Författararkiv: Hedningen

Plötsligt en TORS DAG – ”BOCK BY POPULAR DEMAND”

av

SVT och ett par andra svenska mediakällor rapporterar om Gävlebocken, vars årstid snart är inne. Alla vet att han kommit att stå som en symbol för den Hedniska Julen, och att han erinrar om Tors Bockar – men inte bara det. Han har också blivit en symbol för hela Gävle som stad, och ett helt lokalsamhälle. Nytt för i år är också att Bocken byter riktning på sitt huvud från Öster till Väster, men det är inte den väsentliga nyheten, den nyhet som SVT:s krönikör inte vågar nämna, inte berätta om.

Attityderna har svängt i det svenska lokalsamhället. Nu tycker ingen längre att det är ”ball” eller ”häftigt” längre att bränna ned bocken, och syssla med meningslös förstörelse och vandalism. Vi svenskar har fått nog av den saken, i takt med att detonationerna fortsätter eka över Landet Löfvén, och de sk ”skjutningarna” eller rättare sagt morden och dråpen – fortsätter, överallt omkring oss – för det är ju sådana det handlar om, trots statsmedias försök att bagatellisera, släta över, skifta fokus och ”mörka”. Våldet emot etniska svenskar har blivit tydligare än någonsin förr detta år, och det är också tydligt, vilka förövarna är och varifrån de kommer.

 

”Frid på jorden, och åt människorna en god vilja !”

Stig Gavlén, den enkle journalist och mångårige medarbetare på ”Arbetarbladet” som gav oss bocken, och själv genom frivilliga krafter fick nästan alla organisationer, näringsidkare, föreningar och instanser i Gävle att medverka, inklusive den lokala brandkåren, Lions, ja till och med ”Svenska” Kyrkan (som inte är ett enda dugg mera svenskt än något annat samfund) och så till sist Gävle Kommun – som numera är huvudarrangör – är inte längre med oss. Han avled förra året, vid 91 års ålder, efter att ha rest bocken varje år sedan 1961.

I 57 år jobbade han oavlönat med detta projekt – och varför ? – Jo, därför att de som befann sig på samhällets skuggsida, och de som inte hade råd med juldekorationer i sitt eget hem – eller de som helt saknade ett sådant – också skulle få lite julglädje, till sist. Hans väg var också Tors, för han var helt igenom proletär – och Tor är det arbetande folkets Gud.

Känner DU Arbetets Makt, och verklighetens folk ? Är du MED – eller emot ?

Många är de som ställde upp för Stig Gavléns hedniska vision – 2017 vaktades bocken av föreningen X-cons – en förening för före detta kriminellas återanpassning till samhället.  Förra året, 2018, utgjordes hedersvakten – numera obligatorisk – av föreningen Tiundalands väktare, en grupp medeltidsentusiaster från Älvkarleby.  Alla har de ställt upp för sin stad och sitt land, oavlönat, i en stämning av endräkt och värme. Sådant är deras Blot, deras insats och det offer, de bringar Tor och makterna.

Själv hade jag tänkt vänta med min sedvanliga Julbocksartikel, som förklarar dess hedniska ursprung, och motsvarighet i många länder. Nu kommer den publiceras först om två lördagar, men det beror bara på det som kallas Folkligt stöd, och engagemang.

Tor slåss av rent ädelmod, och av medlidande med de svaga. Han är på folkets sida, gentemot våldsverkare och överhet. Att bocken nu finns som hans symbol, mitt i ett raserat folkhem och ett land med allvarliga ”Integrationsproblem” är på sitt sätt ett lackmus-test på vart vårt folk och land förmår, och om vi skall ha något gott samhälle i framtiden. Ren symbolpolitik, med andra ord – på det allra tydligaste av nivå – men det vågar SVT:s krönikör förstås inte skriva…

 

Annonser

BOGUS: Bluffen om ”Väntljusstaken” har INTE ETT DUGG med Asatro eller Hedendom att göra.

av

Det finns många lögner om hedendom och Asatro som en del fördomsfulla eller illvilliga personer sprider över hela Internet. En av de mest groteska är att det på något sätt skulle ingå en period benämnd ”vent” – liknande den kristna Advent – i våra förberedelser inför Julen, vilket bland annat skulle ta sig uttryck i särskilda ”Väntljusstakar” liknande seden med Adventljusstake, som inte är äldre än nazismens 1930-talet, och som direkt inspirerats av tyska förlagor.

Adventsljus har alltså ingenting, ingenting alls med svensk folkkultur, och ännu mindre med Hedendom att göra. Den ende person, som någonsin hävdat att hans eget fåniga påhitt med ”Venteljus” (felstavat – ordet är inte ens korrekt svenska) är en viss medlem av något samfund som påstås syssla med ”forn sed” i Åmål, eller någon annan idiotisk avkrok, någonstans. Men detta är inte ”fornt” för fem öre – utan ett påhitt från 2010.

Äldre än så är inte denna sedvänja, och den har inte ett förbannat dugg med hedendom eller Asatro att göra.

FÄ var just ordet, ty det är idel FÄHUNDAR som hittat på detta… FÄ och UR är dessutom INTE samma runa…

Ändå har lögnerna spritt sig, även utomlands, och en hel del personer – i Tyskland då – tror tydligen på denna förbaskade dynga.  Uppenbarligen och synbarligen har de alldeles fel uppfattning om vad Nordisk kultur är för något, och vad som ingår i den – men för all del – vill de tro på sagor och moderna påhitt, så skall jag väl inte ta dem ur deras dumma griller.

Sött ? Javisst, men det är INTE Asatro eller Hedendom…

Av ren princip anser jag också, att man inte ska presentera dåliga falsifikat som om det vore fakta, för sådant har inte med verklig kunskap att göra. Påstår man att något skulle vara ”äkta nordisk folktradition” eller något ditåt, måste man också ha vetenskapliga fakta som talar för saken, och inte bara lösa påståenden från New Age-profeter..

”Tradition” anger vanligen någonting, som överlämnats i flera led – till exempel inom en släkt. Det är vad ordet betyder. ”Nyuppfinner” man sk traditioner så är det faktiskt bara ”hitte på” eller vad man själv känner för – för stunden – och det har inte ett enda dyft med traditioner att göra. Vem som helst kan naturligtvis hemskt gärna göra så, ifall han eller hon nu vill – eller känner för det – men det är inte ”äkta tradition”…

En Jämförelse mellan Odens självoffer och Yeshua ben Yussufs…

av

Jag har mött många arroganta och dåligt pålästa kristna på senaste tiden, som varit mer högröstade än vanligt. Bland annat har dessa obildade gaphalsar påstått, att ”Oden bara skulle vara en blek kopia av jesus kristus” när varje någotsånär bildad människa vet, att det förhåller sig precis tvärtom. Odenstron, eller Oden som guddom betraktat, är hundratals år äldre än kristendomen, och fanns långt långt innan någon kristendom ens var påtänkt.

Wodanaz bland goterna, eller Uodin, stormens rasande gud, fanns som stamgudomlighet redan bland de Indoeuropeiska folkslagen i Asien, innan de vandrade in till Europa under bronsåldern, och religionsforskare som Mircea Eliade och Georges Dumezil klarlade redan på 1950-talet, att Oden som Schaman redan var känd för många andra asiatiska folkslag redan under stenåldern, så Odin har alltid funnits – vilket Yeshua ben Yussuf eller den påstått historiske ”jesus” aldrig har.

De kristna har också ett slags svårartad fixering vid sin store führer och ledargestalt, som de hela tiden tror ska ”frälsa” dem, och frita dem från allt ansvar över sina egna liv. Bland annat försöker de jämföra Odens självoffer på Världsträdet Yggdrasil med jesu död på det kristna korset, vilket är helt ohistoriskt, obefogat och skjuter helt bredvid målet, eftersom det bara är en högst tillfällig likhet, och därför en helt tillfällig liknelse. Även om en del forskare anser, att Odenskulten skulle ha kommit till Norden först på 300-talet, var Odens självoffer eller ”Schamanens resa” genom världarna i trädet redan välkänd på bronsåldern, och syns också i myten om Ratatosk, den pilsnabbe lille ekorren, som rör sig mellan alla världarna i trädet.

Tron på en Irminsul, en Världs-pelare i form av ett stort träd är mycket gammal, och tusentals år äldre än de kristnas kors, detta vidriga, blodbestänkta tortyrinstrument.

På en hällristning från Lökeberg, Bohuslän – en aktuell ort på grund av ett jordskred, som hände där just idag – en Odens dag – finns Yggdrasils Världsträd avbildat i form av en idegran eller ett barrträd, även om man i den senare, Isländska traditionen sade att det var en ask – ordet ”askr” kan på norröna betyda vilket träd som helst, och på det trädfattiga Island rörde man senare till begreppen. Denna bild – med en människogestalt eller en fågel i toppen – ett slags vindväsen – är minst 3500 år gammal, och då fanns ingen kristendom alls, det måste vi ändå vara överens om.

Kristendomens hela natur och väsen går ut på att JHVH-1, den påstått allsmäktige guden, med vilja skapar människorna syndiga och dåliga, och sedan driver ut dem ur Paradiset bara för att straffa dem och göra dem illa. Sedan vill han döda sin ende son, för att människorna ska ”frälsas” och så förutsätts vi alla bli glada på något dunkelt sätt och känna oss ”saliga” bara för att jesus långsamt torterades ihjäl under hemska plågor – och samtidigt ska vi vara medvetna om att detta ”ställföreträdande lidande” alltså då skulle hindra JHVH-1 från att hoppa på oss istället, och tortera ihjäl oss också – den Allsmäktige och Allvetande guden njöt så mycket av tortyren av sin ende son, att han så att säga ”glömmer bort” att plåga mänskligheten, sådan är grundtanken i det kristna världsdramat.

Sjukare religion får man leta efter.

Är de ens sunt att ”dyrka” sånt här – eller ”bli frälst” av det ??

Odens Schamanska resa är av en helt annan natur, och sker för helt andra syften. Han säger själv i Hávamál, att han var själv offrad åt sig själv, helt frivilligt och utan tvång. Han försökte aldrig frälsa någon, utan genomförde sin schamanska initiationsrit (som kan verka lite skrämmande för den ovane, men som inte alls innebär något annat än en högst symbolisk ”död””) för att ernå kunskap, och för att han ”skulle växa och frodas, medan runor jag tog upp, ropade och tog” som det står i Eddan.

Oden ”frälser” ingen, men vägleder människan mot kunskapen. Han visar vägen, men kräver inte alls att vi skall vandra den, om vi inte vill eller kan. Han bara pekar på att kunskapen finns – i Hávamál eller överallt annars – men han kräver ingenting i gengäld, någon dyrkan eller slavisk tillbedjan allraminst.

 

På en bildsten från Stora Hammars på Gotland ser vi en Odenslegend. Ett krigarfölje nalkas från höger ett timrat likbål i mitten, där en Asatrogen präst eller Gode lägger en död mans kropp tillrätta på bålet, innan det skall tändas. Den främste krigaren bär en falk eller en rovfågel i handen som offergåva. Men den ståtliga fågeln behöver aldrig dö. Vi ser hur den svingar sig upp i luften över likbålet, samtidigt som solen med sina strålar eller kanske Tors blixtar likt ormar ringlar över himlen. På vänster sida om likbålet står den närmast sörjande, och offrar något – kanske en fin guldring – i lågorna. Längst ut till vänster förekommer en annan scen, som har med Odens självoffer att göra.

Oden är inte för inte Hangantyr, de hängdas gud och dödens herre – ja, han är herre över både liv och död. Genom sitt självoffer lärde han sig sejden, en sorts kvinnlig magi, som räknades som omanlig enligt somliga, och även om Tors kämpar tyckte att sejdkonsten eller förmågan att i trance se in i framtiden var något djupt suspekt, ja sexuellt perverst rent av, var Oden inte rädd för något. I sitt sökande efter den sanna kunskapen sprängde han alla gränser, och gick över och bortom vad vanligt folk kunde acceptera, ty han var i sanning en gud, och icke mer en människa.

Sägnen berättar om Starkad, eller Starkodder, en av Odens bärsärkar och krigare. Han blev av Oden given den gåvan vid födseln, att han skulle få leva i tre mansåldrar och ha nio mäns styrka, men Tor ställde sig avvog och tillfogade, att Starkad för var mansålder skulle bli tvungen att begå ett hemskt nidingsdåd. Ett av dessa dåd var hur Starkads vänskap med kung Vikar slutade illa. Vikars skepp drabbades av stiljte, och Oden rådde Starkad att förrätta ett högst symboliskt offer, som på lek. Vikar skulle bindas mellan två smala vidjor, och stickas med ett vass-strå, samtidigt som han hade ett tunnt litet snöre bundet runt halsen. Men när Starkad förberett allt detta, förvandlades de två vidjorna till två starka träd, vass-stråt blev till ett spjut, som gick rakt igenom kungens kropp, och snöret till ett kraftigt rep, i vars rännsnara Vikar fann sin död. Så kallades Starkad niding, och blev anklagad för dråpet på sin vän kungen, men det skedde bara för att Oden tyckt att Vikar levt länge nog, och ville kalla hem honom till Valhalls härlighet. Det är denna scen, vi ser på stenen från Stora Hammar, och mannen i mitten, kan vara Starkad själv.

Sägnen om Vikars död varnar oss för att vi kanske inte ska försöka imitera Oden, eller späka oss så till de grader, att vi svävar mellan himmel och jord eller mellan liv och död i nio dagar och nio nätter – tre gånger den tid jesus var död – ty Oden är honom trefalt överlägsen – eller svälter oss själva i jakten på den stora kunskapen. Men Oden gav runorna till människosläktet, och det var hans största gåva till oss. Med dem kan vi uttrycka våra tankar och känslor, så att de består för evigt, och övervinner själva tiden, ja också själva dödens makt.

Allt detta kunde Oden, och detta lär han ut till dem, som vill följa honom. Men – det säger jag er, ni mina telningar och små hedningar – att ni skulle darra inför en sådan väg, om ni rätt den förstod – ty den vägen är svår och hård att vandra.

”Veten I än, eller vad ?”

”Den vise vandrar alltid ensam. Den svage finns alltid i folkhopen och massan…”

I viket detaljhandelskedjan RUSTA frälser oss från Korset…

av

Åter en liten bizarr händelse har inträffat i Landet Löfvén idag, som bland annat relaterar till hur IKEA var nära att utsättas för en konsumentbojkott i Danmark och Norge tidigare denna månad (se ibland tidigare inlägg). Nu är det den kristna debattören Katerina Janouch som piper och skriker likt en stucken gris över det faktum att detaljhandelskedjan RUSTA säljer en modell av en kyrka inför Julen – utan kors…

 

RUSTA försöker liksom IKEA genast blåneka, förneka och släta över med hartassen, och säger att ”en olyckligt vald formulering” fått dem att uttrycka sig felaktigt, de små träkyrkor de skulle sälja i modellform, innehöll faktiskt aldrig några kristna kors som utsmyckning.

”Det är vackrast när det skymmer” skrev en gång Per Lagerkvist…

Själv tycker jag såsom varande en tvättäkta Asatroende Hedning att RUSTAS senaste åtgärd alldeles definitivt är ett steg i rätt riktning. De mest oerhörda grymheter, övergrepp, folkmord och utplånande av hela kulturer har skett i det kristna korsets namn, och det får vi aldrig någonsin glömma. Inkariket, Afrikas inhemska kulturer, vår egen Nordiska kultur, ja alla förintades de helt, eller var väldigt nära att förintas, allt på grund av dessa kristna. Hundratals miljoner Européer har dött i religionskrig, inkvisition, KKK och häxbränningar har plågat vår planet om och om och om igen, allt tack vare kristendomen, och allt det onda den fört med sig. Julen är en Nordisk och Hednisk sedvänja från början, och nu till Jul så vill vi verkligen inte ha några kristna kors och liknande med i vårt firande. Sådana saker betackar allt fler och fler svenskar ifrån, och vi får inte glömma det ovedersägliga faktum, att mindre än 45 % av svenskarna numera är med i någon kristen kyrka, medan mindre än 20 % av befolkningen i vårt land uppges tro på den kristne guden.

Att korset – denna plågans, förtryckets och tortyrens symbol då tas bort från Juldekorationerna, är bara logiskt och följdriktigt… Dessutom påminner den kyrka RUSTA nu lanserat faktiskt om De norska stavkyrkorna jag skrev om härförleden, ni vet de kyrkor där Oden och Tor bevisligen ingått i kyrkans interiör, och varit närvarande som gudastöttor och högsätesstolpar..

Liknar inte detta lite en Norsk stavkyrka… ?

De hade HEDNISKA Hästhuvuden på taket, men INGA kors – så detta är faktiskt TRADITION…

 

Ja, goda medborgare – för det är ni väl – det gäller att RUSTA inför den hedniska Julen, och att vara VÄL RUSTAD då man ger sig ut för att Julhandla… Många radikala Imamer har ju frigetts av Regeringen Löfvén på sistone, och vi vet inte när det händer en liten pang-grej i självaste Julruschen, kanske i Stockholm city, kanske i våldets Malmö, kanske i Göteborg…för ingen vet var eller när det kommer hända… och då är det bäst att ta tjockt på sig…

Väl RUSTAd för Julhandel… Förstärk ditt självskydd, vettja !

VEMS var Julen från början, jag bara frågar…

”Är det något fel på Staffanstorp – staden som ALLTID sover… ?”

av

Nu när de Onda djinnerna, ni vet (se föregående inlägg) verkar att ha installerat sig ordentligt på en Ungdomsvårdsskola utanför Göteborg, kan vi övergå till att behandla andra ting, som till exempel om det är något fel på Staffanstorp – Staden som ”ALLTID” sover om man får tro humor-gänget bakom ”Hipp Hipp” – ni vet de som lanserade Tiffany Persson, hårfrisörska från just Staffanstorp, för att inte tala om hennes 16-åriga dotter Twilight Persson – hon som är klärobskyr, tillika wiccan och spår i såväl Tarot-kort som Runor likt faster Berit eller Baalberith, allt för en intresserad allmänhet…

Döm själv om det är något ont med denna kommunala reklamfilm, eller någon ”rasism” däri….

Men alltnog, flera rabiata vänsterpolitiker, bland annat en viss Moa Berglöf, tidigare talskrivare åt Fredrik Reinfeldt och en känd Sverigefiende, bland annat därför att hon lagt uttalandet ”Svenskarna har ingen kultur” i den fd Statsministerns mun, har påstått att den reklamfilm som Staffanstorps Kommun nu gjort för att berömma sig själv, skulle vara grovt rasistisk, eller till och med nazistisk. Även Dagens Nyheters politiske redaktör Per Svensson har brustit ut i liknande twitter-förolämpningar emot Tiffany Persson City enligt vad fristående media uppger.

Till och med SVT, vår kära Statstelevision, detta dygdens ärorika tempel, reagerar nu emot de politiska floskler, som Berglöf, Svensson et consorties nu hävt ur sig.

Själv förstår jag inte riktigt vad man blir så upprörd över. Även den mest rabiata vänstermänniska kan här se att man kräver en återgång till Folkhemmet, eller det som en gång var ett hem för vårt svenska folk – men inga andra… Något fel med det ?? Vad i så fall ?

Från Storbritannien meddelas idag att den lilla staden Bideford, under flera århundraden känd som ”The little white Town” genast måste ändra sitt namn. En lokal fullmäktigeledamot därstädes har nämligen råkat bli kränkt över själva ordet ”White” som getts staden tack vare dess vitmenade husfasader – ja nu menar man att även detta är rasistiskt…

Scen från Bideford, South Devon UK – Är detta månne ENGLANDS STAFFANSTORP ??

Vad göra ?

Ska man riva ned hela Bideford bit för bit då kanhända, och frakta staden till ”The Black country” eller kolgruve-distrikten i Norr, likt ett annat Kiruna, bara för att bli riktigt Politiskt Korrekt ?

 

”PK…Kan räkna upp till hundra… PK… kan abc…”  LEVE våra svenska Journalister på alla Ledar-redaktioner, de som ständigt försöker ”FLYTTA FOKUS” från ökande kriminalitet, sk ”Skjutningar” och landets VERKLIGA problem… Hajar DU det nya PK-tugget ?

 

Utan att flytta fokus allt för mycket, kan vi notera att Staffanstorps kommunvapen är ett Rött lejon med avhugget huvud i ett fält av guld, samt att kommunens namn ursprungligen stavades Stafnsthorp, enligt vad etymologerna bevisat. Stefns klint, det danska ortnamnet – har en liknande betydelse. Där lade vikingarnas skepp stäven i en skyddad vik, och även Staffanstorp var just en sådan hamnplats eller bondehamn på Vikingatiden. Orten har alltså inte ett enda förbannat dugg med någon kristendom eller någon ”Sankt Staffan” att göra, även om fanatiska kristna numera ljuger rätt ut på kommunens hemsida – som vanligt…

 

Staffantorps vapensköld… Har de månne tappat huvudet fullständigt ?

Salafister tog över Ungdomshem – började predika om ”Onda Djinner”…

av

Dagens Nyheter publicerade för tre dagar sedan en extremt bizarr nyhet. En hop Salafister och islamska extremister har lyckats bli anställda som ”vårdpersonal” på Ungdomsvårdsanstalten Nereby utanför Göteborg. Väl etablerade där, har de försökt sprida extrem islam och börjat predika om att ”Onda andar” kunde ta sin boning i ungdomarna, ifall dessa ”råkade sjunga i duschen” – ett ganska oskyldigt nöje, får man förmoda.

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. De Monoteistiska religionernas ständiga helvetes-prat och demonlära är bara för grotesk. Ska man alls ha någon religion överhuvudtaget, kan man i ju i alla fall försöka tillbe något skönt eller vackert, som gör tillvaron bättre och behagligare, och inte hela tiden sämre och mörkare. Uppenbarligen har dessa Salafistiska vrak aldrig hört talas om Frejas kärlek, men så sitter de också intagna där de sitter – och deras handlande bär syn för sägen…

Överallt där Monoteistiska religioner tillåts etablera sig, kommer också ”Djävulstron” eller ”Demonläran” som ett brev på posten…

Det har visat sig att det är en och samma avdelningsföreståndare på Nereby-hemmet som anställt inte mindre än fem fanatiska salafister, den ena efter den andra. DN skriver inte vad för religiös eller etnisk hemvist denne ”avdelningsföreståndare” alls har, men det finns ju skäl att misstänka att också han omfattat de läror som har lärts ut. Denne har kvar sin fulla lön, och har inte avskedats.

De senaste åren har Nereby anställt flera behandlingsassistenter med kopplingar till antidemokratiska salafistiska rörelser. Ledningen bekräftar för DN att det handlar om åtminstone fem individer, muslimska extremister som främst arbetat på en avdelning för särskilt vårdkrävande pojkar mellan tolv och sexton år.

Flera av de salafister som jobbat på Nereby är kända namn för poliser, forskare och journalister som följer den radikala islamismen i Sverige. DN har tidigare skrivit om två av dem, två bröder som fick sluta på en Göteborgsskola efter att rektorn misstänkt extremistkopplingar.

Hur har det alls kunnat hända, att man låter extremister arbeta med de mest utsatta och vårdkrävande barnen och ungdomarna ? Kan någon förklara det ?? Dn citerar en viss föreståndare Joakim Reiff, som erkänner att ”ledningen varit alldeles för naiv” som han uttrycker det, och att man ”inte skulle ha känt till” någonting om vad som hänt, utan varit alldeles ovetande om alltsammans, precis som vanligt i ”Landet Löfvén”. Men andra myndigheter, som DN nämner, har inte varit ovetande alls, utan haft mycket noga reda på vad det är för slags individer som har varit verksamma – och som fått ha ett helt ungdomshem som bas…

En annan har i en intervju med Göteborgs-Posten sagt att ”i islam ska inte kvinnor umgås med män”. En tredje predikar att ”döden är sanningen” och ”helvetet är sanningen” i religiösa videoklipp på nätet.

De senaste veckorna har ledningen på Nereby nåtts av vittnesmål om hur ungdomar på Nereby har blivit påverkade. Pojkar har blivit tillsagda att inte sjunga i duschen för att onda andar då skulle kunna lockas fram. Enligt uppgifter till DN har en pojke blivit så uppskrämd av berättelser om djinner – onda andar i islam – att personalen började undersöka saken närmare. Det ledde till att en av salafisternas anställning avslutades, eftersom han bedömdes vara olämplig.

– Jag kan bekräfta den uppgiften, säger Joachim Reif, biträdande institutionschef på Nereby.

Hur kunde svenska myndigheter vara så naiva, att de i mer än ett helt år lät Extrema Islamister ha en Ungdomsvårdsskola som bas, och rekryterings-läger ?

Vilken politisk filosofi eller ideologi, är det som ligger bakom sådana beslut ??

Alla dessa – minst fem – som sagt, sk ”behandlingsassistenter” som tjänstgjort på Nereby, uppges nu ha avskedats, men man vet att de försökt rekrytera och omvända unga pojkar på 12-16 år till sin rörelse i mer än ett års tid – utan att man reagerat eller försökt avbryta detta från ledningens sida.  Antisemitism och Konspirationsteorier skall också ha spridits därifrån, och inte bara tron på Djinner, likt de kristnas så bekanta ”heliga ande” som ofta sägs tränga in i små barn, i samband med en medeltida doping-ceremoni, som de kristna kallar för ”Dop”,

Flera av salafisterna som jobbat på Nereby har även arbetat på den omstridda Vetenskapsskolan där El Nadi Abdel Nasser varit vd och rektor – samme Nasser som Säpo och regeringen pekar ut som ett hot mot Sverige, och som regeringen beslutat ska utvisas ur landet.

Vetenskapsskolan, som i dag bytt namn till Safirskolan, har fått hård kritik från Skolinspektionen för att lära ut konservativa könsroller, bland annat att flickor ska hålla ”lägre profil”.

PO Hellqvist har 30 år på Säpo bakom sig, och är numera sakkunnig om våldsbejakande extremism hos Göteborgspolisen. Han känner väl till de fem män som varit anställda på Nereby, och är upprörd att de fått arbeta där.

– Här har du har individer som har en ickedemokratisk och i vissa fall våldsbejakande agenda som får jobba med just sårbara tonårskillar, på en statlig institution. Det är extremt olyckligt. 

Nerebys biträdande institutionschef Joachim Reif anser att uppgifterna om påverkan är ”väldigt oroväckande”. Ledningen på hemmet försöker nu utreda vilken skada som pojkarna kan ha lidit under sin tid på det statliga vårdhemmet.

– Utredningen kommer att bli klar nu under november. Vi måste lära av det här. Vi ska inte ha olämpliga människor i vår verksamhet, säger Joachim Reif.

Han jämför det som inträffat med att ha nazister anställda på ett statligt vårdhem, och säger att Statens institutionsstyrelse satsat mycket på att upptäcka våldsbejakande extremism.

– Dagens Nyheter, 2019-11-08

”Visst sörrö grabbet ! Dy få inte sjunga i duschen asså va, för då kommer jag flügande, Jalla Jalla Akbar !”

I vilket Afrodite visar sig ha varit dyrkad – minst ett sekel efter det att kristendom skulle ha införts i Grekland…

av

De kristna tjafsar alltid en massa om att just deras religion skulle vara ”bättre” eller ”mer högstående” än andra, oftast utan att kunna framlägga ett enda logiskt godtagbart argument för dessa bisarra påståenden. Och humanism, demokrati, ja hela vårt västerländska tänkande är ändå en produkt av Hedniska civilisationer, inte av några ökenreligioner från mellersta östern. Renässansen, och återupptäckten av antikens värld, var bara möjlig när trycket från kristendomen lättade, och en modern naturvetenskap och demokrati i modern mening, kom med upplysningstiden och kristendomens fall..

Tidigare i år hittade man i Grekland en hel del arkeologiska fynd, som vänder fullständigt upp och ned på den officiella historieskrivningen. Det var när man skulle bygga en tunnelbana genom Thessaloniki av alla platser – något som genom de inneboende geologiska förutsättningarna blir ganska svårt – som man hittade massor av spår av Afrodite-dyrkan i den staden – kanske inte så ovanligt, om det inte hade varit för det faktum att huvuddelen av fynden var från 400-talet efter kristus, inte före…

Officiellt sett heter det ju att Kejsar Konstantin, kallade ”den store” skulle ha infört kristendomen i det Byzantiska riket redan vid 300-talets början, och därefter skulle all dyrkan av antikens gudar ha upphört… Men så var det uppenbarligen inte alls – historien var mer komplicerad än vad vi har föreställt oss, i alla fall i Thessaloniki..

Most striking among them, however, are the pieces related to Aphrodite, testifying to the northern port city’s enduring bond with the goddess of love.

The most interesting of these are a marble sculpture and a mosaic depicting the goddess that were found during digging for the Aghia Sofia station. Dating to different periods, they are indicative of the fact that the goddess was worshiped in the what is now downtown Thessaloniki well into early Christian times.

Man har hittat mer än 300 000 objekt som på olika sätt belyser att stadens hedniska förflutna på alla sätt fortsatte i minst ca 100-120 år efter det att kristendomen skulle ha införts. Mängder av statyer, både mycket små sådana av marmor för personlig dyrkan (jämför de bilder av Tor och Frej som har hittats i Nordiska gravar – man har antagit att de skulle vara påverkade av de ”larer och penater” som också romarna förde med sig, exempelvis i penning-pungar) eller i jätteformat, och som måste varit placerade på stadens offentliga torg och handelsplatser, där de också hittats är bevis nog.. Man har hittat gyllene kransar i gravar, som visar att man fortfarande iakttog sedvänjor som man annars har bevis för från Alexander den Stores och Kung Filips tid, minst 600 år tidigare i den grekiska historien.

Several statues of Aphrodite, the goddess of love and beauty, were discovered, and she was also depicted in mosaics, with one showing her lying back on a couch in front of Eros. “A large number of statues depicting Aphrodite have been found in the city centre, while several more came to light in the area around the Church of the Acheiropoietos (a fifth century AD Byzantine church),” Dr Polyxeni Adam-Veleni, the head of the antiquities department in Thessaloniki, told a recent conference on the discoveries.

The fact that statues of Aphrodite dating from as late as the fourth century AD were found shows that “Thessaloniki served as a powerful bastion of the old religions until late antiquity,” said Prof Adam-Veleni.

– The Telegraph, 2019-04-21

De kristna vände sig med särskild vrede och ilska emot just Afrodite, eftersom hon var den mänskliga sexualitetens och kärlekens gudinna. I de lager som kommer från 500-talet enligt vår tideräkning förekommer idel sönderslagna statyer av gudinnan, och man hittar bevis för att en kyrka, helgad åt Jungfru Maria efterträdde det stora Afrodite-templet, som höll öppet till dess. Som vanlig plundrade, skövlade och förstörde de kristna allt vackert, överallt där de drog fram – och så gör ju vissa Monoteistiska ”kulturer” fortfarande…

Tänk så många oskattbara konstverk, vetenskapliga manuskript och skönlitterära mästerverk vi skulle kunna ha haft kvar, om det inte vore för kristendomen….

I alla tider är sig Monoteismen lik… Detta är scener, hämtade från IS senaste ”Kalifat”

Samma hat från monoteister och deras samfund har i och för sig inte bara drabbat Venus eller Afrodite. Också hennes föregångare Ishtar – som också tillägnades Morgonstjärnan eller just planeten Venus utsattes för svår förföljelse, i dagens Syrien och så fort Monoteistiska kulturer tog överhanden. Hon kallades ”den Babyloniska skökan” och hennes tempel och statyer jämnades med marken, bara för att Ishtar-kulten lärde ut ett annat sätt att vara för kvinnorna, än att gå tre steg bakom sin man och med ”påse över huvudet” vilket även blivit ett mode i vissa svenska förorter på sista tiden.

”Pappa pappa – vem var den Babyloniska skökan ?” – ”Jo, det var en tant från Babylon, som din mamma INTE vet något om, och så lille vän talar vi INGET mer om den saken...”

(Det var vist ”Fars Dag” igår…)

Också Freja i Norden fick sin beskärda del av det blinda hatet. Det finns de som noterat att av alla Nordiska gudar och gudinnor var det Freja man gav sig på allra först, och att hon mer än andra väckte de kristna missionärernas oresonliga hat och vrede. Inte för att det hjälpte stort. I folktron var hon ihågkommen långt in på 1800-talet, och som vi har sett ser vi hennes väna gestalt än idag, som ”Lussi” eller ”Lussebruden” – ljusbringerskan, vars kärlek vara för evigt och som inte kan utplånas, trots det mörker som omger oss..

Teckning av Anker Eli Petersen, Färeöarna