Blyplomberna från Ribe – som INTE ändrar Danmarks historia

I Danmark har DR och flera andra danska media publicerat en hel del ”fake news” den senaste månaden om fynd från den gamla Vikingastaden Ribe. Bland annat påstår man, att fyndet av tre små hjulformade blyplomber med andreaskors på, skulle vara ett säkert tecken på kristen närvaro i staden och att detta skulle förändra hela Danmarkshistorien. Ingenting kunde vara felaktigare. Sören Sindbaeck, professor vid Universitetet i Århus, tillbakavisar helt blyplombernas bevisvärde.

Blandt det mest eksplosive er tre amuletter af bly fra omkring år 800, hvor der meget tydeligt ses et X-formet kors, nemlig et såkaldt ‘andreaskors’.

– Det er et meget almindeligt kors-tegn i den periode. Vel at mærke i Frankrig eller Tyskland, hvor de var kristne på det tidspunkt. Men på dette tidspunkt tror vi, at folk i Danmark dyrker de nordiske guder.

DR 2018-09-19

Blyplomberna har hittats tillsammans med gjutformar i en metallgjutares verkstad, men det finns inte det minsta bevis för att de skulle ha med kristendom att göra. Allt sådant är bara spekulationer, och tolkningar av fyndet. De skulle lika gärna kunna vara till för att plombera säckar med handelsvaror eller något annat, men ändå vräker media ur sig, att detta ”måste” vara bevis för en kristen närvaro i Ribe så tidigt som på 820-talet, vilket inte alls är bevisat det heller. Fanns det alls några kristna i Ribe vid denna tidpunkt, tillhörde de alldeles säkert de allra sämsta och fattigaste befolkningsskiktet. Det spekuleras mycket i danska media om just bly kunde ha någon symbolisk betydelse för just kristendomen, men även här verkar bevis och indicier rysligt tunna…

Skulle detta vara något ”bevis” för kristendom ? Argumentationen verkar mer än lovligt tunn, ja tunnare än de metallbleck den baseras på…

I Rimberts krönika om Ansgar står det om förrädarkungen Harald Klak, som lierade sig med de kristna tyskarna och som mycket riktigt drevs ut ur Danmark och dog i exil. Det står också beskrivet om hur tyska missionärer trängde sig in i Danmark under denna tid, och lät köpa upp slavpojkar, som de skulle drilla till korgossar eller rättare sagt stjärtgossar. Rimbert beskriver på minst ett ställe i sin krönika att ”Ansgar var så from, att han inte låg med sina yngre följeslagare ens under långa sjöresor” men detta var alltså ett undantag från den dåtida normen, annars skulle ju Rimbert knappast behöva påpeka det. Pojkuppköpen nämns i kapitel 8 av krönikan, men någon kyrka i Ribe stod inte någon längre tid, eftersom befolkningen där tröttnade på den katolska styggelsen, och drev ut munkarna.

Först i kapitel 24 av samma krönika får vi veta, att Ansgar först på 860-talet lyckades grunda en kyrka i Slesvig, söder om det nuvarande Danmarks gräns. Så – vad tillför egentligen upptäckten av blyplomberna ? Visst, det kan ha funnits en tidvis manifesterad närvaro i Ribe på 820-talet av enstaka munkar och missionärer, men bara för det kristnades inte alls Danmark i någon större utsträckning, och att gå omkring och påstå, att det här skulle ”ändra hela Danmarkshistorien” är i alla händelser fel. Något väsentligt kristnande av danskarna inföll inte alls förrän under Harald Blåtands tid, men då är vi redan framme vid 980-talet, eller tidigt 1000-tal.

I Sverige stod Uppsala-templet långt in på 1080-talet, och något kristnande skedde inte förrän under 11-1200-talen – och kristnandet skedde ännu senare i Dalarna, Norrland och Lappland.

 

Annonser

”Det var Satans fel, det var Satans fel…”

Så har då Hans Helighet Påven uttalat sig igen. 10 Oktober i år förklarade Påve Franciscus – som ju är en riktig friskus – att det skulle vara Djävulen, Satan, Horn-Per, Belial, Hin Fule, eller Han den där, som tyckte att Åmål ändå var något om skulle ligga bakom de kristnas och den katolska kyrkans alla pedofilskandaler – men inte de skyldiga prästerna, biskoparna och alla de andra kristna, som ägnat sig åt sådant här i århundraden och decennier.

Vad ska man säga, egentligen ? Åter skyller de kristna på sin låtsaskompis satan, som på sitt sätt är den ultimata hädelsen och en total självmotsägelse emot den kristna tron. Om Djävulen faktiskt finns, vilket alltså Påven envist hävdar, så är gud inte allsmäktig. Isåfall stämmer heller inte kristendomens läror, och ifall ”gud” skulle ha skapat Djävulen och låter honom husera som han vill, låt var med begränsad makt; så kan gud inte alls vara ”allgod” som de kristna hävdar, eftersom han ju låter djävulen och det onda existera. Återigen ser vi hur orimlig, grotesk och närmast medeltida de kristnas Djävulstro är, och i och med att Påven faktiskt skall vara ofelbar, samt andligt överhuvud för mer än 1 miljard människor på vår planet enligt vad han själv påstår, är hans uttalanden faktiskt inte obetydliga, utan i allra högsta grad en fara, som förtjänar att tas på allvar.

Carlo Maria Viganò, tidigare ambassadör för Vatikanstaten i USA har avslöjat, att Påven personligen känt till de många sexuella övergreppen emot barn i den katolska kyrkan, men sopat allt under mattan och själv inte gjort något åt saken, förrän det gått flera år och saken kommit ut i media. Och nu skyller man alltså ifrån sig på Djävulen, och påstår att det skulle hjälpa med förböner till ärkeängeln Gabriel och alltihop – vem kan överhuvudtaget tro på sådan smörja ? Här hjälper bara juridik, och insatser från samhället – och det bästa vore väl att helt förbjuda den katolska kyrkan, både i vårt land och alla andra länder. Åtminstone borde en sådan kyrka aldrig någonsin få statsbidrag, trots att vi här i landet fortsätter att ge den över 12 miljoner kronor i skattepengar via en mycket märklig myndighet vid namn SST, eller Nämnden för Stöd till Trossamfund, som hela tiden pytsar ut mer och mer pengar till sådant här.

Nyhetsbyrån Reuters har också uppmärksammat saken, och hur Påven nu anklagar alla interna kritiker för att direkt stå i Satans tjänst, och vara i maskopi med djävulen. Ärligt talat, hur kan någon intelligent människa överhuvudtaget tro på alla dessa katolska påståenden, ex cathedra ?

Kanske bättre med en ärlig Fan av Satan, än en pedofil Påve – eller vad tror ni ?

Jag har sagt det förut, och jag säger den igen. Kristendomens sjuka uppdelning av Världen i svart eller vitt, ont eller gott håller inte i längden; och det faktum att den sprider tron att det skulle finnas något absolut gott kontra något absolut ont, eller absolut onda varelser är ett logiskt tankefel, och oerhört barnsligt resonerat. Ingen varelse kan vara absolut ond, och ingen varelse kan vara absolut god heller. För vad är egentligen ”ondska” respektive ”godhet” ? Kristendomen blandar helt enkelt ihop ondska respektive godhet på det mest befängda sätt, och det visar hur begränsad dess filosofi i själva verket är. De kristna resonerar precis som småbarn, eller personer som inte kan skilja på subjekt och predikat.

Pelle kastade en bil på mig, och slog tillbaks, när jag drog honom i håret” kan en liten treåring säga. ”Alltså är Pelle OND och antagligen i förbund med själve Satan, han också!” – ”Nej, nu får du lugna ned dig” kan en förståndig vuxen säga, om någon sådan kommer förbi. Det är inte alls Pelle som är Ond, utan Pelles beteende – sett ur din helt personliga synvinkel – som framstår som oönskat. Och om Stortjuven och landsförrädaren Petterson, till exempel, hjälper en liten flicka och en gammal dam över gatan, begår faktiskt sagde Petterson – hur moraliskt förkastlig och dålig han än är som människa – ändå en god och konstruktiv handling.

Alla människor har förmodligen anhöriga, vänner i någon form, eller individer de gång efter annan uppfört sig korrekt emot, hur många moraliskt dåliga, oönskade och möjligen förment ”onda” handlingar (utifrån offrens synpunkt) de begått vid andra tillfällen – men fullkomligt ond kan alltså ingen kallas, lika lite som någon är fullkomligt god. Och vad händer i naturen, för att nu anlägga hedendomens syn på saken ? Visst, vargar och andra rovdjur uppfattar människan gärna som ”onda” därför att de äter upp människans boskap och ur fårens synpunkt är vargen knappast ”god” som varelse. Men kan man säga, att den – eller för den delen Aids-viruset – är en ”ondskefull” skapelse ? Naturen är varken ond eller god, därför att den existerar helt på sina egna premisser. En sådan grundläggande premiss är förstås, att bara den starkaste överlever i längden, men denna slutsats kan inte automatiskt överföras till människosamhället, som är oerhört mycket mer komplicerat än blott och bart naturens ordning – och vi människor har alltid haft altruism eller förmåga att hjälpa andra som en inneboende egenskap, eftersom vi insett, att även den egenskapen har överlevnadsvärde.

Vi har också utvecklat en rätts-stat, eller föreställningen om ett rättvist samhälle, där offer för brott blir kompenserade, och destruktiva eller ”onda” beteenden, som bara bryter ned och förstör samhället undviks. Hedendomen och våra förfäder i Norden insåg det här för länge, länge sen när de talade om rätt och fel, snarare än om ont och gott, och lät även gudarna och makterna i mytens värld vara sammansatta och dubbelbottnade figurer. Loke och jättarna är till exempel inte alltigenom goda, men för den skull inte alltigenom onda heller – det är snarare så att det finns onda handlingar, eller handlingar som genom sina konsekvenser leder till ett dåligt eller ”ont” resultat, likaväl som det finns handlingar, som får goda eller positiva konsekvenser.  Lär er myten om Fenrisulven och dess fängslande, och ni kan kanske dra era egna slutsatser om varför ”ondska” och ”godhet” i den historien inte alls finns…

Asarna uppfostrar Fenrisulven, Lokes avkomma, som Loke fegt överger. Loke begår en moraliskt förkastlig handling medan Asarna tror sig begå en god. De har fel, och misstar sig svårligen, för precis som de som släpper in ”ensamkommande” i sitt eget land, sår de fröet till sin egen undergång och skaffar sig problem så stora, att problemen en gång kommer att ta livet av Oden själv. Tyr begår en handling som är god emot Asarna och kosmos, men ond ur Fenris synpunkt, när han försöker binda vargen, vilket endast lyckas genom svek. Dessutom står det att Vargen ”dräpte sig ur Löding” (eller Ledung) respektive ”Löste sig ur Drome” när Fenrisulven lyckas bräcka två mindre bojor, som man lagt på honom.

Många läsare har helt missat denna väsentliga detalj, för Ledung är ju ett gemensamt flottuppbåd, och Drome eller en Dromund, på grekiska Dromon var ett av de härskepp, som Vikingarna mötte på Medelhavet och Svarta Havet. Vad myten vill säga är att Fenrisulven är en helt asocial individ, en sådan som inte gör sin Värnplikt, utan sviker det övriga samhället, en fredlösing och en ”outlaw” vilket inte alls var en god egenskap, eller något man ivrade för, tvärtom. Nå, Vargen binds så småningom med bojan Gleipner, vilket är en god handling, men Tyr mister sin ena hand, vilket förstås är något i högsta grad ont. Så ligger då ulven bunden till Ragnarök, vilket är något gott ur Midgårds och Asgårds synvinkel, men dåligt för kaosmakterna och Utgård.

Hela tiden ser vi, att ont och gott aldrig blir något absolut, som i kristendomen, utan att goda och dåliga handlingar flätas om varandra och att det förment goda man tror sig utföra ofta leder till något ont, eller omvänt – en förment dålig handling, som att fängsla Fenris, leder i slutändan till något gott, nämligen hela Kosmos fortbestånd. Det här är en mycket mer komplex och realistisk syn på vad som är ont respektive gott än vad kristendomen någonsin kan åstadkomma. De kristna har ett ”drang nach dem absoluten” eller tror i sin enfald, att Ont och Gott skall vara absoluta storheter, utan att förstå att det är relativa begrepp, som aldrig kan uppkomma utom i relation till någonting annat.

En god handling kan aldrig uppstå, utan att det också finns ett objekt för handlingen, dvs någon som är föremål för, till eller åt det goda, och på samma sätt är det naturligtvis med den dåliga, respektive onda eller oönskvärda handlingen. Det behöver man inte vara så vidare slängd i moralfilosofi för att förstå.

Men inte nog med detta. Hans helighet Påven har också gjort ännu fler märkliga uttalanden den senaste veckan, om fosterdiagnostik och ärftliga sjukdomar, till exempel. Påven har jämfört abort med nazism, och förespeglat att alla som är för fri aborträtt är nazister. Han har påstått, att fosterdiagnostik skulle vara som att hyra lejda mördare, helt utan tanke på det livslånga lidande som ärftliga sjukdomar kostar för offret, föräldrar och anhöriga. Istället för att veerka för ett friskare, starkare och mer begåvat människosläkte, vill Katolikerna som vanligt hålla människor nere i smuts, sjukdomar och fattigdom, och de är de allra fattigaste människorna i världens u-länder, där lite eller inga vårdresurser alls finns, som drabbas av hans och katolikernas påhitt. Själv har jag som hedning rakt motsatt åsikt. Jag anser att eugenik och fosterdiagnostik bör tillämpas, för att skapa ett bättre släkte – inte ett svagare och sämre.

I gamla tider satte man ut oönskad eller icke livsduglig avkomma i skogen, men så gör vi inte längre. Nu har vi möjligheten att förebygga lidande och sjukdom via enkla, preventiva åtgärder som inte drabbar någon och som kostar väldigt lite, jämfört med de gigantiska summor hela samhällen skulle åsamkas i form av vårdkostnader, ifall vi lät fler förståndshandikappade och svårt sjuka människor födas – och att testa sina anlag, innan barn ens avlas eller kommer till världen – hur kan man likna det vid mord och nazism ?

Svenska media rapporterar idag hur två Chilenska biskopar avskedats, efter att de gjort sig skyldiga till nyligen avslöjade sexuella övergrepp på minderåriga. Vi har sett mönstret förr. Canada, USA, Australien, Tyskland, Italien, Irland, England, Filippinerna – överallt där katolicismen och kristendomen visar sitt fula tryne – varhelst dessa kristna får inflytande, där sker också ritualiserade övergrepp på barn, i ”guds” och den allsmäktiges namn.

Hur länge skall vi låta katolikerna i vårt land fortsätta, utan att ställa dem inför rätta eller undergå en myndighetsledd undersökning – och varför skall de alls ha statsbidag – för närvarande mer än 6,2 miljoner kronor om året ? Hur kan fanatiska abortmotståndare, djävulstroende och pedofiler alls förenas med en svensk eller nordisk värdegrund ? Förstår ni det, goda medborgare ??

Kring ett vikingatida Vävsvärd från Irland…

26 September i år rapporterade media på Irland om ett ovanligt svärdsfynd, som vid närmare påseende inte alls visade sig vara något vanligt Vikingatida svärd överhuvudtaget. Det är nämligen gjort av trä, men den arkeologiska expertisen har ändå bedömt det som ett ytterst betydelsefullt fynd. Svärdet är heller inte alls någon leksak, om nu någon trodde det, men har tolkats som ett vävsvärd, alltså ett redskap för att slå samman en vikingatida, upprättstående väv med. Liknande fynd har också hittats i Dublins gamla stad, säger The Irish Times, men detta exemplar är i perfekt skick och med utsökta detaljer. Antagligen var det väl en ”fästmansgåva” likt flera senare nordiska träslöjdsarbeten långt in i modern tid.

Fyndet får mig att tänka på Darraljod, ett kväde som finns med i inte mindre än fyra versioner av Njalssagan, och som skildrar en syn, som en man vid namn Dǫrruðr eller Darrad, som inte var nordman utan kom från Katanäs eller Caithness i Skottland fick se, då han tittade in i en liten vävstuga långt ute på en irländsk hed strax före slaget vid Clontarf 23 april 1014, fortfarande ett ytterligt viktigt datum i Irlands historia. Lars Lönnroth, den gamle Lönn-rotaren har översatt kvädet alldeles fel, och satt in flera partier i sin egen översättning med ord som överhuvudtaget inte finns med i originalet, och som inte finns där, men såhär lyder det, i några väsentliga passager:

Sjá’s orpinn vefr
ýta þǫrmum
ok harðkléaðr
hǫfðum manna;
eru dreyrrekin
dǫrr at skǫptum,
járnvarðr yllir,
en ǫrum hrælaðr.
[skulum slá sverðum
sigrvef þenna].

Vad Darrad får se, är nämligen en grupp Valkyrior, som också nämns i Eddan. De sitter och väver med verkliga svärd av metall att slå samman väven med, avhuggna huvuden som vävtyngder, och tarmar som varptrådar för den ödesväv av krig, blod och ond bråd död, som de håller på att väva. Som man förstår, vacklar den anonyme Darrad djupt skakad därifrån, och inser att hårda tider väntar för hela landet, en varning som nog också kan vara på sin plats i nutiden..

Lönnroth översätter helt felaktigt strofens avslutning som ”med våra vapen väver vi död” – men detta är rent ”hittepå” eller ord som han gripit ur tomma luften, och som inte alls står där. Vad det står, däremot är att

Det syns, att vävens varp (orpinn)
är gjord av tarmar, och härklädda mäns (harðkléaðr)
huvuden är vävtyngder (dreyrrekin)
vävbommen är järnskodd (yllir, härav ylletyg, som man alltså vevar upp på en bom)
och åror håller varpen (ladr är en rem, som håller något, jämför ”huvud-la” om hörband på skånska – hrae betyder egentligen lik, död kropp))
med svärd ska vi slå
denna segerväv !”

Valkyriorna, som sitter inne i vävhuset, och som har olika sysslor, presenteras för oss i nästa strof:

Gengr Hildr vefa
ok Hjǫrþrimul,
Sanngríðr, Svipul
sverðum tognum;
skapt mun gnesta,
skjǫldr mun bresta,
mun hjalmgagarr
í hlíf koma.

Hild – vars namn betyder strid – går att väva, och Hjortrimul (Jor betyder häst, alltså ”den hästtrimmande”) – inte alls ”svärdskämpe” som Lönnroth löjligt nog hasplar ur sig på Wikipedia – valkyrior är kvinnor, inte män) Sanngrid och Svipul (Grid betyder skydd, värn, frid och är ett i Asatron centralt begrepp, vilket Wikipedia helt missar – Svipul eller den svepande är ett bra namn för en långhårig kvinna, som sveper med håret, om hon inte är ”svepningen”, alltså den sista skrud man bär i döden) har tagit till svärden, skaft månde gnistra, sköldar må brista, månde hjälmkrossarn (alltså en stridsyxa, likt Danyxorna jag skrivit om tidigare) i liv komma.

När Valkyriorna vävt färdigt sin väv, sliter de sönder den och behåller varsin bit – sex rider iväg åt söder, och sex åt norr, och så är blodsväven färdig, inför det stora slag som snart ska tima..

 

Darrad betyder också bågsträng, inte spjutskaft (ett spjutskaft skälver knappast, om det är väl gjort, men det gör bågsträngar, som vi alla vet) och år 2007 fanns det en arkeolog vid namn Kristina Svensson, som utan belägg ur fynd trodde, att riktiga Gydjor inom Asatron skulle ha suttit och utövat någotslags vävd magi, ungefär som Nornorna, innan större slag i Norden. Men allt sådant är tomma spekulationer, och inget som finns belagt i Asatrons värld, varesig förr eller senare.

Vad som däremot är sant, är att Darraljod är en mycket gammal hednisk dikt, mycket äldre än Njals Saga, och kanske skapad långt, långt innan slaget vid Clontarf verkligen stod, ja kanske redan på 6-700 talet, eftersom goteerkungen Ermanarik också nämns i kvädet, och ”vävsvärd” av trä fanns, redan på folkvandringstiden.

Vad man skrev ned på Island, hände också långt långt tidigare, och även idag, när vårt land utan en fungerande Regering går emot en allt osäkrare framtid, är det värt att erinra sig kvädets ord…

Hedendomen är den näst största Livsåskådningen på Island…

Också på Island ökar hedendomen och Asatron, samtidigt som Kristendomen minskar i betydelse. Den sk ”Tjödkirkjun” eller Folkkyrkan, som alla Islänningar tvingats med i, är inte lika populär som förut, och andelen som går ur, och som inte längre vill ha med kristendomen att göra, ökar år från år.

Allt detta enligt en ny rapport från Tjödskrá Islands, eller den Isländska Folkbokföringsmyndigheten, som kom ut den 17 September.

Utvecklingen på Island är med andra ord likadan som i alla de andra Nordiska länderna. Kristendomen avtar, och Hedendomen ökar i betydelse. Precis som oss har Islänningarna lidit under hundratals år av religiöst och monoteistiskt förtryck, då det inte var tillåtet för någon enda människa att tro på något annat än ökenreligionernas JHVH, Allah eller ”Gud”. Nu äntligen rämnar hela denna vrångbild av universum, och människor kan börja leva och andas i andligt hänseende. Islänningarna vänder åter till sin egen Nordiska kultur, och vänder Monoteismen ryggen.

År 2006 blev det stort rabalder i Världspressen, då det visade sig att 47 % av Islänningarna trodde på Huldufolk, eller förfädernas andar i landskapet. Det Isländska Asatrufelagid, som är mycket liberalt, och kanske delvis också ett politiskt samfund, organiserade 1,1 % av befolkningen den 1 December i år, men hela 20,5 % av Islänningarna ville inte uppge vad de tror på, eller svarade de statliga myndigheterna att de inte hade någon religion alls, och det är nog mycket sannolikt att anta, att en betydligt större andel av Islands befolkning faktiskt ÄR Asatrogen än den som vill erkänna det, och organisera sig.

Andelen medlemmar i den protestantiska ”Folkkyrkan” har minskat med 0,8% sedan December 2017, och är nu nere i 59,4 % – alltså bara obetydligt fler än i Sverige. Sorgligt nog växer Katolicismen på Island, vilket innebär en radikalisering av kristendomen bort emot dess allra värsta avarter, och katolikerna har nu tagit över 4,3 % av befolkningen, en skrämmande utveckling som alla god Protestanter borde ingripa emot. Övriga frikyrkor har fängslat ungefär 4 % av befolkningen och stängt in dem i den kristna lärans förlamande tvångströja. Att ett stolt och modigt folk låter sig behandlas så illa, är verkligen tragiskt. Islam – den farligaste och mest fanatiska av ökenreligionerna – är än så länge föga spridd på Island, och har lika lite något mandat där som i Sverige, även om det lär finnas en moské i Reykjavik.

Det första Asatrogna Gudahovet på Island, som skulle ha blivit fullbordat i sommar, Juli 20118 – har nu skjutits på framtiden, och även om man kanske inte skall spekulera över orsakerna – designen är mycket modern, och bygget har varit förenat med många konstruktionsproblem. Hilmar Örn Hilmarsson, Asatrufelagids Allsherjargodi, sade i en intervju från förra året att Gudahovet var tänkt att bli minst lika imponerande och mäktigt som Hallgrimskirkja, den katedral som alltför länge tillåtits dominera stora delar av stadslandskapet i Reykjavik.

Man ska inte spekulera, men det kan misstänkas att Zuisterna, ett samfund som startades av det Isländska Piratpartiet, med sikte på att roffa åt sig av en stor andel av de bidrag, som det Isländska Alltinget betalar ut åt olika kyrkor och samfund enligt Isländsk lag, kanske var en ”kristen kupp” bakom de Asatroendes rygg. Dessa omfattar nu cirka 1900 personer, men det är inte ens en halv procent av Islands befolkning – antalet organiserade Asatroende är minst 3400 – och eftersom Zuisterna påstår sig vara anhängare av den fornsumeriska religionen, som aldrig någonsin haft hemortsrätt på Island, kan de räknas som hedningar och goda polyteister de också – och Monoteisterna minskar stadigt i antal…

 

Hedniska Tankars Runkurs (del 8) – Hagal-runan

Om det nu verkligen är sant, som många gestaltpsykologer och andra hävdar, att siffran sju faktiskt råkar vara ”hårdkodad” in i människohjärnan och nervsystemet, så kan man ju undra vad siffran åtta i så fall har för symbolisk betydelse. Sju-talet har – som vi sett – i massor av kulturer världen över ansetts stå för glädje och harmoni, inte bara i den Nordiska. Symbollexikon och listor över hur människor associerar olika begrepp med varann verkar vara ganska eniga också ifråga om åtta-talet, som i Utharken eller det ursprungliga sättet att använda den 24-typiga äldre runraden står för Hagal-runan, som på gotiska hette Hagalaz och kommer ur samma indoeuropeiska ordrot som det svenska ordet för hagelkorn.

Hagal-runan tecknades ursprungligen på det här viset, och har alltid fått ljudvärdet H, även om den från 700-talet och framåt också kunde ha två ”bistavar” eller mittstreck. Ganska tidigt övergick man emellertid redan på 800-talet att teckna den som bilden nedan visar, och det utseendet har den sedan behållit genom århundradena – en enkel bild av en snöstjärna eller ett hagelkorn, låt vara bildad genom sex och inte åtta stavar…

 

Också vinterleder genom svenska fjällen och andra enkla ideogram, har genom åren antagit Hagal-runans form. Åtta-talet har alltid stått för det översinnliga, kosmos eller världsalltet, universum som helhet, och kanske är det inte så konstigt att nordborna såg himlens hagel eller den sakta fallande snön, som dalar ned ur evigheten som en symbol för detta. Med Hagal slutar också den första aetten eller åtta-talet i runraden, och talet åtta kan också anses vara bildat ur 2 x 4 = 8, alltså konfliktens eller dualitetens tvåtal, gånger materiens fyrtal – och om man så vill alltså något som står i kontrast till det vanliga materiella, och som pekar emot en övergång till något annat.

Om Ur-runan står för skapelsen och gnistan i Ginnungagap, står hagalrunan eller hagelkornet för själva kylan, frosten och nifelheims krafter. Snöfallet kan också ses som en symbol för en plötslig förändring, övergången från ett tillstånd till ett annat, och runan har också ansetts stå för Heimdall själv, väktaren vid Bifrost, eftersom han också markerar övergången från Midgård till Asgård.

Hagal-runans symmetri användes också för bindrunor, som vi har överallt omkring oss, också i såpass påstått ”moderna” företeelser som företagssymbolen för ”Bluetooth” eller Blåtand

Vi har fyra väderstreck, plus fyra kardinala riktningar på kompassen, alltså NÖ, NV, SV och SÖ. På sjön räknar man åtta glas – sen börjar man om igen, och ett vanligt dygn om 24 timmar låter sig enkelt och behändigt delas upp i tre 8-timmarspass. Nästan alla arméer på jorden har funnit att åtta man är en bra gruppstorlek, som lätt låter sig delas upp i två patruller om 4 man vardera, eller 4 stycken 2-manna par som kan bevaka en plats i 4 riktningar. Redan Romarnas Contuberia eller Tältgrupp, den minsta enheten i deras Centuria om 10 contuberior, byggde på detta.

Symmetrin i Hagal-tecknet bildar också grund för många heraldiska symboler…

I Runatal Hávamáls säger Oden själv att ”Den åttonde jag kan, som för alla är lämplig att lära; när hat uppstår bland hövdings söner, jag botar det brått. ” vilket syftar på Hagals magiska betydelse – att peka emot en högre ordning, enhet och organisation, vars like inte finns på denna jorden.

Hagal-runan har överallt använts för att antyda kosmisk symmetri, jämvikt och en rättvis fördelning.. Här nedan planen till Aggersborg, Harald Blåtands väldiga fästning på Jylland…

Runmagiker som Edred Thorson och andra såg på 1960-talet Hagal-runan som en symbol för urjätten Ymer, och ett tecken, ur vilka alla andra runor kunde tecknas, och såg i den ett tecken för balans, pågående skapelse, pånyttfödelse, vilket kanske också syns i Tyr-runan (som är den sextonde, eller två gånger två gånger fyra) och Fä-runan, som ju är tre gånger åtta, eller om man så vill två gånger två gånger två gånger tre – dualismens tvåtal, kombinerat med tretalet på ett nytt och oväntat sätt.

Hagal liknas i det isländska runpoemet vid en skur av is och snö, och är ”snaka sotr” eller  ”ormars sjukdom” eller det ondas fördrivande, en överraskning, likt Heimdals stöt i Gjallarhornet, en uppvaknandets eller varför inte kallduschens kraft, som överfaller människan – kanske både i form av obehagliga eller oväntade överraskningar och omvälvningar.

 

Freja Ashwynn har menat, att Hagla-Runan också är den första av Hels runor, och att även Naud – den nionde runan och den tionde – Is-runan hör till hennes mörka områden. Hon kopplar också Ord, det förflutnas Norna, till Hagel, men om Hachel, högtyskans ord för Hagel verkligen skulle vara närbesläktat med hagzissa, det urgermanska ordet för häxa eller den som sitter på en ”hage” eller ett stängsel (jämför den äldre Västgötalagens ord om att ”sitta på en fållgrind då båda var jämnskiftade, natt som dag”, alltså dagjämningspunkterna, en annan av årets stora övergångstider) vill jag sjäv låta vara osagt, då det inte går att etymologiskt motivera en sådan härledning fullt ut.

Men vore det så,  kan Hagal-runan faktiskt också symbolisera både häxor, Gullveig eller den allra första häxan, och mycket annat. Hon som blev ”tre gånger bränd i den höges hall” och tre gånger sårad med spjut eller stavar – Hagel-runans form består också mycket riktigt av tre korslagda stavar och vädermagi – just häxors förmåga att framkalla stormbyar, snö och hagel – som Torgerd Hörgabrud och Irpa, Håkon Jarls båda trolldomsdiser – gjorde runan till särskilt verksam inom vädermagi, efter vad man trodde.

”Stadhagalder” för Hagal-runan har tolkats som hagelkornets virvlande dans genom luften…

 

Omvänt kan Hagel-runan tolkas som två Jalkr-runor vända uppåt och nedåt, och det har gjort att man ännu ser den som ett skyddstecken eller bomärke på korsvirkeshus i Tyskland och Hollan, eftersom jalkr eller älgrunan med talet tolv ju har stått för styrka och beskydd.

I viss runskrift har Hagel-runan också använts som en punkt, eller ett skiljetecken, vilket är logiskt med tanke på dess särskiljande betydelse – och även som skyddsruna kan den alltså vara verksam. Den fungerar också som bindruna, och ristad på föremål har den kanske använts för att bevara, eller markera en önskan om fortbestånd, vintern ut, eftersom hagel som sagt oftast associerats med köld och vinter, vilket upprepas i alla rundikter vi känner till, både dem från Norge, Island och de Brittiska öarna.

”I vårt missnöjes vinter” – Håll den HEDNISKA Hammaren Högt !

Mitt folk,
det finns mera att bära i hand
än en bräddfull Egyptisk gryta.
Det är bättre den grytan rämnar itu
än att levande hjärtan förrostar.

Och intet folk får bli mer än du
– DET är målet, vad än det kostar

– Verner von Heidenstam, svensk nobelpristagare
(ur dikten ”Åkallan och Löfte” – Invocation and Promise)

Our voice is not afraid of any other voice
But our differences are differences –
Not Empathy !
(We Need a new unity !)”

– Milan Fras, från Sången ”Regime of Coincidence,
State of Gravity (Laibach, 1992)

First, they ignore you.
Then they laugh at you.
Then, they fight you.
Then You win…”

– Yttrande tillskrivet Mahatma Gandhi, ehuru osäkert.

 

Igår var det den dag, som brukar benämnas Friggetunglet eller Friggs nedan i den gamla svenska månkalendern. Tekniske Johansson, min gamle vän och kollega, upplyste mig om fenomenet för många år sedan, då han delgav mig hans egna Värmländska traditioner. Igår var också den dag, som benämns Asatrons dag – den Nionde dagen i den Nionde månaden – och som med tanke på Naud-runans och det stora Odenstalets betydelse – för nio är Odens och ödets tal – firas av Asatroende över hela Världen, och som alltjämnt utgör en viktig helgdag för oss. Slutligen var det också Valdagen i Landet Löfvén, ett land som en gång var Sverige, men som nu mest blivit en dålig parodi på sig själv, och ett Folkhem statt i kaos och sönderfall.

 

Många rapporter om uppenbart Valfusk och växande politiskt våld har nått oss under gårdagen och de senaste dagarna. Från Växjö rapporterades det om hur Socialdemokrater där i samarbete med extrema islamister spritt ut mycket grova lögner om andra partier på arabiska.

I Botkyrka utanför Stockholm ertappades en Miljöpartistisk islamist på bar gärning, när han försökt ”sälja” röster till Moderaterna till förmån för ett gigantiskt moskébygge, finansierat från Saudi-Arabien.

Från Dals-Långed rapporteras om hur en Socialdemokratisk politiker ska ha ”hjälpt” ett stort antal personer att rösta på just hans parti. Händelsen är nu polisanmäld, och räknas som otillbörlig valpåverkan.

Över hela Sverige har det också rapporterats om ett stort antal incidenter, där Socialdemokrater, ”hjälpt” ”bussat” eller ”skjutsat” in utländska medborgare, senildementa och förståndshandikappade personer till vallokalerna, naturligtvis under den förutsättningen, att alla dessa skulle rösta på ”rätt” parti.

Valsedlar för andra partier har på ett mystiskt sätt ”försvunnit” från Vallokalerna, och blanka valsedlar med påskrift för de ”försvunna” partierna har ogiltigförklarats.

Tusentals röstkort uppges ha ”försvunnit” eller delats ut till helt fel adress via Postnords försorg. Jag har själv sett minst fyra artiklar idag som berättar hur många etniska svenskar fått sin identitet ”kapad”, och hur de kommit till Vallokalerna med ID-kort och röstkort i handen, men ändå nekats rösta. Allt detta påstås bero på ”slarv i vallokalerna” samtidigt som det finns många berättelser om hur valförrättare upprätt direkt partiskt mot vissa partier, och försökt slänga valsedlar som avgetts på ”fel” parti…

Till och med Statstelevisionen SVT erkänner att systematiska sabotage och organiserat valfusk förekommitValobservatörer från den internationella Demokratiorganisationen OSSE – som annars bara bevakat val i länder som Ryssland, Moldavien, Rumänien, Ukraina och därmed jämförbara stater, konstaterar att det svenska valet 2018 varit det mest odemokratiska val de någonsin sett, och har offentligt – inför SVT:s kameror – delgett sina berättigade farhågor om den svenska demokratins framtid.

Här och där har spekulationerna om valfusk även gått till överdrift, enligt min mening. Man har påstått, att den ”överbelastningsattack” som inträffade, när Valmyndighetens sajt på https://val.se oförklarligt ”gick ned” under söndagskvällen skulle ha berott på organiserat fusk, och att ”beviset” för detta var att ett visst parti låg på ca 23 % av röstetalet före det ”mystiska” avbrottet (SVT:s programledare uppmanade i sin valvaka – som sågs av miljontals svenskar – alla tittare att besöka sajten – detta var knappast något ”konstigt” – oerhört mycket fulare var i så fall när Statsminister Löfvén själv, flitigt ackompanjerad av den radikala kommunisten Rosanna Dinamarca hela kvällen skällde samma parti för att vara ”nazistiskt”) och sedan plötsligt redovisade siffror kring 17 % strax efteråt. Själv tror jag knappast man behöver genomföra valfusk med så grova och närmast pinsamt övertydliga medel – och väljarna, media och internationella observatörer kan ju ändå kontrollera valsiffrorna i efterhand, så att någon medveten ”justering” från Statstelevisionens eller Myndigheternas sida skett, tror jag knappast är sannolikt.

Jimmy Åkesson utropade sig själv i kraft av SD:s nya vågmästarroll till ”Valets vinnare” under söndagsnattens valvaka, fast ingenting kunde vara felaktigare.

Makten tillhör Akbar Annie, kvinnan som med sin organiserade Lööf Sharia förklarat, att mer än 30 miljoner muslimska invandrare skall tas hit under den kommande mandatperioden, och att svenskarna skall göras till en etnisk minoritet i sitt eget land, vilket samma Akbar Annie Lööf anser är ”medmänskligt” och en ”vision för Sverige” som hon säger.

Om Centerpartiet byter sida, och går med i en koalition med Kommunister, Socialdemokrater och Miljöpartister – vilket framstår som mycket sannolikt – flera insatta bedömare talar redan på ledarsidorna om Lööfs ”kappvänderi”  – så når denna koalition plötsligt 175 mandat, trots att den bara har 49,2 % av de avgivna rösterna.

På samma sätt har faktiskt SD samt de övriga av Alliansens partier faktiskt 50,8 % av det totala röstetalet (kontrollera själv hos Valmyndigheten, om ni inte tror mig ! ) men de får ÄNDÅ bara 174 mandat, på grund av hur orättvist och uppenbart partiskt mandatreglerna är satta..

Inget vidare valfusk behövs, för redan själva valsystemet i sig garanterar, att det blir uppgjort på förhand.

Detta är ANNIE AKBAR ! Snart införs LÖÖF SHARIA ! Sieg Heil, lilla svenska, Inshalla, lille svensk !

I år förklarades på något mystiskt sätt inte mindre än 79 193 avgivna röster som ogiltiga. Detta var drygt 1,2 % av den totala röstesumman, och det är inte oväsentligt för valets utgång, eftersom det är mycket jämnt mellan blocken. Som alla goda medborgare kan misstänka, är det framförallt här det valfusk som OSSE redan konstaterat, antagligen sattes in – och inte alls under SVT:s valvaka. Under 2014 års riksdagsval däremot, ogiltigförklarades enbart ca 56 000 röster – ni kan själva kontrollera om ni inte tror mig.

Dessutom var valdeltagandet 2014 så högt som 85, 1 %, medan det i år bara uppgick till 84,4 % – inte mindre än 15,6 % av de röstberättigade röstade alltså inte – mycket ofta kanske för att de gett upp allt hopp om rättvisa – framförallt bland etniska svenskar – som aktivt missgynnas av C, S, MP och flera partier – har ”valtröttheten” och rädslan för det ökade politiska våldet och den ständigt närvarande ”rasist-stämpeln” varit stor.

 

Som ett resultat av S och C:s ”hatpolitik” blir allt fler och fler politiker med etniskt svensk bakgrund angripna i det offentliga, och på öppen gata. Det politiska våldet sprider sig i Landet Löfvén… Ann Heberlein, till exempel, kandiderade för (M) men blev ändå kallad ”rasist” osv…

 

Mycket kan hända ännu, men det är mycket mer sannolikt att ”Akbar Annie” tar tillbaka sina ord om att aldrig bli stödparti till S, än att hon sätter sig i en regering som består av de borgerliga partierna, plus SD – vilken faktiskt skulle få 201 mandat – och därmed kunna ge vårt land och folk vad det länge saknat, alltså en politiskt stabil, Sverigevänlig majoritetsregering, och inte en ständigt vacklande, svag minoritet, som styr helt utan att representera något folkflertal.

Ni ska se, goda medborgare. Oavsett vilka märkliga koalitioner som nu kan uppstå, har vi inte mycket hopp – mer än att uthärda fyra nya år av riots, bildbränder, gruppvåldtäkter på svenska kvinnor, hat, ”ensamkommande” brottslingar, växande kriminalitet och politiska slagsmål – överallt i Sverige, överallt i hela samhället.

 

En liten VARNING till herrarna och damerna i Nomenklaturan… FOLKET ser vad ni gör ! INSTANT KARMA IS GONNA GET YOU !!

Nomenklaturans problem är däremot – som alltid – att det politiska våldet snart kan slå tillbaks emot den själv – och att hela våldsspiralen kan dra samhället med sig in i en avgrund, som hotar att förgöra det inifrån. Nu är det nog inte alls läge att vara alarmist, eftersom svenskarna är ett mycket trögtänkt och trögrörligt folk, men till slut kommer opinionen ändå vakna – och nyval kan mycket väl dyka upp på horisonten, även om dessa fyra skräckens år som kanske kommer bara börjat…

Idag har det också framkommit fler dokument, som visar att den sk ”Broderskapsrörelsen” inom Socialdemokraterna – numera omdöpt till ”Tro & Solidaritet” redan före 2014 års val planerade, att grunda ett nätverk av självständiga muslimska celler inuti Sverige, med uppgift att sprida Islam över landet.

Vi har redan sett hur dessa celler varit aktiva i Växjö, i Botkyrka och på många andra platser, där valfusk till förmån för ökad islam redan förekommit.

Frågan är väl om KD, med sin ovanligt falska partiledare Ebba Busch Thor är så mycket bättre. Det mest skrämmande av allt med det senaste valet, är att det nu sitter partier med mer än 6.4 % väljarstöd och öppet argumenterar för att det ska vara ”ren ökenlitteratur” som Bibeln och Koranen som ska vara det styrande i Svensk politik.

Själv anser jag att religiösa partier borde vara totalförbjudet, och att sådana organisationer inte har i Sveriges Riksdag att göra.

 

Överallt ser vi hur våldet emot etniska svenskar och svenskor växer i samhället… Och de skyldigas identitet är väl känd…

Själv tror jag som bekant på det jag alltid kallat Fredligt Civilmotstånd, och ett Kulturbärande från oss svenskar. Hednisk Satygraha, kanske vi skulle kalla det med ett annat ord. Jag tror att många av oss inte kommer acceptera att låta oss toppridas av Akbar Annie, Stefan Löfvén och den både djupt rasistiska och mycket farliga ideologi de representerar.

Satygrahas och Asarnas väg står alltid öppen, men det är få som ens varseblivit den…

Otrampad ligger visdomens och fridens väg. Men fler och fler kommer att vandra på den…

Från Stenar Sonnevang – en av grundarna av Nordiska Asa Samfundet – har idag influtit följande kommuniké. Även om han – som väl även jag – är upprörd över det politiska fusk, det schackrande och fula manövrerande som vi ser omkring oss – ger vi inte tappt – och undviker att ta någon särskild ställning för något enskilt parti.

Så mina vänner var valet i Sverige över för den här gången. Kanske kan det bli ett omval.. kanske inte.
Det är för mig förvånande hur ALLA undersökningar skulle ha så fel precis in på själva valdagen.
Jag är övertygad om att det har genomförts avancerat valfusk. Kanske även inne på val.se. Att deras maskiner/servers skulle krascha och enbart kunna rapportera till SVT känns mer än en slump. Jag tror inte på slumpen. Jag har arbetat som valförrättare och vet att systemet inte är perfekt. Fler bör skriva upp sig och agera valförrättare för att säkerställa att det inte myglas i vallokaler.

Så nu mer än någonsin känner jag att jag kommer arbeta hårdare för Asa-samfundet. Inte som en politisk kraft då vi är opolitiska. Men som en kultur och traditionsbärare. Att bevara och stärka vår tro och kultur, att bevara våra seder och bruk. Allt detta kommer bli viktigare under dom närmsta åren då jag känner att polariseringen och splittringen i samhället kommer öka kraftigt.

Är ni inte redan medlemmar så gå med i Nordiska Asa-samfundet.
Vi hjälps nu åt, mer än någonsin, att bevara vår nordiska kultur, vårt nordiska synsätt. Tillsammans. Vi bär vår egen kultur. Vi måste vara dom som värnar vår egen kultur, tro, arv, traditioner och ursprung.
Ingen annan gör det åt oss!

Håll hammaren högt Fränder och Fränkor
HELL!

  • Stenar Sonnevang, 2018-09-10

Jag vet att många etniska svenskar därute oroar sig för vårt lands framtid – liksom Stenar, och var det ska bli av oss – men kanhända måste det bli värre ett tag, innan det slutligen kan bli bättre.I elfte timmen få de svenske hjälpen” säger att gammalt ordspråk, och det har aldrig varit mer aktuellt än nu. Ändå ser jag själv emot framtiden med tillförsikt, för både förnuftet självt och gudarna kommer slutligen stå på vår sida.

God moral och etik – frånvaro av politiskt våld – medborgarsinne, ansvarstagande. Allt det, som våra politiker och styrande saknar.

Tor Hjälpe och Vige !

Vi ska bära våra TORSHAMMARE högt – och höja våra röster över slagorden, över rasisternas skränande, över de falska stämplar som trycks in i pannan på oss.

Vår väg går inte emot en missnöjets vinter, men Makternas väg emot en ny vår.

VID SLUTET, STÅR SEGERN !!

I det ”Könsdysforiska” Dagis-Landet under Herr Fridolins vana styre (sk Van-styre)

Det finns en hemsk och mycket svårbehandlad sjukdom som heter ADHD-HBTQB eller såkallad ”Könsdysfori” som Vårdguiden eller Socialstyrelsen kallar den.

I många fall kan sånt här röra sig om PSYKISK OHÄLSA visar den senaste forskningen…

Ett slags svårförklarlig längtan att göra sig själv till bög, fjolla, transa och flata, eller rent allmänt pervers och dum i huvudet på andra sätt. Sjukdomen drabbar allt fler och fler svenskar, också i vuxen ålder, och i vissa fall är den närmast obotlig, samtidigt som den orsakar allt större och större kostnader för samhället. Alternativmediat ”Svegot” påstår att den har nått en närmast explosionsartad ökning bland unga i Sverige, en hemsk tendens som också Svenska Dagbladet faktiskt bekräftar.

Undersökningar, Utredningar osv av de här underliga personerna drar med sig skenande kostnader för hela vårdapparaten. I många fall handlar det om inbillade problem, som är orsakade av identitetskriser, neuroser eller helt enkelt ett förfärligt dåligt självförtroende hos de drabbade, som felaktigt tror att de skulle kunna ”hela” eller hjälpa sig själva genom att ”komma ut ur garderoben” på olika sätt, och bygga upp en ny absurd identitet, där de får uppföra sig i stort sett som de vill, eller som omogna barn. Svegot erfar att grupptryck, eller ett växande behov att framställa sig själv som ”udda” spelar roll för dagens tonåringar, som sugs in i ett alltmer onaturligt, människofrämmande levnadssätt.

Nej, den välfriserade Överläkaren Fru Frisén har inte friserat siffrorna i jakten på ett ”klipp” för mera forskningsanslag…

Överläkare Louise Frisén vid Barn och Ungdoms-Psykiatrin i Stockholm säger till Svenska Dagbladet att man sett en hundraprocentig ökning av personer med den här sortens problem varje år sen 2013. År efter år – och siffrorna fördubblas alltså årligen – vad beror allt detta på ? Hon säger själv att hon ”inte vet” liksom den Moderate Partiledaren inför gruppvåldtäkterna.

Allt fler barn och vuxna upplever att det kön som de tilldelades vid födseln inte stämmer överens med hur de uppfattar sig själva – ett tillstånd som kallas könsdysfori. Vissa vill ha könsbekräftade behandling för att likna ett annat kön än det som registrerades på BB. Andra upplever att de varken är män eller kvinnor, utan har en så kallad icke-binär könsidentitet. — — – Någonting har hänt, men vi vet inte säkert vad. Det kan vara biologiska, psykologiska eller sociologiska orsaker som ligger bakom ökningen – eller en kombination av dessa, säger Louise Frisén, överläkare vid teamet som utreder barn och unga upp till 18 år. — —

Tre fjärdedelar av de unga patienterna är flickor som upplever sig som pojkar. Yngsta personen som utretts var 5 år gammal, men majoriteten är i övre tonåren.

Ett dilemma när det gäller behandlingen av unga är att studier visat att bara mellan 20 och 37 procent av de förpubertala barn som uppfyller diagnoskriterier för könsdysfori håller fast vid sin önskan att genomgå könsbekräftade behandling efter puberteten.

– De unga som kommer till oss vill verkligen förändra sina kroppar. Men vi behöver vara noggranna i våra bedömningar och undviker helst oåterkalleliga kroppsförändringar. I många fall erbjuder vi istället så kallade stopphormoner som tillfälligt pausar pubertetsutvecklingen och förlänger betänketiden, säger Louise Frisén.

– SvD 22 Juli 2018

Onödiga hormonbehandlingar, plastikoperationer och ”könskorrigerande” kirurgi är mycket dyrt för samhället, samtidigt som det bara tjänar till att tillfredsställa de här personernas fåfänga önskan att ”bli någon annan” – som de flesta av dem – eller i alla fall 60-70 % – helt ger upp inom några år…

Och hur uppstår dessa psykiska sjukdomar – för det är ju faktiskt tillstånd, som kräver psykiatrisk vård det handlar om... Människor blir olyckliga, och måste söka hjälp i en aldrig tidigare sedd omfattning – detta kan ju helt enkelt inte vara nyttigt eller bra för någon, samtidigt som forskningen nu står helt utan svar i frågan, efter vad man påstår…

Den kristna tidningen ”Världen Idag” hade idag ett intressant reportage från ett sk ”Genus-Dagis” i Sydsverige, enligt ej bekräftade uppgifter placerat i Hylte, där sk ”fornsedare” ofta synts till…

Barnen där har förbjudits att läsa ”farliga” böcker som Emil i Lönneberga eller Pippi Långstrump, eftersom de kan ”förstärka köns-identiteten” och Disney-filmer, tecknat och nästan all barnlitteratur utom den ”politiskt korrekta” har också belagts med totalförbud.

När Anna* började arbeta på en sydsvensk förskola för omkring två år sedan höll hon på att få en chock. En flicka hade kommit fram till henne och visat sin tröja med en fjäril på, varpå Anna hade sagt: ”Oj, vad fin!”. Men det skulle hon inte ha sagt. Genast kom en av de andra pedagogerna fram till henne och sade att man inte får säga till barnen att något de har på sig är fint, eller att de är söta.

— —

När hon sade ”han” eller ”hon” om barnen fick hon nya bannor.

– ”Du får inte könsbestämma barnen. Vi säger hen”, sade min kollega, berättar Anna.

Detta märktes även när Anna skulle läsa böcker för barnen. Personalen hade tagit Tipp-Ex och strukit över alla ”han” och ”hon” och i stället skrivit dit ett ”hen”.

Hur ska vi någonsin kunna göra friska, starka och livsdugliga medborgare av alla dessa kacklande små ”hens” ??

Bokhyllorna på förskolan har nu i stället fyllts med barnböcker med teman som transsexualitet och homosexualitet, berättar Anna.

Barnen på avdelningen som Anna arbetar på är tre–fyra år, men även när hon hoppade in på förskolans småbarnsavdelning märkte hon av det normkritiska tänket.

– Ett–två-åringarna satt i en ring medan pedagogerna berättade att en flicka kan bli kär i en flicka och en pojke i en pojke. Sedan fick några av barnen frågan: ”Vem är du kär i?”. En liten pojke såg helt förvirrad ut och sa sedan ”mitt lego”, berättar Anna.

Apropå lego så är det en av de leksaker som, enligt Anna, accepteras på hennes avdelning. Dockor har det inte funnits så länge hon har arbetat där, och nyligen åkte också bilarna och tågen ut, säger hon.

Något som finns kvar är utklädningskläderna. En dag var det en pojke som hade tagit på sig en brandmansdräkt, berättar Anna.

”Du vet väl att du kan ta på dig klänning om du vill?” kom då en av pedagogerna och sade, enligt Anna.

”Men jag vill inte ha klänning, jag vill ha på mig det här”, ska pojken ha svarat.

”Men du vet att du får ha klänning?” fortsatte pedagogen, berättar Anna.

Till och med 1- och 2-åringar skall alltså utsättas för ”lektioner i kärlek” – ett begrepp som i de flesta fall helt saknar relevans för dem, därför att såpass unga barn inte kan fungera som sexuellt aktiva vuxna, eller göra den sortens medvetna val, som ingår i vuxnas relationer. Barnen drillas till att bli lydiga transvestiter, och små pojkar får inte ha någon som helst form av manliga ideal eller förebilder – vilket sannolikt kommer att förstöra hela deras självbild.

Viljan att göra rätt för sig. Viljan att tjäna sitt eget land och att arbeta hårt. I alla tider en verksam manlig förebild, som hjälpt hela länder att komma på fötter efter krig och katastrofer…

 

Denna sommar har just brandmän stått i fokus för hela Sveriges uppmärksamhet, och att en ung pojke ser en framtid, där han också kan hjälpa till och uträtta något, är väl bara riktigt, klokt och sunt. Vilka pojkar har väl inte drömt om att bli brandmän, lokförare eller poliser som små ? Men – inte för dessa genus- eller rättare sagt anus-pedagoger, med sin PK-agenda..

Hajar du det nya PK-tugget ? Nu skall till och med barnen indoktrineras…

”Christian Belittlement” – Också de nordiska myterna och vår egen kultur ”görs ned” och förfulas. Manliga förebilder får inte finnas…

Jag fortsätter att citera, från den kristna dagstidningen – som levererat en mycket intressant läsning, även för mig som hedning:

– En dag sade jag: ”Din mamma är här” till en pojke. ”Jag är inte deras mamma, jag är förälder”, sade mamman.

Anna förklarar att personalen inte får säga ”mamma och pappa”, utan ska säga ”förälder” eftersom ett barn kan ha två vårdnadshavare av samma kön. — –Anna berättar att hon sedan fick reda på att denna kvinna inte lät sina barn kalla henne för ”mamma”, utan ville att de skulle säga ”mappa”. Det är dock inte alla föräldrar på förskolan som har sådana regler. Många av föräldrarna vet i själva verket inte hur genomsyrad verksamheten är av genusteorier, tror Anna.

Hon berättar att ord som ”snögubbe” och ”jultomte” inte får användas, utan har bytts ut till könsneutrala ord. — — – En dag kom en treårig flicka fram till mig och sade: ”I dag är jag en pojke.” Nästan ett år senare, precis innan sommarledigheten, kom hon fram till mig och viskade oroligt i mitt öra: ”Är jag en pojke eller flicka?” Anna struntade i alla direktiv och sade bestämt: ”Du är en flicka”.

– Jag kan inte följa de där reglerna. Jag kan bara inte det. De går emot allt jag vet.

Visst kan man skratta åt alla dessa totalt verklighetsfrämmande anus- och genus-teoretiker, men sanningen är att de gör våra barn mycket, mycket illa. Människor blir osäkra på sin läggning och identitet. De görs till svaga, ofärdiga och lätt-dompterade vuxna, som lydigt sväljer allt sjukt tankegods, som deras Miljöpartistiska herrar sätter framför näsan på dem.

Och i många fall slutar det – som vi sett – med fullt utvecklad ADHD-HBTQB i vuxen ålder – och en vistelse på dårhuset, könskliniken eller hos psykiatrikern…

När gör vi SLUT på det gröna och röda kacklet, avslöjar ”Herr Fridolin” och hela Hönsgården ?

Det finns en väg ut ur galenskapen. Det finns trots allt många sunda och friska föräldrar här i landet, som vägrar låta sig dompteras av makthavarna, och som inte sjunger med i den eviga hen-trallen. Många har blivit hedningar, helt enkelt – och de vet att det inte finns något tredje kön, rent biologiskt – eftersom kön faktiskt är en biologisk realitet, och inte alls en ”social konstruktion” som många hävdar. Visst – naturen är töjbar, och vissa missbildningar eller förvillelser (som Hjalmar Söderberg sa) kommer kanske alltid att uppstå, men det går inte att komma ifrån att människan som djurart är indelad i kvinnor respektive män, och att det INTE finns något biologiskt tredje.

Kärleken och livet fungerar bäst, när kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Allt annat ger ingen frisk och sund avkomma…

Hur ska vi annars kunna bygga upp stabila och kärleksfulla familjer som låter nästa generation nå styrka och frihet ??

Hedendomen och Asatron har svaret. För något årtionde sedan fanns det en norsk-amerikansk filosof vid namn Robert Bly, som skrev en på sin tid mycket läst bok som hette ”Järn-Hans” efter en gammal tysk folksaga.

Robert Bly menade att hela vår kulturkrets – den Europeiska, västeerländska kulturen löpte stor risk att infantiliseras och försvagas, just därför att samhället inte tillät starka manliga och kvinnliga förebilder. Utan att förstå moderskapet, till exempel, så fick nya generationer inga dugliga mödrar, och utan manliga förebilder blev de unga pojkarna och männen bara slynglar, som tyckte det var ”häftigt” med lokala smågangsters, bilbrännare och lokala fjollor.

Istället borde fäder och mödrar i alla land ta fram starka förebilder, menade han – och sådana förebilder fanns främst i de indoeuropeiska, förhistoriska myterna – som faktiskt finns kvar i nästan all Europeisk kultur, bara vi skrapar lite på ytan inom oss själva.

Vi behöver Tors styrka, Odens Visdom och Frejas skönhet – helt enkelt. Ett starkare, friskare och sundare släkte är målet – inte ett svagare och sjukare !