Om TRÄLDOM kontra LÖNESLAVERI – Vilket är egentligen BÄST (och vilka kvaliteter menar vi avgör skillnaden) ??

Varje framställning av Nordisk vikingatid, särskilt de som visas i SVT eller svenska media formligen kryllar av kristna fördomar. ”Vikingarna var fula och grymma. De hade trälar – de offrade människor osv osv”. Det Tv-program jag diskuterade igår – om en kvinnlig krigare från Birka – var inget undantag från de gängse fördomarna, och varje någotsånär allmänbildad person i vårt land inser nog, att vi borde vara ganska försiktiga med att sprida ut fler kristna fördomar om andra civilisationer och kulturer, oavsett om vi diskuterar historiska exempel eller de från vår egen tid.

De flesta ekonom-historiker, från Eli Hekscher och vidare framåt, har för länge sedan bevisat, att den ärftliga träldomen och träldom i stor skala först infördes i Sverige i och med den kristna medeltiden, och att kristendomen inte alls medförde någon väsentlig förbättring i levnadsstandard varken för fria eller trälar, utan tvärtom. Först i och med Magnus Erikssons landslag på 1360-talet blev den formellt avskaffad här i vårt land, och de kristna här i landet var alltså på intet sätt bättre eller humanare i just detta avseende än hedningarna – det kan man inte gå runt och påstå. I Danmark varade ”Stavnsbannet” eller det faktum att många bönder var livegna och ”bundna till torvan” först år 1799. I Preussen och Polen – ett nära grannland – levde Livegenskapen vidare långt in på 1800-talet, och i Ryssland avskaffades den först formellt år 1861, även om Kolchos- och Sovjetsystemet också var en livegenskap, så god eller rättare sagt dålig som någon.

Den som åberopar sig på ”kristen humanitet” ljuger alltså. För övrigt har vi ju alla sett vad kristendomen åstadkommit, gång på gång, i det koloniala Afrika, Belgiska Kongo, Asien, Conquistadorernas Amerika, hela Europas kolonialtid… Ändlös träldom har varit det enda resultatet, medan ”Danelagen” gav upphov till ett blomstrande England, Gårdarike ett relativt humant Ryssland tills Mongolerna kom; och på Irland, Island, ja till och med Grönland, Färeöarna och överallt annars dit våra förfäder reste, berikade de kulturen och grundade välmående handelsstäder.

Nu är träldomen för länge sedan så gott som utdöd i vår Värld, men ersatt av löneslaveriet – vilket är en betydligt bättre affär för överklassen. Dagens trälar får själva betala för all sin föda – deras ägare slipper att göda dem. De får själva betala för bostad och kläder, allt sådant som trälarna förut fick helt gratis. De får dessutom också betala för sin sjukvård och tandvård, och ovanpå alltihop tar staten ut massor av skatt av oss trälar. Vi får också tvångsmässigt betala skatt till ”Svenska” Kyrkan – en kyrka och en religion som de flesta av oss inte längre vill vara med i. Ändå ljuger man rutinmässigt för oss, och säger på falska grunder att det ska heta ”Kyrkoavgift”.

MOUHAHA HAHA HAAA… Svenskarna tror att de är fria ! De inser inte att jag, Partiet och min Nomenklatura GRUNDLIGT dragit dem vid näsan….

 

Inte ens efter döden får vi svenskar vara ifred. ”Svenska” Kyrkan och något som heter Allmänna Arvsfonden tjänar numera pengar på att utvinna guldplomber och annat ur våra lik när vi kremeras, exakt samma metod som Nazisterna använde i sina koncentrationsläger.

Visste ni att de här personerna har ägnat sig eller fortfarande ägnar sig åt samma sak… Smutsig guldhandel….

I många fall har man redan konstaterat, att guldet från svenska fattigpensionärers kroppar och tänder går till islamistiska organisationer som ”Studieförbundet Ibn Rushd” och andra Koranskolor, som både Svenska Kyrkan och det Socialdemokratiska partiet aktivt stöder. Även ”Afrosvenskarnas Riksförbund” och andra antidemokratiska organisationer har fått pengar av samma ”Arvsfond” och samma ”Svenska” Kyrka.

Snacka om Träldom ! säger jag. Var detta verkligen vad hundratusentals svenska pensionärer och arbetare jobbat hårt för i hela sina liv ? Att vi skulle sprida islam här i landet ??

Nåväl, kära läsare. Det finns ekonomiska historiker som studerat det här med levnadsstandard, inkomstskillnader och inkomstfördelning i olika samällen (också under den för-industriella tiden) i detalj. Organisationen ”Our World In Data” som ägnar sig åt att sprida kunskapens ljus, och avslöja de makthavande – precis som jag gör i liten skala – har publicerat en ytterst intressant avhandling i ämnet.

Man kan exempelvis fråga sig, om järnålderns trälar var så mycket olyckligare eller lyckligare än vi själva är – för hur mäter man själva lyckan ? Var slavarna i det gamla Rom – vars leverne varierade avsevärt beroende på vilken ställning de hade – lyckliga eller olyckliga, eller relativt nöjda med sin lott ? Lycka kanske inte bara beror på hög levnadsstandard, eller medianinkomst i ett land, har ni tänkt på det ? Den kanske inte ens låter sig förklaras i Nationalekonomiska eller Statistiska termer, värdiga en professor Hans Rosling – nu tyvärr död, som ni kanske vet.

Ni ser här ett diagram, som använder sig av den sk ”Gini-koefficienten” – ett mått som användes av den italienske statistikern Corrado Gini (1884-1965).  Nu är nationalekonomi visserligen inte en exakt vetenskap, utan bygger bara på skäligen abstrakta diagram, men i alla fall. Gini utgick från att i en perfekt, jämlik värld, så skulle 10 % av befolkningen ha och äga 10 % av alla resurser eller BNP i ett land. Och 20 % av alla i ett land skulle ha 20 % av resurserna, 30 % skulle äga 30 % och så vidare. Man skulle då få Gini-koefficienten Noll för ett sådant tänkt, perfekt samhälledär det inte finns några trälar eller någon överklass, utan alla äger precis lika mycket.

Nu måste man noga hålla i minnet, att Gini inte förutsatte någon kommunism, där alla måste äga exakt samma saker, vara klädda på exakt samma sätt osv. Familjen Petterson kanske har en bil värd 300 000 kr i Ginis perfekta drömvärld, medan Familjen Andersson istället har en båt, som är värd lika mycket pengar. Eller en hydrokopter. Poängen är, att värdet som de olika individerna disponerar över, är precis lika stort, uttryckt i andel av BNP. En del kanske har investerat det i konst, andra i en gård på landet. Är ni med, än så länge ?

Skulle vi nu – å andra sidan – ha en Värld där Gini-koefficienten = 1, eller 100, så betyder det att 1 % av befolkningen äger 100 % av alla resurserna i ett land, och 99 % eller fler av landets invånare är alltså fångade i träldom och slaveri, för de äger inte ett enda djävla jota – ungefär som de vanliga svenska värnpliktiga och blivande yrkessoldater, som under Regeringen Löfvén tvingas betala skatt och ”förmånsvärde” till och med på den slafsiga ärtsoppan de äter, och på sina logementssängar – ungefär som om det vore en särskild löneförmån här i landet, att ständigt få bo i en kasern eller ett logement…

Det finns också ett annat mått, som heter IPF eller Inequality Possibility Frontier – Den högsta Möjliga Ojämlikhetsgränsen. Detta mått utgår ifrån, att det alltid finns ett existensminium i varje land under varje tid. Har man inga resurser alls, ja då kan man inte köpa någon mat – och inte så någon gröda heller, för man har inte ens råd till utsädet, och inte heller jaga eller fiska, för man har inte råd till fiskekrokar eller jaktvapen. Alltså svälter en viss andel av befolkningen alltid ihjäl, om de måste leva under det existensminimum, som IPF anger.  Enda sättet för de styrande eller överklassen att hålla befolkningen i schack, är då att genom invandring ständigt öka befolkningen, eller skaffa sig nya slavar och trälar att långsamt svälta ihjäl via erövringskrig. Vi ser såklart paralleller också i vår egen tid, med tanke på hur vissa Regeringar i vår Värld faktiskt beter sig.

Finessen med dessa teorier är, att de gäller lika bra i en penning-ekonomi som i en varu-ekonomi. Det spelar ingen roll alls, ifall ekonomin opererar med US Dollars, svenska kronor, bärnsten, glaspärlor eller höns. Det spelar heller ingen roll om ekonomin opererar med helt fiktiva värden, som i nutiden. Helt säkert vet du som modern svensk att din högt belånade villa eller radhus bara kostar flera miljoner, därför att bankerna och politikerna vill ha det så. ”Marknaden” är helt fiktiv, för det finns inga riktiga pengar på banken längre. Guldmyntfoten eller ädelmetall gäller inte som betalningsmedel – allt som finns är en påhittad efterfrågan, och så får du i hela ditt liv stå i en påhittad skuld till dessa banker och politiker, för du har lånat ett påhittat värde om flera miljoner, som egentligen inte finns på riktigt, utom som siffror i banksystemet, och dess datorer.

Så fungerar faktiskt dagens ekonomi – som inte längre har med verkliga värden i livet eller naturen att göra.

Hur var det då med antikens civilisationer, frågar vi oss nu – apropå detta med träldomen….?

Jo – beroende på hur man räknar, så hade det romerska imperiet – under sin storhetstid – en Gini-koefficient på ungefär 35 – 40, säger forskarna. Bysans år 1000 – där Väringarna och Vikingarna bevisligen var i stort antal – hade en Gini-kofficient på ungefär 42. Och i 1200-talets England hade man till exempel ett värde på 35 där också.

Alla var alltså ungefär jämlika i dessa samhällen, även om det fanns befolkningsgrupper som hade mycket mer kapital och resurser. Men – visar diagrammet – under den tidiga industrialiseringen, som i England och Holland (där man har mycket skriftliga källor om vad saker kostade och folk tjänade, och därför tillförlitliga värden) så var samhällena betydligt ojämlikare, fast träldomen på pappret var avskaffad..

Här ser vi nu två diagram över England, från 1300-talet fram till nu. De visar att ”the upper ten” eller de rikaste 5 % av befolkningen i stort sett ALLTID ägt 40 % eller mer av hela landets resurser. Under 1900-talet ändrades detta något, beroende på Labour-regeringarna. 1977 ägde till exempel de rikaste 5 % bara 20 % av hela BNP i the UK – men nu äger de omkring 30 % igen ! Feodalismen har kommit tillbaka. Fast nu är det förstås inte längre några adelsmän eller rika Lorder på slotten (something is rotten !) som äger 30 % i Storbritannien av idag – utan det är EU-magnaterna, risk-kapitalisterna och Boris Johnsson-hatarna !

Tiderna förändras, och förtryckarna från Bryssel kommer och går – men överklassen, den består !

Låt oss så gå över till Donald Trumps USA – enligt många det mäktigaste samt rikaste landet i Världen – och titta noga på vad som händer där…

Ja – ni ser ju själva. I alla Engelskspråkiga länder, har den rikaste 1 % av befolkningen – inte längre 5 % ! skaffat sig mera och mera makt, mera och mera inflytande. Nu äger denna 1 % av USA:s befolkning mer än 20 % av det landets resurser – precis som på 1920-talet. Att det fanns ett jämlikare Amerika på 1960-talet kan vi glömma, för det gäller inte alls längre – men i de flesta Europeiska länder har utvecklingen glädjande nog varit den motsatta. I Danmark äger den 1 % som är den härskande eliten bara 5 % av tillgångarna, men i Frankrike äger samma rika elit mer än 10 % av landets tillgångar.

Tänk nu också på att 1920-talets USA  – med Sharecroppers, den stora depressionen – och Robin Hood-artade folkhjältar typ Bonnie & Clyde eller John Dillinger, samt många andra kriminella – såklart hade en lägre levnadsstandard. Många småbrukare hade inte ens elektricitet då, än mindre telefon och ofta stampat jordgolv – men också USA;s fattigaste av idag tar mobiltelefoner, bilar och TV som något givetVad vi talar om är alltså bara relativ fattigdom, och relativ olycka respektive löneslaveri..

Sharecroppers – USA:s livegna statare – i Missouri 1938. Härifrån kom många av de soldater, som befriade Europa från nazismens ok. De var fattigare än dagens fattiga i USA materiellt sett, men kunde nätt och jämnt försörja sig själva på egna grödor, vilket dagens fattiga inte längre kan… Så vem hade det egentligen ”bäst” ?

Låt oss också göra en jämförelse mellan dagens Sverige och USA. Jag skulle tro, att ganska många av er därute kommer att bli mycket förvånade när ni ser detta, för titta noga nu:

Här ser ni nu resultatet av alla de mörka åren med Reinfeldt, Lööf, Löfvén och alla andra av våra fullständigt odugliga politiker. Den gröna kurvan representerar Sverige. Den lila överst är USA, där ojämlikheten alltid varit stor, Gini-koefficienten är nu uppe på 1930-talets nivå i ”Trump-land”.

Men titta på oss själva… Sverige blir snabbt ett ojämlikare och ojämlikare samhälle. De rika och besuttna blir allt rikare, de fattiga allt fattigare… Gapet mellan oss och USA krymper stadigt, och detta permanentas under Löfvén-regeringens tid vid makten. Vi hade en gång – kring 1980-talet, som jag sagt var en avsevärt lyckligare tid – ett Gini-värde på 22 – men nu är vi uppe i Gini = 33 – detta var anno 2013 – och på sista tiden – med stolpskott som Lööf & Löfvén – är vi nu nära antikens Rom – av många ansett som det ultimata slavsamhället – där ojämlikheten var fullkomligt skriande !

Den svenska Socialdemokratin har blivit fullständigt dekadent. Vi är nu uppe i en ojämlikhet som kan mäta sig med Neros Rom, om man får tro Gini-skalan. Och vi blir allt mer lika Donald Trumps US of A. Dit har den (S)-märkta politiken och Reinfeldt fört oss !

Kanske tycker ni, att mina slutsatser är alltför långtgående. Kanske ni kräver mer bevis för hur otryggt och dåligt vårt svenska samhälle har blivit. Se er omkring i våra storstäder och deras förorter, säger jag – men betänk också följande, för jag har många många fler små diagram och bistra sanningar att bjuda er påfast ni förstås har svårt att acceptera dem, indoktrinerade av ”big media” som ni är…

Barnfattigdom var något som nästan inte alls fanns i 80-talets Sverige, men nu har den kommit tillbaka på bred front. Den är större än i alla Nordiska grannländer, och närmar sig snabbt Englands och USA:s nivå.

Storbritannien har i och för sig 9,82 % av alla barn under den relativa fattigdomsgränsen, men vi själva har 8,52 av alla barn upp till 17 år i fattigdom – och en bit kvar till USA:s andel om över 20 %. Sådan är verkligheten enligt OECD, och det är bara att acceptera – för de av er som fortfarande är med i SAP, och som kanske borde sluta ljuga för er själva om hur bra allting är.

Ett ofta använt mått – särskilt hos Moderata ekonomer är teorin om den sk ”trickle down” effekten, alltså att de rikas stora inkomster så småningom tenderar att nå de fattiga på samhällets botten helt av sig självt och utan åtgärder från staten, därför att de super-rika (typ Mr Trump !) är så fantastiskt bra arbetsgivare och innovatörer.. Problemet är bara, att denna teori inte helt stämmer. Gini-koefficienten, som går att mäta, visar att ”trickle down” knappast är någon sanning. Skattesystem och andra försök till utjämningar i form av socialbidrag fungerar också bara till en viss gräns, och man kan fortfarande fråga hur bra sådana åtgärder verkligen är i det långa loppet… Med bidragsberoendet, är vi tillbaka i träl-samhället, som kanske inte var bättre än löneslaveriet…

Detta visar hur den verkliga, disponibla inkomsten för hushåll i Sverige förändrades, fram till år 2005. Tyvärr har ”Our World in Data” inga nyare siffror. De två fattigaste 10%-grupperna fick mer disponibel inkomst, och levnadsstandarden steg, det är sant – men de fattiga var fortfarande fattiga – och de rika lika rika som förut – för de fick mest av de nya tillgångarna. Inget förändrades. Ojämlikheterna  bestod. Man kan fråga sig vad faktum som dessa betyder för den upplevda lyckan. Kanske lever vi numera i ett land där alla bara stillatigande gett upp, som i USA. Över 40 % av befolkningen där röstar ju inte ens i de allmänna valen längre – och hur kan man då egentligen säga att USA, med dess två-partisystem (ett val mellan klanen Trump, eller Clinton-klanen) egentligen är en demokrati ?

Låt oss titta lite närmare på de rena sakförhållandena !

Här ser vi nu hur verklighetens USA ser ut – eller såg ut tills 2013 – då Obama fortfarande var president. De rikaste 20 % av befolkningen ägde mer än 40 % av landets tillgångar, och den utvecklingen blev tydligare och tydligare allteftersom tiden gick. De fattigaste 20 % ägde inte ens 5 % av tillgångarna, och om vi sätter arbetarklassen till de 40 % som hade det allra sämst, finner vi att de kanske fick 18 % av hela kakan. Medelklassen, så – eller de 40 % i mitten, fick kanske 38 % eller så – men inte mer.

Kom nu också ihåg att Gini-värdet för USA idag är omkring 40 – alltså i stort sett samma som för Bysans år 1000 – Japan år 1886, eller Brasilien på 1880-talet om ni vill. Man kan nog inte påstå, att 1000-talets Bysantinska välde var ett så särskilt jämlikt samhälle. Vår egen vikingatid var kanske likadan, även om ingen försökt beräkna Gini-värden för Birka på 900-talet ännu…

Some things never change…

Vi kan också fråga, varför den fattige eller de fattiga förblir där de var, respektive hur stor den sociala rörligheten är. Den hedniska tiden i Norden var en period med väldigt stor social rörlighet, enligt historikerna. Den som var klok, smart eller framgångsrik, kunde skaffa sig en stor förmögenhet snabbt, men i dagens Sverige går det inte lika lätt längre. I dagens USA stannar vissa grupper kvar på den absoluta botten där de i stort sett alltid befunnit sig, kanske mest därför att de inte precis tillhör det landets begåvningsreserv, för att nu säga det så…

USA har också den största fängelsepopulationen av alla länder i Världen. 655 medborgare på 100 000 är såpass farliga för de andra, att man fått låsa in dem. 0,7 % av hela befolkningen i USA, ungefär, sitter redan bakom galler, och med tanke på hur ASAP Fuckhead och därmed jämförbara är, kanske man bör låsa in något fler. Vi själva låser bara in 55 av 100 000 medborgare, och ligger på 23:e plats bland världens mest kriminella länder i antal fångar sett – men för all del – Regimen Löfvén låter ju många våldsbrottslingar gå fria..

Här ser vi nu kakans fördelning i Landet Löfvén. Svensk Socialdemokrati har som vi ser inte förändrat situationen alls. Ingen har fått det bättre. Man har upprätthållit Status Quo, men det är också allt.

Trots allt vackert prat om ”solidaritet” och ”väädegjund” är de fattiga lika fattiga. De lägsta 10 %-en äger kanske 8 % av resurserna, och det förändrades inte ett djävla dugg mellan 2004 till 2014, trots reformpratet, de vackra orden om att vi minsann skulle få det bättre under EU och så vidare och så vidare. Alla lögner, som SAP i två decennier och mer än det har matat oss med. Nomenklaturan härskar fortfarande, i kulturlivet, i ekonomin, ja överallt. De rikaste 20 % av Sveriges befolkning, äger nu 33 % av precis allting. Medelklassen däremot, eller de 40 % av folket som befinner sig i mitten av denna skämda smörgåstårta, som faktiskt börjat stinka högst betydligt, får sina 40 % gott och väl, men inte ett rött öre mera..

Inget har de ändrat. Ingenting har de åstadkommit. Ingenting har de skapat – på 20 år – men tummarna har rullats, och vi har uppnått STATUS QUO Hurra !

Så där har ni det – goda medborgare ! FÖR ATT SAMMANFATTA – så har dagens Sverige – eller Landet Löfvén – numera ett GINI-värde på 33, ungefär. Det är bättre än i det gamla Rom, år 14 AD, eller ungefär som i England & Wales år 1290, eller som i Kenya, anno 1914.

Nu är det förstås en öppen fråga, om de som levde där och då var nöjda med sin lott, eller relativt lyckliga givet den relativa levnadsstandard och relativa inkomst, som de hade just då. Kanske hade de relativt snälla barn och relativt vackra hustrur och män också, rent relativt sett alltså – och då kände de sig kanske relativt lyckliga.

Men är ni – medborgare av idag – lyckliga med det samhälle vi nu lever i, relativt sett ?

Jag är som sagt HEDNING, och jag tror att vi allesammans kan prestera bättre – Gini-värden eller ej…

Annonser

Varför LJUGER Sydsvenskan om Silverskatten från Södra Sandby ?

Att svenska regionaltidningar ibland slarvar i sin rubriksättning är vanligt, och att enskilda journalister ibland har stora kunskapsluckor är ännu vanligare. Tidningen Sydsvenskan har i veckan återpublicerat gammalt tankegods från en minst sagt frispråkig, men inte helt tillförlitlig källa, som vi ska få se. Bland annat påstår man, att den kända Silverskatten från Södra Sandby i Skåne, skulle vara ett ”bevis” för att Asatro och Kristendom levde i ”Fredlig samexistens” under 980-talet och Harald Blåtands tid, och att hela Skåne då skulle ha varit kristnat, fast ingenting kan vara felaktigare.

Detta är ingenting annat än Bogus, ”Fake News” och tomt slidddersladder som journalisten Anders Sandström har skrivit, ty alla dessa påståenden motbevisas mycket enkelt av den föregivna källa eller rättare sagt person han själv intervjuat. Det är den – som vi ska se – minst sagt kontroversielle Kyrkoherden i Stora Sandby, herr Niclas Loive som tillskrivs det  aktuella uttalandet, fast i andra artiklar i samma Sydsvenska motsäger samme Niclas Loive vad han själv påstås ha sagt.

Den gode Kyrkoherden Niclas Loive i Stora Sandby har visat sig vara en synnerligen arkeologiskt intresserad prästman. Däremot är han mindre kunnig i sitt eget lands historia. Han har också sagt, att ”Gud finns i Charkdisken” och närapå blivit EN SANN SON AV SÄRIMNER. I Kyrkans Tidning har man uppmanat honom att be Skånes alla bönder om Ursäkt, sedan han påbjudit, att  endast vegansk mat får serveras i den kyrkliga verksamheten.

Niclas Loive verkar vara minst sagt påhittig i sin klerikala gärning. Han har uttalat sig om ortens invandrarungdom, är känd för att ha åtta barn med sin hustru (om det väna prästparets inställning vad gäller preventivmedel är inget känt) och är – minst sagt – en modern präst som det svänger om, ganska lik Hasse och Tages ”Pastor Jansson” från det glada 1960-talet. Han har också låtit grunda en särskild barn-ask-lund vid sin kyrka – där han begraver ortens spädbarn, sedan man enligt Svenska Kyrkans ordning konfiskerat metallen i deras kroppar utan att berätta det för föräldrarna, får man förmoda. Så gör man faktiskt nuförtiden, enligt Svenska Kyrkans ”nya ordning” – och för det, finns mångahanda skriftliga bevis.

Niclas Loive  har också sagt, att han tror att Torshammar-ringar skulle ha utdelats på kristna barndop under 1000-talet (helt utan bevis – det här är gripet ur tomma luften) och att det är ”sannolikt” att Katolska präster under den tiden skulle ha anropat Tor ibland, och Abrahams gud ibland, i någotslags ”blandreligion” vilket också ”visar oss hur vi ska leva idag” säger han.

Detta är ju en minst sagt okonventionell tolkning av Sveriges och Skånes historia, det måste man ju säga. Det är nästan så att jag själv känner för att ta med mig Ann Heberlein och Dick Harrison – som ju är en riktig historiker och ingen lösmynt amatör – till Stora Sandby från det närbelägna Lund, och föreläsa lite för denne märklige herde. Men, för all del – nu skall jag kanske inte vara för sträng emot just honom. Han verkar ändå vara en man efter mitt sinne, så att säga, och för övrigt är det just hans förtjänst, att Stora Sandbys Silverskatt lånats ut från Historiska Muséet och återkommit till sin fyndort. I tio år har Svenska Kyrkan nu förvaltat den – med större säkerhet än Riksregalierna i Strängnäs, eftersom den gode herden i Sandby åtminstone inte slarvat med tjuvlarmet. Snart – senast 2020 – måste den återsändas till vår huvudstad, och då är det slutlekt i Stora Sandby.

Fastän jag givit mig till Klerk, varför skulle jag icke få hämnas mina oförrätter” (sagt av Badegisl, biskop av Le Mans, rally-staden, enligt Gregorius av Tours ”Frankerkrönika” från 500-talet )

Åter till arkeologin och historien alltså, men låt oss först fråga varför denne märklige prästman inte fått besök av Domkapitlet, och hur Svenska Kyrkan börjat utnyttja Silverskatten i Stora Sandby helt för sina egna syften genom att sprida osanning och minst sagt ovetenskapliga uttalanden om Skåne, samtidigt med Niclas Loives myckna missionsverksamhet vid ungdomens korvkiosker och köttdiskar.

Dock – det medger jag – så kan ingen slå Kyrkoherde Loive på fingrarna vad gäller själva arkeologin. Så långt är allt korrekt. Han skildrar fyndomständigheterna, är kunnig om föremålen och dess betydelse, men slarvar helt bort tolkningen. Han säger själv – och det är åtminstone ärligt ! – till Sydsvenskan att ingen kan veta, varför Skatten i Stora Sandby grävdes ned i jorden. Således rör det sig inte om något ”bevis” alls. Sydsvenskan ljuger alltså, praktiskt taget. Det kan ha rört sig om ett hedniskt krigsbyte, till exempel. Det kan ha rört sig om krig och förföljelse från de kristnas sida emot just de Asatroende och Hedningarna – det är en minst lika stor ”sanning” som pratet om ”samexistens” – som är helt obevisat, och inte har ett enda sakramentskade dugg med detta fynd eller för den delen arkeologi som vetenskap att göra, ty sådant kan knappast eller svårligen bevisas enbart med arkeologins hjälp.

Niclas Loive utgår från en helt ny och obevisad teori – och det är just han själv, som säger att den är obevisad – som alla teorier.

Med stöd av medeltidsarkeologen Ulf Danell, som egentligen kommit på själva teorin – som sedan presenteras som ”sanning” på Svenska Kyrkans hemsida (är det egentligen etiskt försvarbart, eller en korrekt metod att bedriva vetenskap på?) påstås det, att det skulle vara Skånekungen Tokes stora silverskatt, som via hans hustru Ragnfrid Sigtryggsdotter, som egentligen kom resande från Hedeby med helt ocirkulerade och hela silvermynt gömde skatten för att undfly Haraldf Blåtand, Danmarks kände konung, ni vet han som ”gjorde danerna kristna” enligt Jellinge-stenen. Visst, detta är ju hemskt fascinerande alltsammans, inte minst om det vore sant, men det låter faktiskt som en lokalpatriotisk bygde-skröna. Sådant kan inte heller bevisas med enbart arkeologi. Det är bara lösa spekulationer, alltsammans…

Hur är det nu med den ”Fredliga Samexistensen” ? Varifrån kommer den, rent historiskt sett ??

”Fredlig Samexistens” är en fras, uppfunnen av dogmatiska marxister, på sin tid. Den syftar på den tid innan ”proletariatets diktatur” då omgivande stater runt Sovjetimperiet skulle invaggas i säkerhet – precis som de kristna vill missionera och erövra hela Världen enligt Bergspredikan – för så står det ju i deras egna totalitära lära. Hur skulle ens en sådan religion kunna ”samexistera” med hedendomen, tror man ??

Och tror Niclas Loive på Bergspredikan, eller inte ?

Om han gör det, hur tolkar han denna passage ur skriften ??

Den enda skillnaden mellan Kristendom och Kommunism, som totalitär lära betraktat, är ju att Kommunismen liksom islam förutsätter omvändelse med våld som ett tillåtet medel, vilket däremot inte står fullt utsagt i den Bergspredikan, som de kristnas påhittade och mytiske ledare skulle ha hållit – han är ju faktiskt inte mer verklig än Peter Parker, eller ”Spindelmannen”.

Tror då också Niclas Loive på detta – dvs att alla människor måste bli kristna, med lock eller pock – ty det är ju just det, som hans lära förutsätter enligt dess grundare. Totalitära åsikter, med andra ord, fast vi Hedningar inte missionerar, för vår del, Vi säger bara som det är.

Niclas Loive

Vad tror ni ? Tror denne kristpräst på Bergspredikans ord – Han är ju faktiskt Evangelisk Lutheran, och då BORDE han göra det….

Nåja, nu ska jag inte lägga ord i Niclas Loives mun, för det vore att göra honom orätt, fastän Sydsvenskan och dess reportrar redan gjort det, efter vad det ser ut. Min egen farfar var ju också Kyrkoherde i Skåne, som ni alla säkert minns, och ni minns säkert också hur jag redan som barn i sexårsåldern diskuterade teologi med min farfar prästen, vars kunskaper i ämnet var inspirerade av ingen mindre än Nathan Söderblom, den stora ärkebiskopen, för övrigt en av de bästa ärkebiskopar detta land alls haft.  Jag själv hävdade bekännelse-teologin, eller Luthers ”Sola fide” sats om trons överlägsenhet, dvs att kristendomen är en bekännelse-religion, precis som alla andra religioner, och att man INTE kan vara Polyteist och Monoteist samtidigt, utan att bryta emot tio guds bud, eller det första budet, till exempel.

Inför det första budet, är allt tal om ”fredlig sameixtens” fullkomligt överdjävla nonsens, och medeltidens kristna var fullt medvetna om detta. De samexisterade inte med någon hednisk religion alls. De tvärtom utrotade, förföljde och exterminerade alla andra religioner systematiskt – och med grovt väpnat våld – vilket är ett historiskt faktum. Så skedde också i Skåne, som vi ska få se.

Min farfar, däremot, hävdade den fullt moderna uppfattningen att man aldrig kan veta, vad kristna präster egentligen tror, och att flera av dem i den svenska kyrkan, som han känt personligen, nog aldrig någonsin trott på Gud alls – och detta sade min farfar, efter mer än trettio års personlig erfarenhet. Hans syn var den, att det ju är bra om en präst tror på Gud, och att det underlättar i yrket. Men ingen utom Gud fader själv kan veta vad folk verkligen tror, eller icke tror – och därför är det bäst att hålla tand för tunga. Vad tror ni Niclas Loive egentligen tror på ? Är han kristen, eller kanske ”fornsedare” eller vad tror han egentligen ?

Hedning kan han icke vara.

Asatroende är han icke heller.

Dock skall han skonas, för sina ords skull, om ej för sina gärningars, ty sannerligen sannerligen säger jag eder, att jag är Särimners sändebud, och att det för mig uppenbarats allt detta. Och se – detta är min predikan och arvdel, ty skinkan är min och fläskläggen, så ock grisfötterna fanimig amen: Efter sin död, skall Niclas Loive ställas inför Freja. Och han skall vara med mig alla dagar, intill tidens slut och Ragnarök, då den får sin vissa ände, det säger jag eder evinnerligen. Och skåda – från sakristian till den andra sortens stia, är sannerligen sannerligen ett mycket kort steg eller trin, och dit trynet pekar, månde Loive i herrans namn också kunna få gå.

 

Konventionella och seriösa historiker, av Dick Harrisons kunniga sort, har tillbakavisat allt tal om kyrkor i Skåne på Harald Blåtands tid, dvs 980-talet. Anledningen är, att bara Öresundskusten och Skånes sydkust alls lydde under Kung Harald, och att de hedniska skåningarna i övrigt satte sig upp emot honom, då han med våld ville erövra deras land, och avsätta deras kungar. Således fanns ingen fredlig samexistens överhuvudtaget, och det är historikerna rörande överens om.

Möjligen – säger professor Harrison i Lund – fanns det en kyrka i Uppåkra, men först på tidigt 1000-tal, därför att den staden var en internationell handelsplats av kontinental prägel, med massor av utlänningar, men det var endast därför, som kyrkan kunde etableras där. Man har också spekulerat om att det skulle finnas kyrkor utanför Kung Haralds borgmurar, som jag redan skrivit om, dvs Trelleborgarna. Detta är dock helt obevisat, så vitt jag vet – och det finns inga arkeologiska lämningar, som tyder på detta. Dalby Kyrka – som grundades tidigast omkring 1030 – är Skånes äldsta, och detta borde Niclas Loive veta, som boende i grannskapet, eller högst 12 km bort, ungefär.

Innan dess fanns inga kyrkor i centrala Skåne alls – varken av trä eller andra material – och fynd saknas.

Alla seriösa historiker är ense om, att det först blev fart på kristnandet i Skåne under Kung Sven Estridssons tid, dvs 1050-talet, minst 70 år efter kung Harald. Då brann gudahov och hargar, och hela Skåne genljöd av mord och vapenlarm.

En god bok, som tål att läsas. Läs om ABSALON DJÄVULEN – biskopen som grundade Köpenhamn, dödade och mördade tiotusentals Skåningar – över 1000 enbart vid Dösje bro. Enligt Saxo Grammaticus var hela Skåne hedniskt på den tiden, och där var icke ”samexistens”. Hur kan det komma sig ??

 

Vid Sven Estridssons hov fanns Adam av Bremen, han som ljög om ”Uppsalatemplet” och som var en av de största kristna lögnare, som någonsin funnits. Inte ens Sydsvenskans partiska och osakliga rubriksättare slår honom, ifråga om förvrängningar och skumrask. Och Niclas Loive, för sin del, är väl bara som ett litet kremerat barn i sammanhanget. De barn, vars gravgåvor de kristna hela tiden stulit – och ännu stjäl. Hur skall vi någonsin kunna ”samexistera” med sådana, även om vi är ”samtida” – jag bara frågar…

Sven Estridsen, kallad ”Sven den kvinnsamme” var en konung så kristen, att han hade mer än femton barn med lika många hustrur och frillor. Han hade nämligen principen, att inte lägra en och samma kvinna mer än en gång, och katolska kyrkan upplöste flera av hans äktenskap. Sådan var den konung, som införde kristendomen i Skåne, minst 100 år efter Harald Blåtands tid, och först med Absalons 1200-tal, var där någon kristenhet på allvar. Detta är fakta, och dessa fakta kan man icke neka till. Niclas Loive har i alla fall sina åtta barn med samma kvinna, och är en god man, som älskar sin hustru – det måste vi i Frejas namn tillge honom, ty det haver stått uti tidningsbladen. Även min farfar var ”svår efter kjoltyg” som det hette, och gifte om sig vid nära sextio – med en nästan trettioårig kvinna, som för övrigt hade god sångröst. Han var dock icke fullt så svår, som den Sibbe från Vi, som ”avlade nittioårig” som det står på Rökstenen, men vi kan ju också minnas den fiktive Fader Willibald i Röde Orm – han som Småländskorna gav sig på vid Kraka Sten.

Mycket av denna underbara förmåga, har även gått i arv till mig, Hedning som jag ju är – och en man av Frej.

Sven Estridsen, forensiskt rekonstruerad av medicinska tekniker med hjälp av hans kranium i Roskilde domkyrka. Först under hans tid kristnades Skåne (1070-talet). Först på 1100-1200 talet, fanns där alls något antal kyrkor värt att nämna, vad än den lögnaktige Mäster Adam hävdar… Kungen var sned i axlarna, och låghalt. Ändå var han svår på fruntimmer !

Delar av kyrkoherde Loives resonemang förs på det allra lägsta av nivå. Han noterar, att det på vissa föremål ur Södra-Sandby-skatten finns kristna kors – men vad tusan bevisar det ? Det bevisar bara, att de måste ha tillverkats av kristna, och att hedningar möjligen stulit dem – inte alls att hedendom och kristendom skulle ha ”samexisterat” eller ens samarbetat, även om man förekom under samma tidsperiod.

För mig blir det ingen ”samexistens” med den kristna kyrkan. Inte nu, aldrig sedan, aldrig någonsin.

Man förhandlar inte med en ockupationsmakt, och man ”samarbetar” inte med personer, vars enda syfte enligt deras grundare är att utplåna en, och att utplåna hela Sveriges historia, eller de krafter, som vill förinta hela vår kultur. Jag är visserligen ”samtida” med Kyrkoherde Loive, men hans tro är nog icke min, efter vad jag tror. Han må även tro vad han vill, men skall en man som han predika och missionera samt vara präst – ja se då kan jag också vara det. Och Jag är även ”samtida” med Islamska Staten och Putins Ryssland – men vad innebär det ? Att vi skulle ”samexistera” eller samarbeta – nej så tusan heller !!

”Min liv och kniv” som man säger i Färs härad – ty där svär man fortfarande vid kniven, och lovar att sälja sitt liv dyrt.

Ok – nu ligger inte Södra Sandby i just det häradet, men i alla fall…

”Av Skånekungars blod” – Färs Härads vapen – och i vårt hemland, dog hedendomen eller Asatron inte ut…

 

 

 

 

 

 

 

Gud finns i Charkdisken” – Ja si detta är SANNING för det har min liv och kniv Kyrkoherden i Stora Sandby sagt, och det står min själ i tidningen åsse, ja det e både visst och sant !!