Om TRÄLDOM kontra LÖNESLAVERI – Vilket är egentligen BÄST (och vilka kvaliteter menar vi avgör skillnaden) ??

Varje framställning av Nordisk vikingatid, särskilt de som visas i SVT eller svenska media formligen kryllar av kristna fördomar. ”Vikingarna var fula och grymma. De hade trälar – de offrade människor osv osv”. Det Tv-program jag diskuterade igår – om en kvinnlig krigare från Birka – var inget undantag från de gängse fördomarna, och varje någotsånär allmänbildad person i vårt land inser nog, att vi borde vara ganska försiktiga med att sprida ut fler kristna fördomar om andra civilisationer och kulturer, oavsett om vi diskuterar historiska exempel eller de från vår egen tid.

De flesta ekonom-historiker, från Eli Hekscher och vidare framåt, har för länge sedan bevisat, att den ärftliga träldomen och träldom i stor skala först infördes i Sverige i och med den kristna medeltiden, och att kristendomen inte alls medförde någon väsentlig förbättring i levnadsstandard varken för fria eller trälar, utan tvärtom. Först i och med Magnus Erikssons landslag på 1360-talet blev den formellt avskaffad här i vårt land, och de kristna här i landet var alltså på intet sätt bättre eller humanare i just detta avseende än hedningarna – det kan man inte gå runt och påstå. I Danmark varade ”Stavnsbannet” eller det faktum att många bönder var livegna och ”bundna till torvan” först år 1799. I Preussen och Polen – ett nära grannland – levde Livegenskapen vidare långt in på 1800-talet, och i Ryssland avskaffades den först formellt år 1861, även om Kolchos- och Sovjetsystemet också var en livegenskap, så god eller rättare sagt dålig som någon.

Den som åberopar sig på ”kristen humanitet” ljuger alltså. För övrigt har vi ju alla sett vad kristendomen åstadkommit, gång på gång, i det koloniala Afrika, Belgiska Kongo, Asien, Conquistadorernas Amerika, hela Europas kolonialtid… Ändlös träldom har varit det enda resultatet, medan ”Danelagen” gav upphov till ett blomstrande England, Gårdarike ett relativt humant Ryssland tills Mongolerna kom; och på Irland, Island, ja till och med Grönland, Färeöarna och överallt annars dit våra förfäder reste, berikade de kulturen och grundade välmående handelsstäder.

Nu är träldomen för länge sedan så gott som utdöd i vår Värld, men ersatt av löneslaveriet – vilket är en betydligt bättre affär för överklassen. Dagens trälar får själva betala för all sin föda – deras ägare slipper att göda dem. De får själva betala för bostad och kläder, allt sådant som trälarna förut fick helt gratis. De får dessutom också betala för sin sjukvård och tandvård, och ovanpå alltihop tar staten ut massor av skatt av oss trälar. Vi får också tvångsmässigt betala skatt till ”Svenska” Kyrkan – en kyrka och en religion som de flesta av oss inte längre vill vara med i. Ändå ljuger man rutinmässigt för oss, och säger på falska grunder att det ska heta ”Kyrkoavgift”.

MOUHAHA HAHA HAAA… Svenskarna tror att de är fria ! De inser inte att jag, Partiet och min Nomenklatura GRUNDLIGT dragit dem vid näsan….

 

Inte ens efter döden får vi svenskar vara ifred. ”Svenska” Kyrkan och något som heter Allmänna Arvsfonden tjänar numera pengar på att utvinna guldplomber och annat ur våra lik när vi kremeras, exakt samma metod som Nazisterna använde i sina koncentrationsläger.

Visste ni att de här personerna har ägnat sig eller fortfarande ägnar sig åt samma sak… Smutsig guldhandel….

I många fall har man redan konstaterat, att guldet från svenska fattigpensionärers kroppar och tänder går till islamistiska organisationer som ”Studieförbundet Ibn Rushd” och andra Koranskolor, som både Svenska Kyrkan och det Socialdemokratiska partiet aktivt stöder. Även ”Afrosvenskarnas Riksförbund” och andra antidemokratiska organisationer har fått pengar av samma ”Arvsfond” och samma ”Svenska” Kyrka.

Snacka om Träldom ! säger jag. Var detta verkligen vad hundratusentals svenska pensionärer och arbetare jobbat hårt för i hela sina liv ? Att vi skulle sprida islam här i landet ??

Nåväl, kära läsare. Det finns ekonomiska historiker som studerat det här med levnadsstandard, inkomstskillnader och inkomstfördelning i olika samällen (också under den för-industriella tiden) i detalj. Organisationen ”Our World In Data” som ägnar sig åt att sprida kunskapens ljus, och avslöja de makthavande – precis som jag gör i liten skala – har publicerat en ytterst intressant avhandling i ämnet.

Man kan exempelvis fråga sig, om järnålderns trälar var så mycket olyckligare eller lyckligare än vi själva är – för hur mäter man själva lyckan ? Var slavarna i det gamla Rom – vars leverne varierade avsevärt beroende på vilken ställning de hade – lyckliga eller olyckliga, eller relativt nöjda med sin lott ? Lycka kanske inte bara beror på hög levnadsstandard, eller medianinkomst i ett land, har ni tänkt på det ? Den kanske inte ens låter sig förklaras i Nationalekonomiska eller Statistiska termer, värdiga en professor Hans Rosling – nu tyvärr död, som ni kanske vet.

Ni ser här ett diagram, som använder sig av den sk ”Gini-koefficienten” – ett mått som användes av den italienske statistikern Corrado Gini (1884-1965).  Nu är nationalekonomi visserligen inte en exakt vetenskap, utan bygger bara på skäligen abstrakta diagram, men i alla fall. Gini utgick från att i en perfekt, jämlik värld, så skulle 10 % av befolkningen ha och äga 10 % av alla resurser eller BNP i ett land. Och 20 % av alla i ett land skulle ha 20 % av resurserna, 30 % skulle äga 30 % och så vidare. Man skulle då få Gini-koefficienten Noll för ett sådant tänkt, perfekt samhälledär det inte finns några trälar eller någon överklass, utan alla äger precis lika mycket.

Nu måste man noga hålla i minnet, att Gini inte förutsatte någon kommunism, där alla måste äga exakt samma saker, vara klädda på exakt samma sätt osv. Familjen Petterson kanske har en bil värd 300 000 kr i Ginis perfekta drömvärld, medan Familjen Andersson istället har en båt, som är värd lika mycket pengar. Eller en hydrokopter. Poängen är, att värdet som de olika individerna disponerar över, är precis lika stort, uttryckt i andel av BNP. En del kanske har investerat det i konst, andra i en gård på landet. Är ni med, än så länge ?

Skulle vi nu – å andra sidan – ha en Värld där Gini-koefficienten = 1, eller 100, så betyder det att 1 % av befolkningen äger 100 % av alla resurserna i ett land, och 99 % eller fler av landets invånare är alltså fångade i träldom och slaveri, för de äger inte ett enda djävla jota – ungefär som de vanliga svenska värnpliktiga och blivande yrkessoldater, som under Regeringen Löfvén tvingas betala skatt och ”förmånsvärde” till och med på den slafsiga ärtsoppan de äter, och på sina logementssängar – ungefär som om det vore en särskild löneförmån här i landet, att ständigt få bo i en kasern eller ett logement…

Det finns också ett annat mått, som heter IPF eller Inequality Possibility Frontier – Den högsta Möjliga Ojämlikhetsgränsen. Detta mått utgår ifrån, att det alltid finns ett existensminium i varje land under varje tid. Har man inga resurser alls, ja då kan man inte köpa någon mat – och inte så någon gröda heller, för man har inte ens råd till utsädet, och inte heller jaga eller fiska, för man har inte råd till fiskekrokar eller jaktvapen. Alltså svälter en viss andel av befolkningen alltid ihjäl, om de måste leva under det existensminimum, som IPF anger.  Enda sättet för de styrande eller överklassen att hålla befolkningen i schack, är då att genom invandring ständigt öka befolkningen, eller skaffa sig nya slavar och trälar att långsamt svälta ihjäl via erövringskrig. Vi ser såklart paralleller också i vår egen tid, med tanke på hur vissa Regeringar i vår Värld faktiskt beter sig.

Finessen med dessa teorier är, att de gäller lika bra i en penning-ekonomi som i en varu-ekonomi. Det spelar ingen roll alls, ifall ekonomin opererar med US Dollars, svenska kronor, bärnsten, glaspärlor eller höns. Det spelar heller ingen roll om ekonomin opererar med helt fiktiva värden, som i nutiden. Helt säkert vet du som modern svensk att din högt belånade villa eller radhus bara kostar flera miljoner, därför att bankerna och politikerna vill ha det så. ”Marknaden” är helt fiktiv, för det finns inga riktiga pengar på banken längre. Guldmyntfoten eller ädelmetall gäller inte som betalningsmedel – allt som finns är en påhittad efterfrågan, och så får du i hela ditt liv stå i en påhittad skuld till dessa banker och politiker, för du har lånat ett påhittat värde om flera miljoner, som egentligen inte finns på riktigt, utom som siffror i banksystemet, och dess datorer.

Så fungerar faktiskt dagens ekonomi – som inte längre har med verkliga värden i livet eller naturen att göra.

Hur var det då med antikens civilisationer, frågar vi oss nu – apropå detta med träldomen….?

Jo – beroende på hur man räknar, så hade det romerska imperiet – under sin storhetstid – en Gini-koefficient på ungefär 35 – 40, säger forskarna. Bysans år 1000 – där Väringarna och Vikingarna bevisligen var i stort antal – hade en Gini-kofficient på ungefär 42. Och i 1200-talets England hade man till exempel ett värde på 35 där också.

Alla var alltså ungefär jämlika i dessa samhällen, även om det fanns befolkningsgrupper som hade mycket mer kapital och resurser. Men – visar diagrammet – under den tidiga industrialiseringen, som i England och Holland (där man har mycket skriftliga källor om vad saker kostade och folk tjänade, och därför tillförlitliga värden) så var samhällena betydligt ojämlikare, fast träldomen på pappret var avskaffad..

Här ser vi nu två diagram över England, från 1300-talet fram till nu. De visar att ”the upper ten” eller de rikaste 5 % av befolkningen i stort sett ALLTID ägt 40 % eller mer av hela landets resurser. Under 1900-talet ändrades detta något, beroende på Labour-regeringarna. 1977 ägde till exempel de rikaste 5 % bara 20 % av hela BNP i the UK – men nu äger de omkring 30 % igen ! Feodalismen har kommit tillbaka. Fast nu är det förstås inte längre några adelsmän eller rika Lorder på slotten (something is rotten !) som äger 30 % i Storbritannien av idag – utan det är EU-magnaterna, risk-kapitalisterna och Boris Johnsson-hatarna !

Tiderna förändras, och förtryckarna från Bryssel kommer och går – men överklassen, den består !

Låt oss så gå över till Donald Trumps USA – enligt många det mäktigaste samt rikaste landet i Världen – och titta noga på vad som händer där…

Ja – ni ser ju själva. I alla Engelskspråkiga länder, har den rikaste 1 % av befolkningen – inte längre 5 % ! skaffat sig mera och mera makt, mera och mera inflytande. Nu äger denna 1 % av USA:s befolkning mer än 20 % av det landets resurser – precis som på 1920-talet. Att det fanns ett jämlikare Amerika på 1960-talet kan vi glömma, för det gäller inte alls längre – men i de flesta Europeiska länder har utvecklingen glädjande nog varit den motsatta. I Danmark äger den 1 % som är den härskande eliten bara 5 % av tillgångarna, men i Frankrike äger samma rika elit mer än 10 % av landets tillgångar.

Tänk nu också på att 1920-talets USA  – med Sharecroppers, den stora depressionen – och Robin Hood-artade folkhjältar typ Bonnie & Clyde eller John Dillinger, samt många andra kriminella – såklart hade en lägre levnadsstandard. Många småbrukare hade inte ens elektricitet då, än mindre telefon och ofta stampat jordgolv – men också USA;s fattigaste av idag tar mobiltelefoner, bilar och TV som något givetVad vi talar om är alltså bara relativ fattigdom, och relativ olycka respektive löneslaveri..

Sharecroppers – USA:s livegna statare – i Missouri 1938. Härifrån kom många av de soldater, som befriade Europa från nazismens ok. De var fattigare än dagens fattiga i USA materiellt sett, men kunde nätt och jämnt försörja sig själva på egna grödor, vilket dagens fattiga inte längre kan… Så vem hade det egentligen ”bäst” ?

Låt oss också göra en jämförelse mellan dagens Sverige och USA. Jag skulle tro, att ganska många av er därute kommer att bli mycket förvånade när ni ser detta, för titta noga nu:

Här ser ni nu resultatet av alla de mörka åren med Reinfeldt, Lööf, Löfvén och alla andra av våra fullständigt odugliga politiker. Den gröna kurvan representerar Sverige. Den lila överst är USA, där ojämlikheten alltid varit stor, Gini-koefficienten är nu uppe på 1930-talets nivå i ”Trump-land”.

Men titta på oss själva… Sverige blir snabbt ett ojämlikare och ojämlikare samhälle. De rika och besuttna blir allt rikare, de fattiga allt fattigare… Gapet mellan oss och USA krymper stadigt, och detta permanentas under Löfvén-regeringens tid vid makten. Vi hade en gång – kring 1980-talet, som jag sagt var en avsevärt lyckligare tid – ett Gini-värde på 22 – men nu är vi uppe i Gini = 33 – detta var anno 2013 – och på sista tiden – med stolpskott som Lööf & Löfvén – är vi nu nära antikens Rom – av många ansett som det ultimata slavsamhället – där ojämlikheten var fullkomligt skriande !

Den svenska Socialdemokratin har blivit fullständigt dekadent. Vi är nu uppe i en ojämlikhet som kan mäta sig med Neros Rom, om man får tro Gini-skalan. Och vi blir allt mer lika Donald Trumps US of A. Dit har den (S)-märkta politiken och Reinfeldt fört oss !

Kanske tycker ni, att mina slutsatser är alltför långtgående. Kanske ni kräver mer bevis för hur otryggt och dåligt vårt svenska samhälle har blivit. Se er omkring i våra storstäder och deras förorter, säger jag – men betänk också följande, för jag har många många fler små diagram och bistra sanningar att bjuda er påfast ni förstås har svårt att acceptera dem, indoktrinerade av ”big media” som ni är…

Barnfattigdom var något som nästan inte alls fanns i 80-talets Sverige, men nu har den kommit tillbaka på bred front. Den är större än i alla Nordiska grannländer, och närmar sig snabbt Englands och USA:s nivå.

Storbritannien har i och för sig 9,82 % av alla barn under den relativa fattigdomsgränsen, men vi själva har 8,52 av alla barn upp till 17 år i fattigdom – och en bit kvar till USA:s andel om över 20 %. Sådan är verkligheten enligt OECD, och det är bara att acceptera – för de av er som fortfarande är med i SAP, och som kanske borde sluta ljuga för er själva om hur bra allting är.

Ett ofta använt mått – särskilt hos Moderata ekonomer är teorin om den sk ”trickle down” effekten, alltså att de rikas stora inkomster så småningom tenderar att nå de fattiga på samhällets botten helt av sig självt och utan åtgärder från staten, därför att de super-rika (typ Mr Trump !) är så fantastiskt bra arbetsgivare och innovatörer.. Problemet är bara, att denna teori inte helt stämmer. Gini-koefficienten, som går att mäta, visar att ”trickle down” knappast är någon sanning. Skattesystem och andra försök till utjämningar i form av socialbidrag fungerar också bara till en viss gräns, och man kan fortfarande fråga hur bra sådana åtgärder verkligen är i det långa loppet… Med bidragsberoendet, är vi tillbaka i träl-samhället, som kanske inte var bättre än löneslaveriet…

Detta visar hur den verkliga, disponibla inkomsten för hushåll i Sverige förändrades, fram till år 2005. Tyvärr har ”Our World in Data” inga nyare siffror. De två fattigaste 10%-grupperna fick mer disponibel inkomst, och levnadsstandarden steg, det är sant – men de fattiga var fortfarande fattiga – och de rika lika rika som förut – för de fick mest av de nya tillgångarna. Inget förändrades. Ojämlikheterna  bestod. Man kan fråga sig vad faktum som dessa betyder för den upplevda lyckan. Kanske lever vi numera i ett land där alla bara stillatigande gett upp, som i USA. Över 40 % av befolkningen där röstar ju inte ens i de allmänna valen längre – och hur kan man då egentligen säga att USA, med dess två-partisystem (ett val mellan klanen Trump, eller Clinton-klanen) egentligen är en demokrati ?

Låt oss titta lite närmare på de rena sakförhållandena !

Här ser vi nu hur verklighetens USA ser ut – eller såg ut tills 2013 – då Obama fortfarande var president. De rikaste 20 % av befolkningen ägde mer än 40 % av landets tillgångar, och den utvecklingen blev tydligare och tydligare allteftersom tiden gick. De fattigaste 20 % ägde inte ens 5 % av tillgångarna, och om vi sätter arbetarklassen till de 40 % som hade det allra sämst, finner vi att de kanske fick 18 % av hela kakan. Medelklassen, så – eller de 40 % i mitten, fick kanske 38 % eller så – men inte mer.

Kom nu också ihåg att Gini-värdet för USA idag är omkring 40 – alltså i stort sett samma som för Bysans år 1000 – Japan år 1886, eller Brasilien på 1880-talet om ni vill. Man kan nog inte påstå, att 1000-talets Bysantinska välde var ett så särskilt jämlikt samhälle. Vår egen vikingatid var kanske likadan, även om ingen försökt beräkna Gini-värden för Birka på 900-talet ännu…

Some things never change…

Vi kan också fråga, varför den fattige eller de fattiga förblir där de var, respektive hur stor den sociala rörligheten är. Den hedniska tiden i Norden var en period med väldigt stor social rörlighet, enligt historikerna. Den som var klok, smart eller framgångsrik, kunde skaffa sig en stor förmögenhet snabbt, men i dagens Sverige går det inte lika lätt längre. I dagens USA stannar vissa grupper kvar på den absoluta botten där de i stort sett alltid befunnit sig, kanske mest därför att de inte precis tillhör det landets begåvningsreserv, för att nu säga det så…

USA har också den största fängelsepopulationen av alla länder i Världen. 655 medborgare på 100 000 är såpass farliga för de andra, att man fått låsa in dem. 0,7 % av hela befolkningen i USA, ungefär, sitter redan bakom galler, och med tanke på hur ASAP Fuckhead och därmed jämförbara är, kanske man bör låsa in något fler. Vi själva låser bara in 55 av 100 000 medborgare, och ligger på 23:e plats bland världens mest kriminella länder i antal fångar sett – men för all del – Regimen Löfvén låter ju många våldsbrottslingar gå fria..

Här ser vi nu kakans fördelning i Landet Löfvén. Svensk Socialdemokrati har som vi ser inte förändrat situationen alls. Ingen har fått det bättre. Man har upprätthållit Status Quo, men det är också allt.

Trots allt vackert prat om ”solidaritet” och ”väädegjund” är de fattiga lika fattiga. De lägsta 10 %-en äger kanske 8 % av resurserna, och det förändrades inte ett djävla dugg mellan 2004 till 2014, trots reformpratet, de vackra orden om att vi minsann skulle få det bättre under EU och så vidare och så vidare. Alla lögner, som SAP i två decennier och mer än det har matat oss med. Nomenklaturan härskar fortfarande, i kulturlivet, i ekonomin, ja överallt. De rikaste 20 % av Sveriges befolkning, äger nu 33 % av precis allting. Medelklassen däremot, eller de 40 % av folket som befinner sig i mitten av denna skämda smörgåstårta, som faktiskt börjat stinka högst betydligt, får sina 40 % gott och väl, men inte ett rött öre mera..

Inget har de ändrat. Ingenting har de åstadkommit. Ingenting har de skapat – på 20 år – men tummarna har rullats, och vi har uppnått STATUS QUO Hurra !

Så där har ni det – goda medborgare ! FÖR ATT SAMMANFATTA – så har dagens Sverige – eller Landet Löfvén – numera ett GINI-värde på 33, ungefär. Det är bättre än i det gamla Rom, år 14 AD, eller ungefär som i England & Wales år 1290, eller som i Kenya, anno 1914.

Nu är det förstås en öppen fråga, om de som levde där och då var nöjda med sin lott, eller relativt lyckliga givet den relativa levnadsstandard och relativa inkomst, som de hade just då. Kanske hade de relativt snälla barn och relativt vackra hustrur och män också, rent relativt sett alltså – och då kände de sig kanske relativt lyckliga.

Men är ni – medborgare av idag – lyckliga med det samhälle vi nu lever i, relativt sett ?

Jag är som sagt HEDNING, och jag tror att vi allesammans kan prestera bättre – Gini-värden eller ej…

Annonser

KRISTEN FANATIKER gormar och vrålar i SvD – Använder Bibeln som argument emot Modern Medicin…

Jag har sagt det förut. Jag säger det igen. Kristna fanatiker är vansinnigt obehagliga, och varför de skall få så mycket utrymme på vårt lands kultursidor och i svensk dagspress är mig en fullständig gåta. Ännu mera gåtfullt är varför en tidning som Svenska Dagbladet släpper fram en såpass tveksam halvfigur som John Sjögren på kultursidorna, och varför denne ”kritiker” ständigt påstår, att endast den kristna ”kulturen” ska vara den måttstock, som hela Världen skall mätas efter – ifall han nu inte tar till sina egna: fullkomligt världsfrånvända och bigotta åsikter, vill säga.

SvD rubricerar sig som en ”oberoende liberal” tidning, men är i själva verket inte ett spår liberalare än en ren ”blaska” som Dagens Nyheter – också den uttalat Låtsasliberal, eller en tidning som döljer djupt totalitära och reaktionära vinklingar av nyhetsflödet under en förment kappa av idel välvillighet och framåtskridande, trots att man hela tiden strävar bakåt.

John Sjögren debatterar idag ”Surrogatmödraskap” på SvD:s kultursidor, ett ämne som han tycker är aktuellt pga en kampanj från Moderaterna, som faktiskt vågar vara liberala på allvar och som bäst bedriver lobby-verksamhet för att Surrogatmödraskap skall vara tillåtet.Hela hans argumentation bygger på kristet trams av allra värsta slag, nonsens-predikningar, klyschor eller ”non sequiturs” som det heter på latin, alltså slutsatser som är fullkomligt ologiska, och inte har något med vanligt sunt tänkande att göra.

I och för sig kan jag mycket väl förstå personer som är kritiska emot Surrogatmödraskap eller de som har synpunkter på att kvinnor i tredje Världens u-länder för pengars skull tvingas ställa upp som ”surrogatmödrar” för rika par i industriländerna, till exempel. Lika kritiska borde vi svenskar vara emot medborgare i vårt eget land som åker till Rumänien för att utnyttja Surrogatmödrar där, eller personer som profiterar på fattiga kvinnor i de forna öststaterna. Givetvis finns det inga nya lagförslag, system eller vetenskapliga landvinningar som inte också för vissa risker eller till och med missbruk med sig, men sådana svårigheter är till för att övervinnas – det är helt enkelt det som menas med ”framåtskridande”, även moraliskt sett.

Är det möjligen en sådan här KRISTEN NARR eller ”Kritiker” vi har att göra med i SvD ?  Varför skall ologisk smörja av John Sjögren alls publiceras ?

John Sjögren formligen bajsar ur sig den ena klyschan efter den andra. Han skriver om ”Voluntarism” eller med andra ord frivillighet som om det vore något djupt anstötligt, till exempel. Han påstår, att om surrogatmödraskap införs som ett alternativ för barnlösa par, ja då skulle man ha gjort sig skyldig till ”ett rättighets-tänkande som löpt amok” som han uttrycker det – och hans största argument för det, och hans enda slutkläm är förstås att ta till – hör och häpna ! – den kristna Bibeln..

Redan Egtvedt-kvinnan (1354 Fk) led kanske av ofrivillig barnlöshet. Hennes bäcken var för smalt för en normal födsel. Med samma ”idiot-argument” som John Sjögren skulle man kunna förbjuda både aborter, kejsarsnitt, surrogatmödrar och till och med smärtlindring under förlossningen, eftersom det ”står i Bibeln” att ”med smärta skall du föda dina barn” (1 Mosebok). Vill vi ha ett sådant ärke-reaktionärt samhälle i vårt land, styrt av Sharia, Sjögrenare och kristna fåntrattar ?

Antag nu att en svensk kvinna – eller någon annan kvinna – varsomhelst i Världen – inte kan få barn. Kanske beror det på att hennes bäcken är för trångt, till exempel. Sådant är inte allt för ovanligt, eftersom det har hittats i Nordiska gravar redan under Bronsåldern – den kända Egtvedt-kvinnan är ett sådant ”typfall”.

Kanske beror det också på att kvinnan ådragit sig skador under uppväxten, eller senare i livet. ”Kulturintresserad” som denne herr Sjögren uppger sig vara, kanske han drar sig till minnes den mexikanska konstnärinnan Frida Kahlo. Hon skadades svårt i en trafikolycka i sin ungdom, och därför kunde hon inte få några barn. Motorcykelolyckor, sjukdomar och allt möjligt kan faktiskt också ställa till det för våra dagars kvinnor, men det tänker en kristen skitstövel som John Sjögren inte på, eftersom han rakt fram skriver att ”Surrogatmödraskap riskerar att förvandla kroppen till en själ-lös maskin”.

Men varför det ?

Detta är bara ett exempel i en lång rad på hans eviga kristna skitsnack, hans imbecilla dravel, hans sätt att prata smörja.

Det följer inte alls att någon skulle se ”kroppen som själ-lös” bara därför att Surrogatmödrar finns – det är en ”non sequitur” eller en logiskt orimlig slutsats, liksom Sjögrens löjliga pajas-prat om att ”tillvaron är i grunden meningslös” ifall svenska föräldrar själva får välja, eller att ”existensen har endast den mening som jag i min frihet tillskriver den” vilket är ännu mera spånigt dravel. Det följer inte alls, att en person som använder sig av surrogatmödraskap snarare än adoption – som har visat sig ha mycket stora avigsidor, som ”barnuppköp”, kulturell alienation, främlingskap och massor av barn som aldrig blir trygga i sin identitet senare i livet, bara för att man hämtat hit dem från andra världsdelar och kulturer, och ett ursprung de senare saknar.

Låt oss säga att en svensk kvinna bestämmer sig för att fråga en god väninna om hon kan ta emot ett ägg och lite sperma, eller ett inplanterat embryo – och väninnan helt frivilligt går med på det, utan betalning eller ersättning… Än sen då ? Är detta så förtvivlat farligt egentligen, Sjögren din förbannade MES ? Vad är du så förtvivlat rädd för ?? Att din ”gud” Jahveh skulle vredgas, eller att hela världen skulle falla omkull, bara för detta ?

Sjögren lallar vidare om att surrogatmödraskapet ”skulle bagatellisera den enorma och förunderliga fysiska process som en graviditet innebär” och att man då skulle ha gjort ett ”felslut” vad gäller ”åtskillnaden mellan kropp och själ

Detta är – återigen – ett ”non sequitur” i all sin prydno. Fullkomligt ologiskt, och idiotiskt resonerat. Surrogatmödrar – och även ”naturliga” föräldrar kan mycket väl tänka sig en själ, och bagatelliserar nog på intet sätt grossessen eller havandeskapet, bara för att barnet som skall födas inte ligger i den biologiska moderns mage. Redan på Vikingatiden hade man sk ”frillor” eller med andra ord ”surrogatmödrar” vars barn ansågs minst lika ”äkta” som de som avlats inom äktenskapet. Och även långt fram i tiden – ja ända in på 1900-talet – hände det att barn i Sverige uppfostrades av sina far- respektive morföräldrar, istället för de biologiska föräldrarna – det var också ett slags ”Surrogatmödraskap” fast vi inte tänker på det idag.

Och varför försöka förbjuda allt detta, med dina knäppa kristna argument, och dina gammaltestamentliga griller, John Sjögren ? Ditt tänkande är alltigenom falskt, ja framstegsfientligt.

Sjögren påstår, falsk som han är – att vi skulle ”ta makten över och manipulera själva livets källa” genom surrogatmödraskap. Men varför det ? Detta är ju rent svammel, inget annat. Med argument som Sjögrens – dvs att bara Bibeln duger – skulle vi kunna förbjuda all smärtlindring under förlossningen, blodtransfusioner och kejsarsnitt – samt helt undvika att rädda barns och mödrars liv, eftersom den allsmäktige JHVH vill ha det så – Sjögren skriver att det är ett ”öde” att vara barnlös, och att vi inte får kämpa emot det ödet, ty då vredgas ”Herren” och dessutom gör vi våld på naturen, antyder denna kristna fårskalle.

I U-länderna föds idag tiotusentals barn med svåra missbildningar , typ harmynthet och gomspalt, för att inte tala om ryggmärgsbrock och mikrocefali. Med herr Sjögrens utmärkta ”logik”, skulle vi då helt avstå från att försöka bota de barnen, eftersom ”Gud vill ha det så” eller för att ”Herren” sagt att de ska födas sådana, och likt de barnlösa kvinnorna förbli sådana för all framtid ?

Visst – all medicinsk teknik medför svårigheter, och inte heller gomspaltsoperationer är helt problemfria, eftersom de bland annat kostar pengar.

Men att som denne herr Sjögren kasta ut all vetenskap, allt tänkande, alla framsteg mänskligheten gjort de senaste tvåtusen åren, bara därför att denne inbilske kristne narr ska få ha sina satans griller ifred ?

Åsikter som herr Sjögrens kan och ska bekämpas. De måste bekämpas, för hela mänsklighetens, ja för det uppväxande släktets skull, och för att vi ska få en starkare, sundare och bättre mänsklighet – där vanliga kvinnor faktiskt får rätten att bestämma över sin egen kropp, och vad som ska få hända med den. Sådan är min hedniska etik – take it or leave it – jag tål inget gammaltestamentligt svammel eller några ökenreligioner, som inte förbereder oss för framtiden, och som inte hjälper i en kommande, bättre Värld.

Under 1800-talets första hälft levde och verkade en läkare vid namn Ignaz Semmelweiss vid ett av staden Wiens många barnsbördshus. Han kom på värdet av effektiv hygien, och att förlossningsläkare borde tvätta händerna, innan de ens satte igång med sitt arbete – men även denna ganska enkla upptäckt rubricerades som ”en synd emot gud”, ”okristen” och till och med ”hednisk” därför att hög barnadödlighet tydligt var guds vilja – på samma sätt som Sjögren svamlar vidare om ”Adam och Eva som försöker sno åt sig av livets träd” och andra kristna dumheter. Människor som Sjögren står i vägen för allt vetenskapligt tänkande, allt framåtskridande, all forskning. ”Blypiller” eller nackskott vore kanske den bästa utvägen, men jag avskriver dock detta recept som varande en smula inhumant – även djur och förståndshandikappade ska ju ändå leva.

Kravet på effektiv hygien gäller emellertid fortfarande – mentalhygien inte minst – och därför är det hög tid, att vi gör upp med de kristna grillerna i SvD – en gång för alla…

Nuförtiden debatterar andra ”författare” – verkliga sådana istället för en latrinskribent som Sjögren – om artificiell intelligens verkligen är möjligt, eller om det mänskliga medvetandet kanske kan överföras till det som en gång hette ”Urds Väv” eller Internet, med andra ord. Man diskuterar också hur det skall gå med döda människors identiteter på Facebook, och om man möjligen ska låta deras släktingar och efterkommande ta bort dem, så att folk kan ”dö” i cyberspace.

För våra förfäder var sådana resonemang – ehuru våldsamt teoretiska – inte alls okända, utan välbekanta. ”Oden mäler dagligen med Mimers Huvud” hette det, en gång. Mimer, minnets gud, troddes nämligen kunna leva vidare i Urdabrunnen, som utgjorde en sann och riktig kunskapskälla, och trots att Mimers kropp för länge sedan var död och helt förintats, levde hans medvetande kvar. Detta var vardagsmat och fullt begripligt för våra förfäder, och något helt annat än den smutsiga och ohygieniska kristendomens ständiga kunskapsförakt. Säga vad ni vill, men jag tror inte på att herr Sjögrens kristna myter kommer överleva nästa sekel – men det kommer vårt folks myter helt säkert att göra. Kunskap medför alltid risker, men även risker medför ansvarstagande.

Stockholm – en stad grundad AV hedningar, FÖR hedningar…

I dagens upplaga av Svenska Dagbladet kåserar Professor Dick Harrison över Stockholms uppkomst, som enligt honom måste ha inträffat redan på tusentalet. Tidigare historiker har frånkänt Snorre Sturlassons beskrivning av det pålade ”Stocksundet” något källvärde, men enligt Dick Harrison har det faktiskt blivit bekräftat, att det vi nu kallar Norrström faktiskt hade en pålspärr redan under 1000-talet, och redan pålspärren i sig förutsätter närvaron av bebyggelse eller i alla fall ständig vakthållning, för enbart ett pålat sund skulle inte vara mycket värt som fältarbete, om det inte också fanns folk som bodde i någon typ av befästning på den senare Helgeandsholmen, där Riksdagshuset nu ligger.

Den traditionella bilden av Stockholms tillblivelse. Numera har det dock visat sig, att staden är mycket äldre än man trott, och inte alls grundades av Birger Jarl…

Agnefit, eller själva stadsholmen, nämns också i långt äldre sagor och sägner, och var redan under tidig vikingatid en viktig plats, även om ”Stocksundet” vid Norrström kom att grundas upp långt senare.  I så fall kan vi fråga, om inte vår svenska huvudstad också varit hednisk, och att den bebyggts redan av hedniska kungar i en hednisk tid. Mycket pekar faktiskt åt det hållet, som Professor Harrison nu klart konstaterar. Det är inte första gången jag skriver om det här ämnet, och kanske inte heller den sista – men redan för länge länge sen hade vissa historiker de gamla namnen och sambanden klara för sig…

1400-talets Stockholm hade i många fall kvar de vikingatida geografiska namnen..

SvD recenserar Västanå teaters uppsättning av Eddan..

SvD, Svenska Dagbladet publicerade för tre dagar sedan en ovanligt positiv recension av Västanå teaters uppsättning av den norske pjäsförfattaren Jon Fosses ”Eddan” som spelas i Sunne, Värmland, där min gamle vän Tekniske Johansson (om ni minns honom) ju har sina hemtrakter. Att en av vårt lands största två morgontidningar yttrar sig positivt om något som hänför sig till vår inhemska, Nordiska kultur och dessutom till Asatron är ännu mer ovanligt. SvD:s recensent Lars Ring skrev att pjäsen ”ställer mytologier emot varandra” men vad han menar med det tycks i hög grad oklart. Tematiken är helt och hållet hämtad från Vóluspá och skildrar det kosmiska Världsdramat, från Midgårds och Asgårds skapelse fram till Ragnarök.

SvD:s recensent skriver också – kanske efter en kortare tids ”Lönnrothande” på nätet att Eddan skulle vara tillkommen under åren 1000-800 på Island och i Norge, men det är fel i sak, därför att Eddamyterna bevisligen går tillbaka på ännu äldre original, och han glömmer bort fakta som att Tors fiskafänge är avbildat redan i hällristningar från bronsåldern, vilket forskningen känt till ända sedan 1960-talet.

Men sådana skönhetsfel och fadäser i början av recensionen gör kanske mindre, då alldeles för få svenskar nuförtiden är kunniga om den kultur och religion, som är deras och bara deras.

Jon Fosses sceniska bearbetning följer texterna, men han har valt och vrakat: sedvanligt minimalistiskt Fossetypiskt är det ändå inte. Här virvlar det av namn och skrönor fram till dess att handlingen får stillna och – med Völvan som berätterska – skildra främst gudarna Oden, Loke, Tor och Freja.

Den aning Oden fått om att världen kan gå under löper som en rysning genom iscensättningen.


Hela uppsättningen är oerhört formsäker, och många repliker har små glidningar mot norskan – flera av aktörerna kommer från andra sidan den nära gränsen.

Paul-Ottar Haga är, exempelvis, en reslig Oden som skapat världen och gett den språk och klokskap. Han, liksom Balder, är på samma gång gud och Kristusfigur. Fosses bearbetning tar fram skeenden med arketypiska mönster och trosuppfattningar.

Eddan är också en svindel av mycket mänskliga känslor, som avund och hat. Mycket sex blir det också – fast här dansas åtrån. Eddan är en katalog över laster, lister och lustar men man är mans gamman: människan är människans glädje. Dock kom ihåg: ”Hjärtat är sällan sorglöst hos dem som är mycket kloka.”

— —

Björn Söderbäck gör Brages roll, han som väl diktar världen. Hanna Kulles Völva har en djup och själfull röst. Jakob Hultcrantz Hansson spelar Lokes roll som en spjuver – aldrig riktigt förklarad. Vilket heller inte verkar vara meningen. Iscensättningen ägnar inte mycket tid åt psykologi. ”Eddan” spelad så här blir en bildkavalkad dansad med polskatakt.

Så långt SvD:s recensent – och han har i alla fall märkt att kristet moraliserande inte finns i Eddan, inte heller de kristnas eviga skuldkomplex med sexhat, skuld, skam och straff som ett medel att trycka ned och förminska människorna. Kanhända är det den viktigaste lärdom som finns i hans recension, istället för valna och överdrivna anspelningar på vår tids sektliknande klimatångest och koldioxidhysteri, vilket tyvärr också finns i samma dagblad. Västanå teater skall i alla fall ha all heder av sin satsning att ge oss Eddan åter, och föra ut den till massorna !

 

EU, aborter och Fan själv, det vill säga SJÄLVE Fan…

Europas största demokratiska fars, eller den såkallade EU-omröstningen är nu över.  Detta skenhelig spex samlade endast 53 % av Svenska folkets röstberättigade. Mer än 47 % av oss svenskar ignorerade alltsammans, enligt siffror från landets egen valmyndighet. Detta är fakta, och fakta kan inte förnekas. Ser vi till den såkallade ”Europeiska unionen” (säg hellre Dumskallarnas Sammansvärjning, eller ”The confederacy of Dunces”) så var siffran något över 50 % – dvs nästan hälften av de röstberättigade i hela denna falska ”Union” röstade inte överhuvudtaget.

Ifall man då påstår, att Europeiska Unionen och det svenska EU-medlemskapet dras med ett ytterst betydande Demokratiskt Underskott, så överdriver man nog inte, i alla fall inte enligt min anspråkslösa mening. Det har aldrig någonsin funnits en majoritet i Sverige för EU-medlemskap (i den ursprungliga omröstningen om saken, röstade inte 47 % om jag inte minns fel) och de flesta människor och medborgare, hela Europa över, är för nationellt frihet och oberoende från alla dessa Eurokrater. Det får vi inte glömma, lika lite som att folket i Storbritannien fortfarande väntar på det Brexit, som man faktiskt lovat dem, och som man faktiskt har en viss moralisk plikt att genomföra. Också mainstream-media som Svenska Dagbladet ifrågasatte igår hela den lumpna komedi, som detta val utgjort,vi hedningar är inte ensamma om ett ifrågasättande, eller att tycka, att det varit en ovanligt smutsig valkampanj.

 

Denna skämtteckning från 2016 är fortfarande aktuell, tre år senare…

 

Svenska Dagbladet erinrade oss också igår om den Antisemitism, som präglar det Socialdemokratiska Partiet, som nu har stöd av kanske 20 % eller mindre av svenskarna. Enligt SvD har det nu gått så långt, att SSU Malmö kommer att bli av med sina statsbidaag, sedan det framgått att Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, MUCF sedan länge en del av det bidragsindustriella komplexet i Sverige, nu börjat ta upp det utbredda judehatet inom svensk Socialdemokrati till granskning. Det är mot bakgrund av detta som man måste se Morgan ”Mollgan” Johanssons krampaktiga försök till ett förbud emot runor – en fråga jag skrivit mycket om tidigare.

Skribenten Bitte Assarmo på bloggen ”Det goda samhället” som jag städse läser, har också gett sina åsikter om hela EU-sammansvärjningen emot Europas folk, och allt det onda den fört med sig.

En fråga som mycket länge varit en icke-fråga, eftersom Sverige har en lagstiftning för Fri Aborträtt – något en mycket stor majoritet av alla svenskar antagligen stöder – kom plötsligt upp under den tarvliga och propagandistiska EU-valrörelse, vi nyss fått genomlida. Det är den kristna högern, med namn som Ebba Busch Thor och Lars Adaktusson – samt de såkallade ”Kristdemokraterna” som ligger bakom alltsammans.

Plötsligt fanns det alltså en ”abortfråga” – när Dagens Nyheter och andra smutstidningar inte diskuterade SD-medlemmars påstådda tafsande på diverse bakar, ungefär som om det alls vore politik, och hur kan man egentligen kalla sig Kristdemokrat ?? Det undrar jag fortfarande. Kristendom är ju en totalitär lära som hyllar en enda gud, och på intet sätt något; som har med Demokrati att göra. Och hur kan dess partiledare uppkalla sig efter en Hednisk Gud, nämligen åskguden Thor eller Tor, nu när Lars Adaktusson lagts Ad Acta, och är en totalt förbrukad kraft i svensk politik ?

Det har nu gått så långt att de kristna tagit bort rätten till fri abort i Alabama, Missouri och andra delstater i Landet Trump, och därför håller deras trosfränder här i Landet Löfvén på med samma sak. Vi har sett det förut och nu får vi se det igen. Överallt där monoteistiska religioner tillåts komma in i ett samhälle och få inflytande på politiken, så tar kvinnoförtryck, åsiktsförtryck och förbud emot yttrandefrihet vid.

Samtidigt borta i USA Har Satans Fans uttalat sig, om ni förstår vad jag menar. Det är alltså så att de där som dyrkar Hin Fule ni vet, han-som-tyckte-att-Åmål-ändå-var-något, Gamle Skam, Shaitan Mekatrig, Djävulen även kallad, ja kort sagt Mörkrets Furste, Avgrundsanden, Lucifer, Ooon, Ljote, Gammel-Erk själv, och så vidare – ja de är faktiskt mycket kvinnovänligare än de kristna, och vill tillåta fri abort enligt föräldrarnas eget bestämmande, precis som vi ännu har det i Sverige. I Missouri lär till och med Satanisterna ha startat en insamling för en missförstådd Missy till kvinna, som inte själv hade pengar till den operation hon ville genomgå – och vill råda bot på misären, vilket ju är ganska medmänskligt av dem.

Till och med Satan eller Djävulen är medmänskligare än Annie Lööf, nuförtiden – vilket väl är ett tidens tecken, så gott som något.

”Betänken Eder, herr Pisskopp ! Iak ähr förvisso Ondskans Genius, men föhr Fri Abort – samt Äfvenså en Djäkel uppå Fruentimber !”

(ganska fritt efter Muralgranskaren, dvs David Nessle)

Nåja. Händelserna i Missouri åsido, så säger stora Satanskyrkan i USA, att religion egentligen inte har någon plats i politiken, och det kan man ju hålla med de små Djävlarna om.. Dagens djävul verkar faktiskt ganska rationell, och här vill man rentav gärna utbrista ”Sympati – för fan !” eller ”Sympathy for the Devil” som Rolling Stones sjöng på sin tid, alltså. För vad sägs om detta ? Läs bara, läs…

We call for a secular society to equitably serve the majority interests. As a religious organization, it would be hypocritical for us to take a political position when we actively support the separation of church and state. A plethora of religions fighting it out muddies the water, and it strengthens the resolve of the faithful when they see “The Devil” as their direct opposition. One does not get rid of religion in politics by putting more religion into politics. On matters of medicine and health, we think it best that doctors and scientists should be consulted, and holy books ignored.

Do not mistake this statement to imply Satanists are sitting idly by while issues we care about are being debated on national and local legal forums. For those living in democracies, there is a responsibility to be involved, to direct issues towards ends you favor. Satanists do not expect others to do that for us, and neither should you. One could argue that the current situation has come about because people expect others to be their savior, hoping someone else will do the heavy lifting for them. In our society, people should look out for their own goals—which means you must do so or end up being taken on a ride, programmed by others, that you may not enjoy.

As individualists, we encourage people to get involved in issues about which they are passionate. Vote, speak out, and make certain your own positions are strengthened, whatever they might be, based on your own self-interests and priorities. If you have a stake in this, and chances are you do, voice your opinion to those you placed in power—or remove them by voting if they fail you. If you have not been involved politically thus far, registering to vote is a powerful first step. Instead of scapegoating or savior hunting, we Satanists call for responsibility and active participation in these deeply controversial issues.

Responsibility to the responsible.

Så långt Djävulens emissarier, alltså – och även om de ska vara Onda Hemskingar, för att inte tala om Hemska Ondingar, så verkar de faktiskt väldigt vettiga. Sinne för sans, och fair play, rent av…

Jag måste ge dem rätt, trots att jag inte läser bibeln baklänges, eller upp och ned – för jag har förkastat Bibeln rakt av, och med den också all satanism, faktiskt…

Men – i medeltidens Europa, ni vet – fanns det ett uttryck som hette ”Djävulens Advokat” eller ”Advocatus Diaboli” – ett ombud mot helgonförklarande, som man faktiskt använde inom den katolska kanonisationsprocesen. Det var just en sådan process, som ledde till att Erik den påstått helige aldrig blev Helgonförklarad, förresten, vilket ju är värt att notera i slutet på denna Majmånad…

Men – ärligt talat – RELIGION OCH POLITIK SKALL INTE HÖRA IHOP – och om fria individer och människor ibland reagerar emot sk ”Kristdemokrater”, Islamister, Runförbud och annat Tokeri, så har det sin naturliga förklaring…

Mellanspel – ”Allt är politik !”

Människan, skrev den hedniske filosofen Aristoteles på sin tid, är ett ”zoon politikon” eller ett politiskt djur. Ett politiskt djur är nu inte alltid samma sak som en politisk vilde, till exempel – men religion, politik och kultur är inga skilda ämnen, som man kan låta uppresa vattentäta skott emellan. Överallt, i alla kulturer, tider och samhällen har det varit så. Och samlas man framför ett Riksdagshus, någonstans, till exempel – så  ÄR det – om inte annat genom den blotta plats man valt för manifestationen – otvivelaktigt en politisk handling. En direkt aktion.

Samlas man framför vårt lands Riksdagshus och väjer man att ha möte just där, så nog tusan är syftet POLITISKT !!

 

Varken media, allmänhet eller fristående kommentatorer, som väljer att inte närvara – som till exempel jag själv – kan inte heller uppfatta det hela på något annat sätt, och det råder inget som helst tvivel, att det är så det hela kommer beskrivas när det väl skett, eller inför eftervärlden.

 

Det går inte att komma ifrån, hur man än vrider eller vänder på det, och den som säger något annat, hycklar bara. Hedendomen i Sverige, till exempel, är i hög grad politisk – och man ska nog heller inte vänta sig något annat, trots att vissa – som vanligt – tydligen har gripits av ”byxångest” i sista minuten, eller beröringsfobi. Och ändå står man inför sitt genombrott på den dagspolitiska scenen – för snart kan det inte döljas eller undvikas längre. Snart står vår spirande lilla folkrörelse inför ett definitivt ställningstagande, varesig vi vill det eller ej. Kom ihåg vad jag skrev igår. Och Hedendomen är också en ”Befrielse-teologi” – ifall ni vet eller ens förstår vad som menas med det ordet…

Jag själv är inte, har inte varit och kommer aldrig någonsin att vara ”opolitisk”. Jag är tvärtom så politisk det alls går att bli – även om jag snart förbereder mig för att byta ämne i den här bloggen ett tag.  I en demokratisk stat går det nämligen vanligen till så, att alla medborgare vanligen får lufta och vädra sina åsikter, ja, till och med vifta med fanor, plakat och visa politiska symboler om de vill – och det enda problem som i så fall är förknippat med det, är vilka symboler man då alls visar – och vad som nu eventuellt skall bedömas som politiskt otillåtet – som man lätt inser – om man alls tänker efter, vill säga.

Den här symbolen, som jag själv visade igår, är vald med mening, uttryckligt uppsåt och omsorg, liksom mitt användande av det fina monumentet ”La Mano” från Katarinavägen i Stockholm, om någon nu skulle undra. Det är snart första maj, förresten – och inte bara Valborg – eller Vanadisblot. Kanhända vet ni också eller minns ni fortfarande vad Första Maj verkligen stod för, på den tiden dess firande i vårt land alls hade aktualitet eller legitimitet. Jag själv är heller ingen ”Påskfirare” till exempel, och jag firar inte något planlöst eller illa förberett ”vårblot” utan att ens veta vad det betyder, särskilt inte på påskdagen. 

Jag kan i och för sig förstå närvaron av Världsreligioner som säger sig förespråka en ”Soter” på grekiska, eller med andra ord en frälsar-gestalt. Ett slags Führer, som i kristendomen. En perfekt gudamänniska, som kräver absolut lydnad – men vad leder sådant till ? Och varför ens fasthålla tanken vid att Führerns död under tortyr skall orsaka någotslags ”rening” eller frälsning, alltså en känsla av välbehag inför denne persons frånfälle, som dessutom ska inträffa på helt olika dagar, varje år… En sådan religion är fullkomligt ologisk… Något sådant kan jag helt enkelt inte tro på alls, men från mitt elektroniska Hlidskjalf ser jag idag helt andra saker…

På bloggen ”Det goda Samhället” som jag refererat till en hel del på sistone skriver idag den åtskilligt mer ärlige, välformulerade och välartikulerade skribenten Patrik Engellau om den sk ”Mångkulturen” i Sverige, kontra Folkhemstanken – samma ämne som jag berörde igår. Han kallar ämnet för dagspolitikens absolut hetaste potatis, och ifrågasätter precis som jag själv starkt, ifall alla kulturer eller religioner verkligen är ”likvärdiga”, trots att deras utövare i och för sig har samma grundläggande rättigheter – men det är en helt annan fråga, förty_

Regeringens proposition 26 år 1975, som enhälligt antogs av riksdagen, brukar kallas mångkulturlagen och hållas för det aktstycke som införde mångkultur i Sverige. Det är inte riktigt sant eftersom staten inte genom lag kan etablera alla jordens kulturer i Sverige.– —

Det luriga med dessa ambitioner är att de bygger på en troligen världsunik föreställning, nämligen att alla kulturer är lika mycket värda. Det är de inte.

Observera att jag inte, inte här i alla fall, ifrågasätter den lika världsunika svenska föreställningen, som finns inskriven i regeringsformen, att alla människor är lika i värde. I alla andra länder (utom Norge) och i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är uppfattningen att människor är lika i värdighet, inte i värde. Men nu talar jag alltså inte om människor utan om kulturer.

Ingen känd lära, ideologi eller internationell traktat stadgar kulturernas lika värde. Det enda undantaget som jag känner till är Prop. 1975:26. Hela tanken att alla kulturer skulle vara lika mycket värda och därför ha samma rätt till statsbidrag, hemspråksundervisning, tolkar och föreningsstöd på svenska skattebetalares bekostnad om de lyckas etablera ett brohuvud på svensk mark är vad jag kan förstå absurd.

Det är inte bara jag som tycker den idén är absurd, utan det tycker alla. Fråga de latinamerikaner som vill ta sig in i USA om de föredrar att leva i den amerikanska kulturen eller om vid närmare eftertanke vill åka hem igen. Fråga en slumpvis utvald svensk på gatan om du kan locka honom att byta den svenska kulturen mot den somaliska. — — Allt vore mycket enklare om man fick säga som det är, till exempel att den svenska kulturen är bättre än de som finns i Mellanöstern. Då skulle vi inte heller behöva vara så otydliga gentemot invandrare – det var ett annat klagomål – om vilka regler som gäller i vårt land. Vi bör sluta skämmas över att vi är bra och i stället utan övermod erkänna detta. Räta på ryggen, svensk.

Så långt herr Engellau. Ifall avslutningen på hans artikel låter kortfattad, så är den rätt i sak. Islamiska Statens ”kultur” i Syrien och Irak var inte ”lika mycket värd” som den svenska, och det är långtifrån likgiltigt, vilken kultur vi väljer att bekänna oss till – det handlar mer än något annat just om en bekännelse, dvs en levande tro och inget annat.

Vår kära kvällstidning Aftonbladet rapporterar just idag liksom av en händelse eller en tillfällighet om den kristna Knutby-sektens barn, och all det lidande de utsattes för, nu när vi ändå talar om vissa Monoteistiska religioner.

Knutby, Knutby – Underbara stad – där de kristna står på rad… Skulle också denna ”kultur” eller ”religion” vara ”likvärdig” med alla andra förkunnelser, tror ni ??

I och för sig är det inte särskilt tydligt varifrån impulsen till kvällstidningens artikelserie kommer, men den baserar sig på de observationer, som den oberoende forskaren Sanja Nilsson,  doktorand i religionsvetenskap vid Högskolan Dalarna och Göteborgs universitet; genomförde åren 2014 till 2017 genom att vistas inuti Knutby-sekten. På ytan skulle allt vara perfekt. Alla påstods vara välkomna, vänliga och bara såå demokratiska. Men sen kom det fram att bakom kulisserna fanns hot, dolda bestraffningar. Föräldrar fråntogs sina barn och utsattes för slumpvis våld om de vägrade, trots att man bara påstod att det rörde sig om ”barnpassning hos grannarna” eller Koranskolor – förlåt jag menar Bibelstudier…

Att separera barn från föräldrar var satt i system. Under 2008 förklarar Waldau att detta med att ha barn är en egoistisk handling då man sätter barnen före Gud. De gifta paren i församlingens högsta ledning förbjuds att ha sex, eftersom Waldau själv ”inte har brudgummen vid sin sida”.

Jämför med IS, och andra mördarsekters metoder. Likheterna torde vara ganska uppenbara, men som tidningen berättar:

Ju närmare Waldau man står i församlingens strikta hierarki, desto större risk att ens barn lämnas över till andra. Föräldrarna är utmattade av allt jobb som församlingen kräver. De har inte tid att läsa läxor med barnen eller göra roliga saker med dem på fritiden. Barnen överlåts till andra vuxna, ofta E, antingen för att straffa föräldrarna eller för att få dem att ägna sig åt Waldaus behov. Ibland flyter de två motiven ihop. — — Överhuvudtaget ges en splittrad bild av obekymrad fasad och en mörk vardag där man när som helst kan bli straffad och utskämd, främst om man råkat misshaga Waldau.

Sektmedlemmarna utsattes småningom för alltmer våld och hot, slag, sparkar och fysiska bestraffningar – som hos IS i öknen. Doktoranden Nilssons uppsats, skildrar alltihop. Även ”Magasinet Paragraf”, en facktidskrift för Jurister, har tagit upp sekten och dess handlande emot enskilda medlemmar – och dess barn-. Är detta verkligen en ”likvärdig” kultur, som hör hemma i Sverige, eller ens i Frikyrkokretsar ?

Man kunde i och för sig förtvivla inför Monoteismen, och sluta att protestera emot dess metoder och yttringar – men inte ens Aftonbladets Inga-Lina Lindquist vill lägga ned sitt motstånd. Hon vet att det finns bot, efter att ha läst avhandlingen från Dalarnas Universitet – och den enda bot som finns, består i att avlägsna de här sekterna, en gång för alla...

Och i ett anfall av underbar klarsyn, skriver hon….

All traumabehandling börjar med så kallad stabilisering av yttre och inre faktorer. Minimikravet för stabilisering är att förövaren är avlägsnad och traumat inte pågående, annars kan man inte behandla. På ren svenska betyder det att offret måste ut och bort från situationen fysiskt.

De här ”kulturerna” eller vad vi nu skall kalla dem för, måste alltså bort rent fysiskt. Man måste avlägsna dem, som så behövs med juridiska tvångsmedel. Man kan inte ha dem inne i landet, inte på den egna kulturens område – och framförallt kan man inte ha en massa förövare som är ”återvändare” eller som ”migrerar” tillbaks till den miljö, där deras offer försöker bygga en ny tillvaro. Det går inte att ha någon ”samexistens” helt enkelt, eller i sin naivitet tro, att något sådant skulle gå att anordna, efter någotslags lagom svensk, socialförvaltningsmässig ”samförståndsmodell”.

Lyckligtvis finns det också andra kloka människor i vårt land, som kommit till liknande slutsatser. En av dem är den här mannen:

Det här är – ifall ni inte är bekant med honom – Tomas Tobé. Moderaternas talesman i rättspolitiska frågor, tillika samma Moderaters främste kandidat inför det stundande EU-valet. Han har gjort sig känd som en varm EU-förespråkare, och en stor fiende till det svenska folkets självständighet. Nu är jag själv inte Moderat, inte på något sätt, och jag delar som ni säkert förstår inte alls den hedervärde Herr Tobés åsikter om EU. Jag har bara tillhört två politiska partier i hela mitt liv, och det säger jag utan omsvep. Det är Folkpartiet samt – på den tiden de alls var värda något – Socialdemokraterna. Men – alltväl ! – Herr Tobé skall enligt Statstelevisionen idag ha framlagt ett förslag om att alla Statsbidrag till extrema religiösa samfund i hela EU genast måste upphöra – särskilt om de kommer ifrån länder utanför EU, eller kulturer som inte hör hemma i Europa, även om herr Tobé inte säger det sista så att någon hör…

(M) har heller inte preciserat exakt vilka religioner det skulle röra sig om, eller nämnt någon särskild religion eller något speciellt samfund vid namn, men det här är ändå exakt vad jag själv sagt och hävdat i många år. Nu är jag en svuren motståndare till allt vad EU heter, som alla vet, och jag kommer därför sannolikt bojkotta hela denna skendemokratiska fars, men om Tomas Tobé gör allvar av vad han faktiskt säger och föreslår, har han min uppriktiga beundran; och det gäller också de nödvändiga förslag om säkerhetspolitiken, som är huvudsumman av det moderata förslaget enligt SvD. 

Knutby-sekten och därmed jämförbara kristna samfund, Katolska Kyrkan, ”Studieförbundet Ibn Rushd” och därmed jämförbara islamistiska organisationer, inklusive IS och dess ”oskyldiga barn”, ”ensamkommande återvändare”, fornsedare och annan bråte kan inte, skall inte och bör inte få några statsbidrag överhuvudtaget, och det gäller oberoende av vilka religioner eller kulturer vi nu ens talar om – för uppenbart har de inte alls ”samma värde” – och det är hela summan av resonemanget…

Thomas Tobés resonemang liknar också påtagligt de lagar, som Vladimir Putin för några år sedan införde i Ryssland, och som går ut på att ”utländska agenter” eller rättare sagt aktörer inte får ge bidrag till direkt anti-demokratiska rörelser, som försöker etablera sig på ryskt territorium, eller allehanda ”Moské-sponsring” och sektetablering utifrån, likt den katolska våg, som från Polen mfl länder väller över Sverige. Sådant ligger inte i Rysslands intresse, nämligen – eftersom just Folkhemstanken – Ryssland som ett hem för det ryska folket, ja – men inga andra folk ! – där faktiskt lever i högsta välmåga – vilket är en realistisk, om än för vissa hård tanke…

Nej, inte heller alla polyteistiska samfund har ”samma värde” – tyvärr…

Från Tidningen ”Dagens Juridik” berättas det just idag av alla dagar om hur en viss ”Mollgan” Johanssons förslag om en särskild lag emot Blåljussabotage fullständigt dömts ut och ”sågats” av Lagrådets experter – som fortfarande utgör landets högsta samlade juridiska expertis…

Detta är kanske ingen nyhet, precis.

Lagrådet konstaterade redan för nästan ett år sedan att alla anständiga gränser för vad som är juridiskt acceptabelt passerats av Regeringen Löfvén, inför den sk ”Gymnasielagens” tillkomst. Det går inte, konstaterade man då, att tvinga svenska folket att betala gratis gymnasieutbildning åt sk ”ensamkommande”, eller tiotusentals ”migranter” av helt okänd härkomst och ålder, som på illegal väg tagit sig in i landet, och nu likt snyltgäster uppehåller sig här. De kan inte ”bjudas” på fria körkort, fria bostäder, fri utbildning eller något annat, eftersom detta inte alls står i överensstämmelse med internationell rätt, och de har ingen som helst anledning att kräva detta av det svenska folket.

Vi har sett hur mönstret hela tiden upprepas, igen och igen och igen. Varje gång lägger Regeringen Löfvén fram illa genomtänkta,dåligt genomarbetade och underhaltigt utredda lagförslag, som blir rena ”stolpskott” i juridikens underbara värld. Varje gång finner Lagrådet, att det rör sig om politiska floskler, som är praktiskt ogenomförbara, och som poliser, åklagare och domstolar inte kan rätta sig efter eller ta hänsyn till, eftersom vad man vill införa strider emot det sunda förnuftet, eller om inte emot det, så emot redan existerande lagar, lagrum och brottsrubriceringar.

Den här gången säger Lagrådet, att regeringens tal om ”blåljussabotage” är fullständigt nonsens, och att ingen lag rimligtvis kan heta så, eftersom det inte är klart definierat ens vad ett sådant brott skulle innebära.

Tänk er nu – goda medborgare (för det är ni väl ?) följande situation: En person ”dubbelparkerar” på öppen gata, och hindrar därmed ambulans och brandkår från att komma fram till ett brinnande hus, som några ”migranter” av en händelse råkat tända eld på, oavsett om där nu föreligger något egentligt uppsåt (Dolus eller Culpa ??) eller ej… På grund av detta dör ett flertal personer inne i det brinnande huset, några av dem också ”migranter”.

Föreligger då ”sabotage” eller inte ?

Den ”dubbelparkerande” har kanske gått ifrån platsen, och förstår inte vilka konsekvenser detta handlande kan få, lika lite som vissa ”husvagns-semestrande” grupper i Sverige inte förstår vad en skogsbrand innebär, och vilka extremt allvarliga konsekvenser just skogsbränder kan få för hela det svenska samhället, inte minst på grund av Regeringen Löfvéns ständiga felprioriteringar vad gäller räddningstjänst och brandflyg. Är då dessa personer också ”blåljussabotörer” eller ej ?

Lagrådet påpekar också att Regeringen bara tänker sig en enda påföljd, dvs fängelse – och till och med livstid, vilket i svensk rättvisa bara används för särskilt kvalificerade brott. Nu klumpar och klantar regeringen till det igen, och blandar samman hela straffskalan och påföljdssystemet på ett uppenbart oriktigt sätt, så att ingen kan se den minsta skillnad mellan ”grovt” eller ”uppsåtligt” brott eller ”oaktsamhet” respektive ”vållande” längre. De mer juridiskt bildade bland er minns kanske, vad sk ”vållande-problematik” innebär, och det är en central fråga också vad gäller andra av vår Justitieministers och hela (S)-regeringens undermånliga lagar och ödesdigra beslut.

Säger er namnen Julian Assange (Ass och Ange – det hör liksom ihop.. Man kan alltid försöka att ”stämma häcken” av folk…) respektive Jean Claude Arnault någonting ?

Vad var det nu dessa herrar anklagades för, och kan man alls påstå att någon rättvisa skulle ha skipats där, även om vi kanske inte ska kommentera enskilda fall….??

I fallet Julian Assage anklagades denne för att ha spräckt en kondom inuti Anna Ardin, en av den svenska ”Hängbröstvänsterns” och den (S)ledda nomenklaturans ledande namn. Detta skulle – enligt polisförhör – som är offentliga och finns på nätet – vara exakt detsamma som våldtäkt, och bestraffas som så – även om det inte precis är ovanligt, att kondomer går sönder. Vem som i själva verket haft sönder den famösa kådisen, går heller inte att fastställa eller bevisa alls. Ord står emot ord i det fallet, liksom vad gäller mycket annat. Det är också allmänt känt, att samma Anna Ardin – i närvaro av den likaledes famösa eller ökända ”Enköpingskvinnan” setts grovhångla med samma Julian Assange på en trädgårdsfest, dagen efter den påstådda våldtäkten. Detta skulle ha tillgått så, att Mister Assange skulle ha tafsat Fröken Ardin på brösten, upprepade gånger, utan att trovärdiga vittnen, som det fanns minst fem-sex stycken av, blivit särskilt illa berörda av detta beteende, eller däri funnit något särskilt anmärkningsvärt…

Ok, Mr Assange kanske inte är någon gentleman (gentlemen läser inte andras brev, som bekant !) – det får vi ändå medge – men hurpass vanligt är det att en kvinna går ut och grovhånglar med en påstådd våldtäktsman, blotta dagen efter att denna påstådda våldtäkt skulle ha ägt rum – och med en man som hon knappt känner, som inte utövar det minsta inflytande eller påtryckningar på henne, utan som hon fredligt ”håller handen” med – som ett sk ”one night stand” – av egen fri vilja. Och för detta oerhörda såkallade ”brott” har nu samme Julian Assange jagats av den svenska rättvisan i minst åtta år, och man reser fortfarande krav på hans snara utlämning till Sverige – i samma mål…

Verkar detta alls som rättvisa ? – oavsett om rättvisa och juridik nu inte hör ihop, som min gamle far sa – på den tid han fortfarande levde.

”Brottet” eller kondom-spräckandet som Assange skulle ha begått, preskriberas för övrigt 2020 – och trots den berömda ”feministiska utrikespolitik” Löfvén-regeringen påstår att den står för, har just denna politik inte åstadkommit någonting alls, under alla år som gått. Och varför är det såhär – jo – Regeringen Löfvén har macklat med preskriptionstiderna, och ändrat dem – tagit bort det tidigare brottet ”Våldförande” och infört sina egna – uppenbart icke-fungerande – lagar… allt allt allt i sexväg ska nu räknas som ”våldtäkt” nämligen – och det finns inga andra brottsrubriceringar, påföljder eller straffsatser att ta till – med groteska konsekvenser för både offer och förövare – som vi alla kan se…

Minns ni förresten den här skojfriske lille krabaten ?

Arif Moradi heter han. Här skakar han förresten hand med Sveriges egen Statsminister, som tydligt framgår av bilden. Unge Herr Moradis efternamn, ålder, härkomst och civilstånd har visat sig vara åtskilligt oklara, och han har bevisligen ändrat sitt efternamn minst en gång – men just han skulle på order av den lokala (S) nomenklaturan i den vackra staden Söderköping bli ”Ungdomens Ledare” i Sverige – och dessutom ”Representant för de ensamkommande” fick vi höra…

Men vad gjorde unge herr Moradi på konfirmationslögret i Norrland, där han tvingade ned en svensk 13-åring på golvet, höll fast henne och satt sig grensle över henne, förutom andra sexuella handlingar av likartat slag – vilket framgår av tingsrättsdomen…Hur kunde det komma sig, att unge Herr Moradi kunde konvertera till kristendomen, så hastigt och lustigt, och att han ibland angett sin ålder till 19 år, ibland 18 – och sedan skulle vara ”ungdomens ledare” – likt på sin tid Baldur von Schirach…

Självfallet var han inte skyldig till våldtäkt, som Mr Assange eller Herr Arnault.  Det framgår ju också av tingsrättens dom, som listar så många förmildrande omständigheter i fallet med den svenska 13-åringen.

Moradi fick bara ett straff för ofredande – just den brottsrubriceringen har regeringen inte hunnit avskaffa ännu, i sin sant feministiska världsförbättrar-iver

Nomenklaturan har ju så bestämt, unser Führer denkt für uns, wir aber folgt den Führer !

Nomeklaturan kan inte göra fel, sägs det – trots att ”opolitiska” – eller är det opålitliga – samfund börjat protestera…

Alla kulturer och alla personer är inte ”likvärdiga” som sagt, och har inte alls ”samma värde” även om de i och för sig måste ha samma rättigheter, och skall vara lika inför lagen… och det var summan av dagens ”summering”

 

Monoteister HOTAR hela vår planet – ”Samexistens” är totalt omöjlig…

Man kan inte ”samexistera” med en mördare. Man kan inte leva ihop med en individ, som hela tiden försöker ta livet av en. Man kan inte existera tillsammans med dem, som totalt förnekar ens egen rätt att existera och finnas till, och inte ha sådana människor som grannar. Som bekant drabbades ett antal kyrkor på Sri Lanka av Islamistiska attentat under påskhelgen. Över 290 personer dog och över 500 lemlästades på grund av Monoteismens härjningar den här gången.  BBC och andra internationella nyhetsmedia med hög trovärdighet uppger att IS eller Islamska Staten tagit på sig skulden för alltsammans, samtidigt som svenska tidningar och media inte vågar skriva eller säga detta. Man slätar över, och vill inte erkänna den bistra sanningen, och vad man redan konstaterat i utlandet.

Den brittisk-indiske författaren, Hedningen och Poyteisten Gore Vidals ord blir mer och mer aktuella för varje dag som går. Sedan 2000 år lever vi med Monoteisternas ständiga terror och våldsdåd…

 

Attackerna skall vara en hämnd för en kristen våldsmans attacker på Nya Zeeland, som i sin tur påstods vara en hämnd för de islamistiska vansinnesdådet på Drottninggatan i Stockholm, en terrorhandling emot fredliga svenskar, som mycket snart kan följas av fler terrordåd i samma stil. Vi har sett detta mönster förut, och vi ser hur det ständigt upprepar sig. Islamisterna och de kristna är exakt likadana – de är samma andas barn, och de opererar med samma totalitära ideologi. De vill inte erkänna andra gudar, de vill inte acceptera folk med en annan religiös uppfattning än deras egen, och därmed skiljer de sig fundamentalt och kapitalt från Hedendomen och de polyteistiska religionerna. Min bloggkollega Henrik Andersson på Ideell Kulturkamp frågar sig idag, om Monoteismen är riktigt frisk. Det är förvisso en fråga, som kan ställas i sammanhanget.

Kristendomen i Sverige och alla andra stater bygger på något som kallas ”Missionsbefallningen” och är en direkt order, inskriven i Matteusevangeliet i de kristnes Bibel. Deras gud skall vara allsmäktig, påstår de; och alla andra gudar och trosföreställningar skall utrotas, samtidigt som kristendomen ska spridas ibland alla folk och stater (alltså också Sverige och de Nordiska länderna, som aldrig varit särskilt kristna) och alla måste tvångsmässigt döpas och underkasta sig denna kristendom. Det är en totalitär filosofi i sin renaste och mest förtryckande form. Nu säger inte dessa befallningar från de kristnes gud att allt detta ska verkställas med grovt väpnat våld, men missionsbefallningen har genom årtusenden och århundraden tolkats på det viset. Överallt där kristendomen visat sitt fula tryne, har man sett samma resultat. Hela befolkningar har utplånats. Afrika. Centralamerikas och Sydamerikas indianbefolkningar. Australien, Europa, Norden. Folkmord efter folkmord, i land efter land, och det hela fortsätter, än idag…

Överallt där Kristendom eller Islam tillåts ta över i ett samhälle förekommer Korståg eller Jihad, terror och ständiga krig…

Islam går ett steg längre, eftersom dess Koran öppet förespråkar omvändelse med våld, samt Jihad eller det heliga kriget, som finns med som en bärande beståndsdel i de flesta tolkningar av denna lära. Frågan är då, hur länge vi ska tolerera närvaron av Monoteistiska religioner och totalitära filosofier i Västvärldens relativt fredliga och demokratiska samhällen. Är det inte dags att vi gör rent hus med dessa fulreligioner en gång för alla, och förbjuder dem ? Religionsfrihet är en sak, men hot emot demokratin och själva rättssamhällets grundvalar en annan. Demokratin är ingen självmordspakt. Och förr eller senare, kommer Monoteismens rätta ansikte att visa sig…

Jämför med vad som sägs i Hávamál. Där förespråkas inga heliga krig. Där förekommer inga allsmäktiga Gudar. Där står inte ens om något liv efter detta. Där ges inga uppmaningar om Jihad eller Mission – allt som sägs är följande, ty som det står i den  127:e strofen:

”Om ont du ser, kväd då att ont det är – Och giv ej din fiende frid !”

Att ej giva sin fiende frid, innebär inte att man ska döda honom eller henne. Det innebär bara, att våldsverkare skall straffas, och ställas till svars. Och det står inte, att det är någon Gud som skall anropas, när man ”kväder” att våld och missförhållanden råder i Världen – här eller på Sri Lanka. Att kväda är att säga något högt, eller offentligt. Det är till civilsamhället, och till människorna runtomkring, hedningarna riktar sig. Till rättsstaten, till de ting och folkförsamlingar vi alltid haft och ännu har i Norden. Så är det, och det är viktigt att förstå – även om Monoteisterna, fast i sitt våld och sitt hyckleri, aldrig någonsin kan förstå det.

Igår påpekade skribenten Sakine Madon i UNT, Uppsala Nya Tidning, hur feg och undfallande Regeringen Löfvén är.  Annie Lööf, vars lilla missnöjesparti på grund av en av de mest skändliga episoderna i Sveriges moderna historia nu sitter i regeringsställning, talar om ”troende” på Sri Lanka, och vågar inte ens kalla saker vid dess rätta namn. Och hon är inte den enda hycklerskan. På bloggen ”Det Goda Samhället” skrev vår gamle bekant Mohamed Omar – en islamsk extremist, som ångrat sig och som numera blivit ”kulturkristen”, men med stark sympati för hedendomen en dag tidigare – den 23 april – om hur ingen mindre än vårt lands Justitieminister, Morgan ”Mollgan” Johansson också fortsätter ljuga och hyckla. Enligt honom skall det nämligen vara dunkla ”högerextremister” som är den stora faran i Sverige, samtidigt som minst 30-40 svenska kommuner skall förberedas för att ta emot sk ”IS-återvändare” eller med andra ord krigsförbrytare och massmördare. Alla ska de komma till Sverige, med sina yngel och barnsoldater i släptåg, ungefär som om just vårt land skulle vara hela Världens socialkontor… Allt enligt denne förryckte Dvärg, denna ynklige lille despot..

Sverige under Regeringen Löfvén. Ett land där det är fullständigt OK och helt legalt att VIFTA MED IS-FANOR. Men där RUNOR måste TOTALFÖRBJUDAS enligt landets egen Justitieminister…

Från justitieministern själv har det under de senaste dagarna meddelats, att han tror att Svensk Polis måste skydda bönderna i landet från djurrättsaktivister, ungefär som om detta skulle vara den stora faran, och den största risk vårt land alls löper just nu, när tusentals islamska terrorister skall importeras ”hem” till Sverige. En bisarr prioritering av en totalt felslagen Socialdemokrati, som befinner sig på dekis…

På den tid när svensk socialdemokrati verkligen var värd någonting, fanns det något som hette Folkhemstanken. Det handlade om att skapa ett säkert hem för Sveriges folk – det svenska folket, vill säga, och att tjäna dess intressen, men inte det syriska eller turkiska, eller andra folkstammar som inte alls hör hit, och som gång på gång likt diverse ”EU-migranter” visat sig fullkomligt oförmögna att acceptera det svenska civilsamhällets lagar och levnadsregler. Per Albin Hansson var en svensk politiker, som i likhet med ”Mollgan” Johansson också kom från Skåne – och han sa – på sin tid… som såhär:

Även under det politiska fåväldets tid tillgreps den från makthavarnas sida i synnerhet när det gällde att hos massorna inpränta känslan av förpliktelse till det allmänna, skyldigheten att bära bördor och bringa offer. Det är kanske också i pliktkänslan som uppfattningen om samhället såsom det gemensamma hemmet starkast och bäst kommer fram.— — Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage,

(S)-regeringens Jurisprudens… Och Kulturpolitik…

I Landet Löfvén har allt detta förvandlats till sin motsats. Utländska befolkningsgrupper har fått en alltmer gynnad ställning. Bidrag efter bidrag betalas ut till de islamska centren, medan svenska fattigpensionärers tandguld via krematorierna får göda ”Svenska” Kyrkan, och ”Studieförbundet Ibn Rushd”.  Det svenska kulturarvet förstörs. De sociala skyddsnäten monteras ned, samtidigt som de nytillkomna fortsätter att sko sig på den inhemska befolkningens bekostnad – och klyftorna mellan närande och tärande växer oavbrutet, hela tiden… i takt med Annie Lööfs och ”Mollgans” floskler…

När ska vi kasta ut Monoteisterna ur Sverige ? När ska vi ta tillbaka vårt land, och avsätta Regeringen Löfvén ? Till och med bloggen ”Det goda samhällets” chefredaktör Jan Olof Sandgren, av allt att döma en fanatisk kristen, har insett ”Mollgan” Johanssons fullständiga omöjlighet på Ministerplats, och förstått det faktum, att hans idiotiska lagförslag om förbud emot runor inte har någon som helst förankring hos det svenska folket, och heller ingen förankring i verkligheten. Några runförbud behövs inte. Det är en åtgärd som inte hjälper den eroderade rättssäkerheten och det bekymmersamma säkerhetsläget i landet det minsta.

Om ministern alls oroar sig för högerextremism, eller extremister i övrigt, så är det den islamska extremismen han bör bekämpa först och främst, det inser vi allihop – och det inser man också efter att ha läst SÄPOS årsrapporter. Det finns lagar om förargelseväckande beteende, till exempel, och jag skulle nog vilja hävda, att de ytterst fåtaliga nazisternas missbruk av runor, faller under dem.

Det stora hotet för Sverige, och för hela Världen i övrigt, stavas Monoteism. Det stavas kristendom, och islam – för de här två religionerna är av precis samma skrot och korn. Vill vi alls ha ett fritt samhälle eller någon morgondag för människor i detta land, bör våra politiker inse detta faktum fortast möjligt, och handla därefter – allt tal om sk ”kristdemokrati” till trots.

Som avslutning på detta inlägg citerar jag ur ”Det goda samhällets” insändar-kommentarer om Justitieministern, Regeringen Löfvén och dess handlande mot sina egna medborgare…

svenne

”Det är detta skriftspråk som Morgan Johansson och hans kollegor nu upplever som ett hot.”

Varje dag blir man påmind om att det inte finns någon ände på den idioti som genomsyrar många av våra makthavare. Tror dom att alla dessa tokerier i slutänden skall resultera i ökade partisympatier hos allmänheten eller vad är syftet? Det finns ju flera mycket tydliga och handfasta problem som håller på att förstöra hela landet och att komma till rätta med dessa borde ju ha den högsta prioriteten i stället för att jaga ”hot” som i verkligheten är försumbara vid jämförelse.

Dnam

Tycker du ja, men de vill ha det så här.

cmmk10

Morgan vill säkert förbjuda det fria ordet och Internet. Undrar om han härigenom kan förbjuda symbolen för Bluetooth?

Tomas

Vi som inser att vi fått den mest hopplösa justitieministern i historien vilken, på eget bevåg eller på uppdrag av andra, försöker piska in alla i den hjärnlösa vänsterfåran får väl protestera genom att kalla honom AntiOden. Enögdheten har han men saknar alla övriga egenskaper. — — Hur än jag vill se något gott hos varje människa så lämnar mig Morgan svarslös.

Göran Holmström

Jan-Olof mycket bra skrivet. Morgans skräck är ju att vårt gamla arv ska till slut ena oss, det har inte ett dugg med nazism att göra utan det gäller att försvaga gruppen som finansierar deras maktinnehav.
Nästa del är att Morgan inte vill stöta sig med gruppen som ger dom röster att sitta kvar. Bevis för det är utrensningarna av gamla fynd som skulle kunnat säljas till intresserade människor, istället lät staten via valda ombud skrota bort vårt arv som skrot, Alice Bah Kunke stod som ytterst ansvarig för den övningen.
Ännu ett, är kvinnan som fick stöd för att forska i muslimska symboler invävda i vikingakläder, har själv kontaktat henne, hon sade att hon vart både feltolkad och använd för politiska syften. Och det enda hon hävdade var att vikingar och muslimer möts inget mer.
Vi har ett angrepp på vår historia och kultur, frågan är bara hur våra förfäder hade hanterat det? Vänt andra kinden till om och om igen? Tveksam, till det,
Att Morgan hatar starka män och starka kvinnor, har väl sin logiska förklaring,
Alfahanne är ju inte det han utstrålar direkt, fick leta långt ner i alfabetet innan jag hittade passande bokstav Ypsilon-hanne passar.
Fonetiskt så liknar det kräksljudet och det passar bra på denna person.

Aha

Om nazistiska symboler ska förbjudas ska naturligtvis kommunistiska och Jihadistiska symboler också förbjudas. Om hakkorset står för hets mot folkgrupp står kommunistiska och jihadistiska symboler för dödligt hets mot oliktänkande. Hammaren och skäran skulle bli ett minne blott. Sveriges kulturetablissemang får riva ned sina affischer från studietiden.
Så kommer inte att ske, att kommunistiska och jihadistiska symboler förbjuds. Man accepterar helt enkelt symboler från slaktarregimer. Ett paradexempel på hur degenererad den politiska debatten är, degenererad därför att protesterna mot att förbjuda kommunistiska och jihadistiska symboler kommer i stort sett att utebli, förmodligen också från det borgerliga lägret.

Den humanitära stormakten visar upp sitt hyckleri i full blom. Assholes.

  •  

  • Jag upprepar vad jag sagt – goda läsare. Man kan inte säga ordet ”Asatro” eller ”Hedendom” utan att också säga – Folkligt civilmotstånd – och kamp emot överheten !