Maria Schottenius i DN vågar ifrågasätta ”Kyrkan”… För det behövs INGA kristna ”Mirakel”

I Fredags hade Gerd och Gertrud namnsdag enligt den svenska almanackan, och det är ingen tillfällighet, eftersom det tidiga 1900-talets almanacksmakare kunde sin Asatro. De visste exempelvis, att långt innan  några falska Madonnor och ”Bebådelsedagar” infördes i vårt land, så firade man Segerblot på den första fullmånedagen efter Vårdagjämningen. I år infaller den dagen den 31 Mars, eller nästa lördag – och det här med Segerblotet har jag skrivit mera om förr om åren. Ni hittar dessa texter under rubriken ”Vårblot” under ”Högtider och Blot” ovan.

Vårfrun heter Gerd eller Frigg. Först i Maj kommer Freja, men först måste vi hylla det spirande kornet, det växande livet och den Vår som skall komma..

Nu finns det även de som helt utan ett enda vetenskapligt belägg för den saken påstår, att ”Vårfrun” som hedrades under ”Vårfrudagen” igår, skulle vara identisk med Freja, men se det tror jag inte alls, hedning som jag är. Att den begynnande medeltidens och 1200-talets svenskar inte alls förstod meningen med alla dessa ”Vårfrudagar”, eller ”Vårfrukyrkor” som de enfaldiga och maktfullkomliga katolikerna kom släpande med, är nog helt sant. Hedningar, som de faktiskt var, så trodde de att det var Vårens firande som var det viktiga här, och firade inga påstådda ”jungfrur” alls. Alla insåg de redan, att befruktning eller samlag måste till för att det nya livet ska gro – och varje någotsånär sunt tänkande människa och bonde vet idag ännu detsamma. Så skapade den svenska allmogen i sin oberördhet och sin Hedendom långt senare ”Våffeldagen” istället, och vände all kristendom ryggen. 

Himmelsgudinnor med blå mantel, översållade med stjärnor, fanns redan i det gamla Egypten, där gudinnan Nut tänktes ha samlag med Jordguden Geb och så framföda Våren och Jorden. Här uppe i Norr talade vi senare om Frej och Gerd, eller Frigg som himladrottning…

En som också i likhet med mig blir alldeles full i skratt vid blotta tanken på ”Obefläckade Avelser” och annat kristet dravel är skribenten Maria Schottenius i DN, som hälsade oss alla denna måndag med en alldeles ovanligt hednisk krönika. Det är knappt att man alls vågade tro, att den alls skulle stå införd i en så tydligt pro-kristen och anti-hednisk tidning som just DN, men där ser man.

Fru Schottenius tror inte på någon Jesu uppståndelse, antyder hon, och inte heller på ”de dödas uppståndelse” som man m-å-s-t-e tro på enligt den kristna Trosbekännelsen, sådan den ”Svenska” Kyrkan nu faktiskt läser och omfattar den. Ja, Fru Schottenius – som framstår som en mycket trevlig och hednisk person – hon verkar ha insett vad Naturreligioner verkligen handlar om. Hon utesluter till och med ordet ”Svenska” och skär alla de kristna kyrkor och samfund som finns i landet över en kam. ”Tror de ens på några mirakel längre, och i så fall – borde de inte tala klarspråk om vad de egentligen tror på” – och sluta hyckla inför människornas frågor.

Hon är långt borta från Moseböckernas skräckfantasy, säger hon, Egyptens gräshoppor, de påstått ”heliga” Jungfrurna och allt det andra, och ifrågasätter om någon kristen alls kan tro på detta, eller på några mirakler mer.  Kanske borde allt istället uppfattas symboliskt, och bara som metaforer eller liknelser, avslutar hon, och frågar aningslöst:”Vad för slags religion har vi då kvar ?” ungefär som om varje form av religion, måste innehålla mirakler eller sex stycken omöjligheter före frukost, som Lewis Carrol en gång sa.

För egen del tycker jag att hon tar käpprätt fel just där. En religion behöver inte vara absurd eller omöjlig till sin natur, som kristendomen; eller ens mirakulös. Se på Buddhismen till exempel – den kallar sig själv för en filosofi, inte en religion – och vi Hedningar och Asatroende behöver inga kristna mirakel eller andra villfarelser, därför att naturen,livet och årstidernas gång faktiskt är oss mirakel nog – vilket även Maria Schottenius själv verkar ha på känn – kanske därför att hon är kvinna..

Att jordens gröda och gräs gror, och att Våren kommer åter – är inte det ett mirakel nog ?  Ett barns födelse är också ett mirakel, vilket varje föräldrapar vet, lika väl som den nya grönskan. Och kärleken, man och kvinna emellan ? Är inte den mirakulös nog också ? – Således behövs inga ”orörda, heliga jungfrur” och annat tjafs i den stilen, även om det naturligtvis finns enstaka kvinns som går och kallar sig vid en massa falska titlar de inte har rätt till, typ ”Rådsgydjor” och liknande – men så värst heliga är ju dessa exemplar inte..  Själv har jag mött bättre och ”heligare” kvinnor än så – kanske Maria Schottenius också får räknas dit – även om hon väl inte är någon sierska direkt, eller utrustad med medial förmåga… vilket en del kvinnor förvisso kan vara.

Kunskapens ljus talar genom alla ting. Det ser de rättfärdiga, och ger dem en gloria..

Redan det faktum att björnarna kommer ur idet – vilket snart lär ske så här års – är ett större mirakel och en mycket större uppståndelse än den gamle skägglurken Jeschua ben Yussufs påstådda återkomst. Ni vet han som var sin tids Bin Ladin, och ”drev månglarna ut ur templet” i förstörelsen av World Trade Center.  Björnen kommer tillbaka år efter år, ja upp till 30 gånger eller mer under en ordinär björns levnad, och ändå kan människorna inte göra efter detta, och än mindre förklara hur det går till, fast vetenskapen säger sig ha fått upp ett antal spår. Enligt vad vi vet, borde samtliga björnar avlidit under vintersömnen till följd av urinsyra i blodet, försvagad benstomme och Frigg allena vet vad, men trots allt återkommer de – och återuppstår med nya ungar i släptåg – och för mig är allt detta, som hör våren och fruktbarheten till, mirakel nog. Jag behöver sannerligen inte mer.

Ovan: Mirakulöst uppvaknande Björn i Finland. Nedan : ”Människorna skall inget få veta om detta” (tavla av surrealisten Max Ernst, 1923)

 

Waldemar Lorentzon: ”Kosmisk Moder” – Halmstadgruppen, 1938

INGENTING är Heligt, allraminst några ”Jungfrur”

Jag nämnde den kristna mytologins sk ”Heliga Jungfru” eller Madonnan Maria igår – vilket lett till ett insiktsfullt tips från en kvinnlig läsare. Jag upprepar – INGENTING är ”Heligt” med denna kristendom, och det FINNS inga konstaterade Jungfrufödslar, lika lite som vi kan vänta oss att finna änglalika drag hos någon fotbollsmorsa från Flogsta Centrum, eller någonstans…även om vi ibland kanske tror det, eller rent av lyckas lura oss själva i nästan hela fyra månader, vilket är betydligt mindre tid än en sedvanlig grossess.

Redan i Julas avslöjade skribenten Therese Boisen Haas den kristna Marian i Illustrerad Vetenskap, dock helt utan att bottna i ämnet, och i ett såpass förkortat sammanhang, att det nästan blir en smula rumphugget. Påståendena om den såkallade mirakulösa Jungfrufödseln, den obefläckade avelsen och de andra flosklerna, stämmer inte – för allt är – ett översättningsfel från Hebreiskan, och en följd av den helt artificiella ”Hitte-på-religion” som den gamle kavalleristen Saulus, tidigare syrisk extremist, sedermera Romersk officer och svårt skadad vid en olycka på väg till Damaskus (ingen IED, utan ett fall från en häst) skapade tillsammans med sin kollega, den grekiske Kompaniadjutanten Johannes – ni vet han som var svag för Damer i Rött från Babylon, och lite andra kvinns i den stilen…

Kristendomen har bara stulit, plankat och förvanskat hedniska mytologier. ”Frälsaren” tog de från Mithras-kulten, liksom tanken på en prästerlig hierarki. Madonnan snodde de från Isis och Horus, en väl inarbetad Hednisk skapelse som existerat i minst 2500 år före den påstådde ”frälsarens” tid…

Maria var inte alls Jungfru när hon födde sin påstådde son, en person vars historiska existens aldrig någonsin bevisats, trots 2000 år och mer av forskning.  Ordet ”Alma” som står i den hebreiska originaltexten betyder bara ”ung kvinna” i största allmänhet, och kan inte alls översättas som ”Parthenos” eller Jungfru, vilket är ett grekiskt ord, synligt i Parthenon, det Grekiska tempel som tillägnats Athena, visdomens och stridens uggleögda Gudinna…

Tänk så mycket vackert hedendomen skapat, som Monoteister förstört ! Turkarna använde denna byggnad som krutlager, men fick studera vapenverkan från SVENSKT ARTILLERI…

Ordet Bethula – som fru eller fröken Boisen Haas stavar som Betula, latinets ord för Björk – finns överhuvudtaget inte i Nya Testamentet, säger den vetenskapliga tidskriften. Det betyder mycket riktigt Jungfru, men eftersom det inte finns i Nya Testamentet, hade man redan övergivit hela konceptet med någon inbillad ”Jungfrudom” för kvinnor då Nya Testamentet skrevs. Enligt tidigare Tysk forskning från 1900-talet, hette Jesu riktiga farsa (som inte alls var en ängel !) Tiberius Julius Abdes Pantera och var romersk legionär. Han ombaserades sedermera norr om Alperna, och avled som hedrad veteran vid 62 års ålder, men den usla fältmadrass han inlåtit sig med, återsåg han nog inte. Han var ingen ängel, som sagt.

Rena hebreiskan – men ordet Betula spred sig till och med till de Germanska språken, som vi ännu talar. (De som talar arabiska, kan fortsätta med det…)

Varför tror ni att Björken i Norden alltid symboliserat kvinnor, förresten ? Till och med Isländska sångerskor har som bekant uppkallat sig själva efter trädslaget, och på vissa isländska dassdörrar sitter det en Bjarka-runa på Damernas och en Tyr-runa på herrarnas…

Symboliken kanske de mer kvicktänkta av er förstår – om ni alls tänker efter.

Enkel symbolik. Ren bildskrift. Inte alls svårt att förstå.

Lodrät sak nedåt. Två saker på sidorna. Vad kan det väl betyda, så säg ??

Det är nämligen så, förstår ni att kön är en biologisk realitet, ett ovedersägligt faktum, och något vi aldrig kommer ifrån, nu när vi ändå talar om Jungfrur, födslar och en massa annat härinne. Vi har två kön, och det finns inget tredje eller fjärde och så vidare. Allt sådant är en social konstruktion, och till på köpet en satans dålig och ohållbar sådan, eftersom de flesta barn föds av just mödrar, och inte på artificiell väg. Och HEDENDOMEN var först med att fira eller dyrka detta.

De kristna stal helt enkelt konceptet med Madonnan från de hedniska kulturerna, och Kristendomen är på intet sätt ”bättre” eller ”annorlunda” än andra religioner. Betrakta dessa exempel från skilda platser och tider, ibland tiotusentals år före kristus.

Här ser ni nu i tur och ordning 1) en Egyptisk framställning, 2500 år fk, 2) en cypriotisk variant, 3500 fk, 3) Kuan Yin från Kina, även känd som Kannon i Japan. Den kinesiska varianten är känd från 1200-talet, men Shintoismens original går tillbaka till minst 500 år före det. Variant 4) och 5) kommer som synes från Indien, och har varierats i det oändliga i minst 4500 år, eller sedan sådär 2500 fk. Nummer 6) är Förminoisk, och från Egeiska havet, med minst lika hög ålder, nr 7 och 8 är från Mexico, och dateras till Jalisco-kulturen, 200 år fk, 8 är Mayansk, Pecolumbiansk och alltså från en tidpunkt då Europa och Amerika inte hade den minsta kontakt (gudarna give en sådan era kommer tillbaka !)  10) från Mykenes bronsålder, ca 1650 fk eller så, och 11 från hettiternas 1600-tal fk, samma civilisation som också hade sin egen Tiwas eller Tyr – på den tiden Tyr ännu var en solgud som besegrade mörkrets Monoteistiska ulvar…

Varför kan nu någon påstå eller hävda, att kristendomen skulle fungera så mycket annorlunda än allt det här, om det är mödrar och barn man behöver dyrka eller tillbe. Personligen finner jag inga som helst skäl till att just jag skulle behöva göra det, för många mödrar därute är inte så kloka av sig, och inte ett enda dugg heliga, bara för att de råkat bli med barn heller.

Men – visst – föräldraskapet kan vara något heligt, för de som nyligen börjat ägna sig åt det, eller för de som redan är föräldrar, eftersom det är en livslång förpliktelse, och på så vis heligt. I det läget, och på det sättet, kan en Modergudinna med barn vara mycket bra, och helt säkert fylla ett verkligt andligt behov, samt en helt och hållet praktisk funktion – för det mesta här i livet är inte så mystiskt eller andligt egentligen… I vår kultur har vi Frigg, den för evigt goda modern, som också får vara Himladrottning och blåklädd, ja iklädd himlavalvet självt och spinna molnen på Himlen. Detta är inte alls någon kristen import, utan fanns tusentals år före alla påstådda ”Jungfrur” – för någon sådan är Frigg inte heller..

Frigg var Fredagens gudinna bara i Västnordisk tradition. Bortom Västergötland och i Östnorden samt på Kontinenten, tillhörde Fredagen Freja…

Hur kom det sig då, slutligen, att de båda kumpanerna och kålsuparna Paulus och Johannes, som börjat predika en låtsas-religion med ett ”hopkok” av hedniska religioner – för det var så och bara så hela kristendomen skapades (läs kapitlet om ”Military Messianism” i boken här, och hur den romerska armén, involverad i ett judiskt-syriskt krig, gav upphov till ett totalitärt mönster… Kristendomen är som Islam, en totalitär och imperialistisk skapelse ) ändå gav sig in på att skapa en ”helig jungfru”-myt, när ingen hednisk religion – utom en – hade just det…

Jo – säger Therese Boisen Haas klarsynt – I det gamla Rom fanns verkligen en del myter, som handlade om just ”jungfrufödsel” eller högst ovanliga kvinns, med ännu ovanligare vanor – för att uttrycka oss milt. Man hade en myt om Leda och Svanen, till exempel – man kan inte bli med barn genom en svan – men Leda är något som vi alla kan drabbas av ibland, eller hur flickor ? Danaë och Guldregnet” var en annan – men allt är inte guld som glimmar, och som bekant fick sig denna unga dam ett slags helkroppsdusch av ingen mindre än Zeus Jupiter själv – och i dagar som dessa kan man ännu bli ”Nedsprutad på Andra Långgatan” för att  tala med Göteborgs store skald Björn Rosenström, som jag erkannerligen gillar – även om Göteborg kanske är föga mytiskt, utan en högst konkret plats i sinnevärlden, där jag också varit.

Men – som jag just sa – kom nu ihåg, att sådant där inte alls leder till något gott föräldraskap, ej heller goda förhållanden, mina hedningar små. Ni kan ändå icke sträcka era händer efter Särimner, ty enbart han, sannerligen sannerligen säger jag eder – enbart han, är just det största svinet !

Ingenting är heligt längre. På internet allra minst, och det finns inget nytt under solen eller kjolen. Så är det, bara – och som man bäddar, får man ligga – sägs det. Detta sagt i angående av den internationella kvinnodagen, som vi firade igår. Hur firar de den dagen i Ryssland, förresten ?

Inte så helig heller... Ser kanske så ut ?