Idag är en Odens Dag, Odinsdag, Wednes Day på Engelska. Den följer på Tyrsdagen eller tisdagen som sig bör, och eftersom Odensdagen bör helgas åt kunskap, har “Hedniska Tankars” äldsta kvinnliga medlem ägnat sig åt att söka information på Internet, även om det är ett nätverk som nog kommer från Loke. Allt fler och fler texter skrivs av såkallade AI:s och tjafs-bottar, allt mindre och mindre produceras av människor med eftertanke. Här är ett exempel från USA, en ovanligt dålig text signerad “Erika Haraldsdotter” – ett amerikanskt alter-ego utan vidare insikt, utan vidare koppling till de nordiska länderna och utan förståelse för det faktum att det INTE går att koppla Hyrrokkin som mytologisk gestalt till några särskilda runor, utom möjligen Thurs-runan, dualitetens runa med nummer två i Utharken – den symboliserar mycket riktigt konflikt och strid, och det är precis vad Hyrrokkin står för !
“En blind höna finner också ett korn” lyder ett gott gammalt svenskt ordspråk, men för slentrian-mässiga amerikanska övertolkningar får vi nog varna, såhär i Moder Friggs månad, då Midsommaren snart anländer. Låt oss istället för de amerikanska, automatiserade och autoidiotiserande dumheterna hålla oss till Hyrrokkin som hon faktiskt är, och såg ut från början.
Hyrrokkin som hon avbildas på en av de ursprungligen åtta runstenarna i 900-talets helt Hedniska Hunnestadsmonument, nu i Kulturhistoriska Muséet i Lund
Hennes namn betyder inte alls “den av elden ihopskrumpna” som det helt felaktigt står på svenska Wikipedia. Detta vilar på en tolkning av Björn Collinder från 1960-talet, samt äldre forskare som Holländaren Jan de Fries, nere i sitt nazistiska 1930-tal. “Hyr” kan visserligen betyda “eld” på norröna, men “rokk” eller rök som i Ragnarök – makternas fall – är snarare den allt förtärande elden, fördömelsen i sig, konflikten och allt som är negativt – och ingen “skrumpen” liten gumma. Bara för detta, ska vi inte låta lura oss av Amerikansk “Rokkatru” och andra moderna avarter, lika felaktiga som den föreställda “fornseden”.
Hyrrokkin var en kvinnlig Thurs, en ren naturkraft, som kom ridande på en varg med huggormar till tömmar, när Baldersbålet skulle tändas enligt Eddan, men Balders väldiga skepp Hringhorne – en “mån-båt” och en rent kosmisk farkost om man så vill – Balder är ju en mån-gudomlighet liksom semiternas Allah – var alldeles för stort för att “Ragnarna” eller Gudamakterna skulle kunna få det i sjön. Balder fullbordade sin färd till Hel, och det är just åt Helsike eller Hels Riken Hyrrokkin hör hemma – men vi Odens kvinnor och män omfamnar även konflikten, för utan konflikt, utan strid, går mänskligheten inte framåt – det är detta som myten faktiskt försöker säga oss.
Asatro är inget för småttingar, och inte någon “fredlig” religion. Vi tror också på något som Hegel – den tyske filosofen – på sin tid kallade Tes-Antites och Syntes – för i logikens och vetenskapens värld är det faktiskt så att varje TES eller påstående måste följas av en ANTI-TES eller en Motkraft – först därefter kommer SYNTESEN – och så går vi alla språngvis framåt.
Hyrrokkin var välkänd i 900-talets Hedniska Värld. Hon är inte ett “påhitt” från Sturlassons 1200-tal, utan handfast beskriven av skalder som Ulf Uggason runt år 985 i hans “Husdrapa”. Han var helt igenom Hedning, som framgår av Laxdöla saga, men han vägrade att slå ihjäl mördar-prästen Thangbrand – skyldig till flera dråp – som Olaf Tryggvason, den kristne förrädaren skickade till Island. Torbjörn Disaskald – som besjöng Diserna – och som nog aldrig blev kristen, trots bisarra påståenden av en viss herr Ohlmarks – en kristen översättare som inte kan kallas vittnesgill – kände också till Hyrrokkin, och hon finns med både i “Skaldskaparmál” och anonyma “namnthulor” om kvinnliga Thursar – så hur gammal Hyrrokkin i själva verket är, vet ingen utom Oden och kanske Nornorna.
Urkrafter måste till för att göra vad som är nödvändigt. Våld ingår i skapelsen och tillvaron, liksom mycket annat. Inte ens Gudarna kunde förutse Hyrrokkins ankomst, men Thor – som stod för lag och ordning – var den Anti-tes, som var nödvändig för att en ny Syntes skulle komma fram, och en ny insikt skapas.
Man har spekulerat om att Hyrrokkin också kunnat vara “den gamla i Järnskogen” som nämns i Voluspá, eller kanske Hel själv – för Lokedottern är det äldsta av allt skapat – men det vore att föra spekulationerna alltför långt. Helt säkert är emellertid, att hon framstod som en egen och särskild gudamakt åtminstone på 900-talet och kanske än tidigare, och därmed får vi låta saken bero.
Hyrrokkin och Thor enligt Emil Doeppler från Tyskland, anno 1905
Monoteistiska religioner är något som vi måste bekämpa – med Hyrrokkins kraft – och därför är striden alltid “ny”
Vi måste också kämpa emot “fornsederi”, överdrivet politiserande och allt det, som hejdar framåtskridandet i vår Värld. Både nu och alla andra dagar.
“Anger is an Energy” sjöng en gång en brittisk sångare som ännu lever, och som heter John Lydon. Så kunde man också uttrycka det. Vi vill inte ha någon kristendom, ingen Islam, Ingen Judendom heller – ingenting sådant – men en ny Syntes, en ny Fred och vårt eget land, vårt eget Europa. Det är alltsammans.
Bild på Ung Danska från Öresundsregionen som förstått Hyrrokkins och Konfliktens Renande och Helande kraft – när STÄNGER vi Öresund för den Danska Skuggflottan ??