Finn har namnsdag

Idag har Finn namnsdag enligt den svenska almanackan. Man brukar på Wikipedia och andra liknande sajter på nätet hävda, att namnet skulle ha sitt upphov i folkslagsbeteckningen ”Finne” vilket under den tidiga medeltiden också skulle ha använts om Lappar eller Samer. Men detta är nog inte riktigt sant. Namnet finns också på andra Indoeuropeiska språk än de Nordiska, och det är mycket äldre än den sena järnåldern.

Rätteligen skulle även Fingal ha namnsdag denna dag, eftersom det namnet är ännu en keltisk och irisk variant av Finn – och det är på Irland namnet egentligen hör hemma, som vi snart skall se.

Bland kända personer som har namnet Finn, kan man finna polarforskaren Finn Malmgren eller sångaren Finn Zetterholm, som inte var för fin att sjunga folkliga och fula visor på sin tid, eller för att citera tecknaren David Nessles kända vers: ”Finn Zetterholm, Finn Zetterholm, det är vår nya sport – Finn Zetterholm, Finn Zetterholm – för han har kommit bort !

Trubaduren FINN Zetterholm lanserade på sin tid den så berömda LP:n ”Folk-lår”. Man får INTE vara pryd, buskablyg eller sipp, ifall man VERKLIGEN är HEDNING !!!

En tydlig ledtråd, som visar hur gammalt namnet Finn är, får man via den vida spridda sk ”Finn-sägnen” som finns över hela Norra Europa. Man har antagit att det Nordiska namnet Finn också kan betyda stigfinnare eller vandrare, och i den mest kända svenska varianten – som dock är kristnad – talar man om Jätten Finn i Lunds Domkyrka.

Ansiktet på Finns staty i Lunds domkyrka höggs redan på 1700-talet sönder av kristna vandaler, som inte tålde en hednisk hjältes närvaro.

När kristendomen kom till Norden fanns det en eller annan Engelsk präst i Lund, säger man – detta skall ha hänt 1050 ungefär. Han kunde inte bygga någon kyrka själv, eftersom han i likhet med de flesta kristna var en svag och okunnig man, och därför fick han be om hjälp av den Hedniske och Rättsinnige kämpen Finn, som bodde vid Tre Högars Ting, inte långt från Dalby. I lön ville Finn ha prästens ögon, samt sol och måne, men bara om prästen inte kunde gissa Finns rätta namn, för godlynt som han var, hjälpte han prästen anonymt, bara för gammal vänskaps skull. Den nya katedralen i Lund blev snabbt högre och högre, och den falske prästen smög ängsligt omkring på landsbygden, för han ville ju inte, att den dag skulle komma, då Finn fick sin rättvisa lön för mödan. Under en ättebacke vid Tre Högar hörde han så en mörk kväll en kvinnoröst som sjöng: ”Finn, Finn heter far din – och hem kommer han snart, med sol och måne !

Nöjd med den kunskapen gick prästen till byggplatsen nästa dag, och skrek ”Finn, Finn – sätt den sista stenen längre in !” och Finn förvandlades då till sten, trots sina jättelika kroppskrafter. På en pelare i Katedralens krypta ser man Finn själv än idag, och på en annan pelare hans hustru och deras barn; och man vet att denna pelare så sent som på 1100-talet stod mitt i kyrkan, men att den flyttats till den underjordiska kryptan av räddhågade kristna. Men en dag, sägs det – då mänskligheten lyckats bygga bro över Öresund, och en tunnel under Hallandsåsen, då ska Finn vakna till liv igen, och den kristna kyrkan skall falla, och bli till stoft och grus. Som vi alla vet dröjer det nog inte länge, för vi har faktiskt en bro över Öresund och en tunnel under Hallands ås i detta nu, och Asatron har redan vaknat och kommit tillbaka. Den urgamla profetians ord kan mycket väl vara sanning, och fullbordas mycket snart.

Forskare är nästan säkert att namnet Finn kommit till Lund med Irer eller Angler – staden Lund hade ju rika förbindelser med bland annat London i England, som en del till och med säger att Knut den Store tänkte på, när han tog över Lund efter Sven Tveskägg. På Irland finns en hjälte vid namn Fionn Mac Cumhaill, vars namn ibland moderniseras till Finn McCool, vilket ju kan vara coolt nog för sena tiders barn.

Den irländske halvguden Finn, med hans hustru Sahdbh och en av hans två hundar, Bran och Secolann, enligt en modern irisk illustration

Finn betyder i själva verket ljus, ljushyad eller vit, liksom Fingal, som är det skotska namnet på samma gud eller halvgud. Man har ansett, att båda namnen skulle syfta på Nordborna, som ju tidigt dök upp på Irland, och skilde ut sig från de brunhåriga kelterna. Kanske är Finn också en motsvarighet till Himmelsguden Ull, som ju också var en solgud redan på bronsåldern. Berättelsen om byggmästaren, eller ”Jätten Finn” finns också i Eddan, och den iriske Finn beskrivs ibland också som en jätte, eller i alla fall med jättelika krafter.

I Eddans version av berättelsen, gäller det en jätte som tillsammans med sin hingst Svadlifare arbetar på att bygga Asgård – ibland kallas jätten Mundlifare, efter namnet på Månes far. Jätten vill ha solen, månen och Freja i lön, men som vi alla vet lurar den listige Loke honom, genom att förvandla sig till ett sto, och locka bort hingsten, som gjorde det mesta arbetet. Loke fick hingstlem i röven, och grundligt knullad som han blev födde han sedan Hel, Midgårdsormen och Fenrisulven – detta var hans ur röven skapade avföda, som plågat människor och gudar sedan dess.

Lokes avföda, enligt en teckning från början av 1900-talet

Man har antagit att myten om Asgårdsbyggmästaren speglar en äldre, gemensam indoeuropeisk myt om två generationer av gudar, där den äldre är ett slags ”världsbyggmästare” eller de krafter, som skapar Världen, och den yngre de krafter som verkar i naturen som vi känner den. Detta känns igen också i Eddans berättelse om kriget mellan Asar och Vaner, som är det äldsta kriget i Världen. Även den grekiska myten om Zeus, som besegrar sin fader Kronos eller tiden – Kronos skildras som en jätte, han också – och hur världen sedan skapas av urjätten Kronos eller Ymers kropp, hör till samma sägencykel. Finns namn, Fiann, ska återfinnas också i andra namn typ Gwen, Wenafra eller det franska Guinevere, samt det nordiska ”vän” (inte vän som i vänlig, utan vän som i ”fager och vän” ) vilket blott är en parantes.

Nåja, som den Sol-gudomlighet eller Ulls vederlike som Finn var, så drog han omkring på Irland med sin Fianna eller Hird, och utkämpade slag efter slag emot rikets fiender. Emellertid har han fler likheter med de nordiska myterna än så. I början av hans liv hette Finn ”Deime” eller säkerheten, det förutbestämda (solen är ju förutbestämd att gå upp varje dag) men så sattes han i lära hos dvärgen Finn Eces eller Finnegas, som i åratal försökt fånga Visdomens Lax, sägs det. Finn lyckades fånga den åt honom, och skulle just steka den, när han brände sig och fick lite av fiskens kött på tummen. Då förstod han plötsligt fåglalåt, och hörde hur två kloka korpar i ett träd kraxade om att hans gamle lärare ville döda honom, och ha all visdomen och fisken för sig själv…

Om ni verkligen studerat Asatron på djupet, och om ni verkligen är Hedningar, så ser ni genast likheten med hur Loke förvandlar sig till en lax och dyker i Frånångers mot norr rinnnande fors i myten om hans slutliga tillfångatagande. Ni ser också likheten med Sigurd-sagan, där Sigurds fosterfar Regin planerar att döda honom, sedan draken Fafner (som med lite god vilja kan liknas vid en fisk – ”hedfisk” kallas ju ormar i skaldediktningen) väl blivit dräpt av Sigurd. På den berömda Ramsundsristningen i Södermanlandsamma ristning som nu nästan blivit totalförstörd och utplånad, sedan Eskilstuna kommun fick för sig att skapa ”handikapp-access” till den, trots att det alltid varit meningen att man skall lämna ristningen i fred, och inte gå eller stå på den – vilket bara skadar och inte främjar – ser vi också hela Sigurd-sagan, inklusive hur Sigurd bränner sig på drakhjärtat, och plötsligt förstår fåglalåt.

Ristningen på Ramsundsberget innan en okunnig kvinnlig kommunalpolitiker vid namn ”Birath” såg till att nästan totalförstöra den…

Också klippformationer vid den Irländsk-Skotska kusten, som ”giants causeway” eller den berömda Fingals-grottan är faktiskt döpta efter samma Finn, som likt jätten i den skånska sagan skall komma tillbaka en dag, när hedendomen återföds. Minnet och traditionerna lever vidare, därför att hedendomen, med dess myter och berättelser, är så gott som universell, och spridd över hela Nordeuropa.

Att de kantiga basalt-pelarna tolkats som rester av något forntida byggnadsverk, eller anses ha jättar som upphovsmän är kanske inte så konstigt… Och Hedendomen vinner alltid. Här hemma är namnet ”Fingal” inte så välkänt, utom i Marin Ljungs gamla skämt om ”Fingal Olsson” kanhända….

– Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta?
– Nä, han är död.
– Det är han inte, han rör ju på sig.

Detta sägs helt apropå, när man ska få en hårdhjärtad kvinna att skratta – precis som när Loke försöker få Skade att skratta efter dråpet på hennes far, och lyckas med detta uppdrag genom att ”binda fast sina hemliga ting vid skägget på en getabock” som det står i Eddan – och ”än skrek Geten, och än skrek Loke”. Och slutligen log Skade, vinterns kalla gudinna..

Så ni ser. Hedendomens legender, sagor och myter nyskapas, omskapas, flyter samman, klyver sig, fortsätter att vara lämpliga för alla tillfällen och kommer ständigt tillbaks. Ingenting kan besegra dem, inte idag, inte några dagar. Att vara hedning är att vara människa, och att vara medveten om sin mänskliga natur. Sålunda Säger Särimners Sändebud – Sela !!

Annonser

SKYNDA dig… DU kan få över Tusen Kronor extra till Julen – men då måste du bestämma dig SNABBT

Många människor i Sverige får idag sin ekonomi försämrad. Åldern för den sk garantipensionen har höjts. Vi får fler och fler fattigpensionärer. Människor som är födda i Sverige och har arbetat, arbetat och arbetat samt levt ett helt liv här får allt svårare och svårare att försörja sig på sin ålderdom, och samhället ger dem mindre och mindre i gengäld. Istället går mer och mer pengar till påstådda ”flyktingar” och sk ”ensamkommande” som invaderar landet i tusental och åter tusental. Många svenska barnfamiljer får också en fattigare och magrare Jul i år.

Därför behövs en kassaförstärkning, nu genast – och oavsett detta med Asatrogna politiska partier (ja, nu finns åtminstone ett – se ibland gårdagens inlägg)

Hedniska Tankar ger dig här ett spartips inför Julen. Du kan tjäna tusen kronor och mer än det till hela din familj.

Inte en man, inte ett öre mer till Monoteismen !

Om du väljer att Gå ur Svenska Kyrkan nu, sparar du minst 1,35 % på allt du tjänar, under din resterande livstid. Räknat på en normalinkomst blir det inte bara en extra kassaförstärkning inför Julen, utan faktiskt över en miljon kronor under ett helt arbetsliv. Är du i 35-40 års åldern kan du fortfarande spara en halv miljon, minst – och är du närmare 60, kan det ändå röra sig om 300 000 eller mer, med de nya pensionsreglerna. Det här är inte bara pengar som du kan ha nytta av. Det är också pengar som man har stulit ifrån dig, utan att du vet om det. Man kallar det för kyrkoavgift, men det är i själva verket en dold skatt, som du och din familj får betala.

Men det finns en hake, eller ett allvarligt problem. ”Svenska” Kyrkan lurar och bedrar alla medborgare i det här landet på andra vis också. Man har infört ett speciellt ”stoppdatum” den 1 November, och går du inte ur innan det datumet, får du betala, betala och betala i ett helt år extra.

Ingen annan organisation eller samfund i vårt svenska samhälle uppträder såhär svekfullt, lögnaktigt och bedrägligt. Inga andra skatter eller avgifter fungerar såhär. Om du inte har någon tv längre, ja då upphör tv-avgiften i samma månad du gör dig av med tv:n. Du betalar inte hundskatt i ett år extra, ifall din hund avlidit, och färdats till de sällsammare jaktmarkerna. Du betalar inte båtskatt eller bilskatt i ett helt år extra, om du försålt din bil respektive båt. Inga bostadsrättsföreningar tvingar dig att betala avgifter i ett helt år extra, ifall du byter bostad. Ingen beskattar dig i åratal för ett bolag, eller ett styrelseuppdrag eller ett föreningsmedlemskap som du inte längre har.

Men ”Svenska” Kyrkan – ja – den ljuger helt öppet, och fortsätter att beskatta och besnatta dig, fastän du gått ur – och sen skyller man på att man inte skulle ”hinna” att registrera att du sagt upp ditt medlemskap under de sista två månaderna på året. Lögnen har funnits där i årtionden, och bevisas enkelt av det faktum att samma Kyrka och samma samfund faktiskt publicerar statistik på antalet utträdda medlemmar varje månad. Alltså KAN man mycket väl registrera att även du och dina närmaste gått ur, och alltså ljuger man medvetet, bara för att klå dig och din familj på mera skatt – pengar ni borde få bestämma över själv – för ni är väl ändå vuxna människor, eller hur ?

Om muslimernas och de kristnas gud nu verkligen är ”Allsmäktig” som de påstår, varför kan den guden då inte klara sig själv ? Varför har han statliga skatteindrivare eller terrorister från mellanöstern, som tror att de ska utföra hans ”vilja” ? (Betala INTE mer pengar för en gud, som du ändå inte vill ha !)

 

Kanske önskar du också, att även dina barn får en bra framtid, även om levnadsvillkoren för etniska svenskar i Sverige hela tiden försämras. Kanske önskar du dem en framtid utan islam, kristendom och andra förkvävande religioner. Kanske vill du ge dem en bra utbildning, och ett gott liv utan påstått ”Allsmäktiga” gudar som ska bestämma, regera och presidera över dem, hela tiden.

I så fall har du bara ett alternativ – och det är att HEDNA dig.

Att bli hedning gör inte ont.

Det behöver inte kosta pengar, för du kan anmäla ditt utträde helt gratis med den länk jag hänvisat dig till. Många vet inte om det här, utan betalar flera hundra kronor i avgift för sitt utträde, helt i onödan – men det är det slut på nu.

OM du Hednar dig, skall du veta att du också är i gott sällskap. Mer än 43 % av det här landets medborgare har valt samma väg som du. År 2000, när statskyrkan upplöstes, var bara 12 % av oss svenskar Hedningar, men nu är vi så många fler.

Själv har jag hednat över 50 personer medan jag arbetat med den här bloggen, genom alla år. Om vi alla – de mer än 5000 Asatroende som finns i det här landet – gjorde som jag, ja då skulle vi verkligen kunna göra skillnad. Det blev 250 000 kristna mindre, och 250 000 hedningar mer. Som hedning är du fri att välja vad du vill tro på, och leva som du vill. Ingen ”Herre” kan komma och hunsa dig. Det är slut på att buga och bocka, att krypa på knä och be.

Du kan bli ateist, agnostiker eller Asatroende. Valet är ditt, liksom vägen till friheten.

Vad väntar du på ?

Lite mänsklig värdighet till svenskarna – till slut. Och en chans till ett bättre liv…

Nu fick Herr Löfvén allt konkurrens

En Äventyrlig blandning ?

 

Man säger att visioner behövs i politikens Värld, och föregående inlägg innehöll – som ni såg om ni läste det – ett synnerligen visionärt partiprogram, skriven av en Asatrogen broder.

Jag önskar Härmed Yggdrasils Folk lycka till, och återupptar i morgon kväll mitt vanliga bloggskrivande – vilket härmed meddelas den kunskapstörstande allmänheten…

Plötsligt en TYRS dag – Nytt Asaroget parti bildat.

För någon vecka sedan fick jag, hedning som jag är; erbjudande om att bli partiledare för ett nytt politiskt parti i Sverige. Jag måste säga att det var mycket hedrande, men jag måste nog ändå tacka nej, eftersom politik numera är en farlig verksamhet, som man inte skall ge sig in i utan hjälm, kroppsskydd eller närmare betänkande.

Antalet kristna knäppskallar i vårt samhälle är dock ändå ganska stort, liksom antalet muslimska extremister, till exempel. Numera finns det ju också religiösa partier av alla de slag som till och med tagit sig in i vår Riksdag – de så kallade ”kristdemokraterna” är bara ett exempel – fast kristen demokrati ? Det låter ju som en logisk självmotsägelse – för kristendomen är till sin natur totalitär, och inte alls demokratisk. De accepterar ju bara en enda gud, vilket är synnerligen odemokratiskt, ja just totalitärt…och deras partiledare heter dessutom ”Thor” i efternamn, och har låtit uppkalla sig efter en hednisk gud…Hur går det alls ihop ? frågar jag er…

Dessutom finns det numera partier, som propagerar för att Sharia-lagar skall införas i Sverige och att vårt land ska ha islam som statsreligion. Ett av dem heter som bekant ”partiet nyans” och det har visat sig, att det leds av en före detta miljöpartist, som är medlem i den turkiska Nynazist-organisationen ”De grå vargarna”.

Kanske behövs det därför en hednisk motvikt bland politiska partier i vårt land, och i längden tror jag bara at det är naturligt, att den spirande hedniska folkrörelse som finns i vårt land, också får sin politiska del.

 

En vän till mig har nu lanserat partiet ”YGGDRASILS FOLK” inför nästa riksdagsval och även skrivit ett partiprogram, som jag härmed publicerar rakt av, och utan vidare kommentarer eller vidare spisning, så nu uppmanar jag er att läsa igenom detta noga…

ASATROPARTIET YGGDRASILS FOLK

Våra värderingar:

Vi är varken vänster eller höger utan vi är aspatiala då vi är lite ovanför allt materialistiskt och vi är atemporala då våra ideal är den eviga gudomliga verkligheten. Vi eftersträvar 3 typer av värden såsom Moral (vad är gott och ont, rätt och fel), Skönhet (bilder och musik, människans skönhet, naturens skönhet, vänskap och kärlek), samt visdom, vetenskap och kunskap. Inom denna tredje kategori ryms även nyfikenhet, hjältemod och styrka, då dessa är krafter som används i strävan efter visdom och kunskap. Alla dessa värden kan klassas som eviga, atemporala och aspatiala då de gäller för hela universum oberoende av oss människor. Ett matematiskt axiom eller en musikalisk oktav, eller frågor om gott och ont upplevs och gäller även för andra intelligenser i andra galaxer. När man vaknar upp ur den kortsiktiga egocentrerade materialismen får man ett helt annat perspektiv även på vardagliga frågor.

Svensk politik genomgår ett paradigmskifte. Sverige har de senaste tjugo åren de facto varit en enpartistat med ett stort parti, sjuklövern, och några små oppositionspartier. Nu kommer småpartier in på arenan och de för med sig nya dimensioner av värderingar såsom religion, etnicitet och främmande kulturer, dimensioner som inte tidigare funnits i samma omfattning. Sverige är yrvaket. Detta är en helt förutsägbar och naturlig utveckling då det svenska samhället numera inte består av ett folk som lever i harmoni och känner tillit och trygghet sinsemellan utan som idag är ett lapptäcke av kulturer och etniciteter som är varandra främmande, som ibland till och med hatar varandra och som dessutom var och en står och viftar med sin respektive flagga. Många viftar med den svenska flaggan men många viftar med främmande flaggor. Och det är en helt naturlig reaktion vilket alla som bott utomlands genomgått. Det finns dock en tipping point när det inte längre blir hanterbart eller sunt för någon. I detta blommande kaos föds nu asatropartiet Yggdrasils Folk för att utgöra ännu ett litet vackert
blomblad, lite grann som om våra förfäder som levt, brukat och dött för detta lilla land viskade till oss: ”Kom ihåg oss. Njut av allt detta som vi arbetat ihop åt er, ni i kommande generationer, men kom ihåg oss. Ett rotlöst träd faller.”

 

Varför ett asatroparti?

Sveriges asatroende är oorganiserade och vi lever i förnekelse. Vi sitter inte i ett välbyggt skepp tillsammans på lugna vatten och har det trevligt. Vi sitter utspridda på ett stormande hav i varsin gammal jolle. Vi sitter utan att ens tänka på det och öser vatten som sipprar in underifrån men som också skvalpar in över relingen. När regeringen försöker förbjuda runskrift och asatrosymboler, symboler som många av oss har tatuerade på kroppen i all välmening i en personlig gest av vördnad inför våra asagudar och vår asatro, då slår en våg över relingen och hotar att sänka vår jolle.

Sverige är inte ett lugnt vatten, Sverige kokar. Vi behöver ett bra skepp och vi behöver ro tillsammans. Det behövs en politisk asatro, och genom att starta ett asatroparti kan vi få politisk tyngd att säga ifrån när någon trampar på oss, på våra förfäder, på våra värderingar och på våra gudar. Svenska folket och etablissemanget kommer ta detta parti som ett skämt. Och de kanske får rätt. Vilken människa känner till sitt öde? Regeringen vill helst förbjuda runskriften och asatrosymboler. Man säger att de är högerextrema. Nordiska asasamfundet samlade ihop 15000 namnunderskrifter och protesterade mot försöket, Regeringen insåg att man inte har bra kort på hand och lade sig. Det kommer bli så att man väntar och sedan, en söndag under semestermånaden när inga politiker eller journalister bevakar vad som händer i samhället, (gör de detta någonsin?) då klubbar man igenom ett förbud. Därför behövs ett eller rentav
flera asatropartier. Man stryker lunds studentkör vid Studenten och slänger in en kör av afghanska barn. Den som är hypnotiserad betraktar dessa två exempel som två separata händelser. De som inte är hypnotiserade ser att de är delar i ett mönster.

Staten ger idag ekonomiskt stöd enbart åt monoteistiska religioner som kommer från andra världsdelar. Man ger inte en krona åt polyteistiska trosuppfattningar eller naturreligioner som kommer från norra Europa. Från Sverige. Hur mycket får personer som vill införa Sharia i Sverige, och hur mycket får samer och asatroende? Sveriges ursprungsbefolkningar. Det hårdaste motståndet kommer komma ifrån oss asatroende. Många asatroende och asasamfund kommer ogilla tanken med ett asatroparti. Finns det en dold nationalistisk agenda? Ju närmare en obehaglig sanning och insikt man kommer, ju mer sätter man emot mentalt, man kämpar emot nya idéer och utmaningar.

Om du dyrkar asagudarna på rätt sätt och lever som en riktig god asatroende, då kommer du få fler fiender bland de som inte lyckas vara lika hängivna än bland de icke asatroende. Men oroa er inte. Genom att starta ett asatroparti måste alla asatroende ta ställning. Man måste fundera. Man vaknar upp ur en dröm, och man sitter där på ett stormande hav i sin lilla läckande jolle. Ensam. Asatropartiet kanske misslyckas denna gång. Vårt nybyggda modiga lilla skepp kanske strandar. Men skeppet ligger där på stranden. Om ett tag kommer nästa äventyrslystna vikingar och sjösätter båten. Och sedan nästa följe. Skeppet kommer sjösättas, skeppet kommer lägga ut på det stormande havet, med förvissning, med hopp och med målmedvetenhet. Det är vårt öde. Vi bryr oss inte om vad någon har att säga, vad någon tycker eller vad någon tror. Ju djupare vår asatro är, ju starkare kommer vi bli. Vi drömmer om en gemenskap, ett parti, av asatroende som kräver godhet, som uppmuntrar till det som är rättfärdigt, och förbjuder det som är dåligt.

Vi ger oss alltså in på äventyret, i motvind, fåtaliga, med två tomma händer. En liten brokig skara modiga trotsande hjältar. Vilken kraft, tur och slughet det kommer behövas! Vilken oemotståndlig utmaning! Det känns som att här kommer det ske stordåd och hjältedåd. Så kom med, skeppet lägger ut, det är bara att hoppa i och se hur Nornorna spinner vårt ödes väv. Du kommer inte få någon medalj men du kommer se dig själv i spegeln resten av livet och se någon som du respekterar för att den tog mod till sig och gjorde någonting för något som är större än dig själv, för dina medmänniskor.

Vi anser att det är viktigt att asatropartiet är traditionsburet, utan att vara alltför traditionsbundet. Vi vet inte allt om asatron som frodades för tusen år sedan, men vi accepterar detta faktum och idag är det vi som är de asatroende, det är vi som bär traditionerna. Förfäderna, gudarna och kommande generationer får nöja sig med hur vi lever vår asatro idag. Det är dock viktigt att inte förvanska, materialisera, filosofera eller justifiera. Gudarna existerar oberoende av våra mänskliga tankar och funderingar. Tron finns inbyggd i våra hjärnor och hjärtan, bla genom synkronicitet, dvs att alla mänskliga hjärnor någonstans är programmerade till att kunna aktivera en spiritualitet och tänka samma tankar om gudarna, oavsett vad man ger dem för namn. Oden har över 200 namn, då man redan för flera tusen år sedan konstaterade att olika byar gav samma gud olika namn. Det var därför romarna hittade sina gudars motsvarigheter i germanernas gudar. Det var samma gudar.

Läs lite om veckodagarnas ursprung. Inom asatron börjar veckan med Frejs dag, befruktningen, sedan Lögardagen, ”vattendagen”, då man tvättar, g uttalas J i olika regioner så därifrån kommer Löjardagen. Söndag är Sunnas, Solgudinnans dag. Det som växer behöver vatten och sol. Måndag är hennes brors, Månis dag. Man mäter tiden med månen, därav ordet ”månad”. Tisdag är Tyrs dag, Tyr hette Ti i det vikingatida Sverige. Man lär sig kriga, kämpa för att överleva. liksom djuren. Onsdag är Odens dag, man får intelligens och kunskap. Tors dag är veckans sista dag, då höll man blot och ting, man bildar ett samhälle. Veckan är alltså en cykel, liksom ett dygn eller ett år. Allt skapas och genomgår Ragnarök, gudarnas öde, varje dygn, varje månad och varje år. Asatropartiet kommer under nästa riksdagsval hålla en stor valvaka med blot, festligheter och en stor
trevlig gemensam måltid.

Vi sträcker ut en hand och vill hjälpa dig att vakna upp ur materialismen

Vi tycker att det är viktigt med spiritualitet och andlighet, dvs att vara öppen mot det man inte ser och hör och våga lita på det. Ateisten är materialist och tror att frihet är att få välja allting, inte behöva anpassa sig, kompromissa eller visa hänsyn till sina medmänniskors behov. Liberalism och globalism är kollektiva fiskstimsrörelser av ett kollektiv bestående av egoister. Ateisten tror att han är fri, men den är en simpel slav under sina lustar. Den andlige människan har utvecklat en större kapacitet att tygla sina primala köttsliga lustar och på så sätt kommit ett steg längre från djuret inom oss. Man ska behålla och älska detta inre djur, men man måste kunna tygla det. Den spirituelle vågar vara en del av någonting större än den själv. Den spirituelle vågar ge upp lite av sin tid och sin bekvämlighet för ideal och för sina medmänniskor, som sin familj, sitt samhälle, sitt folk och sitt fosterland. Utan att tänka sämre om andra naturligtvis.

Svenskarna har blivit förledda att tro att de är ateister, att det enda som räknas i livet är smartphones, semester och den senaste bilen. I vårt Sverige ska alla medborgare ha möjlighet att jobba upp sig, studera om man så vill, äga en bostadsrätt… man ska inte vara beroende av arv och överklasstatus för att komma någon vart. Pengar skall vinnas genom flit och strävan, men livet ska inte vara fokuserat på materialism utan kärlek till medmänniskorna och pliktkänsla gentemot det gemensamma. Det är kanske två olika sätt att beskriva samma sak.

Havamal, Odens tal, vers 40:
Spar ej,
vad du kommit över,
om det kommer till användning;
ofta spars åt okär
vad åt älskling var ämnat,
mycket går värre, än man väntat.

Havamal, Odens tal, vers 36:
Ett bo är bäst
trots att det litet är,
herre är hemma envar;
Fast man blott två getter äger
och tak över sin sal,
är det bättre än bedja om mat.

Svenskarna, och andra folk också för övrigt, är instängda i en materialistisk illusion skapad av multinationella företag. Kärleken till medmänniskorna har bytts ut mot konsumtionshets och social prestationsångest. Men även svenskarna är människor, de är större än så. De behöver veckla ut vingarna och känna att de tillhör någonting större än tv-magens diameter. Man tillhör familjen, folket, samhället, nationen. Man har plikter och skyldigheter men även rättigheter och man äger en liten del av vårt gemensamma svenska välstånd. Idag känner många att man varken har plikter, skyldigheter eller rättigheter. Du behöver inte jobba. Men du får inget stöd. Samhället är likgiltigt inför dig. Du betyder ingenting. Staten ska egentligen vara ”medborgarnas verktyg för att organisera samhället”. Idag är folket statens trälar. Vi anser att alla svenskar behövs, stark som svag, gammal som ung, liten som stor! Lämna inte någonting åt era barn, lämna framförallt någonting i era barn: ett varmt hjärta, styrka, mod, ödmjukhet, vishet, pliktkänsla, lojalitet, skönhet, nyfikenhet, äventyrslystnad. Lämna inte pengar åt era barn, lämna framförallt det som inte kan köpas för pengar. Börja idag, imorgon är det försent.

Havamal, Odens tal, vers 71:
Den halte rider häst,
den som handen mist blir herde,
den döve duger i strid;
Blind är bättre
än att bränd vara
nyttig för ingen är liket.

Vi tror att ett återinförande av allmän värnplikt för både män och kvinnor skulle ge svenska folket den känsla av samhörighet, lojalitet och stolthet över det gemensamma som det förtjänar. Att säga att vi är patrioter eller nationalister är att simplifiera en komplex fråga som innehåller så mång frågor och ställningstaganden. Att tala om nationalism är att måla med en alltför bred pensel, utan att ens inse att man själv redan är målad med samma färg innerst inne. Det är lätt att projicera sina egna åsikter på andra och smutskasta dem. Vi är inte nationalister i den bemärkelsen att alla är välkomna att vandra vägen till asatron. Samtidigt är vi nationalister då vi älskar vårt fosterland, lika mycket som alla andra folk och nationer. Vi anser i alla fall att man inte kan älska andra om man inte ens älskar sig själv.

Svenskarna har bott i nuvarande Sverige sedan islossningen för 12.000 år sedan. De första som bodde här var säljägare, de bosatte sig här när skogarna växte upp på den ännu inte helt smälta isen. Det är därför som asatrons skapelseberättelse börjar med att landet stiger ur havet. Asagudarna skapade detta land och de skapade oss, sitt folk. Sedan kom vågor av indoeuropéer och annat, olika etniska grupper som samerna. Ofta har landområden flera etniska ursprungsbefolkningar som ömsom samarbetat, ömsom krigat då de har haft olika specialiseringar, kulturer och livsstilar. Därför är det mycket missvisande att kalla folk för nationalister, det är ett alltför vagt uttryck. Vi är ultrakonservativa, vi vill inte ändra någonting, och ska något ändras då ska vi sträva tillbaka mot ett normalläge i svenska samhället och i svensk ekonomi. Det är meningslöst att fråga sig om man vill förändra samhället, Sverige är det land som förändras mest av alla västländer sedan några årtionden vad gäller kultur, ekonomi och demografi. Man kan snarare fråga sig vilken andraderivata man vill ha på utvecklingskurvan, dvs vill man att utvecklingen accelererar och till vilken grad, eller vill man att utvecklingen bromsar in och kanske återgår till normaltrenden.

 

 

Om asatro

Vi använder oss av orden asatroende och hedning för den som dyrkar asagudarna och övriga väsen inom asatron. Ordet hedning antas komma från de asatroendes tradition att hålla många ceremonier utomhus, på heden, precis som midsommarfirande. Att vara asatroende är att hitta vägen. Man hittar sin väg, ty alla har sin egen väg. Vi är inkluderande eftersom alla kan hitta sin väg. Alla vägar går ihop och leder till Yggdrasil och gudarnas värld men vägen går samtidigt till personlig lycka och fulländning. Du märker när du hittat vägen. Bli inte förskräckt om vi är få som vandrar den. Var stark och vandra din väg, Asagudarna kommer lysa upp din väg när den är slingrande och omgiven av mörker. När du finner vägen kommer det flamma upp i din själ, i ditt hjärta. En eld kommer bränna i ditt bröst. Du kommer inse att du tror, och du behöver sedan inse att du tror på våra asagudar och gudinnor, på
Allfader Oden och asagudarna.

Vi asatroende ber inte även om vi använder det ordet. Jag skulle föredra att kalla det ”Byta”. Kristna ber likt får ber till sin herde. Asatroende byter tjänster med sina gudar, man adresserar rätt gud, man ber om en tjänst, och föreslår vad man erbjuder i gengäld. En kristen säger ”fräls oss ifrån ondo”, en asatroende säger ”skydda mig ifrån pilar, och för att förtjäna detta ger jag er min finaste kostym”. Man måste erbjuda det finaste man har av någonting. Det godaste brödet. Är man miljardär ja då offrar man sin finaste ferrari. Så ordet bön och att be är missvisande, på fornisländska betyder ordet ”bedja” att ”byta” snarare än att tigga om någons hjälp.

Du som märker att du är en dålig asatroende kommer få dåligt samvete och vilja bli en god asatroende. Du kommer vilja be och blota till våra gudar. När du inser att du inte hedrar asagudarna, och när du förstår att de ser detta och är besvikna, då har du börjat vandra din väg till hedendomen och asatron. Nu är du en hedning, en asatroende. Nu kommer du vilja återgå till förfäderna, leva som dem, känna som dem, vara med i gemenskapen. Omgivningen kommer sakna förståelse för din upplevelse, och motståndet mot dig och oss andra kommer driva oss samman, förena oss. Vi är ett upplyft svärd. Man kommer kasta sten på oss men vi kommer vända spetsen mot dem som kastar, så att deras stenar bara slipar vår egg. Lammen kommer hetsa mot vargarna. Jag säger hetsa mot oss! Låt mig påminna er om ert öde. Era ord saknar betydelse. Men man är inte asatroende bara för att man är med i en rörelse. Asatron måste komma inifrån, man måste vandra vägen. Man måste känna ett inre engagemang. När man ber och blotar ska inte bara kroppen vara vänd mot asagudarna utan även hjärtat. Asagudarna måste stå i centrum. Du kan tatuera dig eller bära en Torshammare eller inte visa någonting, det är när asagudarna finns i ditt hjärta som du är en hedning.

 

 

Om Yggdrasils Folk

När du hittat vägen kommer vakna upp ur illusionen att moder jord, naturen, dina medmänniskor och vår kultur är separerade. Vi är ett. Vi kallar det för Yggdrasil, vårt världsträd. Vår civilisation. Vår världsbild. Yggdrasil har nio världar, men vi presenterar här en enklare bild av vårt träd utan att fördjupa oss i esoteriska detaljer. Det finns många tvetydigheter och gissningar inom asatron, men det är helt naturligt då vi bara är enkla människor och inte kan veta allt i detalj om gudarnas världar och deras äventyr. Vi är nöjda med den bild vi har.
Yggdrasil har tre rötter, som går ner i myllan, ner i underjorden. Det är våra förfäders domän. När du dör, kommer den materiella delen av dig också bli till jord, och kommande generationer kommer trampa på dig, odla på dig, de kanske inte kommer minnas dig men ni kommer vara där tillsammans. De kommer leva där du levde. Underjorden kallas Helheim. Yggdrasils stam är vi som lever idag, folket. Stammen kallas Manheim eller Midgård, mellanvärlden. Med Midgård menas mer precist den bebyggda världen, skogen tillhör älvorna, alverna, vattenväsen som
Näcken och Bäckahästen, dvärgar troll och jättar, alla ”de andra”. Kronan är våra asagudars värld, Gudheim. Där finns våra ideal, värderingar, förebilder, vår kultur, konst, filmer, allt som vi och våra förfäder skapat. Där finns även sagor.

Tror vi asatroende på sagor?

Jag kan sitta en kväll och läsa en saga om asagudarna och min tvåårige son, en tioåring, en fyrtioåring och en gamling kan sitta tillsammans och lyssna. Var och en av dem förstår sin del, sina detaljer, tvååringen gillar ”pippifågeln”, tioåringen gillar ”det magiska svärdet” osv, de tar alla del av gudarnas bedrifter, vishet, misstag och alla lär de sig någonting. Sagan är över tusen år gammal! Kommer ditt netflixabonnemang eller DVD-skiva finnas om tusen år? En saga är en form av informationsutbyte som överlever oerhört länge, som bidrar till kulturen och våra ideal och värderingar och framförallt, så ger den möjlighet för alla att ta del av gudarna! Alla förtjänar att höra om gudarna, inte bara intellektuella eller vuxna eller flerspråkiga utan alla. Därför är berättelserna om våra gudar skrivna som sagor. Så svaret på frågan är -Ja, vi asatroende tror på sagor.

Vi tror även på poesi och vishet så här kommer några smakprov på hednisk poesi:

Havamal, Odens tal, vers 34:
Lång, omvägen
är till ovän,
fast hans stuga står vid vägen;
Men till god vän
är vägen kort,
fast han fjärran farit.

Havamal, Odens tal, vers 119:
Om en vän du har,
som du väl gillar,
far ofta att denne träffa;
Ty ogräs växer,
och högt gräs,
på stig som ingen trampar.

Havamal, Odens tal, vers 76
Fä dör,
fränder dör,
även du själv ska dö;
Men anseendet
aldrig dör
för den som ett gott har skaffat.

Havamal, Odens tal, vers 77
Fä dör,
fränder dör,
även du själv ska dö;
Men ett vet jag,

som aldrig dör,
domen över den döde.

Havamal, Odens tal, vers 57
Brand får brand att brinna,
bränner tills den brunnit ut,
flamma tändes av fyr.
Den enes kunskap
kan väcka den andres,
den ensamme förblir enfaldig.

Om att be, blota och offra

Man kan be till asagudarna om lycka vid ett företag, om ett lyckligt äktenskap etc, men gudarna ger inte nödvändigtvis vad man ber om. Man måste ha förtjänat vad man ber om och man måste imponera på gudarna genom ett dyrbart offer eller en utsökt måltid. Hur vet man om man förtjänar gudarnas gunst? Det vet man inte, vi enkla människor har inte gudarnas vishet, men man kan alltid försöka. Man ber genom att tända en eld, tex ett ljus, genom att hälla upp en god dyrbar vätska, ge något ätbart,man ber sin bön och sedan dricker man hälften av vätskan, äter hälften av det ätbara och häller ut resten. Då har man delat en måltid med gudarna. Ber du till Oden, då var du framför honom i Valhall. Du måste göra en fysisk rörelse, det symboliserar att ditt intellekt, din vilja till andlighet, styr över din köttsliga materiella kropp. Gudarna är imateriella och vill att du har kontroll över din materiella del, dina lustar och
dina köttsliga primala fysiska behov. Du kan tex sätta dig på ett knä och lyfta en arm mot gudabilderna.

Det måste finnas eld, det måste finnas vätska, det måste finnas mat. Det måste finnas tre avgudabilder, talet tre är heligt inom asatron. Det kan tex vara en figur av Oden, Tor och Freja. Slutligen måste du efter kapacitet göra en fysisk rörelse. En helig ceremoniplats heter ett Vi, den platsen får gärna ligga intill en källa, en bergsskreva eller en annan vacker plats. Ett altare heter ett Harg, en kultbyggnad ett Tempel. Ortsnamn som tex Ullevi betyder ”guden Ulls Vi”. Gris- och vildsvinskött, hästkött, öl och mjöd är heliga för oss asatroende.
Det gamla runalfabetet, den samgermanska runraden Futhark och även Uthark är heliga och ger positiv alternativt negativ kraft till det som skrivs.

Utdrag ur Adam av Bremen som skrev om blot i Svitjod, det gamla namnet på Sverige: ”Tor var den mäktigaste av dem och härskade över åska och blixt, vind och regn, solsken och gröda. Han var placerad i mitten med en spira i sin hand, och på hans sidor satt Oden, krigsguden, i full beväpning och Frej, freds- och kärleksguden, försedd med en väldig stående manslem. Alla de hedniska gudarna är tilldelade präster som frambär folkets offer. Om farsoter eller hungersnöd hotar offrar man till Tor, vid krig till Oden och vid bröllop till Frej.”

Många ortsnamn i Sverige har en koppling till Tor, då han är guden som skyddar hemmet, samt Frej eller Frö som han även kallades, då man önskade bördiga marker. Oden har knappt några orter uppkallade efter sig, man ville nog ha krigandet långt borta och inte i hemlandet. Bönen måste innehålla tre delar: Först tilltalar du guden vars uppmärksamhet du söker, och varför denne är den mest lämpade för just det tillfället; Sedan nämner du vad du ber om, och slutligen nämner du på vilket sätt du kompenserar guden. Tex: 1) Oden, Allfader, du som söker vishet, 2) Hjälp mig att lösa detta problem, 3) Se nu hur jag offrar en flaska champagne, tag emot denna gåva och dela denna måltid med mig.

Man kan be hemma varje dag eller vid vissa tillfällen, och man bör deltaga i blot, dvs offerceremonier.
Det finns 8 officiella blothögtider om året för asatroende, datumen varierar lite från år till år:

Jul, Vintersolståndet 21-23 december. Odens högtid. Man avger årslöfte.
Disablot, Början av februari. Diserna är kvinnliga gudaväsen.
Vårdagjämning, 20 Mars
Segerblot, sammanfaller med Valborgsmässoafton
Midsommar, Midsommarblot, Sommarsolståndet 21 Juni
Skördefest augusti-september.
Höstdagjämningen 23 september
Alvablot 1 november, sammanfaller med Allhelgona och den keltiska Samhain

Varför blotar man?

Inom asatron säger man att ”jag blotar Tor” eller ”jag blotar till Tor”, dvs jag ger kraft åt Tor. Man offrar materiella saker för att visa vördnad inför asagudarna och att man vill närma sig den imateriella världen, de gudomliga sanningarna och fullkomligheten. Vi enkla människor kan aldrig nå upp till gudarnas nivå men man kan komma högt genom att vara stark, modig, beskyddande, omtänksam, rättvis, skapa skönhet, musik, poesi, konst, film etc. Om du vill vara en hängiven asatroende, då ger du inte gudarna en skål med nötter utan då eldar du upp
din ferrari till gudarnas ära. Man ger efter förmåga och får efter behov. Man ska offra någonting man har råd med men som ändå svider lite i plånboken. Tio personer kan gå ihop och köpa en segelbåt som man offrar och eldar upp, då blir gudarna imponerade! Men om en fattiglapp offrar ett äpple är det lika mycket värt i gudarnas ögon.

Livets ceremonier

Man kan döpas genom vattenösning, gifta sig och begravas genom hedniska ceremonier.

Asatron är mänsklighetens framtid

Asatron gör andlighet och vetenskap kompatibla, även om många tror att andlighet och vetenskap är mutuellt exklusiva, dvs att man måste välja antingen det ena eller det andra. Däremot är asatroende tveksamt inställda till artificiell intelligens, då man blott skapar en omoralisk värdegrundslös gudalös maskin. Asatron är därför mänsklighetens framtid och räddning. Asatron är lämpad för en civilisation som vill uppnå lycka och fullkomlighet i sin hemvärld och samtidigt vill utforska sin omgivande rymd.

Om demokrati och yttrandefrihet.

Demokrati är heligt för oss asatroende. Asagudarna går till ting varje dag för att avgöra människornas öde. Orden landsting och tingsrätt är ett arv från denna heliga demokratidyrkan.

Havamal, Odens tal, vers 127:
Om ont du ser,
säg att ont det är,
ge ej din fiende fred.

Vi är för idealet ”Demokratisk Total Yttrandefrihet”, då det var lagstiftarens ursprungliga avsikt med grundlagen om yttrandefrihet. Enligt oss och alla som förespråkar demokrati kan demokrati endast finnas om det finns yttrandefrihet, och en total sådan. Vem som helst ska kunna säga vad som helst om vad eller vem som helst, utan att frukta repressalier eller att bli dömd. Det är tyvärr så att Saudiarabien lurat EU att utveckla lagen om hets mot folkgrupp och framförallt då det gäller islamofobi, som man sedan tvingat på sina medlemsstater, i utbyte mot att EU får köpa billig olja av Saudiarabien.

Lagen om yttrandefrihet är en grundlag. Lagen om hets mot folkgrupp är inte en grundlag, men den omintetgör ändå grundlagen om yttrandefrihet. Det är ett brott att uttrycka sig negativt om grupper av personer, vilket gör att du är en brottsling om du kritiserar hare krischna eller satanister. Denna lag sliter sönder vårat samhälle, och det är just dess syfte, av Saudiarabien. Slita sönder våra västerländska samhällen för att införa sharia. Det är den egentliga agendan med lagen om hets mot folkgrupp. Nu när denna lag gäller, och då vi följer lagen, måste vi ta ställning för lagen om hets mot folkgrupp och emot yttrandefrihet. Vi betraktar all kritik, nedsättande kommentarer och förlöjligande av asatron och asatroende som ett brott som polisanmäles. Att tex be asatroende att ta ställning för eller emot rasism eller extremism betraktas som asafobi och polisanmäles, på samma sätt som företrädare för muslimska
företrädare som av en journalist tillfrågas om de tar avstånd från extremism hävdar att det är en islamofobisk fråga.

Varför man ska rösta på Asatropartiet Yggdrasils Folk

Ibland kan det minsta steget vara det största i ens liv. Om du måste ta små myrsteg, gör det, men ta steget till asatron. Sök din väg till vår gemenskap, till våra förfäder, till vår värld, våga ta ansvaret att vara blivande förfader åt kommande generationer. Deltag i ett blot, besök ett samfund, och glöm inte att rösta på våra asagudar! Rösta på asagudarna för att du ledsnat på konsumtion. Rösta på asagudarna för att du tror på ett land fyllt av folklig kärlek och samhörighet. Rösta på os därför att du är orolig inför framtiden.

Efter Nifelfullet…

Igår var det Nifelfull, eller fullmåne i Höstmånaden, som kommer efter Skördemånad eller September. I och med det har vi kommit in i månadens andra hälft, som leder fram emot Alvablotet och därefter Slaktmånad med dess Julförberedelser, samma månad som de kristna kallar November. Alla sanna och förståndiga svenskar vet också att vi visst inte är menade att fira någon keltisk, genomkommersialiserad ”Halloween” i det här landet, lika lite som någon kristen ”Allhelgonadag”.

Nej, i våra hjärtan är vi Nordbor och svenskar allesammans hedningar. Vi vet och vi känner att det är våra egna döda, förfäderna och vårt eget folk och våra egna anhöriga vi ska fira, inte några påhittade katolska helgon.

Under Allhelgona, detta namn de kristna tvingat på oss – firas inte några helgon. Istället firar vi våra döda och våra anhöriga, enkelt, värdigt och utan kristendom eller någon påhittad, keltisk skräck. Naturligt och fritt – som det BÖR vara…

Vissa skribenter i svenska media har redan närmat sig ämnet, därför att det hedniska fortfarande finns inom dem, trots att de inte vågar erkänna det, trots att deras medvetenhet om det inre arvet inte väckts. Jag ska inte bli långrandig med att länka till några exempel denna gång, men jag har noterat att Alvablotet, och de sunda, enkla och naturliga traditionerna kring dödens firande, utan åthävor och skräck, ligger nästan öppet i dagen hos många svenskar såhär års.

För några år sedan kunde vi alla bli vittne till hur ”Svenska” Kyrkan störde vanliga medborgare inne på Skogskyrkogården under deras Alvablot, och tvingade på de sörjande en massa kristna broschyrer, bokstavligen vid gravens rand. Fortfarande ger de kristna sig på oss svenskar med aggressiv mission, just i de stunder sorgen gör oss som sårbarast, och då de borde visa hänsyn och förståelse nog, något som dessa kristna inte äger. Vi får hoppas att alla dessa tråkiga och tragiska händelser inte upprepas i år, och att Skogskyrkogårdens förvaltning, liksom förvaltningarna i alla svenska kommuner kan hålla all denna kristna drägg borta från griftegårdarna, så att de inte går och sprider sina påfrestande och orena läror där, likt hundar lyfter benet rakt över människors gravar, och stör vad som är privata minnesgudstjänster och kontemplationer, för att göra så är ju som vi alla förstår fullständigt olämpligt.

Många begravningar här i riket blir i realiteten kristna propagandatillfällen, bara därför att prästerna inte kan hålla tungan i styr. En liten femåring jag mötte i helgen sa efter sin morfars begravning såhär till mig: ”Prästen pratade bara en massa om gud och jesus. Jag trodde det var morfar vi skulle begrava och minnas, men nu så fick vi inte det !”

Detta sätter fingret på en öm punkt, men hur många människor – också i vuxen eller långt framskriden ålder – har inte behövt uppleva det här vid sina anhörigas begravningar ?

Ständigt ständigt detta jesus-tjat. Istället för att låta begravningen vara just vad den skulle vara, nämligen en minneshögtid för den som är död, och låta griftetalen vid kistan eller urnan vara det som de faktiskt borde vara, alltså ett tal om den döde eller den döda, fördärvas och förgrovas allt, så fort de kristna kyrkorna kommer med i bilden.  Genast börjar man dilla och lalla om ”himlen” och livet efter detta, fast det inte var det som var det viktigautan att trösta anförvanterna och låta dem minnas sin förlorade släkting eller gode vän på ett naturligt och sunt sätt, utan att alls blanda in diverse himlar – eller än värre – helveten och eviga straff – i deras känslor.

Att Nifelnedan och småningom Alvablot firas i denna årstid, är inget konstigt. Även i naturen upplever vi döden såhär års. Dimma, nifel eller på tyska Nebel, lägger sig över höstlandskapet, som redan i sig har ett tycke av Helheim eller de dödas värld…

Fler och fler svenskar och svenskor går ur ”Svenska” Kyrkan och låter hedna sig. De vill inte vara med i en meningslös och väsensfrämmande ökenreligion längre, för ökenreligionerna sstör dem bara i umgänget med deras egen släkt och ätt, och sårar de känslor de har gentemot sina egna döda. Vi borde få minnas, sörja och fira i fred, i stillhet och kontemplation, precis som det skall vara, och som det från början var tänkt och menat.

I dagarna har man också recenserat boken ”Det Naturliga” av Fredrik Svenaeneus vid Södertörns högskola – och han är något såpass sällsynt, som en nutida svensk filosof. Han angriper dataspelade, konstruerade världar och falska mytolologier som ”Game of Thrones” och annan amerikaniserad dynga, samtidigt som han också ger sig i kast med såkallad queerteori, köns-korrigeringar till och med på spädbarn, och annan genus- samt anus-teori. I takt med att konflikterna i det svenska samhället hela tiden växer, tack vare ökad invandring, ökad islamisering och den ökade kriminalitet som följer i den konstgjorda ”flyktingkrisens” spår har vi alla fått se hur en del människor vänder sig bort från naturen, bländade av lika delar kristendom och materialism.

I det följande skall jag undersöka Alvablotet närmare, samt gudinnan Hels ursprung samt även behandla sådant för årstiden kanske lämpligt som nära-döden-upplevelser och utomkroppsliga upplevelser, redogöra för det naturliga i Nordbornas syn på döden, och hur ett naturligt firande av Alvablotet kan återställa balansen inom vårt samhälle, och inuti oss själva.

Till dess för ni nöja er med Herr Svenaeneus bok, som faktiskt verkar innehålla en rad vettiga tankar.

Ny sajt om Slavisk hedendom

Man gör då och då sina fynd på nätet. Sajten Soltsna Roshcha ägnar sig åt slavisk och rysk hedendom, som är mycket lik den svenska och nordiska. Den är relativt nygrundad och innehåller än så länge inte så mycket material, men strukturen känns igen, ty den liknar väldigt mycket den jag använt här på Hedniska tankar. Den innehåller sidor om vad som bör göras och vad man helst kan undvika, i likhet med min sajt, men använder också ordet rekonstruktionism – något som faktiskt är aktuellt i de slaviska länderna, då mycket litet av deras hedniska arv finns kvar idag, medan vi här i Norden faktiskt har en levande tradition och ett levande kulturlandskap och en bevarad, dokumenterad historia att bygga på, och det i mycket högre utsträckning än våra närmaste grannar österut.

Den ryske sol- och äringsguden Dazbog eller Khors, är densamme som Frej hos oss. I Finland kallades han Lemminkäinen, efter det finska ordet för ljum, varm.

Den för mig okände författaren till den nya sajten använder också ordet prayers eller böner, en kristen term som vi Nordiska hedningar och Asatroende konsekvent undviker, eftersom vi aldrig någonsin ber till våra gudar, men däremot hedrar dem med blot eller offer – för vill man ha något av makterna, måste man först av allt själv kunna ge något, det må vara mat, gods eller materiella ting, eller mera immatriella, som arbete eller kärlek.

Dazbog är de nygiftas och fruktbarhetens beskyddare, och den finske Lemminkäinen reser mycket riktigt ned till Tuonela eller dödsriket för att finna sig en hustru, vilket är en klar parallell till den Nordiska myten om Frejs gifte med Gerd, jordgudinnan. Än så länge innehåller den ryska sajten bara info om en gudamakt förutom denne, och det är Perun, som hos letterna kallas Perkuno, hos Litauerna Perkunas, hos Finnarna Perkele, hos nordliga samer Horagalles, hos sydsamerna Thore-Karl, och som heter Tor hos oss och Donar hos de gamla saxarna.

Perun är Tor, och Tor är Perun….

Den slaviske åskguden tänks ibland beväpnad med en yxa eller en klubba istället för en hammare, men alltjämnt sänder han blixtar över skyn, precis som Tor hos oss. Som sagt, likheterna är ofta större än skillnaderna, och man får heller inte glömma, att de Ruser som grundade Ryssland, till ganska stor del bestod av ett nordiskt folkelement, som man ännu kan spåra i dagens Ryssland och de baltiska länderna – andelen blonda och blåögda ryssar är större än man tror. Gårdarike eller Ryssland kallades Svitjod hin Mikla, eller det stora Sverige i de isländska sagorna, och så länge båda våra folk var hedniska, hade vi alltid en god fred, handelsutbyte och fria resor mellan våra respektive länder.

Också i det stora Ryssland blotar man friskt – gå du också och gör sammalunda !

 

Först med katolicism och grekisk-ortodox kristendom, kom krigen, som hetsade våra folk mot varandra. Kungar och Tsarer ville föra krig, och därför består vår historia av ändlösa slagsmål med ryssen, fastän vi från början var ett folk, och hade samma sinne. Nu färgas våra relationer istället av ömsesidig misstänksamhet och fruktan, men så var det inte för tusen år sedan, när våra länder ännu var unga. Själv har  jag rest mycket i Österled, och nedför Dnjepr i en kopia av ett fartyg från tusentalet, och ut på Svarta Havet därefter, vilket jag flera gånger skildrat och beskrivit. Jag har vänner både i Ryssland och Ukraina, och för min del älskar jag ryssarna och deras grannfolk dubbelt mer än amerikanerna, som till sin natur är falska och ytliga, där ryssen i alla fall är ärlig och sann.

Lite musik av Arkona, det kända Hedniska och Ryska folkrocksbandet…

Både ryssar och ukrainare – särskilt på landsbygden – är bättre än sitt rykte, och gästfria, enkla människor, som inte bär någon falskhet eller något dubbelt i sinnet. Visserligen är de inte alltid goda, men i alla fall ärliga med vilka de är, och alltid visar de då sina avsikter tydligt, om positivt eller negativt, om så till dans eller slagsmål. Jag trivs faktiskt bättre i Ryssland än i USA, måste jag säga, för min erfarenheter av det stora landet i väster har inte varit lika positiva, och om än jag inte kan mer än tjugo-trettio ord ryska, högst, har ryssarna alltid behandlat mig bättre än amerikanerna, och det är vad jag som svensk utgår ifrån.

På Lovat och Neva har ryssarna nu egna kopior av Vikingatida skepp, som seglar lika bra som våra…

Jag har också seglat med delvis ryska skeppsbesättningar, och om den ryske soldaten och sjömannen har jag bara gott att säga. Han är inte så bra på att ta egna initiativ, det är sant, kan sällan läsa kartor och sjökort och ibland knappt läsa eller skriva, och ger man honom en tamp, fortsätter han att hålla i den; utan att förstå att han skulle lägga fast och beslå den, som en svensk eller nordbo skulle förstå i en liknande situation. Ryssen är van vid kommandostyrning, och att hans chef talar om allt för honom, får han inte en direkt order, så förstår han inte längre vad han ska göra, eller vad som förväntas. Men ryssen har styrka och hängivenhet, han kan ro i timmar och slåss lika länge utan att bli trött, och sällan såg man en karl, som nöjde sig med mindre mat eller mindre sömn än honom. Och ryssarnas tapperhet kan ingen ifrågasätta – den har de bevisat om och om igen – trots despoter och dåliga ledare. I Ryssland finns heller ingen invandring som här, och man för en politik, som går ut på att stärka det egna folket och de egna familjerna istället – alltså tvärtom mot vad vår egen Regering gör här hemma i Sverige.

På en annan sajt läser jag just att Arkona, det ryska hårdrocksbandet, tänker återvända till Sverige nästa år – och då blir det ännu mera hedniskt – i Falun av alla platser. Till slut avsäger vi oss kristendomen, tsarerna, kungarna och de som så länge velat störta oss alla i fördärvet. Till slut förenas vi, under en gemensam, Nordisk himmel…

Länge Leve Svitjod Hin Mikla – да здравствует великая россия

 

Leif Erikssons Dag passeras

I onsdags var det Leif Erikssons dag, en dag som under en mer lyckosam President än den USA har just nu faktiskt blev officiell helgdag i Amerika år 2009. Om detta kan den frihetliga och svensksinnade sajten Allmogen ge besked, och jag rekommenderar vad som står att läsa där för alla intresserade Det är viktigt att komma ihåg att Nordmännens resor till den amerikanska kontinenten inte var några små företag, genomförda av enskilda skepp med bara en handfull mans besättning. Nej, så var det inte. Enligt de historiska källor vi har kvar, och enligt vad arkeologiska fynd har bekräftat, så var redan Thorfinn Karlsefnis resa bedriven med tre stora skepp och 160 man, står det i hävderna.

Christian Kroghs tavla ”Leif Erikson opdager Amerika” från år 1893

Vi vet från utgrävningar på L’Anse aux Meadowes på Newfoundlands norra spets att syftet var att anlägga permanenta baser och kolonier på den nya kontinenten, och det gör man inte genom blott och bart en enstaka rekognocering. Och Thorfinn Karlsefni seglade enligt sagan tre dagar rakt ut i havet innan han fann Vinland – det vill säga från Grönlands sydspets och tvärs över öppet hav, inte den försiktigare kustvägen över Markland och Helluland, som Leif den lycklige.

För att göra en sådan sak, måste Thorfinn haft mycket goda navigeringhjälpmedel, eftersom man oftast bara kan se som mest 50 sjömil eller mycket mindre i dessa farvatten sommartid. Bara en eller två graders avvikelse ur kurs skulle fått honom att missa Newfoundland eller Amerika helt och hållet, men nu navigerade han som vi alla vet helt rätt. Försök själva sen navigera med en styråra av trä, stjärnor och solarsteinn till hjälp, och ni ska se vilka män Thorfinn och Leif var, ack ni ludna och hedna – och kunna förstå deras skicklighet…

Det medeltida Europa mindes dessa mäns färder, och kunde aldrig återskapa något liknande på minst 400 år. Så långt efter var kristenheten. Men de medeltida kartografer och geografer som bearbetade sagorna, missuppfattade väldigt mycket, och lade till än mer, som inte fanns i den riktiga geografin.

Under mitt senaste besök i London köpte jag ”The Phantom Atlas”, signerad av författaren Edward-Brooke Hitching, som gjort klassisk geografi och kartografi begriplig för alla och envar. han berättar om två stycken Grönland, som faktiskt fanns på 1600-talets kartor, minst fem andra öar i Nordatlanten och drömda, aldrig skådade länder än de Leif upptäckte på riktigt, samt Olaus Magnus ”Charta Marina” som också säljs i vältryckt kopia genom sajten ”Allmogen” och som ni kan köpa där – varför inte i Julklapp…