Svenska akademins ordbok borde inte saknas i något hem. Här på Hedniska Tankars redaktion – som för närvarande turnerar i landsorten, skrattar vi gott åt de kristna i sommarvärmen.
De slåss inbördes och är något av det mest inkonsekventa man sett – de följer ju inte ens sin egen bibel längre, utan vänder kappan efter vinden och predikar kladdigast möjliga analsex och fjolleri, eftersom det som vanligt skall “prajdas” friskt i år.
Bög-skvalet sköljer över oss alla. Förståndshandikappade, feta kärringar och gamla gubbar i 60-70 års åldern skall stå i minimala tanga-trosor på Stockholms gator och “twerka” inför treåringar och småbarnsföräldrar – och inte bara där – det skall förstås ske i alla andra städer också, även minsta landsortshåla – med “Svenska” Kyrkans, Såsialdemokrutternas och Centerpaskits bistånd – bland alla andra organisationer som tycker att det är helt okej att sexualisera hela det offentliga rummet – så länge det inte handlar om Heterosexualitet och framförallt manlig sådan – nej usch usch och fy – då blir det ju pornografiskt, ja “brott emot Väädegjunden” och “Könsmaktsordningen” som vanligt..
Ja, Tjänis Könis ! utropar vi därför frejdigt, så det hörs över halva stan… “Prajd” på er – era Thisbor, Tvestjärtar och Korvryttare !
Risk för skurar… Kanske bäst skydda minderåriga från Bög-skvalet i sommar – eller vad tror ni ?
För egen del tycker vi faktiskt att herr Gustavsson faktiskt har en smula rätt, men ber honom avstå från att missionera – särskilt emot oss etniska svenskar.
Han följer sin egen inre övertygelse, och det hedrar honom faktiskt. Han VÄGRAR viga sk “samkönade” par eftersom det går emot hans samvete, och som sanna Humanister och Hedningar måste vi faktiskt ge honom rätt. På Asatrons tid var detta inget problem. Om en Gydja eller Gode – som var folkvalda i de flesta fall – hade något EMOT ett äktenskap, eller fann skäl till att det INTE borde ingås, ja – då skedde ingen vigsel inför Gudarna heller. Möjligen kunde de som ville gå Loke tillhanda, så att säga – söka sig till något annat Gudahov, och försöka ingå giftemål där – men i huvudsak var Asatron – liksom tron på VANERNA en FRUKTBARHETSRELIGION – och eftersom män, parade med män inte kunde få barn, ej heller kvinna med kvinna (insemination fanns inte förrän efter 1500-talet, i alla fall inte i någon större utsträckning) – och däför är det ett historiskt faktum, att man i allt väsentligt avstod från pedofilin, och det myckna stjärt-sexandet.
Med klostrens och kristendomens ankomst ändrades allt detta, och det var nog inte ett steg framåt. Vill vi att vår egen kultur och etnicitet skall överleva – också i en överbefolkad Värld – ja – då kan vi inte gå omkring och hela tiden göra reklam för homosex, som man nu vill att alla organisationer i samhället ska göra, ja till och med Försvarsmakten. Människan är ett anspassningsbart och komplicerat väsen, javisst – men rent statistiskt och populationsgenetiskt sett är det inte sunt för någon nation eller etnisk grupp att “välja bort” naturligt föräldraskap eller ha alltför många homosexuella par i fertil ålder – och frågan är om inte gränsen redan är nådd för Sveriges del. Vi har redan sett att vårt samhälle är i uppenbar obalans, och att vår befolkningsutveckling inte är hållbar.
Kyrkoherde Wallerstein har aldrig “kränkt” någon – ens här i de lättkränkta hipster-vrakens land – utan helt enkelt sagt sig vilja rekommendera ANDRA präster, IFALL nu någon Hemvärnspersonal eller Försvarmaktsanställd skulle tillfråga just honom om att gifta sig homosexuellt i kyrkans hägn. Han följer nämligen sin Bibel, och det gör han alldeles rätt i, om ni frågar oss.
Vi har tidigare i år rapporterat om hurusom Nordiska Asa Samfundet noterat splittring, groll och bråk, trots ett medlemsantal på över 6000 medlemmar, enbart i Sverige – och ännu fler utomlands. Orsaken uppgavs vara just “samköneriet” – men som sagt – detta BEHÖVER inte vara något problem.
Man kan ju gifta sig borgerligt, till exempel – eller enligt snart sagt vilken religion som helst – Godord (så heter det faktiskt – “Gydjeord” har aldrig funnits som språkligt begrepp) som accepterar homovigslar råder det ingen brist på, och man kan INTE påstå att Homosexuella i Sverige är en särskilt politiskt förföljd grupp, inte skulle vara accepterad i samhället osv osv. Snarast är den väl ÖVERREPRESENTERAD om något.
Polen var allierat med Storbritannien under två världskrig, och därför är det inte så konstigt, att vi finner massor av personer med polskt ursprung i London, UK, Leeds eller lite varstans. I år – 2026 – kan vi också – i September – fira 44 års minnet av de kristna Falangisternas Massakrer på Civila i Beirut, 1992. Ni undrar kanske vad detta har med Cypern att göra – men jodå – sist “Hedniska Tankars” chefredaktör alls besökte Cypern, denna Cytheres och Aphrodites ö enligt Mytologin – och därmed också Frejas – eftersom hon är Venus närmaste motsvarighet enligt Asatro och Nordisk Hedendom, som han praktiserat, utövat och levt enligt i ett helt liv – så var det faktiskt i September, 1982 – det år han var 17 år gammal.
Enligt vanligtvis trovärdiga källor dog cirka 3500 män, kvinnor och barn i de två lägren – medan högst 2000 beväpnade “terrorister” enligt Israels språkbruk lyckades fly undan de 10 000 civila de fegt nog gömt sig ibland, i strid med Folkrätten och krigets Internationella lagar. Senare i livet skulle jag möta svenska sjukvårdsinstruktörer i FN-tjänst (UNFIL-styrkan), som själva varit på plats i Libanon och Beirut just det året, och som sett och fotograferat några av liken, och vad som annars fanns att se på ort och ställe, men det var först i Oktober 1982. Sverige deltog i UNFIL under hela perioden 1980-1994, och som bekant är det FORTFARANDE krig i Libanon och Beirut, över 32 år senare.
Naturligtvis antog vi – 17 September 1982 – då massakrerna i Beirut började – att vad vi hörde var Brittiskt artilleri, som med grk eller kanske 3-inch eldrörsartilleri sköt ut över Medelhavet i någotslags övning – men Hej vad vi bedrog oss ! Redan samma kväll kunde vi höra BBC:s utsändningar, och vi förstod att det var Israeliskt flyg, artilleri och allehanda krigshändelser från just Beirut vi hört, mindre än 20 mil bort över öppet hav – och JA – sådana ljud KAN faktiskt höras på det avståndet, om nu ingen visste – om de atmosfäriska förhållandena är de rätta. Ljudet av Sovjetunionens slutanfall på Karelska Näset 1944 kunde höras också in till centrala Helsingfors, och min egen far kunde höra Peenemündes V-2 testanläggning sprängas i luften 1943 (“Operation Hydra”, Brittiska Royal Air Force) , liksom “operation Carthage” över Köpenhamn, 1945 – så detta var inget nytt för oss alls.
Vad som däremot var nytt – huvudsakligen för mitt 17-åriga jag – var att ingen, absolut ingen av de brittiska, tyska och övriga turister som befann sig vid Aya Napa alls brydde sig, eller påverkades det minsta av vad som skedde, bokstavligt talat inom hörhåll, om än inte inför deras ögon. Jag slogs av det uppenbara hyckleriet i den situationen, så att säga – för så tänkte jag faktiskt i unga år, Hedning som jag var. Hela situationen föreföll extremt absurd, ja skrattretande – också för min far, eftersom vi delade samma sinne för svart humor.
Emellertid, 17 September 1982 var en minnesfylld dag – en dag jag aldrig skulle glömma – för den dagen lärde jag något om mänskligheten, eller om hur människor av vår djurart, Homo Sapiens Sapiens vanligen fungerar, och även om jag såklart inte kunde göra något åt saken för stunden – Idiotisk Greta Thunberg-mentalitet eller “Global Sumud” har aldrig legat för mig – så gjorde jag ett avgörande beslut i mitt liv, just den där dagen för nära 44 år sedan. Vi hade många vänner, som deltagit i UNFICYP (1964 – 1987) för till Cypern skickade Sverige över 27 500 man, fördelat på 38 bataljoner.
Istället beslöt min far och jag att göra en snabb dagsutflykt till Paphos, på andra sidan ön – 18 September 1982 – med vanlig buss, utan luftkonditionering eller så – samma buss som vanliga Grekcyprioter åkte, ingenting annat – vilket tog oss tio timmar, inte mer. Under hemvägen fick jag visserligen solsting, men vad tusan gjorde väl det ? Min far disponerade över en billig, halvlitersflaska “flygsprit” eller Ballantine’s blended whiskey – ett inte särskilt fint märke – så jag söp mig grundligt full, vilket jag inte alls gillade – min far drack inte en droppe av det där – för vi Hedningar är ytterst måttfulla vad spriten angår, vilket är en sund vana. Hans egen tvillingbror, däremot – skulle sluta som “konstnär” och nära nog fullblodsalkoholist innan han också dog 1997, bara någon månad efter min farsa, men det är en annan historia..
Det var ganska grov sjö, 18 September 1982 – på ort och ställe – men min far och jag var ganska goda simmare – på den tiden – och Medelhavets vatten framstod som varmt för oss Nordbor. Längst ut i havet på den plats ni ser, står eller stod en liten, liten “svampformad” halvt borteroderad klippa – eller den yttersta punkt av vad som under antiken var en större halvö, men som nu är borteroderad. Några lokala turistbroschyrer innehöll den “halvautentiska” informationen om att den som – enligt lokal folktro – simmade hela sju varv runt denna sten kanske kunde förlänga sitt eget liv med sju år, eller lika många decennier.
Sagt och gjort. Vi hoppade i, och började simma av alla krafter – för att hålla oss i form, för att hålla oss redo, för att fortsätta leva – och för att hylla den gudinna, vars “Fulltrui” vi ändå är, och alltid varit. Det enda som INTE framgick, var om man borde simma medsols eller motsols. Det kunde inga broschyrer upplysa oss om, men jag antog för egen del att motsols vore det rätta, eftersom detta handlade om föryngring och därmed att hejda något av tidens gång, medan min stackars far – dessvärre – antog att medsols vore den rätta riktningen. Mycket riktigt skulle han dö i förtid, och om han bara simmat åt rätt håll, hade han kanske kunnat förlänga sitt liv med några år – vem vet ?
Stenen vi simmade runt under storm och höga vågor syns i mitten av denna bild, mellan de två större klipporna
Skönhetens proportioner är för alltid fastlagda, också i en tid när krig rasar; Monoteismen hotar att förstöra hela mänskligheten, och allt som är vackert eller värt att leva för överhuvudtaget.
Något sådant skydd fanns aldrig – för just honom – men han valde rätt sida här i livet – och kampen för alla folks frihet och fred – kampen EMOT all Monoteism – blev hans öde.
Vi ska minnas honom, så länge vi någonsin lever. Vi ska inte hämnas, utom genom att leva – och överrösta våra motståndare, utplåna all Monoteism – tills den inte längre existerar, tills bara Hedendom och Humanism finns kvar.
29 Januari, 2025 i Hovsjö, Södertälje må ha varit en svart dag – men var vi än är, någonstans i Världen – på Cypern, i Beirut, i Mälardalen – så finns hoppet – och Freja – alltid kvar.
Detta är en dag i Maj, då Cytheres sol ändå lyser över oss alla – som det är och som det ska vara.
Olika är mäns och kvinnors öden i Midgård, olik är den lott, som beskärs oss alla – men vi ska ändå leva.
Nu lite musik – av den tyske sångaren Hannes Wader, från ett fjärran 1980-tal – eller närmare bestämt 1984. Ett årtal, som en gång användes som en romantitel, men sången handlar om ett Världskrig, det första i ordningen, efter hur konventionell historieskrivning uppfattar saken – i vårt århundrade. Kanhända inleds snart Världskrig nummer tre – som vi redan konstaterade i detta inläggs inledning…
Denna sång är lika aktuell nu som för 42 år sedan. Monoteisterna lär sig aldrig…
Inför Nästa Riksdagsval – som kommer om ungefär ett år – kan det “Såsialdemokraturiska” partiet komma till makten, återigen. Det vore en katastrof för hela Sverige, för vi vet vad som då kommer att hända med vår Försvars- och utrikespolitik i en orolig tid, liksom befolkningspolitiken. Ett radikalt minskat stöd till Ukraina, på bekostnad av mer stöd till extrem islam, inom som utom landet, ett fortsatt befolkningsbyte och en nedvärdering av svensk och nordisk kultur kommer att bli den enda följden, och andra rejäla bakslag kommer också att drabba oss alla i snabb takt.
Vi rekommenderar er alla att läsa vad han skriver i sin synnerligen välskrivna och väl formulerade artikel – som ni kan nå om ni trycker på den rödmarkerade länken ovan.
Runorna är offentliga symboler, och de kommer aldrig, aldrig aldrig någgonsin att kunna förbjudas. De står ristade i sten, ben, trä och metall – och en del medborgare i detta land bär dem till och med intatuerade på sina kroppar. Människor har svurit vid sina gudar att de hellre skall gå i fängelse som martyrer för sin tro, hellre att än att gå med på Socialdemokraternas idiotiska förbud…
“Vår dag skall komma – Vårt folk skall vakna !” Asatrufelagid håller utomhusblot i vad som kommer att bli den nya samlingssalen, ännu utan tak, Oktober 2023
Övergår vi till situationen för Asatron i Sverige, så är det nämligen illa ställt, särskilt vad gäller Gudahoven. Redan på 1990-talet påstod de alltmer fåtaliga “fornsedarna” – som förstört oerhört mycket för alla oss verkliga Asatroende, som varken knarkar eller “lajvar” genom att sprida dålig new age och andra missuppfattningar i stil med Marvels “Thor” och dåliga tv-serier typ “HBO Vikings” – att de skulle samla in pengar till vad de kallade en “tempelkassa” trots att “tempel” som begrepp aldrig någonsin förekommit inom den nordiska tron – som just är en tro, en organiserad religion som alla andra, och visst inte någon “sed”.
Redan då slutade det med total katastrof. Det befanns ganska snart, att en narkoman och bedragare vid namn “Finn” (som i “finn fem fel”) fått ansvaret för hela kassan, och stulit den – beloppet uppgick till något mer än 17 000 kr, och sedan dess har “fornsedarna” bara åstadkommit tragikomiska misslyckanden, trots att de uppgett sig starta en ny insamling, som på mer än 24 år inte åstadkommit någonting alls, förutom att berika ett antal personer i sagda falska och lögnaktiga samfunds styrelse. Dess medlemmar säljer just nu vad de kallar för “äkta konnsthantverk” för att berika sig, men vi tänker inte länka till sådana smutsiga sidor på nätet, och vi rekommenderar heller inte att ni stöder dem, eller hela den stinkande “fornseds” bluffen, som visat sig vara en minst sagt smutsig byk.
De kristnes och Muslimernas gud måste helt klart vara extremt svag och kraftlös, när han tvingas förlita sig på sådana proselyter. Med våra Gudamakter inom Asatron, däremot – förhåller det sig helt annorlunda..
Säga vad ni säga vill, Oden har aldrig sagt sig vara allgod eller allvetande. Hans företrädare har aldrig, säger aldrig som i aldrig någonsin eller inte på tusen år gjort något sådant som de kristna eller muslimerna vanligen gör – så VILKEN gud är då sann ?
Allt detta har vi gjort, och åstadkommit, på egen hand – utan samfund, klubbar, föreningar – men enbart med SÄRIMNERS kraft och ingivelse.
Vi ångrar ingenting. Rien du Rien, för att säga det på franska. “Wir bauen auf” – för att säga det på tyska. Vem som till slut vinner, kommer framtiden och vår historia att utvisa – och vi tror på de goda makternas bistånd, samt att förnuftet och kunskapen en gång skall visa sig starkast – i Odens tecken.
ORIGINALET är ALLTID bäst – ACCEPT NO CHEAP SUBSTITUTES !!
Jag själv har också använt just denna Torshammare som vinjettbild, då jag velat slå fast något med eftertryck i den här bloggen, eftersom jag är Skåning både på mödernet och fädernet sedan minst tre generationer tillbaka, och jag älskar min hemprovins. Men få – om ens någon – har insett Skånehammarens hemlighet – och vad den verkligen symboliserar. Svensk Historia är inne på rätt spår, när de intervjuar Gunnar Andersson, 1:e antikvarie och arkeolog på Statens historiska museer. Han får redogöra för hur Torshammaren och 450 andra unika föremål från Svensk Vikingatid har varit ute på en världsomfattande turné till olika muséer i samarbete med organisationen MuseumsPartner från Österrike, men berättar också för oss att alla föremålen inklusive den för hela Asatron så centrala hammaren nu är hemma i vårt land igen.
På hammaren syns en korpnäbb och ett rovfågelseansikte, som står för Odens kraft kommbinerad med Tors, men det är inte den enda hemlighet som döljs här. Högst upp på hammarens skaft finns två galthuvuden, och alla vet vi att Galten Gullinborsti är Frejs följeslagare och symbol – och Oden, Tor och Frej är Asatrons största gudatriad – men bara en av flera liknande tretal eller triader. Också Nornorna vid Urdarbrunnen kan vara med om man så vill, i den cirkelformiga fördjupning omgiven av en lös spiralslinga, som man ser vid hammarens mitt. Nederst syns fler spiralslingor, liknande de som man hittat redan på bronsåldern – den rakkniv man hittat i Hågahögen utanför Uppsala hos en av de allra första Sveakungarna är bara ett exempel, och kanhända står spiralornamenten antingen för Bronsålderns gamle solgud Ull eller också Vanernas och Alfernas gudakollektiv – Tor är ju regnets och Åskans gud, och därmed åkrarnas och äringens beskyddare, även om vi inte skall dra ut denna tanketråd för långt. Att Skånehammaren ensam rymmer Asarnas heliga tretal Tor-Oden-Frej till skillnad från alla andra Torshammare i original, har många påpekat före mig.
Gunnar Andersson vid Historiska Muséet i Stockholm redogör också för hur detta museum nu helt skall göra om sin basutställning om vikingatiden. Borta är de tomma, post-moderna salarna, från den tid hela museéet skulle göras om till någotslags halvtaffligt non-informativt konstgalleri med intetsägande installationer i papier-maché och plast. Borta är också de sedvanliga PK-flosklerna, förvrängningarna och vanställandet av den svenska historien med inslag om “Queer-Samer” och Adhd-Hbtqb på medeltiden som bärande delar.Ledande skribenter i Svenska Dagbladet har som ni kanske minns sagt sitt om de här mindre lyckade satsningarna, så sent som förra året.
Nej – Gunnar Andersson lovar som förste antikvarie bot och bättring från muséets sida. Man verkar ha tagit åt sig av den mycket omfattande kritiken, och den nya utställningen kommer ha flera tusentals föremål, lovar han, bli faktaspäckad, informativ och även interaktiv samt en av de största Vikingautställningarna i hela Världen.
Och därmed är vi – tyvärr ! – inne på mindre positiva ting….
FELAKTIGT och Förargelseväckande MISSBRUK av Torshammaren, Runorna och våra religiösa symboler. Sådana här sjuka personer MÅSTE man ta skarpt AVSTÅND ifrån !!
Efter diverse minst sagt märkliga uttalanden så beslöt vi Nordiska Asa-samfundet att skicka ett brev till fornsed. Då inget svar har kommit på över en vecka så lägger vi nu det här som
ett öppet brev och hoppas att någon annan än dom tre ( sk ”Gydja”, Ordförande samt Kontaktperson) vi mailade till är kapabel att svara på våra seriöst menade frågor. — —
Ert samfunds formella talesperson visar en Torshammare i fallos-form och uttrycker som exempel att samfundet Fornsed hoppas kunna göra den till en symbol för Gay pride. Citat från artikeln:
” Forn Sed, has encouraged the use of Viking symbols like a wooden Thor’s hammer as an icon for gay pride.”
Det vi verkligen vill ha ett tydlig svar på rörande detta är följande:
Är det samfundet forn seds inställning att olika symboler ändrar värde efter vad bäraren för tillfället har valt att ”fylla” dem med?
Hur tänker samfundet Fornsed kring kulturarvets betydelse inom den hedniska sfären när man förklarar dess innehåll ”tomt” och ”ersättningsbart”?
— —
Lerkärl formade som könsorgan, något som påminner om en DDR-fana, linfrön, skäp och ”white trash” – så går det till, när Samfundet ”Forn Sed” håller blot… Inget man vill uppleva…
I anslutning till Stenar Sonnevangs uttalande om smädandet av Asatron från “Forn Seds” sida får man ändå konstatera, att det inte finns någon grund alls, varesig religiöst, vetenskapligt eller kulturellt att koppla samman Torshammaren med Homosex, på det fullständigt förståndshandikappade sätt som “forn sed” använder. Torshammarens funktion som Vighammare enligt Eddan var till för att viga samman kvinna och man, inte man med man eller kvinna med kvinna. Det finns skildrat bland annat i Thrymskvidha, och alla tillgängliga experter är fullt eniga om att det inte finns någon saklig grund för de kränkande falsarier, som dessa “fornsedare” håller på med.
Visserligen finns det nu åtskilligt förvirrade och skäligen adhd-mässiga sk “Lokeaner” i USA – liksom utövare av påstådd “Rökkatru” och annat – men dessa har i alla fall den goda smaken att inte våldföra sig på Tor, Tors hammare eller symboler som inte alls är deras
Med all respekt för sk adhd-hbtqb rörelser och andra “bokstavsbarn” – deras kamp för frigörelse är kanske lovvärd, javisst – men de har inte rätt att appropriera exempelvis det kristna korset, buddhismens 8-ekradde hjul eller några Islamska halvmånar heller – för sådant väcker som sagt klar förargelse – i Brottsbalkens mening – så länge det görs offentligt, eller i sken av att uttala sig om Asatron som religion. Den enda seriösa intresseorganisation vi Asatroende har i Sverige för närvarande har fördömt allt sådant, och jag ansluter mig som sagt till detta fördömande.
Vad folk sedan har för sig i sina sovrum, utomlands eller enskilt struntar jag totalt i – så länge man inte påstår sig stå för ett helt kollektiv, eller den hedniska rörelsen som sådan – och de flesta någotsånär seriösa utövare, eller de som inte lider av svåra förståndshandikapp är nog tillräckligt mogna för att FÖRSTÅ och INSE skillnaden.
Pugh Rogefeldt kunde bära Torshammaren på rätt sätt, på sin tid. Björn Skifs kunde det också, liksom hundratusentals om än inte miljontals svenskar. Peter Stormare kan det med, för det har han redan visat i DN. Och om dessa kändisar – och många till – kan bära sin Torshammare på korrekt sätt, då kan du det också, kära läsare eller läsarinna.
Utövare av sk “forn sed” och därmed likställda personer däremot, kan det inte – och därför TAR VI AVSTÅND ifrån dem…
