Holmfastristningen återställd

För några dagar sedan bjöd SVT för en gångs skull på en god nyhet. Holmfastristningen utanför det invandrartäta Söertälje är nu återställd, tack vare försenade insatser från en stenkonservator. Tidigare ljög både Södertälje kommun och Länsstyrelsen, och påstod i form av Fake News, att någon eller några ”av väljvilja” skulle ha försökt utplåna ristningen med en högtryckstvätt.

Detta Nidingsverk är fortfarande obestraffat. Ingen greps, precis som vanligt i Landet Löfvén…

Nu avslöjar stenkonservatorn Paterik Stocklassa vad Hedniska Tankar länge misstänkt. Enligt honom var det ungdomar med en högrtryckstvätt, som försökte utplåna den över 900 år gamla runinskriften; men de lyckades inte i sitt destruktiva uppsåt. Stenen är helt återställd.

Åter lever minnet av den väg Holmfast lät röja, och som fortfarande används än idag. Måtte hans runor och namn bestå för evigt !

Från Göteborg rapporteras idag, hur ännu en demonstration, som man påstår skulle ha varit ”emot rasism” tack vare en enstaka händelse i USA, totalt spårat ur och slutat med stenkastning emot polis, uppbrutna gatstenar och mer än 25 huliganer gripna. Hur skall vi någonsin kunna få bukt med alla dessa huliganer, som förhärjar vårt land ? De lär ju sig aldrig, och vägrar anpassa sig till det omgivande samhället.

En Utredning av Upplandsmuseéet konstaterade i våras, att mer än 30 av de mest värdefulla runristningarna i Uppland totalförstörts genom vanvård, och att mångdubbelt fler stenar skadats svårt, bland annat för att Kommuner och Länsstyrelse inte vill skjuta till pengar för att vårda och underhålla dem, samt skydda dem från främlingars vandalism…

Åter ett inlägg från Henrik Williams…

Sveriges Radio intervjuade visst professor Henrik Williams, runolog som har är – i tisdags. Denna gång blir nog professorn inte felciterad, eftersom det var i etermedia intervjun skedde, men den verkar ändå vara  rätt så tendentiös. Runstenar liknas vid Sociala Media, och när de i de flesta fall tillkom som gravmonument, får vi här oss till livs att Runstenar restes för att personerna bakom dem ville göra sig kända – det är alltså inte herr professorn som vill göra sig känd – nej nej – allt beror på förfäderna…

Runolog i stadsparken – framför ännu en försliten och otydlig sten

Vidare får vi också en nytolkning av Örbystenen, som nu sägs vara rest av en person med namnet Vigbjörn Styrman, när han i själva verket hette Vigbjörn och var styresman över ett helt skepp – styrman är en yrkesbeteckning, det är inte ett egennamn – så är det än idag. Professor Williams erkänner också att runstenar och runologi är oerhört mycket mer populärt i hela Världen utom Sverige, där dess ställning är eftersatt, men inte ett enda ord nämns i radiointervjun om den undersökning som Upplandsmuséet publicerade härdomdagen, och som visar, att ett mycket stort antal runstenar i just Uppland vanvårdats av de kommunala myndigheterna där, och nu riskerar att förstöras och gå förlorade för alltid, vilket nog även Sveriges Radio borde uppmärksamma, om sanningen ska fram.

Dessutom sägs det också i inslaget att runstenar skulle ha rests av alla kategorier i det dåtida samhället, från det högsta skiktet av Jarlar och de som stod Konungen nära, till frigivna trälar, allt enligt vad Henrik Williams forskning har visat. Själv tycker jag det vore lärorikt, om Professorn då kunde exemplifiera med en, säger en enda sten, som då bevisligen ska ha rests av en frigiven träl. Att Assur-stenen i Upplands-Bro, Tolirs sten på Adelsö – rest av en man som var bryte i Roden, eller med andra ord militär befälhavare över hela Roslagens försvar – och andra stenar med kunglig proviniens faktiskt finns visste vi redan – men nya bevis är alltid lärorika att höra, förutsatt att någon ville lägga fram dem.

Allt som allt, ett sakligt inslag av SR i alla fall, och för det får landets alla Hedningar vara glada.