Torsfull och Thorrablot

Idag infaller Torsfullet enligt mina Värmländska sagesmän, och Samfundet Särimners lunisolära, hedniska kalender. Andra resonerar mer eller mindre redigt om Höknätterna, och den rätta tidpunkten för Midvinter och Jul, men Midvintersolstånd och Midvinterdag har jag redan ingående förklarat skillnaden mellan nästan varje år i denna blogg.

På Island firas nu som förr Thorrablot, och den som vill lära sig något om det, bör som vanligt INTE läsa Lasse Liten Lönnroths pejorativa floskler på svenska wikipedia – för denne kristne E-Mer-i-Thurs till skojprofessor i från Götla-böörg bör man inte tro på. Det spelar ingen roll att han säger sig vara ”Världens främste” nu levande Edda-översättare – lite mer självkritik skulle kanske inte skada från en gammal akademiker, som säger att ”Mannar Allherliga Mannast!”  bara m-å-s-t-e översättas med ordet ”pojkvasker” på modern svenska – och sedan förklarar att alla som tycker något annat och utmanar herr Professorn inom sitt gebit, förstås är ”rasister”.

I rest my case… Vad jag sagt och förklarat om ”Uppsala Runforum” kontra vederhäftiga forskare på RAÄ:s eller Riksantikvarieämbetets hemsidor behöver jag heller inte upprepa, kanhända – men kom ihåg att i den hedniska världen är allt inte guld som glimmar… När också Engelskspråkiga Wikipedia blandar ihop begreppen ”Fylgia” och ”Hamngja” och till och med låter dem byta plats, blir man betänksam – och sannerligen – en Tyrs dag som denna, får man i rättvisans namn säga, att ”många äro komna, men få äro kallade” som de kristna brukar säga sinsemellan.

Jodå – huvud av Får och andra läckerheter, som egentligen är rester från Julbordet, bjuder ännu mången restaurang på Island sina gäster på såhär års…

Mera om Thorrablotet och Thorre månad kan ni läsa här – i en fullt seriös Engelskspråkig Wikipedia-artikel – men hur länge den får står orörd, vill jag reservera mig för.

Ni skulle också kunna läsa mina egna två korta inlägg och artiklar från förr om åren här ovan under rubriken ”Högtider och Blot” och underrubriken ”Thorrablot” här ovan – kanske ger det er mer kött på benen.

Nu ger vi plats för en romantisk date – tillsammans med valfri Isländska – och allt vad den symfoni av surt, salt och rökt som Thorrablotet innebär…

(Klassiskt Youtube-klipp från 2007)

Hedniska Tankars Årskrönika 2021

Hedniska Tankar har haft 58 503 besök på sin bloggsida förra året. Det är fortfarande mer än de flesta föreningssidor inom Asatro och Hedendom, men ändå en markant nedgång emot år 2020 och 2019, då jag noterade över 100 000 besök. Jag hade föresatt mig att uppnå ungefär 65 000 besök för år 2021, men nådde inte helt upp till min egen målsättning, trots att jag bloggade mindre förra året än under de närmast två föregående åren.

Intresset för Asatro och närliggande fenomen går ofta i vågor. Så har det alltid varit. Efter Kristendomens intåg och de folkmord och den kulturella förstörelse av en hel världsdel som följde i kristnandets spår, dröjde det till 1600-talet innan Sverige fick en hednisk renässans, och därefter märktes en nedgång till början av 1800-talet – och så har det också varit tydliga stegringar i intresset efter sekelskiftena 1900 och kring 2000. På mikronivå kan man också märka variationer inom varje årtionde, också med tanke på antalet föreningar och samfund som grundats – men denna blogg har i alla fall funnits i sin nuvarande form i mer än sju år nu, och går härmed in på det åttonde året.

Begreppet Asatro har alltid funnits, och skapades inte alls – som Wikipedia och andra falska källor lögnaktigt påstår – först på 1800-talet. ”Trua á Asom” finns som fras redan i Eddan, och Asatron har aldrig någonsin varit någon ”forn sed” som nutida lögnare och bluffmakare påstår, utan i högsta grad en levande tro, vilket är direkt motsatt ordet ”sed” som begrepp – detta är viktigt att förstå och hör till de absoluta grunderna, har man inte förstått detta, har man inte förstått någonting alls.

Asatron är INTE ”forn”. Begreppet ”forn sed” gäller INTE, utan skapades av kristna under medeltiden som ett hån emot våra fäders tro. Vi skall ALDRIG använda det begreppet… Det är som att säga ”Neger” istället för ”Svart” eller ”Lapp” istället för ”Same”…

De kristna speglosorna, som felaktigt påstår att Asatron skulle vara utrotad, och därmed ”forn” kan du som läser detta helt glömma. Redan denna blogg i sig är ett bevis för felaktigheterna i dessa dumskallars ständigt återkommande floskler, som man fortfarande får läsa på Internet. Om du kallar oss Asatroende för ”fornsedare” är det en ren förolämpning, och jag antar att du inte springer runt och kallar Samer för ”Lappar” till exempel – du begår ett lika stort fel om du använder det ordet, och en hel del andra…

Under året har den här bloggen spritt sig till flertalet av jordens länder och stater, utom till Nordkorea, några muslimska länder och det underutvecklade Afrika. Spridningen i länder räknat har varit något mindre än under 2020, vilket också var väntat – men om man granskar utfallet de senaste tre åren, kan vi sammanfatta det i nedanstående – något röriga – diagram:

 

Jag har nu lyckats ”skaka av mig” en hel del amerikanska läsare, som jag inte vill ha drällande på dessa sidor. Vad som kallas ”Asatru” i Europa är i alla händelser ganska lite besläktat med vad vi här i Norden och Europa som helhet menar med det begreppet, och nu ligger andelen utländska läsare överhuvudtaget kring 9 %, emot att förut ha varit ungefär 11% inalles – jag betraktar det som en framgång, eftersom jag uteslutande skriver på svenska och vänder mig till läsare på svenskt språkområde, vilket som bekant innefattar också Finland, Estland och Åland – samt en del andra länder där svenskar och nordbor vistas i större antal.

Norge räknas nu som det tredje största landet i antal läsare räknat, och har bytt plats med Storbritannien, som förut innehade plats nummer tre. Danmark är oförändrat fyra, men Finland har fallit tillbaka till en femteposition, samtidigt som antalet läsare i Tyskland, Nederländerna och Frankrike har minskat i betydelse – men Polen – och lustigt nog – Kina har börjat hävda sig – vilket kanske beror på mina läsare på en enstaka grävfirma, eller den Kinesiska regimens övervakande av Internet som helhet – man kan ändå inte veta – men Spanien och Seychellerna – där en enstaka svenskspråkig läsare bor – får fortfarande stort genomslag, medan Islands intresse för omvärlden – trots sin historiskt starka koppling till Asatro och den Nordiska kulturen – fortfarande är svagt.

VI KOMMER FORTSATT HEDNA VÄRLDEN OCH KÄMPA FÖR HEDENDOMENS SAK, SAMTIDIGT SOM VI BEKÄMPAR KRISTENDOM OCH ISLAM ÄVEN DETTA NYA ÅR – ÄR NI REDO FÖR ATT HEDNAS ? – OM NI NU INTE REDAN LÅTIT HEDNA ER ??

HELL TOR – För Januari är Thorre månad…

Första fullet i Thorre månad passeras

Igår var det första fullmånen för året, och i morgon är det Tjugondag Knut, den dag då den Nordiska Julen traditionellt tar slut. Vi befinner oss även i Thorre eller Januari månad, den månad som i Västnorden var helgad åt Tor, fast man först på 1200-talet i kristna källor försökt rationalisera bort Thorre till en självständig mytologisk gestalt.

Den observante läsaren torde redan veta, att det i delar av Sverige varit Augusti som kallats Torsmånad, mycket beroende på skörden, och det faktum att St Olofs dag, som infaller då, tidigare också varit helgad åt Tor, eftersom man ju uppfattade åskans gud och det senare helgonet som de kristna försökte ersätta honom med som ett och samma. På ett liknande sätt förhöll det sig med Knut Lavrad, men mera om honom i morgon…

Sådana skillnader mellan Asatron i Västnorden och Östnorden är visst inte ovanliga – vi kan ta det faktum att Fredagarna i Västnorden alltid varit helgade åt Frigga, men att Fredagen i Östnorden – dvs Sverige och Finland samt hela Baltikum och delar av Gårdarike eller Ryssland ju alltid uppfattats som helgade åt Freja, liksom det en gång var nere på den Europeiska kontinenten.

Maträtter vid Thorrablot – ursprungligen den mat, som blivit över sedan Julen och nu åts upp…

 

Enligt den moderna Isländska kalendern börjar Thorre månad först något senare, och vanligen firar man Thorrablotet, den moderna och återupplivade fest till Tors ära något senare, eller kring den 25 denna månad – men att Thorrablotet och Midvinter, liksom det senare Tjugondag knut – en kristen bortförklaring – ändå hör samman, är alla överens om. Mer om Thorrablot kan du läsa i arkivet här ovan.

Mina sista förråd av livgivande äppelmust och äpplen är nu slut, lagom till det att Julen slutar, men Asatrons föryngrande och livgivande effekt, varar året om...Liksom dyrkan av Idun, och alla Asar, Vaner och As-ynjor (ni vet väl att man här uttalar två separata ord…)