Sådan är den ”Väädegjund” som besjälar Annie Löföfs centerparti – som påstår att det skulle ”skydda kvinnors rättigheter” osv.
Det går inte längre att sno sig undan med att kriminella skulle styra i alla Riksdagspartier, för det är inte sant – men nog är Centerpartiet – detta drogliberala och sexual-liberala ytterlighetsparti – ovanligt rikt på pedofilskandaler. Vad beror det på ? Beror det inte på ”Väädegjunden” och partiledarinnans ignorans, kanske ? Eller hur skall man annars förklara alla dessa märkliga ”sammanträffanden” ??
I november förra året avslöjades EU-toppen Fredrick Federley leva i ett samboförhållande med en pedofil som utsatte två barn 6 och 9 år gamla för 22 fall av grov våldtäkt i samband med såkallad ”nattning”.
Såhär är Centerpartiet. Sådan är dess värdegrund – och detta är Regeringen Löfvéns främsta stödparti – kommentarer torde vara överflödiga – men VARFÖR har Stefan Löfvén, i rollen som Svensk Statsminister, valt att liera sig med företrädarna från just det här partiet ?
Vad ska en sådan allians tjäna till ? Är den alls bra för Socialdemokratin – och i så fall – hur och på vilket sätt ??
Denne sk ”Närodlade” kommunalordförande från Skurup, var inte bara ordförande i Familjenämnden där. Förutom sitt ”intresse för skolfrågor” hade han också ett sexuellt intresse för unga pojkar i ålder 9 – 12 år, visade det sig…Ska personer som dessa få styra och ställa i vårt Sverige ?
Om SANNINGEN ÄR DIG KÄR – KOM IHÅG: De är lika som bär !
Som en trött gammal clown gaggar Svetsaren vidare om att ”det inte är ansvarsfullt” av den demokratiska oppositionen att kritisera honom.Så uttrycker sig en despot. Orden kunde lika gärna vara hämtade från Lukasjuenkos Vitryssland. Allt Despoten och hans svansdingel av politruker behöver göra nu, är att vika ned sig, pudla och lägga sig platt på marken i den fråga, som utlöst hela Misstroendevotumet. De kan välja att inte införa marknadshyror på nyproducerade bostäder, och därmed försvinner Vänsterpartiets röster från den demokratiska opposition, som kunde tagit ledningen i Sverige.
När det gäller ansvar så fick Löfven förtroendet som statsminister den 3 oktober 2014. Sedan dess har:
Sverige gått upp i EU-toppen när det gäller antalet dödsskjutningar, bombdåd och våldtäkter
Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet trots att Löfven lovade den lägsta till år 2020
Vi har bland den högsta smittspridningen av Covid-19 i EU, skyhögt mer än våra nordiska grannar
Vi har tredubbla och femdubbla dödstalet i Covid-19 jämfört med de Nordiska grannländerna – och smittan skulle inte kommit in ilandet, om inte Regeringen Löfvén helt underlåtit att stoppa den vid gränserna.
Sverige har nästan det minsta antalet vårdplatser per capita i hela EU
Vi ligger i botten när det gäller polistäthet
Elförsörjningen krisar efter att två fullt fungerande och säkra kärnkraftsreaktorer stängts av – På Regeringens order.
Vi är bäst på att locka hit dysfunktionella asylsökande och sämst på att sätta dem i arbete
Att Avsätta Stefan Löfvén- en gång för alla – det vore verkligen att ta ansvar för vårt land..
VEM är det som verkligen smiter från ansvaret, när det gäller det Sverige de själva skapat ?
(Teckning av ”Steget Efter”, svensk karikatyrtecknare)
Igår citerade jag bloggen Kulturminnet – och måhända är det med orätt, men jag hoppas att ni – kära läsare och läsarinnor – ursäktar, att jag nu blott citerar ånyo. Vi är många i det här landet som är trötta på Regeringen Löfvén och dess ständiga apspel, och vi ser faktiskt inte någon framtid med den, trots att det allra troligaste är att den nu sitter kvar i femton månader till – vilket inte kommer att bli till nytta för vårt land.
När Löfvén 2019 framträdde i Agenda för att kommentera våldsvågen fick han kraftig kritik för den bevingade bortförklaringen ”vi såg det inte komma”. En av orsakerna till de bittra reaktionerna var nog att ganska många faktiskt såg det komma. Det var många som tveklöst kunde se att Sveriges integrationskapacitet sedan länge var överskriden och att den svenska migrationspolitiken fick förödande konsekvenser. Men de avfärdades som rasister allihop.
Jag tillhör dem som såg det komma, och nu ser jag fortsättningen komma också. Och eftersom jag inte noterar några större tecken till att den politiska slutledningsförmågan har förbättrats känner jag mig manad att dela med mig av mina observationer. Så, Löfven, eftersom du har lite svårt att blicka framåt och förstå konsekvenserna av din egen politik, så tänkte jag att jag ska hjälpa dig att förstå vad som kommer hända om den svenska skutan fortsätter styras i samma riktning som hittills. Jag är inte naiv och kan därför bidra med en lite mer verklighetsförankrad prognos. Här kommer den:
Parallellsamhällena kommer stadigt att växa i omfattning. Den allmänna ordningen och respekten för lagar och bestämmelser kommer inte att kunna upprätthållas. Den grova kriminaliteten, och då inte minst våldsbrottsligheten, kommer att fortsätta öka. Vi kommer att få fler skjutningar, fler bilbränder, fler sprängdåd, fler överfallsvåldtäkter. På detta följer en växande otrygghet. Larm, övervakningskameror och väktare kommer att bli vanliga i både privata och offentliga miljöer. Allt ilsknare röster kommer att ropa efter hårdare tag, högre straff och fler poliser. Färre kommer att våga vittna eller ens anmäla brott av rädsla för repressalier. Vi kommer få se allt fler former av utomrättslig rättsskipning. Hedersvåldet kommer att breda ut sig. Nybildade etniska och religiösa partier kommer att försöka driva igenom lagar som är totalt främmande för allt västerländskt rättsmedvetande. Kraven på särrättigheter kommer att bli allt mer högljudda.
— —
Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av en arbetslöshet med etniska förtecken. Allt fler kommer att stå helt utanför arbetslivet eller sysselsättas i skattefinansierade låtsasåtgärder. Bidragsberoendet kommer att växa. Välfärdsstaten kommer att tvingas ner på knä och inte längre klara sina grundläggande uppdrag. Fler och fler kommer att ifrågasätta vad skattepengarna används till. Ett växande antal kommer uppleva att makthavarna tappat kontrollen och att samhällskontraktet är brutet. Samtidigt kommer allt större grupper börja misstänka att det så omhuldade mångkulturella samhället inte fungerar i praktiken. Politikerföraktet kommer att nå nya höjder.
Den värdefulla svenska tilliten kommer att bytas mot misstro, både gentemot andra människor och mot samhällsinstitutioner. Samhällsinstitutionerna kommer i sin tur att misstro medborgarna, eftersom missbruket av välfärdsstatens tjänster kommer att tillta. Misstänkliggörandet kommer inte bara att drabba de skyldiga, utan även personer som är i verkligt behov av samhällets stöd. Allt färre kommer att uppleva att Sverige erbjuder den grundtrygghet som borde finnas. Tillitssamhället bryts slutligen samman och ersätts av ett kontrollsamhälle.
Regeringen kommer att stå fortsatt handfallen. De politiska greppen för att skyla över det egna misslyckandet kommer att bli allt mer desperata. Den statliga mångkulturella propagandan kommer att trappas upp. Förvanskningar och snedvridna siffror av samma typ som i den senaste PISA-mätningen kommer att bli ständigt återkommande. Statistik rörande känsliga samhällsfrågor kommer inte att tas fram. Försöken att tysta kritiska röster kommer att bli allt mer repressiva. Yttrandefriheten kommer att begränsas med hänvisning till diffusa värdegrunder och en vanställd definition av demokrati. Bara medier som uttrycker sanktionerade åsikter kommer att beviljas presstöd. — —
Relationen till våra nordiska grannländer kommer att försämras. Vi kommer att ha allt mindre gemensamt och öppenheten mellan länderna kommer inte att kunna upprätthållas. När den svenska kriminaliteten spiller över gränserna kommer de övriga känna sig tvungna att vidta åtgärder för att skydda sig. Kanske kommer gränskontroller att införas. Besvikna, förbannade och rädda svenskar kommer att söka sig till andra nordiska länder för att få ett bättre liv, både åt sig själva och åt sina barn. Sverigebilden utomlands kommer att fortsätta gå i negativ riktning och föregångslandet kommer att förvandlas till ett avskräckande exempel.
Ett fortsatt högt inflöde av kulturer som krockar med det svenska samhällets grundvärden kommer att skapa allt större splittring. Allt fler svenskar kommer att härskna över att ständigt behöva maka på sig och samtidigt stå för notan. Samtidigt kommer invandrade grupper att känna sig utstötta och vända det övriga samhället ryggen. Sverige kommer till slut inte att ha något gemensamt ”vi”.
Och om du nu, Löfven, tycker att den bild jag målar upp är lite väl pessimistisk, fundera då över hur dagens situation skulle ha sett ut om den presenterats för dig för 20 år sedan. Alla pilar pekar åt samma håll. Dra ut tangenten i befintlig riktning, så hamnar vi i det läge som beskrivs ovan. Vi är redan på god väg.
från bloggen ”Kulturminnet” 18 Juni 2021
Själ känner jag hela familjer av etniska svenskar och Hedningar, som utvandrat och lämnat det här landet för alltid. Några har redan flytt till Åland och Finland – ett land utan skjutningar och med ordning och reda – medan andra har valt att bosätta sig i Danmark, allt för att trygga sina barns överlevnad. En god väninna bor i Akureyri på Island sedan ett par år – hon har velat flytta så långt bort från ”Landet Löfvén” som det överhuvudtaget går att komma – men ändå stanna kvar i Norden – det hem på jorden där hon vill bo
Själv väljer jag att stanna kvar, och kämpa för mitt land. För att en demokratisk regering, som motsvarar vad majoriteten av det svenska folket har röstat för, äntligen skall kunna komma till makten. Och för allas vår framtid – till allra sista andetaget, sista tangentnedslaget och sista gevärspatronen !
Forsaringen från Hälsingland är ett ämne jag skrivit om förr. Igår tog bloggen bloggen ”Kulturminnet” upp den igen, men missar helt dess betydelse för kulturarvet. Av alla de trettio och mer forskare som studerat den sedan 1840, då den påträffades som dörrhandtag till en senare lyckligtvis riven kristen kyrka, är det bara två stycken som tolkar den i ett kristet kontext, och påstår att den skulle vara medeltida. Detta är betydelsefullt, då ”Kulturminnet” bara skriver av vad som står på Wikipedia, och inte bryr sig om att undersöka källorna…
Forsaringen är dessutom – som framgår av bilden ovan – försedd med en fastgjuten Torshammare med en liten ögla på, så den måste vara skapad av Hedningar. De enda forskare som vill ha den till att vara medeltida är Sophus Bugge från 1880-talet, som själv var kristen och kom från en biskopssläkt, samt en viss Carl Löving från 2010, men hans tolkning – från en enda artikel i ”Fornvännen” är utdömd sedan länge, och ersatt av sakligare undersökningar. Läs denna uppsats, till exempel.
Bugges och Lövings tolkning hänger dessutom på ett enda ord i en mycket lång runinskrift, som språkforskare, inklusive Magnus Källström – Riksantikvarieämbetets Chefsrunolog – är helt säkra på kommer från det hedniska 900-talet, eller till och med 800-talets slut, då inga kristna fanns i Hälsingland eller norr om Dalälven. Bugge tror nämligen i sin dumhet, att ordet ”stav” i texten nödvändigtvis måste stå för en Biskopsstav, men så behöver det inte alls vara. Det finns ingenting som tyder på det, och Forsa-ringen är också inte så unik som man skulle vilja tro..
Såkallade ”Edsringar” dyker upp i arkeologin, både vid Uppåkras Gudahov – där man hittat en ring, liknande den från Forsa i ett stolphål – och i den berömda Pietroassa-ringen från Rumänien, delvis skadad och nästan förstörd av romska banditer – men med den fullt läsbara inskriften ”Gutanowi Heilag” – Det heliga från Goternas Vi. Dessutom har vi flera litterära källor, som berättar om hur Edsringar låg framme på Tingsplatserna och i Gudahoven – som ju också kallades ”vin” eller med andra ord heliga platser, om de var utomhus.
Forsa-ringens text lyder enligt standardtolkningen såhär – man har inte kunnat enas om ”stav” kanske var ett penningmått, liksom de böter i form av boskap som nämns i själva texten:
En tvegill oxe och två öre till stav för första gången: två oxar fyra öre för andra gången: men för tredje gången fyra oxar och åtta öre till stav: och all egendom i kvarstad om han icke gör rätt för sig: det som de lärde tillkommer enligt landets lag, det blev förr stadgat och stadfäst: men de gjorde sig detta; Anund i Tåsta: och Ofeg i Hjortsta: men Vibjörn ristade.
Kanhända handlar denna text om böter för stöld, eller andra missgärningar – men det är lika lite som själva ordet ”stav” det viktiga – Det viktigaste är vad texten står för, vad den representerar – Principen om landets lagar
Det viktiga med Forsa-ringen – som kallats vårt äldsta rättsdokument – är att den innehåller spår av hednisk lag, och visar hur det gick till vid tingsförhandlingarna. Tinget – folkförsamlingen av alla fria män – styrde landet, och Forsa-ringens text talar om, att alla måste göra rätt för sig – vilket var den bärande tanken – det spelar ingen roll om den ”stav” som nämns i texten tillhörde Lagmannen, Kungen eller kanske senare Kyrkan – för det var att möta upp, och rida till tings som var det viktiga – Järnålderns ättesamhälle hade ingen ”stat” – men alla fria människor och varje ”medborgare” utgjorde ändå själva ”staten” – och det är på sitt sätt en oerhört revolutionerande tanke, som bara finns i den Germanska rätten och ingen annanstans. Både i Romersk rätt och Mosaisk, fanns ingen tanke på en Folkförsamling eller någon demokrati – Rom hade visserligen en fristående Senat under republiken, men den ersattes senare av en allsmäktig kejsare, och Ökenreligionerna kom som vi vet aldrig längre, än till den absurda föreställningen om en ”allsmäktig” gud.
Ingen torde ifrågasätta att ett slags rättsordning existerat under vikingatid i Norden. Löfving (2010 s. 50) menar att ordet stav i inskriften, hur det nu skall förklaras, vittnar om existensen av en ”samhällsmakt”. Någon verkställande makt har dock ej funnits, framhåller han, och häri kan man antagligen instämma. Men vad Löfving inte förtäljer, fastän han åberopar Njála för att exemplifiera sedvanerätt och dåtida lag, är att det i isländska sagorna, såsom exv. Njáls saga och Sturlunga saga, så tydligt framgår hur ett rättsystem utan kungamakt och verkställande makt kan ha fungerat. Det ålåg nämligen den kärande att själv genomdriva ett domslut vid lycklig utgång av en rättssak. Det är förstås detta som ligger bakom systemet med godar, godord och tingsmän.
Häckelsäng-ringen väger i sig 400 gram, och hittades med en lös Torshammare, som vägde 1 kg. Edsringarna var stora, tunga och solida arbeten, och vi vet hur de användes. I Landmannabok från Island finns en passage från vad som kallas Ulfljots lagar, skriven av en hednisk Lagman på Island under en Hednisk tid:
baugr tvíeyringar eða meiri skyldi liggja í hverju hofuð hofi á stalla. Þann baug skyldi hverr goði hafa á hendi sér til logþinga allra, þeira er hann skyldi sjálfr heyja, ok rjóða hann þar áðr í roðru nauts blóds þess, er hann blótaði þar sjálfr. Hverr sá maðr, er þar þurfti logskil af hendi at leysa at dómi skyldi aðr eið vinna at þeim baugi ok nefna sé vátta ij eða fleiri. Nefni ek í þat vætti, skyldi hann segja, at ek vinn eið at baugi, logeið, hjálpi mér svá Freyr ok Njorðr ok hinn máttki ass
En ring som vägde två öre eller mer, skulle ligga på stallen i varje huvud-hov. Denna ring skulle varje gode ha på sinhand vid alla de lagting, som han själv skulle öppna, och göra den röd med blodet från ett offerdjur, som han själv blotade där. Varje man som skulle utöva rättshandlingar vid tinget, skulle först avlägga ed på denna ring och nämna två vittnen eller fler. Jag nämner er till vittne, skulle han säga, på att jag avlägger ed vid ringen och lagen, så hjälp mig Frö och Njord och den mäktige Asen – dvs Oden.
I Dublinn fans också ett Hedniskt gudahov, som de Asatroende där inrättat. Där låg en edsring och ett svärd på stallen – det som de kristna kallar altare, och denna ring och dess svärd blev bortförd av Kung Maelseachlainn och då var nordbornas hedendom bruten ansågs det.
Källorna och de arkeologiska bevisen talar sitt tydliga språk. Edsringrna var helgade åt Tor, och de användes både i sakralt bruk, eller då man hedrade gudarna i Viet, och vid Tinget – i båda fallen utgör de ett strålande exempel på en fungerande folkdemokrati. Till och med vid Giftemål avlades ”Ringed” och en Torshammare placerdes med skaftet uppåt i brudens knä, kan man läsa i Trymskvida i Eddan.
Men vad händer nu, om vi ska dela vårt land med personer som inte alls accepterar vår Rättsordning, inte håller ord och inte vet vad själva begreppet ”göra rätt för sig” enligt Svensk lag betyder ? I så fall havererar samhället, samhällsordningen och samhällskontraktet förblir brutet, och brottsligheten ökar – och det är precis detta vi ser i vår nutid…
GE OSS VÅRA GUDAR OCH MAKTER TILLBAKA – OCH HÅLL EDEN – FÖR EN LEVANDE TRO…
Så har det nu äntligen hänt. Regeringen Löfvéns saga kan snart var all. Våra ”gammelmedia” rapporterar att Majoriteten i vårt Nationella Parlament, Riksdagen, står redo att utlysa Misstroendevotum – och detta sker på Islands frihets- och nationaldag. Ja, vet i kära läsare, om jag inte redan vore religiös, så skulle jag bli det nu.
Detta är vad jag sagt hela tiden. Ingen Socialdemokratisk Regering har sjunkit så djupt, eller handlat så illa emot sitt eget folk och land som Regeringen Löfvén.
Skandalerna har hopat sig. Eutanasi-kampanjen emot Sveriges fattigpensionärer, som under början av Covid-19 pandemin fick dö utan syrgas. Hur sjukdomen släpptes rakt in i landet, vilket kostat minst 12 000 liv mer än i våra grannländer. Kriminaliteten. Den felslagna befolkningspolitiken. Islamiseringen. Det bidragsindustriella komplexets härjningar. Oförmågan att handla, oförmågan att ompröva sin egen politiska ståndpunkt efter den rådande verkligheten. Förbud mot runor och skändningen av hela vårt kulturarv.
Lika som bär ?
Pistolerna, som stals direkt från Morgan Johanssons eget regeringskansli, och andra skrattretande tillbud, katastrofer och incidenter. Vetlanda, Malmö, Göteborg… Listan kan göras lång – men kanske det ÄNTLIGEN är slut nu… Vi etniska svenskar kanske får en värdig regering till sist, och därmed en chans att överleva i det land som skulle vara vårt, och ingen annans.
Ett nyval kan mycket väl bli följden av Misstroendevotumet, och det innan hösten.
Men nu är det bära och brista i inrikespolitikens fascinerande värld – och UPP TILL BEVIS. Vill oppositionen verkligen Regera, och kan den leda in vårt land på förnuftets väg, eller kommer den fegt nog vika ned sig ?
”Demokratur i Oturen” – eller vad tror ni ?
Vi får väl se hur det går nu, måndag klockan 10.00 då Riksdagen skall hålla sin omröstning. Själv tror jag dessvärre att Nomenklaturans handgångna kreatur kommer att triumfera igen – sorgligt nog – och min övertygelse är, att det är folkliga protester genom fredliga demonstrationer och fri opinionsbildning som nu behövs – för det har jag alltid ansett, och det står jag för.
Jag såg en liten rolig seriestripp i en dagstidning idag, som har med den kristna förlåtelse-läran att göra. Jag tvingas även här upprepa mina hävdvunna ställningstaganden, men det är bara därför att jag är konsekvent som skribent och människa. Förlåtelse är nog så bra i vardagslivet, och ute i den rådande verkligheten, men sedan finns det saker man ALDRIG ALDRIG ens kan förlåta.
Morden på svenska fattigpensionärer, iscensatt av Regeringen Löfvén är en sådan sak. Den felaktiga befolkningspolitiken, och allt elände den fört med sig för oss etniska svenskar, är en annan. Överhuvudtaget är det så – när politik, livsfilosofier och religion ens kommer upp på agendan, att förlåtelse inte längre är möjlig.
Gäller det den personliga överlevnaden, så finns det saker man gör bäst i att inte glömma och förlåta, och det visas också i den lilla filosofiska serie-teckningen nedan.
”Man ska tänka sig att man packar in dem i ljus och skickar tillbaka dem till skaparen” mässar Cyan i kristen extas.
Nemi nästan kräks. ”Jag packar in dem i något helt annat, och skickar dem åt andra hållet – det funkar, det också” konstaterar hon nyktert och realistiskt – och hennes uppfattning är hednisk, ja hädisk..
Låt oss alla hoppas, att Regeringen Löfvén nu hamnar, där Regeringar av despotiskt slag brukar hamna. Direkt på historiens sophög, och att den aldrig aldrig mer kommer tillbaka, medan Riksdagens företrädare utkräver ansvar för dess många brott.
Idag är det Islands nationaldag. Vi här i Norden, och allra mest de av oss som är etniska nordbor och Asatroende hedningar har alltid haft och kommer alltid att ha nära band till denna ö i Nordatlanten. När de kristna kom med sina lögner, mördande och plundrade, lyckades ändå den Hedniska kulturen och religionen överleva i detta land av eld och is, långt långt borta från Europa.
I Europa flammade kättarbål, och häxprocesser rasade. Korståg företogs, och krig rådde då som nu i mellersta österns, av Monoteister dominerade ökenländer. Men lugn stod Thorgeirr på Lagberget, med Torshammaren och svärdet i sina händer. Minst 789 år före Franska Revolutionen, och ”Droits du Homme” fastslog han en gång för alla religionsfrihetens princip, som cirka tusen år senare skulle ta handfast form i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Hur ska vi Nordbor och vår kultur kunna överleva i framtiden ? Det är ju redan tydligt nog, att ”samlevnad” eller ”samexistens” med Öken-kulturer och Monoteister inte är möjlig. Snorre Sturlasson dräptes av andra kristna till sist, och hur situationen är i dagens Svitjod vet vi också. Kanhända är den enda chansen att göra som våra förfäder gjorde. De for ut för att kolonisera nya Världar, och använde de skepp de hade. För dem blev Grönland och senare Vinland det Goda en helt ny Värld, som de var i full färd med att kolonisera, innan kristendomen stängde dörren för all utveckling framåt och perverterade deras sinnen.
Men om vi kastar av oss all kristendom, all islam och all monoteism överhuvudtaget – tänka då på vad vi kan skapa, och åstadkomma… Kanske bygger vi ett nytt Island utanför vår egen Värld – och utan att vara alltför utopisk – tänk er ett homogent, väl fungerande samhälle av likar – utan främlingskap – som det Nordiska Folkhemmet en gång var, och kanske kunde bli – även om det lär ta oss hundratals år att skapa något sådant, nu när Slavreligioner och felaktig politik håller oss tillbaka…
Att tänka fritt är att tänka stort – och bakåt leder ingen väg…
Här och där finns ändå ärliga kristpräster i Sverige, trots att ”Svenska” Kyrkan är en fullständigt genomkorrupt, totalitär och politiserad makt-organisation, som står i en ohelig allians och ett osunt beroendeförhållande till de mörkaste och svartaste krafterna i det Svenska samhället. Själv har jag aldrig haft något emot de kristna, som tar avstånd från allt det här, och verkligen lever efter sina tio guds bud och sin bibel – de är hederliga människor efter sina förutsättningar, och de gör så gott de kan – det har jag aldrig förnekat.
Det är två av mina krav, och att en präst ”Svenska” Kyrkan kunde gå samman med en HEDNING som jag – nej – det hade jag aldrig trott – men nu så är vi i alla fall Landsmän – och för mig, betyder det ordet mycket.
Hurusom Lindormar bekämpades av Indelta Soldater och Landsfiskaler i Småland på 1870-talet…
Nu gäller det dock en helt annan kamp, även om den är för rikets bästa. Gunnar Hyltén-Cavallius säger att alla politiska partier borde tåga ut ur ”Svenska” Kyrkan och lämna den ifred, för de har inte alls där att göra. Andliga och religiösa organisationer skall ägna sig åt just det andliga, och inte syssla med politik.
Hyltén-Cavallius, som själv har varit aktiv i nomineringsgruppen Frimodig kyrka (som vill att kyrkan ska vara fri från partipolitik), har inget emot att kyrkan styrs demokratiskt utan bara att politiska partier engagerar sig. —
– Nyheter idag 2021-06-15
För några år sedan kom Hyltén-Cavallius ut med boken ”Rännil blev till flod – nätverket kring 68-kyrkan och tidskriften Inter Nos i Lund”, som kan ses som ett bidrag till den forskning om Svenska kyrkans vänstervridning som Johan Sundeen banat väg för med sin stora studie om ”68-kyrkan”.
Under åren som Hyltén-Cavallius studerade drog en vänstervåg över världen och påverkade inte minst universiteten där även kristna studenter tog intryck av de nya idéerna.
– Man menade att Jesus var den första socialisten. Sådana påståenden kunde man höra hos somliga, berättar Hyltén-Cavallius. Varför ska man då bry sig om vad ett gäng unga vänsterkristna skrev i en liten studenttidning?
Hyltén-Cavallius svarar att en del av dem har gått vidare till att göra karriär och fått höga poster inom bland annat Svenska kyrkan och Socialdemokraterna. Ett exempel är K.G. Hammar som blev ärkebiskop.
Den politiserade kyrkan har uppenbarligen många brott på sitt samvete, och detta var kanske inte det värsta brottet. Utlämningen av folkbokföringsuppgifter på Svenska officerare, piloter, kommunalmän, riksdagsledamoter och andra i det dåtida Sverige – alltsammans saker som Radlers nätverk gjorde, och som ledde till att Skattemyndigheten till slut fick ta över Folkbokföringen – är ett annat tydligt exempel på vad som kan hända, när man har en tydligt politiserad kyrka, som samarbetar med främmande makt och som driver en Vänsterideologi. Idag heter samarbetspartnern förstås ”Muslimska Brödraskapet” och inte längre STASI – men det är fortfarande samma sak som pågår..
Dessutom har Hyltten-Cavallius inte bara märkt av vilka Antje Jackélen eller personer som Anna Ardin är, och hur man hela tiden hycklar, fromlar och vrider och vänder på det kristna budskapet, bara för att det ska passa in i vänsterpolitiken. Han säger:
– Jag läste någonstans att någon hade sagt att ”Gud är inte hierarkisk – Gud är feminist”. Alltså, man tillskriver Gud precis de uppfattningar man själv har inom den aktuella politiken.
Hyltén-Cavallius konstaterar att även andra områden, som massmedierna och kulturvärlden, kan betraktas som vänstervridna. – Men kyrkan… Det är särskilt allvarligt att man låter det här partipolitiska ta över så definitivt att man glömmer bort det viktigaste som är frälsningen och tron på Gud, Fadern och Sonen och Anden.
Så långt en sann Monoteist. Jag som hedning håller verkligen inte med om det där sista – tron på Allsmäktiga, totalitära krafter som en enda gud är vad som skapar diktaturer – Polyteism innebär alltid tolerans – men Hyltén Cavallius är i alla fall en ärlig man.
Vore alla kristna som honom, skulle vi Hedningar och Asatroende alldeles avgjort ha mindre problem, och därför säger jag eder: ”Sannerligen, Sannerligen – denne man skall få skåda SÄRIMNER – Ty hans tro har varit ren..”
Att ge sig på små och späda barn, och stämpla dem för livet, genom att skriva in dem i en religion de själva aldrig någonsin valt, helt saknar förmåga att alls förstå och sen tvinga deras föräldrar att ett helt liv igenom betala, betala och betala för alltsammans är något av det allra skändligaste, svartaste och grymmaste en sk ”religiös” person alls kan göra. Sådana här fasoner passar helt enkelt inte in i ett demokratiskt och påstått ”multikulturellt” samhälle, och hör inte hemma i vårt land.
Glädjande nog visar siffror från den påstått ”Svenska” Kyrkan – eller rättare sagt den Evangelisk-Lutheranska Kyrkan i Sverige – för den är inte ett enda förbannat dugg ”svenskare” än något annat samfund här i landet – att såkallade Dop, och andra fullständigt medeltida, längesen föråldrade ritualer nu är på tillbakagång.
De flesta nyblivna föräldrar förstår numera att det är ett övergrepp att ”döpa” sina barn, och tvinga dem in i en religion de aldrig själva valt, och vars betydelse de omöjligen kan förstå. Humanisterna och flera andra människorättsorganisationer har protesterat emot de kristna Excesserna, liksom Hedniska Tankar, och i någon mån kanske detta har hjälpt emot det ständiga missbruket.
”Hedniska Tankar” kan nu presentera siffror länsvis på hur det såg ut i Sverige under år 2020. Här kommer en kartbild, av det slag du aldrig någonsin får se i Mainstream media, på statstelevisionen SVT eller i vanliga papperstidningar – kyrkan vill ju dölja sanningen för medborgarna, och kan styra journalistiken via annons-intäkter.
Frekvensen för de stackars barn som utsatts för ”religiös doping” är nu nere på 19,3 % i Stockholms län, till exempel. När Hedniska tankar började med sina mätningar år 2016, var samma siffra 30,6 % – så på bara 4 år har kristendomens många offer ibland omedvetna spädbarn sjunkit med en tredjedel.
Också i andra län sker klara framgångar för Hedendomen, men fortfarande finns skamfläckar typ Värmlands Län och Norrbottens Län kvar i vårt land. Fy skäms på er, Norrbottningar, Värmlänningar, Kalmariter och Blekingar – och låt era barn få välja själva när de blir större !
Låt oss tala om för de kristna vad vi tycker om deras översittar-fasoner emot barnen !
Visserligen får man ibland höra rena ”idiot-argument” som till exempel ”men alla kan ju gå ur när de blir myndiga, och fyller 18”. En människa som tycker så, har alldeles uppenbart inte förstått att det är religiös indoktrinering rätt in i kristendomen det handlar om, med söndags-skolor och beskäftiga småskole-fröknar som ”herrans redskap”.
Det är ungefär lika snett i resonerandet som den gamla historian om Skotten, som gav sin tre månader gamla son en rakapparat, och sen sade till barnet – som inget begrep – ”Nämen då kan ju jag använda rakapparaten tills du är 18”
Mycket talar för, att attityderna mot ”dop” och andra former av indoktrinering, stämpling och religiöst förtryck nu håller på att börja svänga i vårt samhälle.
Kungabarn som tvingas av en gammal Häxa, och som skriker och gråter.. MYCKET ILLA DET LÅTER !
Stackars ”Julian” får fortfarande inte ha ett svenskt namn, men pådyvlas ett utländskt, engelskt – trots att han är en prins av Sverige, med hertigtitel och allt. Men han slipper i alla fall att agera reklamdocka för mera kristendom, eftersom hans föräldrar numera insett, att religionen är en privatsak, som det INTE ska göras propaganda för i Statstelevisionen, SVT. Den förutsätts ju vara opartisk, och då ska den inte ägna sig åt propaganda-utsändningar på diverse religiösa samfunds vägnar. Sverige har ingen Statskyrka numera, och så har det varit alltsedan år 2000 – och även Kungafamiljen, måste faktiskt följa med sin tid.
Ett litet steg framåt, emot valfrihet för Sveriges folk – men ett viktigt steg !
Knäsätt era barn istället – enligt Asatron. Att Knäsätta innebär att tar emot sitt barn och hälsar det välkommen in i en släkt, en ätt, ett sammanhang – men man tvingar INTE barnet att anta någon tro, särskilt inte en som det inte ens valt själv, därför att man förhindrat för det att ens välja.
”Friheten är alltid värd att försvara” heter det. Det håller vi Hedningar helt och fullt med om – och lever efter..
Han var före sin tid, den gode Kaptenen. Han var före sin tid, den gode Kaptenen. Han var före sin tid, den gode Kaptenen… Sådär…det tål nog att skrivas både en och tre gånger, apropå Islamska Staten, alla Monoteistiska religioner, och så vidare..
Är han då också stolt över sina kvinnliga följare, eller vad tror ni – kära läsare därute ?
”Min vän fick just en fängelsedom och ett enormt bötesbelopp. Alla som vill supporta honom i kampen för djurens frihet, följ länken i mitt kommentarsfält. Om du donerar till Djurfront med ‘Support (ledarens namn)’ ger jag dig två dagars gratis testperiod.”Inlägget har publicerats på ett sexforum – under rubriken ”Heta vänsteraktivister”. Intill texten finns nakenbilder på kvinnan och en prislista för hennes tjänster. Enligt GP är kvinnan bara en av många kvinnliga medlemmar som drar in pengar till Djurfront genom att sälja sex.
Och GP:s psyko-expert säger: I Knutby talade man jämt om striden. De stod ensamma på de godas sida, på Guds sida, i kampen mot djävulen och de onda. På samma sätt kan det bli för en ung kvinna som ser skyddslösa djur som hon vill rädda. Hon radikaliseras och sugs in i en miljö där hon på sikt går med på att leva eländigt och göra uppoffringar för gruppen och det högre syftet.
I ett svar till säger Djurfronts ledare, som nu avtjänat sitt straff, att han inte hade vetskap om sexannonserna samt att han är emot prostitution och anser att alla har rätt att bestämma över sin egna kropp. Övertygar det någon ?
Själv påminns jag bara om den sk ”Forn Sed” rörelsen och dess fd sk ”Rådsgydja”, ibland titulerad ”Riksgydja” som ansåg sig ha rätt att bestämma över alla medlemmars åsikter, ”granska” deras värdegrund med närmast Maoistiska metoder, och som också tog sig rätten att fysiskt bestraffa alla som inte lydde – precis som ÅsaWalldau..
Slutligen kan vi också påminna oss det faktum, att det enligt den ledande Nomenklaturan i Sverige är så, att unga kvinnor aldrig aldrig aldrig skulle kunna prostituera sig helt själva, och på sitt eget beslut – som Richi Klinsmeister hävdar. Ånej – alla skulle vara tvingade, prostitution skulle alltid vara ett ”övergrepp” enligt rörelsen Tro & Solidaritet, och det hart när allsmäktiga Kvinnoförbundet. Blir nu herr Klinsmeister fälld ? Enligt den rådande Värdegrunden måste det ju vara han som är skyldig – för inte kan väl Vänsterkvinnorna ha börjat hora och ta betalt helt frivilligt – det vore ju mot Partiets lagar !
”Hjärterum, Stjärterum, Handtag, Famntag, Klapp eller Kyss – Ja vad håller dessa egentligen på med, kantro ?”
Det finns uppenbarligen många många sjuka sekter i Riket, mina hedningar små. Bäst att ni tar er i akt !
Romuva, den Litauiska formen av hedendom, har stora likheter med Asatron. Jag har omnämnt den förr, och det här blir en fortsättning på inlägget från 2019, då den Litauiska Sejmen eller Riksdagen anklagades för Människorättsbrott av The European Court of Human Rights (ECHR) för sin vägran att erkänna Romuva som en officiell religion i Litauen. (Ni kan läsa det här ovan, överst under rubriken ”Hedendom utanför Sverige”)
Romuvas symbol är en stiliserad bild av Världsträdet, som vi kallar Yggdrasil
Allt började den 27 Juni 2019, när Sejmens 46 medlemmar väntades rösta för ett officiellt godkännande av den gamla Baltiska Hedendomen. Det skulle ge Romuva skattelättnader för fast egendom, möjlighet att få officiell status som en välgörenhetsorganisation, och att äktenskap och alla andra offentliga ceremonier som skett enligt Romuvas ritualer, skulle förklaras lagliga – samt att Romuva även fick rätt att använda den Litauiska riksradion och statstelevisionen för sina egna program.
Ända sedan President Vytautas Landsbergis, och Litauernas uppror emot Sovjetmakten, har Romuva patriotiskt kämpat vidare för Litauens frihet..
Det mystiska ”Biskopsbrevet” skulle gå ut på att Katolska Kyrkans ställning blir hotad, ifall den får det minsta av konkurrens, och Katolikerna anklagade också Romuvas ledning för att ”gå i Kremls ledband” trots att de alltid varit de första att kräva Litauens frihet gentemot Ryssland, och stött den Lituaiska frihetskampen från början till slut. EU-domstolen i Strassburg, har nu slagit fast att katolikerna ljuger, och att deras argument är nonsens.
In a 35-page opinion, the ECHR noted that “[T]he Seimas refused to grant status asserting that “the members of the Seimas had not relied on the conclusions of the relevant authorities, but had based their decision on their own religious convictions and political interests: they had invoked the applicant association’s alleged threat to Christianity, quoted the arguments presented by the Lithuanian Bishops’ Conference in its letter to the members of the Seimas, and made baseless allegations about the applicant association having links to the Kremlin.”
The Court also rejected arguments regarding “the majority of Lithuanians being Catholic, the historical importance of Christianity in Lithuania, and the impact which the granting of State recognition to a pagan religious association could have on Lithuania’s relations with “the Christian world’… [and] good relationship with the Catholic Church.”
The Wild Hunt Blog, 2021-06-08
Men de Litauiska hedningarna ger sig inte, utan låter sina röster fortsätta höras. Vissa rapporter tyder på, att Romuvas medlemstal nu vuxit med 20 % som ett resultat av den katolska förföljelsen, och för närvarande är de fler än 6000, förutom deras medlemmar i angränsande Lettland.
Inom 3 månader kan dessutom Sejmen gå till ett nytt beslut, och följa EU:s rekommendationer, vilket nog blir bäst, eftersom Litauen annars kan bli utsatt för ekonomiska sanktioner eller andra ”tråkiga” följdverkningar på det handelspolitiska planet.
Jag har läst inlägg av individuella medlemmar i Sejmen på Engelska, där de utan framgång försöker hävda, att Romuva ”inte är någon riktig religion” utan bara en kulturell, patriotisk rörelse, även om de erkänner dess betydelse som en andlig och enande kraft under de första åren av Litauens existens som självständig, Europeisk stat och numera också NATO-medlem. Min bedömning är, att de konservativa och katolska krafterna inte kommer att lyckas i sina strävanden. Vi har hört deras lögner och skenargument även i vårt land, exempelvis hos den ökände ”forskaren” Fredrik Gregorius från Linköpings Universitet, han som hävdar att ”Asatron inte är en riktig religion” (Hur skulle det gå, om någon sade detsamma om Islam, Judarna eller kanske Kristendomen ?)
Vi hedningar kommer inte låta oss tystas. Det är inte någon regering eller något universitet, utan en religions utövare, som bestämmer om deras religion är ”riktig” eller inte. Europas folk väntar fortfarande på sin frihet, och ECHR har i sin senaste dom slagit fast att ingen Monoteistisk religion har den minsta rätt att förbjuda Polyteistiska religioner, enbart med motiveringen att det skulle utgöra ”illojal konkurrens”
Betecknande är också, att inte ett enda tidnings- eller internet-media i Sverige vågar ta upp saken, av rädsla för att utmana de kristna…Men av mig får ni veta sanningen…
