Ni har väl inte GLÖMT att det FORTFARANDE pågår en HEDNISK RAMADAN ?

Den äktsvenska seden att fira en hednisk Ramadan, som jag själv lanserat, sprider sig som en löpeld på nätet och har redan engagerat många svenskar. Vi äter bacon, som vi har doppat i sprit, och vi gör det under dagtid medan vi är lättklädda. Detta är nu en svensk tradition, för den lanserades i år, och jag som skapade den är ju själv etnisk svensk, så något svenskare än att fira en Hednisk Ramadan i Asatrons namn finns inte !

”Det är så sant som det är sagt !”

Bloggen ”Målkonflikternas Tid” skriver såhär om den nya tradition, som vi svenskar tillsammans har skapat: Är man förresten annars intresserad av hur en alternativ, hednisk ”Ramadan” skulle kunna högtidlighållas, har hedersmannen bakom bloggen Hedniska tankar nyligen delat med sig av några nyttiga tips och trix, som jag gärna delar vidare här utan att för den sakens skull vare sig göra anspråk på eller ta ansvar för en annan fri mans ord: (https://hedniskatankar.com/2020/04/25/hur-man-bor-fira-en-hednisk-ramadan/)

Tilläggas bör också, att Ramadan faktiskt HAR ett hedniskt ursprung, eftersom seden går tillbaka på Polyteistiska Religioner på den arabiska halvön, långt innan den falske profeten Mohammed.

Nu lite nya hushållstips:

1. Som jag redan förklarat bör du köpa ditt bacon offentligt, och hålla upp bacon-paketet i luften medan du går hem, så att alla kan se att du köpt bacon, och berätta gärna högt och ljudligt för alla att du ämnar fira en Hednisk Ramadan, såklart..

2. När du steker ditt bacon, som du marinerat i SPRIT (brännvin, whiskey eller gin – allt går lika bra) kan du gärna lägga de två dagliga Bacon-strimlorna i ett kryss, som bilden ovan visar. Då bildar de ju en hednisk Gifu eller Gåvo-runa, som är den första av Frejas runor.

3. Låt gärna hushållets hund delta i den heliga bacon-måltiden – för ni har väl hund i hushållet, eller hur ? Om inte så skaffa en – hundarna är ju människans bästa vänner, och minns Gere och Freke hemma hos Oden !

Glöm inte att din hund bör ha rikligt med vatten, om den får en bacon-bit av dig. Bacon är salt och kräver mycket vätska – själv kan du ju dricka öl och mjöd !

4. Medan du äter Baconet bör du anropa Freja, Hildisvin och SärimnerGalten är ju en av gudinnans heliga djur – och ett av Frejas binamn är ju Syr, som betyder Suggan.

Helt Naturligt och inget att vara RÄDD för – Och ändå SKRÄMMER detta Muslimerna och de Kristna…

 

Visste du förresten att enligt Guinness Rekordbok, så skall en vanlig galt i genomsnitt ha en orgasm eller en sädesavgång, som räcker i hela trettio minuter, medan suggans kanske varar i 10-15 eller enligt vissa andra källor sex minuterdet är ojämförligt mycket mer än hos människorna – och därför är det inte svårt att räkna ut, varför Suggor, Galtar och Freja hör ihop, som ler och långhalm…. Vissa forskare har betvivlat detta, men det är helt säkerställt att vildsvin och grisar som får leva fritt är mycket renliga djur och dessutom lyckliga (kanske pga de långa orgasmerna ?) – det är bara brist på utrymme och vätska som får dem att uppsöka lerpölar eller annat, och det påverkar inte födans kvalitet det minsta…

5. Bjud gärna dina muslimska grannar på bacon eller en skinksmörgås hemma i köket – och om de inte vill ha, så kan du ju försiktigt blanda pulveriserad bacon i deras föda, utan att tala om det. Med hjälp av en pepparkvarn kan du finfördela baconet till små små partiklar, som kommer att sprida sig överallt i grannskapet, lik röken från en utegrill – lägg en extra skiva nystekt bacon på en undanskymd plats i trapphuset, och känn hur den mjuka, goda lukten sprids…

Det smakar bättre än man kan trooo….

Något får man väl unna sig – också under Fastan !!

 

Också Kelterna och inte bara Germanerna hade en fruktbarhets- (och därmed även kärleks-) gudinna som hade grisar, katter och även fågeln som symbol, och som i likhet med Freja också var en gudinna för trolldom och magi – ibland också strid. Hon hette Ceridwen, eller ”den stora vita” enligt vissa – vilket också kan syfta på en enorm sugga – och även om Ceridwen bara hade en höna som symbol, istället för Frejas högt flygande falk, symbolen för den hedniska extasen och kärlekslyckan, så har de båda två gått tillbaka på ett gemensamt, Indoeuropeiskt ideal, spritt över hela det vita Europa.

Ur Ceridwens heliga kittel – liksom Medeas hos Grekerna – kunde gamla galtar återuppstå som skära kultingar – märk likheten med Andrimner, som i kitteln Eldrimner kokar Särimner åt Enherjarna. Det här är Indoeuropeiska myter, som ingen Monoteist, kristen eller islamist någonsin kommer att förstå innebörden av…

”Hildisvin” – strids-galten bär Freja på hennes resa emot underjorden och dödsriket…

I sydsvensk folktro finns också Gravson eller Gloson, ett hemskt, suggestivt och suggliknande monster, som med lysande ögon härjar på kyrkogårdarna, och äter upp de kristnas lik, så att de aldrig någonsin kommer återuppstå igen. Dessutom är gloson försedd med en sågtandad klinga på ryggen, och ger sig ofta på rika präster, roffare eller girigbukar, vilket grundas på hedendomens krav att dela mat, fläsk och öl, samt annan härlighet – och att dela allt detta goda lika, inte fasta och inte förakta Midgårds gåvorhär finns ett budskap, som få idag förstår – men som salig Bellman sa ”är jag född, så vill jag leva, och må väl på bästa vis” vilket är ett äkta hedniskt och epikuriskt ideal.

När alla är mätta råder harmoni, fred, frid och Frodefred. Då undviker man Monoteisternas ständiga förföljande av oliktänkande, deras häxjakt, deras korståg och deras Jihad, som de alltjämnt utövar och tillämpar, överallt på vår jord. Självförsvar är en nödvändighet för oss hedningar, men för den skull glömmer vi inte detta livets goda, eller Midsommarens budskap, som snart besannas. Vi ska hedna alla män, hedna alla kvinnor – och få dem att gå åter till sitt sanna, naturliga ursprung och åter bli vad de borde bli – i kärlek och frihet under Särimner, för Särimner och av Särimner !

Vi avvisar fastan, vi avvisar de kristnas ohyggliga nattvard och andra kannibal-ritualer, som är deras skenheliga travesti på allt vad som är gott, sant och riktigt – och som vi hedna  skapat och uträttat, långt före dem och deras fula förvanskningar. Må gloson ta er, om ni utövar sådant  – men fira en Hednisk och Asatrogen ramadan först som sist – för det hjälper och Freja Frälser, evinnerligen !

”Sic Semper Porcus – In Hoc Signo Vinces !”

”Drick ur ditt glas” – Fredmans Epistel Nummer 30…

Det finns de av våra vänner – Herr Omar till exempel – som tycker att vi bör fira den ljusa våren, och även glädjas åt den. Visst har de rätt. Jag skriver som bäst ett långt svar i form av en bloggartikel till den man, som en gång hetat Eddie Råbock, men som nu heter Mohamed Omar, och som alltid kommer att vara min vän, efter vad jag tror; trots att han är kristen, och jag är den värste Asatrogne Hedning som tänkas kan. Men, vi är ändå landsmän – och i min Värld räknas ännu det ordet för något. Och sommaren strider ännu med vintern, död skiftar med liv, medan jag tänker på de jag bytt ord med, diskuterat eller disputerat – hederliga människor som korsat min väg, till skillnad från allt det oheliga, falska, ohederliga.

Borta på en annan blogg, ”Ideell Kulturkamp” – också skriven av en mångårig vän, som utgett det korta häftet 147 Gudamakter – som jag verkligen tycker, att ni noga ska läsa och besinnanoteras det, apropå att ”Glenn” hade namnsdag för ett tag sedan – och att Glenn är Allah i Gööteborg – att Glen med ett N – som råder över solskenet – också är en av Asatrons makter – och si – detta hade jag totalt glömt bort. Så byter vi alla namn, idéer, associationer – och vår kulturkamp går ständigt vidare – immer weiter ! – för det gäller också att minnas vem, och i vilket historiskt sammanhang, som det uttrycket först nämndes. 

Nåja – Henrik Andersson tycker att vi måste sjunga Bellman, för att hylla våren just i år – något han och jag faktiskt gjort i levande livet också. Han väljer Epistel nr 21 som den mest passande, men jag väljer idag Epistel nr 30… inte för att syfta just på ”Ideel Kulturkamps gudinne-dyrkande författare, utan för att den mer passar in på just min egen livssituation…

Här möter vi den i en med rätta klassisk tolkning av tenoren Anders Börje, enligt mig den bästa version som gjorts på svenska – Thord Lindé och många andra uttolkare, inklusive Fred Åkerström, redan död – får ursäkta.

Några utdrag ur stroferna kan jag också ge:

Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar,
slipar sitt svärd och vid din tröskel står.
Bliv ej förskräckt, han blott på gravdörrn gläntar,
slår den igen, kanske ännu på ett år.
Movitz, din lungsot – den drar dig i graven.
Knäpp nu oktaven:
stäm dina strängar, sjung om livets vår!

— —

Himmel, du dör, din hosta mig förskräcker;
tomhet och klang, inälvorna ge ljud;
tungan är vit, det rädda hjärtat kläcker,
mjuk som en svamp är sena, märg och hud.
Andas! – Fy tusan, vad dunst ur din aska!
Län mig din flaska!
Movitz, gutår! Skål! Sjung om vinets gud!

— —

Nå så gutår! Dig Bacchus avsked bjuder,
från Fröjas tron du sista vinken får.
Ömt till dess lov det lilla blodet sjuder,
som nu med våld ur dina ådror går.
Sjung, läs och glöm, tänk, begråt och begrunda!
Skull’ du åstunda
ännu en fälsup? Vill du dö? – Nej, gutår!

 

Nu hittar jag inte den rätta länken i en hast, men medicinare, som redan under 1900-talets början uttalade sig om Bellmans text, konstaterade att han ger en klinisk exakt bild av Tuberkulos eller TBC i det tredje stadiet, långt före allt tal om ”Riskgrupper”. Mowitz, som i verkligheten var fd Korpral och sappör, alltså före detta stormpionjär, eller ingenjörssoldat med minor och ”sprängtjänst” som specialitet och därför svårt skadad i bägge händerna, är den fd Urmakaren Jean Fredrik Fredmans – ”Peace Man!” – vän och förtrogne, som alla vet.

Andedräkten på en svårt sjuk person, som snart ska dö i TBC, stinker verkligen. I en av stroferna konstateras att Mowitz ”vill tro” att glödande maskar finns i brännvinsglaset, som han just håller på att dricka ur. Det är också en detalj, helt hämtad ur verkligheten – i det sista stadiet bränner det i strupen då man sväljer något, flytande eller fast, och det känns som om lungorna verkligen antänts och brinner.

När Bellman skriver att Döden kanske bara skämtar, och hämtar Mowitz först ”om ett år” är det också sant. En person med utvecklad TBC dör sakta och utdraget, kanske just efter en lång följd av år, i stadium efter stadium, medan organsystem efter organsystem angrips av sjukdomen, som på 1700-talet inte gick att stoppa – för även om man helt klart kunde iaktta symptomen, fanns det ingen bot – och inte ens någon kunskap om Mycobacterium Tuberculosis, den svampliknande organism; som orsakar alltsammans.

Som ni också vet, har jag själv haft tuberkulos i första stadiet, eller med andra ord pulmonär tuberkulos, med tydligt inkapslade små härdar i lungorna här och var – nuförtiden talar läkarna inte längre om de klassiska tre huvudstadierna. Sjukdomen läker vanligen ut av sig själv efter ett par år, ifall man bara befinner sig i det första stadiet, vill säga – upprepad exponering för bakterien, eller ett hårt liv med utevistelser året om i tält och annat sådant – tja – då är man slutligen en lämplig kandidat för vidare stadier, om man nu har otur, vill säga…

Själv gillar jag också Bellmans formulering om ”det lilla blodet, som med v-å-l-d” strömmar fram ur Mowitz sköra hud, som till slut spricker sönder av sig själv.

TBC kan ge cirkulationsrubbningar – ifall man nu inte får dem av någon annan orsak, och då får man vanligen ödem i benen och fötterna (”sura ben” som Brunnsläkare Urban Hiärne en gång sa) och vid minsta slag, stöt eller påkänning – exempelvis häftig språngmarsch – så läcker det just ut lite blod, tillsammans med vävnadsvätska och lymfa här och var. Själv har jag nu haft svårläkta sår på fötterna i något års tid, och de blir ständigt värre och värre. Sjukvården gör inget åt det, utom att svara med plastplåsteromläggning, vilket oftast leder till djup infektion, och så idiotiskt prat om att ”tvål och vatten hjälper emot alla sår” när det behövs tvättning med desinfektion – och dessutom att man skär bort död vävnad med skalpell – vilket jag klarar helt själv.. Xylocain på tub avänder jag inte, inga andra bedövningsmedel heller – inte ens vanligt Brännvin, som ju fanns på Bellmans tid..

Från FRÖJAS tron, du sista vinken får…

Bellman skrev inte bara om Baccus, eller ”Vinets gud”. I ”samlagsepisteln” eller ”Glimmande nymf” som är en av de mest ohöljda exempel på sexuell utlevelse som vi alls har på svenska, nämner han ”Jofurrs åska” vilket tyder på att Bellman – som bekant en stor fiende till Svenska Kyrkan – och den som först i skrift utropade ”Ja – Jag är en hedning !” – vilket var orsaken till att samma kyrka helt förhindrade, att de ”ogudaktiga Epistlarna” alls fick ges ut, ända tills kort före Bellmans död – utan att folk idag ens vet, vem ”Jofurr” var.

Också förment ”bildade” litteraturhistoriker tror att det är en antik Jupiter det var fråga om, men ”Jofurr” är ett gammalt Heite eller binamn på Tor – åskans gud.

Bellman kunde sin Asatro. Han visste att det var en levande tro, inte någon tom ”sed” och han slarvade inte med den. Det är också en lärdom för dagen.