Riksdagsparti…

Det har också kommit fram, att Kriminalvårdens tjänstemän gjort den bedömningen, att Fredrik Federleys ”Sambo” inte alls borde släppas ut ur fängelset på permission, med mindre än att han hade ständig övervakning. Risken för återfall i brott, eller nya barnvåldtäkter bedömdes som alldeles för stor. Och ändå försökte Federley själv gå i god för den dömde, och skrikande hota Kriminalvårdens anställda med sina ”SÄPO-kontakter” om de inte gjorde just honom till viljes, och släppte ”Sambon” eller barnvåldtäktsmannen fri.

Vad kallas det, när en Riksdagspolitiker utövar hot mot Tjänsteman, för att få en farlig brottslings straff reducerat ?

Är inte det ett brott, kanhända ??

Om det visar sig sant, så är det allvarligt. Att hota handläggare på en myndighet med SÄPO, är faktiskt ett brott. Såhär säger lagen, i Brottsbalkens 17:e kapitel, 1 paragrafen:

1 § Den som med våld eller hot om våld förgriper sig på någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd, dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Det samma skall gälla, om någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för vad denne däri gjort eller underlåtit.

Enligt lagen behöver man inte hota med våld, det räcker med någon form av tvång eller påverkan för att hot mot tjänsteman skall föreligga. Utgör inte Federleys gärningar – sådana de nu beskrivits i media – ett klart hot, kanhända ? Ok, nu är statliga tjänstemän eller Kriminalvårdens anställda inga dunungar precis, det kan vi vara helt säkra på – och de är vanda vid en hel del från ”intagna” och deras anhöriga, samt allehanda kriminella busar. Men ändå – varför polisanmäler ingen Federley för brott emot BrB 17:1 – när misstanke ändå synes föreligga, på berättigade grunder ?

Att KORRUPTION ingår i Centerns ”Väädegjund” som Annie Löföf säger – tycks bevisat

CUF har flera gånger försökt legalisera barnsex, barnporr och annat. Annie Lööf har bevisligen umgåtts mycket med ”Brysselpedofilen” eller den Norske Riksdagsman som Federley flitigt lär ha gått på sexklubbar med i Bryssel.

Hon lär också umgåtts med den sk ”Brevduvepedofilen” som är en annan av Federleys underliga vänner, och som tillhör hans perversa krets av fullständigt urartade makthavare. Är Annie Lööf och därmed likställda inom Centerpartiet alls trovärdiga, även om den sk ”Migrationspolitiske Talesmannen” eller Federley själv bytts ut emot en helt annan fjolla – med färre ”skelett i garderoben” ?

Centerns ”migrationspolitik” går fortfarande ut på att ge brottslingar från all Världens hörn uppehälle i Sverige. I veckan har det också kommit fram hur ”Löfvéns pojkar” eller de sk ”ensamkommande” lyckats med sin ”integration” eller studieresultat, sedan Löfvén drev igenom den nya Gymnasielag, som strider emot internationell rätt och alla internationella lagar, inklusive FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Svenska Kommuner är nämligen inte alls skyldiga att ta emot och undervisa personer som illegalt uppehåller sig i vårt land, därför att de ljugit sig in i Sverige – brottslighet är ingen grund för asyl av ”humanitära skäl”

Riksdagspolitiker från andra partier har undersökt saken, och funnit att bara 68 stycken av de 7000 såkallade ”Afghaner” som fått  Löfvens och ”Mollgan” Olofssons Gymnasieanmesti har något jobb, med varaktighet av mer än tre månader. Mer än 5000 av dem har  misslyckats med sina studieresultat, och har trots fem års undervisning inte lyckats gå ut gymnasiet. De flesta av dem har inte ens lärt sig svenska.

Fjollan Federley har idag sagt, att han ”inte hunnit läsa domen” mot sin för 22 grova barnvåldtäkter dömde sambo. Han har bevisligen ljugit, när han sagt att han ”helt skulle brutit” med denne, när han ändå spelat in Youtube-filmer med sk ”Fredagsmys” med samme dömde pedofil hemma i sitt eget kök, efter det att förhållandet dem emellan skulle ha upphört.

”Fredagsmys” med denne man, Anyone ?  Varför får han adoptera barn, förresten – och är han ”Välkommen tillbaka” in i politikens Värld, tycker ni ?

Centerledningen, företrädd av Annie Lööf och partisekreterare Michael Arthursson har sagt att Fredrik Federley skulle vara ”välkommen tillbaka” in i Rikspolitikens skimrande Värld, så snart han hunnit ”vila upp sig” och att det är ”synd” om hoom, eftersom han drabbats av ”en personlig tragedi”. De tänker inte ett dugg på, att Federley själv både orsakat och framkallat hela ”tragedin” genom sitt eget – beteende.

Återigen skall han installeras på en hög post, få hundratusentals kronor i månadslön och hålla sig framme vid köttgrytorna. KORRUPTION – rakt fram och i Sveriges Riksdag som sagt – och detta ligger i öppen dag…

Dessutom skall samme Fredrik Federley ha fått vårdnaden om en åttaårig, adopterad dotter – som nu bott i hop med en serie-våldtäktsman i mer än ett halvår – hur hände egentligen det ? En ”orosanmälan” lär vara gjord, men sociala myndigheter har helt ”glömt bort” att agera – vad det nu kan bero på. Kanske det störtsköna prasslet av ”pluring” under ”Fredagsmyset” eller ”Säposkrämsel” tystat ned dem, eller vad tror väl ni – goda medborgare ?

Borde han inte fråntas vårdnaden av Ida-Li, som den stackars flickan heter ?

Henne är det faktiskt synd om, för hon är bara ett barn, som inte kan försvara sig emot dessa uppenbart kriminella vuxna.

Det är inte ett dugg synd om Fjollan Federley, som förtjänar straff enligt BrB 17:1, efter vad det ser ut..

Trevliga farbröder” i ”Regnbågsfamiljen” – Tycker inte ni också det?

(en av dem är dömd till 9 års fängelse för 22 våldtäkter på barn i samma ålder som flickan på bilden)

Bildkälla: Fotograf Peter Knutsson för Tidningen QX

4 December – och ännu några gårdstomtar…

Jag fortsätter med lucka fyra och gårdstomte-historia nummer tre i min alldeles egna Hedniska julkalender. Faktum är – som jag redovisade senast igår – att det faktiskt finns en hel del personer, som på riktigt tror på diverse gårdstomtars närvaro i vår samtid, som ett okult eller parapsykologiskt fenomen, så att säga. Antalet observationer är större än man kan tro – och Gårdstomtarna – som alltså inte skall blandas ihop med Jultomten – är enligt folktron vresiga, vättelika väsen, som det är bäst att se upp med.

Nej, folktrons Gårdstomte och Jultomtar är två olika ting

Den ”gullifikation” av gårdstomtarnas väsen – en form av ”Christian Belittlement” eller förminskande av dem som satt in i och med Jenny Nyström, samt ”Lille Viggs Äventyr på Julafton” av Viktor Rydberg , samt det här med Kulturkretsläran, som jag var inne på igår, är helt uppenbart en sak, som inte alla av mina läsare ens är kapabla att förstå.

Åtskilliga personer – som fortfarande finns mitt i bland oss – inte bara långt ute på landsbygden – har berättat om underliga syner i fähus och stall, eller att de fått sig en rejäl knuff eller örfil när de oförhappandes gått in genom någon mörk ladugårdsport, och jag tror inte för min del, att de nödvändigtvis måste ha ”tomtar på loftet” för det – eller att de här personerna, allesammans, utan undantag – är skvatt galna.

En del av dem kan sannolikt vara det, ja – men långtifrån alla. Jag intar, som DN-journalisten Clas Svahn – van utredare av det paranormala – en något skeptisk attityd – sist jag nämnde honom, var när en grupp Syriskt Ortodoxa kristna på fullt allvar trodde sig ha skådat Jungfru Maria i Rinkeby – ett mirakel som snabbt kom av sig..

Några av deras påstådda upplevelser förtjänar att studeras ur ett sociologiskt perspektiv- vilka är de här ”tomtetroende” – vad vill de egentligen ha sagt, vad tror de på innerst inne, och hur manifesterar sig egentligen deras tro i vardagen, utan att vi ska förfalla till rena snömoset, onödigt ”fornsederi” eller andra dumheter.

Jag exemplifierar med en 13 år gammal artikel i länken här ovan, som får tala för sig själv, men observera att yta och djup inte är samma sak, inte vad någon säger sig tro, utan vad någon faktiskt g-ö-r och lever efter. Men – vad gör då Gårdstomtarna enligt sägenfloran ?

Enligt en artikel i ”Nya Växjöbladet” från 25 Oktober 1907 – citerad i Per Gustavssons oförlikneliga bok om ”Gårdstomten” – fanns det en gång en Småländsk bonde i Växjötrakten, som hade hjälp av tomtar. Han hade några åkerlappar på en kulle i grannskapet, och på nätterna brukade tomtarna skära säden på dessa – exakt var kullen låg, citeras inte i min bok. Men det enda bonden behövde göra, var att köra in säden när den var torr – och så satte han ut ett grötfat med en smörtrilling i, varje dag. Inte på Julafton, inte på julkvällen, utan varje dag – och det gjorde han under en lång följd av år – tills den dag då han uteslut smöret, kanske av glömska, kanske av snålhet – men inte av ren illvilja.

Men då hördes en röst från kullen: ”Gåva kräver, att gengåva gives !

Och från den dagen, syntes eller hördes aldrig mer några tomtar, och bonden fick skära, skörda och köra in sin säd helt själv. Arbetaren är värdig sin lön, brukar det heta – och ett väl utfört hantverk, är värd inte bara mödan utan också lönen. Tomtarna syntes inte mera till i den trakten, men lär ha återfunnits invid Ränneslätt, i Eksjö stad, där de städslade sig, och skötte en helt annan syssla.