En Kyrka MINDRE i Sverige, Gudarna ske Lov och Pris !

Nu över till en ganska glad nyhet. Sedan i helgen har vi lyckligtvis en kristen kyrka mindre i Sverige. De lär vara över 6000 till antalet, men av dem är det troligen mindre än 2000 som alls används någon gång under året, och de flesta av dessa lokaler för en utdöende förtryckar-religion behövs inte mer. Nu har den kulturhistoriskt skäligen ointressanta kyrkan i Sjösås brunnit ned till grunden, och genast är de kristna konspirationsteorierna igång, precis som vanligt.

”One church less, one church less, one church less that we don’t have to care about…”

Den kristna nät-tidningen ”Världen idag” spekulerar en massa om att ett torgmöte i Arab-byn Araby utanför Växjö, där Rasmus Paludan framträtt skulle ha med kyrkbranden att göra, fastän detta är helt obevisat och ingen teknisk undersökning har lyckats slutföras av Polisen. Med tanke på hur låg uppklarningsprocenten vanligen är, kan vi nog inte vänta oss att man någonsin får fram några misstänkta – allting kommer ändå bli nedlagt och avskrivet, för så gör svensk Polis för det mesta. Inga större kulturvärde har gått till spillo, utom en sällsynt dopfunt från 1200-talet, då trakten kring Växjö först kristnades – innan dess fanns det ingen kristendom i Värend värd namnet.

Man lär ha räddat ett exempel på Kristen Sado-Bög-Porr från 1600-talet, inte 1400-talet som det felaktigt angetts i media. Ett sk ”krucifix” eller en avgudabild av en halvnaken man som långsamt blir ihjältorterad har räddats ur lågorna, och de kristna jublar över denna uppenbart sadistiska och sexuellt snedvridna framställning, som de säger sig bli alldeles ”frälsta” av. De påstår att avgudabilden skulle ha med ”universell kärlek” att göra, men något mer frånstötande och sjukt får man leta efter.

Är detta ”Kärlek” ? Liknar det inte Sado-Bög-Porr och meningslösa ”snuff movies” ??

Nej, vet ni vad, kära läsare. Kristendomen är inte annat än en enda stor sjuk dödskult, som excellerar i tortyr, mord och skuldbeläggande. Vi får hoppas, att Växjö stift står fast vid sitt löfte om att aldrig mer bygga upp den kristna styggelsen i Sjösås igen, och med tanke på hur många helt onödiga kyrkor och moskéer det finns i vårt land, borde det faktiskt vara ett sunt och naturligt alternativ att man bygger upp ett Hedniskt Gudahov på den gamla och vanprydande kyrkans plats istället.

Vi hedningar har inte fått en enda offentlig plats att tillbe naturen och våra sunda, friska gudomligheter på.

Att bygga upp kyrkan i Sjösås igen skulle kosta mer än 80 miljoner, skriver man- och det är ett alldeles onödigt projekt, för vårt land behöver inte fler kristna ”andaktsplatser” och liknande. Ett enda Gudahov i Småland, tillägnat Frigg eller Freja, skulle faktiskt inte skada – men kristendom och islam skadar hela samhället genom sjuka värderingar !

Freja vet vad VERKLIG Kärlek är – Vi behöver inte någon Bög-Jesus !!

”Träd fram, du Hämndens Gud…”

Igår hade Vidar namnsdag enligt den nuvarande svenska almanackan. Odens son med detta namn brukar betecknas som Hämndens gud enligt Asatron, och förvisso finns det mycket som kräver Hämnd i den mänskliga tillvaron. Rysslands orättfärdiga angreppskrig på Ukraina, till exempel, kommer nog att varda hämnat intill tredje och fjärde led, liksom alla de ryska filtreringslägren, människorättsbrotten och de med tvång genomförda deportationerna av barn och vuxna i Ukraina.

För någon dag sedan besökte Ukrainas utrikesminister Sverige, och bönföll vårt lands Regering om några ynka Archer-pjäser och effektiva Lv- och pv-robotar. ”Magadan Magda” och hennes ryssvänliga regering nekade Ukrainarna detta stöd rakt upp i ansiktet, och har som vanligt förhalat leveranserna av artilleriammunition, något som Ukrainas stridskrafter är i desperat behov av. Oppositionsledaren, Ulf Kristensson, kallar ”Magadan Magda” och hennes insats för en svag och ynklig satsning, vilket det också är.

Under mer än sex månaders krig har Sverige genom Magdalena Andersson och hennes korrupta regering nekat Ukraina allt väsentligt stöd, gång efter gång. Andra länder i Europa gör som framgår av nedanstående diagram oerhört mycket mer för att hjälpa Ukrainas sak, och det är Hedniska Tankars fasta övertygelse att den Socialdemokratiska Nomenklaturan och dess handgångna kreatur en gång skall få betala priset för vad de gjort, och deras brist på solidaritet med hela Europas sak.

Regeringen Anderssons insatser är så totalt obetydliga, att hjälpen till Ukraina inte ens omfattar 0,05 % av BNP. Ren ynkedom !

Stöd den politiska oppositionen i vårt land, och rösta inte på ”Magadan Magda” och hennes eländiga potemkin-kulisser !

I veckan har det också kommit fram att Sverige ligger nära den absoluta botten ibland alla OECD-länder när det gäller antal vårdplatser per 1000 invånare. Bara fyra av OECD-länderna har färre sängar per person, bland dem rena U-länder och banan-republiker i Sydamerika som Mexico, Costa Rica, Colombia och Chile. Sådan är den såkallade ”Välfärd” som det Socialdemokratiska partiet bjuder de etniska svenskarna på ! Sverige har knappt 2,07 vårdplatser per 1000 invånare – vilket kan jämföras med 7,91 platser i ett nära grannland som Tyskland.

Måtte Hämnden träffa och slå ned de ansvariga hårt och snabbt, och låt oss göra rent hus med Lille ”Mollgan” Johansson, Akbar Annie och hela rasket…

Det behövs bara en större trafikolycka eller en enstaka terror-attack i Stockholms innerstad för att akutvården skall vara alldeles överbelagd, och svenska medborgare riskerar då att dö i hundratal och tusental. Vidar, sägs det, bär en sko av skinn som kommer från alla överblivna läderbitar som använts vid skomakares hantverk, och med den skon skall han en gång fläka självaste Fenrisulvens käftar, så att odjuret dör och aldrig mera reser sig.

Att tron på Vidar och hämndens timme var levande verklighet, och visst ingen saga ser vi bland annat på figuren på Gosforth-korset från Englands tidiga 900-tal

På vilken sida kommer DU att befinna dig när 11 Septembers ÖDESVAL står i svensk politik ? Står du för fortsatt förfall, välfärdsstatens urholkning, brist på solidaritet med Ukrainas kämpande folk, och fortsatt mass-invandring. Ja, i så fall kan du ju gå och rösta på (S) och stödja Magda och hennes förbannade slödder.

Står  du upp för ditt land och Europa, väljer du Vidars väg. Då väljer du hämnden, och en nyare, sundare framtid – och röstar på Oppositionspartierna.

Valet är ditt, men här på Hedniska Tankar stöder vi tanken på fredligt, folkligt motstånd som den bästa vägen framåt…

 

En Kulturgärning i det tysta..

Jag har skrivit att det känns positivt när det går bra för ens generationskamrater, och det stämmer fortfarande. För fem dagar sedan skrev tidningen ”Mitt I” i sin upplaga för Mälaröarna om Kalle Dahlberg och hans runstenspark på Mälaröarna. En gång i tiden grundade han det som var Sveriges Asatrosamfund, innan det fullständigt urartade och gick över till något new age betonat, fullständigt Vänsterblivet och politiserat, som kallas ”Forn sed” och som inte har ett enda förbannat dugg med seriös Hedendom eller Asatro att göra, men det var långt efter att han lämnat sin skapelse, och fortsatt ägna sig åt sin konst, som Runomästare och Runstenshuggare.

En numera åldrad mästare, framför ett av sina många verk

I mer än ett kvarts sekel har han varit verksam, och guidat människor över Adelsös och Birkas marker hela tiden. Tiotusentals besökare har blivit informerade om vårt arv genom honom, och vi borde alla minnas, att inget land i hela världen har så många runstenar och runinskrifter som just Sverige. Vårt Sverige. I ett helt liv – nästan – har han huggit med sin farmors fars slägga, hans käraste ägodel, likt Tors hammare. I runstensparken finns kopiorna av Fot, Öpir, Krogsta-stenen från 500-talets Uppland och alla de andra verk, som höggs av mästarna från förr, och som nu finns som kopior, noggrant handgjorda in i minsta detalj, och som på så sätt kan föras vidare, även om originalen skulle gå förlorade.

Och mycket annat har denne ristare gjort genom åren – inskrifter med modernt runalfabete även, och stungna runor för å,ä och ö; tror jag mig veta. Få har fyllt en bana, liknande Kalle Dahlbergs, och även Sveriges Konung, Carl Gustav Folke Hubertus – ingen ringare person – har besökt Kalle personligen, för att få höra om Adelsö. Samfundet Särimner tilldelar härmed denne huggare Särimners Stora Pris för 2022 – så mycket mer än äran kan vi inte bjuda på, men det är inte så lite.

Det lär fortfarande gå att beställa egna konstverk, men då får ni allt be snällt, och nalkas den hedne och ludne mästaren Vördsamt !

Vi rekommenderar hans egen hemsida för ett närmare studium.

Nej, Samerna var INGEN sk ”urbefolkning” i Jämtland

Att Samerna, som på ytterst lättvindiga grunder fått Riksdagen att kalla dem för ”Urbefolkning” i Sverige i själva verket kom som sentida invandrare österifrån, har länge varit känt av forskare, och bevisat av arkeologin. De kan inte ha överträtt det nuvarande Sveriges gränser förrän långt efter vår tideräknings början, och först på medeltiden nådde de Jämtland och Härjedalen.

Bevisen för detta utgörs bland annat av fem vikingagravar på kalfjället i Jämtlands fjällvärd, förutom allt vad Kall-bygden och Storsjötrakten kan erbjuda av högklassiga Vikingatida lämningar, stormannagravar och exklusiva fynd av guldspännen, vapen och högväxta individer – som fanns där redan på bronsåldern. Populationen från Krankmårtenhögens bronsålder – ett sextiotal långskalliga individer – där männen hade en medellängd av mer än 210 centimeter, och kvinnorna var över 190 centimeter långa (så ser inga kortskalliga samer ut – deras antropologi var helt annorlunda) visar att Jämtlands centralbygder var i Svearnas händer redan under Bronsålderns första hälft, och nu läggs nya bevis till kedjan..

Idag blev jag tipsad om en artikel som berättar hur en fjällvandrare denna sommar stötte på den första Vikingatida kvinnograven, belägen på Jämtländskt kalfjäll.

Två stora spännen eller fibulor från 800-talet och rester av ben och kol från en brandgrav har hittats, mitt ute på Kalfjället. Nu kan man inte längre bortförklara de gravar efter krigare som redan hittats med att det skulle vara lämningarna av enstaka fredlösa, eller män som gått Holmgång och mötts i Tvekamp, som Gunnlaug och Ravn från Island gjorde enligt Gunnlaug Saga Ormstungu, eller Gunnlaug Ormstungas Saga – där de två Islänningarna efter flera års tvist om Helga den Fagra dräper varandra, fastän Ravn först fegt nog slår ned Gunnlaug bakifrån med ett sista hugg, och ropar ”Föga unnar jag dig hennes famntag !

Detta ska ha hänt strax nära den berömda ”Stenen i Grönan Dal” som ännu existerar.  Dåförtiden hade den stenen inga ristningar eller tecken, för det skulle med all säkerhet ha nämnts i sagan, som också har en ”coda” eller en slutkläm om hur Helga – ensam och gammal – hon lär ha blivit över 80 år – minns hur ”hon var allra värst emot den man, som älskade henne allra mest” och hur hon orsakade många mäns bråda död, alltför sin stora skönhets skull.

Chefsarkeolog Anders Hansson på Jamtli i Östersund ståtar på bild (se ovan) med både Tors Hammare och det kristna korset, som han i egenskap av etnisk svensk gott kan ta av sig, och lägga åt sidan för evigt – enligt vad vi här på Hedniska Tankar tycker.

Anders Hansson vill inte berätta var på Jämtlands kalfjäll graven ligger, och det är nog bäst så.

Annars kan det ju hoppa fram sk ”samenationalister” som är rätt talrika nuförtiden och förstöra alla de andra fynd som kan dölja sig i dessa tunna mosslager. Han bekräftar också, att detta fynd handlar om vem som verkligen bosatte sig i Jämtland, vilka som levde där och vem landet tillhörde. Det var inga Samer. Där fanns inga sådana.Inga lämningar av dem har hittats från denna tid – i alla fall inte vad vi hittills kan säga med säkerhet – så SVEAR OCH NORRMÄN VAR FÖRST. Det var deras land. Ingen annans.

I Undromskogen och på andra platser finns gravfält, som brukats kontinuerligt från ca 300 – 1100 enligt vår tideräkning. Det bevisar, att det var jordbruksbygd och att inga samer fanns på platsen. Nu har vi bevis för att också kalfjället var koloniserat.

 

Graven är också en brandgrav, och mig veterligt brände aldrig samerna sina döda – motbevisa gärna den som kan, och om ni alls kan hitta något arkeologiskt daterat bevis för samisk närvaro i Jämtland överhuvudtaget före cirka år 1600 enligt vår tideräkning. Jag kan det i varje fall inte. Brandgravar tillhör vanligen Hedendomen och Asatron – även om det finns lokala avvikelser, i alla fall söderut i landet.

Kalfjället utgör annars renbetesland, och var den sista jord som koloniserades; eftersom det då som nu lämpar sig väldigt dåligt för jordbruk. Att hitta en väldigt rikt utrustad kvinnograv med högstatus-föremål som fibulor däruppe, tyder helt klart på en fast bosättning – ända uppe på kalfjället- och det betyder nog också, att man sökte sig dit upp redan på 800-talet därför att all annan bättre jordbruksmark redan var upptagen.

Jämtland var ett folkrikt land, med täta handelskontakter både åt söder och väster över fjällen. Man höll inte bara till på ensliga fäbodar sommartid, som en del av oss felaktigt tror – utan man bodde antagligen året om däruppe – ända ut i fjällvärldens utmarker, precis som på Island, Grönland, Orkneys höga och bergiga öar osv.

Inga Samer göre sig besvär i det som var och är ett svenskt landskap – de kom till Jämtland först på 1600-talet, och innan dess fanns inga ”samebyar” där.

Vi är Urbefolkningen, Vi är det svenska folket. Så är det.

Angående Marvels DUMMA HOR emot THOR…

Såkallat ”Christian Belittlement” – det vill säga falsk appropriering, uppsåtligt förlöjligande och förminskande av Nordiska Traditioner och Asatrons Gudar, blir allt vanligare och vanligare nuförtiden. Det sker såväl i USA som i övriga delar av Världen. När det gäller den svarta kulturen i Amerika, Judendomen eller andra minoritetsgrupper är media över hela världen inte sena att fördöma Kulturell Appropriering som rasism, och uppsåtlig förstörelse.

Men – när det gäller vår egen gemensamma Nordiska och Svenska kultur – ja då håller sig dessa förståsigpåare, ”Pundits”, dessa falska honoratiores, dessa skenheliga filmrecensenter tysta, och lyfter inte ett finger; gör aldrig ett enda tangentnedslag…

Varför är det så, månne ?

Nu har det uppstått en vild och o-ordnad debatt i ”Variety”, Dagens Nyheter och andra organ. Orsaken den här gången lär vara att Malaysias regering förbjudit Marvels senaste dumma, jönsiga och fullkomligt urvattnade Hollywood-spektakel betitlat ”Thor – Love and Thunder” för en påklistrad, obligatorisk gay-scen i slutet, där två män lär pussas. Jag erinrar mig först av allt hur det Isländska Asatrufélagids Allsherjargodi Hilmar Örn Hilmarson – som är en vis och lågmäld man – för många år sedan fick frågan vad han anser om Marvels och Jew Yorks ständiga bastardiseringar, rasistiska och osmakliga påhopp emot den VERKLIGE Thor, och Asatron som företeelse och religion.

Dagens Nyheters recensent tyckte att den senaste Marvel-soppan var tunn, plastig, illasmakande och innehållslös – och det stämmer !

 

Hur ser den VERKLIGE Thor ut, och hur är han till sinnet – Har ni aldrig ställt er den frågan ?

Hilmar Örn Hilmarson svarade lugnt och stilla att Amerikanernas ständiga krumsprång föga intresserade honom, och att de hursomhelst påstås försiggå i Marvels Univerum, som inte har någon påtaglig likhet alls med vår vanliga verklighet i Midgårds dalar, och därmed den värld vi lever i. Detta skedde redan 2015, och Asatrufelagid hade förstås – då som nu – viktigare saker för sig än att lyssna till amerikanska journalister och deras idiotiska prat, och därför brydde man sig heller inte om ännu dummare amerikanska filmer.

Den VERKLIGE Tor, och Åskans krafter klarar sig ändå, så blev det diplomatiska svaret den gången, och det kan Islänningarna förstås ha alldeles rätt i.

Men ändå tror jag – för min del – att den kulturella Isolationism, som Asatrufelagid ibland företräder, skadar Asatron som företeelse mycket mer än exempelvis intoleranta muslimer i Malaysia, eller någon annanstans. Kulturell Appropriering ÄR en reell fara, överallt i hela Världen, och den faran är värd att ta på det allra högsta av allvar, särskilt när den dyker upp i vårt eget land. Malaysia och dess befolkning må ha sina åsikter för sig – det är sant – men vi har också rätt till vår egen kultur, och den måste vi aktivt försvara, innan man trampar på oss och försöker utplåna den, liksom så många gånger förr.

Jag har skrivit om hur politiska grupper på yttersta vänsterkanten, inom de sk ”autonoma” och drogliberala sfärerna försökt ”Ta Över” Torshammaren som symbol, och hur ”Forn Sed” och dess alltmer fåtaliga proselyter försökt göra Torshammaren till symbol för Homosex – ett sammanhang som den inte alls hör hemma i.

Jag har försökt peka på rena basfakta, och förklara för er vem Thor i själva verket är, hur han ser ut, hur han beskrivs enligt historiska källor, och hur han är och agerar.

Se ovan i mitt artikelarkiv.

Tor är – och har alltid varit – kommer alltid att vara – en rödhårig, rödskäggig medelålders man, ingen skönlockig hipsteryngling med långt blont hår. Han är det arbetande folkets gud, en bondekarl och en hantverkare – sådan är han till sinnes, så ser han ut. Han är matfrisk, ätande och rödlätt – han dricker djupt när tillfälle ges, men hatar orättvisor – särskilt emot svagare och de som ingen annan hjälp får – han är snäll emot barn, gamla och vapenlösa, går alltid till fots – Tor rider aldrig, även om han kan åka i vagn och föraktar varken sill eller gröt till frukost, vilket vi lär oss av Harbadsljod.

Bakom Amerikas förbannade HOR – döljer sig den RIKTIGE Thor…

Och ändå är det allt färre och färre människor på vår jord, som verkligen förstår Thor eller tar honom på allvar, nuförtiden. Måtte åskan slå ned i huvudet på dem, och utplåna dem alla – för Thor och naturkrafterna är inte att leka med, när deras vredes dag väl kommer.

Personer med ytlig kunskap, de som aldrig läst ett sent tillkommet och antagligen kristet påverkat Eddakväde som Thrymskvida till slut borde inte yttra sig om Thor överhuvudtaget. Hela tiden övervärderas det korta lilla stycke där Loke narrar Thor att ta på sig en brudklänning och spela Frejas roll gentemot Thrym, Tursarna och deras giriga anhang, men den sagan är inte alls någotslags reklam för Homosex eller ens Transvestism – och kan inte kidnappas av någon PK-maffia heller, för läser man den till slut skall man upptäcka att den är en varning för guldtörst, habegär och girighet, något Thor som det enkla folkets gud föraktar.

De borde också läsa Allvismál, vilket ger en annan bild av en delvis intellektuell Thor – han som tävlar i klokskap emot dvärgen Allvis, som är ute efter Thors egen dotter – kanhända Trud, vars blotta namn betyder styrka – enbart för girighets och perverterad kärleks skull – men som Thor slutgiltigt besegrar, även om hans kunskap är grund – han räknar som i en namnthula upp olika företeelser i universum, och hur olika sorts varelser benämner dem, men han har – till klar skillnad från Oden – inget djupt vetande, ingen analyserande läggning eller någon djup törst efter ny kunskap, vilket Oden alltid har.

Asatrons gudomar är arketyper, de finns i människorna och i oss alla. Jag har märkt; att läkare, kirurger, smeder, polismän, soldater och hårt arbetande människor i gemen – de som tillhör Sverige, vårt eget land  – har oändligt lätt för att ta till sig Thor – och så har det alltid varit – de kan bära sina Torshammare med stolthet, för de är inga fjollor, är inte av Loke – tål inte vad äckel vi stundtals alla får trampa omkring i och vad vi ser omkring oss.

Hipster-skäggen, de bortklemade; de överdrivet intellektuella, fjollorna, muslimerna, de kristna och alla andra, som det finns nog och övernog av förstår inte Tor, de inser aldrig hans storhet, begriper sig inte på honom – och därför går det ofta som det går. De är rädda för den manliga styrkan. De är aggressionshämmade, snöpta i sin ständiga vilsenhet, utan mål och mening kritiserar de vad de aldrig kan förstå – och den Tors befriande och renande kraft som aldrig kan bli deras – och därför försöker de göra ner honom. De hatar Tor, vill inte acceptera hans närvaro – men åskan – och mycket annat – likt kriget i Ukraina, och den enkla vilja det Ukrainska folket har till att försvara sig – kanske deras enda försvar, likt Tors hammare för oss – ska kanske en gång slå ned i deras huvuden, och rena dem från allt deras självbelåtna fjolleri, som när Tor slutgiltigt tog sin hammare åter, och krossade skallen på Trym.

Vad är Satori – eller ”Varats Blixt” som Heidegger talade om ? (Fråga för de filosofiskt Torstroende, och de som lärt sig läsa…)

De av er som förstått skillnaden och syntesen mellan vad Nietsche en gång kallade det Dionysiska och det Apollinska – även om vi inte ska tro att Tor eller Loke är Dionysos, även om Odin kan ha drag av Apollon, en gud för kunskap och ljus han också – och som begripit det här med arketyper och Jungiansk psykologi skulle kanske ta fram den amerikanske psykologen Robert Bly’s bok ”Järn Hans” – den var mycket populär under det tidiga 1990-talet – men är idag helt bortglömd.

Och den som har sina öron till att höra, han höre.

Robert Bly var faktiskt amerikan, men han hade en hel del kritiska uppfattningar om både det amerikanska samhället och vad vi ser runt om i Världen. Man gav honom naturligtvis aldrig något Nobelpris – kanhända därför att han var poet och alltför mycket omhuldade just Thor eller Tor – men låt oss dröja kvar vid den verklige Thor ett slag.

Möts vi av kulturell appropriering, så låt oss köra den BAKLÄNGES emot vår kulturs och tros fiender – Vi behöver inte sänka oss till deras låga nivå, men också vi har våra vapen…

 

Av en ”meningsfull tillfällighet” låt oss säga – eller det som kallas synkronicitet av somliga – har jag just fått tag i en hel del notiser, som har med Tor att göra. Därför fortsätter denna blogg på det tema Tor själv angett, ett tag till – även om det sker lugnt och stilla, och utan de urladdningar och den sommarens åska, som snart borde komma..

 

Radbod av Friesland – Kungen som sa NEJ till de kristna…

För två dagar sedan – 9 Augusti – firade vissa Asatrogna i USA – Radbod’s day till minne av Kung Radbod av Friesland, som regerade från 680 till 719, alltså under närmare 40 år. Han var antagligen född omkring 648, och levde tills han blev 71 år gammal, vilket var en hög och aktningsvärd ålder på hans tid i Midgård.

Under ett helt liv gjorde Radbod och hans folk tappert motstånd emot de kristna frankerna under Karl Martell – kallad ”Hammaren” och andra frankiska potentater, som ville tvinga dem att underkasta sig kristendomen – med våld och tyranni som främsta argument. När detta inte gick i Radbods fall började de bearbeta och muta hans släkt och inte minst hans kvinnor, samt nästla sig in vid hans hov och i hela det frisiska riket.

För husfridens skull var Kung Radbod tvungen att tacka ja till ett dop, men när han fick höra att alla hans förfäder, far och farfar skulle hamna i det kristna helvetet som varande odöpta, och att snöpta helgon och kristna martyrer – i hans tycke föga bättre än tiggare och smutsiga trälar – skulle befinna sig i den kristna himlen, ja då fick Radbod NOG och förklarade att han hellre skulle tillbringa en evighet i helvetet i gott sällskap av hederliga krigare och verkliga män, än att tvingas vara tillsammans med dessa skenheliga, förverkligade kristna !

Därmed vände han på klacken och gick hem till sin kungahall, och något dop ägde aldrig rum.

Se där fick papisterna tji !

 

Övertalningsförsöken och Omvändelsen MISSLYCKADES… Kungen ville inte svika sitt land, sitt arv och sina fränder…

Så fortsatte frisernas långa frihetskamp. Det frisiska språket talas fortfarande av mer än 400 000 personer, och även moderna stater som Holland och Tyskland har fått erkänna frisernas rätt till regionalt självbestämmande och kulturell självständighet. Karl den Store försökte utrota dem, på samma sätt som EU och andra liknande statsförbund vill utrota det självständiga Norden, men inget hjälpte. Friserna gjorde folkligt motstånd, och därför finns de kvar än idag. Det finns alltid något att lära av historien, men i dagens Sverige, där vet inte ens de verkliga Asatroende eller de som i likhet med New Age Folk, Vänsterextremister och såkallade ”Fornsedare” går runt i tillvaron och kallar sig Hedningar utan att ens veta vem kung Radbod var…

Ynkligt, säger jag. Ynkligt, i tider som dessa – då vi av Ukrainarnas och andra folks exempel borde ta till oss den enkla sanning, som säger att friheten alltid är värd att försvara.

Radbod valde friheten. Sin personliga frihet, men också friheten för hela sitt folk. Friheten för alla de släktled som skulle komma efter honom, och aldrig någonsin underkastelse inför en kultur, religion eller ett tänkesätt, som inte var hans. Det är saker vi borde minnas och även fira, nu när partier som det Islamistiska ”Nyans” rakt fram försöker ta sig in i de svenska Riksdagen, och göra slut på både yttrandefrihet och tankefrihet för oss alla. Varför skall vi svenskar ständigt få acceptera detta främlingsvälde ? Vi hade det över oss på Hansans tid, och det gav 300 år och mer av träldom – tills en viss Wasaätt befriade oss från ”garparna”. Nu har vi dem här igen.

Till och med på 1600-talet framstod det som helt klart vad Kung Radbod tyckte om Påvar och Biskopar…

I dagens Europa – och inte bara i hedniska kretsar, hos Holländska Heavy Metal band och andra, är Kung Radbod mycket mer ihågkommen än hos oss, och fortfarande något av en levande gestalt.

2018 försökte ett Holländskt filmbolag göra en spelfilm – i ”Vikings” och ”Ragnar Lothbrooks” förfuskade anda – om Kung Radbod och hans öde. Filmen fick aldrig visas i Sverige, och den fick en del välförtjänt kritik från lokala arkeologer, som riktigt nog påpekade att Friserna minsann inte var några råskinn, som bodde i vattendroppande och otäta hyddor, att de inte målade sig i ansiktet som pikter och kelter (sedvanan dog ut långt före 700-talet, idiotiska och ohistoriska filmer typ ”Braveheart” kan vi också glömma) och att de var civiliserade nog att ha gudahov och hallar av sten, bekvämt inredda med mattor och gobelänger, redan långt före Vikingatiden.

Kristna i Holland och Belgien försökte till och med sabotera hela filmprojektet, med argumentet att redan dess trailer skulle vara alltför ”anti-kristen” och att den därmed skulle ”kränka” de kristna i deras nutida religionsutövning. Ett sämre argument får man leta efter.

Döm nu själv om denna trailer var så farlig, att den inte ens kunde få visas på svenska biografer, eller i svensk TV… Förvisso kan man tycka vad man vill om ”Hollywood” eller modern action-film – men jag kan för min del inte finna, att denna trailer skulle vara värre än HBO Nordicas ”Vikings”, Brittiska ”The Last Kingdom” (våldsamt ohistorisk i sin glorifiering av Kung Alfred av Wessex och hans biskopar) eller många, många andra filmer i samma stil.

Visst, det är upp till var och en att gilla eller förkasta dem, men Kung Radbod lever ändå i oss alla !

 

Folklivsforskaren Ebbe Schön går ur tiden

Folklivsforskaren Ebbe Schön har gått bort efter en tids sjukdom, skriver SvD efter att ha läst artikeln i DN. ”Det var hans stora kunnande som gjorde honom folkkär” konstaterar man. Så är det också. Man saknar icke hästen, förrän spiltan är tom säger ett känt svenskt ordspråk.

Ebbe Schön föddes år 1929 i Brastad i Bohuslän och blev 92 år gammal. Han skrev och arbetade intill den sista dagen i sitt liv, undantaget en kort tids sjukdom, och satte därmed ett gott föredöme för alla etniska svenskar. Han betydde också mycket för Svensk Asatro, som han bidrog till att sprida fakta om med böcker som ”Asatros Hammare” från 2008, i klar motsats till alla de kunskapslösa journalister, som nuförtiden i tidning efter tidning försöker sprida lögner och kristna fördomar om ämnet (se för två inlägg sedan)

Ebbe Schön var också till hela sitt väsen en mycket ”oakademisk” människa, ödmjuk och aktsam inför kulturarvet. Till skillnad från rena charlataner som Runprofessorn Henrik Williams från Uppsala (se det föregående inlägget), påstod Ebbe Schön aldrig att han skulle vara ”Världsbäst” på något, och briljerade aldrig med akademiska titlar eller framhöll sin egen betydelse. Han förblev en folkets man och en ödmjuk människa, intill den sista dagen i sitt liv – och tjänade som andligt föredöme för många, just därigenom.

 

Han kunde påvisa hur Asatrons traditioner kunnat fortleva opåverkade in på 1900-talet, utan att ha klassats ned och degraderats av falsk, påhittad ”fornsed” och annan meningslös New Age. En av de bästa böcker jag läst av honom är Häxprocesser och Trolldom” där han bevisar hur tusentals svenska kvinnor förföljdes, torterades, fängslades och i många fall mördades av den sk ”Svenska Kyrkan”. Han redovisar många fall och exempel på det från sin Bohusländska hembygd, där han också besökte Elin i Staxängs kvarn, till exempel. Som vi vet har denna ”Svenska” Kyrka fortfarande inte gjort ett enda dugg för offren, och till skillnad från nästan alla kyrkor utomlands (förutom den i Norge) aldrig tagit avstånd ifrån vad den själv predikat under häxprocesserna, eller allt det onda, som den gjort emot Sveriges folk.

Dagens Nyheters mångårige medarbetare författaren Clas Svahn skriver om hur Ebbe Schön, tack vare sitt stora vita skägg och sin vänliga framtoning i TV och andra media förknippats med gårdstomten, som han ofta skrev om, och betonar hur folkkär han till sist blev, men ignorerar Asatrons betydelse för hans författarskap och livsgärning.

Han var under många år chef för Nordiska Muséets Folkminnesavdelning, som han styrde utan politiska förvanskningar och PK-tänkande. Han utgav flera andra värdefulla böcker som ”Folktrons år” , ”älskogens magi”, Folktrons ABC, Folktro om Ödet och lyckan, Folktro i Bohuslän och många många fler, och tillsammans omfattade hans författarskap mer än ett 40-tal böcker. Han vårdade också det svenska språket, och var medlem i sällskapet Språkförsvaret, som många har glömt bort.

Clas Svahn framhåller också hans sista, skönlitterära verk ”Gårdstomtens tårar” där Ebbe Schön påpekar hur människorna i dagens Sverige helt och hållet glömt bort rysshärjningarna på 1700-talet, och hur nära det varit, att också vi erövrats och attackerats av främmande folkslag. Och han citerar Ebbe Schön själv:

Vi har svårt att lära av historien. Plötsligt skjuter man på varandra igen. Och det som äger rum nu i Ukraina just nu sker på gammal vikingamark, säger han.

Men Ebbe Schön kommer nog aldrig att dö, så länge hans böcker fortfarande läses och tillämpas. Verklig kunskap dör aldrig, och Hávamál lär oss att minnet av den man som levat väl och varit vis, aldrig kommer att dö i Midgårds dalar.

Alla som kämpat och fortfarande kämpar för den nationella och Nordiska kulturens överlevnad, det svenska språket och medvetandet om den svenska historien gör bäst i att läsa Ebbe Schöns böcker, först som sist, och ta del av hans livsgärning, som inte har varit förgäves, inte ens i en mörk tid som vår.

 

Vårt folk skall minnas honom !

Hur Aftonbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan VINKLAR samt LJUGER rätt ut om Harald Blåtand och Nordens forntid

Kristna fundamentalister har börjat tränga sig in i den svenska journalistkåren, och förvrider och förvränger varje nyhet om Nordens ärorika forntid på det mest skamliga, fördomsfulla och förolämpande vis. Mitt inne i en i övrigt sansad artikel om att Harald Blåtand möjligen är begravd i Polen – vi återkommer till den nyheten nedan – far de plötsligt ut i helt obevisade och snurriga påståenden om att ”Vikingatiden var en erkänt våldsam tid” – ett påstående som de inte kan redovisa ett enda bevis till stöd för.

Mycket talar för att det är kristna fundamentalister på TT, Tidningarnas telegrambyrå och ett telegram med felaktigt innehåll som spridits därifrån som ligger bakom dessa absurda påståenden. Det är nästan så man önskar att Dick Harrison eller någon ganska seriös populärhistoriker ville framträda, och rätta de lögner som publicerats av Aftonbladet, Sydsvenskan, Göteborgsposten med flera svenska tidningar.

Återigen demonstrerar vår journalistkår sin fullständiga brist på allmänbildning, sin kristna fördomsfullhet och sin totalt partiska, osakliga hållning.

Man utgår från felaktiga källor som Adam av Bremen, och påstår att Harald Blåtand skulle ha ”dött under kriget med sin son” trots att det sedan länge varit en vedertagen uppfattning bland de flesta seriösa historiker att Harald Blåtand ligger begraven i en av Jellinges Kungshögar, vilket också bevisas genom en runinskrift på samma plats. Detta tillhör allmänbildningen om Nordisk Historia, och det blir fullkomligt osakligt, när man illustrerar artikeln – som handlar om helt andra saker – med nedanstående bild:

Harald Blåtands död gick inte alls till på det viset. Till och med den partiske kristne Missionsbiskopens uttalanden – ungefär lika objektiva som Osama Bin Ladins uttalanden om västvärlden och USA – gör gällande att Kung Harald dog i sin säng i Jomsborg eller Jumne i Vendland, och han fick med andra ord en lugn och värdig död.

Vikingatiden var inte alls våldsammare än dagens samhälle – tvärtom. Befolkningen var ytterst liten med dagens mått, avstånden mellan byar och gårdar mycket långa, och de flesta krig eller konflikter drabbade inte mer än en ytterst liten bråkdel av befolkningen, alltså den del som bestod av kungar, jarlar och ett fåtal hirdmän eller yrkeskrigare. Seriösa historiker har gång på gång klarlagt, att över 95 % eller så av befolkningen var fredliga bönder, som ytterligt sällan berördes av våld eller någon konflikt, och alla är överens om att tills dess kristendomen infördes med våld och tvång, så levde man i ett fredligt bondesamhälle. Brännvin fanns inte, krutvapen och sprängämnen var inte ens uppfunna, och det våld som utövas emot civilbefolkningen i dagens krig – Ukraina är bara ett exempel – är tiotusentals gånger värre än vad man upplevde då.

Det fanns ett rätts-samhälle, och en fast tingsordning i alla de nordiska länderna. Tingets och Lagmännens demokratiska beslut accepterades till och med av kungarna, och bara därför att en del mord framhålls i somliga isländska släktsagor från kristen tid – OBS detta ! – så finns det ingen anledning att anta, att våldsbrottsligheten skulle vara högre än idag. Andelen mord och våld per capita är skyhögt högre i dagens Sverige än under Vikingatid, ifall vi skall göra rimliga antaganden om den saken. För detta talar det faktum att det fanns skyhöga bötes-straff (och bötes-straff eller ”Mansbot” var det enda straff som förekom, kropps-straff var mer eller mindre okända i Germansk rätt, men infördes under kristendomen) för sådant, som gemene man knappast hade råd att betala – att ge sig till träl var det enda alternativet, men detta var mycket mer avskräckande än ”inlåsningen” i nutidens bekväma svenska fängelser – ett system som av allt att döma misslyckats helt och hållet.

Vårt nutids-samhälle och våra svaga politiker påstår löjeväckande nog, att vi skulle ägna oss åt ”kriminalvård” då vi låser in mördare under några månader eller år, men all statistik från BRÅ och liknande myndigheter – inte bara i Sverige utan över hela Västeuropa – visar att ”recidicivismen” eller risken för återfall är mycket hög – i vissa fall så hög som 40-50 %. Om det nu verkligen är ”vård” det handlar om, tror ni då att Läkare eller Socialstyrelsen, the Surgeon General i the US of A eller liknande myndigheter skulle godkänna en behandlingsmetod, som i nästan hälften av fallen gör sjukdomen värre, och inte botar någonting alls..??

Vikingatidens människor var i så fall väldigt mycket vettigare och fullt realistiska i sin bedömning, när de införde fredlöshet som påföljd för våldsbrott, eller träldom. Trälar stod under kontinuerlig bevakning, och fick inte inneha eller hantera vapen. Om våra dagars våldsbrottslingar hanterades på samma sätt, skulle mycket antagligen vara vunnet. Idag kan en person, vilken som helst, skaffa sig en pistol i Stockholms innerstad – till och med 14-15 åringar har fått tag i pistoler från Morgan Johanssons eget Regeringskansli – och fortsätta mörda eller begå ”skjutningar” om de vill. Sådant förekom inte på Vikingatiden. Då slog man nämligen ihjäl folk för hand, de ytterst få gånger man alls slogs – och man hade den goda smaken att låta sin motståndare försvara sig framifrån, och med samma vapen – vilket dagens invandrare till förorts- ligister är alldeles för fega, krypande och ynkliga för att tillåta. En strid man mot man, med knytnävar eller blanka vapen är onekligen ärligare, än att skjuta ned oskyldiga förbipasserande på öppen gata – men se detta är de svarta ”gängmedlemmarna” alldeles för fega för !

Så över till den spännande ”nyheten” om Harald Blåtand, trots att den inte alls är någon ”nyhet” eftersom den var känd redan år 2021.

Redan 1841 hittades denna guldplatta i en kyrka i dagens Polen. Den nämner Kung Harald, Jomsborg och Aldin eller Oldenburg i Holstein, men garanterar inte alls att Harald Blåtand skulle vara begraven på någon av de platserna – det kan lika gärna tolkas som att han regerade över dem..

Till och med Arabiska och Muslimska Nyhetsmedia är långt vederhäftigare i sin fakta-redovisning i ämnet än de FALSKA, starkt vinklade och ”fake news” mässiga svenska, där tidningar som Sydsvenskan, Aftonbladet och Göteborgs-Posten hela tiden håller den allra sämsta kvalitet.

Jag citerar, från tidningen Al Arabiya News, den engelska upplagan – som dessutom publicerade ”nyheten” mycket snabbare och exaktare än i Sverige:

 

More than 1,000 years after his death in what is now Poland, a European king whose nickname lives on through wireless technology is at the center of an archaeological dispute. — —

But a Swedish archaeologist and a Polish researcher recently claimed in separate publications that they have pinpointed his most probable burial site in the village of Wiejkowo, in an area of northwestern Poland that had ties to the Vikings in Harald’s times.

Marek Kryda, author of the book “Viking Poland,” told The Associated Press that a “pagan mound” which he claims he has located beneath Wiejkowo’s 19th-century Roman Catholic church probably holds the king’s remains. Kryda said geological satellite images available on a Polish government portal revealed a rotund shape that looked like a Viking burial mound. But Swedish archaeologist Sven Rosborn, says Kryda is wrong because Harald, who converted from paganism to Christianity and founded churches in the area, must have received an appropriate grave somewhere in the churchyard. Wiejkowo’s Church of The Immaculate Conception of the Blessed Virgin Mary stands atop a small round knoll.

Historians at the Danish National Museum in Copenhagen say they are familiar with the “suggestion” that Wiejkowo is Harald’s burial place. Rosborn detailed his research in the 2021 book ”The Viking King’s Golden Treasure” and Kryda challenged some of the Swede’s findings in his own book published this year.

Associated Press publicerade också dessa uppgifter 31 Juli i år, och det skedde på ett korrekt sätt – utan de groteska vinklingar och totalt obevisade påståenden om Vikingatiden vi tvingats på i svenska media. Och om nu kung Harald Blåtand verkligen dog i Jomsborg år 986 enligt vad som allmänt antas – varför och hur skulle han då kunna ha förts till en kristen kyrka nära Wiejkowo – en stad som ligger ungefär 5 km från Wolin – ifall nu Jomsborg låg just där – vilket inte är bevisat. (Jodå, jag har själv besökt staden – nordiska gravhögar saknas inte i omgivningarna, men att påstå att någon av dem skulle innehålla Harald Blåtands kvarlevor, är för mycket sagt.)

Varför ägnar sig svenska journalister åt rena Rötmånads-skriverier, förvanskningar och fördomar om Nordens Historia ?

VARFÖR ??

Hur länge skall dessa förbannade kristna excesser alls få pågå, frågar jag er i Odens namn. Hur länge – HUR LÄNGE ??

HÄMNAS SKALL VI DEN GODE KUNG HARALD – ODEN STRAFFE DE KRISTNA HUNDARNA !!

Roe Vs Wade Versus GERD – Åt HELS VITE med fundamentalisterna !!

Mina egna propåer och erinran om Gerd – Frejs verkliga hustru, jordens gudinna enligt Asatron – som måste skiljas från löjlig ”forn sed” och andra irrläror – Frej och Freja är exempelvis syskon och inte makar – de personer som inte ens kan grunderna i vår hedniska kultur och religion skall heller inte ägna sig åt den – har nu väckt genklang i USA. Det är på tiden. Som alla vet har de kristna fundamentalisterna kapat åt sig mer och mer av det amerikanska samhället, och delstat efter delstat angriper fria kvinnors levnadsförhållanden, bara för att få dem mer i samklang med all denna kväljande, äckliga kristendom och islam – för kristendomen är ju bara ett slags ”islam light” – även om den amerikanska kristendomen är etter värre än vad vi har här i Sverige, och islam är ännu värre för vita kvinnor än just kristendom…

Teckning av Robert Crumb, amerikansk underground-tecknare, som visar en vit kvinna ifärd med att ansluta sig till Islam…

 

Jag har sagt er att Gerd ensam står för det fruktbara här i Världen. Homosex, som nu ska dyrkas och göras reklam för under särskilda veckor och parader i Oslo, Stockholm och runt om på vår planet, är inte särskilt fruktbart utan en evolutionär återvändsgränd, för på det sättet blir inte många barn gjorda, och man når inget gott föräldraskap överhuvudtaget – titta på ”Fjollan Federley” inom Centerpartiet, vars 7 åriga dotter skall ha blivit 12, men som nu enligt ej bekräftad uppgift sitter på fosterhem. Borde hon ha adopterats bort till denna sk ”Regnbågsfamilj” överhuvudtaget ? Kom ihåg att det rör sig om ett barn, som kan få psykiska skador för resten av livet… Federleys såkallade sambo, var ju en serie-pedofil på ”frigång”

I veckan såg jag en syn ute på Stockholms gator, som närapå fick mig att kräkas. Det var en vuxen sk ”hipster” i sina bästa år med parfymerat och oljat skägg, som fick sin knappt två-årige son – den lille pojken kunde knappt ens gå – att tulta runt med en regnbågsflagga, och snubbla och slå sig framför bussarna vid Mörby Tunnelbanestation. Hade inte jag ingripit, och tagit flaggan ifråga från barnet och återbördat det till fadern och trottoaren, hade det kunnat sluta med en mycket blodig och tragisk olycka i sommarvärmen – och vad är det för slags fäder, som till varje pris skall göra Bögar och lebb av sina egna barn ? – till på köpet bara därför att de själva dyrkar en förvriden ideologi…

Vore det rätt att tvinga småbarn till att bära IS-flaggor också, eller kanske klä dem i Waffen SS-uniformer, förse dem med stora kors om halsen, eller i arton år av ungdom och barndom tvinga dem till fotbolls-spel och bärande av AIK-flaggor ?

Mycket smakfullt, eller hur ? Precis lika smakfullt som att drilla 3-åringar att ränna runt med Regnbågsflaggor….

 

Självfallet fick jag inte ett enda ord av tack från den bögiske hipsterfadern eller de förbipasserande, utan bara hat och förakt precis som vanligt, men nu är det ju jag som är the friendly neighbourhood pagan man, precis som i den gamla sången på melodi av ”The Ramones” – ”Action is his sole reward” – och därför slåss jag – även för Gerd och vad hon representerar…

Gerd är det kvinnliga, och i det kvinnliga finns både barnafödande och ett gott och sunt moderskap. Detta är vad gudinnan vill, och för att kunna bli riktigt hel inombords – inte enbart med syfte på Hel, som i dödens gudinna – ty även kvinnorna åldras och dör till slut – så måste i alla fall de flesta kvinnor bli både makor och mödrar, helt enkelt därför att naturen har skapat dem så. Som president Zelensky i Ukraina lär ha sagt – ”att vårt land förlorar 2 miljoner män i yngre medelåldern är ingen tragedi i långa loppet – för sådana förluster kan vårt land bära  – men att vi också förlorar 2 miljoner yngre kvinnor genom ryska krigsvåldtäkter och ren slakt på civila – nej det kan vi aldrig finna oss i, för det skadar Ukraina och vår nation för all framtid!”

Men ett gott Moderskap kräver också, att kvinnan själv får välja, exakt när och med vem hon ska bli maka och mor. Så mycket förstod redan våra Nordiska förfäder. Abort var tillåtet, liksom att sätta ut barn i skogen – under vissa förutsättningar, som var noga reglerade i de hedniska lagarna. Om ett barn ”drog andan in och ut,” – så står det i flera äldre lagtexter, också från Visigoternas lagar i Spanien – och de var hedningar, liksom Västgötarna – och om dess ryggmärg var hel och det hade armar och ben, så var man skyldig att ta hand om och uppfostra det på rätt sätt – men riktigt grava åkommor och ryggmärgsskador, hade våra förfäder inte den ringaste chans att bota, och därför var man helt enkelt tvingad till att ihjälslå sådana barn, direkt efter födelsen.

Mycket mer om Germanernas, det förkristna Nordeuropeiska samhällets syn på abort – som var fullständigt tillåtet långt in på den kristna medeltiden i många fall, fast de kristna hela tiden försökte förbjuda det – kan man övertyga sig om genom att läsa vad denna kvinnliga amerikanska universitetsprofessorska skriver. (Ja, just det – hon är av kvinnligt kön, och därigenom inte blott och bart ”professor”)

Våldsamma aborter med hjälp av växtgifter som Sävenbom, Idegran eller senare – Saffran – och att försöka förgifta kvinnor var givetvis förbjudet, liksom allt oskickligt skärande och hackande i deras kroppar – alltså akut kejsarsnitt, vilket den Romerska rätten däremot inte drog sig för

Idag finns det då folk av alla sorter, men deras dumhet eller ”läggning” är för det första inte medfödd, utan för det andra – ett klart fall av snedvriden uppfostran och misslyckat föräldraskap, liksom ifråga om allt ”Thunbergeri” och andra Måndags-exemplar till människor.

Jag råder er fortfarande till att undvika allt sådant – i Gerds namn. Mina troll och ”följare” tror just nu, att jag skulle ha ”drivit bordell” som de skriver, genom att jag ägnat mig åt Modell-foto på nätet med Gerds modiga döttrar – alltså den sorts kvinnor som kan visa allt och inte döljer något, lika lite som jag själv. Jovisst – vi har gjort halvdussinet kalendrar med Nordiska gudinnor, och mycket mer också – men det får ni inte se – och vad har ni då förresten med saken att göra, ni eländiga små skitstövlar ?

Alla kvinnor Världen över är inte så tråkiga som här i Sverige, där de går med påse över huvudet i flera avseenden mera än ett, ett slags Partiet och PK-gender-flosklernas allsmäktiga Sharia, realiserad av rörelser som ”Tro & Solidaritet” eller det nya ”Rättvise-partiet Nyans” ni vet. Om en kvinna är över 18 år, vet vad hon ägnar sig åt och gör det med vett och vilja, liksom Gerd sade JA till Skirnir, när han kom för att för Frejs skull gilja – ja då gäller inga begränsningar – och därmed faller allt fornsederi och övrig idioti.

Och tvätta dig i ansiktet, kvinna !

Runor från Farbror Frej

”Hej alla barn – Nu blir det barnprogram
Kom får ni se vad Farbror Frej tar fram
Det är en Stake, och nu ska ni få höra
Vad man med sådana Stakar kan göra…

Du kör med den Staken
tills det sprutar ut klägg
sen har du gjort dig en Ättelägg !”

– Favorit i Repris, skriven av Hedningen cirka 1995

Magnus Källström, Sveriges och Riksantikvarieämbetets främste Runolog; bördig från Järfälla och skyhögt överlägsen vissa förnumstiga Pk-professorer vid namn Williams i Uppsala har skrivit ett inlägg på RAÄ:s bloggsida om årets stora Runolgiska kongress vid Sankelmark i Oldenburg, Tyskland som är ytterst intressant. Där bevisar han att årets Midsommar kommer bli som den alltid varit, i Frejs och Firandets tecken, ty man har hittat ett runben med en inskrift från det närbelägna Starigard eller på västslaviska Starigorod – liksom Ljubech eller Lübeck och Schwerin med en inskrift som lyder:

Kūkr kȳss kuntu, kȳss! 

och om det inte är ett tydligt bevisFarbror Frejs explicita närvaro och manifestation i Midsommartid, så veten I än, eller vad ?

Runbenet från Oldenburg – Bildkälla RAÄ

Han tycker sig även ha utläst växtnamnet Örnbräken på detta runben, vilket kopplar inskriften till just Midsommartid – och det är mycket intressant, även om han själv inte nämner det eller kommit på det. Örnbräken eller Ormbunken blommar ju enligt svensk folktro endast under Midsommarnatten, då en dåre kan få se dess stora och lysande blommor, sägs det.

Den magiska inskriften ”Kuken, kyss Kuntan (alltså fittan !) Kyss !” pekar också åt samma håll, och insluter oss alla i Midsommarnattens och Frejsdyrkarnas magi – likt i Shakespeares ”En Midsommarnattsdröm”

Men skämt åsido. Oldenburg var centrum inte bara för de västslaviska Vagrierna – den stam som bodde närmast Holstein och var klart och tydligt Hednisk ända in på 1000-talet – det var också en viktig handelsplats för både Danska och Svenska Vikingar från Götaland och Småland, där traditionen om att Ormbunken endast blommar i Midsommarnatten ännu är levande som ett folkminne – och därmed kan vi – på sannolika skäl – bevisa att en uttråkad ung Viking lärde barn och ungdomar rista runor där, en Midsommar för vidpass tusen år sedan, och då lät pigga upp sig själv med denna, om Frej erinrande inskrift. Kanske mindes han sin hembys kvinnor, kanske inte.

Karta, utvisande Mark Oldenburgs och Vagriernas gamla stamländer på den tyska Östersjökusten, nära Lübecker Bucht, Fehmarn och Skåne

Oldenburg är omnämnt av Adam av Bremen i hans krönikor: Aldinborg civitas magna Sclavorum, qui Waigri dicuntur, sita est iuxta mare, quod Balticum sive Barbarum dicitur, itinere die. .. ab Hammaburg och är enligt honom beläget endast en dagsresa från Hamburg, där de kristna huserade, men särskilt djupt satt kristendomen aldrig vid denna tid, och det gör den som bekant inte idag heller. Kanske var runbenet, med sin inskrift, bara en text till skämt och gamman; som den hedniske krigaren slängde ifrån sig innan Midsommardansen och då han gick att fröjda sig med Slavers och Tyskars skönaste kvinnor; och för att lägra dem allesammans. Men vi råder dig – ack läsare ! – att göra exakt samma sak, ty så gör vår Hedning än idag – och med det skall du hålla hans minne levande i sinnet, trots att du ville tro, att detta blott är en historisk bagatell !

 

Men om Magnus Källström, slutligen – är nu att säga att han i Midsommartider också blivit intervjuad av tidningen Magasin K som i Kultur, för att däri manifestera sitt kunnande om såväl Rökstenen som Malastenen från Hälsingland och Karlevistenen från Öland, vilka tidningen utnämner till Sveriges tre mest svårtydda runstenar.

Tyd du runorna, de från Odin stammande – Det säger jag dig !

Meditation över Yngve Frej vid Sommarsolståndet

Sommarsolståndet infaller idag, den 21 Juni kring klockan elva, och är den riktiga tidpunkten för att fira Midsommar och Makternas bröllop. Frej förmäles med Gerd, och Himlens och Jordens gudamakter möts, som det är och skall vara. Det handlar inte alls om Frej och Freja, ty de är syskon och Njords ättelägg, och alla de fåntrattar, ”fornsedare” och patrask som tror något dylikt, avslöjar sig obarmhärtigt som okunniga och olärda, utan förstånd och respekt för makterna, eller de krafter som styr världen.

Inte mindre än 200 brudpar kommer att gifta sig borgerligt och utan kristprästers inblandning i Stockholms Stadshus enligt vad media förmäler. Alla dessa människor har sagt NEJ till kristendomen, NEJ till islam, och vill inte ha några Abrahamitiska gudomars inblandning i deras samliv eller äktenskap, för jehova, allah och liknande falska gudomligheter har inte i svenska folkets sovrum eller hem att göra.

Frej är inte bara Frö, eller åkerbrukets och äringens gud, som i gestalt av Ing-runan också är stamfar till mäktiga ätter, och själva Yngve-Frej, Ynglingaättens sanna upphov och den förste Erik, den ensamt mäktige, vilket är en sakral eller prästerlig titel, inte enbart lämpad för Sveakungar. Men Frej är också en solgud och himmelsgud, vilket syns inte minst i Skirnirsmál, den skinandes tal i Eddan, där Frej själv efter att ha skådat ut från Hlidskjalf skymtar den sköna Gerd eller Jorden, sittande på en sten utanför sin faders hus, och sänder sin tjänare Skirnir för att fria till henne. Bevis för Frejs status som himmelsgud, vilket han fått dela med Tyr – som ju har en ”solhand” och en ”månhand” (avbiten av Fenrisulven) syns redan på bronsålderns hällristningar, där Tyr – lätt igenkännbar på sin avhuggna hand – ibland förekommer jämsides med en tvåhandad figur med utspärrade fingrar – som mycket väl kan vara Frej. Studera denna häll från Högsbyn i Dalsland !

Här syns Frej själv, tillsammans med flera skepp – det största av dem kanske ska vara hans eget, Skidbladner, som ju behändigt kan vikas samman och rullas ihop, men ändå är så stort att det rymmer alla Asar och Vaner fullt vapenrustade, och det kan segla av sig själv över himlen. Vi ser också en skara tågande män på ristningen, och vad som verkar vara en stång eller ett sjömärke – Frejsfiguren liknar själv ett sådant – kanske dansar de ringdans runt Frejs-pålen. En ristning från Tanum visar nästan samma scen…

Frej själv har blivit den grönskande majstången, med tydligt ståndkring vilken alla dansar med Frejslikt upplyfta händer. Högt därovan svävar en himmelsgud, kanske Skirnir i gestalt av solen, eller Tyr – som ju är en spjutgud – och att symboliken med de upplyfta händerna, respektive Frejs bild levde kvar långt fram i tiden ser vi av detta silversmycke från en av gravarna på Birkas borgberg – bilden fick jag mig tillsänd av en läsarinna för ett tag sedan, och här ser jag den livgivande Frej, ingen gud och ingen kristus – den spetsiga hakan och skägget känns igen från den mest kända av alla Frejsbilder, Rällinge-Frej från Södermanland, och vad en ”rälling” är för något, inser kanske de manliga av mina läsare – om ni nu har någon sådan, det vill säga…

Frej gav bort Gambanteinnin, hans svärd – alltså ”Gammantenen” eller ”Fröjdepinnen” – vad som kallas en ”Joystick” – för Gerds skull, och det står honom dyrt vid Ragnarök – då han inte har något vapen att besegra eldresen Surt med. Svärdet kämpar av sig själv för de som är ”horskan” eller raska och kloka nog får vi veta i Eddan, och Frejs enda vapen blir annars ett hjorhorn, med vilket han dräper Bele, en annan jätte…

I gestalt av ”Sviagod” eller Svearnas gud blir han den minst krigiske av gudar, och det är med ett horn i handen vi ser honom på en bildsten från Gotland, G 181, där tre män, vanligen tolkade som Oden – främst med spjut i hand – Tor – med en hammare eller i det här fallet en klubba – och slutligen Frej – med horn eller skära syns i bild – ovan ser vi vad som kan vara Skirnir med ett spjut, Gerd och hennes jättelike far – Gerd själv är ju också av resars släkt – ifall nu de tre männen inte är de tre gutarna Hrodvisl, Farbjörn och Gunnbjörn, som nämns i runtexten på stenen.

Det får vara som det vill och kan med detta, men Frej är på något sätt alltid en gud för högsommaren, Midsommar, då gräs och gröda gror – en lättjefull tid, då svärd och vapen inte brukas, och allt andas frid och ledighet. Därmed överlämnar jag er, ack ni hedna och ni ludna, åt Midsommar och dess Fröjder – och åt Gerd, den grönskande jorden…

AVSLÖJADE: De sprider LÖGNER om Midsommarfirandet…

Var eller Vör, Varsnandets Asynja tjänar mänskligheten genom att avslöja alla ruttna lögner, som en del av dess medlemmar kommer dragandes med – och om detta erinrade oss vår kollega i den hedniska bloggosfären, Henrik Andersson på ”Ideell Kulturkamp” så sent som för några dagar sedan.  Var ger oss kraften att varsna och varsebli, och själv gör jag mitt blot till henne denna Midsommar genom att avslöja flera uppenbara lögnare, som vill förstöra Midsommaren för alla oss andra, och som av ren dumhet och ignorans förnekar fakta. En sådan skändlig lögnare är Wilhelm Jaresand, IS-vurmaren som skriver artiklar till stöd för extrem islam, som jag avslöjade för två dagar sedan. Och fler av de som sprider fullständig osanning finns också – låt oss i Vörs och alla gudamakters namn göra slut på dem och deras absurda påståenden – en gång för alla.

Vör – ibland känd som Geirvör – den med spjut beväpnade – är inte bara en av Friggs tjänarinnor, utan en av Valkyriorna. Hennes spjut är intellektet, Hågen eller Hugen och hon bestraffar lögner och osanning, varhelst de dyker upp i Midgård eller Världen !

I Olav Tryggvasons saga står klart och tydligt utsagt, att Midsommarblot firades i heden tid, och det gör det också i Agrip, den Norska konungaspegeln. Följaktligen är det lögn och inte sanning, vad som står på Institutet för Språk och Folkminnens hemsida, till exempel. Det är visst inte så, att ”skriftliga källor saknas” när det finns minst två stycken av dem, som bekräftar samma sak.

Det står skrivet: ”När konungen talade milt till bönderna, blevo de blidare stämda, och samtalet fördes sedan vänligt och fredligt; slutligen blev det avtalat, att midsommarblot skulle hållas inne på Mären, och dit skulle alla hövdingar och mäktiga bönder komma, såsom sed var; där skulle också konung Olav infinna sig.”

En annan person som ofta publicerar felaktiga påståenden om Asatro och våra svenska och nordiska traditioner är en viss Matthias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, som upprepade gånger vägrat att erkänna den förkristna traditionens betydelse, och som förnekat det hedniska inslaget i vår kultur.  Som en vän av Vör och sanning vill vi nu varna för honom, och råda våra läsare att inte acceptera hans lättköpta påståenden – för Midsommar har vi firat i flera tusen år, och ska fira än i tusen sinom tusen.

Åter en annan av de kristna lögnhalsar man kan möta så här års är Elin Ljugkvist på bloggen Kulturarva. Hon upprepar papegojmässigt osanningen om att det inte skulle finnas skriftliga källor till den hedniska Midsommaren och Midsommarblotet (det gör det visst !) och påstår på sajten ”Skillingaryd.nu” att Midsommaren skulle vara ”en helig ko” att alla traditioner som hör ihop med den måste förändras i framtiden och blandas upp med främmande inslag osv osv

Men varför det ?

Vilken rasism och vilken gallimatthias ägnar hon sig inte åt ! Vi etniska svenskar har lika stor rätt som vilket som helst folkslag i Världen att bevara våra seder och traditioner rena, och utan främmande påverkan.

Det finns inga argument alls för att förstöra dem och blanda upp dem, när vi kan behålla dem i ursprunglig form, så att vi får leva i frihet på det sätt vi vill, med vår religion – Asatron – och det som är vårt – men inte någon annans. Själv vägrar jag att ta med islamism och kristendom i mitt Midsommarfirande, och jag råder alla er läsare därute att göra gemensam sak med mig – för Majstången och majandet är en förkristen sedvänja, den är inte alls något ”som kom in från Tyskland på 1600-talet, vilket för det första är lögn, för det andra fel i sak – majstänger och majträd finns redan belagda på Bohusläns hällristningar, 1700 år och mer före kristus, och sanningen om ”skördemajen” är ändå väl känd.

Slutligen har jag också sett en ”krönika” skriven av en ziganistisk kvinnlig skribent, som på en sida tillägnad ”resandefolket” påstår att Midsommaren skulle vara tysk och isländsk, men inte svensk. Detta vittnar om mycket djup okunskap, och fullständig oförmåga att förstå vårt Nordiska Arv, svenska traditioner och vittnar även om en nära nog avgrundsdjup brist på folkvett, sätt att uttrycka sig och elementär utbildning – så den sidan och den skribenten tänker jag inte ens länka till.

Det är skändligt, ja skadligt, att inte kunna erkänna Midsommarblotets betydelse, och det faktum att det finns beskrivet i hävderna – som berör förhållanden i Norge och Norden, visst inte bara på Island, som ju befolkades och koloniserades av Nordiska kolonisatörer, och inte omvänt. Vi etniska svenskar är inget ”resandefolk”. Vi är det här landets urbefolkning – till skillnad från Samerna och andra senare inflyttare – och vi har också rätt att behålla våra seder och traditioner i den form vi själva vill ha dem.

Trots islamisternas och de kristnas ständiga lögner – För Frej, Gerd och Frihet – ja trots allt, trots allt !