Norska Regeringen beviljar startbidrag till NYTT Vikingaskeppsmuseum

Idag var en glädjens dag i vårt västra grannland, liksom de flesta dagar. Till skillnad från oss här i Sverige, får Norrmännen åtminstone leva i ett land, där deras Regering och ledande politiker värdesätter deras nationella kulturarv och etniska identitet. Jag har flera gånger berättat om problemen med att bevara de UNESCO-skyddade Vikingaskeppen på Bygdöy utanför Oslo. Både Gokstad- och Osebergsskeppen hotar nu att falla sänder, både pga felaktiga konserveringsmetoder från början av 1900-talet och trycket från de hundratusentals besökare som årligen besöker dem.

Enligt ”Aftenposten” har nu den norska Kulturministern Iselin Nybö (Venstre – skall ej förväxlas med V i Sverige…) beviljat ett första statsbidrag om 35 miljoner NOK för att igångsätta bygget av ett nytt museum. Detta är dock inte på långt när tillräckligt, eftersom bygget beräknas pågå i två till tre år och totalt kosta kring 2 miljarder NOK.

Den danska arkitektfirman AAST har redan vunnit en designtävling med förslaget ”NAUST” som betyder båthus på Norröna.

Att skydda Norges UNESCO-arv är en angelägenhet för hela Världen, inte bara Norge. Till och med Arbeiderpartiets representanter i Stortinget uppges vara bekymrade över situationen, vilket ger vid handen att de har en helt annan kulturpolitisk syn än den renodlat Sverigefientliga linje, som deras broderparti i vårt land företräder.

– Vi i Arbeiderpartiet er urolige for regjeringens vilje til å føre bygget i havn, og er ikke beroliget av dette. Det er et fint at det kommer noe penger nå sent i valgkampen, men det store løftet gjenstår, sier Nina Sandberg (Ap), medlem av Stortingets utdannings- og forskningskomité.

Hun forteller at Ap lenge har presset på for en avklaring om vikingskipene og understreker at Ap vil fortsette å presse på at regjeringen må jobbe raskt.

– Tiden betyr alt i denne saken, men det er langt fra 35 millioner i oppstartsmidler til å ha reddet vikingskipene permanent.

Aftenposten 2019-09-02

Reaktionerna från forskarvärlden i Norge har varit starkt positiva, och lokala politiker i Olso räknar nu med att det blir avsatt nödvändiga medel i Norges statsbudget för 2020, vem som än vinner valet.

I januar i år sa museumsdirektør Håkon Glørstad til Aftenposten at det «har vært en tung tid og en enorm belastning underveis når bevilgningene på statsbudsjettet har uteblitt».

Nå tror Glørstad at oppstartsbevilgningen på 35 millioner kroner vil føre til at vikingskattene sikres for fremtiden.

– Dette er en gledens dag og en historisk viktig dag for hele verden, sier en lettet museumsdirektør.

– Bygget skal koste 2 milliarder kroner. Er 35 millioner kroner nok?

– Jeg mener denne oppstartsbevilgningen gir en forpliktelse fra regjeringen om å realisere bygget, sier Glørstad.

Rektor ved Universitetet i Oslo (UiO), Svein Stølen, er også svært fornøyd med at regjeringen nå innvilger penger til bygging av nytt vikingtidsmuseum på Bygdøy. Han har tidligere gitt uttrykk for at han forventer at regjeringen gir en startbevilgning til nytt vikingtidsmuseum i statsbudsjettet for 2020.

– Vi ved UiO er enormt lettet i dag. Det er en bevilgning som er ekstremt viktig for oss og for hele Norges befolkning. Dette er en viktig dag for hele nasjonen, sier han.

 

I Sverige varslade forskare och arkeologer att UNESCO Världsarvet Birka kan vara hotat inom ett fåtal år, ifall inget görs. Men vår egen Kulturminister och Regering tiger som muren i frågan. De har inte ens lagt två strån i kors för att bevara vårt dyrbaraste Världsarv. Kort efter att jag själv tagit upp problematiken med Birka här på Hedniska Tankar, startade NAS, Nordiska Asa Samfundet, en namninsamling för att rädda Birka som kulturarv, och den kan du skriva på här. Hittills har bara 815 personer hörsammat det uppropet, men jag tycker verkligen, att du också kan ge ditt namn för att stödja det – om inte annat för att trotsa de Kulturpolitiker vi nu har, och allt vad de pysslar med.

Många människor i Sverige tror också helt felaktigt, att vårt land inte har några Vikingaskeppsfynd.

Det är för att de aldrig fått lära sig sanningen i skolorna, och för att stora delar av det svenska kulturarvet inte tillåts komma fram på samma sätt som i Danmark och Norge.

Längst i söder finns Foteviksskeppen, hela fem till antalet, som grävdes ut på 1990-talet. Bara ett enda skepp blev någonsin bärgat – vrakdelarna efter de fyra andra sänktes i havet, eftersom man ”inte hade råd” att bevara dem – och hur mycket av dessa fynd som nu förstörts för alltid, lär vi aldrig få veta.

Hade det inte varit för frivilliga vid Fotevikens Museum, så hade inte ett av de två mer än 20 meter långa krigsskeppen från slutet av Skånes vikingatid aldrig rekonstruerats

Precis som nästan alla svenska rekonstruktioner av våra Vikingatida skepp, så fick man i Foteviken nästan helt förlita sig på frivilliga krafter. Det fanns inga statsbidrag. Istället vände staten helt sonika historia och identitet ryggen. Man vet att det ligger många fler än de fem dokumenterade skeppen i den pålspärr som finns utanför Foteviken i Skåne, men ingen vet hur många, hur gamla eller hur stora dessa skepp är, därför att inga marinarkeologiska undersökningar ägt rum. Ytterligare ett stort vikingatida skeppsfynd från 1023 finns på platsen – det är det enda man daterat hittills

På västkusten finns de två Galtabäcksskeppen, som till skillnad från vad som står på Wikipedia faktiskt är TVÅ skepp – och inte ett enda. Bara ett av dem har någonsin byggts i rekonstruktion – och det andra skeppet blev också kvarglömt och dokumenterades aldrig ordentligt på 1990-talet, när det hittades nära originalfyndet från 1923. Återigen satte klåfingriga politiker stopp för forskarna – och vi fick inte veta sanningen – för den dolde man för oss. Galtabäck I – byggt i kopia som den 14 meter långa och 4 meter breda knarren Galten, har 70 kvadratmeter segel, och anses av en del bedömare vara från 1100-talet, även om kol14 datering som vanligt bara visar på +/- 50 år.

Till sitt utseende är Galten dock – som du kan se – helt vikingatida, och hon seglas idag av entusiaster från Varberg med omnejd. Om det inte vore för dem, skulle hon aldrig ha byggts – för som vanligt ville man inte, att ett skepp som detta skulle få lov att återuppstå och visas för allmänheten.

Bild av Galten i Viking…

Äskekärrsskeppet, daterat till 930-talet, påstås på Wikipedia felaktigt vara Sveriges enda vikingatida skeppsfynd. Detta är fel i sak, för i så fall utelämnar man till exempel Viksbåten, och flera andra fynd från den svenska ostkusten. Inte heller Äskekärrsskeppet hittades ensamt. I detta fall, liksom många andra, fanns det fler fynd som man ”gömde undan”, ”inte hade råd” att gräva ut, utan förstörde, innan de hann dokumenteras. Äskekärr 1 hittades redan 1933, men 1993 hittades två andra fynd – ett från 1000-talet i samma storlek, och man vet också att det i området doldes ett helt vikingatida skeppsvarv nära Alafors vid Göta Älv.

Äskekärr 1 – nu rekonstruerad som en 13 meter lång präktig knarr vid namn Vidfamne – seglade i original i minst 70 år på Nordsjön och de västliga haven. Det vet man med säkerhet, eftersom dendrokronologiska dateringar med årsringar visar att en del riggdetaljer bytts ut långt efter att skeppet – som visar en del slitage – hade blivit klart. Återigen var det bara frivilliga krafter som rekonstruerade skeppet – för staten vägrade att ge någon som helst form av bidrag…

Vidfamne som ny vid Hönö 1994

Detta skepp har jag själv också seglat vid två tillfällen, och än idag sköts hon noga och omdömesgillt av SVS – Sällskapet Vikingatida Skepp i Göteborg, som förstås inte har en enda surt förvärvad krona i bidrag av något kulturdepartement, utan som får klara sig helt utan bidrag. I 25 år har man verkat som ideell förening, och situationen är en helt annan än vid Vikingeskipmuseet i Roskilde, till exempel – där man har mer än 25 skeppsrepliker – som HAR bidrag från den danska staten allihop…

Starkodder, en kopia av det andra krigskeppet från Foteviken på 10 meter – drivs också av SVS, men är nu i starkt behov av reparation. Inga bidrag har givits, men kanske DU – ja just DU – käre läsare kan gripa in..där våra politiker försummar och försumpar alltsammans..

Svenska Medborgare, Göö-teborgare och Simborgare ! Varför räddar ni inte detta vackra skepp – med hemmahamn på Brännö…

Viksbåten – som är 9,6 meter och därför också närapå ett skepp – hittades redan 1898, men ändå skulle det dröja ända tills 1990-talet innan hon blev dokumenterad genom arkeologen Gunilla Larsson, som hittade resterna efter de plankor man smusslat undan uppe på en kyrkvind, och försökte dölja för det svenska folket. Numera är hon daterad till 1070, och seglar i inte mindre än tre mer eller mindre tidsäkta kopior, varav jag seglat med två – två gånger över Östersjön, dessutom.  Enbart Norrtälje Kommun gav vissa bidrag till en av kopiornas färdigställande, men såklart inte svenska staten – som var motståndare till alla rekonstruktionsförsök, precis som vanligt.

Undangömd och glömd står originalet till Viksbåten, en karv från ledungsflottans 1000-tal, ännu på Erikskulles Hembygdsmuseum i Roslagen. Få vet ens om, att hon finns…

Och ännu färre har seglat henne ”skarpt” två gånger över Östersjön… (only the fewest of the few…)

Skeppen från Vendel och Valsgärde – en obruten räcka av Båtgravar genom minst 400 år – har aldrig rekonstruerats i sin helhet, trots att de varit väl dokumenterade i mer än 60 år. 14 stycken, plus sju eller 21 skepp inalles är det tal om – från 500-talet och vidare framåt intill 1000-talet, och Vikingatidens slut. Ritningar finns, spantmodeller, skisser av hur båtnitarna bevarats som rostfläckar i jorden, precis som med det berömda skeppet vid Sutton Hoo i England – men ingen kommun och stat vill anslå några medel alls. Allt göms undan. Allt döljs. Allt hålls hemligt för det folk, dessa skepp representerar – för ett folk med stark identitet blir svårt att styra . medan rotlösa, historielösa och dumma människor lätt kan dompteras, kristifieras, islamiseras… ja… ni ser ju själva vad som pågår, eller hur ?

Ritningar finns på nätet… Det är bara att BÖRJA BYGGA…

 

Här ser ni Stefnir, en kopia av Valsgärde 14 – byggd av en enda man, till yrket Byggnadssnickare från Uppsala. Han hade inga bidrag. Ingen hjälpte honom. Men en 10,2 meter lång tidsäkta rekonstruktion blev det, av Valsgärde 14 i exakt kopia, efter ett original från 800-talet – som ingen velat publicera något om. Och nu har hon seglat – driven av frivilliga krafter i hela 18 år – i Österled till Estland och mycket mer… Ja – kort sagt…

Folksjälen kan aldrig kuvas. och ett folk som i hjärtat och hugen bevarar sin historia, kan aldrig någonsin gå under…

Och de kristna stöveltrampen ekar – Runt hela vår Jord

SvD kunde den 3 april berätta om hur bokbålen börjat flamma i Gdansk eller det gamla Danzig, bara något hundratal kilometer bort från Skånes kust och svenskt statsterritorium. Sist sådant förekom, var på nazisternas tid. Också Norska media har kommenterat saken.

”Där man bränner böcker, bränner man till sist människor” sägs det – och sådant har KATOLSKA KYRKAN gjort förr…

Nuförtiden är det katolska kyrkan som ligger bakom alltsammans, visar det sig. Förut var det Hitler. Man rapporterar att det är JK Rowlings Harry Potter-böcker, Hello Kitty-figurer och statyer av hinduiska gudinnor och gudar, som ska ha bränts på bål utanför katolska kyrkor i staden. Att just barnboksförfattare drabbas av totalitärt hat är ingen nyhet det heller. Nazisterna brände böcker av Erich Kästner, författare till verk som ”Emil och Detektiverna” eller ”Den 35:e Maj”. Anledningen påstås vara, att läsning av Harry Potter skulle ”locka barn till det ockulta” eller med andra ord ge dem en världsbild, som avviker från kristendomens.

ALLT ALLT ALLT ÄR DEN STYGGA STYGGA HELLO KITTYS FEL – HON SKA FÅ BRINNA I HELVETETS ELD…

I Mars kunde svenska media rapportera om hur Polska katolska präster bevisligen utnyttjat mer än 382 barn sexuellt, mellan åren 1990 och 2018 – alltså i nutid. Allt enligt en rapport, som Katolska kyrkan själv och Påven i Rom låtit publicera. Vem är det då som är ”ond” frågar jag er ? Först ska barnen alltså våldtas, och sedan ska man rädda dem från deras barnböcker, med andra ord. Vi ser ju allihop, vad för slags pervers och förvriden kyrka detta är. Och ändå tillåter vi katoliker att var verksamma i Sverige. Varför skall vi alls ha dem här, när vi ser att deras idéer och beteende inte passar in i det svenska samhället…

Från Singapore rapporterade Enköpingsposten slutligen om hur en kristen parlamentsledamot där plötsligt spårat ur totalt, och börjat yrka på totalförbud av musik med Lady Gaga och Ariana Grande. Motiveringen ska vara, att dessa är ”gudlösa skökor” och att de ska ha använt låttitlar som ”God is a woman”. Tidigare har också Singapore infört totalförbud för det svenska heavy metal bandet Watain, (som är uppkallade efter Oden) med motiveringen att dessa har en ”historia av att svärta ner religioner och att uppmuntra till våld, vilket riskerar att orsaka fiendskap och att störa Singapores harmoni i samhället”.
Ständigt dessa kristna, ständigt dessa skrik om kränkthet och ständigt detta nazist-influerade stöveltramp från samma kristna personers sida...

Själv har jag en enkel hednisk lösning på problemet:

Om vissa tankar eller andra människors frihet stör er så mycket, tänk då inte dessa tankar…

BAD BAD BAD Kitty (Tänk inte tanken ens !)

Om ni ogillar vissa bilder eller ni på något sätt stör er på dem, som den här ovan, tex – jamen titta inte på sådana bilder då ! Om ni ogillar viss sorts musik, hör då inte på den, eller gå undan, när den spelas…På så sätt undgår ni ju alla tillfällen till er vanliga kristna synd, och som det också heter ”den som sover, syndar icke”

”Den som sover, syndar icke!”