Etikettarkiv: Odens princip

Flickor från Pingströrelsen STRÖP och TÄNDE ELD på Etnisk Svenska…

av

Fina Kristna flickor vi har i Sverige, eller hur ? Två exemplar från Pingströrelsen; Maja Hellman (till vänster) och Johanna Leshem Jansson MÖRDADE i samförstånd  sin etniskt svenska kamrat i Vetlanda… (foto: Polisen)

Det såkallade Vetlanda-fallet går nu äntligen emot sin upplösning i Domstol – men svenska media vågar INTE skriva sanningen. Nejdå. Sanningen ska mörkas, skylas över och döljas. Man ska sudda med hartassen – för SANNINGEN om vad som hänt i Vetlanda, får bara inte komma ut. Ortens kristna vill ha det så, och det är sedan länge känt att både Pingströrelsen och andra kristna frikyrkor helt dominerar den Småländska småstaden och har nästlat sig in överallt, till och med på tidningsredaktionerna.

Bakom alltihop finns en vidrig soppa av rasistiskt hat, riktat emot Etniska Svenskar, blandat med en genomkristen ideologi.

20-åriga Johanna Leshem Jansson har hela tiden varit den drivande bakom mordet, och hon är född av en israelisk far och en svensk mor. Hela tiden har hon kallsinnigt nekat till alla anklagelser och spelat oskyldig, men nu har sanningen kommit fram i alla fall. Maja Hellman, 18, har hela tiden agerat som Johannas lydiga redskap och hjälpreda, och kommer sannolikt dömas för medhjälp till mord. Maja Hellman föddes i Sydafrika, men adopterades till Sverige av en Pingstkyrkopredikant, och har lidit av psykiska problem under uppväxten, enligt vad som påstås i media. Det går ofta så, när personer från främmande kulturer blir adopterade, och på ett mycket grymt sätt skiljs från sina biologiska föräldrar.

Det hela kompliceras av att Maja är bisexuell, och gjort vissa medgivanden om sitt förhållande till Johanna, skriver nät-tidningen Samnytt.  Majas läggning accepteras dessutom inte av Pingstvännerna, och Leshem Jansson har därför hela tiden haft en ”hållhake” på sin kamrat, för om inte hon ”lydit order” och gjort som Leshem Jansson sa, skulle den senare kunnat skvallra om Maja inför närmaste präst och sekt-ledare. 

Det var den 15 Oktober i fjol som mordoffret, Tove Tönnies – en av två etniskt svenska systrar – plötsligt överfölls av en rasande Johanna på nattklubben ”Nöjet” i Vetlanda, där det anordnats en ”Oktoberfest”. Flera vittnen såg hur Tove misshandlades, men Leshem Jansson nekade till allt och påstod lögnaktigt att det var Tove som anföll henne.

Offret, en naiv och troskyldig svenska – gjorde misstaget att följa med hem till den kristnas lägenhet. Hennes döda, halvbrända kropp hittades senare i ett skogsparti utanför Vetlanda…

Till saken hör, att Johanna Leshem Jansson närmast framstår som höggradigt psykiskt instabil, med tydligt kristna paranoida fantasier. Det har framkommit,att Johanna planerat mörda Tove en längre tid, och att hon dessutom verkar ha utfört flera försök, bland annat genom mordbrand.

I januari 2022 började det brinna i dörren till huset som Tove och hennes syster vid tillfället bodde i. Det var några bitar kartong som stoppats in under dörren som brann, men attentatet misslyckas, och branden slocknar av sig själv. Vem som ligger bakom klarlades inte av polisen, men under mordutredningens gång kom det fram att det sannolikt är Johanna som tänt på. Dessutom säkrades ett antal oroväckande Googlesökningar som Johanna tidigare gjort från sin mobiltelefon, från sommaren 2022. Hon har då googlat på Toves namn, ordföljder som ”döda med råttgift” och ”mörda diskret” osv…

Sannolikt har alltså Leshem Jansson förföljt systrarna Tönnies en längre tid, med tydligt uppsåt att döda åtminstone en av dem. Dessutom har hon skrivit flera dikter med tydligt kristet innehåll, där systrarna Tönnies kallades för ”Lucifers Slavar”, att de skulle vara ”inrutade på att göra djävulen tjänster” och att de varit ”slampor från topp till tå”.

Som man förstår, är detta inget vanligt ”tonårsgnabb” mellan småtjejer. Detta är tydligt influerat av Pingstkyrkans sekt-ideologi, där personer utanför sekten, avhoppare osv utmålas som ”onda” och ”i tjänst hos Djävulen” medan Johanna Leshem Jansson hela tiden utmålat sig själv som ”god” och guds representant, och därför har hon ansett sig kunna behandla människor i sin omgivning lite som hon vill..

Utan denna kristna ideologi – Leshem Jansson har påstått att hon är ”ren” – alltså lite som Jungfru Maria – medan de svenska systrarna pga klädsel och annat dömts ut som ”horor” – så skulle det kanske aldrig ha skett något mord. Även om Leshem Jansson är instabil, och med dålig impulskontroll så är det den kristna ideologin, som givit motiv och uppslaget till själva mordet.

Det såkallade ”Hora-Madonna” komplexet har alltid varit utmärkande för hur de kristna ser på kvinnor. Det förgiftade hela Johanna Leshem Janssons tillvaro, och om hon inte kommit i kontakt med kristendomen, kanske hon aldrig blivit en kallhamrad MÖRDERSKA !!

Både Islam och Kristendomen har samma kvinnosyn, men alltnog – naiva Tove lät sig lockas med hem till Leshem Janssons lägenhet, under förevändning att de tre flickorna skulle ”prata ut”. Det borde hon aldrig ha gått med på. Bakom hennnes rygg hade de två invandrar-tjejerna redan gjort upp en plan om att gemensamt MÖRDA henne…Klockan 01:48 ringde Toves pojkvän till henne för att höra om allt var okej och hon var på väg hem, enligt polisen. Inget i det samtalet fick honom att ana oråd.

Tove stannar efter det kvar en dryg timme hos Johanna, innan hon ringer sin pojkvän vid halv tre-tiden och berättar att hon är på väg hem.

Men Tove kommer aldrig hem. Hon blir MÖRDAD av de kristna – och Domstolen utreder märkligt nog inte detta som ”Hatbrott” emot en svensk tjej, trots att man har indicier för att Johanna planerat mordet under minst ett års tid. Åklagaren skriver att Johanna och Maja ”gemensamt och i samförstånd uppsåtligen berövat Tove Tönnies livet genom kvävning.” ”Johanna Leshem Jansson har därvid tagit ett strypgrepp runt Tove Tönnies hals – när Tove Tönnies legat på golvet och Johanna Leshem Jansson suttit över Tove Tönnies buk/bröstkorg. Samtidigt har Maja Hellman hållit fast Tove Tönnies armar/händer”, står det i stämningsansökan.

Maja Hellman har samma kväll enligt egna påståenden varit så berusad, att hon kräkts på badrumsgolvet hemma i Johannas lägenhet, men Johanna har förberett sig på att skaffa undan liket efter den mördade. Grannar i huset har vittnat om att de vid 02.30 hörde ljud som påminde om hammarslag.Det lät som slag i golvet. Det var inte festljud, som hörts många gångar förr från Johannas lägenhet. I lägenheten under befann sig två vittnen, en ung man och hans far. Till SVT har den unge mannen berättat att de hörde två jättekraftiga dunsar vid tre-tiden. Det ska ha varit som att 50-100 kg slängdes ner i golvet, så att taket skakade. Han bestämde sig då för att gå upp till Johanna. Ingen öppnade när han ringde på. I stället hörde han fler ljud när han stod i trappuppgången. Som om någon slog eller sparkade i en vägg fem till tio gånger. Sedan blev det tyst och den unge mannen gick ned till sig igen. Efter tio minuter hörde de någon i trapphuset. De tittade ut och då kom Johanna ned för trappan. Hon påstod att hon fått hjälpa sin fulla kompis som trillat i badrummet.

Uppenbarligen har det tagit ganska länge, innan Tove Tönnies ströps, och en betydande grad av våld verkar ha utövats. Man kan därför inte påstå, att mordet förövats ”i hastigt mod” utan det har varit en långvarig kamp, där både Maja och Johanna måste varit fullt medvetna om vad de höll på med – och ändå slutade de inte !

Grannen – en arab – erbjöd sig att köra Johanna till McDonalds, där hon köpte mat eftersom hon och Maja fått ”fyll-hunger” efter sitt bestialiska dåd. Hon tar med sig cheeseburgare och chili cheese tillbaka till Maja. – Jag gav henne bara hamburgaren och sade: ”ät den”, och så gjorde hon det. Så var det inte så mycket mer med det liksom, berättar hon. Och Maja lyder bara order helt utan att ifrågasätta, helt mekaniskt. Detta trots att hon innan dess ska ha haft äckelkänslor enligt sig själv – äckelkänslor som varit så starka, att hon spydde på badrumsgolvet. Äcklades hon månne över Johanna, och vilket slags människa denna visat sig vara ? Äcklades hon kanske också över sig själv, och hur hon deltagit i mordet, genom att hålla fast Tove ?? Det är saker, som vi sannolikt aldrig får veta, för det vet bara Maja själv – och vad hon gjort, kommer antagligen förfölja henne under en stor del av hennes kommande liv. Så går det, ifall man ger sig till att mörda oskyldiga.

Efter att ha ätit går Johanna ut och gör sig av med Toves cykel, som står parkerad utanför. Hela tiden agerar hon fullkomligt känslokallt, och med uppsåt att skada. Det faktum att en död kvinnas kropp finns i det kök, där hon sitter ned för att äta sin hamburgare i lugn och ro bekommer henne inte det minsta illa, tydligen.

Vad vi verkligen bör fråga oss, är hur mörderskan Johanna Leshem Jansson blivit sådan, och vad hennes reaktionsmönster beror på. Kan hennes uppväxt möjligen förklara den saken ??

 

När barn uppfostras av mödrar från en kristen sekt kan resultatet närmast liknas vid psykisk misshandel…. Hela deras verklighetsuppfattning kan bli helt förvriden…

Därefter är det dags att göra sig av med Toves döda kropp. Mörderskorna kör iväg med kroppen i Johannas bil, dumpar den i ett skogsområde utanför Vetlanda, häller en flaska handsprit på den och tänder på. Uppenbarligen är de klent begåvade, för även en person av normalbegåvning borde ha insett, att en liten flaska handsprit inte räcker till, för att bränna upp en hel människokropp. Dagen därpå åker Johanna – fortfarande kall och oberörd – till Dollar-Store i Vetlanda för att köpa tre små flaskor kemisk bensin, och fångas av butikskameran…

Hennes fullkomligt absurda handlande försvarar hon med orden: ”Det skulle bli mycket finare än att låta någon bli uppäten av att djur liksom.”

Om motivet bakom sitt hatbrott, säger Leshem Jansson följande:

– Det var väldigt onödigt att mitt och Majas liv  ska bli förstört för att ingen av mig och Maja på något sätt är ond eller taskig,

Märk den väldigt märkliga formuleringen ”ingen av mig”. En normal person talar inte på det viset, men en person som har schizofrena vanföreställningar, kan mycket väl tänkas tala ungefär så. Menar mörderskan att hon har ”flera mig” inuti sig – eller vad menas ? – Ja, det får väl den kliniska psykiatrin utröna, för i fängelse ska hon, och därmed jämnt…

En Kristen Mörderska på väg att köpa bensin… Orsak: Hon vill elda upp sitt etniskt svenska mordoffer… (Foto: Polisen)

Observera också vad Johanna säger här. Hon påstår själv att hon och Maja ska vara på ”den goda sidan”. Detta trots tre månaders förhör, och ett erkännande som kom först 10 Januari 2023 – efter noggranna förhör av psykiatriker och polis… Hon är helt empatilös, och förstår uppenbarligen inte vad hon gjort, eller varför hon får ett straff.

VEMS liv är egentligen förstört ?

Det är det första vi måste fråga oss.

Det är ju Tove Tönnies som blivit mördad, och inte lever längre. Hennes syster kan nog också hävda, är jag rädd – att hennes liv ”förstörts” i inte ringa omfattning. Även Toves far, mor, vänner och övriga anhöriga har fått åtminstone en stor del av tillvaron förstörd – men det förstår inte Leshem Jansson. Neej då, inte alls. Hon är – enligt sig själv – inte det minsta ond eller ”taskig” förstår ni. Att hon ströp Tove, efter att i ett helt år och mer ha fantiserat och planerat om att mörda henne – nej – det förnekar hon helt…

Vad för slags verklighetsuppfattning har en sådan ung kvinna ? Varför avviker hennes självbild helt uppenbart från den rådande verkligheten, och sakomständigheterna ??

Hon förnekar ju rena fakta. Det är Tove Tönnies som är det verkliga offret här, inte Johanna…

I Svensk juridisk praxis brukar ”Livstid” innebära 12 års fängelse – men unga förövare får mycket ofta såkallad ”straffrabatt”. Särskilt invandrar-ungdomar kan vara tillbaka på gatan och i fullständig frihet efter bara två år och elva månader, och ibland knappt ens det. Det har hänt flera gånger.

För egen del anser vi här på Hedniska Tankar att Leshem Jansson bör dömas till livstids fängelse, alltså tolv år – och därefter utvisning ur Sverige – på livstid – eftersom hon helt klart är farlig för allmänheten, i alla fall i sitt nuvarande tillstånd. Hon har begått ett hatbrott emot en etnisk svenska, och hon har handlat mycket grovt och hänsynslöst, vilket bör motivera förlusten av medborgarskapet. Vi är för all del inte jurister, utan detta är bara vår åsikt – och åsikter är man som bekant fri att ha i de flesta demokratiska länder.

Maja Hellman kommer sannolikt dömas för medhjälp. Hon var berusad vid det aktuella tillfället, och det kan möjligen räknas som en förmildrande omständighet, även om Domstolar mycket sällan räknar självförvållad berusning (alltså alkoholintag) som något förmildrande. Fem eller sex års fängelse brukar vara praxis, åtminstone ibland. Å andra sidan är Maja Hellman nyss fyllda arton, och har haft en uppväxt fylld av psykiska problem, vilket motiverar att hon får ett kortare eller villkorligt straff, samt den hjälp hon så väl behöver.

Hon har inte varit planläggande eller drivande i det här fallet, av medias rapportering att döma, utan bara ett redskap för det hatbrott, som Leshem Jansson hela tiden ville utöva, och även utförde.

Visst är detta en tragisk historia, på alla sätt – men rättvisan måste ha sin gång – och låt oss hoppas på, att vi kan skipa rättvisa i det här landet. Idag är en Odens Dag. Bakom detta fruktansvärda mord står kristendomen, i Pingstvännernas gestalt – och det får vi aldrig någonsin glömma.

Att kämpa för ett samhälle, fritt från Kristen Religion, Islamism och liknande är alla goda medborgares plikt.

Vi har sett den kristna religionens skadeverkningar, i Vetlanda som överallt annars – och vi måste bekämpa den.

Rida skall vi intill Ragnarök – Måtte rättvisa och lag följa i våra spår !

”Jagaz – Han är Odens Man” – ja så lyder inskriften på en guldbrakteat, från 300-talets början

Tacksägelse i USA… Men vi tackar ODEN !!

av

Idag är det den fest som kallas ”Thanksgiving” eller Tacksägelsen i USA, men gudarna ske lov och pris har den inte kommit över till oss här i Norden än, som Halloween och en massa andra amerikanska dumheter. Vårt svenska kulturetablissemang och de krafter som styr och ställer i vårt samhälle har en svårförklarlig tendens att hela tiden nedvärdera det Nordiska arvet, och hela tiden hylla Multikulturalism och amerikanisering, men hittills manifesterar det hela sig såhär års i något kommersiellt jippo som man kallar ”Black Friday” fastän den fredag som följer i morgon inte är ett dugg svartare eller mörkare än alla andra fredagar…

Oden leder Åsgårdsreien i de mörka Vinternätterna, och det är honom vi hedrar såhär års !

Amerikanska historiker har spårat den första Thanksgiving till ett skepp fyllt med kristna puritaner, som på order och befallning hemifrån firade sin lyckliga ankomst till Amerika den 4 December 1619. Det var nog ingenting att fira, eftersom vi Nordbor såklart via män som Leif Eriksson och Bjarne Herjulfsson upptäckt kontinenten långt, långt tidigare. Men den gängse amerikanska nationalmyten säger att det var indianer från Wampoanag-stammen – senare utrotad av de kristna med hjälp av smittkoppor – som anno 1621 i Plymouth, Massachusetts firade en lyckad skörd med hjälp av den ädle Tisquantum, en krigare från Pawtucket-stammen (som de vita också utrotat till näst sista man) som visade de kristna hur de skulle överleva i amerikas ogästvänliga miljö, och som förutom att visa dem hur man odlar majs, också hjälpte dem igenom den första vintern. Vi vet alla vad som hände sedan, och hur de kristna bar sig åt emot den amerikanska urbefolkningen. Våra förfäder däremot, behövde för det första ingen hjälp utan var tillräckligt intelligenta för att överleva själva av egen kraft, och för det andra utrotade de inga indianer. Det rådde i och för sig tidvis krig, men som Grönlands- och Vinlandssagorna visar, berodde detta i allt väsentligt på missförstånd, och så småningom fann vi för gott att åka hem, och lämna urbefolkningen ifred.

Tänk om även andra civilisationer och kulturer här och var, ingen nämnd och ingen glömd, kunde lära sig av vårt exempel och lämna även oss ifred, även om det lär vara försent för amerikas ursprungliga inbyggare, som numera lever i reservat. Det är vi, och inte samerna som är den verkliga urbefolkningen i Nordens länder – vilket är värt att komma ihåg.

Fast nåja – Thanksgiving är på sitt sätt den sista skördefesten eller det sista Höstblotet, även om dagens amerikaner firar det under helt andra former än ett riktigt blot. Det närmaste man kommer är väl Gåsablotet i Skåne, som jag för min del gärna firar, medan jag låter amrisarna behålla sin torra och fadda kalkon. Var och en har sin egen kultur och smak – eller brist däruppå – men det är att märka, att även i det kontinentala och katolska Tyskland har man firat en ”Erntedankfest” eller en tacksägelse för årets skörd, och så har varit fallet i alla keltiska och kontinentalgermanska länder – det enda som skiljer är att man förlagt tidpunkten för alla dessa årstidsbundna blot och fester till olika datum, beroende på klimat och väder.

På Irland kommer vintern sent, och därför har kelterna där haft sin ”Samhain” när vi firar Alvablot eller senare Allhelgona. Två olika fester har hos dem blivit en, men de som inte förstår bättre, utan som vanställer och profanerar hela Asatron till ett slags New Age, och kallar den ”forn sed” (”nutida osed” vore ett bättre namn, för deras påstådda hitte på-traditioner är inte alls forna, och har inte ett enda förbaskat dugg med verklig Asatro att göra) har inte ens förstått, vad ordet ”Höst” eller ”Inhösta” betyder.

Höstblot och Skördeblot är exakt samma sak, och inte två olika fester. De kan och bör firas på samma dag, som kan infalla lite olika, beroende på var i vårt land man nu befinner sig. Hösten infaller inte på samma tidpunkt i Norra Norrland som i Sydligaste Skåne, och det är hela saken. Svårare än så behöver det inte vara, och tidpunkten för när skörden kan anses vara bärgad varierar av förklarliga skäl den också. Vid höstblotet bör vi ära Tor och Frej, samt de övriga makter som ger oss äring och god årsväxt.

Men nu ärar och firar vi Oden – för denna tid på året, fram till Jul – är sannerligen hans. Idag har jag sett en mycket rörande och sann hyllning och tack till just Oden eller Odin från en i vissa och visa kretsar högt uppburen amerikansk gode, som skriver följande. Jag håller till fullo med honom i detta, och ger i egenskap av Särimners Sändebud mitt höga gillande:

Det är riktigt, vad som här sägs – och mycket sant. Vi Asatroende behöver inte be om ursäkt för oss själva. Vi behöver inte tåla oförrätter från de kristna eller ”fornsedarna” och annat patrask. Vår tro är en levande tro – inte någon ”sed”. Vår tro är HÄR och NU och den är ingen ”rekonstruktionism” utan vilar på vilka vi är, och var vi kommer ifrån. Vi är inte ”forna” utan fortsätter att förkovra oss i kunskap, vi växer, förkovrar och utvecklas.

Sed är en mekanisk upprepning, en slentrianmässig företeelse som bara görs av gammal vana, men som ingen kan förklara skälen med eller anledningen till.

Den är själva motsatsen, ja antitesen till allt vad sann tro innebär, och Asatrons absoluta motsats.

De kristna utgår från att människan är ond av naturen, ”syndig” och låg, och att hon hela tiden måste krypa i stoftet och vara underlägsen sin gud. Oden lär oss att stå upp för oss själva. Han förespråkar ingen underkastelse, ingen bakåtsträvande ”islam” men talar till fria män och kvinnor som vågar vara vuxna, och som vet vad de vill.

För honom är människan god av naturen, och behöver inte ”frälsas” som hos de kristna – vars gud uppenbarligen är en blodtörstig psykopat på idiot-nivå. Först skapar de kristnes gud mänskligheten, får vi veta – men sen dömer han ut den, eftersom han själv gav den fri vilja, och dömer den till helvete och evig pina, enbart för att den enligt honom ska ha brutit emot de regler han själv ställt upp – men om han får tortera ihjäl sin ende son, ska vi bli ”frälsta” av detta – allt enligt de kristnas förvända och sjuka logik, som vänder sig bort från livet, hyllar döden och förklarar den mänskliga kroppen och dess behov som skadliga.

Oden ser inget skadligt i oss, och straffar oss heller inte. Han utbildar oss bara, ger oss goda råd – som de bättre bland oss kan välja att följa, och låter oss växa och gå framåt mot mera kunskap, större insikt, mera klokhet. Han för oss ut på vida hav, ut i rymder vi inte skådat och låter oss se och famna hela Universum. Så gör en sann gud.

I centrum för Asatron finns livet och naturen. Inte döden eller något påhittat ”liv efter detta” utom äran, och Valhall – för de som verkligen förtjänat att komma dit.

Läs Hávamál, och öppna era ögon och öron !

Jag avslutar dagens betraktelse med några strofer av Per Lagerkvist, den svenske nobelpristagaren – ur hans samling ”Aftonland” översatt som ”Evening Land” av WH Auden, den amerikanske poeten. Lagerkvist talar mycket om ”Tankens spjut” eller Odens genomborrande intellekt, hans sätt att ständigt fråga och ifrågasätta.

Och han manar oss !

”Jag är den som fortsätter
när du dröjer kvar,
som stiger ut i natten
när du går till vila.

Som öppnar porten till mörkret
och går vidare
till mörket och stjärnorna
och går vidare.

På en oviss stig,
en stig som kanske inte alls finns
överger jag dig.”

”I am the one who goes on
when you remain behind
the one who steps out into the night
when you retire to rest.

The one who opens the gate into the darkness
and walks further
into the darkness and the stars
and walks even further.

On an uncertain path
a path which perhaps does not exist
I forsake you.”

 

Slavernas första skriftspråk var germanska RUNOR

av

Det finns Universitet, och det finns Universitet. Vi har det sk ”Mittuniversitetet” i Sundsvall, som ibland ägnar sig åt väldigt tveksamma saker, och sedan har vi riktiga Unniversitet och Lärosäten utomlands, vars personal i mycket skiljer sig från den sorts ”akademiker” vi börjar se lite väl många av här hemma i ”Landet Löfvén” eller det som en gång var Sverige. (Se föregående inlägg)

Ett gott lärosäte är i alla fall Thomas Masaryk-Universitetet i Brno, som nu bekräftar något som varit känt tidigare – från alla Näverbrev i Novgorod, och i ”Svitjod hin Mikla” eller ”Det större Svitjod” som ju Ryssland kallades en gång i tiden.

Arkeologer har hittat ett unikt fynd från boplatsen Lány-Břeclav, och återigen visar det sig, att Slavernas äldsta skriftsystem inte var Kyrilliska Bokstäver, om någon nu trodde det, och inte heller Glagolitisk skrift, såkallad ”Kyrkslaviska” tillkommen under de kristnas inflytande. Nej och åter Nej !

Den äldsta slaviska skriften var germanska runor – och bara Runor – som man lånat in från Goterna, och flera av de närmaste grannfolken. En nyss funnen inristning i ben bevisar det. Jag citerar, från det tjeckiska universitetets artikel:

The latest genetic and radiocarbon dating methods were used to analyse the bone. The age of the inscription was confirmed through use-wear analysis combined with SEM microscopy. “These sensitive analyses revealed the bone to be that of a cattle which lived in approximately 600 CE,” said Zuzana Hofmanová, a member of the team from the University of Fribourg who specializes in analysing ancient DNA.

Inskriften på benet – varav bara ett brottstycke har bevarats – är de sista sju runorna i den gamla, 24-typiga, urnordiska runraden. Kanske användes de i undervisnings-syfte, och för att lära ut runornas hemlighet till icke läskunniga. Tidigare har rena dumbomar, som den ökände skojarprofessorn Henrik Williams i Uppsala (ni vet han som påstod, att Rökstenen skulle handla om klimatförändringar), hävdat att bara germanska folk kände till runorna, men det visar sig nu åter vara falskt – som näverbreven i Ryssland också bevisar..

Dumhet och okunskap förgår, men verklig kunskap och lärdom består. I morgon är en Odens dag.

Nej, vi Asatroende b-e-r ALDRIG till våra Gudamakter…

av

Det finns många groteska missuppfattningar om Asatro, som sprids ut av sk ”fornsedare” och obildade amerikaner på nätet. Oftast rör det sig om olika politiska rörelser till höger eller vänster som bara vill förvirra, desinformera eller skapa oordning, rena ”troll” med andra ord. Särskilt den lilla och mycket aggressiva sekten ”Samfundet Forn Sed” – ett slags New Age vänster med tydligt kristna inslag – gör allt vad den kan för att förstöra vårt kulturarv, eller rättare sagt vad som finns kvar av det i en tid som vår. Medan muslimer och makabra monoteister stör och förstör med ”böneutrop” och klockringning, tar detta patrask inte avstånd från de sanitära olägenheterna, utan försöker i likhet med ”Svenska” Kyrkan att förespråka och vidare utbreda dem istället.

I den ursprungliga svenska lagen om religionsfrihet, SFS 1951:860 stod det i själva portalparagrafen såhär:

Om religionsfrihet

1 § Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.

En religion som skriker, skränar, ropar, bönar och ber förargar onekligen allmänheten, och fastän (S) märkta politiker upphävde denna goda lag år 1995 finns det fortfarande lagar emot förargelseväckande beteende, lyckligtvis. Huvudparten av svenskarna vill numera inte ha någon islamism eller kristendom i sitt eget land, och därmed torde frågan om böneutropen vara avgjord.

Religionsfrihet får ALDRIG NÅGONSIN bli samma sak som frihet att störa, kränka och utöva herravälde över sina medmänniskor. Undersökningar från TV 4 visar, att minst 60 % av svenskarna vill vara ifred för klock-klang och minaret-skrän…

De dumma amerikanernas argument är, att ”alla” religioner skulle innehålla böner till gudamakterna, fastän vissa religioner – som vi hedningar till exempel – inte alls ser något behov av att ”be”, gå ned på knä, förödmjuka oss själva eller krypa och kräla i stoftet som dessa kristna och vissa andra.. Bön är i själva verket fullkomligt okänt som begrepp inom Asatron och Hedendomen, och det kan man bland annat bevisa både ur arkeologi, språkhistoria och inte minst de skriftliga källor vi har.  ”Gåva kräver att gengåva gives” står det i Havamal enligt Erik Brates kända översättning, och precis så är det också. Hela naturen och det naturliga kretsloppet vi ser i det universum vi har omkring oss följer samma princip.

NÄR skall alla dessa kristna hundar och österländska byrackor INSE SANNINGEN ?

Man får ingenting för ingenting. Materia eller energi kan inte nyskapas, bara omvandlas. För att du ska få något att skörda och äta, måste du först så och odla. Utan arbete, ingen inkomst. ”Den som inte vill arbeta, skall heller inte äta” sade Martin Luther på sin tid, och han var inte bara germanskt influerad, utan en mäkta hednisk person på sitt sätt. ”Och som man sår, får man skörda” lyder ett gammalt svenskt ordspråk. Att sitta som en liten barnunge i ett hörn, och bara tigga och be – eller förödmjuka och förnedra sig själv inför gudarna och hela kosmos är inte och har inte varit något för oss Nordbor. Och för övrigt – Hur är våra Gudar till sinnes, om vi följer Eddans och alla källors tydliga vittnesbörd ?

Oden, till exempel, struntar fullkomligt blankt i om du ”tillber” honom eller inte. Han ger dig inte något gratis, förutom goda råd om hur du skall klara dig själv; men för övrigt skall du nog inte tro att du kan befalla över just honom eller kräva att få någonting, om du inte ger Oden av vad du själv har först. Det är detta som menas med att blota eller offra, och oavsett om du offrar av arbete, tid, energi eller kraft eller till och med i form av materiella ting; så måste du göra detta först, av egen fri vilja och förmåga, innan du alls kan få något av Asatrons gudamakter. Asatro är en religion för vuxna människor, inte för drägglande, tjatiga barnrumpor, som tror att de kan få ”en gratis lunch” eller ”gratis glass” utan att själva anstränga sig eller arbeta för det.

Tigga och be, kravla i stoftet för en tarvlig allmosa ? Vill DU bli precis som dessa ”goda kristna” ?

”Ska ha, Ska ha, Ska ha” lyder Stortrutens och Skränfockens gälla böne-utrop…

Tiggar-religioner eller allmose-krav tilltalar verkligen inte mig som hedning, det måste jag säga. Allt detta finns tydligt angivet i Eddans och Havamals livshållning också, och under de följande dagarna tänker jag ge flera exempel på den saken. Nu argumenterar okunniga och lögnaktiga människor, att det i det sk ”Runatal Hávamáls” skulle finnas en enstaka versrad, som skulle ”bevisa” att Nordborna rabblade böner och föll på knä, precis som de kristna hundarna. Inget kunde vara mera felaktigt eller väsensfrämmande för en fri man eller kvinna i hednisk tid, för på det viset betedde sig bara trälar, dömda brottslingar och trälars vederlikar.

Versraden finns i den 144 strofen, som i original lyder:

Veistu, hvé rísta skal?
Veistu, hvé ráða skal?
Veistu, hvé fáa skal?
Veistu, hvé freista skal?
Veistu, hvé biðja skal?
Veistu, hvé blóta skal?
Veistu, hvé senda skal?
Veistu, hvé sóa skal?

Dessa okunniga drar sig inte ens för att göra våld på Odens egna ord, och de kallar sig själva för hedningar ! Ordet ”bidhja” som de hakat upp sig på, betyder inte alls ”att be” i någon kristen bemärkelse, och språkhistoriskt sett användes detta ord inte så förrän långt in på 1200-talet och i den kristna medeltiden. ”Bidhja” är avlett ur ”budh” eller bud, som i en Konungs bud, alltså direkt uppmaning eller order.  Ord som sändebud, ombud, budkavle, eller det nuförtiden så vanliga ordet ”ombudsman” har exakt samma upphov, och strofen om runorna handlar mycket riktigt om hur man skriver och skickar meddelanden, inget annat. Man sänder, ristar och råder, står det. Ingen skulle någonsin vara så dum, att han eller hon tror sig kunna befalla över själva gudarna, men blota och soa, alltså sjuda eller koka ett offer, står mycket riktigt med här.

Vi säger ännu idag ”får jag be om största möjliga tystnad” eller ”jag ska be att få tio kilo bacon” till exempel och det här är visst inget bönerabblande, för vi har tänkt betala för baconet, och vi uppmanar, äskar eller beordrar tystnad, när vi säger så. Ordet bud syns också i budskap, till exempel, och språkhistoriskt har det alltså inte ett enda dugg med kristna böner att göra – och det står skrivet i de flesta någorlunda bra kursböcker över Norröna…

Nej, ordet ”Bidhja” som i bud och förbud eller påbjuden verksamhet har inte ett enda förbannat dugg med det kristna ordet ”bön” att göra…

Förväxlingen mellan ”bön” i den mening de kristna på medeltiden använde ordet – och somliga av dem använder det ju än idag – och ”budh” (som är en helt annan sak) uppstod när latinets ”precari” vilket syns även i verbet predika, liksom ordet ”prekär” eller det gammalnorska ”preke” eller ”präka” på vissa svenska dialekter, dvs oja sig och förödmjuka sig som en kristen, bräka och utstöta oartikulerade ljud, som en riktig Monoteistisk fårskalle… lånades in i de germanska och nordiska språken. På normandernas gammelfranska blev det ”praye” och detta upptogs slutligen i engelskan i formen ”prayer” – men det var först på 1300-talet.

Nu fanns det ett närliggande frisiskt ”prian”, ”frijan” på gammalhögtyska, som låg mycket nära det nordiska ordet ”fria” (som en fri man gör till en vacker kvinna, när han vill gifta sig med henne) och vid detta tillfälle – och ifall man befann sig i krigsfångskap – var det ENDA säger ENDA tillfälle som en fri man någonsin gick ned på ETT knä, men aldrig TVÅ… Prian, fria, och präka – allesammans närbesläktade ord – togs alla upp i de nordiska språken, säger etymologerna, och så småningom – från 1200 – talet och framåt, lanserade man alltså begreppet ”bön” här också, fast det egentligen var något helt främmande för ett nordiskt tänkesätt. Jämför med hur ”underkastelsen” i form av islam nu också gör sig hemtam i de nordiska länderna !

Nej, denna romerska staty av en skägglös german eller kelt BER inte alls till någon gud, men anropar kejsaren i egenskap av krigsfånge…

På nätet kan man få se mycket amerikansk idioti, skriven av kristna. Nedanstående bild skall till exempel vara ”bevis” för att våra förfäder ”bad” på kristet vis redan under bronsåldern, men vad visar bilden egentligen ? – Jo, flera personer som ror och paddlar i båtar – som vi alla kan se !

De enda bilder med knäfallande figurer från arkeologiskt material man sett utöver det är personer som åker i vagnar eller liknande, eller kultbilder av olika slag, alltså skulpturer av Gudar eller Gudinnor som sänker sig till människornas nivå, för att kunna tala med dem – och INTE omvänt… Den här gudinnestatyn från bronsålderns Danmark, har påståtts föreställa gudinnan Nerthus eller Njärd, som sitter i en vagn och låter sig beskådas av människorna – henne skrev jag senast om igår…

Men ”Buslubön” då ? frågar plötsligt någon... Tillhör inte den dikten eller kvädet Eddan ? – Nej, svarar jag, men däremot sk ”Eddica Minora”, alltså små kväden utanför Codex Regius huvudhandskrift, som alla skrevs minst 250 år efter det att hedendomen upphört och blivit förbjuden i lag på Island. Själva namnet ”Busluboen” kommer från 1300-talet, och visar hur Nordborna såg på de kristna, och deras ständiga böne-rabblande.

Den första svenska översättningen av detta kväde kom till redan på 1600-talet, och gjordes av prästmannen Olof Verelius. Den berättar om hur den elaka  trollkonnan och tiggar-kärringen Busla – som var ett ”böss och ett löss” som det heter – trängde sig in, först hos en hederlig bonde och sedan hos kung Heidrek, som var konung över Götaland.

Där brast hon ut i de vildaste förbannelser och förebråelser, och hotade kungen med stryk, samt att han skulle bli ”riden av Rimtursar” och ”i röven krängd” som det heter i Åke Ohlmarks välfunna översättning, ifall han inte genast gjorde henne till viljes, och gav henne en massa saker.  Även i detta sena 1300-tals fall, så används ordet ”bön” alltså snarast om en order, en befallning eller ett bud och inte alls någon gudfruktig ”bön” på det kristna eller mohammedanska viset. Så var det med den saken !

Tänk på det – ifall ni nu inte vill bli ”i röven krängda” !

KNÄFALL ÄR INGET FÖR OSS HEDNINGAR – OCH HÄR HJÄLPER VARKEN BÖNER ELLER KLAGOSÅNGER…

Frihet – Självständighet – Människovärde. I alla tider har detta varit hedniska dygder – inte ”böner” och allmosor… Det är SKAMLIGT för en fri människa att leva på knä eller låta sig förslavas..