NY Framgång för Hedniska Tankar – De ”Svenska” Kyrkan avrättat får KANSKE ett monument…

Idag påstås det vara Internationella Kvinnodagen, ett evenemang vars relevans man kan diskutera. Det finns inga ”Internationella Kvinnor” eftersom FN:s deklaration om de Mänskliga Rättigheterna fastslår, att alla människor har rätt till ett nationellt medborgarskap, och därför kan ingen enda människa i hela Världen, oavsett kön eller läggning, någonsin vara ”Internationell”.  Hur menar man förresten, att dessa internationella kvinnor skulle se ut ? Är de någon sorts ”allemanskvinnor” månne, eller annars någon handelsvara, eller kanske individer som tror att de kan ta sig in i vilket land som helst, helt utan pass eller hänsyn till det landets kultur eller lagar ?

För några år sedan utlyste man på nätet en Internationell eller Nordisk Valkyriedag istället, och det vore väl ett mycket bättre sätt att fira, ifall denna dag nu ska firas för någon eller något.

Alltnog, en viktigare händelse för dagen – i alla fall för mig som Asatroende Hedning – är att bloggen Hedniska Tankar nu fått framgång i en fråga, som den drivit i mer än fem år.

Alla de människor – antagligen mer än fyrahundra, men ingen kan säkert veta hur många de var – som avrättades av ”Svenska” Kyrkan, för att inte nämna alla dem som ”bara” torterades och fick bestående men, förlorade sin hälsa, blev utfrysta ur samhället, orätt fängslade i åratal och annars led under århundraden av Kristet och Monoteistiskt Tyranni kan äntligen få en smula upprättelse, låt vara att upprättelsen och de högst pliktskyldiga ursäkterna från ”Svenska” kyrkans sida kommer flera hundra år försent..

På Södermalm och Katarina Kyrkogård i Stockholm får kanske alla de som ”Svenska” kyrkan avrättade och förföljde för Häxeri ett Monument… enligt vad en nybildad organisation bland moderna ”häxor” hävdar (Foto Sveriges Radio)

Sveriges Radio och programmet ”Studio Ett” rapporterade i tisdags om att nutida ”häxor” nu bildat en organisation vars mål är resandet av ett monument över de avrättade, torterade och alla de människor den sk ”Svenska” Kyrkan (som i själva verket inte är ett enda förbannat dugg ”svenskare” än något annat samfund – den arbetar ju från en religion som inte hör hemma här i vårt land, utan i Mellersta Östern) plågade ihjäl och pinade till döds under flera århundraden.

Häxförföljelserna är inte bara något som hör 1600-talet till, vilket är viktigt att komma ihåg. Så sent som 1858 i Mockfjärd, Dalarna, torterades och fängslades svenska kvinnor systematiskt av ”Svenska” Kyrkan.  I det Katolska Polen förekommer Exorcism och Djävulsutdrivning samt Häxanklagelser fortfarande, och många människor där har utsatts för tortyrliknande förhållandenPå 1970-talet förekom flera liknande fall i Tyskland, som slutade med döden för de på falska grunder anklagade.

Och Häxprocesser, samt tortyr av påstådda ”häxor” förekommer fortfarande i vårt land, vilket man bör observera.

Så sent som 2012 upptäckte Åklagare i Sverige, hur barn systematiskt torterats och utpekats som ”häxor” – i kristna ”frikyrkor” som sprider sig över landet…

2012 upptäckte åklagare i Sverige hur flera fall av tortyr av barn och utpekande av ”barnhäxor” rasade inom den ökända frikyrkan ”The River” i Borås. Minst tre fall upptäcktes, men bara i ett fall blev det åtal och fängelsedom. Åklagarmyndigheten i Borås sa det året att mörkertalen är stora, och att man egentligen inte visste hur vanligt det här är.

En 14-årig flicka utpekad som häxa och allvarligt misshandlad av sina föräldrar och två präster. Flickan brännmärktes med en het kniv på armen. Hon fick elstötar i munnen från en elsladd, och man tvingade henne att dricka en blandning av sin egen urin och rengöringsmedel. Hon blev misshandlad tills hon kräktes och man höll henne vaken om nätterna (sk ”sleep deprivation”, en teknik som användes i Sverige i samband med 1600-talets häxrättegångar) genom att spela kristen musik genom högtalare. I fyra år, utan avbrott, pågick all denna tortyr.

Slutligen dömde man de två vårdnadshavarna – från Kongo- till långa fängelsestraff och placerade flickan i ett fosterhem, men de två prästerna gick fria.

”Svenska” Kyrkan må ha slutat utpeka folk som häxor eller avrätta människor idag, men förföljelserna fortsätter – och det finns juridiska bevis. Vi kan också ta upp den pågående rättegången emot Åsa Walldau och Knutby Filadelfia, där människor blev bitna i ansiktet, misshandlade och stuckna med gafflar, inte bara av Åsa Walldau – som uppenbarligen är psykopat – också andra präster i samma församling, slog, sparkade och hoppade på sina offer medan de låg ned på marken – alltsammans för att de vara stämplade som ”onda” eller som man se i Knutby – ”fel” – och därmed skulle ha förhindrat Kristi snara återkomst, något som Knutby-sekten de facto trodde på..

Allt det här visar med all önskvärd tydlighet att häxförföljelser och förföljelser av oliktänkande i religionens namn inte är slut i dagens Sverige. Det förekommer fortfarande, och det förekommer, varhelst kristendomen visar sig..

Det är just i den kristna tron, som det onda sitter – och det är också viktigt att förstå. Kristendomen delar enligt sin världsbild upp hela universum i ont och gott, och sätter dessa två inbillade storheter i direkt motsats till varandra. Man tror också på en allsmäktig Gud, och varje form av motstånd emot den påstått allsmäktige och hans representanter, eller varje form av självständigt tänkande; blir följaktligen stämplat som varande ”ont” – och så utser man vissa människor till att vara ”häxor” eller genomgående ”onda”.

Sedan börjar förföljelserna, och snart reser man häxbålen. Ingen kristen kyrka och ingen kristen person kan avsvära sig ansvaret från detta.

Sverige och Norge är några av de få länder, där de tidigare Statskyrkorna vägrat be sina offer om ursäkt för århundraden av förföljelse. I både USA, England, Tyskland och de flesta andra civiliserade länder har man bett om ursäkt, ändrat sina metoder och rest monument till minne av offren.

Sveriges Radio intervjuade i tisdags också den kvinnliga biskopen i Härnösands stift, där över 100 svenska kvinnor avrättades bara på ett enda år. Eva Byström, som den nuvarande Biskopen heter, säger att hon skulle ha arbetat för ett monument och för upprättelse till de kvinnliga offren i flera år, men hon låter inte speciellt övertygande. Hon skyller alltihop på ”tungrodda förvaltningar” som hon säger – trots att hon står i spetsen för en av dem – och på att kommun och Länsstyrelse i Härnösand på något dunkelt vis skulle ha motsatt sig, eller saboterat det hela (man har mycket svårt att förstå varför) och på tio år har det alltså inte blivit någon ursäkt, inte heller något monument.

Hon nekar också till att ta sitt ansvar för vad hennes företrädare har gjort, och hela intervjun blir en sannskyldig orgie i faktaförnekande och undanflykter. Hon skyller på att det skulle vara ”nitiska statstjänstemän” som stod bakom häxförföljelserna, när det i själva verket var den kristna tron som stod bakom. Utan kristendomen skulle några häxprocesser i Sverige aldrig någonsin ha ägt rum. De flesta akademiska forskare som undersökt fenomenet, som Ebbe Schön, Benkt Ankarloo, Birgitta Lagerlöf-Génetay,Bror Gadeliusoch många många andra är helt ense – och det är att utan kristendomens närvaro, skulle inget av detta hänt.

Dessutom var det visst inte bara kvinnor som avrättades i 1600-talets häxprocesser, om vi nu skall begränsa oss till dem. Särskilt i Härnösands stift och Lillhärdal, där förföljelserna var som värst (mer än en tredjedel av alla vuxna kvinnor i vissa socknar kan ha avrättats eller dött som ett resultat av ”Svenska” Kyrkans härjningar) dog också ett stort antal män. Som Bengt Ankarloo visat i sina avhandlingar, var faktiskt antalet avrättade manliga personer i Baltikum och det svenska Finland (som också hörde till 1600-talets Sverige) mångdubbelt större än antalet kvinnor, vilket man också får ta med i beräkningen.

Eva Byström ljuger slutligen rätt ut, när hon säger att Svenska kyrkan redan skulle bett om ursäkt år 2005. Detta är fel i sak. Vad som hände det året var att en enstaka präst i just Lillhärdal av alla platser på eget initiativ bett om ursäkt för vad som hände i den socknen, men ingen annanstans.

Visst – denna minnessten står i Lillhärdal – men ”en svala gör ingen sommar” – och häxförföljelser pågår som vi sett FORTFARANDE i dagens Sverige… Finns det någon ursäkt för alla dessa ”goda kristna ” ??

 

Det räcker inte med ursäkter, som ju inte kostar något och som dessutom kommer sådär 300 år eller mer försent. Det viktiga är att se till att det hela inte upprepas i någon annan form, och som vi ser av Borås, Knutby och tusen andra exempel – de kan mångfaldigas hur mycket som helst – så har de kristna kyrkorna eller samhället i stort inte slutat utpeka folk som ”häxor”, plåga dem och ställa dem inför rätta i olika på falska grunder inledda processer – socialt eller juridiskt – än idag. En rörelse som syftar till upprättelse är nog på tiden, oberoende om den nu anförs av ”nyhäxor”, påstått andliga personer, Hedningar, Asatroende eller andra.

Det är en lärdom för dagen – och själv är jag för min del övertygad om att det bara är en enda sak som hjälper – i alla fall i det långa loppet. Det är att gå ur alla kristna kyrkor, ta definitivt avstånd från dem och att bekämpa Monoteismen och alla totalitära ideologier – varhelst de visar sig.

Sådant är också denna bloggs mål och syfte – och det står jag för…

Åter ett inlägg från Henrik Williams…

Sveriges Radio intervjuade visst professor Henrik Williams, runolog som har är – i tisdags. Denna gång blir nog professorn inte felciterad, eftersom det var i etermedia intervjun skedde, men den verkar ändå vara  rätt så tendentiös. Runstenar liknas vid Sociala Media, och när de i de flesta fall tillkom som gravmonument, får vi här oss till livs att Runstenar restes för att personerna bakom dem ville göra sig kända – det är alltså inte herr professorn som vill göra sig känd – nej nej – allt beror på förfäderna…

Runolog i stadsparken – framför ännu en försliten och otydlig sten

Vidare får vi också en nytolkning av Örbystenen, som nu sägs vara rest av en person med namnet Vigbjörn Styrman, när han i själva verket hette Vigbjörn och var styresman över ett helt skepp – styrman är en yrkesbeteckning, det är inte ett egennamn – så är det än idag. Professor Williams erkänner också att runstenar och runologi är oerhört mycket mer populärt i hela Världen utom Sverige, där dess ställning är eftersatt, men inte ett enda ord nämns i radiointervjun om den undersökning som Upplandsmuséet publicerade härdomdagen, och som visar, att ett mycket stort antal runstenar i just Uppland vanvårdats av de kommunala myndigheterna där, och nu riskerar att förstöras och gå förlorade för alltid, vilket nog även Sveriges Radio borde uppmärksamma, om sanningen ska fram.

Dessutom sägs det också i inslaget att runstenar skulle ha rests av alla kategorier i det dåtida samhället, från det högsta skiktet av Jarlar och de som stod Konungen nära, till frigivna trälar, allt enligt vad Henrik Williams forskning har visat. Själv tycker jag det vore lärorikt, om Professorn då kunde exemplifiera med en, säger en enda sten, som då bevisligen ska ha rests av en frigiven träl. Att Assur-stenen i Upplands-Bro, Tolirs sten på Adelsö – rest av en man som var bryte i Roden, eller med andra ord militär befälhavare över hela Roslagens försvar – och andra stenar med kunglig proviniens faktiskt finns visste vi redan – men nya bevis är alltid lärorika att höra, förutsatt att någon ville lägga fram dem.

Allt som allt, ett sakligt inslag av SR i alla fall, och för det får landets alla Hedningar vara glada.

Varför sänder Sveriges Radio religiös propaganda ?

En sak som de Monoteistiska religionerna har gemensamt, är deras ständiga undergångsromantik. De påstår allihop att Världen skall förintas och sitter och gottar sig åt detta faktum, som om det vore något bra. och för de mesta försöker de väl också förstöra hela vår Värld av samma orsak. Det underliga är dock, att till och med Public Service och Sveriges Radio håller på att understödja alla dessa sjuka religioner, med sitt ständiga undergångsprat.

Själv undrar jag bara varför Sveriges Radio sänder religiös propaganda – och är det sånt här vi ska betala skattepengar och dyra licensavgifter för ??

Jag tackar de gudar och gudinnor jag har för att jag åtminstone är Hedning, nu när den ena kristna undergångssekten, underligare än den andra hela tiden dyker upp. När ska det egentligen ta slut på detta kristna, ovetenskapliga och osakliga jämmer ?

teckning av Kalle Strokirk, svensk skämttecknare

”Den stora guldsvindeln” – Hur ”Svenska” Kyrkan och Allmänna Arvsfonden lurat miljoner…

Det finns lagar och förordningar i Sverige som är giltiga rent juridiskt, men som kanske aldrig någonsin bort vara det etiskt eller moraliskt sett. En av dem infördes 2016, och har tillåtit ”Svenska” Kyrkan (som inte är ett enda förbannat dugg ”svenskare” än något annat samfund här i landet) och Allmänna Arvsfonden att sko sig på miljonbelopp från döda människors kroppar. Och majoriteten av av folk i Sverige eller de som nyligen förlorat en nära anhörig vet inte ens om vad som pågår bakom deras rygg…

Såhär går det till…  Lagen trädde i kraft i Juli 2016, och sedan dess konfiskerar ett halvhemligt bolag allt tandguld och andra metaller från de döda i landets krematorier… En mycket lönande handel, som försiggår i hemlighet…

LIKA SOM BÄR… En av de som berikade sig med hjälp av tandguld från krematorier var på sin tid Adolf Hitler, den tyske diktatorn. Nuförtiden gör Ärkebiskop Antje Jackélen från det forna DDR också på samma sätt… De totalitära tendenserna är sig lika…

Enligt en artikel i Avesta Tidning har ”Svenska” Kyrkan roffat åt sig över 30 miljoner kronor från de döda, helt utan att deras anhöriga informerats. Och Allmänna Arvsfonden har också fått ansenliga belopp om över 100 miljoner kronor, via det ”Halvhemliga” bolaget ”Fönix Miljö AB” som handlar med tandguld, tungmetaller och titanstål från skruvar och proteser som man utvinner ur döda svenskars kroppar… Några paragrafer eller avtal för ”samtycke” verkar inte finnas – allt sker både med eller mot de avlidnas vilja, och ytterst sällan verkar det vara någon som informerats av vad som försiggår… Men vad är det då denna mycket märkliga ”Allmänna Arvsfond” ger bidrag till ?

– Man vet att allmänna Arvsfonden ger miljontals kronor till Studieförbundet Ibn Rushd, som det kallas. Detta ”studieförbund” har upprättats med hjälp av socialdemokraterna, och står i intimt samband med det terror-listade sk ”Muslimska Brödraskapet” vars tentakler in i Sverige har avslöjats av inte mindre än tre forskare från Försvarshögskolan.  Också kvällstidningar som Expressen har skrivit om hur Allmänna arvsfonden indirekt stöder terrorism, och det är inte det enda minst sagt kontroversiella projektet som samma arvsfond finansierar.

Islamakademin och Spiritus Mundi fick 15 miljoner kronor för att motverka radikalisering av islamister i Malmö, utan att kunna uppvisa vare sig resultat eller var pengarna gått. De har fått 12,5 miljoner i nya bidrag nyligen, för ett nytt projekt med exakt samma innehåll. Man har också gett mer än fyra miljoner till ett projekt som ska göra unga flickor villiga att ”prova på lesbianism” (vems intressen stödjer egentligen detta, och varför skall utbredningen av sexuella perversioner ha penningbidrag från staten ??) och så har miljonrullningen fortsatt.

Varje år delar Allmänna Arvsfonden ut mer än 700 miljoner kronor till minst sagt tveksamma ”välgörenhetsprojekt” och de fattigpensionärer och andra vars guldtänder man tar, vet inte ens om vad de är med och bidrar till.Kom sedan också ihåg, att institutioner som ”allmänna arvsfonden” inte existerar i de flesta civiliserade länder. Bara Island och Sverige har en sådan myndighet för förvaltandet av ”Dana-arv” som det kallas, eller medel från folk som dör utan arvingar och testamente.

Är det etiskt försvarbart att använda döda svenskars pengar till att via ”Svenska” kyrkans försorg islamisera Sverige ? Ja eller Nej ??

Och oavsett vilket alternativ nu allmänheten väljer, borde man inte först informera de som ska dö, samt deras arvingar om vad man gör med ädelmetallen från deras kroppar ??

Jag själv har frågat fyra av mina äldre släktingar, och ingen av dem har fått någon information om det här, eller vad ”Svenska” Kyrkan, det mystiska bolaget ”Fönix Miljö AB” och Arvsfonden håller på med…

Ingen vet vem som äger bolaget, och ingen förstår varför det och kyrkan gör en vinst på 20 % från de döda kropparna. Ok, detta är en laglig verksamhet, som har påbjudits av Miljöpartiet, men är den etiskt försvarbar ? För de som nu inte tycker att Sveriges kvinnliga ungdom skall bli lesbisk genom statens försorg eller som inte vill stödja Islam, Ibn Rushd och deras ”brödraskap” finns idag få eller inga möjligheter att undfly vad dessa kristna och deras medhjälpare håller på med. Det enda man kan göra är att upprätta ett eget testamente, vilket säkrast kan ske via advokats försorg. Jag själv har redan skrivit ett, men vad som hände med det, skall jag återkomma till.

En sak är att införa nya lagar – men innan man alls gör det – borde inte Regeringen Löfvén ha utrett de rent etiska konsekvenserna av vad en ny lag kan föra med sig.

Både journalisterna Rebecca Weidemo Uwell och Malin Siwe har krävt, att Allmänna Arvsfonden bör läggas ned, och upphöra med sin verksamhet. Också Sveriges Radio uppger, att även MSB, Myndigheten för Säkerhetsskydd och Beredskap, har bekräftat, att Allmänna Arvsfonden har gett pengar till avgjort anti-demokratiska organisationer. Detta är allvarligt, och bör inte upprepas – men hur många av oss svenskar visste om det här ? Kristendomen har sin frälsar- och Führer-princip – och däri liknar den Nazimen och andra totalitära rörelser. Det är när ett ”allsmäktigt” prästerskap eller en liten politisk elit kan tillåtas ta makten över media och ett helt land, som sådana här saker kan hända.

Det finns en sak vi kan göra för att protestera – och det är att hedna oss. Att gå ur Kyrkan, helt enkelt, och vägra att ha mer med den att göra. Det, och upprätta ett testamente för hederliga ändamål…

”Vestiga terrent” eller ”spåren förskräcker” – Tandguld och Titanskruvar… Skål i bröder, för allt som är förbränt – Och för klor och kol och kalcium och för tretton element” skrev en gång Nils Johan Einar Ferlin, den svenske poeten…