Dagen Erik

Idag är det åter Dagen Erik i den svenska kalendern. Att fira namnsdagar är en hednisk vana, och även om denna dag inte sammanfaller med fullmånen i Blomstermånad, eller månaden Maj, som för alltid tillhör Freja Freya Freyja så har naturligtvis Samfundet Särimner genomfört ett större blot på ängarna invid Blot-Svens hög, nära Sagaån mellan Uppland och Västmanland som sig bör, och dagen till ära. Fullmånen inträffade annars i måndags, som alla bildade svenskar vet.

Erik var ursprungligen ett binamn på Yngve-Frej, Ynglingaättens upphovsman och anfader, han som är ”Sviagod” eller Svearnas Gud. Erik, den ensamme härskaren på Gullinbursti, gav också upphov till en lång rad hedniska kungar med samma namn. Man påstår att Blot-Sven skulle ha varit den siste hedniske kungen över Svea Rike, men det är inte riktigt sant. Kristna forskare har försökt förneka hans existens, och den åtskilligt förvirrade litteraturhistorikern Henrik Schück försökte på sin tid (början av 1900-talet) försöka få honom att vara identisk med den långt tidigare Håkan Röde, eventuellt omskriven som ”Haqun Rus” i Ibn Fadhlans persiska 800-tals berättelse ”Risala” där även Sveakungarnas hall i Uppsala beskrivs på slutet i den berättelsen.

Runstenen U 861 har av de kristna försetts med ett hastigt ditklottrat kors, som aldrig hörde till den ursprungliga kompositionen. För att smäda Konung Svens minne slog de senare sönder hela stenen – men ”det minnet dör aldrig, efter den man som levat väl” står det i Hávamál

Men Blot-Sven är ordentligt belagd ur minst tre oberoende skriftliga källor, samt dessutom omskriven på runstenar ”från tiden” varför han otvivelaktigt är historisk. Hans hustru, som bara hette ”Mö” eller Mön (enligt vissa tolkningar hette hon rentav ”Maj” vilket kan passa såhär års)  är historiskt belagd och bevisad till sin existens av runstenen från Wik, (U 861) som de kristna slagit sönder, och försökt utplåna. Det var också de kristna som mördade kung Sven och brände honom inne, fastän Upplands allmoge och alla Svear valde honom och inte kung Inge den äldre av Västergötland – en ond kristen ursupator, som stal kronan från dess rättmätige ägare – och även om vi inte kan vara säkra på att han faktiskt begravdes vid det gamla vadet över Sagaån, just där Eriksgatan drar förbi, så har hans gravhög mig veterligt aldrig utgrävts, och möjligheten finns alltså – åtminstone teoretiskt – att han faktiskt lagts till vila just där. De kristna hundrackorna försökte utplåna hans minne ur historien, men de lyckades aldrig – för hans minne lever än !

Kung Sven fick en son, som hette Erik Årsäll – och han blev konung i faderns ställe, efter de kristnas mord och förstörandet av Uppsala ”Tempel” eller Gudahov omkring 1080. Många partiska, kristna forskare har också försökt bortförklara Erik Årsälls existens, och stryka honom ur den svenska Kungalängden, men själv har jag redan skrivit inlägg om alla svenska konungar, som hetat Erik. Erik IX eller den nionde, enligt den av en kristen biskop fortfarande officiella kungalängd som utarbetades på 1500-talet, skulle varit ”helig” enligt de kristna, men blev nesligen och rättvist dräpt på ett såkallat ”korståg” till Finland, då han inte kunde lämna vårt hedniska broderfolk i fred.

För övrigt kan man inskjuta, att det närmast är symboliskt att Ynglingaätten slutade med Erik Årsäll, som bör ha levat och verkat åtminstone till år 1092, då många anser att Uppsala Gudahov brändes och vandaliserades av de kristna, som inte ens i våra dagar lämnar den platsen i ro, fastän den borde vara helig för alla oss hedningar. I Danmark fanns på 1100-talet en konung vid namn Erik Ejegod eller den ”Äringsgode” – alltså han som skulle trygga äringen, och en god årsväxt. Detta är också ett direkt epitet för Herren Frej, som ju även han betecknas som just ”Årsäll”.

Även den senare påstått ”Helige” Sankt Erik är i själva verket en avbild av Frej, och det är inte mer än rätt att en bild av hans fagra anlete pryder Stockholms vapensköld, nu när Stockholm till sist blivit huvudstad i det Svenska riket. Ännu ligger Blotsvens hög orörd där den ligger, och ingen vet om den ”Kung Östen” som sägs vila i en annan gravhög, bara halvannan kilometer nedströms längs Sagaån – i själva verket är just Erik Årsäll – för alla forskare har hittills utdömt denne Östen som skäligen mytisk – också hans gravhög är orörd, än idag. Dock anser man att just den högen skall vara från 500-600 talet, vilket stämmer med Ynglingaättens kronologi.

Såhär står det i Hervarar Saga om kung Sven, och de kristnas skändliga MORD på honom och hans följeslagare, som de in i döden förolämpade med öknamn. Den enda ”verklige” tjuv som finns i den här berättelsen är just Kung Inge den äldre, som STAL kungariket från en folkvald och överallt erkänd Konung !

Sven, kungens svåger, stannade kvar på tinget. Han erbjöd svearna att ställa till blot för deras räkning om de ville ge honom kungadömet. Alla sade ja till Svens erbjudande, och han valdes då till kung över hela Svitjod. En häst leddes fram på tinget, höggs i stycken och delades ut för att ätas, medan offerträdet rödfärgades med blodet. Så övergav alla svearna kristendomen, införde offren på nytt och drev bort kung Inge; han for iväg till Västergötland. Blotsven var nu kung över svearna i tre år.

Kung Inge for med sin hird och några andra män – tillsammans en obetydlig styrka; han red österut över Småland och Östergötland och vidare in i Svitjod. Han red oavbrutet natt och dag och överraskade Sven tidigt om morgonen. De bemäktigade sig husen tände eld på dem och brände till döds allt folk som fanns där inne. Tjuv hette en länderman som där brann inne; han hade varit en av Blotsvens efterföljare. Sven kom själv ut ur husen och blev dräpt. Inge tog sedan på nytt kungamakten över svearna, återupprättade kristendomen och härskade i riket tills han dog i sjuksäng.

 

 

”Östens Hög” som den ser ut idag

Till och med de som betvivlar att Erik Årsäll verkligen fanns, och var den siste Hedniske Konungen av Sverige – medan Blot-Sven alltså ”bara” var näst sist – måste erkänna, att det finns massor av Frejsrelaterad symbolik i dessa sägner. Efter all den irreparabla skada, som de kristna och nu senast islamisterna gjort på vårt kulturarv och hela vårt land, är det inte lätt att få fram sanningen, och bevara vad som är vårt, även om vi försöker. Också de kristna tvingas nuförtiden erkäna, att de senare processionerna med ”Sankt Eriks skrin” över åkrarna vid Gamla Uppsala var direkt inspirerade av den ”Frösgång” som fanns under den hedna tiden – med exakt samma syfte – fred, fröjd och äring- och att man bara nödtorftigt lyckades ”smeta över” kristen kosmetika på rent hedniska sedvanor.

Erik Årsäll skall enligt andra ha härskat ända tills 1130, ungefär, och har blandats samman med den Karl, Kol eller ”Cornube” (en Korngud ?) som nämns i Langfeðgatal, en föga känd – och opålitlig – källa från Island och 1200-talet. Men även Sturlasson själv var helt övertygad om Erik Årsälls faktiska existens, och att han tog makten i ett Hedniskt Sverige efter den onde Inge den äldre, som var en ”dålig årkonung” och som orsakade missväxt i hela sin tid, intill att han dog av sjukdom.

I samband med skildringen av ett krigståg som ägde rum 1123 skrev nämligen Snorre följande text:

Vid den tiden var många människor hedningar i sveaväldet och många var dåligt kristnade, eftersom det då var några kungar som kastade av sig kristendomen och höll fast vid blotet, som Blot-Sven och sedan Erik Årsäll.

Sverige var alltså inte alls så kristet som man påstått, utan en hednisk kungamakt levde vidare åtminstone i Svealand, långt in på vad som räknas som medeltiden – i alla fall om vi ska tro Snorre Sturlasson, och det bör vi nog..

 

Som vi vet, händer det också än idag att främmande inkräktare förgriper sig på våra lagligen valda myndigheter, och försöker bränna ”länderman”eller Länsman till DÖDS – precis som Inge och de kristna hundarna försökte göra- men också namnet ”Inge” eller Ing är – ironiskt nog – ett annat namn på Frej.

När jag själv och Samfundet Särimner – som alltid kommer igen, återföds och aldrig någonsin låter sig nedslås eller slaktas, precis som Asatron – besökte Blot Svens Hög för första gången, skedde det för att där uppresa ett mycket litet, bygglovsfritt gudahov till Asatrons ära. Fördrivna från Gamla Uppsala, ständigt diskriminerade, förtalade (inte minst i media) och förföljda av de kristna, som vi Asatroende alltid varit, trodde vi dumt nog att vi skulle få någon verklig rättvisa.

Det fick vi aldrig. Länsantikvarien i Upplands Län, som vi tillfrågade av ren vänlighet – vi hade redan markägarens tillstånd för vårt gudahovs-projekt, var svårartat kristen dåförtiden, och vägrade ge oss tillstånd för ens det mest minimala gudahov man kunde tänka sig, anno 2013 när detta hände.

Jag och mina två asatrogna vänner samt en kamrat från Västerås som är Hindu, och därmed god Polyteist käftade inte emot den gången, utan godtog den dåvarande länsantikvariens svammel om att ”Blot Sven MC” eller en sk ”outlwaw biker” klubb från Strängnäs – som inte hade ett enda förbannat dugg med oss att göra – möjligen kunde dras till platsen. Kanhända inte utan orsak, eftersom även ”NAS” eller ”Nordiska Asa Samfundet” (grundat 2016) faktiskt har ett antal ex-kriminella sk ”bikers” i sina led, och aldrig rensat ut dessa element ibland sina styrelsemedlemmar.

Men sådant är av mindre betydelse. Den sanna Asatron kommer aldrig någonsin att kunna stoppas – och Särimner – med över 700 medlemmar i ett esoteriskt samfund (dvs det är icke öppet för alla och envar – det ska man inte tro !) lever vidare, och återföds ständigt, likt Frejs stora Galt. Vår ritning till Gudahov har blivit flitigt använd och kopierad ändå – jag vet till och med flera husägare, som uppfört denna konstruktion i sina egna villaträdgårdar.

Vi firar Frösgång. Vi firar Segerblot, och den sommar som ska komma.

Vi kan inte besegras, för även om vi kan förlora ett och annat slag, kommer vi att vinna själva kriget, och med det även freden – här eller i Ukraina.

Nu tillhör dessa planer mänskligheten, och jag säger till er som så, O ni ludna och hedna !

”Build it, and they shall come ! Build it, and they shall come !”

Untitled-1

Eller, för att citera en amerikansk poet, någonstans – medan vi kan förenas i den insikten att även Lord Shiva – med sin Lingam – egentligen ÄR Herren Frej, men under ett annat namn:

When they poured across the border
I was cautioned to surrender

This I could not do;
I took my gun and vanished

I have changed my name so often
I’ve lost both wife and children

But I have many friends
And some of them are with me

— —

Oh, the wind, the wind is blowing
Through the graves the wind is blowing
Freedom soon will come;
Then we’ll come from the shadow…

– Ur sången ”The Partisan”

 

All Monoteism är detsamma som INTOLERANS. Endast POLYTEISM låter sig förenas med ett modernt, sekulärt samhälle – annars finns ingen sk ”Mångfald”

– Jo, HEDNINGARNA…

Köp en kyrka – och HEDNA den !!

Nu har du som är en äkta HEDNING och kanske ASATROENDE som jag chansen att göra ett unikt fastighetsförvärv. På sajten Hemnet kan du förvärva Spillersboda missionskyrka i Norrtälje trakten och HEDNA NER den riktigt riktigt ordentligt. 323 härliga kvadratmeter finns att spela Kristet Utseendes alla singlar på – med högsta tänkbara volym naturligtvis – du kan kasta frisbee i kyrksalen och skita i sakristian – eller ännu hellre – SÅGA NED KORSET och göra om denna vackra lokal till ett Gudahov.

Här ska det HEDNAS !! Hela kåken och 1770 kvm tomt till salu för 3,975 miljoner – kom och köp, kom och köp !

Vi här på Hedniska Tankar vill poängtera att vi inte är släkt med mäklaren, eller har något med denna affär att göra – men tänk bara – om här nu kunde bli ett ASATROGET GUDAHOV hemma i Tors bygder i Roslagen !

Nordiska Asa Samfundet borde göra slag i saken – det är i alla fall vår åsikt för dagen…

Bottenvåningen kan rymma gudahovet, kök och bibliotek...

På övervåningen bostad för gode eller gydja med familj…

Isländska Asatrufélagid fyller 50 år

21 april i år kunde Frettabladid på Island berätta om hur Isländska Asatrufélagid fyller 50 år i år, och samtidigt förklarade dess Allsherjargodi Hilmar Örn Hilmarsson att det länge efterlängtade Gudahovet kommer stå klart nästa år – se tidigare inlägg i ämnet.

Islänningarna firar sitt Segerblot 21 april, eftersom man då av tradition firar inledningen på sommarhalvåret, men egentligen är sanningen om Asatrufelagids tillkomst äldre än 1972.– Det fanns människor runt Sveinbjörn Beinteinsson som hade träffats sedan 1960 i tionde sommarveckan på Þingvellir, säger Hilmar Örn Hilmarsson. ”Detta var en liten grupp människor, mestadels från Borgarfjörður, som ville återuppliva denna gamla tradition.

Håll Island Asatroget !

Redan från början var kristna fundamentalister emot det hela, men de sanna islänningarna under den legendariske Sveinbjörn Benteinsson gav sig inte. Idag finns mer än 6000 organiserade Asatrogna på ön, och kampen går vidare sedan 50 långa år. Undersökningar visar dock, att de flesta Islänningar iakttar Asatrons bruk lite till mans, och folktron är i stora drag oförändrad på ön. Kontoret och delar av det bibliotek som kommer byggas vid det nya gudahovet är redan klart, trots att kristna grupper lyckats få Asatrufelagid avstängt från alla statliga bidrag. Men firats har det, och blotas skall det ännu mer, när allt står klart !

Arkitektritningar av det nya Gudahovet (under byggnad sedan 2015)– som blir det första på Island sedan 1000 år – Hedniska Tankar gratulerar !

Leksands Pastorat ERKÄNNER: HEDNINGARNA var FÖRST – kyrkan vilar på HEDNISK grund…

Alla vet att det bor hederliga och ärliga människor i Dalarna. I trakten av Leksand, till exempel, ja där spelar Dalfolket Hockey, och de säger som det är. Ibland tacklar de till sina motståndare – ordentligt till och med – men se ärliga, ja det är Masarna – det kan man lita på !

I Leksands Pastorat, må ni tro – där har man nu erkänt SANNINGEN  – för man vill inte ljuga mer. Vad som på 1940-talet skulle tolkas som ”absolut spår av en stavkyrka, som mystiskt nog ruttnat ned och helt försvunnit” har visat sig vara spår av ett GUDAHOV från Hednisk tid – och det ERKÄNNER till och med ”Svenska” Kyrkan på sin hemsida.

Jag citerar:

Leksands kyrka på udden mellan Österviken och Österdalsälven är förmodligen Siljansdalens äldsta och troligtvis byggd över ett hedninskt tempel. Rester av en stenålders boplats och vikingagravar i närheten av kyrkan vittnar om, att bebyggelsen här omkring går tillbaka tusentals år i tiden.

Lämningar under golvet till nuvarande kyrka ha bedömts såsom grundmuren till en kvadratisk träbyggnad. ”Byggnadsgrunden avslöjar, att det var en stavbyggnad, som hade väggar av rest timmer och jordfasta stolpar i varje hörn. Sådana tempel hörde till det yngsta hedniska kulturskedet.” Allt talar för att vi här ha en urgammal kultplats för Siljansbygden.

Även ”Pastor Loci” – vem nu det än må vara – är nog en ärlig och sannings-kär person, när man nu – efter 700 år – kommit så långt, att man kan erkänna detta. Kanske man rent av kan tänka sig, att skänka tillbaka marken som Leksands Kyrka vilar på, till platsens rättmätiga ägare, dvs oss Asatroende Hedningar ? I Dalarna existerar alltså inte de sedvanliga, bräkande lögnerna om ”nämen nämen det måste funnits bortruttnade träkyrkor förstår ni, som det helt mystiskt inte finns minsta spår av, inget omnämnande i skrift, inga bevis i historiska källor, men de bara måste legat där i alla fall, för se så säger ju alla kristna..och dessutom vill vi alldeles bestämt, att det bara måstelimåste vara just så..”

Men – som sagt – se det måste det INTE alls… för den andra slutsatsen är mycket troligare – och vi har inga bevis för Kyrkor i Dalarna, förrän på 1200-talet…

Asar och Vaner Styrke det folk, som i Dalom må Bo !

Tilläggas bör, att åsikten om kvadratiska gudahov, numera är skäligen övergiven. Arkeologen Birger Nerman trodde på 1950-talet – på basis av högst 5 stolphål – att det stått ett kvadratiskt ”tempel” eller med andra ord Gudahov i Gamla Uppsala, på grundval av sporadiska provundersökningar, som man dåförtiden gjorde under stengolvet i Gamla Uppsala Kyrka. Men ganska snabbt förbjöd Svenska Kyrkan fler utgrävningar just där – saker kunde ju komma fram som hotar dess maktställning – och man fick aldrig lov att fortsätta grävningarna ut på kyrkogården. Sedan 1960-talet är alla arkeologer av idag överens om, att det kan ha funnits flera hallbyggnader och långhus under kyrkan, och att stolphålen måste tolkas som bärande pelare i en stor hall, och inget kvadratiskt litet hus.

Gränserna mellan Kungsgården, Hövdingahallen och Gudahovet var ju flytande, eftersom ordet Hov kunde användas om alltihop. Men Leksands Kyrka – som den ser ut idag – rymmer minst 2300 personer, sägs det, och är den absolut största i hela Dalarna – tänk nu om korset i dess inre skulle tas ned, och ersättas av en Tors Hammare istället – och alla landets Hedningar och Asatroende skulle få fira sin gudstjänst där..

I Dalarna bodde, i Dalarna bor 
bland armod än trohet och ära: 
ett släkte, som håller den ed, som det svor, 
och pilar i vapnet ses bära. 
Det blandat med bark icke sällan sitt bröd, 
men mäktiga herrar dock funno sitt stöd 
hos fattiga männer i Dalom.

Anders Walerius (1615 - 1663)


Om ”Zuisternas” religiösa bedrägeri på Island – och andra bedragare

Tidigare i den här bloggen har jag berättat om hur en märklig religiös rörelse, grundad av kristna, som säger sig vara Polyteistisk och har till syfte att återinföra fornsumerisk religion, fått fotfäste på Island, där den definitivt inte hör hemma. Men alltsammans slutade i omfattande ekonomiska bedrägerier, som nu fått sitt efterspel i Isländsk domstol, där två bröder Augustsson vandrat ut och in de senaste åren, enligt vad Islandsbloggen kunde berätta för fyra dagar sedan.

De kristna bedrägerierna och ränkerna började redan 2014, då det påstådda ”Zuistsamfundet” hade två medlemmar på ön. Men 2016 hade antalet ökat till 3 087 medlemmar. Förklaringen till denna ökning – som ett kort tag gjorde Samfundet till den största Icke-kristna religionen på ön, näst Asatro, bestod i att Zuisterna lovade att betala tillbaka församlingsskatten på 10 776 isländska kronor (motsv 696 SEK) till alla som blev medlemmar – men det var ett löfte de aldrig höll. Samtidigt lyckades bedragarna tillskanska sig inte mindre än 53 miljoner isländska kronor i Statsbidrag (motsv 3,4 miljoner SEK), och i och med det saboterade de effektivt bidragen till Isländska Asatrufelagidh, som ju hela tiden haft svårigheter med att bygga klart sitt stora gudahov, ett mycket ambitiöst projekt, fyllt av nyskapande arkitektur.

Nu är det snart tre år sedan byggt av Gudahovet utanför Reykjavik inleddes, men fortfarande har det inte realiserats, till stor sorg för Asatroende världen över. Man kan också anmärka, att de ca 700 kronor Isländska Staten tar ut av sina medborgare i ”Kyrkoavgifter” bara är en bråkdel av vad ”Svenska” Kyrkan hela tiden pungslår eller besnattar hederliga svenska medborgare på. Här tvingas en normalinkomsttagare betala upp till 3500 kr om året eller ännu mer, och den siffran är bland de högsta i alla Europas länder.

Ett argument för att GÅ UR den ”Svenska” Kyrkan så gott som något, och aldrig mer ha något med den att göra, eftersom jag antar att ni inte vill betala utpressar-pengar. Dessutom stjäl man sk ”begravningsavgifter” från oss arma svenskar, och vi får inte ens låta oss begravas i ett annat samfunds regi, därför att det råder Begravningsmonopol här, trots att det inte är så i Danmark eller på Island – våra nära grannländer…

En blankett för utträde får ni här – och jag hoppas ni använder den, snarast möjligt.

Alltnog, på Island dömdes den ene bedragar-brodern, Einar Augustson, till 3,5 års fängelse.  Men bedrägerierna har bara fortsatt och fortsatt. Man kan erinra sig det ökända samfundet ”Forn Sed” i Sverige, som redan på 1990-talet påstod att de skulle bygga ett ”tempel” – som de okunnigt kallade det – för Asatro – och som började samla in pengar från medlemmarna. Det visade sig mycket snart, att en känd narkoman utsetts till ekonomiskt ansvarig, och att han tagit ut alla pengarna från ”Hovkontot” och köpt narkotika för dem på ”plattan” i Stockholm.

Nu har ”fornsedarna” börjat samla in pengar för samma ändamål igen, och jag råder alla er som läser det här, att inte stödja dem med råd och dåd, och inte ge några bidrag på minsta vis, med tanke på vad man redan vet om den här lögnaktiga organisationen, som sannolikt aldrig någonsin kommer förverkliga sina planer.

Under 2019 stoppade myndigheterna på Island utbetalningarna till bröderna Augustson och Zuisterna. Skälet var befogade misstankar om att det inte bedrevs någon som helst verksamhet i trossamfundet. Dessutom misstänktes bröderna ha vilselett myndigheterna genom falska uppgifter. Bröderna stämde staten och krävde att utbetalningarna skulle fortsätta. Men Héraðsdómur Reykjavíkur gick på statens linje. Det saknades dokumentation för samfundets utgifter och den moderkyrka som i USA som zuisterna hänvisade till visade sig inte finnas

Nu åtalas bägge bröderna återigen för bedrägeri. Åtalet gäller denna gång 84,7 miljoner isländska kronor som betalades ut till samfundet mellan oktober 2017 och januari 2019. Enligt åklagaren har bröderna i praktiken använt församlingsskatten som om det var privata pengar. Bara omkring 5 miljoner isländska kronor har återbetalats till medlemmarna, och resten av beloppen har förskingrats i aktiespekulation och andra vidlyftiga affärer, enligt vad ”Islandsbloggen” kan berätta.

Några religiösa sammankomster inom ”Zuismen” har man heller aldrig sett till på Island, lika lite som inom ”Forn Sed” som nu helt avblåst sin påstått religiösa verksamhet över hela Sverige. NAS, Nordiska Asa Samfundet, en åtskilligt mer välorganiserad och väl fungerande organisation, avhåller däremot verkligen blot, och jag rekommenderar starkt, att ni håller er till dem istället, och inte har med ”forn sed” och annan New Age att göra.

NAS har också visat sig värdiga att administrera en insamling för ett Gudahov (och inga ”tempel”) sedan 2017, och på 3 år har man lyckats samla in över 64 000 kronor från 94 donatorer, däribland också jag. Jag föreslår att ni fortsätter stödja det projektet istället för att slösa bort era tillgångar på någon ”Svensk” Kyrka, eller meningslöst ”fornsederi”.

Låt oss bygga Gudahov, som de såg ut under den gamla, Hedna tiden !

DN VÅGADE nämna Gudahovet..

Dagens Nyheter – en av Sveriges mest pro-kristna tidningar, förutom ”Dagen”, ”Världen idag” och liknande frikyrkliga blaskor, vågade faktiskt nämna det norska gudahovet, som jag skrev om igår… Man påstår att ”det offrades kött inuti byggnaderna” redan i inledningsrubriken...

NEJ KÄRA DN inte bara kött men FLÄSK alltså samma FLÄSK som heter Bacon nuförtiden, och som är förbjudet enligt Katolikerna och Koranen, ni vet..

Det sk ”Kulthuset” i rekonstruktion enligt DN -man VARFÖR vågar de inte skriva att det är ett hedniskt GUDAHOV det är fråga om ?

I morgon är det förresten Internationella Blasfemi-dagen – ett litet arrangemang, som jag tycker alla hedningar borde fira.

En helt annan sajt än DN ger oss också lite tips på hur en effektfull och stämningsladdad ceremoni kan gå till – Ni vet alla vad ni ska göra, hoppas jag 🙂

 

I vilket det Isländska Asatruarfelagid får hjälp från ett oväntat håll..

På Island och här i de Nordiska länderna talar man alltid om Asatro, men aldrig om någon inbillad ”forn sed” som är en kristen smädeterm från 1200-talet, som aldrig användes i hednisk tid och för vars bruk det inte finns några som helst bevis innan 1900-talet.

Den 2 Februari i år berättade ”The Reykjavik Grapevine” om hur Asatrufelagid och Hilmar Örn Hilmersson – den ende person i hela världen som verkligen har den minsta rätt att kalla sig Allsherjargodi, eftersom han representerar ett fungerande samfund på mer än tre tusen personer – fått hjälp från ett oväntat håll.

Buddhister i Thailand uppges nu har skänkt ”tusentals euros” till bygget av det kommande Gudahovet (ja,vi talar om Gudahov, men aldrig någonsin om ”tempel” som är ett latinskt och kristet ord) vars svårigheter jag redan tidigare skrivit om. Kostnaderna för den arkitektritade byggnaden uppges nu har stigit från 127 miljoner Isländska kronor till över 300 miljoner, men ändå har Asatrufelagid en solid ekonomisk grund.

Vid slutet, står segern – och detta innebär att hela Island får en kulturell och religiös sevärdhet av rang, konstaterar den Isländska dagstidningen ”Visir”.

När får vi Hedningar det första Gudahovet vid Gamla Uppsala, och när skänks den marken tillbaka till oss – platsens enda rättmätiga ägare ?