Ormsö, Estland och det Östliga Sverige

Jag rekommenderar eller omtalar sällan böcker jag själv inte läst på den här bloggen. Ibland gör jag undantag, men då gäller det bara böcker jag själv skulle vilja läsa, men ännu inte läst. För några dagar sedan dök det upp just en sådan bok. Det var Västmanlands Läns Tidning, VLT som recenserade Jonathan Lindströms bok ”Biskopen och Korståget 1206” härförleden. Jonathan Lindström är själv Estlandssvensk, och bördig just från Ormsö. Hans teorier om korstågen, och att det var den Lundensiske biskopen Andreas Sunesson som beordrade hundratals bönder från Norra Öland att med tvång flytta till Ormsö innanför Öel, som en del i en medveten dansk korstågs- och koloniseringspolitik, inriktad på folkutbyte, har presenterats också tidigare, bland annat i SVT, den Svenska Statstelevisonen.

Förutom de stora svenskbygderna på Dagö och Ösel var svenskarna i majoritet ända tills Stalins maktövertagande i slutet av Andra Världskriget. Det gällde även Odensholm, Runö, Ormsö, Nargö, Rågöarna och flera områden på det Estniska fastlandet..

Jonathan Lindströms teorier är intressanta för hedningar i båda länderna, eftersom de visar på de kristnas vanliga utrotningskrig och försök till folkombyte. Samma metoder används ju som vi fått se än idag, och så var det även på Stalins tid, när svenskbygderna i Estland avfolkades. Teorierna bygger på det faktum att man kunnat hitta ett 40 tal gårdar på norra Öland som avfolkats och övergivits under tidigt 1200-tal, samtidigt som motsvarande bebyggelse, med åkermarken indelad i stänger och alnar – måttsystemet är unikt för just Öland – dyker upp på Ormsö. Ungefär 200 personer ingick i kolonisationsvågen 1206.

Otvivelaktigt en bra bok, men den berättar inte sanningen om förhistorien eller den hedniska tiden

Tidningen skriver att Ormsö skulle varit helt tomt på befolkning tidigare, men det stämmer inte alls. Ifrån Estländsk arkeologi vet man, att korstågstidens kolonisation inte flöt in i någotslags ”maktvakum” eller ett folktomt land. Estland var befolkat sedan långt långt tidigare – av just Ester – och spår av täta kontakter med Sveariket, finns redan under Estnisk bronsålder.

För att se typiska skäggyxor, holkyxor från bronsåldern och spjut från Sveariket behöver man inte gå längre än till det arkeologiska muséet i Tallinn…

Området kring Pärnö, tvärs över från Ormsö var bebott redan 9000 år före kristus, och att då tro att Ormsö skulle varit obebott i 10 000 år, när man vet att det fanns bofast bebyggelse på alla omgivande öar, är naturligtvis omöjligt. Man vet att kamkeramikerna, förfäderna till dagens Finnar och Balter, hade bosatt sig på det Estländska fastlandet redan 6000 år fk. Ösel var bebyggt av båtyxekulturen – och därmed om inte av Nordbor, så i alla fall en folkstam med direkt Nordiskt inflytande vid den estniska bronsålderns början redan omkring 1600, och sen dess har kontakterna över Östersjön egentligen aldrig upphört.

Under det tidiga 1900-talet trodde man att Esterna bebodde det gula området på kartan ovan under Romersk järnålder, slaverna området i rött, goterna det i lila och gepiderna (en annan germanstam) det i ljusgrönt, medan det Romerska rikets gränser visas i blått… Nu vet man att Esterna redan fanns i Estland under stenåldern…

Tacitus skriver i sin ”Germania” om Aestii eller Esterna som ett självständigt, men mycket primitivt folk, underlägset Germanerna ifråga om kultur. Norr om dem bor fennoi, som är eländiga renskötare och nomader, skriver han. Under tidigt 1900-tal betvivlade språkforskare det här, men senare arkeologiska fynd i form av nästan ocirkulerade romerska silvermynt har bevisat, att Esterna hade direkta handelskontakter med romarriket, och att handelsmän från Rom verkligen kom till floden Vistulas eller Weichsels mynning i Bärnstenshavet eller Östersjön, precis som Tacitus skrev.  Ptolemaios och andra antika geografer skrev om ”Osilierna” som man identifierat med Ösel-borna, vars främste gud var Taara eller Tor. Ända tills 1200-talet förblev Ösels befollkning helt och hållet hednisk, och tyska korsriddare kunde skildra hur de på 1230-talet kastade en kristen präst i Valborgselden medan de ropade, ”laula, laula pappi!” (sjung, sjung, prästadjävel !)

Kalevipoeg, Karls son eller Poeg (Påg!) är esternas nationalhjälte – och Tore-Karl eller Horagalles var lapparnas namn på Tor, i Estland dyrkad som Taara redan under romersk järnålder…

Cassiodorus, en romare på 500-talet, omtalar direkt att Tacitus Aesti är samma folk som Esterna, och att de bodde i Estland hela tiden. Saxo Gramatticus påstår, att Ester och Kurer deltog i det legendariska Bråvalla Slag på Svearnas sida, och redan då hade Estland ungefär 45 000 invånare eller så. Men, redan på 600-talet kom i alla fall de Estländska öarna och delar av fastlandet under Svearnas välde – och det har man sensationellt nog kunnat bevisa genom arkeologiska fynd i vår tid…

Salme skeppen och de 42 noggrannt gravlagda män som var en del av deras besättning, visar att Ösel redan på 700-talet var en del av Svea Rike…

2008 – 2010 hittade man de sk ”Salme-skeppen” på ön Ösel – också mitt emot Ormsö – som MÅSTE ha varit befolkat då – och detta sensationella skeppsfynd från år 650 – 700 – FÖRE Vikingatiden bevisar bortom allt rimligt tvivel, att täta kontakter med Svea rike och regelrätt kolonisation redan hade förekommit då. Skeppsfynden från Salme har noga blivit tolkade och utgrävda av estniska arkeologer, och vad som stått om dem i svenska media till en början, är inte alls sant, men har omvärderats. 

Till en början kunde man i svenska media läsa, att skeppen – det ena med en längd på 11,5 meter och en bredd på 2 meter, det andra med hela 17 meters längd och 3 meters bredd – skulle vara ett bevis för ”plundringståg” på Ösel. Detta har visat sig vara helt felaktigt.  Dessa tidiga  Vikingar förlorade inte alls något slag – de vann tvärtom – och den noggranna gravläggningen av deras egna män av de som var kvar, bevisar det bortom alla tvivel. Dessutom har vi faktiskt skriftliga källor till vad som hände, vilka jag ska återkomma till om en stund. Männen som begravdes ombord på skeppet var alla i 40-50 års åldern, och deras skelett visar alla spår efter våldsam strid. Påfallande många har dött av pilskott. Men Estniska arkeologer hittade också jakthundar och falkar på de båda skeppen, liksom ett halsband av ryska björnklor.

Sådana förnäma gåvor har man inte med sig i krig, eller på plundringståg. Estniska chefsarkeologer, som skrivit om saken, är numera helt övertygade om att Salme skeppen hade ett diplomatiskt uppdrag. De skulle upprätta handelsförbindelser, eller överlämna gåvor till en lokal Svensk Jarl på Ösel, helt enkelt.  Dessutom har vi skriftliga källor i Heimskringla och hos skalden Tjodolf af Hvin, som direkt omtalar svenska Kungars kolonisering av Ösel och Dagö på just 700-talet.

Ingvar Eysteinsson, son till Kung Östen av Ynglingaätten skall ha levat från 616 till 683, och dött på ett fälttåg till en fästning som hette Sten, någonstans på Ösel. Även om det inte är hans grav arkeologerna nu hittat – den skulle vara vida större – är det oomtvistligt, att det faktiskt skett ett stort fälttåg med en ledungsflotta under just den tid sagan nämner – så männen i Saime-skeppen kan mycket väl ha varit denne kung Ingvars män. Och Ormsö måste nog ha varit befolkat av svear vid denna tid, eftersom det ligger mitt emot Ösel eller Ö-sysslan, där en svensk jarl skall ha regerat, redan på 700-talet.

 

”Fornsederi” och förstörelse också vid Lindholm Höje i Danmark…. ??

För en tid sedan kunde jag med stöd av Ystads Allehanda och andra vederhäftiga källor berätta om de skador på Ales Stenar, som vållats under hösten. Nu verkar det som ytterligare ett vansinnesdåd – elle meningslös förstörelse, som klart påminner om det i Skåne, inträffat vid Lindholm Höjes kända gravfält i trakten av Ålborg på Jylland. Den danska kvällstidningen ”Ekstra-Bladet” berättade för två dagar sedan om vad som hänt, och summerade situationen på ett bra sätt, även om den såklart också nämnts i flera andra danska media. 

Här i Sverige däremot, intresserar sig ingen för dådet, som riktats emot vår gemensamma Nordiska historia.

Under Påsken – en helg som inga verkliga hedningar firar – har någon grävt flera stora hål med ungefär 30 – 40 cms djup och ”torvat av” på flera ställen i det väl undersökta och redan utgrävda fornminnesområdet. Arkeologer vid Nordjyllands Historiske Museum uppges ha skickat ut en pressrelease om skadorna på det lagskyddade fornminnet. Man har valt att göra en polisanmälan den här gången, berättar Museiinspektör Lone Andersen – annars brukar man anmäla enstaka problem med vandalism till Slots- og Kulturstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Riksantikvarieämbetet, den i dagarna kritiserade myndighet som har ansvaret för att bevara kulturminnen och kulturmiljöer i Sverige. Man har redan konstaterat, att antalet incidenter, där vissa personer försöker vandalisera hela kulturarvet ökar, säger Museinspektören till tidningen.

Hver gang det sker, går det direkte i mit arkæologi-hjerte. Det er en blanding af frustration og græmmelse over, at nogle mennesker har så skidt en moral. Det er ualmindeligt hæsligt at se på, siger hun.

”Skidt en moral” – ja – det uttalandet kan man upprepa. Varför bär sig dessa individer åt som lort ? Tidningen spekulerar också i att det skulle kunna vara ”enskilda skattletare” som orsakat skadorna, men varför skulle dessa nu dyka upp till påsk ? Och en annan arkeolog vid muséet säger till Ekstra-Bladet att de personerna måste vara osedvanligt dumma och inkompetenta i så fall; alla vet redan att fältet är väl utgrävt och undersökt, och att det knappast kan göras några spektakulära skattfynd där, även om ett antal stadsutgrävningar och bebyggelselämningar i Nordjylland gett ovanliga fynd på sista tiden, bland annat av svärd – men då har det varit medeltidsarkeologi det varit tal om…

Så vem eller vilka har orsakat det här ? Vem kan det vara, som håller sig framme ??

I Sverige har vi redan på 1980-talet haft en stor debatt om metallsökare, som torde vara välkänd för alla arkeologiskt intresserade, även amatörer; och som utlöste ändringar i kulturminneslagen. Samma debatt har i viss mån varit aktuell i Danmark och Tyskland och på fler ställen i Europa också, och redan vid 1990-talets början skrev RAÄ en fyllig rapport med information till allmänheten om vad som gäller. Länsstyrelserna på Gotland och i Kalmar län (Öland !) hade stora problem, men numera är allt bruk av metallsökare i Sverige belagt med tillståndsansökningar hos Länsstyrelserna. ”Branschen” eller det lilla fåtal försäljningsställen som finns, och som säljer sådana apparater till allmänheten har numera också tagit sitt ansvar, och upplyser i alla fall om att det finns en anmälningsplikt. Sedan dess har vi få problem i vårt land, och de incidenter som har funnits, verkar ha varit kopplade till enstaka myntsamlare på sydsveriges stränder, och de som utnyttjar en ”svart marknad” för fornfynd inom EU. Men till och med RAÄ:s rapporter från tidigt 90-tal visar, att de som är tillräckligt smarta för att använda metallsökare för någotslags ”skattjakt” också vet att röja undan sina spår, och lägga tillbaka grästorven efter sig…

Alla vet också att en gravhög eller ett gravröse vanligen innehåller brända ben och gravgåvor i mitten på röset, inte utåt kanterna. Som man förstår har stenkärnan i rösets mitt alltid lagts dit med syfte att försvåra för tjuvar, eller att hindra vilda djur från att rota runt på platsen – så var det redan på bronsåldern, när de flesta stora gravhögarna började byggas. Anledningen till att man kastade upp en så stor hög med jord som möjligt var förstås också att de döda skulle få vila i frid, och i de fall man i senare tider försökt gräva i högarna efter skatter, som aldrig funnits där, har man så gott som alltid försökt gräva sig in till högarnas kärna. Så var fallet också på Badelunda-åsen utanför Västerås, där okunniga bonddrängar orsakade krater-liknande fördjupningar redan på 1700-talet, tills deras egna gropar lär ha rasat igen ovanför huvudet på dem, och begravt dem levande så att de kvävdes – vilket folktron uppfattat som ett rättvist straff… Det finns också andra Skattsökar-sägner förknippade med gångna tider, och hur man då såg på de stora järnåldersgravfälten, om nu någon vill veta.

De skador som orsakats, kommer att kosta hundratusentals danska kronor att reparera, tror muséet. Och här är det alltså knappast fråga om skattsökning, eller amatörarkeologi på sandlådenivå, men något annat… Skadorna liknar de vid Ales Stenar, som jag redan berättat om. Marken har torvats av, och man verkar har tagit upp och forslat bort en mindre mängd jord från platsen, men lagt tillbaka stenar, som man inte velat ha – av foton som de här ovan att döma – men varför gör man så ? Vad är det för slags tänkande eller fasoner, som ligger bakom ??

För mig framstår det här som spår efter någotslags rituell verksamhet, eller något liknande. Det är den enda hypotes jag har om det. Det är väl känt, att markskadorna vid Ales Stenar från i höstas och Februari uppkom strax efter det att representanter för den svenska sk ”Forn sed” rörelsen besökt Malmö, och försökt etablera sig i Skåneområdet. NAS, Nordiska Asa Samfundet och snart sagt alla seriösa Samfund för Asatro och liknande som finns i Danmark och Sverige har tagit tydligt avstånd från de händelserna, liksom de senaste från Danmark i veckan. Det har framgått av diskussiongrupper över hela nätet. De enda som inte tagit avstånd, utan tydligen lever vidare i någotslags drömvärld, där inga problem existerar; är just de alltmer fåtaliga ”fornsedarna” i Sverige – betecknande nog. Representanter för NAS skall ha träffat ombud för Ase- og Vanetrosamfundet Forn Sidr i Danmark, som är ett helt annat slags samfund än den oansvariga sekt med samma namn som finns i Sverige.

Jag har själv berättat i den här bloggen om hur en ceremoni som de här svenska ”fornsedarna” höll vid Uppsala Högar förra året helt spårade ur, och slutade med att en massa berusade personer stod och skar sig med knivar, vid vad som skulle vara en bröllopsceremoni. Jag har berättat om de mycket underliga uttalanden de här personerna gjort genom åren, och hur de menat att det skulle vara ”fornt” eller ”sed” att göra Torshammaren till en internationell symbol för homosexualitet, till exempel. Jag har berättat om hur vissa ansvariga bland dem skrivit på sina interna debattsidor att man skulle få ”värdefulla andliga erfarenheter” genom bruk av droger, till exempel. Om skadorna på Havängsdösen i Skåne, strax efter att en del personer observerats på platsen – och mycket annat som skett genom åren, alltsammans genom samma personkrets.

Hela tiden har vi då fått höra, att ”forn sed” skulle vara en rörelse, som syftar till ”goda relationer” mellan människor, eller människorna och naturen (hur tror man, att det skulle uppnås med drogers hjälp ??) och andra dumheter i samma stil – och samma ständiga undanflykter från denna sekts sida. Jag har tidigare skrivit här, att det sannolikt är i utkanterna på ”forn seds” miljön i Sverige man skall leta, och det vidhåller jag.

Ekstrabladet skriver att det sannolikt är tal om flera gärningsmän, och inte en individ. Organiserad verksamhet, med andra ord. Man måste ha förberett sig, och forslat spadar och andra verktyg till eller från platsen.

Vari ligger charmen – hos folk med huvudet under armen ?

I ”fornsederiets” urspårade ritualer ingår ofta, att man ska ”magna jorden” till påsk, ”dyrka småfolket och vättarna” och andra stollerier. Detta ”magnande” lär också tagit sig sådana uttryck, att man tagit med sig jord hem från olika platser tydligen, och tillverkat sk ”fröbomber” eller jordkokor av dem, som man sen slängt omkring sig eller på andra. Saker som inga andra hedningar håller på med, så vitt jag vet. På sista tiden förefaller det som om även svårt förståndshandikappade personer lockats till att vara med i ”Forn Sed” Sverige, efter vad jag fått höra – men vad kan hända, om det sker i en miljö där droger helt uppenbart förekommer, även om man officiellt eller utåt är mycket noga med att förneka det ?

Nu säger inte jag, att de här personerna jag omnämnt är skyldiga, eller att just de skulle ligga bakom det hela. Det är hursomhelst en polissak, för polisen i ett nära grannland dessutom; men jag tror alldeles avgjort, att det är i kretsar som dessa, som dansk och svensk polis måste börja söka. Och det är allvarligt nog, som alla förstår. NAS har redan skrivit flera öppna brev till ”Fornsederiet” (ej att förväxla med de i Danmark) angående deras uttalanden och beteende, och det finns inga som helst skäl för mig att  åter upprepa det här, eftersom ni ju ändå kan konsultera andra hemsidor.

Inget svar har getts om missbruket av drogerna, Torshammaren, svårt sjuka personer i en för dem högst olämplig miljö, blodsoffren vid Gamla Uppsala och allt det andra.

Jag skulle våga påstå – utan omsvep – att offer av människoblod, ”magnande av jorden” med bortforsling av torv eller alven (alltså det lager av mineraljord under matjorden, som de här personerna tydligen vill åt – i rituella syften) och allt detta, är förargelseväckande beteende – i lagens mening.

I alla fall väcker det min förargelse, som alla vet och nog kan märka. Även många andra är förargade, och jag skulle också vilja påstå att blodsoffer, åverkan på fornminnen och gravfält, pajas-upptåg vid Gamla Uppsala och liknande är väldigt väldigt onödigt.

Det hjälper inte Hedendomen framåt i Sverige som rörelse, ingen annanstans heller, inte på minsta sätt – och det är nog allt som finns att säga om saken…

Mellanspel – ”Allt är politik !”

Människan, skrev den hedniske filosofen Aristoteles på sin tid, är ett ”zoon politikon” eller ett politiskt djur. Ett politiskt djur är nu inte alltid samma sak som en politisk vilde, till exempel – men religion, politik och kultur är inga skilda ämnen, som man kan låta uppresa vattentäta skott emellan. Överallt, i alla kulturer, tider och samhällen har det varit så. Och samlas man framför ett Riksdagshus, någonstans, till exempel – så  ÄR det – om inte annat genom den blotta plats man valt för manifestationen – otvivelaktigt en politisk handling. En direkt aktion.

Samlas man framför vårt lands Riksdagshus och väjer man att ha möte just där, så nog tusan är syftet POLITISKT !!

 

Varken media, allmänhet eller fristående kommentatorer, som väljer att inte närvara – som till exempel jag själv – kan inte heller uppfatta det hela på något annat sätt, och det råder inget som helst tvivel, att det är så det hela kommer beskrivas när det väl skett, eller inför eftervärlden.

 

Det går inte att komma ifrån, hur man än vrider eller vänder på det, och den som säger något annat, hycklar bara. Hedendomen i Sverige, till exempel, är i hög grad politisk – och man ska nog heller inte vänta sig något annat, trots att vissa – som vanligt – tydligen har gripits av ”byxångest” i sista minuten, eller beröringsfobi. Och ändå står man inför sitt genombrott på den dagspolitiska scenen – för snart kan det inte döljas eller undvikas längre. Snart står vår spirande lilla folkrörelse inför ett definitivt ställningstagande, varesig vi vill det eller ej. Kom ihåg vad jag skrev igår. Och Hedendomen är också en ”Befrielse-teologi” – ifall ni vet eller ens förstår vad som menas med det ordet…

Jag själv är inte, har inte varit och kommer aldrig någonsin att vara ”opolitisk”. Jag är tvärtom så politisk det alls går att bli – även om jag snart förbereder mig för att byta ämne i den här bloggen ett tag.  I en demokratisk stat går det nämligen vanligen till så, att alla medborgare vanligen får lufta och vädra sina åsikter, ja, till och med vifta med fanor, plakat och visa politiska symboler om de vill – och det enda problem som i så fall är förknippat med det, är vilka symboler man då alls visar – och vad som nu eventuellt skall bedömas som politiskt otillåtet – som man lätt inser – om man alls tänker efter, vill säga.

Jag själv är heller ingen ”Påskfirare” till exempel, och jag firar inte något planlöst eller illa förberett ”vårblot” utan att ens veta vad det betyder, särskilt inte på påskdagen.  Jag kan i och för sig förstå närvaron av Världsreligioner som säger sig förespråka en ”Soter” på grekiska, eller med andra ord en frälsar-gestalt. Ett slags Führer, som i kristendomen. En perfekt gudamänniska, som kräver absolut lydnad – men vad leder sådant till ? Och varför ens fasthålla tanken vid att Führerns död under tortyr skall orsaka någotslags ”rening” eller frälsning, alltså en känsla av välbehag inför denne persons frånfälle, som dessutom ska inträffa på helt olika dagar, varje år… En sådan religion är fullkomligt ologisk… Något sådant kan jag helt enkelt inte tro på alls, men från mitt elektroniska Hlidskjalf ser jag idag helt andra saker…

 

På bloggen ”Det goda Samhället” som jag refererat till en hel del på sistone skriver idag den åtskilligt mer ärlige, välformulerade och välartikulerade skribenten Patrik Engellau om den sk ”Mångkulturen” i Sverige, kontra Folkhemstanken – samma ämne som jag berörde igår. Han kallar ämnet för dagspolitikens absolut hetaste potatis, och ifrågasätter precis som jag själv starkt, ifall alla kulturer eller religioner verkligen är ”likvärdiga”, trots att deras utövare i och för sig har samma grundläggande rättigheter – men det är en helt annan fråga, förty_

Regeringens proposition 26 år 1975, som enhälligt antogs av riksdagen, brukar kallas mångkulturlagen och hållas för det aktstycke som införde mångkultur i Sverige. Det är inte riktigt sant eftersom staten inte genom lag kan etablera alla jordens kulturer i Sverige.– —

Det luriga med dessa ambitioner är att de bygger på en troligen världsunik föreställning, nämligen att alla kulturer är lika mycket värda. Det är de inte.

Observera att jag inte, inte här i alla fall, ifrågasätter den lika världsunika svenska föreställningen, som finns inskriven i regeringsformen, att alla människor är lika i värde. I alla andra länder (utom Norge) och i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är uppfattningen att människor är lika i värdighet, inte i värde. Men nu talar jag alltså inte om människor utan om kulturer.

Ingen känd lära, ideologi eller internationell traktat stadgar kulturernas lika värde. Det enda undantaget som jag känner till är Prop. 1975:26. Hela tanken att alla kulturer skulle vara lika mycket värda och därför ha samma rätt till statsbidrag, hemspråksundervisning, tolkar och föreningsstöd på svenska skattebetalares bekostnad om de lyckas etablera ett brohuvud på svensk mark är vad jag kan förstå absurd.

Det är inte bara jag som tycker den idén är absurd, utan det tycker alla. Fråga de latinamerikaner som vill ta sig in i USA om de föredrar att leva i den amerikanska kulturen eller om vid närmare eftertanke vill åka hem igen. Fråga en slumpvis utvald svensk på gatan om du kan locka honom att byta den svenska kulturen mot den somaliska. — — Allt vore mycket enklare om man fick säga som det är, till exempel att den svenska kulturen är bättre än de som finns i Mellanöstern. Då skulle vi inte heller behöva vara så otydliga gentemot invandrare – det var ett annat klagomål – om vilka regler som gäller i vårt land. Vi bör sluta skämmas över att vi är bra och i stället utan övermod erkänna detta. Räta på ryggen, svensk.

Så långt herr Engellau. Ifall avslutningen på hans artikel låter kortfattad, så är den rätt i sak. Islamiska Statens ”kultur” i Syrien och Irak var inte ”lika mycket värd” som den svenska, och det är långtifrån likgiltigt, vilken kultur vi väljer att bekänna oss till – det handlar mer än något annat just om en bekännelse, dvs en levande tro och inget annat.

Vår kära kvällstidning Aftonbladet rapporterar just idag liksom av en händelse eller en tillfällighet om den kristna Knutby-sektens barn, och all det lidande de utsattes för, nu när vi ändå talar om vissa Monoteistiska religioner.

Knutby, Knutby – Underbara stad – där de kristna står på rad… Skulle också denna ”kultur” eller ”religion” vara ”likvärdig” med alla andra förkunnelser, tror ni ??

I och för sig är det inte särskilt tydligt varifrån impulsen till kvällstidningens artikelserie kommer, men den baserar sig på de observationer, som den oberoende forskaren Sanja Nilsson,  doktorand i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna och Göteborgs universitet; genomförde åren 2014 till 2017 genom att vistas inuti Knutby-sekten. På ytan skulle allt vara perfekt. Alla påstods vara välkomna, vänliga och bara såå demokratiska. Men sen kom det fram att bakom kulisserna fanns hot, dolda bestraffningar. Föräldrar fråntogs sina barn och utsattes för slumpvis våld om de vägrade, trots att man bara påstod att det rörde sig om ”barnpassning hos grannarna” eller Koranskolor – förlåt jag menar Bibelstudier…

Att separera barn från föräldrar var satt i system. Under 2008 förklarar Waldau att detta med att ha barn är en egoistisk handling då man sätter barnen före Gud. De gifta paren i församlingens högsta ledning förbjuds att ha sex, eftersom Waldau själv ”inte har brudgummen vid sin sida”.

Jämför med IS, och andra mördarsekters metoder. Likheterna torde vara ganska uppenbara, men som tidningen berättar:

Ju närmare Waldau man står i församlingens strikta hierarki, desto större risk att ens barn lämnas över till andra. Föräldrarna är utmattade av allt jobb som församlingen kräver. De har inte tid att läsa läxor med barnen eller göra roliga saker med dem på fritiden. Barnen överlåts till andra vuxna, ofta E, antingen för att straffa föräldrarna eller för att få dem att ägna sig åt Waldaus behov. Ibland flyter de två motiven ihop. — — Överhuvudtaget ges en splittrad bild av obekymrad fasad och en mörk vardag där man när som helst kan bli straffad och utskämd, främst om man råkat misshaga Waldau.

Sektmedlemmarna utsattes småningom för alltmer våld och hot, slag, sparkar och fysiska bestraffningar – som hos IS i öknen. Doktoranden Nilssons uppsats, skildrar alltihop. Även ”Magasinet Paragraf”, en facktidskrift för Jurister, har tagit upp sekten och dess handlande emot enskilda medlemmar – och dess barn-. Är detta verkligen en ”likvärdig” kultur, som hör hemma i Sverige, eller ens i Frikyrkokretsar ?

Man kunde i och för sig förtvivla inför Monoteismen, och sluta att protestera emot dess metoder och yttringar – men inte ens Aftonbladets Inga-Lina Lindquist vill lägga ned sitt motstånd. Hon vet att det finns bot, efter att ha läst avhandlingen från Dalarnas Universitet – och den enda bot som finns, består i att avlägsna de här sekterna, en gång för alla...

Och i ett anfall av underbar klarsyn, skriver hon….

All traumabehandling börjar med så kallad stabilisering av yttre och inre faktorer. Minimikravet för stabilisering är att förövaren är avlägsnad och traumat inte pågående, annars kan man inte behandla. På ren svenska betyder det att offret måste ut och bort från situationen fysiskt.

De här ”kulturerna” eller vad vi nu skall kalla dem för, måste alltså bort rent fysiskt. Man måste avlägsna dem, som så behövs med juridiska tvångsmedel. Man kan inte ha dem inne i landet, inte på den egna kulturens område – och framförallt kan man inte ha en massa förövare som är ”återvändare” eller som ”migrerar” tillbaks till den miljö, där deras offer försöker bygga en ny tillvaro. Det går inte att ha någon ”samexistens” helt enkelt, eller i sin naivitet tro, att något sådant skulle gå att anordna, efter någotslags lagom svensk, socialförvaltningsmässig ”samförståndsmodell”.

Lyckligtvis finns det också andra kloka människor i vårt land, som kommit till liknande slutsatser. En av dem är den här mannen:

Det här är – ifall ni inte är bekant med honom – Tomas Tobé. Moderaternas talesman i rättspolitiska frågor, tillika samma Moderaters främste kandidat inför det stundande EU-valet. Han har gjort sig känd som en varm EU-förespråkare, och en stor fiende till det svenska folkets självständighet. Nu är jag själv inte Moderat, inte på något sätt, och jag delar som ni säkert förstår inte alls den hedervärde Herr Tobés åsikter om EU. Jag har bara tillhört två politiska partier i hela mitt liv, och det säger jag utan omsvep. Det är Folkpartiet samt – på den tiden de alls var värda något – Socialdemokraterna. Men – alltväl ! – Herr Tobé skall enligt Statstelevisionen idag ha framlagt ett förslag om att alla Statsbidrag till extrema religiösa samfund i hela EU genast måste upphöra – särskilt om de kommer ifrån länder utanför EU, eller kulturer som inte hör hemma i Europa, även om herr Tobé inte säger det sista så att någon hör…

(M) har heller inte preciserat exakt vilka religioner det skulle röra sig om, eller nämnt någon särskild religion eller något speciellt samfund vid namn, men det här är ändå exakt vad jag själv sagt och hävdat i många år. Nu är jag en svuren motståndare till allt vad EU heter, som alla vet, och jag kommer därför sannolikt bojkotta hela denna skendemokratiska fars, men om Tomas Tobé gör allvar av vad han faktiskt säger och föreslår, har han min uppriktiga beundran; och det gäller också de nödvändiga förslag om säkerhetspolitiken, som är huvudsumman av det moderata förslaget enligt SvD. 

Knutby-sekten och därmed jämförbara kristna samfund, Katolska Kyrkan, ”Studieförbundet Ibn Rushd” och därmed jämförbara islamistiska organisationer, inklusive IS och dess ”oskyldiga barn”, ”ensamkommande återvändare”, fornsedare och annan bråte kan inte, skall inte och bör inte få några statsbidrag överhuvudtaget, och det gäller oberoende av vilka religioner eller kulturer vi nu ens talar om – för uppenbart har de inte alls ”samma värde” – och det är hela summan av resonemanget…

Thomas Tobés resonemang liknar också påtagligt de lagar, som Vladimir Putin för några år sedan införde i Ryssland, och som går ut på att ”utländska agenter” eller rättare sagt aktörer inte får ge bidrag till direkt anti-demokratiska rörelser, som försöker etablera sig på ryskt territorium, eller allehanda ”Moské-sponsring” och sektetablering utifrån, likt den katolska våg, som från Polen mfl länder väller över Sverige. Sådant ligger inte i Rysslands intresse, nämligen – eftersom just Folkhemstanken – Ryssland som ett hem för det ryska folket, ja – men inga andra folk ! – där faktiskt lever i högsta välmåga – vilket är en realistisk, om än för vissa hård tanke…

Nej, inte heller alla polyteistiska samfund har ”samma värde” – tyvärr…

Från Tidningen ”Dagens Juridik” berättas det just idag av alla dagar om hur en viss ”Mollgan” Johanssons förslag om en särskild lag emot Blåljussabotage fullständigt dömts ut och ”sågats” av Lagrådets experter – som fortfarande utgör landets högsta samlade juridiska expertis…

Detta är kanske ingen nyhet, precis.

Lagrådet konstaterade redan för nästan ett år sedan att alla anständiga gränser för vad som är juridiskt acceptabelt passerats av Regeringen Löfvén, inför den sk ”Gymnasielagens” tillkomst. Det går inte, konstaterade man då, att tvinga svenska folket att betala gratis gymnasieutbildning åt sk ”ensamkommande”, eller tiotusentals ”migranter” av helt okänd härkomst och ålder, som på illegal väg tagit sig in i landet, och nu likt snyltgäster uppehåller sig här. De kan inte ”bjudas” på fria körkort, fria bostäder, fri utbildning eller något annat, eftersom detta inte alls står i överensstämmelse med internationell rätt, och de har ingen som helst anledning att kräva detta av det svenska folket.

Vi har sett hur mönstret hela tiden upprepas, igen och igen och igen. Varje gång lägger Regeringen Löfvén fram illa genomtänkta,dåligt genomarbetade och underhaltigt utredda lagförslag, som blir rena ”stolpskott” i juridikens underbara värld. Varje gång finner Lagrådet, att det rör sig om politiska floskler, som är praktiskt ogenomförbara, och som poliser, åklagare och domstolar inte kan rätta sig efter eller ta hänsyn till, eftersom vad man vill införa strider emot det sunda förnuftet, eller om inte emot det, så emot redan existerande lagar, lagrum och brottsrubriceringar.

Den här gången säger Lagrådet, att regeringens tal om ”blåljussabotage” är fullständigt nonsens, och att ingen lag rimligtvis kan heta så, eftersom det inte är klart definierat ens vad ett sådant brott skulle innebära.

Tänk er nu – goda medborgare (för det är ni väl ?) följande situation: En person ”dubbelparkerar” på öppen gata, och hindrar därmed ambulans och brandkår från att komma fram till ett brinnande hus, som några ”migranter” av en händelse råkat tända eld på, oavsett om där nu föreligger något egentligt uppsåt (Dolus eller Culpa ??) eller ej… På grund av detta dör ett flertal personer inne i det brinnande huset, några av dem också ”migranter”.

Föreligger då ”sabotage” eller inte ?

Den ”dubbelparkerande” har kanske gått ifrån platsen, och förstår inte vilka konsekvenser detta handlande kan få, lika lite som vissa ”husvagns-semestrande” grupper i Sverige inte förstår vad en skogsbrand innebär, och vilka extremt allvarliga konsekvenser just skogsbränder kan få för hela det svenska samhället, inte minst på grund av Regeringen Löfvéns ständiga felprioriteringar vad gäller räddningstjänst och brandflyg. Är då dessa personer också ”blåljussabotörer” eller ej ?

Lagrådet påpekar också att Regeringen bara tänker sig en enda påföljd, dvs fängelse – och till och med livstid, vilket i svensk rättvisa bara används för särskilt kvalificerade brott. Nu klumpar och klantar regeringen till det igen, och blandar samman hela straffskalan och påföljdssystemet på ett uppenbart oriktigt sätt, så att ingen kan se den minsta skillnad mellan ”grovt” eller ”uppsåtligt” brott eller ”oaktsamhet” respektive ”vållande” längre. De mer juridiskt bildade bland er minns kanske, vad sk ”vållande-problematik” innebär, och det är en central fråga också vad gäller andra av vår Justitieministers och hela (S)-regeringens undermånliga lagar och ödesdigra beslut.

Säger er namnen Julian Assange (Ass och Ange – det hör liksom ihop.. Man kan alltid försöka att ”stämma häcken” av folk…) respektive Jean Claude Arnault någonting ?

Vad var det nu dessa herrar anklagades för, och kan man alls påstå att någon rättvisa skulle ha skipats där, även om vi kanske inte ska kommentera enskilda fall….??

I fallet Julian Assage anklagades denne för att ha spräckt en kondom inuti Anna Ardin, en av den svenska ”Hängbröstvänsterns” och den (S)ledda nomenklaturans ledande namn. Detta skulle – enligt polisförhör – som är offentliga och finns på nätet – vara exakt detsamma som våldtäkt, och bestraffas som så – även om det inte precis är ovanligt, att kondomer går sönder. Vem som i själva verket haft sönder den famösa kådisen, går heller inte att fastställa eller bevisa alls. Ord står emot ord i det fallet, liksom vad gäller mycket annat. Det är också allmänt känt, att samma Anna Ardin – i närvaro av den likaledes famösa eller ökända ”Enköpingskvinnan” setts grovhångla med samma Julian Assange på en trädgårdsfest, dagen efter den påstådda våldtäkten. Detta skulle ha tillgått så, att Mister Assange skulle ha tafsat Fröken Ardin på brösten, upprepade gånger, utan att trovärdiga vittnen, som det fanns minst fem-sex stycken av, blivit särskilt illa berörda av detta beteende, eller däri funnit något särskilt anmärkningsvärt…

Ok, Mr Assange kanske inte är någon gentleman (gentlemen läser inte andras brev, som bekant !) – det får vi ändå medge – men hurpass vanligt är det att en kvinna går ut och grovhånglar med en påstådd våldtäktsman, blotta dagen efter att denna påstådda våldtäkt skulle ha ägt rum – och med en man som hon knappt känner, som inte utövar det minsta inflytande eller påtryckningar på henne, utan som hon fredligt ”håller handen” med – som ett sk ”one night stand” – av egen fri vilja. Och för detta oerhörda såkallade ”brott” har nu samme Julian Assange jagats av den svenska rättvisan i minst åtta år, och man reser fortfarande krav på hans snara utlämning till Sverige – i samma mål…

Verkar detta alls som rättvisa ? – oavsett om rättvisa och juridik nu inte hör ihop, som min gamle far sa – på den tid han fortfarande levde.

”Brottet” eller kondom-spräckandet som Assange skulle ha begått, preskriberas för övrigt 2020 – och trots den berömda ”feministiska utrikespolitik” Löfvén-regeringen påstår att den står för, har just denna politik inte åstadkommit någonting alls, under alla år som gått. Och varför är det såhär – jo – Regeringen Löfvén har macklat med preskriptionstiderna, och ändrat dem – tagit bort det tidigare brottet ”Våldförande” och infört sina egna – uppenbart icke-fungerande – lagar… allt allt allt i sexväg ska nu räknas som ”våldtäkt” nämligen – och det finns inga andra brottsrubriceringar, påföljder eller straffsatser att ta till – med groteska konsekvenser för både offer och förövare – som vi alla kan se…

Minns ni förresten den här skojfriske lille krabaten ?

Arif Moradi heter han. Här skakar han förresten hand med Sveriges egen Statsminister, som tydligt framgår av bilden. Unge Herr Moradis efternamn, ålder, härkomst och civilstånd har visat sig vara åtskilligt oklara, och han har bevisligen ändrat sitt efternamn minst en gång – men just han skulle på order av den lokala (S) nomenklaturan i den vackra staden Söderköping bli ”Ungdomens Ledare” i Sverige – och dessutom ”Representant för de ensamkommande” fick vi höra…

Men vad gjorde unge herr Moradi på konfirmationslögret i Norrland, där han tvingade ned en svensk 13-åring på golvet, höll fast henne och satt sig grensle över henne, förutom andra sexuella handlingar av likartat slag – vilket framgår av tingsrättsdomen…Hur kunde det komma sig, att unge Herr Moradi kunde konvertera till kristendomen, så hastigt och lustigt, och att han ibland angett sin ålder till 19 år, ibland 18 – och sedan skulle vara ”ungdomens ledare” – likt på sin tid Baldur von Schirach…

Självfallet var han inte skyldig till våldtäkt, och det var inte heller Mr Assange eller Herr Arnault.  Det framgår ju också av tingsrättens dom, som listar så många förmildrande omständigheter i fallet med den svenska 13-åringen.

Moradi fick bara ett straff för ofredande – just den brottsrubriceringen har regeringen inte hunnit avskaffa ännu, i sin sant feministiska världsförbättrar-iver

Nomenklaturan har ju så bestämt, unser Führer denkt für uns, wir aber folgt den Führer !

Nomeklaturan kan inte göra fel, sägs det – trots att ”opolitiska” – eller är det opålitliga – samfund börjat protestera…

Alla kulturer och alla personer är inte ”likvärdiga” som sagt, och har inte alls ”samma värde” även om de i och för sig måste ha samma rättigheter, och skall vara lika inför lagen… och det var summan av dagens ”summering”

 

Ny tveksam ABC-bok om Nordisk Mytologi ser dagens ljus.

Så har det hänt igen. Förlaget ”Historiska Media” har satt en okunnig amatör på ett ämne som borde ha förtjänat en verklig expert, och inte brödskribenter. ”Skaraborgs Allehanda” och DAST Magasin ska ha uttalat sig berömmande om ”Nordisk Mytologi från A till Ö” men för egen del stämmer jag inte in i jubelkören. Det stora förlaget har snott ”Ideell Kulturkamps” koncept rakt av, och själv använt det tema som användes av Henrik Andersson i hans egen bok ”Våra Gudamakter” som också är ytterst kortfattad, men bättre och sakligare hållen, inte minst därför att den inte är skriven ur en kristen och pejorativ synvikel..

120 kronor för vederhäftig information…om än kortfattad…

 

Egentligen är det gaska snuskigt och sunkigt gjort av ett stort och etablerat förlag att rakt fram stjäla ett tema och ett upplägg som andra redan gjort något bättre utav, även om teman för bokutgivning inte faller under svenska patentlagar. Hursomhelst rekommenderar jag ingen att lösa nedanstående bok obesett – Jag ska själv gärna ta del av den vid tillfälle, men konceptet är inte unikt, och fyller heller inte alls ”ett tomrum i den svenska bokfloran” som förlaget självberömmande och uppblåst skriver i sin egen pressrelease…

269 kronor för den här ? Det FINNS bättre och billigare alternativ på antikvariat…

 

”Historiska Media” har fel i sak, därför att upplägget känns igen också från andra verk, som bättre beskriver själva ämnet. Redan år 1981  utgav Satens Historiska Museum i Stockholm ”Vikingatidens ABC” vilken innehöll inte bara kortfattad information om mytologins viktigaste gestalter, utan också mycket om arkeologi och historia. Boken säljs inte länge av historiska, men som antikvarisk betingar den ett pris under femtiolappen, vilket är mycket bättre som investering, inte minst pga den mängd fakta man får.

En bättre, utförligare och kärnfullare bok i Asatrons anda. ”Historiska Media” har till och med ”plankat” omslagets färg och layout… Svinaktigt på min ära – Oink Oink and Sure’ Nöff – need I say more ?

 

Åke Ohlmarks ”Fornnordisk Ordbok” som utgetts i inte mindre än tre olika upplagor – efter författarens död till och med som ”fornnordiskt lexikon” kan nuförtiden köpas på antikvariska sajter för runt 100 SEK, och är en mångdubbelt bättre investering, även den – själv är jag tveksam till allehanda nya ”potboilers” eller verk av författare och redaktörer som är helt obevandrade inom ämnet Asatro, även om jag väl också kunde ha sagt något i stil med en viss Ordförande Maos: ”Låt tusen blommor blomma !” eller något ditåt…

”En svala gör ingen sommar” säger ett gammalt svenskt ordspråk, och enligt ett hedniskt uttalande från den romerska antiken, bör man ta sig i mycket stor akt för människor, som bara tror på en enda bok – särskilt om denna bok råkar vara Bibeln eller Koranen…

Visst ska ”Historiska Media” ha sig en eloge för sitt senaste verk – och kanhända har jag helt missbedömt det – men en enda bok lär inte bli någon kulturrevolution, ens i det lilla formatet…

Så – låt oss utge fler böcker. Låt oss översätta Eddan exakt, och inte på Lars Lönnroths vis. Låt oss studera skalderna, sagorna och myterna – utan att förvrida dem. Låt oss inte förbjuda några runor, men låt oss strunta i Regeringen. Låt oss inte Rotha i Lönn. Låt oss inte böjas, lidande och svaga. Vår tid kommer. Vårt folk ska vakna, vår tid ska komma. Vid slutet, står segern…

I vilket Västerås Stift borde byta skiva….

Internationella media i bland annat USA och även Sverige reagerade för en tid sedan emot den sk ”Svenska” Kyrkans alltmer urartade och konstiga fasoner.

Det är en viss Cecilia Redner, Stiftsadjunkt i Västerås, som tydligen helt misstolkat vad som står i Bibeln, och börjat lansera sitt eget ”hittepå” som en kristen sanning. Bland annat påstår hon att Jesus var ”queer”, dvs BÖG och att Josef, hans adoptivfar var en transvestit som tyckte om att klä sig i kvinnokläder. Detta gör hon i en skrift riktad till barn i Västerås skrift, betitlad ”överlevnadsguide för queer kids”.

Vad ska man egentligen säga om sådant ?

Jamen TJÄNIS – Din KÖNIS !

Är den här människan riktigt klok, och varför ska hon försöka utbilda och indoktrinera barn att tro på sådana saker, under kyrklig täckmantel ? I Bibeln står det ju om och om igen något helt annat, och det kan var och en övertyga sig om på Wikipedia, ifall man nu inte läser den påstått heliga skrift:

” Om en man ligger hos en annan man såsom man ligger hos en kvinna, så göra de båda en styggelse; de skola straffas med döden, blodskuld låder vid dem. „ – 3 Mos. 20:13
” Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare – ingen sådan får ärva Guds rike. „ – 1 Kor. 6:9–10

Ja, så står det alltså i Bibeln, rakt av, och Paulus ord i Nya testamentet gäller väl fortfatrande: ”Ingen sådan får ärva guds rike” står det. Själv tycker jag det är ganska klart och tydligt, liksom detta med att ”de skola straffas med döden” vilket nog heller inte kan tolkas på något annat sätt. För övrigt betyder ”hor” i Asatrons eller Bibelns språkbruk något helt annat, än vad nämnda ord gör idag.

I den äldre Vätgötalagen skilde man mellan ”enkelt hor” och dubbelt hor” till exempel. Enkelt hor ansågs råda när en ogift man låg med en gift kvinna, eller omvänt. Dubbelt hor ansågs gälla när båda kontrahenterna var gifta, och låg med någon annan än den de var gift med. Otrohet med andra ord, fast inte alls prostitution, som tvärtom var välkänt och accepterat även på Vikingatiden. Också på Alltinget i Island, förekom detta helt öppet, och liksom i medeltidens Sverige var det ingen som gjorde så stor affär av det. Det gör man inte heller i Buddhistiska länder idag, men att lära ut homosex och perversioner till barn ? Skall det alls vara kristligt att göra så ?

Man kan nu anse vad man vill om denna kristendom, givetvis, men att kristendomen och de kristna alltid intagit en mycket negativ tolkning emot homosex och liknande står nog helt klart för de flesta tänkande människor, ja till och med för dem som saknar all historieundervisning. Problemet är i första hand avhängigt vad man anser om vuxna avvikare. I vårt samhälle anser vi numera allihop, att avvikelser ibland vuxna är tillåtet givet FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna, och så långt är allt gott och väl. Man kan inte straffa homosexuella  som i Sultanatet Brunei till exempel, och nästan alla kulturer, religioner och stater utom de extremt muslimska fördömer idag allt sådant som varande barbariskt. Men – bara för att avvikelser mellan vuxna är tillåtna, behöver man då uppmuntra barn att göra samma sak ? Och varför göra reklam för det, i religionens namn ?? Ingen sund människa skulle tillåta barn att se på pornografi eller hantera skjutvapen heller, av uppenbara skäl, och för min del frågar jag mig faktiskt – liksom media i utlandet – vad Västerås stift håller på med..

Vem tjänar egentligen på att göra om kristendomen till en bög-religion för barn ?

 

Den galna adjunkten från Västerås stift inför också en massa helt nya termer i sin religion, som ett flertal termer, såsom ”cisperson”, ”genderfluid”, ”ickebinär”, ”queer”, ”tvåkönsnorm”, ”regnbågsmässor” med flera.
Jungfru Maria påstås ha ”vågat bryta emot könsnormer i ett Patriarkalt samhälle” även om det är osäkert vad det ska syfta på. Är det möjligen det faktum, att hon var ”fältmadrass” åt romerska soldater, och skyllde allt på ”Ängeln Gabriel” ? Guiden innehåller även ett segment med titeln ”Är du en enhörning?”

Förvirringen, som Svenska Kyrkan sprider, verkar i det närmaste vara total…

Dessutom står det att de i Bibeln nämnda kvinnorna Rut och Noomi fick barn tillsammans, hur det nu ska ha gått till. Var det månne ännu en sk ”Jungfrufödsel” ??? Även den kristna dagstidningen ”Världen idag” har reagerat emot allt detta hittepå, och vad man har gripit ur luften. Anders Gerdmar, Rektor för Skandinavisk Teologisk Högskola kommenterar till den kristna dagstidningen ”Världen Idag”:

Att Jesus skulle ha varit queer tycker han är än mer befängt.
– Det finns inga som helst belägg för det. Jesus och hans lärjungar levde i en judisk miljö. Så länge de inte tydligt tog avstånd från något så levde de enligt den gammaltestamentliga lagen, säger han.
Gerdmar menar att skribenterna projicerar sina egna uppfattningar på Jesus och vidhåller att det inte är första gången som det sker.
Det var inte länge sedan Jesus skulle vara kommunist, säger han.
– Läser man Bibeln är det solklart att allt sexuellt umgänge, förutom det som sker i äktenskapet mellan man och kvinna, är förbjudet, säger han.
Anders Gerdmar tycker att det är oroväckande att Svenska kyrkan, som har gott om teologer, ger ut ett häfte som ”inte vilar på saklig grund”. Att man riktar sig mot unga människor, som håller på att forma sina liv, tycker han är extra allvarligt.
– Ska kyrkan vara ett salt eller en spegel? I det här häftet är kyrkan bara en spegel av rådande kultur. Kyrkans uppgift är att säga som det är och visa vägen.
Även om Anders Gerdmar är kritisk till det mesta i häftet, tycker han att en sak är bra.
– Det står att Gud älskar alla människor, och det gör han. Däremot älskar han inte alla sätt att leva.

I dagarna har det också skrivits mycket om den sk ”Könsdysfori” som börjat drabba svenska ungdomar. Många allvarliga fall av tilltagande psykisk sjukdom och grava personlighetsstörningar har noteras, efter att ungdomar på felaktig grund lockats att utföra sk ”könskorrigeringar” på samhällets bekostnad. Kostnaderna för alla vi skattebetalare uppgår redan till hundratals miljoner kronor.

Statstelevisionen SVT har orienterat om det växande problemet. De psykiska  problemen sprider sig alltmer bland unga i vårt samhälle, och många experter konstaterar att ”pendeln slagit över alldeles” som de säger – och man kan fråga varför de självutnämnda ”experter” som börjat agera vid sociala myndigheter och vårdinrättningar, samt nu även kyrkan egentligen skall ägna sig åt detta. Vems intressen tjänar de, egentligen ? Deras nedbrytning av den svenska ungdomen får ju bara till följd, att det föds färre och färre svenska barn i Sverige, och att andra nationaliteter och religioner tillåts ta över – men det är väl detta som är deras ”queera”  målsättning och program…

Vill du leva i ett SUNT samhälle med SUNDA barn och SUNDA VÄRDERINGAR för du först och främst Gå ur ”Svenska Kyrkan” och inte stödja den mer…

Det är kanske inte så konstigt att situationen håller på att urarta, när ”Svenska” Kyrkan hela tiden gör propaganda och reklam för homosex, riktad till barn. Sjuka värderingar sprider sig i samhället via de kristna grupperna, och andelen personer som får en normal uppväxt minskar stadigt, i takt med en felaktig uppfostran. Även Ann Heberlein och andra experter på etik, har uttalat sig starkt kritiskt om vad som pågår, och hur förvirringen sprider sig i vårt samhälle, tillsammans med ångest och depressioner hos de unga

Forskare i USA har kommit fram till att sk ”könsdysfori” eller ”sexual dysforia” är en sjukdom, och klassar den som sådan enligt de särskilda kriterierna DSM-5, utgivna av The American Psychiatric Association. Oftast beror den på störd självbild, vilket kan uppstå redan i barndomen, och förstärkas av negativa förebilder, exempelvis inom den egna familjen, men också socialt, religiöst, politiskt eller till följd av ett utbildningssystem, som hela tiden stör och fördärvar individens självbild ytterligare – istället för att stärka den via sunda och hedniska värderingar.

Det är helt enkelt så att uppmuntrar man sådana tendenser, får man ett större och större antal individer som ”spårar ur” och så småningom får allvarliga problem med den egna könsidentiteten. Förs de in på rätt väg igen kan problemen avta, och ju tidigare behandling sätts in för den saken, ju sannolikare är det att personen i vuxen ålder får en normal sexuell läggning. I de allra allvarligaste fallen kan sk ”teriantropi” uppträda – personens självbild är så förstörd, att denna eller denna tror sig vara ett djur. (Sk ”species dysphoria” vilket enligt American Psychiatric Association är en allvarlig sinnessjukdom) Om tillräckligt många individer i en population uppvisar de här problemen, kan populationen till slut inte fortplanta sig normalt, och börjar dö ut. Kanhända är detta också dessa kristnas mål. Genom att den etniskt svenska befolkningen blir svagare och svagare, och genom att antalet fertila ungdomar minskas och så försvagar man hela Sverige som nation, och kan så småningom ersätta fler och fler svenskar med inflyttade invandrare från Mellanönstern och islamska länder…

Somliga poltiker stöder en sjuk agenda…

Paralleller finns dessutom på annat håll i vårt samhälle, även om det rör sig om enstaka personer, som propagerar för de här helt vanvettiga idealen, som nu också tagit över i Västerås Stift. Vi har den sk ”Riksgydjan” inom forn sed, som bara valts av ett trettiotal personer, men som säger sig representera alla hedningar i Sverige, alltså närmare 43 % av befolkningen (andelen som inte är med i den sk ”Svenska” Kyrkan är faktiskt så stor). Hon lär bland annat ha sagt, att hon ”hoppas” att Torshammaren ska bli en symbol för Homosex, och vill propagera för detta. Den sk ”forn sed” rörelsen säljer redan posters och annat med detta innehåll.

Nordiska Asa Samfundet och de flesta andra samfund har skarpt protesterat emot det här, bland annat i ett flertal öppna brev (se länk) Forn sed har inte kunnat svara på varför man fortsätter denna ensidiga homosexualisering av hedendomens budskap, och nu uppträder det alltså kristna inom Svenska Kyrkan, som håller på med exakt samma sak.

Man ersätter religionen och dess budskap med något helt annat, som bara är ”hittepå” och som man gripit ur tomma luften. Man gör sig till faktaförnekare och förvanskare, allt bara för att göra sig populär hos en liten extremgrupp av förvridna människor. Vem tjänar egentligen på alla dessa ”queer kids” och sk ”regnbågsbarn” ?

De enda som tjänar på saken, är de som vill ha ett utdöende svenskt folk, och de som vill skada alla etniska svenskar genom att förstöra vår kultur, förstöra svenska familjer och deras livsstil, och sedan förstöra även kön och identitet. ”Könsdysforin” i vårt samhälle har inget med tolerans att göra. Enskilda vuxna personers läggning kan tolereras, javisst – men man behöver inte springa runt och göra reklam för den till minderåriga, eller undervisa barn i konsten att bli ”queera” eller förvandla dem till bögar och lebb – med religionen som vapen.

Låt oss kämpa för Hedniska Värden !

Segerblotets dag är ett värdigare firande än att hylla uppspikandet av en halvnaken man på några plankstumpar, så att denne skäggmops får torteras ihjäl med några skitiga trasor virade om veka livet. Personligen ser jag inget stort i kristendomen, och förstår inte vad den ska gå ut på. Dess gud är som vi ser fullständigt maktlös inför elden i Notre Dame, och kan inte ens förhindra, att en av kristenhetens mest kända kyrkor brinner upp.

Var höll de kristnes ”gud” hus medan tiotusental hedniska minnesmärken byggdes, som står kvar än idag ? Och var någonstans var samme ”gud”, när Notre Dame brann  ? – Jag bara frågar…

Den kristne guden är en mycket svag och löjlig gud, som inte har någon större makt alls. Miljoner och åter miljoner hedningar kan ju förneka honom rakt fram, trots den påstådda ”allsmäktigheten” som vi kan se  och naturens krafter om våren, ja om alla årstiden, är hursomhelst mångdubbelt starkare än denne ”gud” kan vara. ”Gud” kan överhuvudtaget inte vara allsmäktig, så länge det finns en enda hedning kvar som förnekar honom, och vad går denna kristendom egentligen ut på ? Man ska tydligen känna sig ”frälst” och glad, ja närmast sexuellt upphetsad för att den kristne guden torterar ihjäl sin egen son och plågar honom till döds, vilket då på något sätt ska ”ursäkta” det faktum att ”gud” då inte behöver ge sig på och plåga ihjäl hela mänskligheten…

Men vad är det för slags resonemang ?

Jag tror inte på de kristnas eviga tes om ”ställföreträdande lidande” därför att det är skäligen idiotiskt, ja sadistiskt resonerat. Min glädje blir på intet sätt större, av att någon annan människa, påstådd ”frälsare” eller ej, plågas och lider. Snarast hyser jag medlidande, eller ser detta faktum som enbart tragiskt, ja patetiskt rent av. Ska jag alls fira något, så känner jag mycket mer lust och glädje inför vad som händer i naturen just nu, och för att glädjas åt det behövs inga lidande kristusar, inga blödande bög-ikoner på stora kors…

 

Enligt en undersökning från Linnéuniversitetetet i Växjö, som kommenteras i Bonnier-tidningen Dagens Nyheter idag (och den är alltid servilt undergiven för allt kristet, när den inte är öppet Sverigefientlig) så identifierar sig allt färre och färre av svenskarna som ”kristna”. Andelen som identifierar sig som hedningar, lär nu vara uppe i över 53 %, och vad jag kallar ”Det hedniska skiftet” – alltså dagen då de kristna inte längre är i majoritet, och vårt eget land äntligen blir sekulärt på allvar, rycker närmare och närmare.

DN:s ledarredaktion har i alla fall förstått, att kristendom och islam är totalitära till sin natur, och att detta med påstått ”kristna värden” inte är så självklart som man kan tro. De vågar till och med skriva följande, som de ska ha en eloge för:

Vad menar de tillfrågade med ”kristna värden”? Kring detta kan man bara komma med mer eller mindre kvalificerade gissningar.

En av forskarna bakom rapporten, statsvetaren Magnus Hagevi, framhåller i sin blogg ett visst samband med flyktingfrågan. De som identifierar sig som kristna vill inte minska flyktingmottagandet, vilket är intressant. Desto snålare mot sin främmande nästa är de som inte är kristna, men som förespråkar kristna värden.

Magnus Hagevi menar att detta härmed ska tolkas som att de ”kristna värdena” framför allt är ett slagträ mot ickekristna, mot muslimer. Men i så fall är ju slaget missriktat och träffar framför allt den egna pannan, med en dov smäll.

För motsatsen till islam är inte kristendom, tvärtom har dessa båda religioner mycket gemensamt. Inte minst kan de båda leda till enormt lidande när de allena får råda.

Det är detta som också är det stora problemet med islamism, det vill säga den politiserade variant av islam som inte nöjer sig med att den troende individen underkastar sig de påbud hon tror på, utan kräver att alla gör det.

– Dagens Nyheters ledarredaktion 2019-04-19

Det stämmer. I ett land där nu mer än 25 % av befolkningen inte har något etniskt svenskt ursprung, utan inte hör hemma här, måste det slutligen bli slut på talet om ”kristna värden” som ett slagträ i den politiska debatten, inte bara i befolkningsfrågor. Vårt folk måste få en vettig chans att överleva i vad som är deras land och ingen annans, och vår plats på jorden måste kunna få bevaras, trots globalism, multikulturalism och de totalitära krafterna, som tränger på från alla håll…

Låt oss kämpa för HEDNISKA VÄRDEN – och inte kristna !

FÖR SJUNG HOPP, FÖR SJUNG HEJ, SJUNG DUBAI AI AJ AJ…

Från Dubai och svenska medier rapporteras idag att en brittisk kvinna skall dömas till höga böter och fängelse i Dubai, bara därför att hon kallat den kvinna hennes make gifte om sig med efter 18 års äktenskap för hästansiktad, eller ett ”horse face” vilket skall ha skett på Facebook anno 2016, alltså för tre år sedan. I vilket civiliserat land som helst, skulle detta knappt vara straffbart överhuvudtaget, men åter ser vi hur efterblivna Monoteistiska länder som Dubai är, jämfört med resten av Världen. Nu vet jag inte hur det ligger till i den muslimska Världen, enkel hedning som jag är – men är det egentligen alls en förbrytelse, att likna någon vid en häst ? Arabiska fullblodshästar, till exempel, är ju ädla och ytterst smäckra samt eleganta djur; och sådana måste väl tänkas förekomma i Emiratet ifråga ?

Ett gott skratt förlänger käften !

Vidare är det väl inte precis obekant, att frånskilda kvinnor och dito män kan tänkas reagera surt när deras ex träffar någon ny, och sådant hände förmodligen redan i den grå forntiden, då fula ord redan skrevs på Pompejis väggar i stor myckenhet, som alla vet – låt vara att det inte var någon kuse inblandad den gången. Engelskan arresterades när hon åkte till Dubai tillsammans med sin 14-åriga dotter för att närvara vid ex-makens begravning, och genast grep islamisterna henne på flygplatsen. BBC World News – som är en vanligtvis välunderrättad källa, med en kvalitet som är långt överlägsen svenska media har mera om samma ämne:

MÖÖÖÖHÖÖÖHÖÖ och Akbar !

Brittiska myndigheter kommer att reagera för att skydda sina egna medborgare, uppges det från London. ”Her Majestys Government has been informed, you know, ” och jag hoppas att ni alla förstår vad detta innebär. Goda råd äro dyrare än sandpapper, och en formell not kan mycket väl överlämnas inom kort, på ordinarie konsulat eller beskickning, och då kan det inte gå som för Mr Assange (Ass och Ange – det hänger liksom ihop eller ?) – men ärligt talat – är dessa Monoteister och Islamister egentligen kloka i huvudet ?

I alla någotsånär civiliserade stater har vi redan kommit så långt, att vi knappast skulle anse att en enstaka förolämpning i stil med ”hästansikte” eller ”skråpuk” (ett fint gammalt svenskt ord) skulle rendera något straff alls. Hädelse är knappast brottsligt det heller, eftersom det berör ett imatriellt eller abstrakt intresse, inte en person som sådan. ifall en gud dessutom skall vara allsmäktig och allvetande, kan ju guden ifråga inte hädas, och behöver inte några mänskliga hjälpare alls, eftersom Guden ifråga ju får skylla sig själv, om den inte använder sin påstådda allmakt till att redan innan hädelsen sker förhindra saken. Visst, det fanns en tid när man enligt den Äldre Västgötalagen inte kunde kalla en man för ”tjuv” eller en kvinna för ”hortuta” exempelvis, men vår egen svenska och Nordgermanska kultur och rättskiping har för länge länge sedan utvecklats och evolverat till den punkten då vi inte längre anser det mödan värt för våra domstolar att ens befatta sig med slika ting – och tur är väl det – för de har väldigt mycket att göra, och jag antar att förhållandena i Emiratet Dubai inte är mycket annorlunda.

Hoppla ! Vorvärts Marsch !!

För övrigt antar jag att sagda Emirat väl också har Kadis eller Muslimska fredsdomare, som skola se till ”maslaha” eller det allmänna bästa, och i det ingår, att de i första hand bör åstadkomma förlikning, och inte i onödan belasta det juridiska systemet med bagatellartade förseelser. Olaus Petri, den store svenske reformatorn och kyrkofadern, sade på sin tid i sina berömda Domarregler (som fortfarande står med i den svenska lagboken) att ”all misshandel icke kan förtecknas i lagboken” samt att ”svenskarna är ett ofta till lag gånget folk” som ofta försöker slå varann i huvudet med paragrafer för de futilaste småsaker; och med ordet ”misshandel” menades på 1500-talet detsamma som missförhållanden, eller ett samhälleligt missljud, vilket kanske förekomsten av dagens (a)sociala media också är…

Samme reformator skrev också att

Orätt saköre gör ingen herre rik – men lag och rätt är Herrans pris !” vilket de kristna i vårt land, liksom andra hatare torde påminna sig. Och angående hästars anletsdrag, har även en viss Världspolitisk ledare av rang redan uttalat sig…

Om vissa kvinnor har ”hästansikten” – Vad ska man då säga om RENA HÄSTARSLEN ? (Gudinnan Hera kallades ”Ko-ögd” i antiken, vilket gällde som beröm)

 

Själv påminns jag lite om den fina gamla Nordiska vanan att RESA NIDSTÅNG emot sina fiender, vilket man kan göra även utanför Förenade Arabemiratens konsulat. Det hela – som användes redan på den gamle skalden Egil Skallagrimssons tid, tillgår så att man fäster ett avhugget hästhuvud på ett spjut, och ristar in de gruvligaste eder med runor på skaftet – samt vänder det i riktning emot  Dubai eller Mecka, eller något annat för stunden lämpligt håll…

 

Jodå – Ostara har visst varit dyrkad…

Människor som bara ”slöläser” på svenska Wikipedia, utan att använda flera källor och sakligt kontrollera dem, ger jag inte mycket för. På den svenska versionen har den kristne fanatikern Lars Lönnroth skapat sig ett hem, och vi vet alla, att internet är fullt av förvanskningar – men fakta kan kontrolleras. Att Påsken och firandet av vårens ankomst i själva verket är en hednisk tradition och inte en kristen, har de flesta bildade människor i Sverige numera förstått. Den firas inte till minne av en sinnessjuk Jehova eller Allah, vars enda längtan är att ge sig på sin egen son och tortera ihjäl honom, eftersom detta skall vara det enda sättet som sagde Jehove eller Allah kan blidkas, eftersom han annars sägs bli rysligt ond och i sin fullkomligt besinningslösa vrede kan ge sig till att förgöra hela mänskligheten, vilket då ska vara grunden i den kristna tron. Sådan är Monoteismen…

Allt som behövs är en eländig skäggmops till Hipster, två plankor, fyra spik och en TORS HAMMARE…

Döm själv om en sådan tro eller sådana gudar alls är något man bör följa, eller om en gud som måste döda sin egen son – eller annars ge sig på hela mänskligheten och döda den också; ens kan sägas ha ett beteende eller uppförande, värdigt en gud.

Man inser lätt vilken Gud som är starkare…

Men vi hedningar skall ha en vårgudinna, benämnd Eostre eller Ostara, som var flitigt dyrkad ibland kontinentalgermanerna, även om hon var mindre känd uppe hos oss i Norr. Så långt är svenska Wikipedias information rätt. Man påstår, att endast den engelske munken Beda Venerabilis från 700-talet skulle vara den enda källa vi har till existensen av Eostre, och att hennes fest skulle varit firad runt vårdagjämningen, 21 Mars, medan Eosturmonath eller öppningsmånad skulle vara en direktöversättning av latinets april.

Jodå, Ostara har visst varit dyrkad, men inte i Norden under Vikingatid, utan under kontinental Bronsålder och Romersk Järnålder…

Det är fel i sak, eftersom det finns många andra vittnesbörd om Eostres existens. Eftersom både engelskan Easter och tyskans Ostern har samma upphov, har man mycket goda skäl att misstänka att Ostara måste ha varit en mycket välkänd kalendarisk eller mytologisk företeelse ibland alla kontinentalgermaner, och att hennes ursprung går mycket långt tillbaka i tiden, då dessa ord och uttryck är flera tusen år gamla. Det bevisas ur etymologin, eller ordens ursprung.

Men vem var då Ostara ?

Som vi ska få se, är Ostara eller Eostre bara Moder Jord med ett annat namn…

Hon är känd från hundratals ortnamn, både på de brittiska öarna och i Tyskland. Etymologerna har härlett hennes namn från ett proto-indoeuropeiskt *Ausṓs, vilket gör henne minst 4000 år gammal som företeelse. I Tyskland finns mer än 150 romerska inskrifter till ära för Matronae Austriahenae, eller Ostara-mödrarna, som var en trefaldig ödesgudinna likt Parcerna i Rom, Moirerna i Grekland eller Nornorna hos oss.

Vi vet också att gudinnans namn har samband med väderstrecket Öster, varifrån morgonrådnaden och våren tänks komma, och att det i Nordisk mytologi finns en manlig dvärg kallad Austri, som bevakar soluppgången vid ”Dellings dörr”. Att just vårdagjämningen, vårens soluppgång och vårdagjämningspunkten på horisonten varit viktig redan för bronsålderns bönder, bevisas också av bronsåldersföreteelser som guldhatten från Berlin och Himmelsskivan från Nebra, och det är i sammanhang som dessa, som Ostaras rätta identitet skall sökas, inte i påskharar och Freja, som ju är gudinnan för Maj och valborg, som inträffar långt senare.

Den sk ”Himmelsskivan från Nebra” kunde användas för att bestämma vårdagjämning och Midsommar mycket exakt, redan 1600 fk.

Redan den tyske sagoforskaren Jacob Grimm satte Ostara och gotiskans austr i samband med Nerthus, jordgudinnan. Vårsådden inleddes ju i vårdagjämningens tid, om man ser till hur det var nere på kontinenten, och detta har sedan urminnes tid varit det viktigaste för alla bönder. Att vårsådd och Jordens gudinna hör ihop, är också lätt att förstå. Grimm såg Ostara som ett slags soluppgångsgudinna, eventuellt Nerthus eller jordens egen dotter, ungefär som grekernas Kore var dotter till Persephone, underjordens gudinna. Hon rövades bort av Hades och fängslades i underjorden, men varje vår återkom hon, och bröt sig fri ur sitt fängelse. Och då kom markens gröda åter.

I England fanns och finns en ort kallad Austerfield eller Eostrefeld , campo qui dicitur Oustraefelda, Northumberlands motsvarighet till Marsfältet, där också romarna höll ting och militärparader i Mars. Dit samlade 600-talet kung Aldfrith av Northumberland sina kyrkliga dignitärer för att ordna förhållandena i ett då kristet rike, och varför skulle han alls ha gjort det, om inte åkerjorden, mars och vårens inträde haft ett klart samband, och Eostre varit en ytterst viktig kalendarisk fest, ja kanske den viktigaste tidpunkten på året ? Jag citerar, från engelska Wikipedia:

Eastry (Eastrgena, 788 CE) in Kent, Eastrea (Estrey, 966 CE) in Cambridgeshire, and Eastrington (Eastringatun, 959 CE) in the East Riding of Yorkshire.[13]
The element *ēoster also appears in the Old English name Easterwine, a name borne by Bede’s monastery abbot in Wearmouth–Jarrow and which appears an additional three times in the Durham Liber Vitae. The name Aestorhild also appears in the Liber Vitae, and is likely the ancestor of the Middle English name Estrild. Various continental Germanic names include the element, including Austrechild, Austrighysel, Austrovald, and Ostrulf.[14]—-Writing in the late 20th century, Rudolf Simek says that, despite expressions of doubts, Bede’s account of Ēostre should not be disregarded. Simek opines that a ”Spring-like fertility goddess” must be assumed rather than a ”goddess of sunrise” regardless of the name, reasoning that ”otherwise the Germanic goddesses (and matrons) are mostly connected with prosperity and growth”. Simek points to a comparison with the goddess Rheda, also attested by Bede.[17]

Bedas värde som källa kan alltså inte förnekas eller ignoreras, och allt pekar på att Ostara eller Eostre var en fruktbarhetsgudinna med starkt samband till Jorden och våren, inte en gryningsgudinna.  Rheda eller Reda har identifierats som ett annat namn för jordgudinnan, eller Nerthus, men också ett namn för tiden efter snösmältningen i Mars och februari, när ”jorden reder sig” som man ännu säger i Danmark och Skåne.Njärd, Jord, Gerd, Earth, Hertha eller Rheda är alla olika namn för en och samma jordgudinna, och det är alltså henne man firar, inte Freja. De matronae Austriahenae som nämns i de tyska inskrifterna från Rhendalen och Friesland tänktes väl som Nornorna bo nere under jorden, vid Urdarbrunnan håll, och det fanns också en särskild klass av kalenderpräster, Austriates, som tydligen kunde bestämma vårdagjämningspunktens läge, och rätta tidpunkten för att börja ploga och så.

Kanske var den sk ”Guldhatten från Berlin” som också var en mycket exakt kalender, Austriates eller kalender-prästernas attribut…

Också på Kiviksgravens hällar finns ”tidskäglor” liknande kontinentens ”guldhattar”.  Flera fynd har gjorts, från Östersjön till Alperna…

 

Man har i tysk litteratur också nämnt Asynjan Var, eller ”Varblot” som en missuppfattning av själva vårblotet, och antagit henne varit den ”soluppgångens gudinna” som syns också i den grekiska Iris och Hinduernas Ushas, som också är gryningen eller den uppåtgående solen om våren. I Tyskland finns också Osterode, Osterholz oder Oesch och många andra platsnamn, som har klar koppling till Ostara, respektive himlen i Öster. I Westfalen och Sachsen har man hittat stora stenblock eller offerstenar, som kallas ”Osta-Stein” eller dylikt, en del av dem också försedda med runinskrifter. „dhu gautar osta, ous il sin grosta –“ (in etwa: „Du guter Osta, aus deinem Antlitz leuchtet –“). Detta, tillsammans med mer än 150 germano-romerska inskrifter till ära för Authrinehae, Auðrinehae, Audrinehar und Autriahenae bevisar bortom allt rimligt tvivel, att Ostara faktiskt varit dyrkad, och att vad som står på svenska Wikipedia är fel i sak.

Också gudinnor som grekernas Eos, romarnas Aurora, och den litauiska Aušrinė har alla samma ursprung, rent etymologiskt sett. Ostara måste vara en mycket gammal gudinna, som dyrkats över hela det Indoeuropeiska området. Ushas, hinduernas variant av samma gudinna, nämns redan i Rigveda för över 4000 år sedan – och hon är fortfarande flitigt dyrkad i just Indien, varför man inte behöver vara en inpiskad ”Lönnrothare” och förneka vårgudinnas existens, vilket är fullständigt omöjligt att göra..

Gudinnan Ostara – som också är Gerd –  har alltså ett gemensamt indoeuropeiskt ursprung, och hon har varit mycket dyrkad och spridd redan under bondestenålder och tidig bronsålder, men senare kom hon i skymundan för andra gudinnor och uppgick kanske helt i Nerthus gestalt. Med Freja har hon ingenting att skaffa, associationen till harar och kaniner till trots. Det är Ostara och den Goda Jorden vi ska fira nu i påsk – för vi vill ha ett värdigt hedniskt firande, utan en massa lättklädda män på plankor, som blöder ur alla hål…

Låt oss fira livets fest, inte plågans och dödens, som hos dessa frånstötande kristna !

Ära den grönskande jorden, ni hedningar små – och sköt om er !

2018 års HEDNINGAKARTA

”You can’t deny this !
You might not like me saying it,
but you can’t deny it !

– Malcolm X

 

Hedendomen växer över hela vårt land. Trenden är entydig och statistisk säkerställd sedan mer än trettio år tillbaka, och fortfarande ligger den fast. Den sk ”Svenska” Kyrkans egen statistik visar klart och tydligt, att bara 57,7 % av svenska folket var medlemmar i denna totalitära fd. statskyrka, vars unkna människouppfattning och livssyn numera inte tillåts förgifta de 42,3 % av vårt folk som gjort sig fria från den, och som låtit hedna sig. Enbart i fjol gick 1,7 % av den påstått ”Svenska” Kyrkans vuxna medlemmar ur den av egen fri vilja. Jag skall återkomma till anledningarna bakom det i ett annat och senare inlägg, men låt mig först säga, att ingen, absolut ingen i etablerade svenska media vågar skriva om detta.

Trots att den nu upplösta Statskyrkans makt år 2000 var så stor, att nära 88 % av befolkningen var medlemmar i den det året, har dess andel av befolkningen nu sjunkit med mer än 30 % på 19 år. Det är en helt exceptionell utveckling, som man knappast finner något motstycke till i hela Västvärlden, och vad man nu än tycker om saken måste man ändå konstatera, att detta är en av de mest genomgripande samhällsförändringar som Sverige undergått på senare år. Det sekulariserade samhället får alltmer stöd, och folk i vårt land vänder sig med avsmak bort ifrån Monoteismen, och de Abrahamitiska ökenreligionerna, som orsakat så mycket ont, genom hundratals och tusentals år av mänsklighetens historia.

Ändå skrivs det ingenting om den här saken i svenska media. Locket har lagts på, helt enkelt. Nomenklaturans män, och den lilla klick politiker och annan elit, som styr Sverige bakom kulisserna vägrar att låta saklig information om det här att komma fram, och under tiden kan man utan att människor får veta det, pytsa ut miljardbidrag till muslimer och kristna, precis som vanligt. Den sk ”Broderskapsrörelsen”, numera omdöpt till ”Tro & Solidaritet” fortsätter att styra i det fördolda, och man vet, att Regeringspartiet i vårt land är i deras händer.

Den offentliga lögnen och de offentliga lögnarna vill inte veta av, att befolkningen lämnar den ”Svenska” Kyrkan och den islam, som denna kyrka hela tiden stöder i det fördolda… (teckning av ”steget efter”, svensk karikatyrsajt)

Själv har jag suttit här som ett sanningens vittne i flera år. Vad ingen annan vågat skriva om eller avslöja, har jag avslöjat med hjälp av ”Svenska” Kyrkans egen statistik, och de siffror över sitt raskt sjunkande medlemstal, som de själva offentliggjort. Mina ”Hedningakartor” eller korologiska översättningar av statistiken till färdiga kartbilder, är numera publicerade på Wikipedia, och jag fortsätter att göra den svenska allmänheten en tjänst, trots förtrycket, trots kristendomen och de andra totalitära samhällsuppfattningarna, som vissa fortsätter att sprida i vårt samhälle. Men att tro på en enda gud, ett enda parti, en enda liten maktelit, är inte och kan inte vara demokratiskt, utan tillhör ett förlegat samhälle. Det är viktigt att förstå. Framtiden tillhör polyteismen, demokratin och det sekulära samhället, och folket har redan gjort sitt val.

2016 såg bilden över andel hedningar i % i olika län ut såhär:

2017 hade hedendomen och hedningarnas antal ökat i alla län – och kom ihåg, att det här är Kyrkans egna siffror, som den inte vågat visa på detta sätt. Det här är bilder du som svensk inte fått se, och som man vill att du inte ska få se, helt enkelt…

Andelen Hedningar har bara ökat och ökat. Nu har vi för första gången ett län – Stockholms Län – där den hedniska delen av befolkningen är i klar majoritet – för så långt har utvecklingen gått, år 2018…

Med tanke på att också Västergötlands län och Skåne län visar en accelererande utveckling, kommer vi hedningar snart också vara i en klar majoritet i de övriga storstadslänen, och därefter hela Mellansverige. Vi har redan en betydande andel överallt, till och med i det mindre utvecklade övre Norrland.  Och utvecklingen går inte att hejda. Sanningen segrar nog till sist, även om man har velat att du som svensk inte ska få se de här bilderna. Tyvärr utsätts många barn i vårt land för kristna övergrepp, strax efter födseln. Man tilldelar dem en religion de aldrig haft, och stämplar in en religiös identitet i pannan på dem, fastän de aldrig någonsin fått välja själva, och heller inte förstått vad det är, man kollektivansluter dem till. Denna fruktansvärda, närmast medeltida sedvänja kallas ”dop” och praktiseras tyvärr fortfarande, fast man borde ha förbjudit den i lag för länge sen, för att kollektivansluta helt omedvetna individer till en religion och sedan ta deras pengar i avgift, är inte juridiskt acceptabelt, inte på något sätt och inte under några förhållanden.

Lyckligtvis sjunker frekvensen för ”antal dop” också i Sverige, fortare än någon anar, för alltfler föräldrar inser det felaktiga i övergreppen, och att de inte är etiskt acceptabla.

Studerar man sedan andelen hedningar i varje kommun i Sverige blir bilden mycket mera sammansatt, men tendensen är tydlig även där. Hedendomen bara växer och växer, och i inte mindre än 15 kommuner är andelen hedningar nu i klar majoritet över de kristna, och vad jag kallar Det Hedniska Skiftet, alltså den dag när de kristna äntligen befinner sig i en klar minoritet och inte längre tillåts dominera i samhället eller det politiska livet, kommer allt närmare och närmare. I många kommuner har detta skifte som sagt redan inträffat, och det är givet på förhand – av själva befolkningsutvecklingen och andra faktorer, att detta skifte mycket snart kommer att inträffa på allt fler och fler håll. Vi lämnar kristendom och islam bakom oss helt enkelt, och gör oss äntligen fria från öknens totalitära föreställningar.

Man kan fråga sig om det inte kan finnas någon kommun bland Sveriges mer än 240 kommuner där andelen kristna stiger. Den genomsnittliga ”dopfrekvensen” eller andelen barn som blir utsatta för kristna övergrepp, och inte får välja vad de själva ska tro på, ligger fortfarande på 40,6 % – en oroande hög siffra – även om spädbarnsdop som institution är något också flera kristna grupper är klart emot, och något som borde ha avskaffats i lag för länge sen.  Svaret är, att kristendomen sjönk i alla kommuner, utom Berg i Jämtland (+ 0,1%) Jokkmokk (+0,1 % där också) samt Ljusdal + 1,7 %.

Varför Ljusdal ensamt bland alla kommuner i Sverige visar en ökad andel kristna kan man förstås tvista om, men jag tror det beror på skogsbränderna och den skrämselpropaganda, som ”Svenska” Kyrkan kan ha satt igång i samband med det. Prästerna har alltid skrämt folk med naturkatastrofer, genom att utnyttja dem i sina predikningar för att tala om Guds straff och vrede, helvetets eldar osv osv. De flesta av oss vet dock, att det inte alls är någon Gud som ligger bakom skogsbränderna, utan fullt naturliga orsaker som blixtnedslag eller av människor framkallade fenomen, som anlagda bränder eller gnistor från skogsmaskiner.

Och överallt annars i vårt land, är andelen hedningar i stigande:

När jag började dessa mätningar 2015, fanns det ingen kommun där vi hedningar var i majoritet. Nu finns det 15 stycken, och siffran växer, år från år. Steg för steg driver vi de kristna och muslimerna ur Sverige, och tar tillbaka vårt land, för här har de ingenting att hämta, och här ska de inte vara. Så småningom tror jag att det kommer bildas ”avkristnade zoner” eller ”islamfria zoner” över hela landet, och att dessa med tiden kommer att täcka hela Sveriges yta.  I Burlövs kommun är hedningarna nu 56 %, i Helsingborg  52,6 % – där inträffade ett hedniskt skifte i år – i Malmö 62 %, i Botkyrka 69,1 % i Haninge 52,3 %, i Huddinge 57.3 %. i Järfälla 56,7 %, i Sigtuna 55,9 %, i Solna 57,6 %, i Stockholm 53,6 %, i Sundbyberg  58,5 %, i Södertälje 64,4 %, i Upplands Väsby (som hednades i fjol)  51,4 %, i Upplands-Bro (där det hedniska skiftet också inträffade, precis som jag förutspått)  31,7 % och i Göteborg 56,6 %.

Detta är fakta, och fakta går inte att förneka.

Inte heller kan man påstå, att just dessa kommuner skulle ha ”islamiserats” i nåon påtaglig grad, för de är fortfarande sekulära samhällen och styrs inte av några muslimer, eller någon islam. Sverige är och förblir ett sekulärt samhälle, där religionen inte skall styra politiken, och så skall det förbli, dessa satans förbannade ”kristdemokrater” (tala om en ”contradiction in terms” – deras partiledare heter ju Thor – som en hednisk gud i efternamn) till trots. Zoomar vi in i vår hedningakarta över huvudstadsregionen, får vi följande bild:

Hedningarna har redan tagit över i de norra såväl som de södra förorterna. Huvudstaden är i våra händer, och snart inträffar det hedniska skiftet även i stöder som Uppsala, Eskilstuna, Örebro och Nyköping. Vi tar tillbaka vårt land med början i de största städerna, och från varje universitetsstad, varje bildningscentra, sprids hedendomen oförtrutet – för kristendom, låg intelligens och låg utbildning hör ihop, det vet man från andra länder, likaväl som att islam och analfabetism hör ihop. Ser vi på 2018 års bild för Göteborg och Malmö, eller sydvästra Sverige, så ser det ut såhär i nuläget:

Både Göteborg och Malmö har redan fallit, och de kristna kommer aldrig någonsin att få tillbaka makten där. I många andra kommuner – också de med mindre befolkning som Borås och Lund, står vi inför ett omedelbart hedniskt skifte, där hedendomen kommer att ta över.  Och snart kan sanningen inte döljas för vanligt folk längre – Vårt land kommer att hednas !

Jag gör nu en ny prognos, baserad på hur stor andel personer som hednats årligen sen 2013, dividerat med antalet år som gått fram till 2018 – alltså fem stycken. Då får vi en ganska säker medelfrekvens, och om vi tror att utvecklingen följer de senaste fem årens mönster – det finns ingen anledning att tro att den inte skulle göra det – så får vi följande bild över det Hedniska Sverige, år 2025:

Vår tid ska komma. Vårt folk ska vakna. Stora delar av Mellansverige kommer att vara hednade redan om 6 år, och det hedniska skiftet för hela landet kommer närmare och närmare. Befrielsens dag ska gry för hela vårt folk. Aldrig mer kristendom, aldrig mer islam !

2030 ser bilden ut såhär… och 2035 är nästan hela landet hednat... de kristna blir tillbakatryckta till ett litet antal enklaver, som snabbt och effektivt nog kommer att rensas upp vad det lider…

Såhär kommer framtiden att bli – och det är lika bra att ni vänjer er, genom att gå ur ”Svenska” Kyrkan redan nu.

Vårt land skall hednas, och när det väl har skett, skall vi låta frihetens klockor ringa från Smygehuk till Treriksröset, från Kosters skär till Haparanda, och vi skall alla kunna säga:

”Fri till sist, jag är fri till sist, Tack Tor, Frej och Oden – jag är fri till sist !”

Leve det hedniska Sverige, för nu och alltid. Vid slutet står segern !

 

 

Och de kristna stöveltrampen ekar – Runt hela vår Jord

SvD kunde den 3 april berätta om hur bokbålen börjat flamma i Gdansk eller det gamla Danzig, bara något hundratal kilometer bort från Skånes kust och svenskt statsterritorium. Sist sådant förekom, var på nazisternas tid. Också Norska media har kommenterat saken.

”Där man bränner böcker, bränner man till sist människor” sägs det – och sådant har KATOLSKA KYRKAN gjort förr…

Nuförtiden är det katolska kyrkan som ligger bakom alltsammans, visar det sig. Förut var det Hitler. Man rapporterar att det är JK Rowlings Harry Potter-böcker, Hello Kitty-figurer och statyer av hinduiska gudinnor och gudar, som ska ha bränts på bål utanför katolska kyrkor i staden. Att just barnboksförfattare drabbas av totalitärt hat är ingen nyhet det heller. Nazisterna brände böcker av Erich Kästner, författare till verk som ”Emil och Detektiverna” eller ”Den 35:e Maj”. Anledningen påstås vara, att läsning av Harry Potter skulle ”locka barn till det ockulta” eller med andra ord ge dem en världsbild, som avviker från kristendomens.

ALLT ALLT ALLT ÄR DEN STYGGA STYGGA HELLO KITTYS FEL – HON SKA FÅ BRINNA I HELVETETS ELD…

I Mars kunde svenska media rapportera om hur Polska katolska präster bevisligen utnyttjat mer än 382 barn sexuellt, mellan åren 1990 och 2018 – alltså i nutid. Allt enligt en rapport, som Katolska kyrkan själv och Påven i Rom låtit publicera. Vem är det då som är ”ond” frågar jag er ? Först ska barnen alltså våldtas, och sedan ska man rädda dem från deras barnböcker, med andra ord. Vi ser ju allihop, vad för slags pervers och förvriden kyrka detta är. Och ändå tillåter vi katoliker att var verksamma i Sverige. Varför skall vi alls ha dem här, när vi ser att deras idéer och beteende inte passar in i det svenska samhället…

Från Singapore rapporterade Enköpingsposten slutligen om hur en kristen parlamentsledamot där plötsligt spårat ur totalt, och börjat yrka på totalförbud av musik med Lady Gaga och Ariana Grande. Motiveringen ska vara, att dessa är ”gudlösa skökor” och att de ska ha använt låttitlar som ”God is a woman”. Tidigare har också Singapore infört totalförbud för det svenska heavy metal bandet Watain, (som är uppkallade efter Oden) med motiveringen att dessa har en ”historia av att svärta ner religioner och att uppmuntra till våld, vilket riskerar att orsaka fiendskap och att störa Singapores harmoni i samhället”.
Ständigt dessa kristna, ständigt dessa skrik om kränkthet och ständigt detta nazist-influerade stöveltramp från samma kristna personers sida...

Själv har jag en enkel hednisk lösning på problemet:

Om vissa tankar eller andra människors frihet stör er så mycket, tänk då inte dessa tankar…

BAD BAD BAD Kitty (Tänk inte tanken ens !)

Om ni ogillar vissa bilder eller ni på något sätt stör er på dem, som den här ovan, tex – jamen titta inte på sådana bilder då ! Om ni ogillar viss sorts musik, hör då inte på den, eller gå undan, när den spelas…På så sätt undgår ni ju alla tillfällen till er vanliga kristna synd, och som det också heter ”den som sover, syndar icke”

”Den som sover, syndar icke!”