Efter sex månader av krig firar Ukraina – ett av våra nära grannländer – sin nationaldag. Svenska Media och särskilt SVT rapporterar ytterst lite av vad som pågår i de av Ryssland ockuperade delarna, och hur man i Luhansk-regionen redan på förhand utropat att det ska anordnas ett såkallat ”demokratiskt val” som skall få 100% valdeltagande, och där mer än 70% av den röstande befolkningen förväntas rösta för en införlivning med Ryssland. Den som följer med i de öppna källor som finns, vet också att ryska myndigheter börjat föra bort barn från Mariupol, mot deras vilja – för att sedan placera dem i ryska ”fosterfamiljer”.

Att vidta åtgärder, som innebär att man utplånar en etnisk eller religiös grupp anses strida emot FN.s deklaration om de mänskliga rättigheterna, enligt amerikanska bedömare – för att inte tala om alla de otaliga brott som Rysslands politiska ledning och dess militära styrkor redan förövat.

VLADOLF PUTLER !

Till och med en såpass militärt obegåvad och genomcivil person som Tofve Lifvendal, Svenska Dagbladets chefredaktris, börjar nu inse att försvaret av Sverige i realiteten sker genom ett krig i Ukraina. Och inte bara det. Vad hela Ukrainas folk och dess Armé gör, är att rädda Europa – och skicka den ryska krigsmaskinen tio år bakåt i tiden, genom de förluster den redan åsamkats. Vi borde alla vara tacksamma emot Ukrainas Regering, vi borde aktivt bistå den med pengar, resurser och vapen på alla sätt vi kan. Ukraina är nära. Det gäller vår plikt som Européer och medborgare i ett civiliserat land.

Vår Regering har totalt misslyckats med sin försvars- och utrikespolitik, och ingen ljusning finns i sikte förrän till nyåret. Man har sagt att vi skulle få inträda i NATO – något som är absolut nödvändigt efter tjugo år och mer av oavbruten nedrustning – men man har svikit sitt löfte till hela Sverige. Man har svikit Gammelsvenskby och svenskarna i Ukraina – allt Utrikesminister Ann Linde gjort, är att erkänna att den by som så sent som i vintras innehöll cirka 200 svensktalande är en plats på kartan, men hon och Regeringen Andersson har sedan inte hjälpt dem, inte på minsta sätt.

Inte en gång på sju dagar har våra statskontrollerade media med SVT i spetsen nämnt de svenskar som nu sitter som ryssarnas fångar och väntar på att avrättas. Den sk ”tysta diplomatin” – Socialdemokratins och inkompetensens kännemärke – är i år mer än ovanligt ”tyst”

Som ni vet är jag Hedning, och en Hedning rabblar inte några böner – men vi hedningar hyser hopp. Till slut faller ändå kanske Regeringen Andersson, fastän det val som snart skall ske här, också verkar uppgjort på förhand – i alla fall om vi får tro SVT. I Gårdagens 19.30 sändning av ”Rapport” framställde man den samlade politiska oppositionen som en skara oeniga barn, på ”studieresa” till ett svenskt kärnkraftverk – för att därefter brista ut i hyllningar av ”Magadan Magda” Andersson, göra präktigt med reklam för henne och berätta hur ”bra” hon är – denna nya sk ”landsmoder” ungefär som Putin – han skall ju vara ”alla ryssars far” likt på sin tid Josef Stalin – även om han numera, en hel värld över kallas för Vladolf Putler.

”Smeknamnet” har använts av ryska oppositionella sedan minst 2014, men här i svenska media vågar ingen skriva det.

Istället ser vi hur SVT publicerar det ena ryssvänliga reportaget efter det andra, särskilt vad det gäller den ryska skrämsel-propagandan kring reaktorerna vid Enerhodar, som aldrig beskjutits av Ukraina – för vad Ukraina gjort, är att attackera en fjärrvärmecentral och några transformator-stationer mer än 5 km därifrån – för detta finns det bevis i form av satellitfoto – se hos den källa jag nämnt ovan – men det berättar inte SVT:s journalister – för skrämma oss med kärnkraft det ska man – Miljöpartiets clowner är ju Regeringens bästa ”ful-svans” och den svansen vill man ha kvar i Riksdagen – till varje pris.

Vladimir Putin har varit Rysslands ledare längre än någon annan person i hela den ryska historien, i alla fall sedan Tsar Ivan den Förskräckliges tid. Han kunde ha avslutat sin fjärde presidentperiod lungt och stilla, nöjd i förvissningen om att ha skapat ett jämlikare och ekonomiskt starkare Ryssland, men så valde han att gå i krig, och rasera allt som vunnits sedan Sovjets fall. Det är en kristen dårskap, större än allt annat – möjligen lika stor som hos dessa koldioxid-fanatiker – som ironiskt nog vill ta bort och stänga ned den kraftkälla av alla, som ger minst CO-2 utsläpp.

Men – SÅDAN ÄR MONOTEISMEN…

Och rösta INTE på Regeringen Andersson eller ”Magadan Magda”