”Ett Häxhem” om Örternas magi…

Där bränner jag mitt brännvin själv, och kryddar med Johannesört,
och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört. ”

– Ulf Lundell, ur sången ”öppna landskap”

 

När jag nu ändå håller på att recensera och rekommendera andra bloggar på nätet under devisen ”många äro komna, men få äro kallade ! gjorde jag idag en positiv upptäckt. Författarinnan till bloggen ”Ett Häxhem” har äntligen börjat publicera sig igen, efter en inspiratorisk torka som varat sedan 2013, dvs för sex år sedan. Tiden går – och själv har jag bloggat kontinuerligt eller så gott som dagligen sedan dess. Vad det nu gäller Häxeri och örtinsamlande kring Midsommar, så är jag själv inte helt okritisk. Signaturen ”ett häxhem” berättar till exempel, rakt av och rakt ut på nätet att hon ska ut och samla fingerborgsblomma eller digitalis till Midsommar, och en annan av hennes medsystrar bloggar på rakt fram om Tibast, som inte bara är starkt giftig, utan – fel använd – ger kraftiga hallucinatoriska effekter, helt slumpvis i veckor eller månader efteråt; vilket beror på att de aktiva substanserna kan lagras i de myelinskidor som omger hjärnans nervceller  – den ger också synnerligen kraftig huvudvärk enligt vissa källor – att den då enligt Asatron ansetts helgad åt Tyr, som himmels- och stridsgud, är kanske inte att undra på… En del källor påstår till och med, att det var av Tibast som gallerna skulle ha börjat ”frukta för att himlen skulle ramla ned över deras huvuden” vilket en del antika författare typ Caesar faktiskt nämner.

Nåja – nu skall jag inte bli alltför pekfingerviftande eller moraliserande, även om det är synnerligen vanligt i Landet Löfvén eller det före detta Sverige nuförtiden. Jag nöjer mig med att konstatera att jag känner författarinnan bakom bloggen ”Ett Häxhem” som en vuxen eller ansvarskännande kvinna, som nog inte tänker använda sin insamlade digitalis purpurea i mordiska eller destruktiva avsikter. Dessutom är det faktiskt så, att både digitoxin a och digittoxin b, de två sk hjärtglykosider som finns just i den blomman, bara bryts ned långsamt efter döden, och alltså kan konstateras av läkare post mortem, om det är så att det skulle ske några giftmord eller olyckshändelser, och förtärande av misstag är nog ganska uteslutet – denna växt smakar inte gott i sig själv, utan ganska beskt och illa.

 

Visst – det är Freyja Freya Freja Fröja bakom allt såhär i Midsommartid – men inte alla Frejor har goda avsikter, eller är lika sköna…

Illustration: Vaughn Bodé

Men alla sk ”häxor” eller till och med ”nyhäxor” man möter på nätet är inte trevliga – och det ska man ha klart för sig. Det finns vad som kallas ”Vit”, ”Grå” och slutligen ”Svart” magi,likaväl som det finns påstått ”Vita”, ”Grå” och ”Svarta” utöverskor, eller med andra ord såkallade häxor. Jag skriver såkallade, eftersom min utgångspunkt är att organisk kemi och läkeväxter faktiskt hör ihop, och att det inte nödvändigtvis är något ”magiskt” bakom detta, annat än som en oväntad bonuseffekt eller ibland också placebo-effekt, så att säga. Alla de här tankeskolorna och utöverskorna går gradvis över i varandra, utan klara gränser eller linjer, och till sist finns det också rent skräp eller ”fornsedare” därute, som ni verkligen skall akta er för – om ni inte vill bli just förgiftade till kropp och ”själ” vill säga..

Det var då det… Det gäller att INTE vara naiv, också i hedniska kretsar…

 

Min egen utgångspunkt till hur jag kom att intressera mig för vilda växter, och särskilt läkeväxter och deras bruk har varit mycket annorlunda än ”Ett Häxhems”. Det skadar inte att läsa överlevnadshandböcker, till exempel, ifall man vill lära sig vilka växter som är giftiga och därmed farliga – eller också inte, och därmed ätbara. En bok som jag verkligen vill rekommendera, helhjärtat och oreserverat i sammanhanget är Stefan Kjellmans ”Vilda Växter som mat & medicin” vilket även tar upp naturfolkens och primitiva kulturers bruk av våra vanligaste, i Norden förekommande växter – och även vår Nordiska, Hedniska Allmogekulturs sätt att använda just de växterna.

Men även i överlevnads-svängen finns bröd & cirkusar, panem et circenses, Bear Grylls och andra griller… Jag själv kan redan tillräckligt om gifter för att upplysa er om att det finns växter som kan användas som pilgift – lika dödliga som någonsin curare – i den svenska floran, och att det finns växter i Sverige som är så farliga, att bara några blad och rötter av dem kommer med i en sallad eller en gryta, så skulle det räcka för att döda minst ett tjog personer – och utmed Karlbergskanalen i Stockholms innerstad har jag faktiskt sett en växt som är så farlig, att man skulle kunna förgifta dricksvattenreservoarer i en större stad med den. Utöver det vet jag också växter vars verkan på hjärtat är så stark, att de skulle kunna döda, och de gifterna syns inte efter döden, eftersom de aktiva substanserna bryts ned redan efter ett par timmar. Alternativ till digitalis finns, bland annat i Sydsveriges sjöar – men jag säger inte mera. Sånt här lär jag aldrig ut, inte till någon, inte minst därför att man inte vet, vilka sorters dårar dårute som i barnsligt oförstånd, ”fornsederi” och ren omognad och experimentlusta skulle kunna börja använda alltsammans.

Också en bra grundbok att börja med, om man vill lära sig något om läkeväxter…Kunskap är inte alltid något ”mystiskt”

”Purple Haze, man !”

Även antika författares skrifter kan ge en hel del ”magiska” tips, för den klurige. Dioskorides, som var ”Surgeon General” eller överste Arméläkare på Kejsar Augustus tid, vet att berätta att Gråbo – en av de växter författarinnan till ”ett Häxhem” nämner i sin senaste blogg – var något som de romerska legionärerna placerade i sina ”caligae” eller sandaler under fotsulan, för att inte bli trötta i fötterna under långa marscher, som de ju nästan alltid var ute på. I den romerska armén var det nämligen ett grundläggande krav att klara 25 romerska mil minst en gång i månaden – med full utrustning – omräknat till våra mått blir det ungefär 35 km. Jag och en kamrat läste oss också till, att på Dioskorides tid kunde romarna tvätta sina fötter i vinäger, för att undvika fotsvamp. Sagt och gjort ! Vi hällde en deciliter rödvins-vinäger rakt ned i våra marschkängor – och si ! – fotsvampen försvann verkligen, men allt allt allt i kängornas närhet, skåp och byxor inbegripet, formligen stank av vinäger i mer än ett halvårs tid… Mycket magisk effekt, med andra ord.

”Ett häxhem” nämner i tur och ordning mycket kortfattat Kungsklöver, vild Förgätmigej, Vänderot, Gullviva (som hon påstår skulle ge ”respekt och pondus” – själv undrar jag just hur, men i och för sig, växtens gamla namn är ”Oxläggor” och man kan lägga den på mjöd, vilket liksom oxar kanske är respektingivande. Quod licet Jovi, Non liquet Bovi ! ) och till sist också Gråbo, Johannesört samt Maskros.

Kungsklöver är en växt som inte alls finns i verkligheten, utan bara i Tolkiens löjliga sagor. Vanlig klöver finns på riktigt, och behöver inte romantiseras. Rödklöver kan faktiskt malas till mjöl – och ätas – eller användas i sallad – i båda fallen tar man blommorna, vilket senast lär ha gjorts i Sverige under första världskriget.

Går att äta…

 

Förgätmigej innehåller kaliiumsalter, och är därför allmänt stärkande – och dessutom en växt med oskyldiga halter av aktiva ämnen, som man knappast kan förgifta sig på eller få biverkningar av. ”Mostly harmless” eller idiotsäker, med andra ord.

Vänderot, däremot, är en mäkta intressant växt. Jag känner den som Huldrans eller skogsråets speciella planta – och i den bekanta ”Tibast-sägnen” frågade en bondhustru en gång ett skogsrå, hur man gör ifall en ko inte får stå ifred för tjuren. ”Tibast och Vänderot – det ger snabb bot!” sa Skogsrået, men se bondkärringen gav blandningen till sin karl istället, för honom hade skogsrået varit på. Och runt runt stugan påföljande natt sprang det kärlekskranska rået och skrek: ”Tibast och vänderot – Tvi vale mig, som lärde dig slik bot!

Förklaringen ligger i att Tibast är ett psykedelika, som sagt,  men att Valeriana eller Vänderot anses allmänt lugnande, och har använts som anti-afrodisiakum (för män), ifall man nu skulle behöva ett sådant. På kvinnor, däremot, ska Vänderoten ha exakt omvänd effekt, vilket förklarar Skogsråets reaktion i folksägnen. All min visdom lär jag ut, med penna såväl som med trut ! Källman skriver att vänderoten använts som lugnande medel i minst 2000 år, och att även indianer och inuiter kände till den. Enbart roten är verksam, och den bör ätas färsk, eller finhackas och ställas i 1,5 dl kallt vatten i minst 12 timmar, varefter man dricker vattnet. Hankatter och kvinnor skall också bli upptända av Valeriana, sägs det, men på män har den sömngivande effekt – och eftersom örten ska ha samma ämne i sig som i hankatters urin, ska den dra honkatter – Frejas djur – till sig i stor myckenhet. Bara så ni vet. Allt detta enligt Källman, som nog inte provat detta, men om man vill fånga katter, säger han; kan man mosa sönder Vänderotens rötter och placera dem där man önskar, att katten ska ha sin gång…

Som det kan bli – Eller hur !

 

Gullvivor, däremot, har knappast ansetts som någon större medicinalväxt, utom att ”Oxläggor” kunde användas för att göra vin eller mjöd, färga snus och sättas på brännvin för smakens skull. Annat var det hos galler och kelter. Där skulle gullvivan var en av ”de tolv heliga örterna” (månadsväxter ??) som bara druider kunde samla in, barfota och tigande – och Gullvivan lär ha kallats ”Frejas nyckel” och ha figurerat i en sägen, som liknar den om hur Oden fann skaldemjödet hos Gunnlöd i Hnitberg, efter dess borrande…Här är vi ett stort hedniskt mysterium på spåren. Dessutom är Gullvivor fortfarande fridlysta i större delen av landet, men det kände ni väl redan till ?

Gråbon, Maskrosen och Johannesörten, som heter Androsaimon på Grrekiska och Mannablod hos oss – den lär växa på slagfält ur de dödas kroppar – spar jag till ett senare tillfälle – men det är Frejas växter det också… Och till sist – musik:

Jag trivs bäst i Svenska landskap – I ett fritt land vill jag bo.
Utan Allah, ”gud” och Jesus, så att här blir frid och ro.
Jag trivs bäst i Svenska landskap, där Asatron slår rot.
Där örnar flyger högt i skyn, långt bortom våld och hot.
Där dricker jag mitt brännvin själv, och bjuder in var ärlig gäst
Jag trivs bäst i Svenska landskap, där var dag blir en fest.

Jag trivs bäst i frid och frihet, där vi lever vist och väl
Ingen kommer i min närhet, som ljuger eller stjäl.
Jag trivs bäst när dagen bräcker, och där hugen fylls av ljus
där korpar hörs på avstånd, och det är långt till kristna hus.
Men där makterna är nära, så att en tyst och stilla natt
där du under stjärnorna, kan höra Frejas skratt.
för jag trivs bäst i frid och frihet, där vi lever vist och väl.

Jag trivs bäst förutan dåligt sällskap, och allt ”fornsederi”
där Asatron får härska, för en ny Värld, skön och fri.
Där det klara och det enkla får råda som det vill.
Där ja är ja, och nej är nej, och all tvekan tiger still.
Där höjer jag min edsring själv, och lägger på en sten
där runor ristats för vår skull, en gång för längesen.
Ja, helt förutan dåligt sällskap, och allt ”fornsederi”.

 

Annonser

”Brons och Blod” – en bra blogg om Bronsålder, Hedendom och Asatro

Järn mötte brons, när äventyret hände” skriver Anders Österling i sin dikt om Ales Stenar. Kanhända har den vackra formuleringen tillämpning på en ny anonym, mäkta hednisk blogg, skriven av en arkeologiskt kunnig person i de södra delarna av vårt land. Jag brukar vara ytterst restriktiv med att rekommendera andra Hedniska bloggar, mycket beroende på att jag vill se hur de utvecklar sig, innan jag alls säger eller skriver något.

Jag har varit medveten om existensen av ”Brons och Blod” sedan mars 2019, då den grundades och först gjorde sin debut på wordpress, och gillade den nästan genast. Men Hedendomens och Asatrons lilla värld, såväl i Sverige som överallt annars är ibland trångsynt och begränsad, och ibland fylld av personer som har politiska eller andra mindre ädla syften, oavsett om de nu hör hemma långt ut till höger, eller inom den extrema vänstern, som ”forn sed” och andra därmed besläktade grupper, vars intressen varken är vetenskapliga eller andliga, utan bara handlar om maktbegär, och att ”sätta sig” på folk.

Studera läget för Skånes bronsåldershögar, och ni skall finna att denna provins redan då var tättbefolkad, hade sina centralbygder och var del av en bronsålderskultur som också fanns på andra sidan sundet

 

Men, vad gäller denna andra blogg, har vi äntligen fast mark under fötterna; och finner det vederhäftiga istället för det ovederhäftiga. Författaren känner till ett sådant epokgörande och 100 % hedniskt verk som Hesiodos ”Verk och Dagar” och han behärskar bronsens etymologi, kan resonera om den indoeuropeiska invandringen och båtyxekulturen utan att förfalla till osakligheter, han kan resonera något om sagornas ursprung, själv vara skald och inser, att Asatron redan utformades under Bronsåldern. Det är trevligt att möta bildade människor, även i bloggform; men att möta motsatsen är mindre trevligt…

Den mer än 2 meter höga spjutlyftaren från Litsleby i Tanum har ett slags korpnäbb, en skålgrop för att markera att han är enögd, och en enorm lans i sin hand. Utefter lansens skaft, rör sig en liten ryttarfigur, också spjutbeväpnad… Vi inser alla, att detta är Oden… ristad i klippan minst 1000 år före kristus…

Författaren till bronsåldersbloggen känner till skillnaden mellan hög och låg religion, och är säker på, att Tyr, Tor och väl även Oden fanns redan under bronsåldern, liksom förstadierna till Härn, Nerthus eller Gerd, och alla de andra gudamakterna. Sakkunnigt resonerar han om världens skapelse, i mytologins värld, och leder oss med varsam hand över den starkt skadade ”Dansarens Häll” vid Gladsax nu nästan utplånad av okänsliga vandaler – över emot nyare och djärvare mål.

 

På hällen vid Gladsax syntes Frej dansa med hjorthorn på huvudet, tills någon år 2016 nästan utplånade honom…

Han vet, att redan Georges Dumezil på 1950-talet ledde Odens ursprung tillbaka till vedisk tid, och kan berätta för oss att Oden själv var hemmastadd här i Norden långt långt före romersk järnålder, när han inte studerar bronsåldersstaden Trojas geografi, till exempel. Fram tonar bilden av en okänd man, som utför en kulturgärning i det tysta. Inte för någon tom ”äras” skull. Inte för någon särskild publik, utan bara för den glädje som finns i att ge, ge av sig själv och för det sköna i tankens flykt genom alltet.

En äkta historiker och berättare, trots allt, i denna världens fjärde och kanske sista ålder, om vi får tro den pessimistiske Hesoidos, mytagogen, hävdatecknaren…

Οὗτος μὲν πανάριστος, ὃς αὐτὸς πάντα νοήσει,
φρασσάμενος, τά κ᾽ ἔπειτα καὶ ἐς τέλος ᾖσιν ἀμείνω·
ἐσθλὸς δ᾽ αὖ καὶ κεῖνος, ὃς εὖ εἰπόντι πίθηται·
ὃς δέ κε μήτ᾽ αὐτὸς νοέῃ μήτ᾽ ἄλλου ἀκούων
ἐν θυμῷ βάλληται, ὁ δ᾽ αὖτ᾽ ἀχρῄος ἀνήρ.

  • This man, I say, is most perfect who shall have understood everything for himself, after having devised what may be best afterward and unto the end: and good again is he likewise who shall have complied with one advising him well: but whoso neither himself hath understanding, nor when he hears another, lays it to heart, he on the other hand is a worthless man.

Idag har jag också läst två andra goda skribenters och bloggares mer adiaforiska krior. Vännen Eddie Råbock, alias Mohamed Omar, kåserar vittert över de tre kronornas ursprung på Albrekt av Mecklemburgs tid, och hur de från Arthursagan via Köln fann vägen in i vårt Riksvapen.  Och Sjöfartstidningen – av alla publikationer – resonerar via sin Utrikeskorrespondet Torbjörn Dalnäs över Towerns korpar – ett annat ämne jag behandlat – och korpars och kråkfåglars historia – Kråknedan har ju just passerat, och med detta ännu en Odens dag…

Majningen av drottning Guinevere, tavla av John Collier, England…

Hotet om ”Runförbud” inte över…

Det finns ett gammalt svenskt ordspråk, som säger att det är mänskligt att snubbla, men fullständigt djävulskt att bli liggande. Frågan är, om detta ordspråk inte går att tillämpa på Morgan ”Mollgan” Johansson, vårt lands egen Justitieminister. Medan jag själv vistats utanför rikets gränser för en gångs skull, har den minst sagt omtalade och ifrågasatta SOU-utredningen om ett förbud emot vissa runor, som Tyr-runan och odal-runan, samt ett stort antal symboler av central betydelse för Asatron, såsom till exempel Torshammaren och Valknuten äntligen färdigställts och publicerats.

Utredningen har kommenterats både av kvällstidningarna, och mer seriösa publikationer som Sydsvenska Dagbladet och landsortstidningarna, som ofta mekaniskt upprepar TT-nyheter och skriver identiska artiklar.

Också engelskspråkiga media som ”The Local” har uppmärksammat det hela, medan Världspressen i övrigt väl mer ägnat sig åt President Trumps statsbesök i England, och andra ting av större dignitet. Men – också i Asatrogna kretsar utomlands har man observerat Morgan Johanssons och den svenska Socialdemokratins ovanligt fula, oförskämda och osportsliga försök att få runorna och vårt nordiska kulturarv stämplat som rasism, vilket ju är vad all denna hets emot Folkgrupp, som Regeringen bedrivit från sina egna talarstolar hela tiden gått ut på.

 

Denne man är en LOSER och en RASISTISK HETSARE… Han har Hetsat emot folkgrupp, och gjort sig skyldig till upprepade angrepp på ett helt folks kulturarv. Kan han sitta kvar som Minister ??

Men nu säger de juridiska experter som deltagit i utredningen, att Morgan Johansson har helt fel. Jag citerar, från Aftonbladet den 29 Maj:

Utredningen, under ledning av hovrättspresidenten Charlotte Brokelind, har kommit fram till att nuvarande lagstiftning fungerar.

”Utifrån vår genomgång av praxis är det vår bedömning att den nuvarande straffrättsliga regleringen i fråga om rasistiska och liknande symboler är ändamålsenligt utformad. Det medför att vi anser att bestämmelserna om hets mot folkgrupp inte bör ändras och att det inte bör införas något särskilt förbud mot användning av vissa symboler”, står det i utredningen.

Charlotte Brokekind är Hovrättspresident i Göta Hovrätt, och ledande jurister bekräftar vad jag själv och många med mig sagt hela tiden. Det behövs inget ”runförbud”. Vad som däremot behövs, är att extremister, som missbrukar dessa symboler för egna syften, som NMR och ”Forn Sed” tilldelas straff, och inte får fortsätta sin verksamhet. (det är inte bara högerextrema som missbrukar de fornnordiska symbolerna i politiska sammanhang, det är minst lika ofta vänsterextremister, och det behöver påpekas).

Det blir fullständigt absurt, ja löjligt, ifall man ger sig på att förbjuda runor, istället för extremister; och alla vet redan att Svensk Socialdemokrati gång på gång, på punkt efter punkt misslyckats helt i sina ambitioner att förändra eller rättare sagt förvrida vårt lands lagstiftning i klart odemokratisk riktning. Man misslyckades med den nya Gymnasielagen, där Sveriges kommuner tvångsmässigt ålagts att utbilda och ta emot personer, som helt illegalt tagit sig in i vårt land. En sådan lag strider helt emot internationell rätt, och Lagrådet har redan dömt ut den som helt oskälig. Man dömde också ut den nya lag om ”samröre med terror-grupper” som Regeringen ville snabbutreda, men som visade sig vara fullständigt oduglig, eftersom den skulle ha fört till absurda konsekvenser. Man har dömt ut den lag om ”oaktsam våldtäkt” (hur kan man egentligen begå våld av ”slarv” eller ”oaktsamhet” – redan legaldefinitionen är absurd…) som skulle ersätta den fungerande och inarbetade lagen om våldförande, och inte skapa inflation i våldtäktsbegreppet, eftersom det vore omöjligt att bestraffa precis alla förbrytelser med lagens strängaste straff – se på fallet Assange, till exempel…

Nu dömer man också ut lagförslaget om runorna, och det är inte oväntat. På punkt efter punkt, lag efter lag, utredning efter utredning ser vi hur Morgan Johansson i sin okunnighet hela tiden misslyckas. Igen och igen händer det, att sakkunskap och erfarenhet visar, att hans förslag är alldeles ogenomförbara.

Och ändå fortsätter han hetsa – på det mest dumma och osakliga sätt. Låt mig citera, från dagstidningarna:

Morgan Johanson har via sin pressekreterare avböjt att i dagsläget kommentera betänkandet.

”Utredningen föreslår inga lagändringar, det är för tidigt att uttala sig om hur regeringen kommer att ta detta vidare”, skriver Morgan Johanssons pressekreterare Adriana Haxhimustafa till TT.

(Aftonbladet 29 Maj)

Morgan Johansson vägrar att ta ansvar för vad han själv sagt, avstår från kommentarer och vågar inte se sina egna väljare i ansiktet. Och trots att han vet om att han redan förlorat inför sakkunskapen, och vet om att han har fel, låter han alltså via sin press-sekreterare hälsa, att han ”ska ta detta vidare”. Helt otroligt – inte minst därför att en namninsamling med över 15 000 namn protesterat emot den hets emot folkgrupp, som ministern gjort sig skyldig till, ex officio. Hela landets Asatroende är arga på honom, men ändå ber han inte oss om ursäkt för sitt politiska kannstöperi, sina floskler och hur han hela tiden vill koppla samman kulturarvet med rasism.

En fegare och mindre kompetent politiker får man faktiskt leta efter, till och med i Sverige, där politiskt mod och förmåga uppenbart är en bristvara nuförtiden.

Nu är det i och för sig sant att Regeringen inte behöver följa SOU-betänkanden, eller Statens Offentliga Utredningar i och för sig. Det finns ingen förordning, som säger att man måste göra just det, men det är ju oftast klädsamt och räknas som passande, ifall politikerna rättar sig efter vad utbildat folk faktiskt vet. Oftast anses det också vara ”Minister-styre” ifall Riksdagen eller Regeringen försöker klubba igenom ett dåligt utformat lagförslag, emot bättre vetande, emot Lagrådets uttalande och emot sunt förnuft, men när det gäller Regeringen Löfvén har detta REDAN hänt flera gånger.

Jämför med de exempel jag räknat upp ovan.

Faran för ett runförbud är INTE över ännu – även om kloka uttalanden från vårt lands ledande jurister gjort Regeringen Löfvéns politik mindre sannolik, och det är allt som finns att säga i frågan – i alla fall just nu…

Effekterna av Morgan ”Mollgan” Johanssons Hets emot Folkgrupp sprider sig…

Vår Regering hetsar som bekant emot folkgrupp, trots att det är ett brott i Sverige. Landets egen Justitieminister, Morgan ”Mollgan” Johansson tog förra året initiativet till en utredning, som väntas kriminalisera Tyr-runan, Odal-runan, Torshammaren, Valknuten och många andra symboler, som hör till det svenska folkets kulturarv, bara för att några extremister till höger och vänster förgripit sig på dem. Vem som helst kan ju förstå, att det är extremisternas beteende, och inte runorna, Torshammaren och symbolerna som bör kriminaliseras.

Tänk efter ett slag. Skulle man tillåta, att nazister använder det kristna korset (även om det har skett) eller att någon försöker koppla ihop Islams halvmåne med Homosex, på samma sätt som den alltmer fåtaliga ”forn sed” rörelsen i Sverige gör, vad gäller deras övergrepp och ”misapproriation” av Tors Hammare som symbol ? Nej, säkert inte. I nästan alla länder skulle dessa gruppers beteende vara en kriminell handling.

Remember: ”Forn sed” and other left wing extremist groups do misuse, misappropriate and misunderstand the meaning of OUR Norse symbols and OUR culture just as the Nazis.

They should all be PUNISHED and DEALT WITH according to the LAW !! They are CRIMINALS and shall be treated as such !!

Attentat emot runstenar, fornminnen och runinskrifter var alldeles okänt i Sverige tills för några år sedan. Med massinvandringen och islamiseringen, som Regeringen Löfvén aktivt stöder, har sådana här dåd, riktade emot svenskarna som folk och hela kulturarvet blivit vanligare och vanligare. I över tusen år har inskrifterna fått vara i fred, och räknats som bevarandevärda saker, som ingen i vårt land ville förstöra eller ofreda. Redan under Gustav II Adolf på 1630-talet fick vårt land en Fornminneslagstiftning, för övrigt en av de äldsta i hela Europa.

Nu har hela detta arv kullkastats, på grund av Morgan Johansson och hans hat-kampanj. Risken finns, att många fler oersättliga fornminnen kommer att skadas, därför att icke-svensktalande grupper, som inte är medvetna om innebörden i vårt kulturarv, låter sig lockas med av all denna rasistiskt influerade, Socialdemokratiska hets. Genom att hetsa emot runor och vårt kulturarv, göder man hela tiden de Sverigefientliga stämningarna. För något år sedan kunde jag berätta om hur en runsten i Upplands-Bro förstörts, sedan någon målat kristna symboler med sprayfärg på den. Stenen har enligt uppgift fortfarande inte sanerats, och frågan är väl om den någonsin kommer bli fullt återställd igen. (Den kladdades ned med ögat i triangeln, en symbol för den påstått ”allsmäktige” kristne guden jehova, ett slags mångud från Mellersta Östern, som inte hör hemma här i landet)

Kristna fanatiker förstörde denna sten i Upplands-Bro, mitt inne i den moderna förorten. Den är fortfarande inte återställd..

Såhär vacker var Holmfast-ristningen, innan KRIMINELLA IDIOTER och VANDALER förstörde den… Vi ska INTE låta dem komma undan med detta !!

Också i utlandet reagerar fler och fler människor emot vad som håller på att hända i Sverige, även om vår kamp är något som vi svenskar måste föra helt själva, trots den Regering och de politiker vi nu tyvärr har fått. Jag har under de senaste dagarna flera artiklar från utlandet – där människor också är arga och upprörda över vad som händer här, i vårt eget land.

Också sajter som Voice of Europe reagerar. Jag citerar, på förekommen anledning:

However, runes are over 1200 years old and have absolutely nothing to do with Nazis.
For many Swedes, the runes are a big part of their religion Asatru, and for some they just have a great historical meaning.
In the definition of racism in Sweden it is included that any kind of oppression against a religion is racist.

Which means that banning runes is racist and against Swedish law. Nonetheless, the government is now trying to ban the country’s pre Christian heritage, religion, culture and art.

To ban runes because they were used by Nazis is exactly like banning the Christian cross because it was used by Ku Klux Klan or in the crusades, or to ban the Arabic letters that are used by the soldiers of the Islamic State, IS/ISIS or Al-Qaeda.
At the Asa-Community, which organises Asatru and people with an interest in the Old Norse cultural heritage, the outrage is great about what they mean is a restriction on, among other things, religious freedom.
A petition has been launched, and on Friday May 24, a manifestation in protest against the proposal will be held outside Parliament in Stockholm.
Så långt de utländska nyhetssajterna. Som ni vet skrev över 15 000 goda medborgare under Nordiska Asa Samfundets namninsamling.
Också sajten ”Ancient Origins” – som berör hedendom, historia, kulturarv, arkeologi och sådana ämnen har uppmärksammat vad som snart kan bli verklighet, om Morgan Johansson och Regeringen Löfvén får som den vill.. även om man betvivlar, att förbudet verkligen går igenom… Det kan ju amerikanerna eller utlänningarna göra om de vill – för oss etniska svenskar är situationen annorlunda..
But what are the symbols they are concerned with? Reading further into the committee terms there is direct mention of the Odal rune, the Tyr/Tiwaz rune, the eagle, and the laurel wreath, and the misappropriation of these symbols by some extremist groups. However, the text also states that other unnamed symbols may be of concern if the committee deems them so. As mentioned above, Thor’s hammer, the Valknut, and the Vegvisir are three Norse symbols which the groups claim may be banned. Thor’s hammer, named Mjolnir, means “lightning,” and the Vikings used to believe that Thor’s hammering caused thunder and lightning during storms. Legends say Thor’s hammer could level mountains. It was a popular amulet of protection .
— —

“The Nordic Asa-Community, the largest heathen religious group in Sweden, has spoken out against any government efforts to police Sweden’s ancient heritage, arguing that “prejudices and misunderstandings are best cured with knowledge and facts.””

The Swedish Constitution protects freedom of religion, which could mean problems as the Nordic Asa-Community, which organizes the Asatru religion  also uses these symbols, and states that a possible ban would “wipe out a part of our own history, culture and beliefs – and our freedom of expression.”

A strong concern for many Viking enthusiasts is that they will be confused with the racist groups when they share symbols, but even more worrying is that ”When a symbol becomes too closely connected with a racist movement, it becomes theirs – it belongs to the racists and eventually, using it can be seen as a form of inciting racial hatred

Vad som sägs sist i denna artikel är inte minst viktigt. ”Forn sed” får aldrig någonsin tillåtas att förknippa Tors Hammare med homosex, lika lite som nazisterna har någon rätt att ”ta över” Tyr runan.

Dessa grupper är och förblir kriminella, och de skall behandlas därefter. Skulle någon vilja tillåta, att kristendomens kors, buddhisternas åtta-ekrade hjul eller islams halvmåne används som symbol för nazism eller avvikande sexualitet ? – Nej, det skulle alla religioner och alla etniska grupper med skäl vända sig emot. Då skall vi inte heller tillåta, att dessa extremister förolämpar oss !

 

Goda Runnyheter – och andra nyheter

Knappt har vallokalerna stängt i det svenska EU-valet, förrän de första rapporterna om allvarligt, systematiskt och upprepat valfusk trillar in. Minst 17 rapporter handlar om hur valsedlar mystiskt stullits, enligt kvällstidningen Aftonbladet. Vi minns hur det var; förra gången det var parlamentsval i Sverige. I staden Falun kom poströster mystiskt bort, och ingen blev straffad för det hela. I Stockholms län skickades ”nya” valförrättare från de Nordvästra förorterna plötsligt hem – utan straff och utan någon erinran från Länsstyrelsen, trots att man visste att de hade fuskat.

Sådan är rättvisan i Landet Löfvén – som det numera kallas, det land som en gång var Sverige. Anständigt ? Ett demokratiskt system ??

Ja – välj själva vad ni tror på, kära läsare, men det är tydligt att demokratins grundvalar, eller själva röstsystemet börjat vackla. Men – det är ju klart – det glömde jag nästan.

IS-fanor är ok, men RUNOR vill man förbjuda..

 

Runorna – ja dem skall man ge sig på ! Kulturarvet, de svenska medborgarnas identitet, historia och arv – ja det måste man förbjudas… Sådan är den politik, som den nuvarande Regeringen för. Nu väntar vi bara till den 31 maj, då resultatet av Morgan Johanssons utredning kommer att publiceras, och under fortsättningen av veckan kommer nog hatet, hetsen emot folkgrupp – de 80 % eller så av invånarna i Sverige som har nordiskt etniskt ursprung – att fortsätta, precis som vanligt. Men 15 000 namnunderskrifter har samlats in, från människor som vill stoppa vansinnet. Inför eftervärlden kan vi säga, att vi var de första att protestera. Förhållandena förbättras nog i framtiden, och vi får väl se vart all denna märkliga förbudspolitik kommer.

I väntan på det, och i väntan på den 31 Maj, kan vi fortsätta läsa på Riksantikvarieämbetets blogg med det senaste inom Runforskning – Marcus Smith, en av Riksantikvarieämbetets duktiga runloger, rapporterar om hur Maja Bäckvall vid Institutionen för Nordiska Språk, Uppsala Universitet spelat in tolkningar av det runsvenska språket.  ”Alla människor är väl intresserade av runor” skriver man på RAÄ:s hemsida.

och vem skall föra våra runor så väl med den äran!” (ur en gammal svensk folkvisa)

Man kan numera – på wikimedia commons bland annat – höra hur runsvenskan lät, genom inspelade tolkningar på band. En kulturgärning i det tysta. Vissa bygger upp, när andra bara vill riva ned.

Experter jag talat med och skrivit till – Vid Uppsala Runforum, Riksantikvarieämbetet och även det fristående muséet Vikingaliv – aktuellt i dagarna med ännu en stor annonskampanj – säger att de INTE fått några remisser av den aktuella utredningen – men håller med mig i det faktum, att både nynazisters och ”fornsedares” felaktiga användning av Torshammare och runor borde vara förbjuden.

De vill dock reservera sig, beträffande innehållet i utredningen – inte så konstigt, eftersom ingen fått se den, men om det visar sig att Justitiedepartementet INTE involverat RAÄ genom att ta in en remiss från dem, kan man faktiskt hävda att ett allvarligt fel har begåtts – RAÄ är ju den sektorsmyndighet, som har ansvar över Kulturminnesvården. De menar att ett lagförslag som detta, omöjligt kan gå igenom, och att ett ”runförbud” aldirg någonsin kan vara aktuellt. Vi får väl se hur det går…

KOM IHÅG: ”Forn seds” missbruk av Torshammaren är LIKA FELAKTIGT som Nazisternas användning av TYR-runan

(Bilder ur public domain på nätet, montage all rights reserved Hedniska Tankar)

”DAGEN R – som i RUNA” – – – ”R Day”

Oh my name is Jock Stewart I’m a canny gun man
And a roving young soldier I’ve been
So be easy and free if you’re drinking with me
I’m a man you don’t meet every day

I have huge tracts of land – I have men at command
I have always a shilling to spare
So be easy and free if you’re drinking with me
I’m a man you don’t meet every day

Well I took out my dog  – and him I did shoot !
All down in the county Killdare
So be easy and free if you’re drinking with me
I’m a man you don’t meet every day…-

– aningen fritt efter The Pouges, som i ”Pouge Mahone!

 

Så kom den då till sist – dagen R om i Runa, eller den 24 Maj 2019, dagen för Nordiska Asa Samfundets flitigt aviserade demonstration framför Riksdagshuset i Stockholm, den som man först på falska grunder försökt påstå var något opolitiskt, fastän detta i själva verket är och förblir något högst politiskt, som varje någorlunda förnuftig medborgare lätt kan inse. Man kan inte protestera emot en Justitieministers uttalanden och en statlig utredning framför ett Riksdagshus, utan att detta ÄR och förblir en politisk handling, oavsett hur ”andlig” man nu är i sitt inre liv eller i övrigt.

Redan själva ordet ”RUNA” betyder något fördolt, en hemlighet, något som INTE är till för alla, och något man inte har rätt att använda hursomhelst. Okunniga människor skall inte använda runor. Det är kärnan av vad Oden säger till oss i Hávamál, ifall vi nu alls skall föra ett andligt och inte politiskt resonemang. Hávamál är som runorna, allþörf ýta sonum – óþörf jötna sonum; eller med andra ord något som är tarv för jordytans söner, men otarv och helt onyttigt för troll och jättars söner, för de begriper inte dess eller runornas innebörd i alla fall, och det innefattar också ”Mollgans” eller de maktlystna dvärgarnas skara, som vi kan se.

Dagen före arrangemanget har jag varit verksam med mina bröder och systrar i Särimner. En helstekt sugga har avätits någonstans, inom inhägnat område som patrullerats av beväpnade vakter. Två nya Särimners Sändbud har invigts och premierats, samt fått veta detta esoteriska och inte exoteriska samfunds lagar och regler, som förvisso inte är många, därför att Särimner endast och endast bara bygger på personkännedom, förmåga, praktiskt ledarskap, personligt föregångsmannaskap och fullständigt obegränsat förtroende, och om Särimner gäller också, att många äro komna, men få äro kallade.

Somliga kommer aldrig någonsin att bli fullvärdiga medlemmar eller ”flock members in good standing” och ännu färre kan bli ”hangarounds”. Det beror på deras personliga inställning och egenskaper, som sagt – för vad dessa 800 redan skapat, är ett slags ecclesia militans. ”Den stridande kyrkan” – varken mer eller mindre.

 

DU ser ICKE Särimner – men SÄRIMNER ser DIG !!

För att ni ska förstå sakernas rätta innebörd och egentliga tillstånd, skall jag berätta en upplysande anekdot ifrån mitt rika liv. Två av mina medbröder begav sig en mörk natt i början av det här året ut på jakt – efter högst reella och inte andliga vildsvin. Den ene är jämtlänning, den andre skåning med ett förflutet i pansartrupperna. Till den kategorin hör för övrigt många av oss. Vi r eller har varit ubåtsmän, matroser, roddare, tekniker, spanare och jägare. Till och med kristna präster – men som jag nämnt endast av ett visst slag – för enligt Särimner är rätt attityd allt, rätt plats, rätt tid och rätt utrustning likaså.

träffadestvå av mina vänner, gömda i höstacken – som sagt – den ene i nacken… Nej, det var inte en höstack. Det var en mörk skog, ack ni stackota varelser, svaga i anden och ovilliga till att tro. Res er upp framför skärmarna allesammans, ty ni kan bli ställda inför Särimner, och vad skall ni då svara på er sista dag i livet ? Skall ni säga ”pengarna tillbaka!” Skall ni svara, ”Jaa, en gång till !” – eller skall ni ömkligt gnälla som Mollgans och förbrytare: ”Nej, det var inte jag…”

I den mörka skogen hördes plötsligt ett svagt grymtande. Sedan ett till. ”Dä ä e häst!” sa Jämtlänningen plötsligt, ovan som han var vid att jaga annat än älg. ”Häst !” utbrast skåningen. ”Najmen min snälle vän, halleda i helvede att de e en häst, jag ska saja daj så mied som”…. och längre hann han inte. Suggan – för det var en sådan – sprang snabbt bort i skogen, vid blotta närvaron av mänskliga röster, och härutinnan lär vi oss, att den som vill jaga fatt på vildsvin, måste vara snabb. Först långt senare kunde ett annat större svin infångas, och lätt och ledigt förpassas till de sällsammare jaktmarkerna. Samt bli grillad – I Särimners namn.

 

En bild av ett träd är inte ett träd. En galt är inte bara en galt. Det finns något dolt bakom detta !

Sagt och gjort. Demonstrationen skulle äga rum mellan klockan 1400 och 1600 hade man skrivit. Den skulle starta på Lejonbacken, fortsätta till Mynttorget, och så nå själva Riksdagen, hade vi fått veta. Nu visade det sig snabbt, att det där inte var helt sant – men låt oss inte gå händelserna i förväg. Som medlem i Särimner och dess höge tillskyndare kan jag konsten att uppträda dolt. Jag har sagt det till er förut, och jag säger det igen: ”Goda medborgare, den ni väntar på kommer inte att passera förstäderna...”

Följaktligen klev jag av vid fel tunnelbanestation – helt medvetet, och passerade de vanliga turiststråken, på väg upp förbi Kåkbrinken, där jag mötte en känd presentatör i 1700-tals kläder, i färd med att demonstrera en i husväggen inmurad runsten för en skara andäktigt gapande åhörare – en sten försedd med samma Tyr-runor, som vår Regering nu vill totalförbjuda. Nåja, jag störde inte denne kulturhistoriskt bevandrade man, utan fortsatte genom den stad jag gjort till min. Kungliga slottet, vari jag också arbetat. Kommendantsflygeln, och den utsiktsplats, jag tänkt betrakta hela skådespelet ifrån. Men nu byggde man om just där, som vanligt, och jag var tvungen att utföra en kringgående rörelse, av det slag jag är expert på.

Regeringskansliet, där jag också befunnit mig, å yrkets vägnar som sagt. En ingång till den stora, vanligtvis folktomma tunneln, som förbinder det ”gamla” Riksdagshuset med det komplex som numera benämnes kulturhus, och som utgör en alldeles folktom 5 meter bred gata under själva Drottninggatan – samma Drottninggata där ett antal personer lemlästades, sedan ett visst parti givit Familjen Nujen en ny snickare till sommarstugan på Gotland. Herr Nujen var ju medlem i partiet, och ”a flock member in good standing” – men aldrig någonsin hos Särimner.  Sagerska huset. Statsministerns residens, som han innan detta år är slut kan få lämna för än lyxigare bopålar. En runda runt Riksdagshuset – ”Här fattas visa beslut” står det fortfarande skrivet där – och det är mycket sant – för nog fattas där visa beslut, som varje medborgare vet.

”Här Fattas visa beslut…”

Så Strömparterren, där ”Solsångaren” fortfarande står med armarna utbredda i hednisk hälsning. Sumprunkarnas två eländiga små snipor – få, om ens någon vet vad släktet sumprunkare gjorde vid Stockholms ström nuförtiden, men de var yrkesmän de också. Och så Lejonbacken, med en Livgardist – kvinnlig och kort ! – i pickelhuva och med en sur gammal mauser, m/96 – själv tillhör jag förmodligen en av de allra sista generationerna svenskar som har någon egentlig utbildning på den, men jag kan försäkra er alla att det är ett alldeles utmärkt och mycket träffsäkert vapen, allrahelst om du förser det med ett modernt rödpunktssikte – och även utan det, kan man komma upp i praktiska avstånd på närmare 2 kilometer, om det skulle behövas.

Ryska turister – nästan alla män, korpulenta och muskulösa om vartannat. Påtagligt många ryssar i farten, just denna dag. En galen kvinna på cykel – uppenbarligen någotslags radikalfeminist av hennes skrikande att döma (det pågår någotslags utställning om suffrage vid Västerlånggatan 1, strax nära Konstitutionsutskottet) som mitt i korsningen mellan Slottskajen och Norrbro kliver av sin cykel, och talar högt och upprört i mobiltelefon. Fler livgardister, och ett vaktombyte vid Lejonbacken, medan en andra patrull passerar en våning ned, förbi muséet tre kronor. Och så det gamla Kanslihuset i fonden – som jag också är hemtam med från en annan generation – jag gav Livgardet de tio bästa åren i mitt liv, men innan dess har jag gjort mycket annat – ”få har fyllt en bana, liknande min” hade jag kunnat skriva, som en annan Bernadotte – fast inte ”L’etat, c´est moi” – för så skriver jag inte.

”Gilets jaunes” har varit synliga också i Sverige. De fick ingen framgång, men det kan hända igen. Och igen !

Hustak – högt belägna platser. Berättade jag någonsin för er, mina läsare, om de där kartorna jag gjorde inför en viss Viktorias och Daniels bröllop, också å yrkets vägnar, och därför att jag beordrades att göra just sådant, fast jag aldrig frivilligt skulle ha gett mig in på det ? Skisser, längs en hel kortegeväg. Vilka gatukorsningar ser man, ifrån exakt vilka hustak, och vilka satt utposterade på just de taken, fast inte intill några mobilantenner ? Ingenstans skymten av någon Asatrogen manifestation, fastän klockan blivit kvart över två. Tre-fyra-fem välkända ansikten, borta vid Norrbros överpassage av strömmen, och det lilla pissoir-liknande fläkttorn ned till Riksdagsmännens garage och det som blev ett Medeltidsmuseum, inklusive originalet till ”Helga Holm”, gisten i åminnelse, som jag också seglat med, så många gånger. Jag är summan av mitt land, summan av denna stad, men för den skull inte summan av dess brott och laster. Jag undviker dem, går förbi 30 meter längre bort, naturligtvis utan att hälsa. Now you see me, now you don’t.

Den unge mannen längst till höger i bild har en sk ”black sun” på sin tröja. En Odenssymbol, som snart kan bli TOTALFÖRBJUDEN och rendera dryga bötesstraff… för att inte tala om andra ”påföljder” som vi inte medvetandegjorts om…ännu…

Spaningsfoton, från en annan plats där jag har tillräckligt bra sikt över hela Mynttorget. Tnr är 1905241420. En gammal man med grånat hår och hästsvans på en parkbänk, som uppgivet suckar och ser sig omkring i vårsolen. Han kunde varit jag, vad jag blir men ännu inte är, för jag är ett med Särimner och dess högste tillskyndare. Två yngre eller alltför unga män, som passerat de trettio och i kepsar – rättvända. Herr O’reagans turistgrupp, som går upp för den dolda trappan där jag står. Jag föreställer mig att denne Christoforos har nyckeln till den järngrind jag ser bakom mig, men så är inte fallet. Han har lockats gå upp dit, bara för att jag står där jag står och åtminstone han har observerat mig, som den historiker han är, för kanhända är jag en inte alldeles oviktig detalj i hela Mynttorgstavlan, och det stadspanorama, som utbreder sig inför mina grisiga och stinkande fötter.

Man har sagt och påstått på nätet, att NAS inte skulle kunna genomföra sin manifestation framför Riksdagshuset, som det var tänkt från början, pga ”dubbelbokning”. Det är fel i sak, och dessutom lögnaktigt, eftersom där inte alls pågår några andra manifestationer eller demonstrationer. Och Morgan ”Mollgan” Johansson har vägrat ta emot de 15 000 namnunderskrifter, som för tre dagar sedan var färre än 4000. Nyss har han samtalat med sk ”Kyrkoledare” om ”skyddsbehov” för sk ”konvertiter” har vi hört, fast skyddsbehovet tydligen inte omfattar vanliga svenska medborgare, för sina egna väljare vågar han inte ens se i ögonen. Det är fredagseftermiddag i ett Sommarstockholm, och ingen tjänsteman vid Ju-dep eller ens Kulturdepartementet -som numera blivit ett stort skämt befinner sig i arbete. Jag antar, att de ”skulle hem och fira jul med sina barn” eller något – fast nu är det ju inte juletid, som vi alla vet… Och Utrikesdepartementets tjänstemän, som lät sina egna landsmän dö på Khao Laks stränder, blev som vi alla vet inte ens åtalade eller anmälda.

Jag tänker på något annat, medan jag väntar. Den enda ”dubbelbokning” som alls syns till vid Mynttorget, är en massa fula plakat – ett slags nedskräpningsaktion eller ett slags ”konstnärlig installation” om man så vill – sådana har ju Stockholm haft många. 

Det visar sig, att det är ”de ensamkommande” ungdomarna, som illegalt tagit sig in i vårt land och som Regeringen nu utsett till ”ambassadörer” för sin sak samt övertagit utbildningsansvaret för – på högst oklara grunder – som anordnat den lilla högen av papperslappar. Ett tidens tecken, det också – så gott som något.

Och – på tal om barnungar. Någons ohängde son, som förolämpat mig – flera gånger – men som tråkigt nog råkat ut för ett benbrott, så sent som för en månad sedan. ”Somliga straffar Gudarna med detsamma — men för de verkligt stora skurkarna tar det längre tid” Jag har förvisso upplevt mycket när det gäller NAS och dess medlemsskara. Dataintrång, falska anklagelser om allehanda ”brott” jag skall ha begått emot svensk lag och som man anser sig kunna prestera ”bevis” för, fast de påstådda brotten begåtts i ett annat land, där svensk lag inte alls gäller. Brev till arbetsgivare, om att jag skall ”ställas till svars” för en det ena och än det andra, eller helst berövas mitt levebröd – och det här har vissa individer fortsatt med, i tre fyra år.

Hot, trakasserier. En utmaning på duell – från en förvirrad fd ”biker” och busschaufför, som tilldelats den tveksamma titeln som ordförande, under sagda ”andliga” samfunds första år. Samt andra petitesser från en och annan petit maitre, en soligt säljande Sonnevang till ärke-NAS-are och ett slags ”medans” och ”eran” överstepräst, som jag helst vill undgå att alls nämna.

Förvisso har jag sett och upplevt mycket i mitt liv, från den Asatrogna sfären inte minst. Men nu är det Tnr 1905241428.

Jag har gått fram och åter mitt framför näsan på vederbörande ohängde, samt hans bihang till flickvän eller vad det är, som sitter där borta. Vid det här laget borde han ha sett mig, flera gånger om. Jag har god lust att låta honom känna en Bjärköing, som det heter, och sätta min rist – ett redskap man använder för att rista runa mellan hans första och andra nackkota, alltså ”Nodo Boteke” respektive Axis, för att nu tala både japanska och latin. Det är ett högst användbart redskap, det där – bladet handsmitt i damaskerat stål från en klingsmed i Norge – fast jag låtit blankslipa det, då klingan inte ska fastna i  ”levande” ben eller allehanda träslag, och så vasst, att man kan raka sig med det. Och skaftet är i körsbrästrä från Birka – samma träd som stod där på Hjalmar Stolpes tid – och minst 1000 tidigare än så, som de invigda vet – eller rättare sagt – träd vuxna från samma träd. Frukten faller inte så långt från trädet, och på kynnet av en dålig son, känner man en lika dålig fader.

Men – numera är jag ju en god medborgare, som ni alla förstår, så naturligtvis gör jag inget sådant.

Det är Tnr 1905241432. Fortfarande ingenting. Jag bestämmer mig av någon outgrundlig anledning att gå in på Café Schweizer, Västerlånggatan 9, vilket jag lyckas göra utan att ådra mig någon som helst observation eller blick. Man skyltar med apelsiner, som man inte ens säljer eller tänkt sälja, men som bara ligger där framför caféet som någotslags dekoration. Men, jag är ingen djävla Greta Thunberg, ingen tillskyndare av veganism.

 

Där får du känna en Bjärköing

Inne på caféet orerar en turistande fransman om att han är förtjust i all slags historia. En person, som lagt märke till något, men som endast säger det pinsamt självklara, filosoferar jag, i ett fåfängt hopp om att inte bli sådan, medan jag inom tre minuter har druckit mitt kaffe. Au lait, givetvis, men förbanne mig inte någon latte.Jag lämnar caféet, återtar mitt postställe.

Så händer det äntligen !

Klockan är nu Tnr 1905241500. Ein Stabsoffizier hat kein gesicht.  En av mina första överordnade på Lidingövägen 24 – Bruna Huset – lärde mig det där. Inom sex månader var han död – hjärtinfarkt, på en resa till USA, västkusten. Han hade samma universitetsbakgrund som jag, och jag höll själv ett kortare tal på hans begravning. I tre år sörjde jag honom, vilket var längre än jag sörjde min egen far, för i vissa lägen har man inte tid att ens känna efter. Man agerar istället. Sådan är min hedniska filosofi. Actionism, skulle någon säga. Just så säger inte jag, som mött en av skaparna bakom själva agera-filosofin.

Hundra personer – ungefär -får jag det till. De har inte samlats på Lejonbacken, men kommer från Storkyrkobrinkshållet, efter vad det ser ut. Från kungliga slottet kommer de inte., och inte från Lejonbacken eller Norrbro, heller. Men jag känner dem, mina Pappenheimare. De mer kvicktänkta, såväl som pappskallar.

Och vet ni vad, goda medborgare ! Citoyens, et Cityoennes…

Jag är faktiskt stolt över dem. De formerade sig snabbt och effektivt, när de väl fick till det. ”Aktion mellan klockan 14 och 16 – och så kommer de exakt på slaget 3”.

C’est Magnifique, et c´cest la guerre !

Tal av Stenar – som går fram. Tal av allas vår Lady Elinore, Frejas representant – som inte går fram – med en hälsning till och med från de enstaka katoliker, som står bakom oss, och som vill ha slut på fördomarna mot oss Asatroende, slut på Regeringen Löfvén, slut på förföljelsen, slut på alltsammans.

Andra – som talar för tankens frihet, religionsfrihet och mot Morgan Johansson. En deltagare överlämnar en Nidstång, med Hästhuvud och allt – som han vill rikta – emot vårt lands Justitieminister – veten I än eller vad – eller skall jag kväda er något ännu värre…?

Mest av allt en känsla av gemenskap – och de 15 000 underskrifterna överlämnar vi nästa R-dag31 Maj – för att vederbörligen diarieföras – de ska inte kunna få fuska bort dem, för vi vet så väl vad de vill införa, dessa maktens pösande byxbakar, dessa dvärgar, dessa Eurokrater, svikare. Vi står här, för vi kan inte annat, för att citera en viss kyrkofader.

Vi står här i protest, därför att vi måste. Därför att man drivit oss till det, genom vedervärdiga ideal, och en unken människosyn riktad emot oss svenskar – andligen eller fysiskt – för allt det vi inte längre kan acceptera, och stillatigande finna oss i. Må så vara, att det är symbolpolitik, symbolpolitik som hamnat på det allra högsta av nivå, eller – kanhända – den alltför låga och allra, allra lägsta. Mänskligt att döma, är det här fortfarande vårt land. Reellt att döma, är det här fortfarande vår rätt – för vi tar oss den rätten, idag som alla andra dagar.

Vi lär få se, om ”Runförbudet” faller på sin egen orimlighet.

Många tror faktiskt det. Många tror rentav, att den utredning som snart skall presenteras på något sätt skall låta förnuftet råda, och att jurister, statstjänstemän och klokare huvud än de som sitter på hästar, grisar, suggor och svin skall få råda, trots allt. Vi får väl se, goda medborgare, vi får väl se.

På väg upp längs Drottninggatan möter jag två kollegor, som lockats hit av just den här bloggen, enkom på grund av ryktena, som sprider sig från mun till mun. Budskapet, som vandrar hand till hand, ett budskap om en hednisk tanke från en man i norr och som ständigt återföds, ständigt återskapas. Summan av detta land, men för den skull inte summan av dess brott och laster.

De hälsar inte på mig, naturligtvis, eftersom de vill bevittna presentationen osedda, och inkognito. Men jag, min hedning – nickar vänligt åt dem.

”Symbolpolitik på högsta nivå” – eller är det ännu ett av (S)-Regeringens lågvattenmärken ??

Innan jag skriver en roande liten krönika över dagens händelser, denna dag som kommer gå till historien som R-dagen, eller Dagen R som i Runa, noterar jag bara helt kort att Nordiska Asa Samfundet svängt i sin uppfattning. Idag erkänner man rakt fram på sin sida, att vad man sysslar med faktiskt ÄR politik, och att man faktiskt BLIVIT en politisk intresseförening, med eller mot sin vilja, inte bara ett rent andligt samfund helt utan någon politisk verksamhet, vilket man hittills utan framgång försökt hävda, därför att jag själv – såväl som den rådande verkligheten – faktiskt ville annorlunda..

En kortväxt despot har angripit vårt kulturarv, i avsikt att göra ”Symbolpolitik” av den. Han står inte oemotsagd, liksom den minoritetsregering han Representerar…

Under dagen har jag noterat att såväl Svenska Dagbladet, ”Hela Gotland”, Smålandsposten, Katerina Magasin och nu senast också Blekinge Läns Tidning med flera svenska media har tagit upp Löfvén-Regeringens förkastliga kulturpolitik, eller vad man nu skall kalla dess vulgära utspel om ”Runförbud” och religiös förföljelse, riktad emot Sveriges egna medborgare.

Detta förutom ”Russia Today” och vad främmande makt skriver, eftersom Löfvén-regeringens agerande emot sitt eget folk nu också uppmärksammas i utlandet.

Inför stundande EU-val på Söndag tycker jag det är bäst att påminna er om att vi nu har en minoritetsregering, som företräder mindre än 30 % av väljarkåren, om man får tro de flesta opinionsundersökningar.  Så sent som i höstas har Riksdagen – vårt nationella parlament – ogilitgförklarat Regeringen Löfvén, och förklarat att den inte skulle få bilda någon Regering, två gånger i rad. Vad som sedan skedde, var ett mycket smutsigt spel bakom kulisserna. Ett liknande smutsigt spel har idag utspelats i Storbritannien, där Regeringen May tvingats att avgå, vilket föranlett emotionella reaktioner från landets Premiärminister.

Den brittiska tidningen ”The independent” som jag alltid följer, har kommenterat Theresa Mays heroiska kamp för att följa folkviljan – och BREXIT-omröstningen i vilken en majoritet av landets medborgare röstade JA till nationell frihet, och NEJ till Eurokraterna med följande ord:

”Theresa May is gone – and Britain is now at the mercy of a small band of Barmy Tory members”

Själv hoppas jag att det brittiska folket trots allt skall återfå sin nationella frihet, och skänker dem alla en hednisk tanke i denna svåra stund. Varje Regering och varje ärlig politiker har en moralisk skyldighet att följa folkomröstningar, och agera enligt folkets vilja – inte att svika det egna landet och agera tvärtemot, till exempel genom att förklara en nyss hållen omröstning för ogilitig, tills att ”rätt” sida vinner – ett annat (S)-märkt, Eurokratiskt knep. Men – låt oss via Russia Today återvända till svenska media, och vad dessa idag säger om vårt lands i särklass farligaste Minister – för så benämner man honom faktiskt – tro det eller ej..

 

Jag citerar, ur Blekinge Läns Tidning för dagen – men visar först åter en sammanfattande bild…. Som visar att det som först varit Hedniska Tankar, nu är i varje god medborgares huvud…

 

 

Ytterligare en konsekvens av Johanssons förbudsiver är att det i princip blir omöjligt för en vanlig medborgare att veta vad som är lagligt eller ej. De allra flesta människor tolkar inte runskrift som främlingsfientligt eller rasistiskt. Är Johanssons intention att polisen ska jaga forntidsfantaster på Medeltidsveckan i Visby så landar han rätt. För genom diverse godtyckliga förbud görs vanliga medborgare till brottslingar.

Johansson är dock i takt med tiden. Han frodas i den skräckpropaganda som hans parti sprider. Att höra stöveltramp i varenda vrå och att ropa fascist, nazist, högerpopulist eller vänster- höger- eller islamistisk extremist om meningsmotståndare legitimerar ständigt nya inskränkningar i yttrandefriheten. Mycket av den nya lagstiftningen som på olika sätt inskränker vanliga medborgares friheter i dag, motiveras genom “hotet mot demokratin”. Kläm även in något om antiterrorarbete i lagtexten så tycks det vara fritt fram att censurera både samtid och historia.

Det var för övrigt även Morgan Johansson som för drygt ett år sedan ville genomföra drastiska ändringar i grundlagen för att begränsa icke-etablerade mediers tillgång till information. Ytterligare en utredning som Johansson låtit göra (SOU 2017:70), handlar om att staten ska få möjlighet att sätta in tvångsmedel (genom exempelvis avlyssning av datatrafik och telefon, eller dolda kameror eller mikrofoner i bostad eller bil), när en person misstänks för “utlandsspionage”, eller om rapporteringen skadar Sveriges relation med ett annat land (Journalisten den 7 maj 2017). Tvångsmedel skulle även rent teoretiskt kunna drabba journalister som rapporterar om Sverige på ett negativt sätt, eller exempelvis anses skada den så kallade “Sverigebilden”.

Lustigt nog är mannen som är högst ansvarig för just yttrandefrihetsfrågor: Morgan Johansson, också den som ivrigast och med störst förtjusning inskränker den. Men det är inte information, språk, ord eller bilder som hotar vår demokrati. Morgan Johanssons förbudsiver är mycket skadligare för samhället, för vårt kulturarv och för yttrandefriheten än vad en tyrruna är.

– Emma Jaensson, BLT 2019-05-24

Tidning efter tidning. Chefredaktör efter Chefredaktör. Ord för Ord, och hälsningar även från Australiska media hem till Stenar Sonnevang, NAS grundare, i den lilla villan utanför Kvarns skjutfält, någonstans i Sverige. 15 000 och mer namnunderskrifter, allt under loppet av en vecka. Den enda person som inte uttalar sig, märkligt nog – synnerligen märkligt – och det är också min tanke för dagen är Sveriges nya kulturminister, en föga förtroendeingivande person, känd för att vara gift med en sk ”Söndags-Schaman” och ha åtskilligt underliga politiska åsikter.

Vi minns hennes företräderska på Ministerstolen, en före detta ”utvikningsbrud” som haft värdinneskap för barn-tv och ”Disneyklubben” på sin meritlista, när hon inte ”testat” knark, som det heter. Vi minns, hur Alice Bah Kunckeen annan av misslyckandets ministrar beordrat förstörandet av Torshammar-ringar, till exempel. Vi minns hur hon nu försöker kandidera till EU-parlamentet, samma parlament vars enda funktion och bärande tanke i dessa dagar verkar vara att skaffa fler ”Syrienåtervändare” och sk ”EU-migranter” till Sverige. Detta, trots att samma Alice Bah är påtagligt dåligt påläst inför den syssla hon säger sig vilja sköta, och att Miljöpartiets valkampanj – under parollen ”Hopp – inte Hat” manifesterar sig så, att (Mp)s EU-politiker av någon anledning misshandlar 15-åriga svenska skolelever…

Med denna bakgrund, är det kanske inte så konstigt, att Kulturministern och Kulturdepartementet helt verkar ha glömt bort det svenska Kulturarvet, och Runornas del i detta – men för all del – de flesta bedömare, mig själv inbegripen, har inte skrivit en enda rad om detta Kulturdepartement förrän nu, eftersom vi också glömt bort det totalt, likt en kokainberusad Alice Bah på villovägar i Europa. Ingen av oss hyser det minsta förtroende för det ministerstyre som spritt sig över vårt land, nu när till och med Justitieministern tycks vilja spela en Kulturministers roll, genom att bestämma vilka symboler som skall vara tillåtna, eller inte…

Om runor skall förbjudas enligt lag, vad händer då med patenträtt och utländska firmamärken… (S) agerar som vanligt föga genomtänkt…

Samtidigt med att NAS nu fått uppmärksamhet i sin ”Runkamp” finns det sådana, som vill förklara alltsammans för ”fake news” trots att de talar emot bättre vetande. En viss Baron och Friherre Carl Johan von Rehbinder har uttalat sig på Facebook – han är mycket bekant från den sk ”forn sed” rörelsen – och har bland annat påstått, att alltihop skall vara ”förfalskat” därför att en enda sajt och en enda källa – som Samhällsnytt – också nämnt Morgan ”Mollgan” Johanssons två år långa hetskampanj emot folkgrupp.  Så lätt kommer man inte undan vad som nu pågår, och så lätt kan man inte vifta bort givna fakta. Källor inom Justitiedepartementet, om ”Hedniska Tankar” talat med idag, bekräftar Morgan Johanssons förbudsplaner, och 31 Maj får vi se resultatet av den sk ”snabbutredning” som man tillsatt. Vi har redan sett exempel på effekter av detta märkliga, (S) signerade ”snabbutredande” både i form av en ny Gymnasielag, som Lagrådet sagt sitt om, och nya lagar, som jämställer en sprucken kondom med våldtäkt… Det sk Anna Ardin-fallet, diakonen i Sveska Kyrkan, som numera också skall vara ledare för ”Tro & Solidaritet” torde väl vara allom bekant vid det här laget.

Samtidigt växer opinionen – dag för dag – timme för timme.

Utom vårt land, och inuti det.

Politiskt plakat – var så säker !

 

Personer inom den hedniska rörelsen – som fortfarande växer – jag pratat med idag har mottagit solidaritetsförklaringar, inte bara från Ryssland och Australien, men också den Katolska Kyrkan, lustigt nog. Den enda grupp som kallar sig Asatroende, och som INTE stöder oss, lär vara ett visst sällskap som kallar sig Asatru UK, och som uppenbarligen trott på ”Fornseds” bluffen, eller att nyheterna om Regeringen Löfvéns agerande, skall ha varit ”fake news”. Kanhända kommer även de att bli övertygade om motsatsen, när den den 31 Maj passerats, och ytterligare ett viktigt datum i en växande folkrörelses historia både kommit och gått.

Don’t speak too soon, for the wheel’s still in spin” – citerade jag, så sent som igår – men att Sveriges politik är ur led, och att även Asatro kan bli förstasidesstoff är nu bevisat. Och det är inte ”fake” godvänner.

Ett rörande vittnesbörd – av många – på att även varmt troende kristna håller med oss, och inte tänker acceptera hur Regeringen Löfvén behandlar Kulturarvet, religionsfriheten, Asatron och svenskarna hittar ni här.

Kanhända jag skulle fråga denne kristne bloggare om vilken riktning inom Kristendomen han tillhör, ifall det nu råkar vara den påstått ”Svenska” Kyrkan eller andra, åtskilligt vettigare samfund – i mitt tycke – nu när den ”svenska” kyrkan bevisligen börjat bryta emot det sjunde budordet… Men – det låter jag vara till en annan gång. Denna dag förenas vi emot ett onödigt, illa formulerat lagförslag, som snarast gynnar den sorts extremism den är satt att bekämpa. Jag har sagt och skrivit det många gånger förut, men runorna är inte för vem som helst.

Nynazister har inte rätt att missbruka våra runor, lika lite som ”forn sed” har någon som helst rätt att missbruka Torshammaren. SSU i Malmö har inte rätt att skräna ”Krossa Sionismen” framför den lokala synagogan, samtidigt som judinnor knivhuggs på öppen gata i centrala Helsingborg – av (S)-sympatisörer, av allt att döma. Och KKK har knappast rätt att bränna några kors, ens i Sydstaterna.

Detta sagt, angående sk ”Symbolpolitik”