Torsfull och Stora Björnvändar-Dagen passeras…

I Torsdags, alltså den 28 Januari, var åter en Tors Dag och då hade Karl namnsdag enligt den svenska almanackan – som sig bör, därför att Tor är den främste av Karlar men inte av Jarlar, då han är det enkla folkets gud – ”Tore-Karl” eller Horagalles heter han ju hos samerna, eftersom de alltsedan äldsta tid upptagit många drag från Asatron, som sedan omvandlats i moderna uppteckningar.

”Mannar allherliga Mannast!” står det om Tor i Eddadikten Harbadsljod – vad tror ni det kan betyda, så säg ? – varje svensktalande person begriper det nog – utom Lasse Liten Lögnhals Lönnrothden dryge ”E-mer-i-Thursen” från Göteborg, ni vet den gamle stöten till professor e-mer-i-tuss som påstår att just han skulle vara ”världens bästa Edda-översättare” enligt honom själv, och som översätter ”Mannar Allherliga Mannast!” i originalet med ”pojkvasker” och som sedan har mage att ljuga, och hävda att man ”måste” översätta så – det ”måste” man inte alls – förutom hans förvridningar av allt som heter Asatro på svenska Wikipedia – vilka lätt vederläggs, om man läser de utländska versionerna.. Men han fortsätter att ”Rotha-i-lönn” denne Lönnrothare, och än har man inte stängt av hans konto där – likt Mr Trumps förbaskade Twitter..

Idiotiskt flumsnack på Wikipedia om att ”Njord förde ett regellöst sexualliv” till exempel – vad ger ni mig för sådant ?   Ifall jag finge skämta, skulle jag säga att Herr Lönnroth inte är ”Torsfull” utan kanske bara helt vanligt full, oftare än månen, för den är ju full bara en gång i månaden – för vad vet vi om denne drummel till ”Professor” egentligen ??

Köp INTE – och läs INTE några Eddor av denne Självbelåtne Stofil… Hans Edda-version är den garanterat SÄMSTA som gjorts på Svenska språket… (Läs Collinder, Läs Brate, Läs Afzelius, Läs till och med Ohlmarks om ni vill – men INTE den rälie ”E-mer-i-Thursen”…)

Christian Belittlement”. Kristna Fördomar, varav hela Lönnroths person är full. Han är ingen seriös forskare, ingen hederlig akademiker.

Själv är jag blott amatör, men som sådan tillåter jag mig faktiskt lyxen att välja mina källor, och det ska ni veta. Han är en enda stor kristifierad förolämpning emot alla våra Gudamakter, alla som faktiskt tror på dem, och  allt vad Hedendom och Asatro heter. (Detta är en Ideel Kulturkamp, vänta er heller inte annat..Ibland svarar vi hedningar med ”Samma Mynt” – I told you so – Ayatollah you so – ”The boot is on the other foot” )

Nåja – det var det om detta – som man säger söderöver. 28 Januari var det också den första Fullmånen för året, Torsfullet i Thorre Månad, för det är nog så ändå att Thorre bara är ett noa-ord eller ett täcknamn för Tor, som en viss Sturlasson uppfann för att lura de kristna – han var ju Hedning i själ och hjärta, eller rättare sagt Hamn och Hug, även om han levde i en kristen tid – och till slut mördade de kristna honom, som bekant. Också de nutida islänningarna, som alltsedan 1873 firar sitt moderna Thorrablot, torde ha firat det med särskild fröjd, denna den 28, nu när det för dem var den första fullmånen i Goi månad…

”Goi – Rode ! – Goi ! med den ryska Hedniska gruppen ”Arkona”

Om Thorrablotet, och det ovedersägliga faktum att det knappast finns några bevis alls för ett Midvinterblot, utom i Västnorden, det vill säga Island och Norge utan att Midvintersolståndet infaller den 21 Dcember, alltså under det som är Julen – och inget annat – har jag redan skrivit mycket (se under rubriken ”Högtider och Blot” här ovan, underrubrikerna ”Thorrablot” samt ”Jul och Midvinter”) och nu hoppas jag, att ni inte låter några ”E-mer-i-thursar” eller gamla gaggiga stofiler förvirra er…

25 Januari, enligt den senare Folktron, var också ”Stora Björnvändar-dagen” eller ”Halvsnödagen” – ibland också Midvinterns Dag, då vintern ansågs vara till hälften gången – allt sådant går tillbaka till hedenhös och heden tid, vilket Ebbe Schön och fullt seriösa etnologer med honom grundligen påvisat.

 

I verkligheten är det naturligtvis inte så alls, därför att alla Rikets björnar knappast vänder sig på en enda gång eller per kommando, men folktron – särskilt i Norrland – utgick från katolikernas kristna tradition om ”Pauli omvändelse” vilken också – enligt vad som tvingades på oss etniska svenskar – skulle ha infallit just den 25 Januari. Detta förstod aldrig ”Gar-Jomt” i Jämtland eller ”Norrlänningan” som helhet, så de trodde att ”Paul” var ett noa-namn för Björnen, precis som ”varg” är ett noa-ord för ”ulv” vilket är det gamla, svenska och nordiska ordet. I Nordisk folktradtion var det också skogsrået, som kom med blodmat eller skålar med blod till björnen i Idet, för att den på så vis skulle överleva även den hårdaste vinter.

Björn och Kvinna enligt Olaus Magnus ”Historia om de Nordiska Folken” 1555

I Ryssland finns ännu organisationen ”Orphan Bear Rescue Center – OBRC” som ni själva kan söka efter på nätet, och som jag inte länkar till, eftersom det ju enligt Rysk Lag och President Putin är så, att varje organisation, varje förening, samfund eller individ som tar emot pengar av någon utanför Ryssland, ju måste anmäla sig till myndigheterna, såsom varande ”Utländsk Agent”, och jag inte vill sätta mina ryska vänner i ”trudnoj” eller trubbel. För övrigt har det ryska björnhemmet för hitte-björnar (som jag skrev om också i fjol) nyligen bytt internet-bank, men förra året emottog det inte mindre än 12 hittebjörnar – i de flesta fall hade deras mödrar, alltså björnhonorna blivit skrämda av skogsmaskiner under en verkligt mild rysk vinter, och detta problem kvarstår ännu i år.

Utan Spaning – Ingen aning !” (det gäller också i björnarnas värld…) Foto: OBRC

11 stycken björnar på mer än 60 kg har nu återbördats till naturen, och kan följas per radiosändare i sina respektive hem-provinser eller rättare sagt ryska regioner, så man vet att de nu gått i ide, och klarar sig, eftersom OBRC är en del av ett Statligt Ryskt Björnforskningsinstitut, enligt vad jag vet, eller i alla fall har en stor del av sin finansiering från den ryska staten. Även vår vän Vladimir Vladimirovitj är ju en stor tillskyndare av djur och natur, som flugit med Tranor och allt. Han är dessutom en bevisat björnvänlig person, som deltagit i björnforskning själv – det skedde redan 2010, i Barents Hav – och redan 2014 sågs han dela ut teddybjörnar till offer för ryska skogsbränder – samma år som den stora branden i Västmanland skedde – och Fredrik Reinfeldt fegt åkte på semester.. Nej – på Putin kan vi lita, likaså på hans folk. Jag är ingen ”Patient från Berlin” och bloggar är ingen bra metod att styra ett land på, hursomhelst.

Även Rysslands president har ägnat sig åt Björnforskning… Det kallas ”Föregångsmannaskap” på hederlig svenska…

Detta år har jag också redan skänkt 2000 rubel till OBRC, och jag rekommenderar starkt, att ni alla gör likadant. Inga nyheter om årets kull har nått oss, och de senaste nyheter de publicerade var från den 10 Januari – men den vildögda lilla björnhonan Puzha – som blivit svårt skrämd av människor och kom till Björnhemmet när hon var alldeles för gammal – björnungar som uppfostras enligt den unika metod man uppfunnit där, måste anlända innan deras ögon öppnats, och de är små som hundvalpar – är kvar på området, och har nu inrett sitt ide alldeles själv.

Väck ej den björn som sover, ty då kan det bli annat av ! (Det gäller också er, herr Lönnrothare.. Rota inte mer i lönn på Wikipedia…för då….)

Sov i lugn – Sov i ro – Sov som björn i Vinterbo ! (foto: OBRC)

 

Midvinterdagen och Thorrablotets början, 2021 – Innangård och Utangård

Medan årets första Riksdagsdebatt hemma i Sverige bjuder på de allra värsta invektiv från talarstolarna och sedvanligt Trumperi, görs försök av gängse media att bringa reda i vad som hänt, och komma med ordentligt skrivna politiska analyser. Vad jag anser om det svenska medialandskapet, och vad som förekommer där vet ni redan, likaså vad jag som Hedning anser om vissa sorters media och retorik.

”Vestigia Terrent” eller spåren förskräcker – för i fjärran, skymtar en stor och tydlig isvak… (Det är inte alla som kan se det)

Idag är det redan den 15 Januari, och därmed infaller faktiskt Midvinterblotet – enligt vissa – dess blotta existens är högst omdebatterad, liksom början på månaden Thorre, och därmed passerar vi Thorrablot på Island. Så är det här i Världen.

Innangård och Utangård, inklusive alla Midgårds skeenden, kompletterar varandra i det stora, som det lilla. Den största nyheten man serverat oss, är att Nyamko Sabuni av alla människor – nuvarande ledarinna för det som en gång var ett Folkparti, och som representerade det svenska folket, och inga andra folk, numera allvarligt överväger att lämna allt Regeringssamarbete med Regeringen Löfvén, vilket får beslutas på nästa partikongress – allt enligt SvD:s expertkommentator Göran Eriksson, som håller sig till verkligheten, och inte som andra SvD medarbetare på ”rättsredaktionen” ibland helt lämnar det sakliga bakom sig.

I valet och kvalet – ”Politik ger konstiga sängkamrater”

Orsaken uppges vara hur Löfvén-Regeringen fortsätter att agera i Befolkningsimporten, mitt under pågående Covid-19 kris, och hur man helt ut behåller sina traditionella skygglappar för ögonen, för att skaffa en nya ”Ersatz-befolkning” som skall drillas och luras till valurnorna, så att (S) och Nomenklaturan kan behålla makten i all evighet – ett beprövat litet trick, som vi känner igen från Fredrik Reinfeldts glada dagar. Men nu har hela samhällsmaskineriet visat allvarliga tecken på att skära ihop, och ingenting fungerar som det är tänkt längre. Fru Sabuni lär ha twittrat eller kommenterat att hon inte kommer ge upp den ”Liberala” linjen i befolkningsfrågor, och vad det betyder för oss 80 % etniska svenskar, förstår vi redan, nu när vi snart alla blir ”förbipasserande framför Bankomaten i Rissne” på ett eller flera sätt.

Samtidigt kan hon inte ignorera den interna opinionen inom sitt parti, som enligt nästan alla kommentatorer anser, att samarbetet med en sådan Regering som Löfvéns, nu måste vara definitivt över och slut. Det brukar sägas, att när två eller flera Liberaler möts, så kan de inte komma överens om någonting, intet besluta eller uträtta, eftersom det finns både Marknadsliberaler, Social-liberaler av traditionellt vänstersnitt, och dessutom naturligtvis också svårt Drogliberala personer och till och med sk ”Libertarianer” som i USA – av de två senare sorterna, har vi sett nog och övernog, inte bara på nyhetskanalerna, utan i vårt närområde.

Samtidigt skall jag ge Nyamko Sabuni en eloge, och inte helt räkna ut henne från den politiska kartan och fullständigt förtvivla, som jag gjort när det gällt en hel del andra personer.  Hon uppges till och med officiellt ha godtagit min formulering ”den mäktiga Sabuni-klanen” som jag lanserat precis här, i min egen blogg på Hedniska Tankar, och hon har alltså erkänt, att hon representerar ett klan-samhälle och ett särintresse,  vilket jag tycker är både ärligt, korrekt och artigt, samtidigt som också jag erkänt, att jag tillhör vissa klaner eller rättare sagt ätter här också, för det gamla svenska ättesamhället finns alltid kvar, och det kommer kanske snart visa sig vara en kraft att komma med, när samhället sviker.

”Time for some clan justice ?”

Om klaner och klaners sätt att skipa rättvisa, kan vi skriva länge; men gällande just Klanen Sabuni tycks det vara sant att konstatera att den utgörs av ett slags västafrikanskt matriarkat eller något, där allt vett, förstånd och realpolitisk förmåga koncentrerats till en enda person, nämligen Drottning Nyamko själv – för den manlige person som säger sig vara hennes bror och därför Klanens manlige överhuvud och mest kände medlem, har inte åstadkommit något alls mer än förvirring, krav på vältande av statyer, ren rasism emot svenskar, bidragsoklarheter, om än inte bidragsfusk rakt ut, som hos ”Svenska” Kyrkan, och hela det Islamska, bidragsindustriella komplexet.

Nyamko Sabuni framstår fortfarande som ”min” partiledare, eftersom jag fortfarande är medlem av det Liberala partiet i Sverige, ehuru med största tvekan. Det är i alla händelser ett parti, som nästan helt utplånat sig själv från den politiska kartan, och som löper alldeles uppenbar risk att försvinna ut från Riksdagen nästa val, och därmed är vi åter till utgångspunkten – våra politiska partiers nästan totala oförmåga att se, vart utvecklingen i det här landet snart leder, vilka som är majoritetsbefolkning, vilka Sverige som nation är till för – och inte.

Befolkningsimporten och de öppna gränsernas tid är nu definitivt över, och det gäller inte bara Vintern ut, så länge Covid-19 pandemin fortsätter eller till 2021 års slut. Det gäller i många, många år framöver – av högst naturliga skäl – ja minst intill 2030, 2035…

Det är tid för oss att vara svenskar, tid för oss att själva se om vårt hus; och själv skiljer jag som ni vet sedan en längre tid mellan Etniska Svenskar och Landsmän, samt Svenska Medborgare. Att bli svensk medborgare enligt legaldefinitionen går alldeles för lätt, och tre år är inte en på långt när tillräcklig tid, och svenskar uppstår inte förrän efter flera generationer. Ändå är Nyamko Sabuni min Landsmaninna, inte Landsman (Vi har två kön, givna av biologin och naturen – de är inte alls ”en social konstruktion” – och vårt språk har i stort två genus, samt två neutrum – ifall ni inte visste det. Här i vårt land, talar vi också svenska – inte arabiska.) och jag skulle för min del inte alls ha något emot att se henne med på listan av tänkbara Statsminister-kandidater.

Stöds av ”Hedningen” på Hedniska Tankar.  Tänkbar Statsminister-kandidat – ”Yes we CAN !!”

Hon vore en värdigare Statsminister än Stefan Löfvén, i alla händelser, ja något av en amerikansk ”First Lady” – men i-n-t-e ett sådant stolpskott i den vägen, som ”Melania Trump” – en vanlig person helt utan förmåga, och dessutom den stackars kvinna, som gifte sig med en viss Donald. Skulle ni själva vilja vara gift med en sådan, eller kanske ingift i Rikspolitiken ?

Jag kan ta gift på, att jag aldrig velat vara just det – ingift i Rikspolitiken, alltså – men Thorrablot och i-n-t-e Midvinterblot firar jag, liksom Julens avslutning vid Tjugondag Knut.

Midvinterblotets vara eller icke vara baserar sig nämligen på ett ytterligt litet antal historiska källor, som hela tiden starkt överdrivits. Just det här året har överdrifterna varit så starka att de tagit sig formen av ”fake news” och allmänt Trumperi.  Midvintersolståndet, som är en astronomisk händelse, och lätt att observera oavsett var man befinner sig på Jorden, är platsen för den egentliga Julen, och som jag redan visat, betyder den språkförbistring som skett mellan anhängare av den Julianska och den senare Gregorianska kalendern ingenting.

Skillnaden mellan dessa två kalendrar kan aldrig uppgå till mer än 17 dagar i alla fall, men just i år finns det en massa okunniga, som vantolkar skillnaden mellan kalendrarna till en hel månad, vilket är helt fel, eftersom det aldrig varit så. Thorre Månad, eller Torsmånaden, Januari, har alltid varit årets första månad, och eftersom Sturlasson och de Isländska krönikörerna levde minst 230 år efter att all Hedendom och Asatro var i lag förbjuden på Island, är hela teorin bakom att Julen inte skulle ha funnits, medan Midvinterblotet fanns, bara en idiotisk efterhandskonstruktion, att vända bakfram på alltihop, och förneka fakta

”Jól” och ”Jólarblot” är tillräckligt belagt i Sagalitteraturen, vilket ”Midvinterblotet” inte är, och heller aldrig varit. Man hittade till och med på en helt fiktiv kung ”Thorre” för att bortförklara Tors närvaro vid det nya året, eftersom de kristna hundarna inte tillät, att man nämnde guden Tors namn. Det nutida Isländska Thorrablotet, däremot, är en ”nyuppfinning” eller förvanskning från 1800-talet, liksom alla dessa idrottstävlingar vid namn ”Midvinterblot”, diverse gilles- och fest-traditioner och så vidare.

Carl Larssons tavla avbildar ingen historisk sanning alls

Som jag redan många år i rad och många gånger berättat och förklarat, äter man på det moderna Island upp all den överblivna Julmat, som är de sista resterna efter Julbordets håvor, precis som vid den svenska (och Nordiska) Knutsdagen, julens slutpunkt den 14 Januari.

På grund av våra moderna kalendrar, firas nu Thorre månads mitt (då Islänningarna vill ha Thorra-blot) på just den 15 Januari. Alla restauranger i Akureyri, Reykjavik med omnejd lanserar då de nationella och regionala specialiteterna, men något Midvinterblot den 15 Januari – nej – det finns det ytterst få nutida Asatroende som ens praktiserar, mer än som ett rent ”Månadsblot” eller Tacksägelse för att ha överlevt Julen, och för att det varit en god Jul – för gudarna – icke människorna – bör ges tack för att vi har överlevt, nu när vi lever i sådana tider och i ett sådant land, som vi ännu bebor.

Nu finns det i och för sig vissa kristna fähundar, helt enkelt – som vill hävda att det var tvärtom, att en hednisk Jul aldrig fanns, så att de ska kunna ta över den helt, att Håkon Jarl – den förste på allvar kristne kungen av Norge, som var ytterst illa sedd av folket – skulle ha flyttat det ursprungliga Midvinterblotet till Jul, som bara och endast bara skulle vara en kristen fest, osv osv i det oändliga. Det finns till och med en starkt lögnaktig bloggsida, benämnd ”svenska festseder” eller något sådant, som ligger kvar på nätet – men den tänker jag INTE länka till, eftersom jag inte vill medverka till att missuppfattningar och osanningar sprids.

Emellertid – redan Göran Stålbom, en svensk författare som skrev sin berömda bok om Vintersolståndet (vilket är och förblir den enda grunden till allt sant och äkta Julfirande, därför att själva Solsystemet och Universum faktiskt ÄR konstruerat så) år 1994 – lade en gång för alla klart grunderna, och bevisade övertygande, att det måste vara så.  Boken var flitigt prisad av recensenter på sin tid, men på grund av den väldigt låga bildningsnivån i Landet Löfvén, samt att få människor alls läser böcker numera, så finns den nu oftast bara på antikvariat, och kan vara svår att få tag i.

Kalle Dahlberg, runristaren på Adelsö som grundade Sveriges Asatrosamfund – innan Quanon-liknande grupper och diverse sekt-medlemmar förstörde den organisationen i grund, utgick från denna bok, och lät den skapa en humanistisk, på kunskap inriktad tradition, på vilket han ville att hela detta – i hans tankar Riksomfattande – samfund skulle vila.

Och de finns – bröder i Särimner – som förvaltar hans dröm, medan de fåtänkta, Quanonerna och Fornsedarna, nu ackompanjerade av någotslags vidunderlig västgötsk lastbilschaufför, skriker sig hesa av hat..

Första fullet i Thorre månad passeras

Igår var det första fullmånen för året, och i morgon är det Tjugondag Knut, den dag då den Nordiska Julen traditionellt tar slut. Vi befinner oss även i Thorre eller Januari månad, den månad som i Västnorden var helgad åt Tor, fast man först på 1200-talet i kristna källor försökt rationalisera bort Thorre till en självständig mytologisk gestalt.

Den observante läsaren torde redan veta, att det i delar av Sverige varit Augusti som kallats Torsmånad, mycket beroende på skörden, och det faktum att St Olofs dag, som infaller då, tidigare också varit helgad åt Tor, eftersom man ju uppfattade åskans gud och det senare helgonet som de kristna försökte ersätta honom med som ett och samma. På ett liknande sätt förhöll det sig med Knut Lavrad, men mera om honom i morgon…

Sådana skillnader mellan Asatron i Västnorden och Östnorden är visst inte ovanliga – vi kan ta det faktum att Fredagarna i Västnorden alltid varit helgade åt Frigga, men att Fredagen i Östnorden – dvs Sverige och Finland samt hela Baltikum och delar av Gårdarike eller Ryssland ju alltid uppfattats som helgade åt Freja, liksom det en gång var nere på den Europeiska kontinenten.

Maträtter vid Thorrablot – ursprungligen den mat, som blivit över sedan Julen och nu åts upp…

 

Enligt den moderna Isländska kalendern börjar Thorre månad först något senare, och vanligen firar man Thorrablotet, den moderna och återupplivade fest till Tors ära något senare, eller kring den 25 denna månad – men att Thorrablotet och Midvinter, liksom det senare Tjugondag knut – en kristen bortförklaring – ändå hör samman, är alla överens om. Mer om Thorrablot kan du läsa i arkivet här ovan.

Mina sista förråd av livgivande äppelmust och äpplen är nu slut, lagom till det att Julen slutar, men Asatrons föryngrande och livgivande effekt, varar året om...Liksom dyrkan av Idun, och alla Asar, Vaner och As-ynjor (ni vet väl att man här uttalar två separata ord…)