”Knutby, Knutby – underbara stad – där DE KRISTNA står på Rad…”

För sex dagar sedan, Onsdag 13 Juni, sände SVT, Statstelevisionens program ”Uppdrag Granskning” sitt reportage om den kristna Knutby-sekten – en av alla dessa kristna grupper som infiltrerat vårt Sverige på senare år. Det var ett riktigt otäckt och hemskt program, som liksom lämnar en dödens iskyla och kalla kårar längs ryggraden, men jag rekommenderar verkligen alla läsare på denna blogg att se programmet, som ligger ute på SVT Play ända tills den 28 Januari 2019. ”Uppdrag Granskning” avslöjar verkligen den kristna terrorn, och hur en hel liten by i Sverige fick sin befolkning och sammanhållning förstörd av inkräktande kristna.. Väldigt många människor mår säkert dåligt där nu, och i programmet får vi träffa flera av dem. Föräldrar är rädda för sina barns psykiska hälsa, och det gäller inte minst de ungdomar, som kommit i kontakt med den destruktiva kristna sekten.

Kommer förkunnelser som Kristendom eller Islam lösa i ett lokalsamhälle, går det ofta som det gick i Knutby. Det har hänt förr, och kan hända igen…

 

Kristendomen är och förblir en totalitär ideologi, som kräver att människor skall böja sig under en enda, påstått allsmäktig gud kallad ”Herren” som helt ska ta makten över dem. Rena diktaturfasoner, med andra ord – och det är viktigt att förstå. Den psykolog, som intervjuas sist i programmet menar att destruktiva sekter eller sekt-beteenden liknande de i Knutby Filadelfia-församling kan utvecklas överallt, också inom arbetslivet, skolor, idrottsföreningar eller andra samfund. Det må vara hänt, men själv tror jag att det sekulära samhället och vad som finns kvar av det demokratiska Sverige – fastän det nu börjar bli alltmer naggat i kanten, bland annat via islams ankomst – ändå i de flesta fall har kraft nog att stå emot de kristnas locktoner.

Den fråga jag ställer mig efter att ha sett programmet är om även Polyteistiska religioner som Asatron och Hedendomen kan infiltreras av dessa totalitära tankegångar, och allt det onda, som ”Knutby” representerar. Man hittar många stora likheter med den sk ”forn sed” rörelsen, som också i realiteten är en liten, isolerad sekt, trots att den utåt säger sig vara demokratisk, precis som Knutby-rörelsen. Programmet börjar med en öppenhjärtig intervju med Peter Genbäck, Knutby-sektens ”propagandaminister” och förste inpiskare. Han vill vana för Åsa Walldau, kristi brud kallad, som var Knutbys egen lilla ”Rådsgydja” – och i programmet återkommer många vittnesbörd om hur Åsa Walldau i kraft av sin egen ”helighet” och krav på absolut lydnad både fysiskt och psykiskt misshandlat många människor.  Vad gäller ”forn sed” som sekt har man visserligen inte bevisat någon fysisk misshandel, men vad som skildras av ”Uppdrag Granskning” ligger inte långt ifrån vad jag själv under fyra års tid fått höra från flera vittnen och personer som likt jag själv har erfarenheter från den obehagliga lilla sekten, och dess än obehagligare ”ledarskikt”.

 

Åsa Walldau, länge svenska medias lilla älskling, som fått medverka i pratshower, reality-såpor och andra program som aningslöst gjort reklam för Knutby-sekten, är numera sedan länge anmäld för misshandel av flera vuxna och flera barn. I programmet skildras hur hon avsiktligen misshandlade sina ”pigor” och dunkade deras huvuden i skarpa bordskanter, slog dem i ansiktet och drog av deras hår, med motiveringen att de var ”fel” eller syndfulla…

Peter Genbäck säger idag att han ända sedan 20-års åldern levt på en ren livslögn, som heter kristendomen. Från början bestod Knutby-sekten av ett gäng glada och entusiastiska ungdomar, som satte upp propaganda-musikaler som ”Jesus Christ Superstar” och koloniserade den lilla uppländska bruksorten, med sikte på att helt ta över den – precis som kristendomen och islam alltid helt velat ta över ort efter ort, samhälle efter samhälle. Ganska snart kom en Pastor, som hette Helge Fossmo med i ruljansen… Som nästan alla svenskar numera vet, så kom det till slut fram, att Pastor Fossmo antagligen mördat sin första hustru i badkaret, även om han aldrig blev dömd för just det. Dömd blev han emellertid för mordet på hustru nummer två, och via ”Sms i Guds namn” till den sk ”barnflickan” Sara Svensson, som visst inte var ett barn, utan 26 år gammal när hon påstod att hon skulle blivit ”styrd” att begå mordet, och själv var utan skuld.

Redan då (år 2003) stod det klart att de kristna i Knutby leddes av farliga psykopater, men media fortsatte hela tiden att omhulda sekten och göra reklam för den, bland annat med Åsa Walldau som huvudperson. Peter Genbäck beskriver målande hur det gick till, när Åsa Walldau förvandlades till ”Rådsgydja” och satte sig själv i guds ställe – något som statstelevisionen förklarar var ett utslag av ”kristen brudmystik” – som man felaktigt påstår skulle vara en ny uppfinning, utmärkande just för Knutby Filadelfia, eller Pingstvänner i allmänhet. Detta är fel i sak. Redan på 1300-talet härjade den heliga hysterikan Birgitta i Uppland – och hon påstod sig också vara ”Kristi brud” med rätt till överhöghet, underdånighet, sk ”respekt” och så vidare.

Den ”heliga” Birgitta ägnade sk bl a åt brevskrivning, där hon hotade folk med helvetet. Det skedde i en tid, när folk verkligen trodde på helvetets faktiska existens..

 

Snart bildades en inre kärna av 12, särskilt  hängivna medlemmar – det sk ”Bordet” eller ”Rådet”, som blint lydde minsta order från Walldau, under hot om att annars bli uteslutna och straffade på olika vis. Särskilda ”barnflickor” eller rättare sagt oavlönade pigor skaffades till Walldaus hem – de fick arbeta i över 18 timmar i streck varje dygn – och alla församlingsmedlemmar måste börja ge gåvor och sk ”tionde” till henne eftersom de annars förklarades vara ”fel” eller dåliga och onda människor, som måste bestraffas om och om igen av ”ledarna”. Precis så går det också till inom ”forn sed”. Ulla Isaksson, medlem av ”forn seds” ”Råd” eller inre kärna, skulle som jag berättat begrava sin far – och den sk ”Rådsgoden” hade lovat att komma – men uteblev plötsligt pga order från sin flickvän – och glömde helt att meddela begravningsgästerna. ”Forn Seds” sk ”tempelkassa” stals plötsligt i början av 2000-talet, och det kom fram, att den ansvarige hade köpt droger för pengarna. Och alla personer som opponerat sig, har hängts ut som ”rasister” via anonyma brev till deras arbetsgivare, vänner och andra genom ”Forn Seds” ledning, och den sk ”Rådsgydjans” försorg…. Utåt låtsades hela tiden Knutby-sekten vara en vanlig Filadelfia-församling, som skulle vara ”Demokratiskt” ledd, påstod man. ”Forn Sed” gör samma sak, men har direkt koppling till vissa kretsar inom Miljöpartiet. Kommentarer torde vara överflödiga.

Varför påstår vissa personer hela tiden, att de kan diktera, att Tor ”MÅSTE” vara Bög osv ? Liksom de högerextrema, är ”Forn Sed” ute på en väldigt konstig väg, vad gäller hedendom…

Sanningen om Knutby, och det lilla ”rådets” liv och leverne kom aldrig fram, innan det var försent. Det förekom utskällningar, där Åsa Walldau dikterade att ”jag är din drottning” och sedan ställde sig på offrets hals, och hon påstod sig också ”ha makt att ta röster ifrån människor” vilket hon gjorde emot flera av de musiker, som Knutby-sekten lockat med sig och engagerat (en av dem intervjuas i Tv programmet, men det fanns också fler offer, som inte fick komma till tals). Snickaren Henrik Grimborg lurades till månadsvis med obetalt arbete, och när han inte gjorde klar en Friggebod i tid, fick han veta att detta ”hindrade Jesu återkomst” av Åsa Walldau, och att han därför var en dålig människa. Åsa Walldau lade sig också i gifta makars samliv, utan krävde, att flera hustrur inte fick leva med sina män – man kan jämföra med hur ”Forn Sed” nu kräver obligatorisk tro på homosex som det högsta goda.. Hon mottog också guld för mer än 4,8 miljoner – pengar från församlingsmedlemmar som försvann, ingen vet vart – inom den hedniska rörelsen har det aldrig någonsin varit tal om de summorna – men likheten i metoder är slående..

Peter Genbäck har erkänt att han slog och misshandlade i ”guds” och Åsa Walldaus namn, och i programmet förekommer också scener från ”Vindskyddet” – det särskilda ”straffläger” som Knutby-sekten inrättade långt bort i en uppländsk skog där ingen såg vad som hände. Där skulle de ”felaktiga” människorna leva i nöd och yttersta armod, halvsvältande och utan mat, tills de erkänt sina påstådda ”synder”.  Metoden liknar den ”självkritik” som förekom i vissa svenska Maoist-kretsar på 1970-talet, där offren också skulle tvingas och tuktas till bekännelse av olika brott, som de aldrig hade begått, men som man hela tiden beskyllde dem för, exempelvis att ha varit ”rasist” eller ”kontrarevolutionär”

Också ”forn sed Sverige” har flera gånger använt sig av liknande metoder. Jag minns själv hur jag uppmanades att åka till ett sk ”Naturbruksgymnasium” i närheten av Hylte, där jag tydligen skulle tas i förhör eller ställas inför någotslags självutnämnd domstol, men då insåg jag vad för slags människor detta var. Härskartekniker, oartikulerat skrikande, anonyma hotbrev, som skickas till vänner och arbetsgivare, uthängningar på facebook osv – alltsammans är metoder, som ”Forn Sed” i flera år använt emot sina motståndare. Till rent våld har det aldrig gått, så vitt jag känner till, men öppna hot har förekommit. Likheterna med Knutby-sekten, är ganska stora.

Ett mycket avslöjande avsnitt kommer ca 23 minuter in i programmet, där man fått tag på Åsa Walldau – den kvinna som tänkt ut allt detta. Hon skyller hela tiden närmast desperat ifrån sig, och säger att hon gjorde allt därför att hon tror på ”gud”, ”bara ville hjälpa” osv I programmet förekommer också uppgifter om ”Åsas lyktstolpar” eller ett antal män hon omgav sig med, för att de skulle ”lysa upp” hennes tillvaro i väntan på Jesus, som dock aldrig någonsin infann sig för att befrukta henne – och allt detta rubricerades som ”själavård”.

Utredningen emot Knutby-sekten pågår fortfarande. I andra fall har det hittills inte blivit någon utredning alls, fast det kanske kommer. Vittnesmålen är många, och de finns där. Det kann man inte bortse ifrån. Psykologen Helena Löwgren, som intervjuas till sist i programmet, liknar sekternas försök att ”ragga” troende ur alla samhällskategorier (vem som helst kan falla offer för dem, understryker hon, det behöver inte vara sk ”sökare” eller rättare sagt svaga människor) vid ett ”förälskeleförlopp”.

Först luras det ovetande offret till att tro, att han eller hon har gått med i ett demokratiskt samfund eller en demokratisk förening. Ofta sker det via falsk information, som man lägger ut på någon internet-sida, eller motsvarande.

Under en kort ”romansfas” låtsas man sedan ”kärleksbomba” offret, och ta upp det i gemenskapen – men ganska snart kommer kraven – ”Du MÅSTE tro såhär, annars får du inte vara med!” Jämför hur forn sed hela tiden driver sin ”Tor är bög” linje, hur man i själva verket har tydliga politiska kopplingar osv.

Stress, press och hets etableras – offret förmår inte tänka klart, och inser inte vad som är på gång, och därefter kommer hoten, straffen, tortyren osv

I sanningens namn ska kanske sägas, att andra kristna sekter, typ Mormonerna, kanske är oskyldigare…

 

Mönstret är detsamma, varje gång. Det gäller att akta sig för totalitära rörelser, och psykopater i stil med Åsa Waldau – diverse ”Rådsgydjor” – ingen nämnd och ingen glömd och diverse andra.

Lyckligtvis finns det samfund som Humanisterna i Sverige, fria individer som jag själv och – vad Hedendomen gäller – Nordiska Asa Samfundet, som faktiskt aktivt bekämpar sånt här.

Ska man ens ha en religion, kan det ju vara en trevlig sådan – och därför är kristendom, islam eller ”fornsederi” samt New Age av olika former ingenting för mig, måste jag säga.

I vilket ”Sveriges unga Muslimer” mister huvuddelen av sina statsbidrag

Till och med SVT, vår kära Statstelevision, som sällan eller aldrig redovisar nyheter på ett objektivt sätt, har noterat att ett visst samfund med namnet SUM, Sveriges Unga Muslimer, nu mist sina statsbidrag. Det har nämligen visat sig, att hela denna organisation är infiltrerad av islamska extremister, som aldrig någonsin borde ha haft en enda krona i bidrag från Svenska Staten in the first place.. MUCF, vilket ska uttydas ”Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällsfrågor” – en av de ytterst märkliga sektorsmyndigheter som med Miljöpartisternas bistånd skapats av Regeringen Löfvén – skriver mer om saken i sin pressrelease, som ni verkligen bör läsa, snarare än SVT:s vinklade version av samma källa.

MUCF har låtit göra en förnyad granskning av SUM och dess medlemsorganisationer. I den framkommer att det finns kopplingar mellan förtroendevalda personer i SUM:s
medlemsföreningar och våldsbejakande islamistiska miljöer. Medlemsföreningar har haft förtroendevalda som har stridit för IS i Syrien, och har hyllat och delat material om våldsbejakande islamistisk extremism i sociala medier. Det finns även en förtroendevald som är dömd för olaga hot.
SUM har under utredningen inte bemött dessa uppgifter i sak eller dementerat uppgifterna. SUM har inte visat att dess verksamhet i sin helhet uppfyller kravet på att
respektera demokratins idéer. MUCF bedömer att det som framkommit är oförenligt med förordning (2011:65) om statsbidrag till barn-och ungdomsorganisationer.
MUCF avslår därför SUM:s ansökan om statsbidrag.  (Ur den officiella pressreleasen, 2018-04-11)
Detta framkom, samma dag som jag skrev om den dömde sexförbrytaren Arif Moradi, en av de många ”islamska ungdomsledare” Regeringen Löfvén hyllar, och ger bidrag till.
Hur kommer det sig, att Regeringen Löfvén hela tiden stöder extrem islam, och år efter år ger mer och mer i bidrag till organisationer, som vill sprida extrem islam i vårt land ? Det är väl känt att de kristna fanatikerna i rörelsen ”Tro och Solidaritet” eller den gamla ”Broderskapsrörelsen” som styrt och ställt över Sverige i flera decennier ligger bakom alltsammans. Redan tidigare denna månad hände det som bekant, att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet ville införa ”kryphål” i den svenska lagen, som skulle medföra att muslimska barnäktenskap skulle bli tillåtna ”av religiösa skäl”. Det tilltaget, stoppades dock i Riksdagen, men det var mycket, mycket nära att mänskliga rättigheter i Sverige åter fått stryka på foten…

Socialdemokraterna har i en skriven överenskommelse lovat Sveriges muslimska råd, SMR, att få in muslimer på riksdagslistor, landstingslistor och kommunala fullmäktigelistor.

I dokumentet som Expressen.se i dag kan visa finns också specificerat vilka politiska frågor som S-föreningen Tro och solidaritet ska hjälpa SMR att få igenom – bland annat lagstiftade muslimska helgdagar och statlig imamutbildning. — — Expressen.se kan nu berätta om en skriven överenskommelse mellan Tro och solidaritet och Sveriges muslimska råd, SMR, som skrevs redan 1999. I dokumentet framgår det tydligt att Tro och Solidaritet ska hjälpa Sveriges muslimska råd att få inflytande över svensk politik. Man anger ett detaljerat mål för hur många listor över förtroendevalda Socialdemokrater som ska innehålla muslimer.

I överenskommelsen står det:

”Under kommande mandatperiod ska muslimers delaktighet i socialdemokratin utvecklas så att: 2002 ska bland socialdemokratiska förtroendevalda finnas muslimer på 15 kommunala fullmäktigelistor, 5 landstingslistor och på riksdagslistorna i minst fem län.” De bägge parterna skriver också i dokumentet att man ska ”aktivt föra fram muslimer för uppdrag i styrelser och nämnder”.

Sameh Egyptson, islamolog och religionsforskare vid Lunds universitet, menar att Sveriges muslimska råd inte är bra representanter för muslimer i allmänhet.

– Flera ledande personer i Sveriges muslimska råd är islamister. De har velat införa sharialagar och de samarbetar med och stöder det islamistiska partiet Muslimska Brödraskapet.

Sådan är den svenska Socialdemokratin. En röst på (S) i höstens val, är en röst på Islamska Staten, och på Sharia. Vill vi ha det såhär i vårt land ?

Mitt ställningstagande är redan klart – Slut på alla bidrag till Islam, Katoliker och alla totalitära, Monoteistiska organisationer. Inte en man, inte ett öre mer till Löfvén och Monoteismen !

Monoteistiska religioner, som försöker etablera sig i Sverige, skall inte ha en enda krona i bidrag. Varken nu, eller efter nästa val. De borde tvärtom förbjudas, i alla fall om vi ska säkra vår Svenska demokrati. Det finns också andra länder, där invånare faktiskt vågar tänka och tycka likadant..

Eskilstuna Kommun har skadat miljön vid Sigurdsristningen…

Eskilstuna Kommun har fortsatt sitt hårt kritiserade bygge av ramper, trappor och en amfiteaterliknande anordning vid Sigurdsristningen på Ramsundsberget, ett av vårt lands främsta fornminnen, och en av hela Världens främsta runinskrifter. Omistliga värden har schabblats bort, och riskerar nu att förstöras för all framtid. Senast jag skrev något om detta ämne, var 24 februari i år. Då hade Riksantikvarieämbetet i samråd med kommunen valt att avbryta hela bygget – som verkar ha satts igång igen på åtskilligt oklara premisser.

Sigurdsristningen som den en gång var avsedd att ses och upplevas – i orört skick på 1910-talet

Idag rapporterar Aftonbladet och Eskilstuna-Kuriren om hur Fornminnesmiljön blivit allvarligt skadad. Eskilstuna Kommuns inkompetenta upphandling har redan polisanmälts. 29 Mars i år uppgav Eskilstuna-Kuriren att Kommunens förfarande kan vara brottsligt, och att Rikskriminalens Operativa Avdelning inlett en utredning. Det är inte känt om någon på Kommunen gripits, eller tagits i förhör, och Eskilstuna-Kuriren har inte vidare kommenterat saken, men det står redan fullt klart att en viss Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, bär det yttersta ansvaret för den upphandling som har skett.

Markskador och skador på hela fornminnesmiljön är uppenbara

En fristående runsten, som varit känd och utmärkt på kartor som fornminne redan på 1940-talet, har välts omkull och hamnat under kommunens ramp-bygge, och hela miljön runt ristningen har skadats på andra sätt.

Minst en medlem i Nordiska Asa Samfundet har idag besökt det drabbade området, och inspekterat skadorna. Samtidigt har kommunen återupptagit bygget, som riskerar att resultera i än värre skador på miljön i området, som nu kan bli vanställd och förändrad för all framtid. Birath har redan erkänt, att en överdimensionerad stentrappa, försedd med ”skanskorgar” i ståltråd, av en typ som mest används vid motorvägsbyggen, inte alls hör hemma i denna unika miljö, och att den enligt henne citat ”ska tonas ned” slut citathur det nu ska gå till… Man kan ju inte dölja omfattningen av de skador, som redan skett. Birath och & öppnar på kommunens hemsida för en etapp 2, som de vill bygga under kommande år, och efter höstens val. Dessa planer omfattar parkeringsplatser, asfalterade vägar rakt genom fornminnesområdet, och sk ”lekfulla inslag” vilket innebär att fornlämningen stängs in bakom en amfi-teater i trä, och förvandlas till ett slags lekplats med klätterställningar och annat.

Obekräftade uppgifter från lokala sagesmän, som kommit Hedniska Tankar till del, talar dessutom om en arkeologisk lämning i form av en eldhärd, troligen från en forntida stormannagård, som kan sättas i samband med Sigurdsristningen. Också denna ska ha blivit förstörd vid kommunens bygge, men det är inte bekräftat ännu.

 

Vem beordrade bygget av denna gigantiska stentrappa, alldeles i närheten av ristningen ?

Ytterst sett är det en Miljöpartistisk kulturpolitik, som står bakom detta havererade bygge. Vi har redan sett samma tendenser och fraser användas vid Gamla Uppsala och flera andra platser. Mer än 4 miljoner kronor har förslösats hittills, pengar som kommuninvånarna aldrig får tillbaka. Tar man bort stentrappan, som Birath antyder, stiger kostnaderna ytterligare, och skenar iväg – och dessutom väntar ytterligareBirath-dådi området.

Grannar och närboende har protesterat. Tidningar har reagerat på regional nivå och Riksnivå, och påpekat att Polisutredning tydligen pågår. Bloggare och Eskilstuna-bor i alla åldrar har gjort sina röster hörda – och ändå vägrar Kristina Birath och kommunen i sin maktfullkomlighet att lyssna, och ta någon som helst reson eller lärdom av vad som redan hänt. Birath antyder till nättidningen Eskilstuna-nytt att ”besökare, som kommer till platsen i sommar” skulle tycka helt annorlunda, när de får se vad som skett.

Detta trots Operativa Avdelningens undersökning hos Polisen i Stockholm, och trots att Riksantikvarieämbetet stängde av bygget i vintras.

Man kan bara häpna över den sortens arrogans, inkompetens och ovilja att erkänna sina egna misstag.

Ur den skörd på mer än 40 artiklar i ämnet som hela våren strömmat genom dagspressen, publicerar jag några korta utdrag:

– De flesta är väl ganska övertygade om att den har blivit ganska vulgär. Den är otroligt dominant och tar ju fokus från huvudattraktionen, det vill säga, Sigurdsristningen, sa Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande tidigare i våras.

Många närboende är också upprörda. Bo-Göran Ulfberg är en av dem som är kritiska mot kommunen.

– Det är fullständigt horribelt hur tjänstemännen har burit sig åt. Ingen är informerad. Allt det här bara förstör Sigurdsristningen. Det ska rivas, tycker han.

De närboende tycker att det hade varit bättre med en diskret ramp för dem som inte kan gå upp till ristningen på egen hand. (SVT 2018-03-27)

”Förödelsen vid Sigurdsristningen – ett kommunalt misslyckande”

Jag åkte ut och beskådade förödelsen, övergreppet i naturen är värre än man kan föreställa sig. Varför det byggts en cirka hundra meter lång vindlande träramp och en bred trappa, försedd med nästan meterhöga sprängstensräcken, är obegripligt. Ett groteskt bygge som skymmer det som ska lyftas fram. Det tar tid innan man hittar ristningen. Hela området ger intryck av att vara byggt på löpande räkning av mindre nogräknade entreprenörer, som är väl medvetna om att beställaren står med öppen börs när sluträkningen presenteras. — —

Närmast ansvarig är miljö- och samhällsbyggnadsdirektören Kristina Birath, som sagt “att delar av byggnationen frångått projekteringen…” Hur är detta möjligt, ser inte ansvariga till att de som arbetar följer direktiven? Birath säger att den så kallade kjolen som ramar in spången har byggts felaktigt och med felaktigt material. Trädäcket som leder till ristningen ska fungera som vistelseyta (?) och skapa förutsättningar för större sällskap att samlas vid ristningen. Man ska kunna närma sig berättelsen på ett pedagogiskt sätt med hjälp av skyltning och “lekfulla inslag runt spången.”

Varför räcker inte ristningen som den är? För en utomstående låter hennes version som något helt annat än kommunstyrelsens beställning av en diskret ramp upp till ristningen. — —

Om Birath med detta försöker skyla över egna brister angående tillsynen av bygget eller om ärendet glidit henne ur händerna och hon låtit andra ta över utformningen av ramp och stentrappor får vi inget besked om. Vi kommer aldrig att få veta om hon försöker svära sig fri eller om hon blivit överkörd av entreprenörerna. Den enda slutsats vi kan dra är att Birath inte räckt till för uppdraget. Med sin ställning i kommunen kan, vill eller vågar hon inte säga, att bygget inte överensstämmer med kommunstyrelsens beställning.

Vi kommer aldrig att få veta vilka som tog över bygget. Vilka de än var som utformade och byggde stentrappan och trädäcket inser alla att det är personer som är fullständigt renons på hur fornminnen ska vårdas och bevaras men ändå göras tillgängliga.

Vilka som tog beslutet att bygga trappor med sprängsten, gjuta fast och förankra en nästan hundra meter lång vindlande ramp i marken samt all övrig åverkan kring ristningen kommer att förbi outtalat, precis som det allra mesta i ärendet.

(Håkan Boström, E-Folket 8 april 2018)

En otäck ”Biraths” vansinnesdåd. Hela Hällen är bortskymd och förstörd…

Själv funderar jag över varför inte Svenska Fornminnesföreningen reagerar, eller varför fler intresse-organisationer som faktiskt är verksamma inom det arkeologiska fältet inte säger ifrån på skarpen emot Eskilstuna Kommun, och stoppar de här urspårade dumheterna. Sveriges hembygdsförbund, Organisationen Allmogen med flera borde verkligen ställa upp, liksom professionella arkeologer.

Sigurdsristningen är ingen lekplats, och ingen stormarknad, som kommunen kan exploatera hursomhelst efter eget tycke.

Den är ett gravmonument och en värdig kultplats, en änkas brobygge över ett stort sund, uppfört till minnet av hennes man ”buanda sin” och en stupad krigare.

En sådan plats får inte förstöras. Den ska bevaras i orört skick.

Platsen som den var. Stenen på bilden är omkullvräkt och skändad, dold under kommunens ramp. Träden är nedhuggna. Hällen bortskymd. Stentrappor har orsakat fula sår i landskapet. Polisutredning pågår, sägs det – men makthavarna har inte ställts till svars…

I vilket Nordiska Asa Samfundet når ÖVER TUSEN betalande medlemmar…

Så har det hänt – mitt i vårbrytningen. Nordiska Asa Samfundet är nu landets största Samfund för Asatro med över tusen medlemmar, och tillväxer stadigt – trots att det kanske finns några små fundamentalister här eller där, som inte gillar detta faktum.

Kanhända skall just jag inte antyda något, som bara är en åskådare och ett åsyna vittne till alltihop, men självklart gläder jag mig åt framgången – efter alla dessa år – för nu har Sverige faktiskt det största verkliga samfundet i Världen, näst Island med sina över 3500 betalande medlemmar.. Som det förra inlägget antyder, irriterar jag mig ibland på en hel del ”forskare” som säger sig ha objektiva åsikter om ämnet, fast de i själva verket inte är objektiva alls, utan hela tiden resonerar utifrån en snävt kristen synvinkel.

Media – särskilt de stora dagstidningarna – samt SVT – låter sig oftast dompteras på samma sätt även de, men så är de ju politiska organ, och inga objektiva nyhetskällor. Sådana finns mest utomlands, på Europeisk botten – men knappast längre västerut, som vi fått se…

 

Men sanningen kan inte döljas längre. Våra framgångar är mycket större än de enstaka motgångarna. Monoteisterna och fanatikerna lyckas inte i sina uppsåt den här gången, liksom så ofta förr. Tiden har runnit ifrån dem, och deras herravälde avtar. Och ”Svenska” Kyrkan har som bekant bara 59 % eller så av själarna i det här landet numera, medan vi hedningar håller vår hamn och hug brukbara… Länge var jag som en ropandes röst i öknen, men för varje dag ser jag; att mina idéer och tankar har burit frukt, efter ett kvarts sekel och väl mera. Det tog närmare hela 40 år för det Isländska Asatrufélagid att växa förbi 3500-siffran, men på bara fyra år, knappt – ligger vi nu över tusen.

Andra samfund – som inte ens Kammarkollegiets jurister vill godkänna som Asatroende – och inte vi heller – låt oss glömma vad de pysslar med, men det verkar mest vara en politiserad och urspårad form av ”New Age” eller något – dribbar och fuskar med sina medlemssiffror, men det behöver Nordiska Asa Samfundet inte göra. Vi är ändå mer än fyra gånger så stora som dem, och vi behöver inte använda adresser och namn från 1990-talet, eftersom vi överhuvudtaget inte fanns då – så vi registrerar bara betalande medlemmar, som har betalt just i år – och ljuger inte… Diverse kristna kyrkor, som Katolikerna i Norge till exempel, har till och med lagt sig till med den principen att de tar namn ur telefonkataloger, och registrerar dessa som ”troende” för att sedan uppbära statsbidrag för detta... ”Sådana kristna har vi, sade bonden om svinen” lyder ett gammalt svenskt ordspråk, som man ju kan erinra sig i sammanhanget.

Vi Asatroende däremot, står fria från alla statsbidrag för tillfället, och är ingen politisk rörelse. Politiska åsikter kan vi säkert ha alltihop – jag själv tillhör till exempel Folkpartiet eller Liberalerna; men tro och politik ska inte blandas ihop – och vad var och en av oss råkar anse, rent politiskt – tycker jag inte tillhör trosutövningen.

Vår tid kommer. Våra makter vaknar, vårdar och värnar. Snart når vi över tiotusen, hundratusen eller ännu fler. ”Vi äro tusenden !” helt enkelt.

Kanske dags att herrarna på DN, makthavarna på SVT eller Näv Jork Times börjar ta oss på allvar…

Plötsligt en Odens-Dag: Fabeln om SÄRIMNER och de sju blinda forskarna

Idag – sannerligen sannerligen säger jag eder – är en Odens dag, liksom alla Onsdagar. Just denna Onsdag hade jag tänkt återberätta den gamla fabeln om Särimner och de sju blinda forskarna för er, ifall ni nu är såpass obildade, att ni inte hört den tidigare. Ty Andrimner kokar Särimner i Eldrimner, så är det sagt och så är det skrivet, ”men få veta, av vad fläsk Einherjarna leva

En gång, täljer fabeln, fanns det sju blinda forskare, alltså sådana, hos vilka både tanke och syn brister, ja nästan som hos svenska journalister…

Den förste var nog anställd av SVT eller DN, för han var så satans dum att han var döv också, till råga på allt, och därför ställde han sig med en väldig hörlur i hand att spana efter Särimner här i Midgårds dalar; för sannerligen sannerligen är det sagt, att enbart Särimner är och förblir det största svinet, och du skall icke söka dig andra grisar till att jämföra med honom !

Mycket riktigt uppenbarade sig Särimner på avstånd, sent omsider och satte igång att frusta och pusta och grymta med en väldig röst. Och forskarfjanten blev som bortblåst och for väck, landade med baken full av träck, medan han skrek: ”Denna varelse är som en stenvägg, och vrålar ideligen- för sanningen att säga har han däckat mig !

Så kom där en glasögonprydd kristen snok – han tänkte mest helt bort i tok – och han ställde sig oförsiktigt nog b-a-k-o-m Särimner själv, och försökte greppa honom vid själva knorren, fast han nästan inte nådde ända upp…utan fick krupp… ty han fick uppleva en kupp – Svinets skinkor sköt salut, och en sannskyldig virvelstorm for ut – och bort for kristen snok, glasögon och allt – kvar på marken låg där bara blodig palt och rester utav pjalt, som på en sekund, återfanns i Lund… men på den varma vinden bars ekot: ”Alltså detta djur, måste vara spiralformat till sin natur, det känner jag med handen, und damit einverstanden !

Knorren förblev intakt, dagspressen fick blott infarkt, sanningen förvisso jag sagt – ve den, som på minnet detta inte lagt, men se – så kom den tredje forskaren:

Han steg fram i en läderkappa, vid och trind (ty vill man lyckas må man vända kappan efter vind !) – men ack o ve – han ställde sig vid trynet på själva grisen – ty han anade vad som hänt vid knorren efter fisen – och knappt fick han vidrört tryne och nos, så bet Särimner till, och karln blev bara mos… Medan han så försvann i svinets gap, såsom i en grop, hördes där ett gräsligt ångest-rop: ”Varelsen måste vara mjuk och gjord av brosk – jag känner liksom två urtag, som väggen på en kiosk !”

SIC SEMPER PORCUS !

Snart därpå kom forskare nummer fyra – han fick också lära sig att goda råd blir dyra. Han blev ställd i skuggan av Särimner, och tyckte sig känna till borsten – medan han rökte som en skorsten. Men oh be bop – be nothing else ! – han fick fastna som en fluga i svinets päls – av den flugan kvävdes han och dog – och betänk vad han sa, precis när han fått nog:  ”Detta var en raggig best – större och högre än den högsta häst

Så kom forskare nummer fem – det var en otäck liten kvinna, som snart fick hälsa hem... Hon ställde sig mellan Särimners bakre ben, och vad tror ni att hon greppa, sen… Det var en lem, så styv och lång – men den slog till, så att det sade tjong – ut i terränglådan detta geni hon for, och glädjen i Uppsala blev stor…

En kastparabel emot katastrof hennes bana beskrev, men på soptippen hittades ett brev, och texten däri faktiskt lydde: ”Jag kände något styvt och långt, det kom i min mun, och jag av äckel stod och spydde..

Så var det dags för forskare nummer sex – och hans händer emot Särimners betar sträcks… Så hördes ljud av ben som knäcks, och av den näst siste blev där heller inget kvar, ty han gick bort, stackars karl…

Han försvann som en minister uti klister, blev av Särimner svald – och konsumerad såsom ister ! Innan sitt frånfälle hann han ropa och gala: ”Jag känner liksom enorma horn, kalla och svala”.  Till sist kom även forskare nummer sju – och vad tror ni hände nu ? – Jo, han ställde sig mellan klövarna på svinet, betänk blott det – och torka väck flinet..

”Vi finns ÖVERALLT – vårt namn är LEGION – Ty vi är MÅNGA !”

Av främre vänster klöv, så stor och stark, rätt i magen fick han sig en spark – och mot sällsamma jaktmarker blev han sänd – dit pepparn växer, så han blev bränd… Innan det hände, så lyckades han tramsa med en ramsa: ”Jag känner blott fyra stora pelarlika ben, likt jättelika träd, eller kanske sten..

Ja – så gick det för de där forskarna, som trodde sig kunna utröna någonting om Särimners sanna natur – men se Särimner, han står bi i stormen. Vad är nu sensmoralen i denna fabel eller historia ?? undrar ni kanske…

  • Den förste trodde att Särimner var som en stenvägg eller en virvelvind, för han blev bortblåst
  • Den andre trodde att Särimner var spiralformad, ty han lyckades känna honom på knorren
  • Den tredje trodde att Särimner var en mjuk skiva, ty han vidrörde trynet
  • Den fjärde trodde att Särimner var svår på borsten, ty han vidrörde endast svinets päls
  • Den femte fick vederfaras något, där ryggen slutar – och jag säger inte mer, ty ni vet; vartåt detta lutar…
  • Den sjätte trodde att Särimner hade skal, ty han kände en bete av elfenben, men hans uppfattning var skral..
  • Den sjunde trodde att Särimner stod på pelare, ty han misstog benen för trädstammar…

Och som det är med Särimner, är det förstås med Gudarna, Gudinnorna och Makterna – ty människorna ser allt eller känner allt utifrån sina egna snäva perspektiv.

I synnerhet när Monoteism, politik och förutfattade meningar skymmer bort det verkliga tänkandet – och det är allt vad som lärs ut av denna lilla fabel…

 

Kammarkollegiet och SVT slår fast: ”Fornsed” är INTE Asatro (inlägg från 25 Mars 2017)

Det finns något som heter faktaresistens, eller faktaförnekande. Det utövas oftast av vetenskapsfientliga, politiskt extrema grupper eller sekter, liknande det ökända ”Samfundet för forn sed” som på sista tiden fått åtskilligt dåligt rykte, inte bara i hedniska kretsar. Faktaförnekarna driver sitt spel på sociala media, wikipedia och andra mindre seriösa forum, där de försöker bygga upp stöd för sina alltmer fantastiska teorier. Våra dagstidningar har också skrivit artiklar om fenomenet, och hur faktaresistens yttrar sig. Skrämmande läsning, måste man säga.

Så gott som alla svenskar vet vad Asatro är för något, och de flesta känner också till att ”Trua a Asom” finns flerstädes belagt redan i Eddan. Ändå envisas ett slags urspårade Miljöpartister och New Age-folk att använda sin helt egna beteckning, trots att den inte är känd förrän hundratals år efter det att Asatron i Norden och Sverige för länge sen hade upphört, och trots att man än idag överallt i hela Världen använder termen Asatro och inget annat. Ändå fortsätter de faktaresistenta ”fornsedarna” med sitt  pjoller.

Varför använda en kristen term från 1200-talet ifall man alls ska kalla sig Hedning, och alls påstå sig stå för något som tydligen ska vara ”fornt” ?

Det hela saknar ju helt all logik, och är långt bortom rimlighet, sans och vett. Vi andra, som lever i ett modernt samhälle, talar däremot om en utvecklad tro, men också om trofasthet. Att vara trogen sina ideal. Här finns en begreppsmässig skillnad, som man ändå lätt borde kunna förstå.

Påsken 2017 urartade en av deras sammankomster i Gamla Uppsala fullständigt. Det slutade med nedskräpning på platsen, samt blodsoffer i vad som skulle ha varit en fredlig vigselceremoni. Varför folk går knivbeväpnade till en religiös högtid förstår inte jag, och jag förstår inte heller vad det ska finnas för meningsfullt i självskadebeteende eller offer av människoblod på offentlig plats, något som nog får betecknas som förargelseväckande beteende, och bör bestraffas därefter.

Själv har jag också varit Asatroende i mer än 30 år, och jag har aldrig sett en enda källa, som talar om att man skar sig själv vid bröllop eller motsvarande. Ifall ni anser er veta bättre, ange då källan och redovisa fakta tydligt, ifall ni nu får lust att yttra er. Nästan alla av oss som är Seriösa Asatroende tar avstånd ifrån sånt här. Vi vill INTE förknippas med ”fornsedare” eller deras ”fornsederi” vad det nu än är eller ska vara.

Stenar Sonnevang, talesperson i Nordiska Asa Samfundet, som nu har närmare 650 medlemar och tillväxer dagligen, uttalade sig igår i SVT, Statstelevisionen. Han tar liksom jag skarpt avstånd från vad som hänt, och vill inte förknippas med ”fornsedarna” eller deras beteende. I detta TV-inslag från SVT Östergötland säger han tydligt, att blodsoffer och liknande är något vi inte ägnar oss åt.

Utvecklingen går nämligen framåt, och även Asatron förändras med den. Detta är något som faktaförnekarna och de faktaresistenta fornsedarna inte kan erkänna. SVT intervjuade igår även Kammarkollegiet, som ska se till att alla religiösa samfund i Sverige sköter sig, i alla fall någotsånär.

Visserligen har vi religionsfrihet här i landet, men ingen ”religiös” grupp, oavsett vilken, får uppföra sig på ett sätt som direkt strider emot goda seder eller allmän ordning, skriver man i SVT:s artikel. Enligt min mening borde detta medföra, att ”Forn sed” bötfälls eller blir av med sitt erkännande från det organiserade samhället, i alla fall om de fortsätter att ”balla ur” på det här sättet. Uppenbarligen går deras ceremonier väldigt ofta helt snett, och det framgår, att de som placerats i ansvarig ställning eller skall leda det hela, helt enkelt tappat all kontroll. Det är därför vi ständigt får se, att det blir såhär – och att det skall drabba en såpass viktig plats som Gamla Uppsala – ett område som borde vara helig mark för alla Asatroende är givetvis djupt tragiskt.

Detta är helig mark. Fortsatt närvaro av ”fornsedare” och andra som inte hör dit, varken kan eller skall accepteras !

Juristen Jan Sterner på Kammarkollegiet, som citeras i SVT, konstaterar att det bara finns tre samfund i Sverige av idag som verkligen kan kallas Asatrogna. Det första är Nordiska Asa Samfundet, och därutöver Samfundet för Nordisk Sed och Samfälligheten för Nordisk Sed. Fler Asatrogna samfund finns helt enkelt inte, och Jan Sterner avstår helt från att blanda in ”fornsederi” och andra groteska avarter i sammanhanget, vilket han gör alldeles rätt i.

”Forn sed” är inte Asatro, har inte varit det, kommer inte att vara det och kan inte vara det – för juridiskt sett är nog måttet rågat redan.

SVT citerar också den kristne forskaren Fredrik Gregorius från Lund, vars uttalanden sällan är okontroversiella. Han säger att det finns minst tusen organiserade Asatroende i Sverige, men misstar sig gruvligt när det gäller fakta om ”Samfundet Forn Sed”. Detta samfund påstår nämligen, att det skulle ha drygt fyrahundra medlemmar. Det är osanning och ett exempel på felaktiga fakta – och ändå upprepas detta oemotsagt i pressen. Från sagda ”samfunds” fd kasssör Bastian van Beuningen vet både jag själv, Stenar Sonnevang och flera andra att ”fornsedarna” aldrig uppgått till fler än 70 personer på senare år. Under 1990-talets början – innan de fullständigt urartade – hade de i och för sig drygt 300 medlemmar, och sedan dess har de aldrig förnyat sitt adressregister, men behåller folk som inte  varit medlemmar hos under de senaste 20 åren för att ”blåsa upp” medlemssiffrorna. På ett liknande sätt agerar Katolska Kyrkan i Norge, som registrerat till och med Buddhister som medlemmar, och som fortfarande står åtalad för bedrägeri emot Norska Staten och Folket för minst 40 miljoner NOK.

Bild från 5 Februari 2015 – Beväpnad polis i Norge beslagtar Katolska Kyrkans medlemsregister. Orsak: Bedrägeri ! INGEN tjänar på lögner, fakta-förnekande eller ”dribblande” med falska medlems-siffror

BROTT LÖNAR SIG INTE – CRIME DOES NOT PAY

Till och med ”Svenska” Kyrkan, eller den Evangelisk-Lutheranska Kyrkan i Sverige, som den nog bör kallas, är i så fall en ärligare och öppnare organisation. Man har en analysavdelning på ett tiotal personer – och man redovisar fakta om medlemstal och liknande öppet, förhoppningsvis utan att förvrida dem, och på ett meningsfullt och intressant sätt. Givetvis kan vi alla ha olika åsikter, men när det gäller rena fakta, och behovet av korrekt information, så måste nog alla grupper i samhället – religiösa, politiska, föreningsmässiga eller vad de nu vara må – i alla fall ha så mycket sinne för öppenhet, demokrati och ”fair play” att de erkänner fakta, och inte ljuger eller luras – exempelvis om medlemstal eller på annat sätt.

”fornsederiet” och dess utövare bryter emot denna mycket grundläggande princip, visserligen inte i akt och mening att tillskansa sig statsbidrag – de har aldrig haft några, och bör absolut inte ha några eller få några i framtiden heller – som vi andra i samhället följer. Kammarkollegiet och dess jurister har nu börjat uppmärksamma saken, och det tycker jag faktiskt är bra. Det bästa vore, att sådana samfund inte godkänns alls, och att de fråntas både vigselrätten och rätten att utföra alla andra ceremonier på offentlig plats.

Vi har alla ett samhällsansvar. Kallar vi oss alls ”trogna” eller tror på det som heter ”Truá” eller trofasthet, gör vi gott i att minnas detta.

Nu – och för alltid !

MÄRKLIGA MONOTEISTER och ett viktigt meddelande till invånarna i Växjö.

Det sägs, att Sverige skall vara Multikulturellt. Man har till och med påstått att detta skall vara en grundlag nuförtiden, men ingen har någonsin kunnat peka på så mycket som en enda paragraf i Sveriges fyra grundlagar där detta står skrivet. Men – om vi nu verkligen skall ha ett multikulturellt eller multireligiöst samhälle – vad detta ska innebära i praktiken kan man verkligen diskutera – då gäller det ju, att olika grupper av medborgare lär sig att ta hänsyn, och inte stör varandra, påtvingar sin tro och sin kultur på människor som inte alls vill ha den, och följer rikets lagar i övrigt.

Detta fastslog idag bland andra Liberalernas Partiledare Jan Björklund, då han talade i Statstelevisionens nyhetsprogram ”Rapport” klockan 19.30, lokal tid.

Själv är jag som hedning och liberal väljare helt enig om denna självklara slutsats. Religionsfrihet är inte samma sak som att förstöra och förpesta tillvaron för sina medmänniskor. Människor har rätt att vara ifred hemma i sina egna hem, och skall inte behöva tvingas att lyssna till muslimska böneutrop eller kristna kyrkklockor.

Tänk om vi hedningar skulle börja blåsa i Gjallarhorn varje Tors Dag, till exempel ? Eller dunka på schaman-trummor, tills folk fick ont i öronen eller kräktes ?? Det skulle just se något ut det. Men så gör ingen av oss – i alla fall inte någon etnisk svensk, som är seriös i sin framtoning eller religionsutövning som hedning eller asatroende. Undantaget är väl de såkallade ”fornsedarna”, för just där verkar det vara väldigt dåligt beställt med det som kallas elementärt folkvett eller hyfs – vi har deras blodsoffer och knivskärningar förra året vid Gamla Uppsala som tydligt och avskräckande exempel, och tror ni mig inte, så läs UNT eller Upsala Nya Tidnings reportage om saken.

Tutom Gjallarhorn ?” Bra sätt att ANLÄGGA MOTELD emot de alltmer aggressiva Monoteisterna ??

Idag har en mycket underlig partiledarinna vid namn Ebba Busch Thor, som dessutom säger sig vara ordförande i ett påstått ”KristDemokratiskt” parti gjort ett uttalande emot Muslimska böneutrop i Sverige, en företeelse som bland annat Fredrik Modéus, Biskop i Växjö stift och hela svenska kyrkan stöder. Hur kan man för det första heta ”THOR” i efternamn, och sen påstå att man är kristen ? Det går ju inte ihop…

Och för det andra: Krist-demokrater ?? Smaka på det ordet. Kristendomen är inte demokratisk, utan en totalitär lära, precis som islam. Man har en enda Gud, som påstås vara allsmäktig och som alla tvångsmässigt skall lyda, samt en Führer, förlåt Frälsare – och enligt Bergspredikan, som Svenska Kyrkan fortfarande säger att de följer, rent teologiskt, så skall alla personer i hela Världen tvingas på denna kristendom, precis som muslimerna via böneutropandet proklamerar överhöghet, sharia och ägande av vad som är svenskt territorium. Många goda medborgare tolererar inte det här längre. Dialog eller tankeutbyte med sådana religioner är överhuvudtaget inte möjligt. Man förhandlar inte med en ockupationsmakt, och man kan inte sätta sig ned och acceptera politiska partier, som inte accepterat religionsfrihet eller tankefrihet som grundläggande princip, och som inte följer spelreglerna för ett sunt och demokratiskt samhälle.

Och vilken religion företräder egentligen ”Svenska” Kyrkan och Fredrik Modéus ? Är han islamist och salafist bara ibland, eller kristen bara på söndagarna ? Det skulle jag gärna också vilja veta.

Svensk Biskop upp i dagen ?

Hur länge ska hederliga medborgare i Växjö – och annorstädes – tåla dessa MÄRKLIGA MONOTEISTER – Hur länge ??

När ledarinnan för det påstått ”Krist-demokratiska” partiet säger en sak, och ”Svenska” Kyrkan (som inte alls är svenskare än något annat – de är bara en evangelisk-lutheransk kyrka i mängden) sen säger tvärtemot, ja vad ska då de av vår befolkning (högst 58 %) som fortfarande vill vara kristna tro på ? Hela denna hållning präglas ju av ideliga självmotsägelser hela tiden – och dessutom är det valår i år..

Själv tycker jag att svenskar i Växjö – och överallt annars där böneutropen och det kristna stöveltrampet nu börjar eka mellan husväggarna – har rätt att välja något annat.

De kan AVSTÅ från alltsammans. GÅ UR SVENSKA KYRKAN. Låta Hedna sig, helt enkelt – och bli goda ateister eller agnostiker – också dessa är ju faktiskt Hedningar… Se detta som samhällsinformation – här är en blankett du kan skicka in till närmaste församling och Kyrkoherde – och använder du den sparar du också 1,35 % eller mer på varje skattekrona du tjänar…

Pengar, som aldrig mer kommer Islam eller de kristna till godo. Vårt lösenord för kulturell överlevnad MÅSTE bli: ”INTE EN MAN, INTE ETT ÖRE MER TILL MONOTEISMEN !!”