”Ålandstraktaten” som jag nämnde för två dagar sedan är kanske okänd för dagens obildade svenskar, som inte ens bryr sig om sitt eget lands historia. I Finland, vårt nära grannland, som tagit över det svenskspråkiga Åland och numera anser det som sitt – är saker och ting annorlunda. Där minns man mycket väl hur Ryssland redan på 1850-tlet började diktera Nordens utrikespolitik och hävda sin överhöghet, vilket bland annat fick ta sig uttryck i att Åland skulle bli en ”demilitariserad zon” och stå helt utan försvarsförmåga.

Bara ruiner återstår av det som en gång var ett av Nordens kraftigaste försvarsverk. Förräderiet på Sveaborg är en annan minnesvärd händelse – det kostade Finlands folk över 100 år av rysk ockupation och lidande, för att inte tala om ett helt inbördeskrig..

Bomarsunds fästning skulle läggas ned, sådant var det ursprungliga målet. Ryska flottenheter skulle utan risk kunna beskjuta städer som Åbo eller Luleå, och behärska hela Bottenhavet och Bottenviken – sådant var först Tsarväldets och senare Sovjetkommissariernas vilja. 1914 besatte ryssarna åter Åland, precis som Sovjet besatte Bornholm efter andra världskriget och först vägrade att lämna ön ifrån sig till dess rättmätiga, Nordiska ägare. Allt sådant har den svenska allmänheten glömt, det kollektiva minnet har raderats ut tack vare decennier av ”flumskola” och svensk socialdemokrati – eller rättare sagt kateder-socialism.

Finland har i modern tid också upplevt Stalins ockupation av Hangö samt Porkkala Udd – och hur sovjetryska styrkor – när de drog sig tillbaka – brände ned hela Hangö stad, förgiftade alla brunnar med dieselolja, och orsakade miljöskador utan motstycke runt hela Porkkala-näset, som de besatte och förvandlade till ett slags Bucha – den orten är ju fortfarande dagsaktuell.

Det var Rickard Sandler och de svenska Socialdemokraterna som gav försvaret av Åland döds-stöten, och som svek Finland redan 1939, innan Vinterkriget ens hade brakat loss. Han krävde, att Åland skulle vara obesatt, och att öborna inte fick försvara sig emot den ryska övermakten – och det av ren dumhet, svensk naivitet inför Ryssland, samt förstås ren inkompetens, något som fortfarande kännetecknar en hel del Socialdemokrater på det utrikespolitiska området.

Idag – när både Finland, Estland, Lettland, Litauen, Sverige, Polen och Tyskland gemensamt är medlemmar i NATO – eller snart kommer att vara det – saknar Ålandstraktaten all giltighet och relevans. Den bör sägas upp, och förpassas till historiens skräpkammare en gång för alla. Våra finska bröder har redan krävt det, och jag har inte glömt vad mina finska kollegor lärt mig om sitt lands historia – och allt deras fäder samt även de själva sett och upplevt.

Finskt propaganda-blad från 1940. Text på ryska ”Du förfryser i skogen – på order av SKURKAR !” (TITTA NOGA på Zampoliten eller den politiske kommissarien i bakgrunden…VAR har vi sett hans ansikte förut – I vår egen tid ?? )

Bottenviken och Bottenhavet, samt all sjöfart på dessa vatten tillhör Sverige och Finland gemensamt. Ryska inkräktare eller annan militär trafik har inte där att göra. Att säkra de vattnen från ubåtar, och bevaka både malmtransporter och fredlig färjetrafik, är det bästa och mest ”miljövänliga” valet våra länder kan göra.

Miljöpartiets ”Nyttiga Idioter” och Putin-anhängare med Maria Wetterstrand i spetsen skriker just nu som stuckna grisar, och ojar sig över den helt obefintliga risken för att kärnvapen skulle placeras på svensk mark – ett fullkomligt idiotiskt antagande och en ren icke-fråga, vilket flera Riksdagsledamöter för KD påpekat så sent som igår, inte minst därför att samtliga kärnvapenförande makter i Europa, inklusive USA förklarat, att de bara och endast bara tänker behålla sina kärnvapen och stridsspetsar på sitt eget territorium, och inte repetera inte föra in dem i Östersjön, vilket redan Danmark, Norge och Island i mer än 70 års tid fått löfte om i form av skriftliga garantier – och de löftena har faktiskt hållits…

Den mest klarsynta politiska analys av den militära situationen i Östersjöområdet jag sett de senaste dagarna kommer ifrån Peter Wennblad, en ”doldis” ibland Svenska Dagbladets ledarskribenter. Han avslöjar hur miljövännerna och ”de grå vargarna” inom Miljöpartiet hela tiden försöker förstöra och skada de Nordiska ländernas gemensamma försvarspolitik, under illa dold ryssvänlighet, maskerad till ”naturskydd”.

Miljö-vänsterns mål är inte bara gigantiska vindkraftsparker till havs – något som stör den marina faunan och är föga miljövänligt – utan också Natura 2000 områden, strategiskt placerade intill Gotlands och Ölands kuster, som därmed blir förbjudet område för den svenska marinen, och omöjliga att öva i – samtidigt som det är där vi måste öva, ifall försvaret av Gotland och de andra öarna i Östersjön skall ha något rimlig chans.

De som inte minns sitt lands historia, eller Finlands kan bli tvungna att återupprepa historiens misstag, vad det lider.

Och att lämna Finland ensamt, att tillåta ockupationen av Baltikum, att ständigt förminska Sverige och lämna de Nordiska grannländerna i sticket i namn av ”Neutralitet” som under det senaste Världskriget, VAR ett misstag – moraliskt, politiskt och strategiskt. Inte tu tal om saken.

Hedniska Tankar är för ett större Sverige. Som det en gång var, och åter borde vara.