Sagan om ”Prins hatt under Landsbygdsministern” – en modern HÄXPROCESS ?

Igår skrev jag om sextonhundratalets häxprocesser, men som vi vet förekommer sådana flitigt än idag, inte minst i det land som en gång var Sverige, men som numera förvandlats till Landet Löfvén… Man behöver inte leta länge efter dem, för häxprocesserna finns i stort sett överallt, och som Hedning är jag förstås van vid det där som kallas synkronicitet; ett fenomen jag skrivit om även tidigare.

Idag berättar Svenska Dagbladet för oss att ingen mindre än fd. Landsbygdsministern Eskil Erlandsson skall ha blivit anklagad för inte mindre än fyra olika sexbrott, av fyra olika kvinnor – men en av dessa utredningar har redan lagts ned, eftersom det inte alls går att bevisa att nämnde herr Erlandsson alls var närvarande på den plats där ett av de påstådda brotten skulle ha inträffat, mystiskt nog…

Påminner inte detta lite om 1600-talets ”Blåkullafärder” ?

Resmål för Minister – som vissa tror ska hamna uti klister…

Man påstår att Häxan – förlåt den fd Ministern – skulle ha varit närvarande på Blocksberg, Blå Jungfrun, Häcklefjäll eller  vulkanen Hekla, ja Blåkulla rätt och slätt, men i efterhand har det alltså visat sig, att detta inte alls var sant, utan bara ett helt obevisat påstående.

Kvinnorna – som alla tillhör Erlandssons politiska motståndare – påstår att han skulle ha tafsat på dem år 2016, 2017 samt 2018 på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm, en partistämma i Malmö samt i Riksdagens lunchrestaurang, och detta kommer de alltså gemensamt på nu, minst ett respektive tre år efteråt – sedan de ”pratat ihop sig” sinsemellan, och i två fall också beslutat sig för att komma med ersättningskrav om minst 5000 kronor, alltså pluring, kosing, ja gäld och pengar ni vet – snabba cash såhär efter semestern, får man förmoda…

”Sammanpratade” anklagelser för händelser som hänt långt i det förgångna var vanligt också på häxanklagelsernas tid, och en hel del brott i Sverige har ändå tre års preskriptionstid; även om de skulle visa sig vara sanna. Således kan minst en av de tre utredningarna snabbt bli inaktuell, och avskrivas innan årsskiftet – men ändå tycker man, att åtal måste väckas. Eskil Erlandsson nekar själv helt till brott, trots att hans egen partiledning enligt uppgift ”vill bli av med honom” som man skriver. Enligt Dagens Nyheter är det väl känt att han har svåra knäproblem på grund av sin ålder, och att han då masserat sina egna knän under bordsskivan i diverse sammanträdesrum är inte så konstigt – men sen skriker man alltså flera år senare att detta skulle ha varit ”ofredande”..

Låter det rimligt eller sannolikt ?

Om Erlandsson verkligen ofredade tre helt olika kvinnor som liksom bara av en ren slump är hans politiska motståndare genom att ”smeka dem på låren” när han satte sig bredvid dem – varför reagerade då ingen av de kvinnorna, eller de omkringsittande i de lokaler där Herr Erlandsson skulle ha vistats ?

Varför sa ingen av kvinnorna någonting direkt – de är ju politiskt aktiva, och annars mycket talföra ?

Borde de inte ha ryckt till åtminstone, och varför fanns där inga andra vittnen ?

Själv tror jag ännu att det finns en viss rättssäkerhet, till och med i Svea Rike – hedning som jag ju är. Utgången av detta mål, som nu inletts av en kvinnlig chefsåklagare, får nog betecknas som väldigt osäker – ord kan mycket väl stå emot ord, och på sådan bevisning kan man faktiskt inte döma någon som skyldig..

Nämen #BooHooHoo och #Metoo… Har man sett på maken eller makan ?? Gripen – på bar gärning med full kultingrulle ! OERHÖRT GRIPANDE, eller hur ??

Vi lever numera i ett land, där det finns ”samtyckeslagar” och noggrannt ifyllda formulär, som måste skickas in till myndigheterna inför varje form av intimt umgänge – för så tycker kära, kära staten och partiet att det blir bäst och säkrast. Vidare har man också infört ett helt nytt och alldeles färskt brott, som ska heta ”Oaktsam våldtäkt” och som Domstolarna inte alls kan hantera, redan därför att brottsbeskrivningen i sig är en logiskt självmotsägelse, och något om inte fungerar i praktiken. Man kan inte begå ”våld” emot någon utan att ha ett uppsåt, enligt svensk rätt. Ofredande kan möjligen tänkas ske av oaktsamhet eller rent slarv, men det går knappast att våldta en person, och inte vara medveten om det – om inte förövaren ifråga är gravt berusad eller narkotikapåverkad, men sådant har i svensk rätt alltid räknats som en avsikt – för berusning är ingen friande omständighet…

Vidare har det nu också gått så långt i svenska domstolars helt urartade praxis, att ”sexköp” plötsligt ska räknas som ”oaktsam våldtäkt” och alltså medföra mångåriga fängelsestraff – allt enligt den (S)-märkta (S)harian. Flera självmord har redan uppgetts ske, inte minst i teaterkretsar till följd av dylika – som det visat sig – helt uppdiktade anklagelser. Uppenbarligen har det inte föresvävat våra politiker, att det faktiskt k-a-n finnas prostituerade som åtminstone ibland njuter av samlag med sina kunder (en intresseorganisation lär redan vara bildad) som de helt frivilligt ger sig in på – för att tjäna pengar – även om detta kanske är mycket sällsynt.

Från Centerpartiet – Eskil Erlandssons gamla parti – det gamla ”Bondeförbundet” ni vet rapporterades för några dagar sedan, att CUF – Centerns Ungdomsförbund – ville avskaffa åldersgränsen för pedofili.

Jo – ni läste rätt. Centerpartiets representanter har krävt, att 15-års gränsen för sex med minderåriga ska avskaffas. Vuxna ska nu helt fritt kunna ha sex med 14-åringar, 12-åringar, ja 8-åringar och ännu yngre enligt Centerpartiets vilja, för ”många av dem kan vara mycket mogna, och kloka nog att begripa Samtyckeslagen” som ”Akbar Annie Lööf” har varit med och infört.. Och barn ska också få ha sex med varandra, allt enligt detta utmärkta CUF-recept..

En annan CUF-topp och trofast anhängare av Akbar Annie – som dock Erlandsson vågat vara kritisk mot – det är ju också välkänt har påstått, att Enda räddningen för Malmö, är att släppa Haschet fritt i den staden…

Känns den här personen igen – påminner inte hon om någon ?? Flum är ok, massor av Braja är tydligen också ok… Barnsex och incest med minderåriga är också ok… men

Tafsar Erlandsson – ja DÅ DJÄVLAR SKA HAN DÖMAS !! (Men allt annat är OK och Helschyssta våfflor !! )

Ärligt talat, godvänner. Hör inte denna politiker – som nu skall vara vice statsminister i vårt land – hur löjliga hennes egna partikamrater och deras ”argument” faktiskt låter. Och vart leder allt detta maktmissbruk, dessa förvridna lagar, denna underliga parodi på rättvisa och dessa häxprocesser till, oaktat herr Ex-Minister Erlandssons högst eventuella skuld – som nu basuneras ut tre år i efterhand… ? Kan något gott alls komma ur detta, eller är det dags för en sundare, mera hednisk moral ?

Annonser

”Skånehammaren” åter i Sverige – och om RÄTT sätt att bära en Torshammare

Nättidningen ”Svensk Historia” rapporterade igår om den sk ”Skånehammaren” från historiska muséet i Stockholm. Originalet i silver kommer från den såkallade Friherre Claes Kurcks fornssaksamling, och är sedan den kom till historiska muséet år 1895 en av de mest kända och avbildade fynden från 800-talets Skåne och Vikingatiden överhuvudtaget. Den har blivit stilbildande för tusentals, ja hundratusentals olika slags kopior världen över, och de har tillverkats inte bara i rent silver utan också i i allehanda metallegeringar, ben, horn, plast och allehanda andra material. Den har återtryckts i mer eller oftast mindre exakt utförande på T-shirts, banderoller, vykort och bilder – naturligtvis också på Internet…

ORIGINALET är ALLTID bäst – ACCEPT NO CHEAP SUBSTITUTES !!

Jag själv har också använt just denna Torshammare som vinjettbild, då jag velat slå fast något med eftertryck i den här bloggen, eftersom jag är Skåning både på mödernet och fädernet sedan minst tre generationer tillbaka, och jag älskar min hemprovins. Men få – om ens någon – har insett Skånehammarens hemlighet – och vad den verkligen symboliserar. Svensk Historia är inne på rätt spår, när de intervjuar Gunnar Andersson, 1:e antikvarie och arkeolog på Statens historiska museer. Han får redogöra för hur Torshammaren och 450 andra unika föremål från Svensk Vikingatid har varit ute på en världsomfattande turné till olika muséer i samarbete med organisationen MuseumsPartner från Österrike, men berättar också för oss att alla föremålen inklusive den för hela Asatron så centrala hammaren nu är hemma i vårt land igen.

På hammaren syns en korpnäbb och ett rovfågelseansikte, som står för Odens kraft kommbinerad med Tors, men det är inte den enda hemlighet som döljs här. Högst upp på hammarens skaft finns två galthuvuden, och alla vet vi att Galten Gullinborsti är Frejs följeslagare och symbol – och Oden, Tor och Frej är Asatrons största gudatriad – men bara en av flera liknande tretal eller triader. Också Nornorna vid Urdarbrunnen kan vara med om man så vill, i den cirkelformiga fördjupning omgiven av en lös spiralslinga, som man ser vid hammarens mitt. Nederst syns fler spiralslingor, liknande de som man hittat redan på bronsåldern – den rakkniv man hittat i Hågahögen utanför Uppsala hos en av de allra första Sveakungarna är bara ett exempel, och kanhända står spiralornamenten antingen för Bronsålderns gamle solgud Ull eller också Vanernas och Alfernas gudakollektiv – Tor är ju regnets och Åskans gud, och därmed åkrarnas och äringens beskyddare, även om vi inte skall dra ut denna tanketråd för långt. Att Skånehammaren ensam rymmer Asarnas heliga tretal Tor-Oden-Frej till skillnad från alla andra Torshammare i original, har många påpekat före mig.

 

KORREKT sätt att bära en Torshammare, här illustrerat av Peter Stormare i en aktuell DN-artikel. (Se sån stil han har !)

Gunnar Andersson vid Historiska Muséet i Stockholm redogör också för hur detta museum nu helt skall göra om sin basutställning om vikingatiden. Borta är de tomma, post-moderna salarna, från den tid hela museéet skulle göras om till någotslags halvtaffligt non-informativt konstgalleri med intetsägande installationer i papier-maché och plast. Borta är också de sedvanliga PK-flosklerna, förvrängningarna och vanställandet av den svenska historien med inslag om ”Queer-Samer” och Adhd-Hbtqb på medeltiden som bärande delar. Ledande skribenter i Svenska Dagbladet har som ni kanske minns sagt sitt om de här mindre lyckade satsningarna, så sent som förra året.

Nej – Gunnar Andersson lovar som förste antikvarie bot och bättring från muséets sida. Man verkar ha tagit åt sig av den mycket omfattande kritiken, och den nya utställningen kommer ha flera tusentals föremål, lovar han, bli faktaspäckad, informativ och även interaktiv samt en av de största Vikingautställningarna i hela Världen.

Så långt är ju allt gott och väl, och jag själv kan bara önska Historiska Muséet lycka till inför nästa år, och bara hoppas att några hastiga, ogenomtänkta och föga underbyggda beslut från någon okunnig amatör till kulturpolitiker inte kullkastar det vetenskapliga innehållet, precis som vanligt. Ett litet varningens pekfinger får nog höjas vad beträffar ”levandegörandet via fiktiva människor och interaktiva stationer” som Historiska Nyheter också berättat om. Det här luktar ”Estrid” eller ”Astrid” lång väg, och de fiktiva, publikfriande jippon som finns på ”fria” turistattraktioner typ ”Vikingaliv” på Djurgården – som kanske är roliga för barn i 10-12 års åldern, men som har mycket lite med seriös vetenskap eller Asatro att göra…

Och därmed är vi – tyvärr ! – inne på mindre positiva ting….

FELAKTIGT och Förargelseväckande MISSBRUK av Torshammaren, Runorna och våra religiösa symboler. Sådana här sjuka personer MÅSTE man ta skarpt AVSTÅND ifrån !!

 

För en tid sedan redovisade sakkunniga jurister och domare från Göta Hovrätt i en statlig utredning, som Sveriges Justitieminister, Morgan Johansson tillsatt. Utredningen kom fram till, att missbruket av fornnordiska symboler som Torshammaren och Runorna måste stoppas – men för det behövs inga lagändringar, och inga förbud emot Torshammaren som symbol. Tvärtom gäller det, att sätta stopp för alla de krafter inom den yttersta högern eller vänstern, som försöker missbruka den, och våldföra sig på en religion och en kultur som aldrig någonsin varit deras.

Redan 12 april förra året skrev Stenar Sonnevang, officiell Talesperson för Nordiska Asa Samfundet ett brev angående det missbruk och skändande av Torshammaren som religiös symbol som ett visst ”Samfund för Forn Sed” inlett, och påpekade det definitivt olämpliga i dessa personers beteende och agerande, likaväl som vissa högerextremisters.  Brott som Förargelseväckande Beteende eller Störande av Förrättning (som sker när man hindrar seriösa troende från att utöva sin religion – man får inte gå omkring med brinnande kors eller skända muslimska symboler heller) hör faktiskt hemma under brottsbalken, och sådant kan man alltså bli dömd för.   Ni får förlåta mig, kära läsare, för nu citerar jag rakt av och utan omsvep ur Stenars uttalande:

Efter diverse minst sagt märkliga uttalanden så beslöt vi Nordiska Asa-samfundet att skicka ett brev till fornsed. Då inget svar har kommit på över en vecka så lägger vi nu det här som
ett öppet brev och hoppas att någon annan än dom tre (  sk ”Gydja”, Ordförande samt Kontaktperson) vi mailade till är kapabel att svara på våra seriöst menade frågor. — —

Ert samfunds formella talesperson visar en Torshammare i fallos-form och uttrycker som exempel att samfundet Fornsed hoppas kunna göra den till en symbol för Gay pride. Citat från artikeln:

Forn Sed, has encouraged the use of Viking symbols like a wooden Thor’s hammer as an icon for gay pride.

Det vi verkligen vill ha ett tydlig svar på rörande detta är följande:
Är det samfundet forn seds inställning att olika symboler ändrar värde efter vad bäraren för tillfället har valt att ”fylla” dem med?

Hur tänker samfundet Fornsed kring kulturarvets betydelse inom den hedniska sfären när man förklarar dess innehåll ”tomt” och ”ersättningsbart”?

— —

Lerkärl formade som könsorgan, något som påminner om en DDR-fana, linfrön, skäp och ”white trash” – så går det till, när Samfundet ”Forn Sed” håller blot… Inget man vill uppleva…

I anslutning till Stenar Sonnevangs uttalande om smädandet av Asatron från ”Forn Seds” sida får man ändå konstatera, att det inte finns någon grund alls, varesig religiöst, vetenskapligt eller kulturellt att koppla samman Torshammaren med Homosex, på det fullständigt förståndshandikappade sätt som ”forn sed” använder. Torshammarens funktion som Vighammare enligt Eddan var till för att viga samman kvinna och man, inte man med man eller kvinna med kvinna. Det finns skildrat bland annat i Thrymskvidha, och alla tillgängliga experter är fullt eniga om att det inte finns någon saklig grund för de kränkande falsarier, som dessa ”fornsedare” håller på med.

Loke, som ibland kunde byta kön, var knappast dyrkad som ”Gud” under Järnålder och Vikingatid överhuvudtaget, och snarare ett varnande exempel än någon man tillbad. Lika lite finns det några bevis för att man skulle ha tillbett mytologiska varelser som Fenrisulven eller Angerboda, till exempel – och Lokes slutliga öde visar nog vad man ansåg om slika ting.

Visserligen finns det nu åtskilligt förvirrade och skäligen adhd-mässiga sk ”Lokeaner” i USA – liksom utövare av påstådd ”Rökkatru” och annat – men dessa har i alla fall den goda smaken att inte våldföra sig på Tor, Tors hammare eller symboler som inte alls är deras

Med all respekt för sk adhd-hbtqb rörelser och andra ”bokstavsbarn” – deras kamp för frigörelse är kanske lovvärd, javisst – men de har inte rätt att appropriera exempelvis det kristna korset, buddhismens 8-ekradde hjul eller några Islamska halvmånar heller – för sådant väcker som sagt klar förargelse – i Brottsbalkens mening – så länge det görs offentligt, eller i sken av att uttala sig om Asatron som religion. Den enda seriösa intresseorganisation vi Asatroende har i Sverige för närvarande har fördömt allt sådant, och jag ansluter mig som sagt till detta fördömande.

Vad folk sedan har för sig i sina sovrum, utomlands eller enskilt struntar jag totalt iså länge man inte påstår sig stå för ett helt kollektiv, eller den hedniska rörelsen som sådan – och de flesta någotsånär seriösa utövare, eller de som inte lider av svåra förståndshandikapp är nog tillräckligt mogna för att FÖRSTÅ och INSE skillnaden.

Pugh Rogefeldt kunde bära Torshammaren på rätt sätt, på sin tid. Björn Skifs kunde det också, liksom hundratusentals om än inte miljontals svenskar. Peter Stormare kan det med, för det har han redan visat i DN. Och om dessa kändisar – och många till – kan bära sin Torshammare på korrekt sätt, då kan du det också, kära läsare eller läsarinna.

Utövare av sk ”forn sed” och därmed likställda personer däremot, kan det inte – och därför TAR VI AVSTÅND ifrån dem…

Kommer Dagens Nyheter att ÖVERGE Låtsas-Liberalismen ?

Den extremt pro-kristna morgontidningen Dagens Nyheter tog idag in en enda artikel, som inte hyllar kristna ideal. Det är ledarskribenten Lisa Magnusson, som för en gångs skull vågat avvika från den stenhårda linje som DN:s redaktion för, och dissa all den sunkiga ”låtsasliberalism” som sedan länga varit DN:s kännemärke. Kanske är det ett litet tecken på att landets största dagstidning återvänder till sundare ideal nästa år, och verkligen börjar försvara den liberalism, som man länge sagt sig representera. Hoppas kan man ju alltid.

Kristendomen och ”Svenska” Kyrkan är bara ”Islam light”. Monoteism är TYRANNI !

Lisa Magnusson konstaterar, att religiösa samhällen ”alltid blir tyranniska”, vilket innebär att hon inte lyckats frigöra sig från kristendomens förlamande grepp, trots att artikeln helt klart visar, att hon börjat få hedniska tankar. Ännu så länge har hon inte förstått, att Polyteistiska religioner och samhällen är helt annorlunda till sin natur än den kvava, instängda Monoteism, som kristendom och islam – de två huvudfienderna emot alla fria samhällen, representerar. För henne är begreppet ”religion” fortfarande helt synonymt med kristendom, och hon kan inte tänka sig att det finns andra alternativ – bland annat då vårt eget, Nordiska – för den som vill uttrycka sin andlighet. Hon har uppenbarligen helt glömt bort, att det var Hedniska, Polyteistiska samhällen som Grekland och Rom, som skapade början till vår tids humanism och demokrati, samt ett sunt människoideal. För henne finns ingen Hypatia, inget bibliotek i Alexandria, ingen Isländsk Fristat och Inga Eddor. Man märker hur begränsad hon är i sitt tänkande, nästan fjättrad vid den kristna läran, men på väg bort från den – och man önskar att frigörelseprocessen fortsätter. Ifall DN kunde tillsätta lite bildade människor bland sina ledarskribenter, skulle nog mycket vara vunnet inför nästa år.

Lisa Magnusson opponerar emot den kristne fanatikern Joel Halldoff, som hela tiden i namn av ”liberalism” vill ge allt högre och högre penningbidrag till Islamister och kristna kyrkor, trots att dessa grovt odemokratiska samfund inte borde ha ett enda öre i bidrag från den svenska staten. Att tvinga människor till tron på en enda gud, samtidigt som man ogiltigförklarar och olagligförklarar alla andra religioner, inklusive andra Monoteistiska läror, vilket både de kristna och islamisterna gör; låter sig aldrig någonsin förenas med ett demokratiskt samhälle. Samtidigt missförstår hon helt och hållet begreppet liberalism, och förstår inte, att friheten måste försvaras, och att totalitära läror och system inte kan tillåtas bygga upp ett ”parallell-samhälle” mitt inne i vårt sekulära Sverige. Hon skriver:

Frågan om vad liberalerna tror på utgår från att liberalismen ska ha något alls att säga om människors privata tro. Detta faller sig naturligt för den kristna eftersom religionen själv inte kan låta bli att göra den sortens totalitära anspråk på tanken, på själen. I svensk debatt brukar folk vanligen vara rörande överens om att det är ett problem. Åtminstone vad gäller islam. Men nu finns en liten klick intellektuella – jag har tvingats emotta spirituella rimmade verser (!) av dem på Twitter – som tycker att det är roligt att försvara just kristendomen. Och det kanske det är: något ska man ju tro på, och förfäkta. Postmodernismen är trots allt inget mer än en återvändsgränd intill nihilismens stinkande container.

Nihilism är inte ett alternativ, för alternativet till Monoteismen stavas Polyteism. Det är detta Lisa Magnusson inte lyckats lära sig. Hon förstår inte, att när mer än 43 % av svenska folket redan gått ur den ”Svenska” kyrkan, så är det Polyteism, och andra andliga alternativ de söker. Och inom Polyteismen finns ingen ”allsmäktig Herre” att hela tiden krypa och kräla i stoftet för, ingen slavmoral.

Bara fria människor, som står upp för verklig liberalism, och sig själva. Det är på tiden, att både Lisa Magnusson och DN:s övriga ledarskribenter lär sig förstå detta, och slutar att hela tiden böja sig inför korset..

Redan Hypatia av Alexandria, en av forntidens största matematiker, insåg att Monoteismen är en andlig återvändsgränd. Utan polyteism, ingen tolerans…