”Det är om namn vi frågar”

Såhär års brukar våra dagstidningar och media fyllas av artiklar om statistik kring våra vanligaste personnamn, och 2019 har inte varit något undantag hittills. Både Statstelevisionen SVT och SCB eller Statistiska Centralbyrån redovisar nuförtiden namnstatistik, och så gör även sajter som ”Svenska Namn” – som uppger att den vänder sig direkt till svenska föräldrar, och väl i så fall förgrovar och sprider trenderna ytterligare genom att späda på dem – och det kanske man inte alltid skall göra. Också tidningar som Metro, Sydsvenskan och många många fler har hängt på den allmänna trenden.

Tycker svenska föräldrar verkligen, att individer som William Spetz eller Alice Bah Kuncke ska få förkroppsliga, hur svenskar och svenskor ska heta och framstå i framtiden ?

Självklart går det ”mode” i personnamn som allting annat, och namn är också utsatta för återkommande generationsväxlingar, bland annat på så vis att namn som varit populära för två generationer sedan eller vid sekelskiftet 1899-1900 kan komma tillbaka igen, enligt namnforskarna. Bland flicknamnen finner vi nu namn som Alice och Lily samt Wilma, vilka inte alls har med Sverige eller svensk kultur att göra. Men glädjande nog finns också Ella (4:e populäraste flicknamnet, 2018) efter Elli – ålderdomen – samt Ebba (6:e populäraste) Astrid (8:e populäraste) och Alma (9:e populäraste) ibland de 10 mest populära flicknamnen. Här följer man i alla fall nordiskt namnskick genom att ta in några nordiska namn.

888 flickor fick heta Alice, som är det vanligaste flicknamnet för andra året i rad. — —

Nya namn på pojkarnas topp 100–lista var Levi, Vide och Neo. Av dessa namn placerade sig Levi och Vide högst. På topp 100 för flicknamn kom det in sju nya namn; Maryam, Hedvig, Mira, Zoey, Idun, Melina och Noomi. Maryam var också det flicknamn som ökade mest. Det gavs till 177 flickor, en ökning med 70 procent jämfört med föregående år.
– Maryam används mycket i kulturer från Mellanöstern…   (Sydsvenskan 31 Januari 2019)

Vad gäller männen ser det dock verkligen mycket, mycket illa ut med Sveriges framtid. Här möter oss dessvärre utlänningar som William, Liam, Noah och liknande amerikanska monstrum, ofta med sitt ursprung i den bibliska världen, typ Levi och därmed närstående. Först på tolfte och femtonde plats kommer Axel och Alfred, som är rent nordiska namn. Bastarder som Charlie med flera – när man kan heta Karl – ett fint, historiskt och svenskt namn – och andra förvrängningar på franska och engelska dominerar också sorgligt nog i namnfloran.

Många nyblivna föräldrar vet inte längre vad som menas med Nordiskt namnskick, och hur man följer det.

Det syns inte minst på det faktum att de direkt uppkallar sina barn efter gudar och gudinnor, vilket är något av det allra värsta man kan göra, ifall man vill visa respekt för den Nordiska kulturen och Asatron. I gamla tider skulle ingen förälder, oavsett vad, ens drömma om att uppkalla sin dotter till ett namn som Idun, Freja eller Gerd. Orsaken till det var enkel. Det var hybris, eller ett exempel på grotesk självöverskattning, att jämföra sina egna barn med gudarna.

Att välja samma namn på en människa som en gudom, innebar ju att man ständigt löpte risk att blanda samman personen med guden eller gudinnan, med ändlösa missförstånd och förvirring som följd. Och vad för slags självbild får egentligen en liten flicka, som döps efter Freja – den allomfattande sexualitetens gudinna tänk om den flickan i vuxen ålder inte alls vill springa omkring och manifestera sin sexualitet, hela tiden ? Eller någon som är döpt efter Idun, den eviga ungdomen, men till slut av naturliga skäl inte är såpass ung längre ?

Alla dessa förment ”söta” eller ”gulliga” namn blir förr eller senare till fruktansvärda kvarnstenar att bära runt halsen för de barn som fått dem, och i gamla tider tänkte man sig noga för, innan man ens namngav någon. Söner fick heta Torbjörn, Tormod, Torkettil eller Torkel, Torben, Torsten eller Thorarin, men aldrig aldrig någonsin bara ”Tor” – eftersom det vore helt fel att döpa sitt eget barn efter styrkans och åskans rungstarke Ase, som man inte gärna skämtade med. Det var först emot 1790-talet och långt in på upplysningstiden, som någon svensk alls enbart hette ”Tor”.

Och kvinnor kunde förstås heta Thora, men mera ofta Torgerd, Torborg, Thorill, samt ha namn som ”Ast-rid” – ”hon som rider av kärlek” eller Ing-rid (hon som rider på en Ing – vad en Ing är, vet ni kanske – åtminstone måste en vuxen kvinna veta det, om hon alls skall kunna få några barn – för de blir oftast inte till på articifiell väg) eller liknande – båda de valda exemplen är faktiskt valkyrienamn.

Många föräldrar har nu för tiden fått för sig att döpa sina stackars barn till saker som ”Loke”, ”Hel”, ”Angerboda” och liknande. Resultaten har heller inte låtit vänta på sig. Barnen har fått DAMP eller ADHD. Blödarsjuka, livshotande kramper, Downs syndrom och andra svåra sjukdomstillstånd…

Att ge sina barn namn, som stammade från mörkrets eller ondskans varelser, var också något som man i forna tider lät bli, eftersom man visste, att följderna ofta blev mer illavarslande än man kunde tro. Modern forskning, som till exempel i den ansedda medicinska tidskriften Psychology Today, visar också att namn påverkar oss mycket mer än vi kanske vill erkänna, också i vuxen ålder.

Man menar till och med att det namn vi får av våra föräldrar skulle kunna påverka studieresultat, kommande yrkesval, vem vi väljer att gifta oss med, beräknad inkomst, och till och med politiska sympatier, eller vilka partier vi kan välja att rösta på i framtiden

Om det verkligen är så, finns det stor anledning att tänka sig mycket mycket noga för, innan vi sätter namn på våra små telningar. Vill vi egentligen – som nyblivna föräldrar – påverka de här sakerna, och om vi nu väljer att göra det, borde vi då inte åtminstone göra det på ett positivt sätt, för att våra barn ska få det så bra som möjligt ?

Att undvika renodlat negativa namn som Loke, Hel och liknande borde vara en självklarhet, för vad händer; om man ger ett stackars barn ett sådant namn ? Barnet måste, så snart dess namn överhuvudtaget nämns, uttala Loke-namnet, tänka på sig själv som en ”Loke” eller någon med ”Lokes” egenskaper. Som vi förstår, är det inte bra för ett litet barn. Barnet kan bli fysiskt sjukt, eller få allvarliga psykiska problem. På samma sätt måste en gravid mor, som i moderlivet bär en ”Loke” och ingen sund livsfrukt, framkalla Lokes bild i sitt inre, så fort hon tänker på barnet, eller hör det omtalas – redan innan det föds. Mekanismen är inte helt klarlagd, men det står helt klart att sådant här kan leda till väldigt allvarliga eller tråkiga saker, och därför har jag alltid gett blivande föräldrar att undvika namn som Loke och liknande, och sky dem som pesten. Det finns en klar anledning till att folk förr i tiden aldrig gavs de namnen, och att man gör bäst i att undvika dem.

Enligt den nya namnlagen, som nuförtiden gäller i Sverige, får man heller inte ge barn namn som kan väcka anstöt, som kan leda till skada eller obehag för den som ska bära namnet, eller ”på annat sätt visar sig olämpliga” som egennamn. (14 § lag 2016:1013)

Jag skulle vilja hävda, att namn som ”Loke” eller ”Mohammed” faktiskt kan väcka anstöt, i alla fall i vissa grupper av samhället, och kanske därför bör undvikas. Å andra sidan finns det väldigt många föräldrar i Sverige som faktiskt har väldigt dåligt omdöme, för vad sägs om den här listan, som en av våra mest kända kvällstidningar satt ihop:

Namnet Lucifer, till exempel, har avvisats som skäligen ohållbart.

4 Män i Sverige påstås heta ”Norrman” i förnamn

– 3 kvinnor i Sverige heter ”Bärs” som förnamn – tyckte deras fäder om öl ?

– 4 kvinnor och 1 man har ”Balle” som förnamn, trots att det väl måste sägas väcka anstöt – eller ?

– 2 kvinnor har ordet Anus som förnamn – är det lämpligt ?

– sammanlagt 41 personer har ordet Matta som förnamn – kunde man hävda, att ett sådant namn leder till problem ?

– 1 man har namnet Fido som förnamn

– 1 person heter Hitler i förnamn, och ibland samma säregna namnflora möter vi förnamn som Potatis, Ragata och Pucko.

Frågan är – borde inte alla sådana namn vara förbjudna enligt namnlagen av år 2016, liksom Loke-namnet ? Frågan borde i alla fall få ställas, och tas upp till sakkunnig behandling.

Även Svenska Dagbladet bekräftade så pass tidigt som för nio år sedan, att många namn faktiskt var psykologiskt olämpliga, och kanske orsakade svårigheter, oavsett om det nu berodde på utbredda sociala fördomar emot vissa namn, eller något annat. Forskningen har uppenbarligen inte sagt sitt sista ord på det här området, och onekligen verkar det finnas mycket att invända.

– Alla människor har ett namn. Man har inte hittat ett enda samhälle i världen, där medlemmarna inte har namn. Vad vi heter och varför vi heter så är däremot kulturbundet och spelar stor roll för hur vi kategoriserar varandra socialt och kulturellt, säger Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet. — —

Namn kan också fungera som klassmarkörer. Vanligaste exemplet på det är ”y-namn” som Ronny, Conny, Jerry… De var vanliga under 50- och 60-talen och förknippas med arbetarklassen.

Även i diskussioner på nätet kommer klassaspekten ofta upp. Då är det vanligtvis namn som Kevin, Robin, Liam, Jasmine och Britney som stämplas som underklass eller ”white trash”.

– Många tycker att man gör sitt barn en otjänst genom att ge dem ett sådant namn. ”Kan du tänka dig en advokat som heter Liam?” frågar de retoriskt. Av någon anledning är det nästan alltid advokat, som används som kontrast mot ett ”trashigt” namn, säger Charlotte Hagström, som själv ofta får höra att hon har ett ”överklass-wanna-be-namn” – medan yngsta sonens mellannamn – Zeke – ses som just lite ”trashigt”. — —

– I Florida undersökte en amerikansk ekonomiprofessor studieresultaten för 55  000 elever. Barn med förnamn som hade låg status fick i genomsnitt 3 – 5 procent lägre betygspoäng jämfört med dem som presterade likvärdigt, men hade mer traditionella namn.

– En annan studie visade att sannolikheten för att amerikanska flickor ska studera fysik och matte på högre nivå är mindre om deras namn uppfattas som väldigt feminina, till exempel Isabelle eller Elizabeth.

– En svensk undersökning har visat att invandrare, från exempelvis Afrika eller Mellanöstern, som i mitten av 1990-talet bytte till mer svenskklingande namn, ökade sin årsinkomst med i genomsnitt mellan 10  000 och 15 000 kronor.

Vad vi heter, och vad vi döper våra barn till är alltså långtifrån oväsentligt. Det kan till och med betyda en skillnad i kronor och ören. Med tanke på allt detta – och att väl ingen vill göra sina egna barn illa – är det inte bäst att följa det fina nordiska namnskick vi alltid haft i det här landet, och välja ett nordiskt namn ? Det finns minst 1200 sådana fullt gångbara namn att välja på, enligt vad andra har räknat ut.

Och kom ihåg – uppkalla aldrig era egna barn efter en Gud eller Gudinna – i synnerhet inte Loke – man har många bevis på vad det kan leda till, oavsett vad anledningen nu är, eller kan vara. Och gör inte som i den gamla sången med Johnny Cash, ni vetdet var inte så bra det heller, visade det sig…

Annonser

Stulna Regalier åter – Men Regeringen Löfvéns moraliska skuld blir alltmer tydlig…

Igår rapporterade många svenska och utländska media om hur de begravningsregalier som stals av en 22-årig utlänning i somras, nu plötsligt återfanns ovanpå en papperskorg i Åkersberga, norr om Stockholm. Också många internationella media, som t ex den ansedda brittiska tidningen The Guardian, har uppmärksammat händelsenSvenska Dagbladet berättar om hur den lokale Biskopen i Södermanlands Stift fröjdar sig, men helt utan att uppmärksamma vilken dålig bevakning Svenska Kyrkan haft vad gäller dessa oersättliga kulturföremål.

Man citerar Christer Nilsson, chef vid utredningsenheten på polisens nationella operativa avdelning (Noa), som i TV befarat att det mycket väl kan vara en kriminell liga som ligger bakom att fynden nu dyker upp på en helt annan plats. Sannolikt är väl att ligan insett att föremålen knappast kan avyttras på den internationella marknaden, eftersom de är alltför kända, och till sist har då dessa kriminella känt hur marken börjat brinna under fötterna…

Rättegången emot den 22-årige utlänningen, som inte alls borde släppts in i Sverige, får nu tas om. Han borde rimligen dömas till Grov Stöld, enligt 8 kap 4§ Brottsbalken, ett brott som helt klart borde ge maxstraff i det här fallet, dvs 6 års fängelse och därefter livstids utvisning. Vi får se om Regeringen Löfvén fortsätter att manifestera sin vanliga undfallenhet emot utlänningar, som kommer hit för att stjäla, men de personer som tillhör denna kriminella liga, och som fortfarande befinner sig på fri fot, bör nog tänka sig för, liksom den unge brottslingen. Jag rekommenderar inte sådana metoder, men man bör komma ihåg att det finns en gatans och kulans domstol, som kan utdöma dödsstraff – utan all nåd – och i det här fallet, vore även det påkallat – för vad straff ska de personer ha, som kränker en hel nations kultur och kollektiva förflutna ? Straffet borde vara döden, och någon nåd har dessa nidingar nog inte att vänta, heller efter att deras liv tagit slut.

Låt oss RESA NIDSTÅNG emot okunniga våldsverkare, utländska kriminella och de byråkrater, som härjar på Kulturdepartementet…

 

Igår vågade Statstelevisionen SVT berätta hur fruktansvärt dålig säkerheten för Sveriges kulturarv är, och hur lite Regeringen Löfvén gjort för att skydda den svenska kulturen. Riksrevisionen har riktat svidande kritik emot Miljöpartisterna, som alltför länge tillåtits styra och ställa bakom Kulturdepartementets murar. Det har visat sig att många centrala muséer helt försummat att ens registrera så mycket som 70 % av sina samlingar, och spårbarhet och skydd för hundratusentals kulturföremål är mycket dålig. – Om vi inte kan bevara samlingarna på ett bra sätt så har vi ingenting att visa i framtiden, säger Per Dackenberg vid Riksrevisionen, och det gäller inte bara Sveriges egen kultur – de föremål som snart kan förstöras, skadar hela den globala kulturen.

Sådant är facit av fyra år med Regeringen Löfvén. Sådant är facit efter fyra år med en okunnig Miljöpartist vid namn Alice Bah Kuncke som Kulturminister…

Varför tilläts en sådan här person alls att bli Svensk Kulturminister ? Vad har hon med svensk kultur att göra ??

I vilket Dick Harrison klarlägger Julklapparnas Asatrogna ursprung

I dessa mellandagsreans dagar, då en del av det svenska folket försöker att byta bort sina julgåvor, är det på tiden att vi erinrar os varifrån själva idén med Julgåvor eller Julklappar kommer. Dick Harrison, historieprofessorn från Lund, som numera driver eget företag och skriver för Svenska Dagbladet; en tidning som är mera sanningsenlig om sin liberala hållning än den låtsasliberala lögnarblaskan Dagens Nyheter; redde för någon dag sedan ut begreppen i ännu en historiespalt.

I Björn Hitardalskämpens saga anges att Erik jarl gav gåvor till sina män på åttondedag jul, det vill säga nyårsdagen. Av Olav den heliges saga lär vi oss att kungen skänkte sina mannar presenter vid julen. I den kändaste av alla isländska sagor, Egil Skallagrimssons saga, som utspelar sig under förkristen tid på 900-talet (det vill säga medan julfirandet ännu var hedniskt), beskrivs seden på följande sätt:

”Arinbjörn hade ett stort julgille dit han inbjöd sina vänner och bönderna i häradet. Där var mycket folk och ett gott gille. Han gav Egil en kappa av silke i julgåva, med mycket guldbroderier och med guldknappar ända ned. Arinbjörn hade låtit göra den efter Egils kroppsväxt. Arinbjörn gav Egil en hel uppsättning nyskurna kläder till julen. De var gjorda av engelskt tyg med många färger. Arinbjörn gav under julen bort alla slags vängåvor till de män som kommit för att besöka honom, eftersom han var en mycket givmild och ädel man.”

Det är alltså omvittnat ur flera källor att Julklappar var en Hednisk och Asatrogen tradition, inte en kristen. Dick Harrison menar att ”man inte nödvändigtvis kan bevisa” att vanan att ge varann rika gåvor till Jul ägde rum på det hedniska 900-talet, eftersom sagorna nedtecknades i slutlig form först omkring år 1200 eller något senare, men det motsäger vedertagen historieskrivning både inom och utom Norden, eftersom man i nästan samtliga fall ansett Islänningasagornas uppgifter för helt vittnesgilla, så också när det gäller Egils och Arinbjörns faktiska existens.

 Ordet Jul kommer av Hjul, närmare bestämt det hedniska Årshjulet, trots bigotta kristnas ord om att ”det inte skulle gå” att härleda etymoloiskt osv…

Nyårsgåvor fanns redan i det romerska Saturnalia-firandet, vilket är allmänt omvittnat, och Saturnalia var en fest för det gamla året, och dess övergång i det nya, liksom vår Nordiska och Hedniska Jul. Dessutom finns det massor av indicier som pekar åt samma håll redan i Eddan, inklusive Hávamál, där givandet av gåvor ofta nämns. I den 52:a strofen står det skrivet, att man inte ska ge bort för mycket, eller ”för stort” (mikil, är det ord som används i originalet, alltså samma ”mikla” som förekommer i Miklagård, den enorma stadens namn) och att ”ofta köper sig lite lov” vilket också blivit ett ordspråk på svenska.  Gåva kräver, att gengåva gives, är som bekant det första av alla hedniska bud, och i den gamla Nordiska kulturen var det inte bra att ge alltför stort, alltför pråligt eller alltför frikostigt, för då kunde det ju hända att mottagaren inte alls kunde återgälda gåvan, vilket ställde honom i en mycket dålig dager. Också Indiankulturer i Nordamerika och flera andra förment ”primitiva” men i själva verket högst sofistikerade samhällen har resonerat på samma sätt, när det gällt givandet av gåvor.

Egil Skallagrimsson och Arinbjörn var fostbröder, och alltså mycket nära vänner, vilket Dick Harrison glömmer bort. Därför kunde Arrinbjörn kosta på sig att vara extra frikostig när det gällde just Egil, och för övrigt var han en stor hövding, vars anseende också delvis berodde på vilka gåvor han hade råd att ge. När Arinbjörn dog i strid, diktade Egil Arinbjörnarkvida, till den döde vännens minne, och förskaffade honom evig ryktbarhet, fastän bara delar av kvädet är bevarat idag. Sannerligen, det var en furstlig vängåva, och mera värt än kappan och kläderna – för de finns inte kvar, utan höll bara Egils tid ut – men kvädet, och det diktade ordet – det är saker som aldrig skall förgå, så länge denna världen står, och Midgård varar.

Också de ord, som jag skrivit till den sanna Asatrons och Makternas ära skall överleva mig själv, då de redan fått väldig spridning, och kanhända gäller det också professor Harrisons, men lottlösa blir de sanna skalderna och de visa aldrig, för ordets gåva och talets konst, vilket Egil själv sa i ”Sonatorrek” eller ”Sonförlusten” – ett annat av hans kväden – det skall aldrig dö, utan för evigt komma åter.

Vad gällde gemene man, gällde nog Hávamáls ord i den 52:e strofen, den som omtalade att även små gåvor kunde ge livslång vänskap, och vara av avgörande betydelse i människors möte, vilket också idag är värt att komma ihåg. Snåla var våra förfäder alls inte, och man kan i sammanhanget också påminna sig den 145:e strofen, som lyder:

145.Betra er óbeðit /en sé ofblótit /,ey sér til gildis gjöf /;betra er ósent/en sé ofsóit./Svá Þundr of reist/fyr þjóða rök,/þar hann upp of reis/,er hann aftr of kom.

I min översättning:  ”Bättre är objudet, än alltför mycket blotat. Gåvan ser ej till vad som gäldats, och bättre är osänt än osjudet. Så ristade Tund, före folkens fall, där han uppstod; och där han återkom”

Begriper ni det, ack ni sena tiders barn och Hedningar små, då är ni allt listiga – ty detta är inte allom givet att tyda och förstå.

För er som önskar något lättare, och kanske mindre vist, har BBC gjort en test angående era kunskaper om de Nordiska gudarna. Håll till godo, nu när vår Sverigefientliga och folkfientliga statstelevision inte erbjuder oss något, som liknar vår egen kultur !

Från Gottsunda, förresten, rapporterades idag också av åsyna vittnen hur ”Svenska” Kyrkans präster står och citerar Koranen vid sin Julkrubba.

Vad var det jag sa ? Kom ihåg: Den sk ”Svenska” Kyrkan är bara ”Islam Light” och av samma skrot, samma korn…

LÅT HEDNA ER ISTÄLLET, SVENSKA FOLK !!

 

Hedniska Tankars Runskola (del 16a) Tyr runan – och ett sakligt inlägg i debatten…

För över ett år sedan började Regeringen Löfvéns Inrikes- och Justitieminister Morgan ”Mollgan” Johansson plötsligt och helt spontant göra det ena märkliga uttalandet efter det andra rörande Tyr-runor, runor överhuvudtaget och andra symboler för Asatron, som till exempel Torshammare. Uttalandena, som ganska snart slog över i Sverigefientlig hets, upprörde många människor i landet, och snart slog även två av vårt lands högsta rättsvårdande myndigheter, Lagrådet och Justitiekanslern larm.

Att en enda person samtidigt är Inrikes- och Justitieminister är annars väldigt ovanligt, och förekommer knappast i några västerländska demokratier. Varje minister i någorlunda civiliserade stater har också full tillgång till experter från sitt eget Departement under Regeringen,men märkligt nog konsulterade Morgan Johansson aldrig dessa. Rent Ministerstyre, med andra ord – och trots att Lagrådet, Justitiekanslern och även Hovrätten för Nedre Norrland gång på gång slagit fast att Ministern har misstagit sig, fortsätter han sitt blinda hetsande… Senast 19 Juni i år berättade Aftonbladet om hur Minister ”Mollgan” fortsatt att hata, hetsa och agitera mot just Tyr-runor, med motiveringen att dessa på något sätt skulle vara ”en nazistisk symbol” som han då uttryckte det.

Har ni tänkt på att vid varje svenskt övergångsställe sitter en TYR RUNA väl synlig… Titta överst på apparaten här, får ni se !

I November i år tog Fil Mag Jonas Hartelius, tillika statlig Säkerhetsanalytiker och Författare upp ämnet, på ett vida sakligare och korrektare sätt än Ministern – och han kan på punkt efter punkt visa att Morgan ”Mollgan” Johansson har fel, och inte är insatt i ämnet, trots att Regeringen nu tillsatt en utredning, som uppges vara klar senast 19 Juli 2018.

Också i GPS:er för bussar och bilar finns TYR RUNOR väl synliga, och ligger fast i programvaran. Hur ska Regeringen Löfvén få bukt med allt detta ?

Många enskilda politiska partier, bland annat Folkpartiet Liberalerna har protesterat emot ”Mollgan” Johanssons osakligheter. Han har i och för sig gjort sina uttalanden med det vällovliga syftet att förbjuda den Nazistiska rörelsen NMR, men samtidigt finns en klart befogad misstanke om att detta inte alls är den enda bakomliggande orsaken, utan att vad Morgan Johansson verkligen syftar till, är att brännmärka och utmåla nästan alla sina politiska meningsmotståndare som föregivna ”rasister” så snart någon försöker omfatta eller bevara Nordisk och Svensk kultur. Denna lätt igenkännbara Socialdemokratiska doktrin har ändå legat fast i flera år, och kan man egentligen säga, att NMR skulle vara ”en stor fara för demokratin (vilket Morgan Johansson hela tiden papegojmässigt påstår) när de i själva verket bara fick 2106 röster – inte ens 0,03 % av det totala röstetalet i 2018 års val ?

Nästan VEM SOM HELST kan mycket lätt göra en sån här TYR RUNA och hänga om halsen, eller rita den på ett papper. Var finns de hundratusentals Poliser, som i så fall måste kontrollera, att ingen gör detta ?

Ministerns resonemang är dessutom helt tokigt, och fullständigt snett och fel tänkt, eftersom han så att säga börjat i fel ända. Alla kan ju förstå, att det var nazisterna han skulle förbjuda – och därmed är det deras användning av runorna som är det felaktiga – inte förekomsten av runor i sig, exempelvis på runstenar, i ett historiskt kontext eller för esoteriska och religiösa ändamål. I Finland – vårt nära grannland – håller man helt med om detta. Där har Regeringen agerat och förbjudit NMR, mycket riktigt, men INTE runorna… Socialdemokratin i Sverige däremot, samt Regeringen Löfvén har återigen visat sig misslyckad, för den har inte åstadkommit något alls i frågan… utom en utredning, som hotar att göra mer skada än nytta…

– Det är stora ingrepp som skulle kunna äventyra grundlagsskyddade rättigheter, anser Roger Haddad (L), rättspolitisk talesperson.

Han menar att ett förbud mot tyrrunan, som också är ett gammalt skrivtecken och symbol för den fornnordiska guden Tyr, skulle innebära att yttrandefriheten hamnar på ett sluttande plan.

– Det kan komma nya symboler hela tiden. Börjar man förbjuda det här som är en historisk symbol, då blir frågan var vi landar till slut, säger Roger Haddad.

Dagens Nyheter, 2017-10-24

Flera enskilda debattörer och även lokaltidningar har uttalat sigNordiska Asa Samfundet protesterade på ett tidigt stadium med ett öppet brev, och det gjorde också flera andra hedniska religiösa organisationer. Och ändå har Morgan Johansson vägrat att ta den minsta reson. Experter och Jurister har försökt tala med honom, men han har vägrat lyssna. Facktidskriften ”Dagens Juridik” som jag läser i mitt jobb har nu publicerat Johan Hartelius artikel, och han slår fast att det aldrig funnits någon tydlig eller lätt igenkännbar koppling mellan höger-extremism och Tyr runor – tvärtemot vad Morgan Johansson felaktigt påstår.

Och frågan är mycket mer komplicerad än vad Ministern tycks tro, för:

Oavsett vad utredningen kommer att föreslå i straffrättsligt hänseende kommer dock alltid frågan att finnas kvar om vad som skall räknas som en förbjuden symbol. Ty dagens medier ger goda möjligheter att skapa, leta fram eller sprida symboler i vissa kretsar där de invigda kan uppfatta särskilda innebörder. Det kan ta lång tid innan deras nyttjande i vissa sammanhang kommer att tydligt framstå som knutna till vissa politiska uppsåt som rasism.  — —

En symbol kan ha specifika historiska rötter, men olika anknytningar och associationer i skilda länder.

Vasakärven var under en tid symbol för den svenska statliga fastighetskoncernen Vasakronan. Samma symbol användes under andra världskriget av svenska nazister. Vasakronan har numera bytt till en textlogotyp. — — Hakkorset ingick fram till 1933 i ASEA:s logotyp men var även svensk kartsymbol för kraftverk. O.s.v.

Det kan vara svårt att avgränsa i vilka fall en symbol skall anses vara notoriskt känd för koppling till rasism eller liknande. Bland de nazistiska symbolerna torde endast hakkorset, SS-runan och ”Totenkopf”-symbolen vara allmänt kända till sina ursprung. Några symboler, som en stor nyckel, finns i svenska myndighetsvapen som i Ekobrottsmyndighetens timbrering, samtidigt som en nyckel var den centrala symbolen i vapenskölden för Hitlers livvakt (1:a SS-Pansardivisionen Leibstandarte).

Tyrrunan (↑) var regementsvapen för tyska 33:e SS-divisionen men har under senare år ofta använts vid medeltida teaterspel.

En orsak till svårigheterna att dra skarpa gränser kring symboler är att de ofta hämtas från medeltida heraldik eller ännu äldre källor. Det gäller även för organisationer och myndigheter. Så har svenskt polisväsende i timbreringen till sitt heraldiska vapen två korslagda spöknippen med bilor (fasci). Tre upprättstående sådana knippen användes som statsvapen av Italiens fascistregering fram till dess störtande 1943. I båda fallen kommer inspirationen ytterst från den antika romerska rättens symbolvärld.

Hela Morgan ”Mollgan” Johanssons sjuka resonemang bygger på ”Guilt by Association” eller ”snarlikheter”. Men detta blir snart fullständigt absurt. Bara för att en symbol är snarlik en annan, eller bara för att en enda person har tanken att en symbol möjligen kan påminna om en annan, fast obehagligare, och personen – likt den fullständigt kollrige Ministern – känner sig ”kränkt” så behöver detta inte vara någon sanning, allrahelst som alla sansade och normala individer inte upplever saken på det viset. Man kan exempelvis inte ställa sig upp och hävda, att MSS i Skövde, eller för den delen LedSS i Enköping skulle ha något med ”Waffen SS” i Hitlertyskland att göra, bara därför att de har bokstäverna SS i namnet… Det har Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona också, tredubbla S till och med – men ingen blir upprörd för det – och trots att Svenska Polisen har dubbla, korslagda Fasces-knippen i sitt vapen (en fascist-symbol – titta under ”Lilla Riksvapnet” i deras vapensköld) så kan man heller INTE dra några växlar på detta, för som Johan Hartelius klarsynt påpekar, så är det uppsåtet som måste räknas, inte symbolerna i sig…

Tänk sedan också på allt det lidande, som det kristna korset orsakat. I det kristna korsets namn har otaliga häxprocesser och rättsövergrepp ägt rum. Hela befolkningar – som ursprungsbefolkningen i Nord- och Sydamerika – har slaktats och utplånats av de kristna, negerslaveri skedde i korsets namn, liksom korståg och mycket annat – och KKK håller på än idag – men ändå vill ingen förbjudna kristna kors, mystiskt nog – och hur är det med Hammaren och Skäran ? Det är ett välkänt historiskt faktum, att kommunismen tagit livet av många miljoner fler människor än nazismen någonsin gjorde..

Inte heller yrkar någon på förbud av muslimska symboler, som halvmånen och stjärnan, trots att IS flitigt använder dem – och var ska vi då dra gränsen ?

Johan Hartelius klarlägger det förhållandet, att Regeringen Löfvéns hållning är ohållbar, och inte kan motiveras med hänsyn till fakta. Han kommer slutligen in på etablerade rättsområden som Patenträtt och Varumärkesskydd, till exempel – liksom i och för sig också Medeltida Heraldik – någonting som var kodifierat redan på 800-900 talet.

I fråga om förbjudna symboler måste man dock ersätta de kemiska definitionerna med bilder (grafik) och blasonering (heraldisk beskrivning av symbolens uppbyggnad).

På basen av en blasonering kan en heraldiker rekonstruera en vapensköld, på likartat sätt som en kemist kan använda en strukturformel för att rekonstruera en viss kemiskt definierad narkotika. Systemet skulle troligen ge hög rättssäkerhet men sannolikt bli trögarbetat.

Kort sagt – den nya lagstiftning man tänker sig kommer bli ett enda stort slag i luften – och urholkar ytterligare både respekten för Regeringen Löfvén, och lagar i allmänhet, vilket jag för min del tror är högst olyckligt. Dessutom känner jag ett stort antal personer både inom och utom den hedniska rörelsen i Sverige, som klart och tydligt sagt ifrån i sociala media att de aldrig någonsin kommer ge upp exempelvis Torshammaren eller Tyr-runan som symbol, oberoende av vad en ny Regering bestämmer.

Det finns redan TUSENTALS eller kanske TIOTUSENTALS personer i landet som har Tyr runor, Torshammare osv intatuerade på sin kroppar – och vad ska Regeringen Löfvén då göra ? HUGGA AV DEM ARMAR OCH BEN i någotslags S-MÄRKT ”SHARIA” eller BRÄNNA dem med Laser… ??

Jag har själv med egna ögon sett höga officerare (överstelöjtnanter och en brigadgeneral, dvs en 4-stjärnig överste) med Torshammare och Särimners bild intatuerade på vissa kroppsdelar, dito polisbefäl och Poliskomisarier. Vad ska Morgan Johansson då göra, när inte ens hans egna statstjänstemän längre tror på honom ? Hetsen och hat-propagandan i allmänna media fortsätter, och nyss förklarade även en såpass relativt sansad och saklig dagstidning som Svenska Dagbladet, att ”Tyr runan skulle vara värre än hakkorset” efter vad man lät tre okunniga ”knatte-journalister” skrika ut med krigsrubriker…

Särimners 700 Söner och Suggor finns ÖVERALLT ! (Det är en Sammansvärjning, Det är en Sammansvärjning……! )

Visserligen är alla dessa tatueringar inte smakfulla, det medges (jag anser själv att de är fula och oestetiska) men Regeringen kan knappast förbjuda dem ändå, varför hela denna föreslagna lagstiftning faller på sin orimlighet. Inte ens Socialdemokraterna själva har det minsta att vinna på fortsatta utspel från Morgan Johansson i den här stilen, och man ska komma ihåg, att väldigt få svenskar känner igen sig i den politik, som (S) fört efter valet, med dagtingan med allehanda små borgerliga partiervilket bara kan resultera i ännu en svag minoritetsregering, men aldrig en stabil politisk majoritet. Frågan är väl, om ens de mest hängivna (S) medlemmarna i längden kan ställa upp på vad som nu föreslås (även jag som skriver detta var en gång ”troende” socialdemokrat, men inte i kristen bemärkelse, och ordförande i en områdesförening) eller den fullkomligt världsfrånvända och dumma politik, som Morgan Johansson i sitt ”Ministerstyre” fört, och fortfarande för – med tjat om ”runförbud” och allt.

Ett förbud mot NMR skulle sannolikt ena alla väljare, och inte möta några hinder, varken parlamentariskt, eller annars. Men är NMR verkligen ”den stora faran” – när vi har andra extremister i Regeringens absoluta närhet, islamska extremister till exempel, eller extrempartier som hävdar att ”Män är djur” och annat…?

När blir vi äntligen av med Morgan ”Mollgan” Johansson – Regeringen Löfvéns i särklass barnsligaste minister ?

Inte ens Löfvén själv skulle gagnas av mer ”förbudspolitik”

 

Slutresultatet kan bli värre, än vad någon ens anar. Fortsätter man med runförbud, kulturförbud, förföljelse av oliktänkande och garanterat odemokratiska tendenser – något som den nuvarande expeditionsministären tycks vara mästare på – så är det till slut fara värt, att vi får samma situation som i Frankrike under ”Gilets Jaunes” eller ”De Gula Västarna” – och vill Regeringen Löfvén verkligen detta ?

Kom ihåg: Många hedningar i Sverige har redan deklarerat det klart, och rent ut. De kommer aldrig, aldrig att acceptera något förbud emot Tyr-runor, Torshammare eller sina religiösa och kulturella rättigheter. Fortsätter Regeringen åt detta håll, går den en farlig utveckling till mötes… Experterna har rått Morgan Johansson att ändra sig. Lagrådet har vädjat. Justitiekanslern har vädjat. Hovrätten för Nedre Norrland har sagt till, via sina domar. Folket har protesterat, och vädjat. Ändå fortsätter han – Varför ?

Redan har en hel del ”Gilets Jaunes” eller ”Gula Västar” också börjat synas till utanför den svenska Riksdagen… Vad händer år 2019 ?

För egen del anser jag att civil olydnad emot de nya förbudslagar man tänker införa, är det enda rätta. Jag förespråkar inte våld, och jag tar avstånd ifrån alla våldsamma protester, som i Frankrike. Detta har jag redan sagt och skrivit, så sent som i förra veckan. Men civil ohörsamhet, vägran att följa ”Mollgans” lagar – är ändå det rätta. Jag kommer själv fortsätta bära Tyr-runan, Torshammare, ja alltihop – svenska flaggan också, eftersom jag är svensk – även 2019 – och vill man sedan bötfälla mig eller kasta mig i fängelse för det – ja då kan man väl försöka…

Vi ger aldrig upp !

Vi hedningar i Sverige tänker aldrig acceptera någon sammanblandning med nazism eller rasism, och vi kommer att fortsätta bära våra symboler med stolthet och glädje – oavsett Morgan ”Mollgan” Johansson, oavsett den Regering, som Sveriges Riksdag redan avsatt i en demokratisk votering, men som ändå vägrar att lämna ifrån sig makten, och utlysa nyval…

RENA SNURREN – Trump jämförs med Knut den Store och Ethelred, och Lokeaner skriver protestbrev…

Ibland kan jag tycka att Världen är alldeles ur led, tygellös och fånig. Om nu en och annan Universitetsprofessor i USA liknat Donald Trump vid Loke, så må det väl vara hänt, om än det är en smula osakligt – vi har fortfarande inte hört vad Loke själv tycker om det hela. För fem dagar sedan citerade dock Svenska Dagbladet Wall Street Journal, där Trump på allvar jämförs med Knut den Store, som ju på sin tid regerade över både Danmark, Norge, Island, England och hela Skåneland…

Nu är Wall Street Journals jämförelse förstås inte ägnad att vara smickrande, utan ironisk. Enligt en gammal saga, som alla bildade Engelsktalande personer känner till, så skulle Knut en gång ha befallt tidvattnet i Themsen att stanna i sitt lopp, ett påstående som kommer från krönikören Henry av Huntingdon. Knut gjorde inte alls detta av ren dumhet, som många tror idag, utan för att påvisa inför sina lismande tjänare att de hade fel, när de jämförde hans ledarskap med förmågan hos en gud… Detta går helt förbi SvD:s skribent, som inte verkar särskilt beläst vad gäller humaniora, men för all del…

Nuförtiden görs jämförelsen – som haltar åtskilligt – förstås med anledning av klimatförändringarna i Världen, och anspelar på dem, men inte nog med det…

Knut den Store var ingen dumbom. Han visste mycket väl, att han inte kunde stoppa tidvattnet…

Andra lustigkurrar och humorister har nu tagit sig före att jämföra Trump med Ethelread II av England, som ju på svenska kallas ”den villrådige” och ”Ethelread the Unready” på engelska. Man har gjort en hel twitter-sida av fenomenet, ungefär som Muralgranskaren här hemma hos oss... Själv är jag en smula oroad. Alla dessa mer eller mindre Hedniska analogier om Världens ledande män tycker jag faller platt till marken, och framstår som mycket överdrivna…

Sak samma med mina egna tokigheter i den här bloggen, men när hela Världspolitiken tycks börja handla om samma sak – ja då är jag VERKLIGEN orolig, för då är det allt illa beställt med sans, måtta och förnuft här i världen.

Nej men nu får ni DÄMPA ER, pojkar…

Borta på den hedniska nyhetsbloggen ”The Wild Hunt” fortsätter också polemiken, grälandet och dumheterna i snabbare takt än jag ens hinner och orkar skriva om dem.. Hätskt tillbakavisar man Dr Professor Karl E H Seigfrieds inlägg som det gällde livet, även om denne knappast har angripit några Lokeaner… Lokeanerna har nu också blivit LGBTQIA+ heter det, och lider väl av alla bokstavskombinationer som det alls går att ha, samtidigt som de klarsynt hävdar att:

Lokeans are as fluid as Loki himself. When we are approached with hostility, we tend to return it in kind. When we are approached with compassion, we return it. We are, after all, just as human as anyone else.

Jo – ja – förstås – säger jag. Men det gäller väl för ALLA hedningar, mig själv inbegripen… Sådan är nämligen själva Hedendomens idé

Samtidigt har ett protestbrev och ett anatema-förklarande också utfärdats, som The Wild Hunt inte tog in – och nu ekar skränen av förtrytelse ibland några av Lokes trogna fans… ”Alla är så intoleranta emot oss Lokeaner” skriver ett tjugotal undertecknare, bland annat min gamle bekanting Stephan Grundy (Ph Dr) och sådana storheter som Carrie Bertwistle och Olivia Sweat, vad det nu är för några. (kan man alls heta ”Bärfis och Svett” i efternamn ??) Knappast några kändare namn, i alla fall. Att Loke också var Humorns uppfinnare, och Satirens herre i Asgård, verkar man totalt ha glömt bort..

Loke tävlade en gång i kappätning emot Låge, eller lågorna som alla vet…

 

Ja, vilken ankdamm – vilken ankdamm är inte Världen vi lever i. Snart hissas väl de sedvanliga Nidstängerna, bestående av hästhuvuden på stång, och det blir en vild fight mellan Lokeaner, Nokeaner och alla andra, precis som vanligt ”over there” – men för egen del förklarar jag mig strikt neutral, för jag vill INTE ha sånt där OVER HERE…

Efter det kommer säkert de vanliga beskyllningarna för att person A eller B ska ha brutit emot någon inbillad ”heder” och annan idioti, precis som vanligt…

För egen del tror jag mer på det likaledes hedniska begrepp som heter JULEFRID eller GRID just nu, när Julen ändå står för dörren. Och är ni inte snälla, hedningar, nasare och knasare små – så kommer snart själva Gloson och tar er, innan Jul !

 

Göm dig i stugan – Du har fått flugan: ”Skall TRUMP liknas vid LOKE ? Skall LOKE liknas vid TRUMP ??”

En hemsk debatt rasar just nu i amerikansk Asatro, eller som man säger over there (men tusan inte här !): Asatru. Det är den kände professorn och akademikern Karl E H Seigfried (jo, han stavar sig så) vid The University of Chicago annars bekant som utgivaren bakom den högkvalitativa ”The Norse Mythology Blog” som hamnat i centrum för vad som verkar vara ännu ett segslitet gräl, sedan han tagit sig före att publicera en artikel betitlad ”Loki in the White House” uti likaledes ökända eller välkända ”The Wild Hunt”, en hednisk nyhetssajt som annars drivs av ett antal judiska akademiker på en känd advokatbyrå i New York, som mestadels skriver om wicca, allsköns new age och andra ämnen, och som har en åtskilligt liberal hållning till det mesta här i Världen, sanningen inte minst.

Visste ni att Marvel Comix redan 2016 lät Loke kandidera till jobbet som USA:s president, under parollen ”Why choose any lesser evil ?”

Man skall vara medveten om att vad man kallar ”liberals” i USA är detsamma som vänstern här hos oss, samt att det vi kallar ”Asatro” här i Sverige har ytterst lite eller rättare sagt nästan inget alls med den sk ”Asatru” som praktiseras i USA att göra och liksom osökt och av en ren tillfällighet publicerade förstås SvD eller Svenska Dagbladet så sent som igår en artikel som de kallar ”En Rasande Analys av USA:s Andliga Klimat” signerad Merete Mazzarella. I den citeras flitigt en dam vid namn Rebecca Solnit, som tydligen byggt en hel litterär karriär på att likna just Donald Trump vid den kristne Djävulen eller Satan, och som dessutom kallat honom ”Världens mest hånade man i sina essäer.

Jag har förresten länge märkt, att svenska dagstidningar (ingen nämnd, och ingen glömd, men SvD finns med ibland patrasket, sorgligt nog) tagit efter min blogg, och liksom av en händelse, dag efter dag, flyktigt berör ämnen som jag också penetrerat, artiklar jag läst osv. Jag har också sett ett flertal intrångsförsök, förövade emot min internet-leverantörs servrar den senaste tiden, kära SvD och slutar ni inte med era smutsmetoder, så kommer ni en vacker dag bli ställda inför Särimner. Jag hoppas ni förstår vad det innebär, och vad som i så fall snabbt kan bli följden, Loke eller ej…

Nåja.

Tradjazz anyone ? Ja, det kan väl inte skada…

Karl E H Seigfried – som på fritiden är jazzmusiker – var inte alls först med att jämföra Loke med Trump, eller Trump med Loke, eftersom Marvel Comix redan 2016 gjorde exakt samma sak, vilket också relaterades av mig i den här bloggen. Ändå kallar den inflytelserika bloggerskan och självutnämnda experten på precis alla hedniska religioner, Galina Krasskova – vars bloggar jag också läser med största förtjusning – ni måste förstå att jag inte har något emot Professor Seigfried alls, eftersom jag finner hans akademiska artiklar mycket skarpsinniga – kallar det Seigfriedska utspelet för ”this latest travesty of an article” och citerar en ännu mer gallsprängd, anonym skribent, som påstår att Professor och Dr Seigrfried egentligen inte har några riktiga akademiska titlar alls, eftersom han ska ha skaffat dem på en åtskilligt underlig väg, och att man i USA kan bli Dr eller Professor genom att helt enkelt köpa sig en titel, eller skriva tillräckligt många akademiska uppsatser om verkligt obskyra ämnen.

Det kan man i Sverige också, förresten, men även om detta nu skulle vara sant, så är det faktiskt så att Karl E H Segfried skrivit artiklar för BBC, Time Magazine och många andra kända källor, och att han är journalistiskt driven, väl påläst och kunnig inom Asatro är faktiskt sanning det också, i alla fall om ni frågar mig…

För övrigt tycker jag inte att ”argumentum ad hominem” skall godkännas, ens när det gäller Statschefer, och än mindre när det gäller akademiker och professorer.

Så länge en person faktiskt bygger sin framställning på fakta, eller kan visa fakta som stöder sin sak, så är jag för min del villig att acceptera ett resonemang från vem som helst. Det är klart, att när det gäller rena charlataner av den typ som vi har här hemma i Sverige, Fredrik Gregorius vid Linköpings universitet, till exempel, eller den gruvlige ”E-mer-i-Thursen” Lars Lönnroth från Göteborg, ni vet han som påstår att han själv skulle vara ”Världens bästa Edda-översättare” och sedan översätter ”Mannar AllHerligaMannast !” (Vad kan det betyda, så säg ?) med ”Pojkvasker” och sedan går fisförnämt omkring och säger att man ”måste” översätta Harbadsljod på det viset. Det måste man inte alls, och det är just där folk som sysslar med ”Christian belittlement” eller att skriva kristna partsinlagor röjer sighela tiden påstår de att just deras hugskott ”måste” vara rätt, och vägrar acceptera alla former av kritiskt tänkande – ett sådant förhållningssätt är inte vetenskapligt, och blir det aldrig heller…

 

Visste ni att Sverige redan 2014 hade ett parti, kallat ”Satanistiskt Initiativ” ? I år ställde de inte upp… Valmyndigheten kunde inte ens rapportera deras resultat på korrekt sätt (man noterar dem först med 86 röster, sen med 13), och numera har man dragit in den separata rapporteringen för ”Feministiskt Initiativ” också, eftersom även dessa räknas som ett extremistiskt småparti.

Vad man kallar ”Argumentum ad Hominem” alltså ett fördömande eller hyllande, grundat på person, men inte på sakförhållanden är ju ganska vanligt inom politikens värld. Man kan ju resonera som så, att en statschef eller ledande politiker får finna sig i ganska mycket, beroende på att denne är en offentlig person, och att USA:s President, mer än andra politiker, redan genom sin blotta ställning som ”Världens mäktigaste man” också blir ”Världens mest hånade man” per automatik. För egen del tror jag dock Världens Mäktigaste Man är allas vår Vladimir Putin, snarare än Trump, och det beror helt enkelt på antalet kärnvapenstridsspetsar och övriga vapensystem, inklusive nervgaser som denne potentat förfogar över.

Gospodin Putin, för övrigt, accepterade redan under sin första presidentperiod att Ryska Journalist-studenter i hans egen ungdomsrörelse ”Nashi” gjorde en porr-kalender med Putin-vänliga slagord, som ”Du är bra på att släcka skogsbränder, men vad tycks om min heta brasa ?” och kände sig faktiskt hyllad, inte hånad av detta – ungefär som studenter i Lund lanserade ”Satanistiskt Initiativ” som ett fullt gångbart politiskt alternativ här hemma i Sverige. Jag undrar förresten, om Dr Seigfried mfl borta i USA är medvetna om detta, eller vilken politisk situation vårt eget land numera befinner sig i…

Även i Putins Ryssland har statschefen varit tolerant nog att se genom fingrarna med ett och annat, som skulle vara totalt otänkbart i något Västland – och detta från ungdomsförbundet i sitt eget parti…

Kanske hör det till saken, att satir, opassande humor, karikatyrer osv faktiskt drabbar ledande politiker, och att det därmed är ganska oskyldigt att jämföra Loke med Trump, eller för den delen Trump med Loke. Det ligger liksom i sakens natur att så sker, och dessutom har Marvel som sagt gjort det redan, även om det då skall ha varit fråga om händelser i ”Marvels Universum” som ju endast har en svag likhet med den verkliga världen. Frågan är väl också, om man egentligen kan anklaga just Putin eller Trump för allting eller någonting.

Och om Loke som Politiker, anno 2016 INTE väckte några protester (och Tor som Bodyguard) – Varför ens protestera nu ?

I verklighetens Värld är det så, att man redan på 1960-talet talade om ”Nixon administrationen” oavsett hur hatad Richard Milhouse Nixon än var, i vissa läger. En president kan inte, och kommer aldrig att känna till allt som sker i hans land, eftersom han omges av idel ”spin doctors”, politiska förståsigpåare, opålitliga rådgivare, departementschefer, press-sekreterare, talskrivare och annat anhang, som faktiskt formulerar all politik presidenten får göra sig till talesman för, och ger honom alla skrivelser som man tycker han ska underteckna. Så är det i Putins Ryssland också, även om en hel del journalister i väst nu plötsligt tror att ”Ryssland” som nation och ”Putin” är synonyma begrepp, trots att det inte alls är så. Visst – herrar Putin och Trump har kanske fler tillfällen att fälla kommentarer per Twitter än någon annan statsman före dem, men världen styrs nu inte av twitter allenast.

Tidigare i år fanns det massor av politiska kommentatorer över hela Världen, som påstod att Trump skulle leda oss till kärnvapenkrig, tillsammans med Nordkorea.

Ryktet om kärnvapenkriget har dock visat sig vara något överdrivet, det får ni väl ändå medge…

Här hemma i Sverige omges vi av idel ”Stolpskott” till partiledare, vars FULLSTÄNDIGA MISSLYCKANDE ifråga om ”Sonderingar” och annat ligger i öppen dag…

Inte ens i en diktaturstat har presidenten eller statschefen fullständig makt, och i själva verket väldigt lite insyn i sin underställda ”småpåvars” och mellanchefers förehavanden. Ett Ryssland eller USA, som befann sig i krig, skulle i allt väsentligt styras av Joint Chiefs of Staff eller Generalsstaben, eftersom det i realiteten skulle vara dessa herrar, och deras underställda kårchefer, divisionschefer, brigadchefer osv med respektive stab, som hade det väsentliga avgörandet i sina händer. Redan på 1940-talet hade man i Tyskland ett uttryck, som löd ”Hätte Der Führer das gewusst” eller med andra ord – om gamle Adolf faktiskt hade vetat, vad som pågick här och där…så nog hade han blivit galnare än han faktiskt var… Och ingen politiker får någonsin framgång, utan sina väljare. Följaktligen är det nog inte Trump som ska liknas vid Loke – Det är snarare Loke som kommit lös ibland hela det amerikanska folket – och i den svenska Riksdagen !

Vi har just nu ett parlament i vårt land, som aktivt försöker motarbeta hela det senaste valresultatet, och en Regering, som visar totalt förakt för vad all demokrati innebär. Så sent som för några dagar sedan tecknade Stefan Löfvén i rollen som Statsminister för en ren expeditionsministär och övergångs-regering under en FN-resolution, som hotar att diktera all utrikes- och inrikespolitik i vårt land inom all överskådlig framtid. Han glömde totalt bort att fråga Riksdagen om saken, men bara två Riksdagspartier har protesterat emot det direkt grundlagsvidriga och rent ut sagt kriminella i detta häpnadsväckande tilltag.

Skulle man då inte – med samma logik som Karl E H Seigfried – hävda att även Stefan Löfvén hamnat under Lokes och lögnernas inflytande ??

Kanske vi behöver fler ”Seigmenn” eller ”Sega gubbar” i försvaret av vårt eget land ?

Med allt detta i minnet – Dvs är det egentligen lönt, att klanka ned på Statschefer – om än i satirens form – så kanske vi kan börja närma oss själva sakfrågan: Vad är det nu herr Doktor Professor Seigfried skriver om Loke, och varför tycker han, att Loke ska vara lik Donald Trump – eller omvänt ??

Karl Seigfried distanserar sig både från kristendomens traditionella syn – som han skyller på Sturlasson (denne var tvungen att skriva kristligt, eftersom han levde i ett kristet århundrade, och till slut mördades han ju av det kristna partiet på Island) och på de moderna ”Lokeanernas ” – alltså de som felaktigt ser Loke som en progressiv rebell – genom att till att börja med åberopa katoliken Rudolf Simek som auktoritet på området. Redan det är nog ganska magstarkt, det får man säga till kritikernas försvar.

Men – efter att ha kryddat sitt språk med idel PK-fraser och passande politisk svada – framhåller Karl Siegfried att Loke är och förblir en ond och skadlig figur, en Asarnas fiende, som med eller mot sin vilja hamnar hos de nedbrytande kaosmakterna (snarare än ”ondskan” därför att ondska som begrepp inte alls existerar i Asatron) och som slutligen också kommer att nedgöras och stupa tillsammans med dem, när Ragnarök väl kommer.

Så långt har han förstått vad Asatron handlar om, trots att han är amerikan – vilket är ett stort andligt handikapp – och så långt är allt gott och väl.

Loke och Idun – jamen #boohoohoo och #metoo !

Loke objektifierar kvinnor, skriver Professor Seigfried så – och detta blir hans andra tes. Jo, förvisso. Loke förvandlade Idun till en nöt, och flög iväg med henne till trollen i Jotunheim. Han hotades med rättegång, ifall han inte återförde henne – och kontroverserna kring Trump, diverse Trumpna herrar i Trump-administrationen och deras yttranden om diverse femininium, västerut, har kanhända inte varit snygga, utan mycket mycket stygga – så kanske är liknelsen på sin plats – i överförd, om än inte faktisk betydelse.

After Dr. Christine Blasey Ford made detailed allegations of sexual assault against Judge Brett Kavanaugh, and following his own escalating statements questioning Ford’s integrity, the president made intensely inflammatory remarks about her at a campaign rally attended by thousands and broadcast widely in the media. After openly ridiculing her testimony, he called those who supported her “really evil people.” Due to the “continuous stream of death threats” Ford and her family continue to receive, she has still not been able to return to her home. Like Loki, Trump doesn’t seem bothered by what happens to the women he places in harm’s way; all that matters are his own goals.

Det faktum att Loke klippte av Sivs gyllene hår illustrerar Karl E H Seigfried på följande sätt (storm i vattenglaset, govänner !)

In her sworn divorce deposition, Ivana Trump describes a 1990 assault that occurred after she had recommended the plastic surgeon that performed a “scalp reduction” procedure on her then-husband Donald Trump. According to her sworn deposition, the real estate mogul was angered that the surgical attempt to reduce a bald spot was so painful. In fury, he ripped out a handful of Ivana’s hair before raping her and – the next morning – mocking her own pain. As with Loki, there is the idea of violating a woman’s bodily integrity as a way of gaining revenge for perceived wrongs from a man with whom she is associated. Loki is really aiming his fury at Thor when he assaults Sif, and Trump is thinking of the doctor when he violates his wife.

Men vad värre är – Loke liknar en politiker, när han förråder sina egna vänner – hur han lämnar ut Tor till Geirröd, till exempel, är ett klart exempel på förräderi, och en samhällsfarlig handling (stölden av Tors Hammare, och hur den lämnas till Trym, samt hur Loke av personligt hämndbegär hela tiden förlöjligar och förklenar Tor vore ett bättre exempel) och så har vi ju förstås detta med mordet på Balder och ”Friggs första sorg”...

Nu påstår vår gode Herr Dr Professor i riktning Västerut, att Trump skulle ”ha alienerat USA:s allierade” och skrämt dem på flykten. ”Knappast” säger jag – för sett ur ett Nordiskt och Europeiskt perspektiv är allt detta nonsens, och analogin faller på sin egen orimlighet – se på den pågående konflikten vid Kertj-sundet – vilken sida tror ni de flesta av Europas stater kommer att välja ?

It can be argued that Thor’s hammer is a symbol of community – a symbol of belonging to a community and of protecting it from harm. In The Symbolism of Evil, the French philosopher and theologian Paul Ricoeur writes that myths are “a species of symbols,” that they are “symbols developed in the form of narrations.” If Thor’s hammer is indeed a symbol of community, and the hammer is repeatedly raised against Loki, what does Loki symbolize?

Tors Hammare, säger Karl E H klarsynt – och här visar han återigen insikt – är en symbol inte för våldet, men för lagen och samhället. När Loke gång på gång går emot Tor, eller den ”law enforcement” som finns i gudavärlden, liknar han inte då de politiker som i likhet med Stefan Löfvén sätter sig över lagen också här hemma ?

Turerna mellan Trump och Högsta Domstolen i USA, eller hur Stefan Löfvén flera gånger än någon annan svensk statsminister före honom om och om och om igen ställts inför konstitutionsutskottet, helt utan någon reell påföljd, och hur samme Stefan Löfvénlångt före det senaste valet sagt, att han ”vägrar avgå” oavsett vilket resultat valet får, tyder på en djupt odemokratisk, Loke-liknande tendens – det måste vi nog konstatera.

Loki brings chaos” fortsätter den amerikanske professorn. Han är det politiska kaosets hantlangare, oredans upphovsman – och det stämmer nog mindre på Trump men fastmer mycket mycket mera på Löfvén – för har vi någonsin sett mer oreda, lögner och brist på klara resultat i vår egen Riksdag än nu ? Trump blev i alla fall lagligen vald, vilket Löfvén aldrig blev – men ändå sitter Löfvén kvar, trots att Sveriges Riksdag de facto avsatt honom, alltmer grotesk i sina rent ut sagt pinsamma försök att krampaktigt hålla sig kvar vid makten. Trumps politik har i alla fall visat resultat – vad man sedan än må tycka eller tänka om de resultaten – men Löfvén och kompani har inte visat något resultat alls..

Så – vem, vad eller vilka är Loke i politikens Värld… resultaten verkar inte såvärst entydiga, och det är väl upp till var och en, vilken analogi man anser vara närmast sanningen…

”ORDNUNG MUSS SEIN !” (Loke lämnar Ägirs gille – C Hansen, 1864)

 

Jag förklarar mig neutral i debatten borta i USA – men nog har Loke ett och annat med den politiska situationen i vårt eget land, och i Världen i allmänhet att göra – det är nog ett som är säkert… Även om vi nog inte kan tro, att just Donald Trump skulle vara Loke inkarnerad…

By examining Loki in the light of Trump, we can realize that there is a way to understand the mythic figure as neither a “Christian influenced” Satan inserted into the lore, nor a misunderstood anti-hero who should be elevated to a near monotheistic pinnacle of devotion. Instead, he can be seen as a figure who represents the worst aspects in ourselves, who embodies all that is harmful to a community of positive intent. Trump shows us the real-world results of an objectifier of women, a betrayer of community, an opposer of law, and a bringer of chaos being set loose to work his will upon the world. Is this really what we want? I believe that the idea of Loki as the bound giant who finally breaks free to destroy the world is the root element of his character. I suggest that maybe we should support those who seek to bind the beast rather than cheer on his rampage.

I det ”Könsdysforiska” Dagis-Landet under Herr Fridolins vana styre (sk Van-styre)

Det finns en hemsk och mycket svårbehandlad sjukdom som heter ADHD-HBTQB eller såkallad ”Könsdysfori” som Vårdguiden eller Socialstyrelsen kallar den.

I många fall kan sånt här röra sig om PSYKISK OHÄLSA visar den senaste forskningen…

Ett slags svårförklarlig längtan att göra sig själv till bög, fjolla, transa och flata, eller rent allmänt pervers och dum i huvudet på andra sätt. Sjukdomen drabbar allt fler och fler svenskar, också i vuxen ålder, och i vissa fall är den närmast obotlig, samtidigt som den orsakar allt större och större kostnader för samhället. Alternativmediat ”Svegot” påstår att den har nått en närmast explosionsartad ökning bland unga i Sverige, en hemsk tendens som också Svenska Dagbladet faktiskt bekräftar.

Undersökningar, Utredningar osv av de här underliga personerna drar med sig skenande kostnader för hela vårdapparaten. I många fall handlar det om inbillade problem, som är orsakade av identitetskriser, neuroser eller helt enkelt ett förfärligt dåligt självförtroende hos de drabbade, som felaktigt tror att de skulle kunna ”hela” eller hjälpa sig själva genom att ”komma ut ur garderoben” på olika sätt, och bygga upp en ny absurd identitet, där de får uppföra sig i stort sett som de vill, eller som omogna barn. Svegot erfar att grupptryck, eller ett växande behov att framställa sig själv som ”udda” spelar roll för dagens tonåringar, som sugs in i ett alltmer onaturligt, människofrämmande levnadssätt.

Nej, den välfriserade Överläkaren Fru Frisén har inte friserat siffrorna i jakten på ett ”klipp” för mera forskningsanslag…

Överläkare Louise Frisén vid Barn och Ungdoms-Psykiatrin i Stockholm säger till Svenska Dagbladet att man sett en hundraprocentig ökning av personer med den här sortens problem varje år sen 2013. År efter år – och siffrorna fördubblas alltså årligen – vad beror allt detta på ? Hon säger själv att hon ”inte vet” liksom den Moderate Partiledaren inför gruppvåldtäkterna.

Allt fler barn och vuxna upplever att det kön som de tilldelades vid födseln inte stämmer överens med hur de uppfattar sig själva – ett tillstånd som kallas könsdysfori. Vissa vill ha könsbekräftade behandling för att likna ett annat kön än det som registrerades på BB. Andra upplever att de varken är män eller kvinnor, utan har en så kallad icke-binär könsidentitet. — — – Någonting har hänt, men vi vet inte säkert vad. Det kan vara biologiska, psykologiska eller sociologiska orsaker som ligger bakom ökningen – eller en kombination av dessa, säger Louise Frisén, överläkare vid teamet som utreder barn och unga upp till 18 år. — —

Tre fjärdedelar av de unga patienterna är flickor som upplever sig som pojkar. Yngsta personen som utretts var 5 år gammal, men majoriteten är i övre tonåren.

Ett dilemma när det gäller behandlingen av unga är att studier visat att bara mellan 20 och 37 procent av de förpubertala barn som uppfyller diagnoskriterier för könsdysfori håller fast vid sin önskan att genomgå könsbekräftade behandling efter puberteten.

– De unga som kommer till oss vill verkligen förändra sina kroppar. Men vi behöver vara noggranna i våra bedömningar och undviker helst oåterkalleliga kroppsförändringar. I många fall erbjuder vi istället så kallade stopphormoner som tillfälligt pausar pubertetsutvecklingen och förlänger betänketiden, säger Louise Frisén.

– SvD 22 Juli 2018

Onödiga hormonbehandlingar, plastikoperationer och ”könskorrigerande” kirurgi är mycket dyrt för samhället, samtidigt som det bara tjänar till att tillfredsställa de här personernas fåfänga önskan att ”bli någon annan” – som de flesta av dem – eller i alla fall 60-70 % – helt ger upp inom några år…

Och hur uppstår dessa psykiska sjukdomar – för det är ju faktiskt tillstånd, som kräver psykiatrisk vård det handlar om... Människor blir olyckliga, och måste söka hjälp i en aldrig tidigare sedd omfattning – detta kan ju helt enkelt inte vara nyttigt eller bra för någon, samtidigt som forskningen nu står helt utan svar i frågan, efter vad man påstår…

Den kristna tidningen ”Världen Idag” hade idag ett intressant reportage från ett sk ”Genus-Dagis” i Sydsverige, enligt ej bekräftade uppgifter placerat i Hylte, där sk ”fornsedare” ofta synts till…

Barnen där har förbjudits att läsa ”farliga” böcker som Emil i Lönneberga eller Pippi Långstrump, eftersom de kan ”förstärka köns-identiteten” och Disney-filmer, tecknat och nästan all barnlitteratur utom den ”politiskt korrekta” har också belagts med totalförbud.

När Anna* började arbeta på en sydsvensk förskola för omkring två år sedan höll hon på att få en chock. En flicka hade kommit fram till henne och visat sin tröja med en fjäril på, varpå Anna hade sagt: ”Oj, vad fin!”. Men det skulle hon inte ha sagt. Genast kom en av de andra pedagogerna fram till henne och sade att man inte får säga till barnen att något de har på sig är fint, eller att de är söta.

— —

När hon sade ”han” eller ”hon” om barnen fick hon nya bannor.

– ”Du får inte könsbestämma barnen. Vi säger hen”, sade min kollega, berättar Anna.

Detta märktes även när Anna skulle läsa böcker för barnen. Personalen hade tagit Tipp-Ex och strukit över alla ”han” och ”hon” och i stället skrivit dit ett ”hen”.

Hur ska vi någonsin kunna göra friska, starka och livsdugliga medborgare av alla dessa kacklande små ”hens” ??

Bokhyllorna på förskolan har nu i stället fyllts med barnböcker med teman som transsexualitet och homosexualitet, berättar Anna.

Barnen på avdelningen som Anna arbetar på är tre–fyra år, men även när hon hoppade in på förskolans småbarnsavdelning märkte hon av det normkritiska tänket.

– Ett–två-åringarna satt i en ring medan pedagogerna berättade att en flicka kan bli kär i en flicka och en pojke i en pojke. Sedan fick några av barnen frågan: ”Vem är du kär i?”. En liten pojke såg helt förvirrad ut och sa sedan ”mitt lego”, berättar Anna.

Apropå lego så är det en av de leksaker som, enligt Anna, accepteras på hennes avdelning. Dockor har det inte funnits så länge hon har arbetat där, och nyligen åkte också bilarna och tågen ut, säger hon.

Något som finns kvar är utklädningskläderna. En dag var det en pojke som hade tagit på sig en brandmansdräkt, berättar Anna.

”Du vet väl att du kan ta på dig klänning om du vill?” kom då en av pedagogerna och sade, enligt Anna.

”Men jag vill inte ha klänning, jag vill ha på mig det här”, ska pojken ha svarat.

”Men du vet att du får ha klänning?” fortsatte pedagogen, berättar Anna.

Till och med 1- och 2-åringar skall alltså utsättas för ”lektioner i kärlek” – ett begrepp som i de flesta fall helt saknar relevans för dem, därför att såpass unga barn inte kan fungera som sexuellt aktiva vuxna, eller göra den sortens medvetna val, som ingår i vuxnas relationer. Barnen drillas till att bli lydiga transvestiter, och små pojkar får inte ha någon som helst form av manliga ideal eller förebilder – vilket sannolikt kommer att förstöra hela deras självbild.

Viljan att göra rätt för sig. Viljan att tjäna sitt eget land och att arbeta hårt. I alla tider en verksam manlig förebild, som hjälpt hela länder att komma på fötter efter krig och katastrofer…

 

Denna sommar har just brandmän stått i fokus för hela Sveriges uppmärksamhet, och att en ung pojke ser en framtid, där han också kan hjälpa till och uträtta något, är väl bara riktigt, klokt och sunt. Vilka pojkar har väl inte drömt om att bli brandmän, lokförare eller poliser som små ? Men – inte för dessa genus- eller rättare sagt anus-pedagoger, med sin PK-agenda..

Hajar du det nya PK-tugget ? Nu skall till och med barnen indoktrineras…

”Christian Belittlement” – Också de nordiska myterna och vår egen kultur ”görs ned” och förfulas. Manliga förebilder får inte finnas…

Jag fortsätter att citera, från den kristna dagstidningen – som levererat en mycket intressant läsning, även för mig som hedning:

– En dag sade jag: ”Din mamma är här” till en pojke. ”Jag är inte deras mamma, jag är förälder”, sade mamman.

Anna förklarar att personalen inte får säga ”mamma och pappa”, utan ska säga ”förälder” eftersom ett barn kan ha två vårdnadshavare av samma kön. — –Anna berättar att hon sedan fick reda på att denna kvinna inte lät sina barn kalla henne för ”mamma”, utan ville att de skulle säga ”mappa”. Det är dock inte alla föräldrar på förskolan som har sådana regler. Många av föräldrarna vet i själva verket inte hur genomsyrad verksamheten är av genusteorier, tror Anna.

Hon berättar att ord som ”snögubbe” och ”jultomte” inte får användas, utan har bytts ut till könsneutrala ord. — — – En dag kom en treårig flicka fram till mig och sade: ”I dag är jag en pojke.” Nästan ett år senare, precis innan sommarledigheten, kom hon fram till mig och viskade oroligt i mitt öra: ”Är jag en pojke eller flicka?” Anna struntade i alla direktiv och sade bestämt: ”Du är en flicka”.

– Jag kan inte följa de där reglerna. Jag kan bara inte det. De går emot allt jag vet.

Visst kan man skratta åt alla dessa totalt verklighetsfrämmande anus- och genus-teoretiker, men sanningen är att de gör våra barn mycket, mycket illa. Människor blir osäkra på sin läggning och identitet. De görs till svaga, ofärdiga och lätt-dompterade vuxna, som lydigt sväljer allt sjukt tankegods, som deras Miljöpartistiska herrar sätter framför näsan på dem.

Och i många fall slutar det – som vi sett – med fullt utvecklad ADHD-HBTQB i vuxen ålder – och en vistelse på dårhuset, könskliniken eller hos psykiatrikern…

När gör vi SLUT på det gröna och röda kacklet, avslöjar ”Herr Fridolin” och hela Hönsgården ?

Det finns en väg ut ur galenskapen. Det finns trots allt många sunda och friska föräldrar här i landet, som vägrar låta sig dompteras av makthavarna, och som inte sjunger med i den eviga hen-trallen. Många har blivit hedningar, helt enkelt – och de vet att det inte finns något tredje kön, rent biologiskt – eftersom kön faktiskt är en biologisk realitet, och inte alls en ”social konstruktion” som många hävdar. Visst – naturen är töjbar, och vissa missbildningar eller förvillelser (som Hjalmar Söderberg sa) kommer kanske alltid att uppstå, men det går inte att komma ifrån att människan som djurart är indelad i kvinnor respektive män, och att det INTE finns något biologiskt tredje.

Kärleken och livet fungerar bäst, när kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Allt annat ger ingen frisk och sund avkomma…

Hur ska vi annars kunna bygga upp stabila och kärleksfulla familjer som låter nästa generation nå styrka och frihet ??

Hedendomen och Asatron har svaret. För något årtionde sedan fanns det en norsk-amerikansk filosof vid namn Robert Bly, som skrev en på sin tid mycket läst bok som hette ”Järn-Hans” efter en gammal tysk folksaga.

Robert Bly menade att hela vår kulturkrets – den Europeiska, västeerländska kulturen löpte stor risk att infantiliseras och försvagas, just därför att samhället inte tillät starka manliga och kvinnliga förebilder. Utan att förstå moderskapet, till exempel, så fick nya generationer inga dugliga mödrar, och utan manliga förebilder blev de unga pojkarna och männen bara slynglar, som tyckte det var ”häftigt” med lokala smågangsters, bilbrännare och lokala fjollor.

Istället borde fäder och mödrar i alla land ta fram starka förebilder, menade han – och sådana förebilder fanns främst i de indoeuropeiska, förhistoriska myterna – som faktiskt finns kvar i nästan all Europeisk kultur, bara vi skrapar lite på ytan inom oss själva.

Vi behöver Tors styrka, Odens Visdom och Frejas skönhet – helt enkelt. Ett starkare, friskare och sundare släkte är målet – inte ett svagare och sjukare !