Insamlingar – av Namn och Pengar…

Nordiska Asa Samfundet har nu samlat in över 51 000 kronor till sitt kommande Gudahovsprojekt, som dock kräver en hel miljon för att kunna starta. Fler bidrag kan lämnas via denna länk. Borta på Island ”crowdfundar” fortfarande Asatrufaelagid sitt Gudahov, som började byggas för två år sedan.

Namninsamlingen emot Dawa-rörelsen, och islamiseringen av Gamla Uppsala, pågår fortfarande. Du kan läsa mer om bakgrunden till detta Nidingdåd i Uppsala Stad här, och sedan lämna din namnunderskrift på följande länk…

https://www.skrivunder.com/islamistiskt_center_i_stenhagen_-_nej_tack

 

Annonser

Omdöpandets och PK-logikens diskreta charm… Ren kristifikation bakom allt…

Från Danmark meddelas, enligt den ansedda tidskriften Videnskap.Dk att en kristen journalist och blyg liten fil kand (Cand Mag heter det visst i Danmark) vid namn Anders Lundt Hansen att Vikingatiden skall döpas om, och inte får heta eller kallas Vikingatid längre. Istället skall den ”kristifieras” och benämnas ”Tidig Nordisk Medeltid” – ett både svåruttalat och onödigt långt namn. Tidningen skrattar gott åt herr Hansens dumheter. ”Det er jo Vrövl !” som det heter på god danska.  Groteska förslag som ”Stålåldern” utmönstras också helt av Museumsinspektør ved Nationalmuseet, Peter Pentz, som helt enkelt säger till tidningen att ”Den prut er slået” vad gäller herr Hansens kristna smygfisande.

”Så djupt våra efterkommande har sjunkit ! I nära 400 år, från 793 till 1066, slogs vi för vår frihet och oberoende. Varför gör de inte samma sak, utan lägger sig platt på marken ?”

Överallt, runt hela Världen är ”The Viking Age” numera ett historiskt inarbetat begrepp, som förekommer nästan överallt, från turistbroschyrer till populärkultur. Och ändå vill de kristna förstöra det. Hur djupt sitter inte hatet emot vårt ursprung, och den latenta rasismen hos alla dessa journalister, men det värsta är förstås, att deras vämjeliga attityder och allt PK-tänk börjar breda ut sig. På Wikipedia – som helt drivs av frivilliga krafter och där vem som helst kan föreslå vad som helst, bara man har en tillräckligt stor påtryckningsgrupp bakom sig, försöker man nu ändra hävdvunna, internationellt accepterade begrepp som Asatro utmönstras till förmån för floskler typ ”Heathenry” eller ”Old Norse Religion”.

Och istället för att tala om The Nordic Countries, som ett kulturellt begrepp, vill man nu införa termen ”Scandinavia” – ett ord som vi nästan aldrig använt om oss själva. Varför inte då återinföra beteckningarna ”Muselman” eller ”Mohammedan” på Muslimer i Sverige, eller Islams anhängare ? Eller börja om med att säga ”Lapp” om varenda Same ? Eller N-ordet om alla Svarta ??

Också det är ju kristna smädeord, liksom det rysliga begreppet ”forn sed” – en beteckning som aldrig någonsin förekom under den hedniska eran, utan först infördes på 1230-talet.

Dagens Asatro är icke forn. Och den är icke en mekanisk upprepning, ett tomt bruk utan innehåll. Man måste våga kalla saker vid dess rätta namn, här i livet, och inte följa efter dessa maktens ständigt kacklande höns, hens och småpapegojor…

Asatron finns på Allvar. Dess utövare tål inte att bli trampade på, eller förminskas.

FRAMÅT ! (Tillbaka leder ingen väg…)

 

147 Gudamakter (del 2)

Fortsätter dagen med fler utdrag ur Henrik Anderssons bok ”Våra Gudamakter”

Balder

Balder är Odens och Friggs son. Han är gift med Nanna, de har en son som heter Forsete. Nannas make mördas av sin bror Höder, men det är Loke som ligger bakom dådet. Frigg försöker förgäves få tillbaka sin son från dödsriket. Balder är död men vistas hos Hel tills Ragnarök. Kanske han kommer seglande på sitt skepp Ringhorne till de levandes värld? När han är tillbaka då kommer han överta sin fars gärning i den nya tidsåldern som nu infaller. Den som vill ha en plats i det kommande Baldersriket efter Ragnarök bör nog sända en tanke till Balder. Blomman Baldersbrå, Tripleurospermum perforatum är uppkallad efter honom. Eddadikter där Balder är med är följande: Völuspá, Vafþrúðnismál, Grímnismál, Skírnismál, Lokasenna, Baldrs draumar och Hyndluljóð.

Balders namn kommer av norröna Baldr, indoeuropeiska*balþaz, gotiska balþs, gammalengelska bald, forntyska pald, som alla betyder ”vit, blek, eller godlynt” Man hittar få sk teofora ortnamn på Balder, och det finnns föga bevis för att han varit så mycket dyrkad. Kanske är hans ursprung att söka i bronsålderns solgud Ull, för vilken ”den ljusaste av Asar” kan vara ett dubbelnamn. Balsberget, Ballersta (äldre Baldrestum) Baldringe, Ballersjö och Balderum bevarar alla minnet av Balder. I Manitoba, Kanada, skall det finnas en hel stad vid namn Baldur, uppkallad efter just honom.

800px-baldrs_death_by_doepler

Balders död, som Carl Emil Doeppler tänkte sig den år 1884

Bestla
Ursprungligen en jättinna, dotter till Böltorn som är sprungen ur jättarnas ätt. Bestla har en bror som heter Mimer. Som mor till den högste guden får man anse att Bestla är en gudinna. Odens mor nämns i Hávamál.

Att Bestlavars namn kan vara avlett av ”bästa” eller ”bost” som ska betyda ”hustru” är gift med Bure, en av urjättarna – och en Ymers son – samt mor till oden nämns på flera ställen i Eddan. Däremot finns det olika uppgifter på om Böltorn, ”skadlig udd” (möjligen också ”istapp” ) som ibland anges som hennes far också är hennes bror, eller hur Ymersläktens stamtavla egentligen såg ut. Oden, Vile och Ve skall vara hennes söner, och i Skaldskaparmál finns hennes namn med som en av många jättinnor, man anropar för skydd. Hon tillhör det släkte av goda jättar – till skillnad från Tursarna – som avlade gudar, ”arla i urtid”.

1948576-bestla_607
Beyla
Beyla är en gudinna, hon är gift med Byggvir och de är Frejs tjänare. Makarna har bryggeri som sin uppgift. Beyla har främst hand om mjödbryggningen. Den som vill lyckas med att brygga mjöd gör klokast i att åkalla Beyla. Beyla är med i Lokasenna.

Beylas namn betyder ”den bölande” och där Byggvi betyder bjugg eller korn, är hon en boskapsgudinna – men några har tänkt sig henne som gudinna för kvarnar eller kornmäld, och därför i överförd bemärkelse för öl. helt säkert är hon en boskapens och åkerbrukets gudinna.
Bil
Bil är dotter till Ivalde och syster till Hjuke. De båda syskonen följer Månen på hans färd över himlavalvet. Man kan säga att Månens nedan är en personifiering av Bil. Gjuke eller Hjuke är månen i ny, medan bil är den ”urbilade” månskäran.
Billingr
Billing är aftonrodnadens alv. Han sägs vara av vanernas ätt och far till Rind. Ofta nämns Billing eller ”Delling” som i uttrycket ”Dellings dörr” för soluppgång, och ”Billings dörr” kan vara solnedgången, där solen tänks köra ner under himmelskupan. Rind eller Rinda, med vilken Oden avlar Balders hämnare Våle är också ett binamn på jordgudinnan. Både hon och hennes far tänks bo i Västersalar, där solen går ned.

billingrs_girl_bitch_and_odin_by_frolichRind och Oden i Västersalar, enligt Lorenz Frölich

Bjǫrt
Bjärt är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.  Några har i Bjärt eller Bjort – som ännu är ett populärt flicknamn på Island sett en symbol för kroppsvärmen, eller någotslags motsvarighet till kelternas Brigid, men hennes namn betyder egentligen bara ”den ljusa

bjo%cc%88rt-olafsdottir1Bjort Olafsdottir lär ännu leda ett liberalt parti borta på Island, kallat ”Bjort Framtid” eller ”Ljus Framtid”. Tro det den som vill…
Blíð
Blid är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál. Hennes namn betyder blidhet, vänlighet.
Blóðughadda
Blodughadda är den tredje av Ägir och Rans nio döttrar, och därmed Heimdalls mödrar, vågorna. Hennes namn betyder den ”blodighåriga” eller det röda havsskummet, havet under solnedgång. En del har också tänkt sig henne som gudinna för saltträsk, floders utlopp i havet och Hajar samt Håkärringar, men för detta finns det föga belägg.

49-profilbilde-m

Bleik
Bleik är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál. Hennes namn betyder förstås ”den bleka” – några har uttytt hennes namn till gudinna över rening, bad och vatten, men det finns egentligen få belägg för detta. På Andöya i Norge finns en by vid namn Bleik.

bleik-dis1
Búri
Búri eller som vi säger i Sverige, Bore är gudarnas förfader. Hans son är Bure och hans sonson är Oden. Bor kom till då Audhumla slickade rimfrost från stenar i Ginnungagap i tidernas begynnelse. Som förfader till asarna borde Bor anses vara en gud. Hans rimfrostbakgrund kan kanske förklara att han anses vara en vinterns gud och en personifiering av vintern, Kung Bore.  Han föds först av alla varelser, när kon Audumbla slickade fram honom ur ur-isen. Därmed är han förfader både till Rimtursar och Gudar.

 

Minns: ”Verdandi” eller ”Blivandet” är framtidens Norna…

Minns ni mitt tidigare inlägg om de tre Nornorna, och hur det alltid varit så att Urd är historien, Skuld nuet och Verdandi framtiden…

För så är det. Nuet står i skuld till det förflutna. Det blivande är vad som kommer, och bakom oss finns det förgångnas ord. Tro inte på Wikipedia eller konstgjorda källor, eller ”fornsederi” men följ Asatrons väg ! Hade Sturlasson själv fel i det han faktiskt skrev om Skuld… Etymologiskt eller språkhistoriskt sett tyder faktiskt mycket på just precis det..

98c3d7a6d8819e81ea6b09651f62b683FRAMÅT ! Tillbaka leder ingen väg…

Lars Forsell – om Ordens betydelse…

Det skrivna ordets betydelse är större än man kunde tro. I vårt eget land har vi haft vårt eget skriftspråk, och därmed också vårt eget sätt att tänka och tala långt innan kristendomen och de latinska bokstäverna kom, även om vi just nu föredrar att använda dessa för vår idéspridning. Och ibland tänker jag faktiskt på Lars Forsell, den svenske poeten, som skrev följande dikt. (Hur det nu kan komma sig…)

Jag måste använda ord när jag talar till er!

Tänk er kaptenen på en galeas, en hukarejakt, en skonare, en brigantin, en fregatt, en korvett,

en snau med molnet av segelduk över sig: gaffel- och bomsegel, toppsegel, stagsegel, skothorn, fallhorn, halshorn

När det blåser till storm kan han väl inte bara peka med handen och ropa: Ta ner dom där! Det skulle se ut.

Snickaren har en låda med fackord Muraren sina och den som skall styra en stat kan väl inte bara gasta i stormen:

Dom där sitter fel! Reva dom där! Jag måste använda ord när jag talar till er.

Ni måste lära er ord.

Ur Oktoberdikter

vikingskip2

Det är viktigt att kalla saker vid dess rätta namn. Jag talar om levande Asatro, inte om någon död ”fornsed”…