En NY bok som jag INTE kan rekommendera, kontra VERKLIGA kunskaps-källor

Jag har skrivit det förut, och jag tvingas – trots att det faktiskt bär mig emot – att skriva det igen. Såkallade ”nytolkningar” som innebär att man förkortar och drar ned klassiska verk till oigenkännlighet, och sedan fyller på med eget ”hitte-på” och till sist utger alltsammans som ”äkta vara” är något av det FALSKASTE eller allra mest OÄRLIGA en författare kan göra emot sina läsare. Jämför med vad jag sade om sk ”modern teater” som förgriper sig på andra författares pjäser och manus för några dagar sedan.

Bloggar är en sak, vetenskapliga verk en annan, och båda sorternas litteratur behövs onekligen i dagens samhälle. Sorgligt nog kan jag tyvärr inte säga samma sak om en ny bok om Asatro som utkommit i dagarna. Det är det annars välrenommerade förlaget Historiska Media som står för fadäsen, och varför ett sådant – annars faktamässigt korrekt – förlag ger ut sånt här, kan jag faktiskt inte förstå. Det är den före detta gymnasielärarinnan Katarina Harrison Lindbergh, som själv är kristen; som prånglar ut sina egna ”omtolkningar” av Eddan och Saxo Gramatticus.

En före detta gymnasielärarinnas fantasier kring Eddan – Kan det alls vara läsvärt eller intressant ? (Det verkar mera som en enda Fet-kams eller rent trams )

Som vanligt ursäktas det hela med att man ska ”modernisera”, ”ge ny språkdräkt” (varför det – behövs det ens, när det ändå vimlar av nya Eddaöversättningar på lättbegriplig svenska ?) så att man blir ”underhållande” och ”förståelig” för en modern publik, får vi veta i pressreleasen om detta präktiga stolpskott. Själv skulle jag aldrig vilja läsa en författare som redan från början är så nedvärderande emot sin egen publik att hon inte tilltror dem varesig förstånd eller förmåga att läsa Eddans och Saxos berättelser i original, och dessutom övervärderar sig själv så till de grader, att hon jämställer sitt eget dumma dravel med just Eddan eller Saxo.

Eddan behöver för det första inte ”moderniseras” alls, eftersom den innehåller livsvisdom som är giltig för alla tider. För det andra förstår jag inte, vad det är för intressant med allt detta hitte-på som Harrison-Lindberg själv knåpat ihop, där – får vi veta hos förlaget – ”Tor, Freja, Oden, Loke och andra figurer ur den nordiska sagoskatten framträder på ett både bekant och oväntat sätt. De ges tankar, humor, känslor och drifter som de ofta saknar i äldre skildringar..”

Förstår inte vederbörande förlagsredaktörer att Tor, Freja, Oden och Loke med flera inte ska ges ”nya tankar och drifter” som de alls inte har, eftersom det är att ljuga och förvanska ? Om de alltid har beskrivits på ett sätt, är det därför att de symboliserar rena naturkrafter eller existensialer i den mänskliga tillvaron, och då är det också så de ska skildras, ifall vi vill vara sanna emot vårt ursprung, vår historia och hela vårt kulturarv.

Ok, nu har jag inte läst den aktuella boken, och jag har inte den minsta tanke på att göra det heller. Livet är alldeles för kort för att spilla tid på helt onödiga och antagligen dåligt skrivna böcker, och även om chansen kanske finns, att just Katarina Harrison Lindbergh skulle ha gjort ett odödligt mästerverk, som överglänser Sturlasson, Saxo och alla andra klassiska tolkningar, så tror jag faktiskt att den chansen inte är så stor. Tyvärr har jag anledning att befara själva motsatsen, åtminstone efter att ha läst förlagets egen introduktionstext, även om det grämer mig.

Jag läser hellre Eddan som den verkligen ÄR och som den faktiskt SKA läsas.

Därför rekommenderar jag er alla att ta del av den norska sajten ”Heimskringla.No” med dess rika material av original och klassiska översättningar, och rata den bok jag tyvärr fått nämna här ovan.

Det värsta med ”fria tolkningar” och taffligt gjorda cut-outs och barnprogram i stil med UR:s ”Odens Rike” är att folk kan börja FÖRVÄXLA dem med de verkliga källorna…

Nu utger sig Harrison-Lindbergs senaste kria inte för att vara en fakta-bok, men risken är ändå stor att folk förväxlar det här med riktig vetenskap, eller den verkliga Eddan. Det hela blir ett slags tafflig och halvtaskig Pogo-Pedagog produktion, i likhet med 1970-talets Kulturmarxistiska skolböcker, där man ständigt fick lära sig att Asaatrons gudar var såå hemska sååå, och Ansgar var en hedersman, som genast fick alla att övergå till den ”rätta” kristna läran.

Samt de obligatoriska lögnerna ur Adam av Bremens skräckskildringar, som serverades som om de vore historiska fakta.

Eller som David Nessles försök att översätta Bibeln till ren Göötebörska, ungefär:

Förste Moseboka

Amen asså vettladeu, i begynnelsen var tjötet.

Å tjötet va hos gud lixxom, och tjötet va la’ guud…

Å gud han skapa Masthugget och Feskekörka åsså Hisingen å femmans torg å självaste Göta-Petter på Götaplatsen då änna liksom, å han så att de va GÖTT å så tog han änna då en varmkorv sedan… Å den Körrven vettladu, den räckte la i sju dar, ja gussingen Hebbe Lelle !

Kännen I Göta-Petter ?

Visst, sådana nytolkningar kanske är ”innovativa och nyskapande” och har ”ny språkdräkt” men är de egentligen så himla bra för det ? Varför inte utge Eddan-på Rinkebysvenska också, Svea Rikes Lag förvandlad till barnteater, eller göra en ny teateruppsättning med Bhagavadgita och Koranen, enbart spelad av dresserade hundar och en flock apor ?

Ni förstår vad jag menar, kära läsare…

Skulle jag rekommendera någon att läsa en innehållsrik, informativ och fakta-späckad bok om Nordisk Mytologi, så kan jag FORTFARANDE rekommendera Anders Baekstedts Nordiska Gudar och Hjältar, som kommit ut i många upplagor. Den är lättläst, men ändå faktaspäckad, innehåller inga förvrängningar eller hitte-på av Harrison-Lindbergs unkna modell och håller sig till sanningen, vilket många av oss borde uppskatta – inte minst de av oss som tar Sveriges och Nordens gemensamma kulturarv och Asatron på allvar.

En Klassiker. Värd att läsas. Håller Fortfarande.

Harrison-Lindberg är känd för att ha stulit andra författares uppslag och idéer vad gäller facklitteratur om Fornnordisk mytologi och kultur. Redan för några år sedan utkom en såkallad uppslagsbok i ämnet, som är en väsentligt förkortad och förgrovad utgåva av Åke Ohlmarks ”Fornnordisk Ordbok” som utkom redan 1975, fast med den lilla skillnaden att nästan allt faktabaserat stoff är bortrensat ur den nya boken, till förmån för Harrison-Lindbergs egna ”tolkningar”.

Fortfarande väntar världen på ett lexikon i ämnet, som är skrivet av verkliga Asatroende, och inte bara ”intresserade amatörer” med kristen bakgrund från skolvärlden.

Förlaget ”Historiska Media” torde ångra sin senaste produkt, och observera vad jag nu skriver.

I väntan på bättre verk, rekommenderar jag min bloggkollega Henrik Anderssons ”147 Gudamakter” som nyligen utkommit i ny utgåva från Nordiska Asa Samfundet. Ni kan köpa den genom att följa denna länk, och det verket kan jag oreserverat ställa mig bakom och rekommendera, men det gäller alltså – tyvärr – inte Harrison-Lindbergs nya bok.

 

Media-Hype och Judeo-Kristna ”Fake News” kring nya fornfynd från Island

I förra veckan utbröt en sannskyldig ”media hype” i Internationella nyhetsmedia. Ett nytt fornfynd från Island utlöste massor av ovidkommande spekulationer av tendentiös art, främst från kristna och muslimska nyhetsmedia i utlandet. Nyheten har ännu inte spridit sig till svenska media, som tämligen konsekvent ignorerar allt som har med Nordisk kultur och historia att göra. För en gångs skull är det kanske en välgärning.

Man har hittat en skeppssättning inuti en lavagrotta, men det bevisar inte alls ”rädsla för Ragnarök”, ”offer bedrivna för att stärka Frej gentemot Surtr” och övrigt svammel från kristna arkeologer och allehanda tolkare. Alla sådana uttalanden är OVETENSKAPLIGA och har inte minsta stöd i fynden…

Vad som verkligen hänt, är att arkeologer funnit en skeppssättning inuti en stor grotta eller en lavatunnel vid vulkanen Surtshellir, vilken haft ett av sina utbrott för 1100 år sedan, men det har ingen koppling till det nu aktuella fyndet. Jag tänker nu endast citera vad vetenskapliga tidskrifter skrivit i ämnet, och vägrar konsekvent att länka till kristna nyhetsmedia som Daily Mail i England, eller för den delen publikationer i stil med Jerusalem Post, Al Jazeera osv, som bara publicerat fake news och förvridna artiklar i ämnet. I skeppssättningen har det bevisligen blotats och bränts kött och ben – bland annat fläsk – vid hög temperatur, men vad bevisar det ?

Man gör stort nummer av att det hittats spår av orpiment, ett mineral som använts vid glastillverkning i grottan, samt att 3 utav totalt 60 glaspärlor som hittats där faktiskt kommer från orienten, men för en expert är detta förstås föga förvånande. Glaspärlor kunde tillverkas nästan överallt på vikingatiden, på Island med, och att man utnyttjat en stor grottsal för hantverksproduktion är kanske inte så konstigt. Redan klassiska historiska källor och texter som Ibn Fadhlans berömda ”Risala” nämner, att väringarna i Ryssland ofta köpte enstaka pärlor av grönt glas för så mycket som 1 dirham eller ett silvermynt per styck, och att då några av dem via många mellanhänder hittat vägen till Island, är heller inte alls något anmärkningsvärt.

Likaså överdriver kristna mediarapporter nu det faktum att man hittat en liten, korsformad vikt till en balansvåg i det översta fyndlagret, men återigen – vad bevisar det ? Att en handelsman var kristen, eller att araber befunnit sig på platsen ?? – Nej, inte alls. Sådana slutsatser kan man inte dra av arkeologin, allt vad media nu skriver är tomma spekulationer. Det faktum att ett litet fåtal föremål var importvaror, säger ingenting alls om den religion eller de bruk, som kan ha utövats på platsen.

Till sist har kristna media också spekulerat en massa om att Surtshellir i sen isländsk folktro skulle vara den plats, där den kristne Satan eller Djävulen skulle komma upp på jordytan inför den yttersta domen, och detta sätter man i samband med en massa onödiga floskler om Ragnarök.

Detta är också uppenbart oriktigt, eftersom Ragnarök inte alls är slutet, vilket framgår ur Eddan, som uttryckligen säger i Voluspá att en ny jord och en ny sol kommer att skapas efter Ragnaröks slut, tillsammans med en ny generation av gudamakter. Dessutom är Ragnaröksmyten bara en efterbildning av vad som ändå händer i naturen varje år, efter hur många uttolkare sett den – Vår följer på Vinter, och naturen innehåller cykler av undergång och återfödelse.

Allt detta kan kristna eller Monoteistiska Media-människor och okunniga journalister i alla land inte förstå i sin typiskt kristna Djävulsbesatthet, och sitt linjära tänkande.

Visst – här har man hittat en korsformad tyngd till en våg – men bevisar det kristenhet ? Antag att jag har en buddha-staty på skrivbordet, eller en koran i bokhyllan. Blir jag då ”automatiskt” buddhist eller muslim, tror ni ?

Spekulationer om offer till Surt, eldjätten i mytologin, eller till Frej såsom Surts traditionelle fiende, kan vi också totalt utesluta. Det är att rådbråka arkeologin och fyndmaterialet, som inte alls stöder något sådant onödigt hypotesbygge.

Nytt bronsåldersfynd vid Alingsås

Efter en mediakampanj och lite påtryckningar från Länsantikvarien och Länsmuséet i Västergötland, så har svenska media gett med sig och publicerar några artiklar om det senaste stora bronsåldersfyndet från Alingsås, vilket också våra pressgrannar i den hedniska bloggosfären uppmärksammar, tillsammans med bland andra Svenska Dagbladet.

Alla mediakällor är förstås inte lika trovärdiga, och statstelevisionen verkar i vanlig ordning förtiga det hela, men så är den ju också påtagligt ointresserad av svensk historia och svensk kultur. Fyndet gjordes i ett rävgryt eller liknande, och uppges ligga i en del av kulturlandskapet som inte var belägen i en centralbygd, ens på bronåldern. Därför uppger man också, att fyndet inte skulle tyda på ett sakralt kontext, och ha med vår Nordiska religion att göra – Men är det verkligen sant ?

SvD skriver till exempel att fynden ”deopnerats för att visa välstånd” men det är fullständigt bakfram, och ologiskt. Man deponerar inte fynd i jorden på en öde eller otillgänglig plats om man vill visa välstånd, särskilt inte rika armringar, fotringar och många många kvinnosmycken i ädel brons, vilket det är fråga om i det här fallet. Tvärtom BÄR man dessa smycken offentligt, och visar fram dem vid högtidliga tillfällen – för det var så man gjorde under äldre tider – och vad SvD skriver är därför rent nonsens. Som vanligt bevisar svenska journalister att de varken kan skriva eller tänka, och deras formuleringskonst är som alltid under all kritik.

De flesta av de smycken som grävts fram, är otvivelaktigt av nordisk typ. 

Fynden har gjorts där djurlegor funnits sedan minst 50 år tillbaka, och består av minst 50 föremål, varav minst ett antagligen är av renaste guld. Därför verkar det inte som någon fosfor-kartering gjorts på platsen, enligt vad jag själv läst om fyndet i arkeologiska facktidskrifter. Hade man kunnat kartera fosfor-halten i marken, så hade man kunnat påvisa spår av mänsklig bosättning eller närvaro – men nu påverkar ju även vilda djurs spillning eller sentida lämningar resultatet, så vi kan inte få utrett, om detta verkligen var en såpass otillgänglig trakt som man får det att se ut som. Man måste komma ihåg, att många bronsåldersdeponier också legat i mossar, i otillgängligt belägna sjöar och på många andra ställen, och därför kan man inte påstå, att ALLA Hov och Hargar där det blotades åt gudarna låg på centrala platser i landskapet, intill ett gårdsgravfält till exempel, eller någon större bosätttning. Åter kommer media med en falsk och oriktig tolkning.

De flesta av föremålen – som är i gott skick – kom fram genom djurs grävande – men man fick lyfta på ett stenblock för att finna dem alla – och det tyder på en medveten deponi, alltså antingen en offerhandling, eller ett ”sparande” – det var ju vanligt att begrava värdeföremål och använda jorden som ”bank” i tider av oro eller krig, eller för att undvika stöld och plundring, kanske också vid arvsskiften, eller det vi kallar Dana-arv, alltså att föremålen – som var till för kvinnor – inte hade någon klar arvtagerska.

Något spår av begravning på platsen har inte identifierats, så det rör sig troligen inte alls om ett gravfynd, och då är antingen offer och kulthandling, eller ”sparbank” de absolut troligaste alternativen. Det har också cirkulerat uppgifter om att en del av föremålen skall ha varit av Baltisk typ – och man skall undersöka varifrån kopparn i bronslegeringen kommer. Det är en intressant uppgift. Den som besökt Litauen och det Litauiska Nationalmuséet i Vilnius, vet förstås att kvinnosmycken från sen Baltisk bronsålder växte och växte tills de nådde en rent enorm storlek, jämfört med vad vi har här i Norden.

Där bar kvinnorna fibulor stora som soppskålar, och kilovis med bronsprydnader, och om man nu hittar några föremål från samma kultur, daterade till cirka 800 – 500 fk skulle det tyda på handelskontakter. Anmärkningsvärt är också att två av de största och mest värdefulla guldhalskragar som någonsin hittats i Sverige kommer från Västergötland – den tredje är ju från Öland – och man har velat påvisa, att det gick ”Bärnstensvägar” över Öland och Gotland till det Baltiska området..

Nu är guldhalskragarna från Folkvandringstid, och långt yngre än bronsåldern, men man har diskuterat om den 700 gram tunga halskragen från Torslunda på Öland, liksom Ållebergs- och Möne-kragarna (som hittades redan på 1800-talet) egentligen var avsedda för gudabilder och inte för levande människor. Mycket tyder på det – enbart Torslunda-kragen har över 270 små, knappt milimeterstora figurer. och än idag har ingen guldsmed lyckats göra en exakt kopia – inte ens med dagens bästa teknik har det lyckats.. Hypotesen är fortfarande att alla detaljerna på Ållebergskragen tillverkades med linser i genomskinlig kvarts, använda som förstoringsglas – inuti ett vanligt järnåldershus eller en dåtida smedja skulle det annars knappt ha varit möjligt att framställa så fina detaljer, på bråkdelar av millimetern när – men nu gjorde smederna ändå allt detta – bara för att visa att de verkligen kunde göra ett verkligt mästerstycke.

Konkreta bevis på Frejas makt saknas inte..

Enligt Asatron fick Freja, den stora gudinnan, sitt smycke Brisinga-men – vilket har tolkats just som en halsring – av dvärgarnas mästersmeder – och det stämmer nästan med de fynd vi har, för de små galtar och andra djur som pryder kragarna, är helgade just åt Freja – på Ållebergskragen är det just galtar, på Torslunda-kragen rovfåglar, har man sagt – som falkar – ett annat av Frejas vapendjur. Och Freja förmådde smederna att arbeta fram bättre saker än de annars alls skulle ha kunnat frambringa – allt på sitt eget vis – det lär oss myten också…

Och varför kom fynden från Alingsås-trakten och klipporna runt Mjörn fram just i år  ?- Är det inte ett konkret bevis på gudinnans stora makt, och det faktum; att hon snart kommer åter. Smyckena gjordes av kärlek en gång, och med kärlek av sina tillverkare. De offrades nog vid en kulthandling, och enligt Asatron, fast det vill man förstås skriva eller erkänna i media, utan gör allt för att dölja, skyla över och tysta ned..

 

I Kråknedans tid

Nu är det den tid på året som kallas Kråknedan, efter den traditionella svenska och hedniska kalendern. Det första nedanet i Maj månad, som infaller just idag är det rätta datumet, även om man i vissa delar av landet hävdat att det är första nedanet efter Tiburtius eller den 14 April, alltså den dag då björnarna traditionellt sett anses gå ur idet och sommarhalvåret börjar, samtidigt som de som är Asar och vaner trogna firar Segerblot – vilket alltså är en helt annan sak än Vanadis-blotet.

Kråknedans tid har alltid ansetts vara kall och ofruktsam, och markerar ofta ett bakslag för våren – så också i år – allt tal om global uppvärmning i vårt land har avstannat, som genom ett under, och för en gång skull håller de galna Gretorna sig borta. Såhär ser medeltemperaturen i landet ut just nu, enligt SMHI:s vetenskapliga mätningar – som synes ligger den flera grader under den normala för årstiden – Kråknedan har verkligen inträffat. Bevisen är ovedersägliga.

I Sydsverige säger man att Kråknedan skall efterträdas av Hyllenyen, den nymåne när Hyllen eller flädern – denna Frejas växt som i Sydsverige tillhör Maj månad, men i huvuddelen av landet blommar först i Juni. (Se separata artiklar om Fläder under rubriken ”I Naturen” ovan) Då skall växtligheten och äringen få ny kraft av Frej och Gerd, och växa lika mycket under ett dygn, som den ditintills gjort på fjorton dagar, sade man. Längre norrut kallas det första nyet i Maj månad Sommarnyen och det infaller i år den 19Maj – dagen efter Eriksdagen med sin Frösgång..

Ni håller väl blot till rätt gudomar, alla ni som omfattar Asatro, och gör det till en levande tro. Vi tror inte på någon tom sed, eller någon mekanisk upprepning, utan tar verkliga tecken ur naturen och det sanna året !

Ännu en vårdag att vårda

I am just a Swedish heathen,
But my story’s seldom told.
I have volunteered for many causes
But I still remain as poor, for such are promises
As all our leaders lie,
Still the christian men hear what they want to hear
And disregard the rest.

When I left my home and family
I was just sixteen years old
And then I joined the Army
And I never left it since.
I’m a part of the resistance
Though I serve the state as well.

And my Gods have never failed me
Though my country often has
So I go where all my brethren go,
Looking for the places only they would know.

And we’re only asking workman’s wages
As we do the job at hand.
And as sure as fortune favors us
There might be better times to come
In this our land
I do declare….

– Aningen fritt efter ”The Boxer” av Simon & Garfunkel

 

Igår hade Allan respektive Glenn namnsdag, på den vackra dag, som i år vart helgad åt Tor. Självklart har jag två vänner med just de namnen, och de är naturligtvis Hedningar båda två – för i vårt yrke blir man sällan något annat än just Hedning med tiden.  Idag är åter en annan dag, och då det är en Fredag, är den i Västnorden helgad åt Frigga, men i Nordens östliga trakter helgad åt Freja själv, vilket alla sanna troende vet, för Asatron är ingen tom sed, utan just en levande tro och inget annat, och de som inte ens har begripit så mycket, borde faktiskt hålla käften, sluta läsa denna blogg och för evigt gå härifrån.

41 år är en lång tid i en människas liv, och det slår mig att jag faktiskt tjänstgjort i exakt samma yrke och Sveriges största frivilligrörelse under hela den tiden, ända sedan jag var 16 år gammal ända fram tills nu. Jag har ytterligare minst tio år till pensionen att se fram emot, och under den tiden fortsätter jag att tjäna mitt samhälle, folk, stat och land som alltid.

Efter blodproppar i ben och lungor, samt en knäskada – jag har gått på kryckor under två perioder denna vinter – lämnar jag en viss befattning, men fortsätter i en annan; och jag tänker på alla de gånger jag anmält mig frivillig för än det ena, än det andra. Jag har hunnit med att vara ordförande i en del politiska partier – på områdesbasis, företrätt Länsstyrelser, Kommuner och mycket mera. Idag avslutar jag ett kapitel i livet och lämnar in vapen, kroppsskydd och en massa annat efter de senaste tio åren som frivillig i en enhet av ett vist slag, och i hagel och regn står jag framför ett förråd någonstans, var det nu kan ligga. Av en slump möter jag min före detta bataljonschef i förrådskön – han var med när den senaste enheten byggdes upp, nyuppsatt i Mälardalen, och det var jag också. Men – nu står den nya enheten på säkra ben, efter tio år, och vi kan lugnt överlämna den till yngre bröder och systrar; den bästa ungdom vårt land har.

Dem möter jag ändå i samma förrådskö, på väg till de sysslor de satts att sköta; det som är deras ”stund på jorden” för att använda Vilhelm Mobergs ord, och eftersom de har bråttom innan klockan slår åtta och inte 06.30 på morgonen, talar jag med dem låter jag dem gå före mig i kön. Man förmånsbeskattar dem numera för deras sängar och gratis mat, som om kalla fältransoner och en säng i en kasern vore en förmån, som man måste betala extra skatt för. Och en förmån är det kanske, men absolut inte ekonomiskt sett, det vill jag bara ha sagt, först som sist.

De berättar för mig att de inte ens har bussar att fara hem med, efter tjänstens slut, när det är fredag, utan får låna ihop vad fortskaffningsmedel och bilar de kan få tag på, ifall de nu inte vill gå en och en halv kilometer längs en större trafikled, som slutar i en motorväg. På min tid – för enbart åtta år sedan – hade de i alla fall en buss som gick in på området och hem på fredagskvällarna, det vet jag fuller väl, eftersom det var just jag som skötte förhandlingarna med kommunen och det regionala trafikbolaget den gången – och jag gav dessa unga män eller i en del fall kvinnor de tio bästa åren i mitt liv.

Det är för dem jag kämpar, det är dem – och de som verkligen är lojala gentemot mig och som jag i min tur är lojal emot, som jag skriver detta. Inte för de flesta av er, som råkar vara mina läsare. Inte för vår nuvarande Regering – som aldrig varit lojal emot mig, som aldrig gett mig någonting och som fortsätter ljuga, ljuga och åter ljuga för alla medborgare i det här landet – och som inte mindre än två gånger förklarats olaglig av Riksdagen, det enda nationella parlament vårt land någonsin haft, och ännu har. Man påstår nu, att man skulle ge alla medborgare fritt Covid-19 vaccin innan sommaren, men vi vet alla att det är en stor djävla lögn, det ocksåför bara 8,7 %  av alla medborgare har fått sina obligatoriska två doser, och med den takt man nu håller kommer det ta minst två år innan man kommer fullborda vad man på falska och missledande grunder utlovade inom två månader.

Jag själv, som också är i en sk riskgrupp pga ohälsa och ålder kommer naturligtvis sist i kön som vanligt, liksom alla som har ett samhällsviktigt jobb, det har man redan förklarat för oss, fast vi i alla andra länder skulle komma först, och stå i främsta ledet, högvuxna som Nordens furor, Sega som Malungs Läder och Hårda som svenskt stål. För egen del anser jag mig inte vara skyldig resten av samhället någonting, och knappt ens någon av er; mina läsare heller.

Jag har ändå betalat allt, av den snöda lön jag fått, utstått allt, dragit försorg om allt och ordnat allt till det bästa – ja – det kan jag ta på min ed – trots alla lögner och allt som påståtts om mig, eller andra i samma situation. Jag känner ingen tacksamhet emot just er, ska ni veta – ingen glädje, ingen lojalitet, ingenting – för glädje och lojalitet känner jag bara emot de kollegor jag haft och ännu har, eller de som är mina verkliga vänner.

Jag svor Krigsmans Erinran, som det hette på min tid, och den eden svor jag till Konungen och Nationen. Inte till någon regering, men till statschefen personligen.  Jag svor inte den eden inför ”gud” men inför mina egna gudar, och de har alltid stått mig bi och hållit sina löften; från den dag jag först anropade dem – och – jag ångrar ingenting, ingenting alls – för underligt nog är jag ännu ostraffad av lagen, och jag har aldrig beslagits med det minsta brott, utan har förhållit mig lojal emot min nation i allt, som det anstår en hederlig medborgare. Den som säger något annat är antingen ovetande om sanningen, eller också ljuger vederbörande rätt ut.

För min del anser jag det vore en klar förbättring av förhållandena i vårt land, och av medborgarskapet, om vi definierade detta begrepp som det såkallade sametinget gör, rörande de som får kallas ”samer” men som inte är någon Urbefolkning i detta land, eftersom det visat sig, både genetiskt och historiskt, att det endast och endast bara är vi svenskar; som är den verkliga urbefolkningen. Som ”Same” räknas enligt lagen bara dem som kan bevisa, att det i deras hem talats samiska under uppväxten, samt att vederbörandes föräldrar samt far- och morföräldrar också talat samma språk.

Analogt med det, och eftersom detta är rikets lag, borde man också kunna hävda, att endast den, i vars hem det talats svenska under uppväxten, och som bevisligen haft föräldrar samt far- och morföräldrar som stadigvarande talat samma språk, får lov att kallas svensk, eller svensk medborgare. Övriga, som råkar befinna sig här, har andra medborgarskap, och kan betraktas som invånare i landet, men för den skull behöver jag inte längre vara lojal emot just dem, utöver vad som är grundläggande mänskliga rättigheter, eftersom jag nu är löst från en sådan ed eller sådana förpliktelser, nämligen.

Och vet ni vad – det är jag väldigt glad för; trots allt – eftersom jag vet hos vem och var min verkliga lojalitet hör hemma.

Jag lämnar er alla med en visa, som ännu sjungs i Frankrike, och av Legionen.

Visserligen har den översatts till svenska förr, av en viss Stig Leopold Andersson, och framförts av Anita Lindblom  – hon som sjöng ”Basker Blå” – fast det egentligen var en amerikansk sång, ”Ballad of the Green Beret” som framförts av bland andra Barry Sadler.

Min version av den franska texten, är som ni kanske ser mycket trognare originalet.

 

Nej, jag ångrar ingenting
Ångrar ingenting alls
Trots allt det onda, ni gjort emot mig
Och det goda, i och för sig
Saken syns nu egal

Nej, jag ångrar ingenting
Ångrar ingenting alls
Jag har fått betala allting
Så håll käft och sluta ge hals !

Men de minnen jag har
Ska upptända en eld
För att rena vårt land
För allt som är kvar
Och för vänskapens band

För den kärlek som glömts
Och för strider som var
För den seger, som säkert är viss
– Låt oss börja på noll

Nej, jag ångrar ingenting
Ångrar ingenting alls
Trots allt det onda, ni gjort emot mig
Och det goda, i och för sig
Saken syns nu egal

Nej, jag ångrar ingenting
Ångrar ingenting alls
I mitt hedniska liv
Idag och igår
Och det börjar med dig !

 

Non, rien de rien
Non, je ne regrette rien
Ni le bien qu’on m’a fait
Ni le mal
Tout ça m’est bien égal

Non, rien de rien
Non, je ne regrette rien
C’est payé, balayé, oublié
Je me fous du passé

Avec mes souvenirs
J’ai allumé le feu
Mes chagrins, mes plaisirs
Je n’ai plus besoin d’eux

Balayé les amours
Avec leurs trémolos
Balayé pour toujours
Je repars à zéro

Non, rien de rien
Non, je ne regrette rien
Ni le bien qu’on m’a fait
Ni le mal
Tout ça m’est bien égal

Non, rien de rien
Non, je ne regrette rien
Car ma vie
Car mes joies
Aujourd’hui
Ça commence avec toi

 

 

Åter en TORS DAG !

Idag är åter en vacker TORS DAG i det som är kvar av det Svenska Riket, eller – som det numera kallas – Landet Löfvén… Att hålla Tors Helgd om Torsdagarna, är att fira den manliga styrkan, och det är något vi behöver i vår tid och i vårt samhälle, som har förvekligats ända till fjantighetens grad. Men en frisk och stark kyla sprider sig över större delen av landet, i takt med att snö och snöblandat hagel vräker ned – och vinterns och jaktens stora gudinna Skade, hon som gett hela Skandinavien dess namn, skickar oss en hälsning – kanhända den sista denna vintersäsong, som varit lång och hård.

Själv är jag säker på att  snön och kylan är ett tecken från Vinterns och jaktens gudinna. Hon vredgas, för att det numera är tillåtet att fira ramadan offentligt, och önskar att alla personer som uppehåller sig i detta land, varesig de nu är riktiga svenskar eller inte – genast upphör med det. De föråldrade ökenreligionerna har intet i vår nation att skaffa, för den svenska demokratin är ingen självmordspakt. Den har rätt att försvara sig, och gripa till vapen emot alla dem, som önskar dess undergång.

Därför vredgas nu gudinnan, och sänder oss vinterns vita och friska snö tillsammans med kylan, för att driva ut allt skadligt och skicka tillbaka Monoteisterna till de ökenhelveten de kom ifrån. Sådan är min tro, och den står jag för – må de som tror något annat, tro vad fan de vill – men hedningar förblir de ändå.

Givetvis har jag förtärt min ÄRTSOPPA MED FLÄSK – som alla TORS DAGAR. I mer än 39 år har jag ätit den, av RELIGIÖSA SKÄL, medan jag tjänat mitt land, för jag har tjänar detta rike ända sedan 18 års ålder, och jag tänker inte heller sluta nu, om någon undrar. Vi Hedningar är som Särimner. För oss är varje dag ny, varje dag är en dag av arbete och kamp, av uppoffringar för det gemensamma goda. LÅT OSS HEDNA DEM MED BACON !!

Misstänkt MILJÖBROTT – Hundra ekar fällda i Frankrike – alldeles I ONÖDAN !!

SvD eller Svenska dagbladet, en tidning som påstår att den skulle vara oberoende liberal och som falskt säger sig ha en värdegrund, där båda sidorna av en sakframställning skall få komma fram – i så gott som varenda artikel – upprepar idag papegojmässigt en väldigt ensidigt skildrad nyhet, som också stått i TT-elegram och andra svenska tidningsmedia.

TORS HAMMARE slog till år 2019 mot den kristna kyrkan. Man vet inte om det var elfel och kortslutning, blixtnedlslag eller vad som var orsaken, enligt SvD.

Det rör sig om det nya taket på katedralen Notre Dame de Paris, vars tak renoverats sedan det brann upp i en olycka 2019. Bland annat skall man bygga upp det lilla mitt-tornet, som är ett alldeles onödigt tillägg från 1860-talet, och Violet Le Ducs såkallade restaurering, vilken inte alls är historisk. Men om detta skriver SvD så gott som ingenting, liksom den skövling som nu inträffat – alldeles i onödan – i Frankrikes alla ekskogar. Nere på kontinenten är orörda ekskogar allt mer och mer sällsynta, men nu har man totalförstört en hel ekskog om tusen träd, bara för en enstaka kristen kyrkas skull.

Ska det här bli allt som blir kvar av Frankrikes sista naturliga ekskog ??

Vad som skett, kan närmast betraktas som ett miljöbrott, utövat av kristna. Notre Dame har som alla vet fortfarande kvar sina två ståtliga huvudtorn, och det hade inte alls behövts något ektimmer till de nya takstolarna och det lilla mitt-tornet. Limträ av svensk och finsk fura, som finns nog och övernog, hade gått alldeles utmärkt att använda. Limträ kan bära mycket tyngre konstruktioner än ek, och eftersom takstolarna är helt osynliga både utifrån, samt underifrån – där kyrkans murade valv helt skymmer bort dem – behövs det inget ekvirke, och den skogsskövling man satt igång, är alldeles onödig.

Rekonstruktionen skulle kunna göras lika hållfast och långt billigare, om limträ hade fått användas, och blivit brandsäker ändå. Långa, rakvuxna ekstammar är väldigt sällsynta, för ek som växer i hagmark och utanför naturskog har som alla vet en tendens att bli knotig och breda ut sig, medan ek som växer omgiven av andra träd i en naturskog blir rak och fin, fastän den tar flera hundra år på sig att nå rätt tjocklek. Nu har man förstört massor av vackra träd för hundratals år framåt, för ingen vettig anledning alls.

Före 1860-talet hade Notre Dame inget mitt-torn alls – och det behövs inte heller – kyrkan gick lika bra att använda då med..

I Sverige användes på 1700-talet såkallade ”Hårleman-huvar” – namngivna efter den svenske arkitekten Carl Hårleman – och bland annat har Uppsala Domkyrka haft sådana. Ingen kristen hade det minsta att invända, men sen kom den nygotiske Helgo Zetterwall och införde ett helt nytt och onödigt ”gotiskt” mode, där man tvunget skulle bygga höga tornspiror, som man alltsedan dess haft problem med. Zettervalls ombyggnad av domkyrkorna i Uppsala, Lund och Skara räknas nu som stora förvanskningar, och en kulturskymning utan like.

”Svenska” kyrkan – som inte har den minsta rätt att kalla sig ”svenskare” än något annat samfund, förstör och skövlar fortfarande ekar och värdefull skog på många platser i Sverige. En av de många ställen man gjort det på är vid Gamla Uppsala, där Kyrkan samvetslöst fällt stora, månghundraåriga ekar som stått på Riksantikvarieämbetets mark. Det står dessutom i Länsstyrelsens skötselplan från 2012, att gudalunden av ek som finns där inte skall fällas, utan bevaras, men jag har själv med egna ögon sett, hur man totalt negligerat den föreskriften.

Gamla Uppsala är viktigt för all världens Hedningar och Asatrogna, och vad var orsaken till skövlingen, som inträffade redan 2018 ? Jo, människor hade börjat med ”spontana offergåvor” till de hedniska gudarna. Små, små silverstatyetter av Tor och Frej hade av kärlek hängts upp i ekträdens grenar, men allt detta vägrade Svenska Kyrkan genast att tolerera, och så kom motorsågarna fram..

Inte ens en 2 cm liten Frejsbild, fick vara ifred vid Gamla Uppsala – genast fällde de kristna tio präktiga ekar… Så gick det till, anno 2018

Överallt där kristendomen tillåts komma in och behärska ett samhälle, skövlas naturen. Ekskogarna och stora ekar har alltid behandlats med ett särskilt hat av de kristna. Redan på 800-talet fällde Karl den Stores kristna missionärer Geismars Ek, till exempel, som var helgad åt Donar, eller med andra ord guden Tor, precis som eken alltid varit i Norden. Om detta har Dick Harrison – en av SvDs ytterst få ärliga medarbetare, som inte är kristen och som skriver objektivt, redan berättat i en av sina artiklar.  ”Fairy folks are in old oaks” säger ett talesätt från Engelsk folktro, och även i Sverige och övriga Norden, har man alltid tyckt att gamla ekar skall bevaras, för landskapsbildens och de öppna markernas skull… Men nu förstör de kristna frankerna, dessa katoliker alltsammans, allt för sin oerhörda dårskaps skull… Låt oss stoppa dem med Danyxan !

Stämningsbild från den såkallade ”Sankt” Bonifatius illdåd i Tyskland…anno 724— de kristna är sig alltid lika !

”Högg du ned vår Gudalund ? Det skall du få för, just i denna stund ! Dig själv du kunde sköta – Men här skall du få böta !” (Fin bild, med pedagogiska avsikter)

Svenska lagar SATTA UR SPEL – Regeringen Löfvén öppnar för Barnäktenskap och Mång-Gifte emot ”synnerliga skäl”

FN:s Konvention om Mänskliga Rättigheter samt FN:s speciella barnkonvention förbjuder i klartext alla former av Barnäktenskap. Människor under 18 år får inte föras bort till andra länder av släktingar eller vårdnadshavare, eller tvångsmässigt giftas bort med äldre personer, som de kanske aldrig ens sett eller träffat.

Nästan alla civiliserade länder följer FN.s regler, men i Stefan Löfvéns Sverige – eller det som en gång var Sverige”Svetsar-steffe” har ju lovat att han ”aldrig ska kritisera islam” gör man nu medvetet massor av kryphål i lagen, som sätter alla svenska lagar, normer och rätts-regler ur spel.

”Tandagnisslan och Barnagråt – Sådant fröjdas Steffe åt !” (bildkälla: Okänd samt Pressfotograf Magnus Liljegren)

Det hela avslöjades i förra veckan, trots att SVT, etablerade nyhetsmedia som SvD och DN-koncernerna inte vågade skriva ett ord om saken. Trots att Sverige sedan 2018 har ett fungerande och absolut förbud emot Barnäktenskap, som följer FN:s föreskrifter har man nu i hemlighet lanserat en ny proposition, som skall tillåta mång-gifte och barngiftemål emot ”synnerliga skäl” som det så vackert heter. I praktiken betyder detta, att varje Tingsrätt eller domstol – alla domstolar i Sverige innehåller också politiskt tillsatta tjänstemän från Regeringspartiet och andra partier – sk ”Nämndemän” med makt över domsluten – helt kan avgöra saken till islamisters, religiösa fanatikers och barnmisshandlares fördel, helt utan minsta hänsyn till barnens egen vilja.

Det Socialdemokratiska partiet har hela tiden – även före 2018 – då Riksdagen mot Löfvén-Regeringens vilja klubbade igenom förbudet emot barnäktenskap – sagt EN sak, men gjort något HELT ANNAT och hela tiden strukit grymma, verklighetsfrånvända religionskulturer medhårs – det ständiga fjäskandet för islam är bara ett exempel. Nu har regeringen återkommit med en proposition där de vill göra undantag från det totalförbud riksdagen tidigare krävt. I den nya föreslagna lagen slopas det nuvarande uttryckliga 18-årskravet för äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag. Vidare ska barnäktenskap kunna godkännas i Sverige om ”det finns synnerliga skäl”.

Som ett exempel på hur den mycket luddiga och till extensiva lagtolkningar inbjudande formuleringen ”synnerliga skäl” kan följande anföras, direkt från Wikipedia, som har en intressant artikel i ämnet:

  • År 1998 prövade Högsta domstolen om en tidigare småföretagare i snickeribranschen, som hade en skuld till staten på 2,4 miljoner kronor, skulle beviljas skuldsanering på grund av synnerliga skäl. Högsta domstolen avslog snickarens begäran eftersom han 13 år tidigare hade underlåtit att betala in arbetsgivaravgift och innehållen A-skatt – så för den svenske företagaren, gällde plötsligt inte ”de synnerliga skälen”
  • År 2007 prövade Migrationsöverdomstolen om en person som mot lagen illegalt uppehållit sig i Sverige skulle få permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerliga skäl. Då gällde plötsligt de ”synnerliga skälen” – mer eller mindre via Domstolens godtycke
  • År 1991 prövade Högsta domstolen om en yrkeskriminell man kunde utvisas ur Sverige på grund av synnerliga skäl, eftersom han dömts för brott nio gånger under de tolv år som han bott i landet. Rätten fann att mannen ”inte kunde utvisas” och dömde honom istället till fyra månaders fängelse – och trots att det gällde en yreksbrottsling, blev där ett överraskande milt staff – på ”synnerliga skäl”
  • År 1996 fann Svea hovrätt att synnerliga skäl ansågs föreligga för att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig etniskt svensk yngling som gjort sig skyldig till mened, trots huvudregeln om att personer under 18 år inte ska dömas till fängelse…

Kort sagt, formuleringen ”Synnerliga Skäl” betyder att domstolar kan hatta lite dit, och hatta lite datt, precis som de tycker – man öppnar upp för ett fullständigt godtycke – och därmed sätts hela rätts-apparaten ur spel, eftersom det tack vare denna formulering kan bli så att en Tingsrätt i Luleå, exempelvis, enligt sin egen praxis dömer helt annorlunda, än en Tingsrätt i Malmö – och det ÄR ett problem, eftersom människor och folkgrupper i Sverige då inte blir lika inför lagen.

Också Mång-gifte, eller insmugglande av barn som ingått tvångs-äktenskap i andra länder, inklusive ”anhöriginvandring” av pedofiler blir möjligt med Regeringens nya lagstiftning – allt under ”synnerliga skäl”.

Flera remissinstanser är kritiska till regeringens förslag att säga ja till vissa former av barnäktenskap. Bland dem ”Tjejers rätt i samhället” och ”Varken hora eller kuvad”.

”En rättsstat som Sverige ska kunna omhänderta även dessa utsatta kvinnor och barns rättigheter, även när det råder synnerligen svåra omständigheter i fall då de har ingått äktenskap utomlands under förhållanden som strider mot svensk lag”, skriver Tjejers rätt i samhället i sitt remissvar.

”Vi anser att undantag inte heller ska göras när det gäller barn- och tvångsäktenskap, alltså inte heller av synnerliga skäl”, skriver Varken hora eller kuvad.

För egen del anser jag att inget barn skall behöva tvingas till giftemål med vuxna. Barn ska få vara barn, helt enkelt – och de ska få chans till en vettig skolgång, inte föras bort till främmande land och tvingas leva där. Runt hela vår Värld förekommer det hur småflickor på 11-12 år gifts bort, och aldrig någonsin ges en ärlig chans att få leva sina liv som de vill, eller skaffa sig utbildning och yrken.

Och allt detta förtryck stöds av Löfvén-Regeringen, som ”bakvägen” försöker ”sälja på” svenska folket alltsammans – trots att samme Herr Löfvén säger sig företräda ”Världens Första Feministiska Regering” som han själv stått och sagt.

Själv tänker jag på en gammal vers av Erik Blomberg, den svenske poeten. Han skrev den 1944, när en god del av Världen fortfarande behärskades av Hitler och hans kreatur, liksom vi i detta land fortfarande lider under Islam och Löfvén…

Jag förstår dessutom inte, hur någon enda människa i Sverige kan ge sig till att rösta Socialdemokratiskt, och stötta en Regering, som inte tänker på barnens bästa och flagrant bryter emot ALLA Fn:s regler om mänskliga rättigheter.

Jag vet det.
Jag säger det.
Men därför att jag säger det och vågar att säga det
skall jag vinna en makt att försvara de värnlösa
som inga förmätna våldsverkare skall ha makt att beröva mig

Idag är det en TYRS DAG eller en Tisdag. Tyr var den av Asarna, som slogs för rättvisan och de små och svaga – de som inte hade något annat försvar, och inte hade någon som stod upp och talade för deras sak. Han lade sin högra hand som pant på sanningen i ulven Fenris käftar, och fick den avbiten. Vissa av oss måste alltid måste visa föregångsmannaskap, som redan Blomberg konstaterade. Och för att skydda de värnlösa, krävs kanske att vi alla gemensamt gör slut, oåterkallerligen slut på den Regering vi har nu, och för evigt förpassar den till den historiens sophög, där Regeringar av det slaget hör hemma..

JUSTICE WILL BE DONE – OUR KINGDOM COME, OUR KINGDOM COME !

En kort, men HEDNISK fredag

Idag firar de kristna hundarna något de kallar ”lång fredag” vilket jag för min del inte alls förstår meningen med, liksom hela det påhitt, de kallar Påsk. De tjatar i det oändliga om sin såkallade Frälsare, som vi alla måste tro på enligt dem – men hans dödsdag infaller på totalt olika dagar varje år… Vad ger ni mig för ett sådant bedrägeri ?

Vore det inte slugare att sluta med manipulering av folkmedvetandet, metoniska cykler, yrande om ett visst antal söndagar efter vårdagjämningspunkten kopplat till månfaserna och sådant, och helt enkelt erkänna att ni INTE VET när er såkallade Frälsare dog, ack ni kära kristna – och därmed erkänna att han är en fantasifigur, lika verklig som Påskharen ?

Jag håller på Påskharen – Han är förmodligen lika helig som grabben till vänster i bild..

Men Tor och Oden då ? undrar nu någon..Är inte då de också fantasi-figurer ? – Nej, säger jag er – ty de är rena naturkrafter – Tor är Åskan, Oden är Stormen och Vinden, och dessa är saker som förvisso finns, som du kan se och röra vid och ta på, och de kommer inte av en enda orsak och är olika till sitt väsen, lika olika som någonsin Vinter eller Sommar. Gudarna är också vad vi kan kalla Existensialer i vårt medvetande, krafter som alltid finns, alltid funnits och alltid kommer att finnas, kalla dem Egregoer, Jungianska Arketyper, konstanter i vårt kollektiva undermedvetna – eller vad ni vill – och vad frälsare nu angår – några sådana finns inte där, ty den enda eller ende frälsare vi egentligen kan ha, är slutligen oss själva, våra vakna jag; våra medvetna personligheter.

Hela denna kristna frälsningslära framstår för mig som helt absurd. De kristna påstår att deras gud, Jehova, skulle vara Allgod och samtidigt allvetande, men han är inte mer allvetande eller allgod än att han vill plåga ihjäl oss alla, och det enda sättet att lugna honom och få honom rar och snäll igen är alltså att låta honom tortera sin ende son till döds, vilket då skall framställas som något vi ska vara glad över, eftersom Jehova annars skulle ge sig på oss alla istället, och låta eld, ormar och paddor regna ned från skyn, för att inte tala om alla andra hemskheter, som de kristna kan hitta på. Hela deras Bibel är ju till bredden fylld med dem.

Och vad skall vi ens frälsas ifrån ? Om gud är allvetande, och allsmäktig, varför avskaffade han då inte plågorna, och hela det kristna helvetet, samma helvete som Monoteisterna ställer till för alla oss andra, särskilt de av oss som råkar vara Polyteister ?

Själv tror jag mera på Våren och Frejas kärlek, som inte yttrar sig i form av sadism, tortyr och godtycklig plåga. Den är lika naturlig som livet självt, och vad nu Freja själv beträffar, så har jag tillbringat denna dag samt gårdagen så att säga i hennes varma och inbjudande sköte, emedan två av hennes jordiska tjänarinnor öppnat sina egna sköten just för mig och bara för mig, och som en vacker gåva, ja det största av alla vårblot, som också Vilhelm Moberg på sin tid beskrev i sin Kultkomedi ”Gudens Hustru”.

Större blot finns nämligen inte, än att ge av sin kärlek och sålunda blota bort sig själv på det sättet, medan de kristna är fast i sin ohyggliga korsfästelse, sina sjuka och kväljande dödsfantasier och den Sado-Bög-Porr, som tar formen av nakna och blödande mansfigurer uppspikade på såkallade Krucifix. Kan man tänka sig något mer onaturligt och onödigt, särskilt såhär års, när ägg, gröna löv och kycklingar vore ett bättre bevis på tillvarons goda ?

Frejas makt är förvisso stor, och henne bör ni hedra om våren, ack ni hedna och ni ludna, för i korsets skugga finns ingenting att hämta, och ingenting att ge eller få.

Men Hedendomen varar. The Goddess prevails.

I Världen omkring råder fortfarande styggelse och mörker. Någotslags idiotisk sajt på nätet kallad ”Kultursmakarna” har behagat utprångla det felaktiga påståendet, att vi Hedningar och Asatroende skulle ha för vana att fira vid Uppsala Högar om Påskdagen. Det har aldrig skett, säger jag. Sådant har jag aldrig deltagit i, kommer aldrig att delta i och ratar helt – av den enkla orsaken att det tydligen finns några förståndshandikappade vrak vid namn ”fornsedare” eller något, som inte förstår Skillnaden mellan Hedendom och Asatro, samt Monoteism, och som tror, att man med blommor skulle dekorera ett kristet och katolskt altare, som fortfarande besudlar den vackra platsen, liksom den besudling, smaklöshet och orgie i dåligt och ovärdigt uppförande som utgöra av fornsedarna själva, dessa de trögfattades förening…

Jag hyllar ingen ”Jesus-kraft” vid Gamla Uppsala, och jag förstår inte varför man tror att jag skulle göra det. Jag är hedning, rätt och slätt – det var punkt 1 – och därmed behöver jag ingen jesus, ingen frälsning, ingenting sådant.

https://www.youtube.com/watch?v=F-OgXq4Lqyw

Har ni inte förstått ens det, så är ni mera trögfattade än jag ens trodde, och då rekommenderar jag er att söka er någon annanstans, tämligen omgående, och för den delen också sluta läsa denna blogg. Ni som vet med er, att ni utgör bildat och förståndigt folk, däremot – får gärna stanna kvar – för det är för er, Våren och Gudarna jag skriver, och fortsätter skriva, i takt med andetagen, bis zur allerletzte Patronen.

Min Hedendom är Asatron, och den ÄR en Befrielse-Teologi. Vänta er inget annat, och fira er påsk så, som den bör firas – i tacksamhet och glädje över livet, och utan jesusar, kristna personer eller andra plågoris.

Asatrons 8-ekriga Årshjul BEVISAT till sin existens

Det finns alltid Klantskallar inom Asatron, som inte ens förstår dess grunder därför att de är olärda, och ingenting kan eller vet själva. För några år sedan – 2015 närmare bestämt – lanserade jag själv nedanstående Årshjul inom Asatro, som en sammanfattning av vad som alltid funnits och vad som alltid kommer att finnas, nämligen åtta stora årstidsbundna blot. Vårdagjämning, Höstdagjämning och de två solstånden har alltid firats – detta är självklart och behöver inte diskuteras, men en del personer, som inte förstår bättre, har glömt bort det faktum att Disablotet i Februari och Vanadisblotet vid Valborg infaller exakt mellan solstånden och Dagjämningspunkterna, liksom skördeblotet och Alvablotet på Hösten, och de har heller inte lärt sig, att Höstblot och Skördeblot är två olika saker.

Redan 2005 framkom det i Tyskland arkeologiska bevis för dessa blots existens, alltsedan tidig bronsålder, eller sådär 2300 år före vår tideräkning. I dagarna publicerade The Wild Hunt Blog en utmärkt sammanfattning av de fynd som gjorts i Tyskland, och som bevisar, att det åtta-ekriga årshjulet var känt och tillämpat på Germanskt område redan under Bronsåldern.

Ändå får jag bevittna hur en massa olärda pajas-figurer och pellejönsar ifrån Finspång eller någon annan inavlad avkrok i Göta Rike står och babblar rakt fram om att alla Årshjul skulle vara keltiska till sin natur, och att Midsommar och Jul inte skulle tillhöra Asatron, trots att vi alltid firat Midvintersolståndet i Juletid, och det stora bröllopet mellan Frej och Gerd till Midsommar.  Nyligen passerade vi Vårdagjämningen som vi alla vet, en fest som bär spår av att vara helgad åt Gerd eller Nerthus, fast andra kallar henne Ostara – bland annat de hedningar som firar efter Keltisk sed. Om vi accepterar, att de över 150 inskriptioner från romerskt område nere i Tyskland, och från 100-talet efter vår tideräkning som namnger ”matronae Austriahenae” verkligen har med Ostara att göra, så  har vi faktiskt ovedersägliga bevis för Ostaras dyrkan och tillbedjan, och därmed finns det väl inget som hindrar hennes fortsatta dyrkan än idag, även om vi här i Norden nog snarare skulle kalla henne Gerd eller Hertha.

Tamfana, Nehalennia och alla de andra namnen för Jordgudinnan har jag redan nämnt, och det känns väl hundra gånger mer naturligt att ära henne med våfflor och ägg såhär års, än några kristna bebådelsefantasier, när vi alla vet att det är den nya grönskan och årets äring och fruktbarhet vi alla väntar på..

 

Altare från Bonn, rest av en C. Caldinius Celsus- kanske en romaniserad German – till Matronae Aufaniae eller fyra olika gudinnor – märk också äppelträden med ormar på altarets högra och vänstra sida..

Emellertid – redan 2005 hade man på en plats kallad Pömmelte – strax nära byn Schönebeck och Magdeburg i centrala Tyskland hittat en enorm anläggning, som utgjordes av en 115 meter vid cirkel av resta träpålar – och de fyra ingångarna var inte inrättade efter Solstånd och Dagjämningspunkter, utan efter de fyra olika säsongvisa bloten emellan dem. Detta bevisar, att man redan för 4300 år sedan – när anläggningen restes – räknade med ett åtta-ekrat årshjul, och att man mycket exakt kunde beräkna solårets längd till ungefär 365.25 dagar – eftersom man använde en solkalender och ingen månkalender.

Kultanläggningen vid Pömmelte, som den ser ut i modern rekonstruktion.

 

Uppsatser har också publicerats om fyndet, och sedan 2005, då utgrävningarna började, har man också hittat fler anläggningar i Magdeburg-trakten, som ser ut att vara byggda efter samma mönster. De påminner mycket om de nordiska labyrinter eller ”Trojeborgar” som man hittat över hela Sverige, och som byggdes långt fram i tiden, även om de äldsta av dem otvivelaktigt är från Bronsåldern, som de vid Rösa Ring i Uppland eller på Badelunda-Åsen utanför Västerås, till exempel. Man har också jämfört Pömmelte-anläggningen med Stonehenge – som ju ursprungligen var byggt av mindre, resta stenar och trästolpar.

Forskaren Jon Krafts åsikt om ”Gerds befriande” ur Trojeborgen vid Vårdagjämningen..

Forskarna tror att Pömmelte-anläggningen var indelad i flera zoner, där den yttre kretsen markerade avskildhet från ett omgivande gravfält, men ändå var öppen för vem som helst. Innanför, på en bred cirkelrund yta, höll man förmodligen danser och skådespel om vårarna, medan en andra ring av resta stolpar markerade ett avskilt rum därinnanför, som bara präster eller de som hade ärende dit fick beträda. Tacitus och andra romerska källor berättar ju två tusen år senare om att vissa gudalundar eller helgedomar, som t ex de bland Bojerna eller Nerthus-folken i norr inte var öppna för vem som helst, eftersom gudinnorna och gudarna tänktes kunna ta sin boning i dem, och därför rörde det sig om helig och vigd mark, som ingen olärd eller oinvigd fick beträda. På samma sätt är det ännu i de grekisk-ortodoxa eller katolska kyrkorna – menigheten blir inte framsläppt till altaret eller koret i helgedomarna där heller, och förmodligen är det nog bäst..

Den tredje, innersta zonen var förmodligen bara avsedd för Godar och Gydjor, samt kanske gudomligheterna själva – men mellan stolpraderna i zon 4, hade man också satt ned offer i form av böjda och sammanknycklade vapen, krossade lerkärl och annat – vi vet från offer och blot i Sydskandinaviens mossar och sjöar att man alltid gjorde offergåvorna obrukbara, för att hindra rövare och plundrare att fiska upp dem igen, vid en senare tidpunkt. Också enstaka kranier och långa rörben har hittats mellan stolphålen för den innersta kretsen, vilket tyder på att man flyttade redan gravsatta individer och förfäder långt efter deras död – det har man sett spår av även vid Stadium 2 i Stonehenge, som ju – det vet vi tack vara de senaste fynden – flyttades från Wales i samband med megalitkulturens migration österut längs Englands sydkust.

Den moderna rekonstruktionen visar dörrposter med överliggare – precis som man tänkt sig vid Processionsvägarna fram till Gamla Uppsala – ifall platsen verkligen såg ut så, kan såklart diskuteras – jag låter det vara osagt, om man verkligen hittat några bevarade överstycken i trä…

 

Intill Pömmelte-anläggningen har man också hittat 65 långhus från bronsåldern – det största antal man hittat från den tiden i hela Tyskland – vilket tyder på att platsen måste varit av mer än bara regional betydelse – kanske utgjorde den en central helgedom för många stammar, eller hela landet. En hel del brädfodrade gropar hittades också i husen – antagligen har de fått göra tjänst som jordkällare, för lagring av mat och kött – men man är ännu oense om alla hus var permanent bebodda hela året, eller om de bara fungerade som fest- och samlingslokaler vid stora blot. Kanske var Pömmelte en plats man reste till vid de stora bloten, för att hålla ting och marknad, och inte bara för att fira och ära sina gudar. Så var ju traditionen också vid Disablotet eller Midvintern i Sverige, till exempel.

Ungefär år 2000 före vår tideräkning – efter bara 300 år – övergavs Pömmelte – av allt att döma på fredlig väg, och inte i samband med brand, eftersom inga brandlager finns – men man har hittat spår av att jordvallar schaktats bort, stolphål fyllts igen och att hela anläggningen monterats isär. Varför vet vi inte – en hypotes är att det som i det gamla Japan – soltemplet i Ise är bara ett exempel – rörde sig om en plats, som inte var avsedd att vara ”helig” i all evighet, men som skulle bytas ut efter ett antal år – eller också kan det ha varit den sk ”Urnfeld” kulturen, som vid Bronsålderns slut etablerade sig, och tog över efter de Germanska snörkeramikerna i södra och mellersta Tyskland.

Europas bronsålderskulturer, som de såg ut sådär 1000 år före vår tideräknings början

Uppe i vår egen del av Världen bestod de germanska folken, och deras kultur – och om det stämmer att Urnfeld-kulturen var Kelternas upphov, så var det snarare Germanerna som uppfann Årshjulet, och kelterna som lärde av dem, inte tvärtom. Arkeoastronomi, och placeringen av ingångar, pålar för markering av solstånd och tidens gång visar i alla fall, att Pömmelte och många fler anläggningar i samma stil fungerade som enorma Årshjul eller Kalendrar – minst 4300 år före vår egen hedniska Värld..

 

Sådär 250 år före vår tideräknings början hade Germanerna åter börjat sprida sig söderut – och Ostara, Nerthus eller Gerd är Germanska, inte keltiska gudinnor…

 

Sankt URHOS dag inföll igår – och jag bojkottar St Patricks…

Idag infaller som bekant St Patricks Day på Irland, och katolikerna där firar en missionär som dräpte, skövlade och mördade en hel kultur. Själv tycker jag förstås inte det är något att fira, och hyllar istället Sankt Urho – det Hedniska Helgon som Finnar i USA hittade på redan på 1950-talet, och som efter mer än 60 år fortfarande firas i så gott som hela Minnesota, Åbo stad och på andra platser i Världen.

Sankt Urhos dag instiftades 1956, när en oförskämd Irländare frågade varuhusbiträdet Richard Mattson på Ketolas varuhus i Virginia, Minnesota, om inte finnarna hade något helgon som de hedrade genom att dricka sig redlöst berusade, precis som katolikerna på Irland. Mattson svarade att det hade finnarna visst det, och sannerligen sannerligen – hans namn var Urho – vilket lär betyda ”Hjälte” på finska och dessutom alluderade på Urho Kekkonen, undertecknaren av VSB-avtalet med Sovjetunionen och dessutom Finlands längst sittande President – han styrde ju och ställde i Finland på den tiden.

Snart restes Hedniska Avgudabilder av Urho överallt i Minnesota, och många av dem står där än.

Urho antas vara en Finsk bonde, som före den senaste Istiden drev alla vandringsgräshoppor från Finland, så att den finska vindruvsskörden och därmed det finska lantvinet kunde räddas. Nu invänder säkert någon: ”Men vad är det här för djävla trams ? Det finns ju inga vandringsgräshoppor i Finland !” – Men Urhos trogna svarar då: ”Nuförtiden ja – Och där ser du själv hur effektiv Sankt Urho är !” Om någon sedan inte tror, att finskt lantvin kan existera, ber jag er observera det faktum, att det står ”Viina” eller vin på varje Koskenkorva-flaska, och därigenom är ju det Finska Lantvinets existens ett faktum.

Finskt lantvin när det är som bäst !

Urho skildras därför som en finsk bonde med en dyng-grep i näven, och på den en spetsad gräshoppa i jätteformat. Som en ringa hyllning till vårt Östra Grannland, spelar jag nu en sång med det finska hårdrocksbandet KorppiKlaani, som ju inte har med Korpar att göra, men väl med skog – Korpilombolo, till exempel, betyder ju faktiskt skogskullen..

Urhos heliga namn är också närbesläktat med det finska uttrycket ”ropa på Yrjö” vilket härmar ett spy-ljud – jämför ”Yrrrjööh!” eller det närliggande svenska ”ropa på Ulrik” vilket enligt svenska akademins ordbok är belagt sedan åtminstone 1600-talet, och återgår på ett ännu äldre tyskt ”Dem grossen Ulrich anrufen”.

SAOB skriver såhär:

(numera bl. ngn gg, vard.) ss. anrop o. d. i samband med illamående, särsk. i sådana uttr. som ropa Ulrik, förr äv. ropa på l. offra åt Ulrik, kräkas, kasta upp, spy. Så stod likwäl alleredan et Becken vppå Bordet, vti hwilket man St. Ulrick en liten Kalf vpoffra kunde. Weise 273 (1697). Ulrik, hvar ä du, här ä jag? sa Bonden som spydde vijd Giestebudzbordet. Celsius Ordspr. 5: 24 (1718). På däck började den ene karlen efter den andre att ropa Ulrich. Tullberg Bibl. 29 (1835). Sjösjuk .. var den ena kinesen. Han låg och ropade på Ulrik, tills han höll på att avlida. Hedin Pol 2: 521 (1911).
Och i Svensk Etymologisk ordbok, står följande om ”Sankt Ulrik” som katolikerna fortfarande dyrkar:
Ulrik, mansn., från ty. Ulrich, av  fhty. Uolrîch, Uodalrîh, motsv. ags. Éðelríc, till fhty. uodal, arvegods, osv. (= odal) o. rik. Vokalen -i- för väntat -ek i obetonad stavelse (jfr Götrek) beror här som i en mängd liknande fall (Fredrik, Henrik osv.) på yngre lån. — Ropa Ulrik, skämts, uttryck för ’kräkas’, Dagl. Alleh. 1771, efter ty. Sankt Ulrich anrufen, i ty. dial. dem Ueli rüefen, till kortformen Ueli. Vanl. tolkat som syftande på den helige Ulrik av Augsburg († 973), som anropades i
nöd o. faror o. även vid dryckeslag, i det han t. o. m. ansågs välsigna det drickande, som översteg måttlighetens gränser. Är dock icke snarare uttrycket ursprungl. en skämtsam ombildning av det ljud, som kräkningen framkallar; jfr sv. dial. ulka, kräkas? — Härtill kvinnon. Ulrika med kortformen Ulla.
Glöm inte bort att den store UKKO PEKKA är Fyllskallarnas beskyddare !
Även Ukko, den finske himmelsgud som har liknats vid Tor, men snarare påminner om Oden, kan anas bakom ”Sankt Urhos” fiktiva gestalt. Odal-Runan, som syns bakom Ulrik – har också klart hedniska kopplingar, och även detta år firar man i Minnesota ”Sankt Ulrik” genom att klä sig i den anstötliga färgkombinationen grönt och lila, koka finsk fisksoppa och sjunga Urhos visa – Hedendomen uppfinns och nyuppfinns igen, men arketyperna bakom alltsammans blir bestående !
En vrålande Urho-bild från Minnesota – minns att ett Heite för Oden är Hropt – ”Roparen”

Ooksi kooksi coolama vee
Santia Urho is ta poy for me!
He sase out ta hoppers as pig as pirds.
Neffer peefor haff I hurd tose words!

He reely tolt tose pugs of kreen
Braffest Finn I effer seen
Some celebrate for St. Pat unt hiss nakes
Putt Urho poyka kot what it takes.

He kot tall and trong from feelia sour
Unt ate kala moyakka effery hour.
Tat’s why tat kuy could sase toes peetles
What krew as thick as chack bine neetles.

So let’s give a cheer in hower pest vay
On Sixteenth of March, St. Urho’s Tay.

(Den officiella Urho-hymnen)

Årets program för Urho-firandet var delvis digitalt..

Diverse ”parader” med Urho in effige har spritt sig till Canada, Butte; Montana och andra platser…

LEGENDEN LEVER !

Statstelevisionen säger sig sitta inne med ”Sanningen om Stonehenge” men MISSAR helt det VIKTIGASTE…

Man bör tala sanning, och inte tala, påstå eller skriva något annat än sanningen, hela sanningen och inget annat – men man ser ofta här i Världen att de som hela tiden anser sig själva sitta inne med ”sanningar” och berömmer sig av det inte är att lita på.  Den svenska Statstelevisionen SVT, som berömmer och prisar sig själv med att påstå, att man aldrig någonsin vinklar sina program, att man alltid skulle vara opartisk och ”vetenskaplig” är bara ett exempel i mängden. Och eget beröm luktar alltid illa.

Denna vecka tog sig SVT:s sk ”Vetenskapsredaktion” under ledning av Victoria Dyring an Stonehenge, ett av hela Världens mest berömda UNESCO-skyddade minnesmärken från hednisk tid. Samtidigt MISSADE man helt och hållet att tala om, att samma minnesmärke sedan mer än ett år tillbaka är HOTAT av förstörelse, eftersom hela landskapsbilden och de arkeologiska fyndigheterna under minnesmärket snart kan vara förstörda till följd av bygget av en vägtunnel, som Brittiska Staten och ett antal privata byggfirmor till varje pris vill genomföra, trots att det beslutet uppenbarligen är helt irrationellt.

Denna syn kan snart vara ett minne blott. Ett tunnelbygge under Stonehenge kommer att förändra hela landskapsbilden.

SVT har inte alls berättat ”Sanningen om Stonehenge” som man skriver i sin egen programrubrik. Man har i själva verket glömt bort att meddela det viktigaste som hänt, och därmed har man också helt svikit sitt journalistiska uppdrag. Det program som sändes var visserligen vetenskapligt sett helt korrekt, och bjöd kanske svenska TV-tittare på några spännande upptäckter, men det var också allt man gjorde. Det ”nya” i sammanhanget var en redovisning av den brittiske arkeologen Mike Parker Pearsons upptäckter och utgrävningar under tio år, som ger en hel del nya infallsvinklar på ”stadium 2” av Stonehenges helt olika byggnadsstadier – men det hade ju varit klädsamt, till exempel; att våga nämna och beröra att samme Mr Pearson (som faktiskt heter just Mike i förnamn, och inte Parker – informationen på SVT:s hemsida är felaktig !) gått ut på Youtube och förklarat, att tunnelbygget och vad den brittiska Regeringen håller på med väcker allvarliga farhågor inför framtiden, inte minst vetenskapligt, eftersom man nu urholkar UNESCO-skyddet, och därmed ”öppnar upp” för att tusentals andra vackra platser med stort kulturellt och religiöst värde för hela mänskligheten kan komma att förstöras, inte bara i fredstid, utan också i händelse av konflikt eller krig, eftersom man nu öppet börjat trampa på UNESCO:s regler.

DAGS att LYSSNA på Sakkunskapen, eller hur SVT ? ANDRA gör faktiskt det…

Varför programlederskan Victoria Dyring, som lär ha en examen i Vetenskapsteori och dessutom skall vara utnämnd till Hedersdoktor, helt bortser från den debatt som pågår, och bara inskränker sig till ett par billiga, lättköpta kommentarer i början och slutet av programmet kan jag inte förstå. Varför lyssnar hon inte på sakkunskapen ? Varför är hon så billig, hon skulle ju vara en ”Dyring”…. 🙂

Som professor Mike Parker Pearson vältaligt förklarar i inslaget här ovan handlar det visst inte bara om stenmonumentet, i den form vi ser det idag. Stonehenge har helt och hållet bytt skepnad inte bara två gånger under tidens lopp, som det sägs i SVT:s program, utan FYRA gånger – och dessutom är det HELA kulturlandskapet runtomkring, med gravar från för-neolitisk tid (alltså äldre stenåldern, inklusive jägarstenålder) fram till bronsålder och ännu senare som är det intressanta eller rättare sagt skyddsvärda – inte den cirkel med ”lintels” eller portaler i ”sarcen stone” som vi ser idag.

Detta har SVT helt missat, och glömmer helt bort att berätta – man nämner inte ens mångmiljardprojektet med den drygt 3 km långa tunneln.

NEJ NEJ NEJ SVT ! Stonehenge hade 4 byggstadier enligt ”Encyclopedia Britannica” och INTE 2 ! Första stadiet var den neolitiska begravningsplatsen, med en ”woodhenge” ca 10 000 – 7000 år före nutid. Stadium 2 var gjort av ”bluestone” och innehöll begravningar och djurben i stolphålen, daterade till 5000 till 4955 före vår tideräkning – de sk ”Aubrey Holes” som upptäcktes redan på 1660-talet. Stadium 3 – som berörs i SVT:s program, tillkom 4680 till 4500 år före nutid, och innebar att ”blue stones” flyttades från en existerande stencirkel i Wales. Stadium 4 – som vi ser idag – med processionsvägar i landskapet och de enorma tripoderna, förelåg först 4490 till 4300 år före nutid…

 

Den brittiske Transportministern Grant Shapps har erkänt, att landskapsbilden allvarligt kommer att påverkas genom vägtunneln, och att kulturlandskapet aldrig kommer att bli vad det en gång var, ifall tunneln byggs. (nåja, hans officiella titel är ”Secretary of State for Transport” så han är egentligen bara Statssekreterare, och inte Minister) Boris Johnson har såsom Brittisk Premiärminister ”hintat” till Finansministern, Chancellor of Finances – han är till och med Kansler ! – Mr Sajid Javid att denne borde spara på budgeten för infrastruktur, vilket är föga förvånande, eftersom Storbritannien nu genomgår den värsta ekonomiska kris man upplevt, sedan 1941..

Mynningen på vägtunneln kommer att vara direkt synlig från Monumentet, och påverka hela den utsikt man ser, särskilt vid Midvinter och Midsommar, då hela perspektivet förskjuts av en bullrande motorväg. På så sätt går hela MENINGEN med Stonehenge (som ju är en JÄTTELIK SOLKALENDER) helt FÖRLORAD…

            (källa: The Stonehenge Alliance, plus egen bearbetning)

Finansministeriet lär ha åsikter om att tunnelprojektets eventuella nytta, rent nationalekonomiskt sett, inte alls kommer att uppväga eventuella fördelar, som projektets förespråkare fortfarande tjatar vidare om, utan att egentligen kunna erbjuda några nya argument i sak. Man påstår till exempel i lokalpressen, att 200-300 mycket små byggfirmor skulle bli under-entrepenörer till projektet, vilket skulle ge nya jobb till grevskapet Wiltshire, men det är ett nonsens-argument. För det första förlorar man massor på utebliven turism, om hela UNESCO-området görs mindre attraktivt. För det andra skulle minst lika många nya jobb skapas av en annorlunda och billigare vägdragning ovan jord, men söder om UNESCO-området, helt UTANFÖR det, ca 5 km längre bort, vilket INTE påverkar landskapsbilden..

Alternativa vägdragningar saknas inte ! Istället för härvan i de centrala delarna av området, kan man välja att satsa på en ca 2 km längre väg 5 km söderut (nederst i bild ovan) som ger något längre transportarbete, men vinner i kostnad och trafiksäkerhet…

Det har påpekats, att vägtunneln ger vissa säkerhetsproblem, bland annat ur trängsel och räddnings-synpunkt, som alla vägtunnlar. Studier med ”road congestion maps” i realitid visar, att en ny väglänk inte förbättrar trafikläget så värst mycket, och dessutom finns det massor av Vägprojekt i Storbritannien som är angelägnare ur ett nationellt perspektiv, som den planerade vägtunneln väster om London under Themsen..Nya kloaker under London – vars problem med föråldrad infrastruktur är tydliga – kostar de också…

Dessutom MISSAR SVT:s vetenskapsredaktion också i andra avseenden. Man ignorerar helt de nyaste upptäckterna, och de utgrävningar som FORTFARANDE pågår i området, och som kan skjuta upp starten för tunnelprojektet med 18 månader.

Till och med en ren affärstidning, som ”Business Insider” har högre kvalitet på sitt stoff än SVT:s bedrövliga ”magplask”

12 Februari i år kunde man rapportera om en nyupptäckt grav med en kvinna i 20-års åldern nära Durrington Walls, den enorma bosättning eller stad, med upp till 4000 invånare från ca 2800 till 2100 före kristus, som ligger ca 3.2 km bort från Stonehenge. (Platsen nämndes i och för sig i SVT:s program, men dess funktion kunde ha förklarats tydligare. Bronsåldern hade redan börjat i England vid den tidpunkten, och platsen var inte bara en tidvis befolkad kultplats, med större befolkning, handel, marknader, bröllop och begravningar vid Dagjämningar och Solstånd, utan också ett administrativt centrum för hela södra Britannien)

I graven hade kvinnan vad som tolkats som antingen en liten skål i svart skiffer, eller också huvudet till en ceremoniell ”kommando-stav” eller klubba. Hon kan till och med haft någon administrativ eller religiös funktion när det sista stadiet av Stonehenge – som vi ser idag – färdigbyggdes, med de mer än 55 ton tunga megalitstenarna mycket noga och exakt orienterade efter solens uppgång och nedgång vid solstånds-dagarna, men det är förstås bara en hypotes, och helt obevisat för närvarande.

Allt sådant missar SVT att förklara, liksom sanningen om Doggerland (nej, Britannien och Irland var INTE en ö när Stonehenge började byggas – landet hängde ihop med kontinenten, om man bortser från ”Kanalfloden” där både Themsen och Rhen mynnade) samt något de olika genetiska folkgrupper, som befolkade och fortfarande befolkar Storbritannien – allt sådant får vänta tills nästa gång jag behandlar ämnet – ty – alla ni olärda – jag tänker tyvärr inte skriva om det just nu.

Viktigast är i alla fall, att The Stonehenge Alliance nu ställt byggarna och tunnelprojektet inför en rättslig prövning, som jag tidigare meddelat.

Men – de får nu inte bara en dag i domstolen för att redovisa FAKTA och tydliga skäl till varför Vägtunneln inte bör byggas, vilket Professor Mike Parker Pearson som sagt stöder. De får faktiskt hela fyra dagar, och den ”hearing” (men inte rättegång) som nu skall hållas, kommer att ta hela 3 dagar – 23 till 25 Juni i år.

Stonehenge KAN fortfarande RÄDDAS åt eftervärlden – och nu ska ni komma ihåg en sak till…

Det är JAG och bara JAG – en enda Hedning ! som har lett den här debatten i Sverige. Nästan INGA svenska media har ens vågat skriva om den, TROTS att det gäller en UNESCO-skyddad plats, med stor kulturell betydelse för hela mänskligheten, ja humaniteten och humanismen, eftersom den visar, att Europas hedniska förflutna redan på stenåldern hade en högstående kultur, som inte sysslade med barbari eller människo-offer – för några bevis för det, har aldrig hittats…

De enda svenskspråkiga källor om saken jag hittat, är översatta sådana från EU – och de är som vi vet sällan objektiva.

Pagan Federation i Sveirge, som borde vara de FÖRSTA att reagera, har inte agerat alls.

Nordiska Asa Samfundet har heller inte agerat, utan blivit långt långt efter, precis som vanligt

”Fornsederiets” fåtaliga anhängare – apropå detta med efterblivna människor – ska vi inte ens tala om, lika lite som SVT:s undermåligt och dåligt utbildade journalister.

Jag ensam har ändå slagit dem alla på fingrarna, och jag har slagit dem med hästlängder…

Eget beröm kanske luktar illa, javisst – MEN DET ÄR ÄNDÅ SVÅRT ATT VARA ÖDMJUK, NÄR MAN VET ATT MAN ÄR BÄST !!

 

”We shall defend our island, whatever the cost may be. We shall fight on the beaches, we shall fight on the landing grounds, we shall fight in the fields and in the streets, we shall fight in the hills; we will never surrender,

 

”HEDNINGAR FÖRENEN ER – LÅT INTE MONOTEISMEN TRYCKA NER ER MER.. SANNINGEN FÖRVISSO JAG HAR SAGT, OCH VE SKER DEN, SOM DET PÅ MINNET EJ HAR LAGT…”