Lussi kommer med ljus och glädje (men – ”Trudno Byt Bogom !”)

There will be no skulduggery,
no flim-flam
No compromise,
no sell out,
no controlled show

– Malcolm X

”Wahrheit ist Feuer, und Wahrheit reden heisst Leuchten und Brennen.
Kannst du nicht allen gefallen durch deine Tat und dein Werk,
Mach es wenigen recht; vielen gefallen ist schlimm !

– Freidrich Schiller

 

Över hela vårt land och angränsande länder, sänder Lussi eller Freja idag sitt budskap om det nya ljuset. Det är och förblir som det skall vara, också i vår östra Rikshalva – som en dag kanske kommer åter till oss – där Hufvudstadsbladet idag intervjuar Helsingfors egen Lucia, som detta år heter Sara Ray, som i ”ray of light” – en stråle av det eviga ljuset. Och hon säger, ordagrannt och till pressen:

– Tänk vilken fin uppgift jag har, att få sprida glädje till alla olika sorters människor. Jag otroligt tacksam för det. Det kan bara bli bra, säger hon med ett strålande leende.

Så enkelt och naturligt kan det också göras. Inga förvanskningar. Inget ”fornsederi”. Ingen bogus, inget hittepå. Som det är – och som det skall vara enligt den Nordiska naturen.

Man har sagt att den ursprungligen hedniska Lucia-traditionen – som jag redan skrivit mycket om under rubriken ”Lussi” under ”Blot och Högtider” ovan var på väg bort, att den måste förstöras, att den inte skulle firas mer, att den tvångsmässigt måste göras om och bytas ut emot något annat osv osv. Men i år får inte PK-maffian eller den lilla elit, som gör anspråk på att styra och domptera oss rätt. Också i Gränna skulle Luciatåget helt läggas ned och tas bort enligt politiska beslut, hade man förklarat, men så blev det nu inte.  Lokala eldsjälar och en enda människa, gripen av Frejas kraft inom henne själv, besegrade slutligen mörkret, och fullbordade sin dröm om frid. Till och med vår statstelevision, var till slut tvungen att erkänna faktum, och kunde leverera ett program denna morgon, fritt från de vanliga PK-flosklerna eller alla ytliga pekpinnar.

Själv borde jag kanske glädja mig i denna stund, för här och var i media märker jag att man citerat mig, fast många fortfarande envisas med att förvrida hela mitt budskap, och vad Hedendomen, i det stora eller det lilla, egentligen handlar om. Men min nyfunna julglädje grumlas idag en smula av de förvridningar och medvetna, på pin kiv infogade missuppfattningar jag sett, saker jag på intet vis ställer mig bakom, och heller aldrig någonsin kommer att stödja. Mer om dem inom kort, men hedning som jag är, är jag också van att nöja mig med väldigt lite. Framgång och seger kommer från oss inte flygande från himlen, men av hårt arbete och trohet mot gudarna och sanningen, och vi rabblar varken böner , litanior eller klagosånger.

Från det goda gamla Danmark – vår grannstat i syd – kommer i år en rapport om ett luciafirande av lite annorlunda slag, genomfört av en lokal kanotklubb, som också lever upp till denna nordiska ljusfests verkliga innebörd, och som inte lortar ned sig själv med katolicism eller kristendom. Också från Norge kommer hälsningar, detta år som förr om åren, även om Lussinatta där är Åsgårdsreiens och Odens natt framför andra, och firas Oden och Asatron till minne – som det är och skall vara, evinnerligen.

”Åsgårdsreien” av Peter Nicolai Arbo, 1872

Själv är jag mest glad för min hedniska kalender för nästa år, som snart är slutsåld – 24 ex återstår ännu av en upplaga på mer än 150 stycken, och Samfundet Särimner har gjort en avsevärd vinst – även om det är en framgång i det lilla.

Sedan finns som alltid idioterna, förvanskarna, fuskarna och de som borde hålla tassarna borta från Asatron och vårt Nordiska arv för evigt – innan jag – kanhända – ser till att ge dem ett kok stryk, rammelbuljong, ”god fisk” som det heter på norska. De borde kort sagt få prygel, ”stut”, en rejäl avhyvling, däng, dask, bas, rotting, en bastonad, tamp, spö, påkolja, ”flatsidan”, dalj, hjuling och tuktel, allesammans.

Någon som känner det här motbjudande lilla äcklet ? Tala om för honom vad du tycker om hans lögner och skitsnack…

En viss herr Andreas Swedberg på en sajt benämnd ”Nyhetsbyrån.se”vars kvalitet lämnar en hel del övrigt att önskatror tydligen att det skall vara roligt att driva med oss, när han skriver rena lögner, skitprat och hitte-på, som t ex följande:

Lusse är benämning på den fornnordiska guden ”Frö” eller ”Frej”, som han också kallades. ”Lelle” betyder ”fru” på fornnordiska. Lusse Lelle betyder ”Frös fru” och refererar till den förkristna hedniska traditionen som liknar Lucia där en utvald kvinna gick runt och knackade dörr och bjöd på bröd som ett tecken på att det nu skulle gå mot ljusare tider och att Frös tid var på ingång. Ett annat namn för ”Lusse Lelle” är Freja, vars skyddsdjur var katter och hennes vagn drogs av två stycken (Högni och Þófnir).

Det finns ett svenskt ordspråk som säger, att det är ynkligt att höra löss hosta. Vet den här kristne narren ens vad han talar om, och varifrån har han hämtat dessa härledningar ? Ett ryskt ordspråk med liknande betydelse lyder ”Trudno Byt Bogom”, men till dess innebörd skall jag återkomma. Låt mig bara säga det pinsamt självklara, och det är att ordet ”lelle” aldrig någonsin betytt fru, och att Frejas katter inte nödvändigtvis är två till antalet, förutom att de aldrig haft de namn den här skändlige ”julpajaren” räknar upp.

Låt mig också lägga till, att om jag någonsin mötte herr Swedberg, skulle jag spotta honom mitt i ansiktet. En stor, fet, rinnande loska, så att han känner det och lider av det, liksom på sin tid CJL Almquist, när han ”kraschanerades” av August Blanche.

Sedan finns ju också hedendomens fula svans, drog-nissarna, extremvänstern och ”fornsedarna” – (ett knappt hundratal aktiva till antalet, emot Nordiska Asa Samfundets 1600 aktiva medlemmar) – som nu intervjuats SVT. Jag tänker inte länka till dessa ”fornsedare” och deras skitnödiga anleten, för de står mig upp i halsen med sitt dumma prat om hur ”forna” de är.

LÖGNARE och Charlataner skall aldrig någonsin tolereras, utan nedkämpas och förintas

 

För övrigt – hur ”fornt” är det att ”nyuppfinna” traditioner, som aldrig någonsin hört till hedendomen, och varför säger de hela tiden, att just Lucia inte får finnas ? Nyss – dvs förra året det var dags för dem att släppas fram i media (varför går SVT med på att ens intervjua sådana okunniga skägg-mopsar ?) sa de att man ”får fira Lucia precis som man villvarvid jag svarade dem, att då är det inte längre lucia, eftersom hela innebörden i traditionen i så fall går förlorad, och blir en dålig parodi på sig själv, vilket ”fornseden” redan blivit.

Dessa ”fornsedare” har redan sagt att Asatron inte finns, att den är en ”skriftlös” religion, och att  Torshammaren enligt dem skall göras till en internationell symbol för homosex, bland annat. Ändå nämner de asatron gång efter annan, och säger sig till och med representera den, fast alla vet att påstådd ”fornsed” och Aastro för länge sedan blivit två helt olika saker. Ta sedan deras drogmissbruk, deras missbruk av blot och ceremonier, deras fula ovana att låta berusade ungdomar stå och skära sig i handlederna vid Uppsala Högar, vilket skall vara deras sätt att ”fira bröllop” och mycket annat, som jag redan upplyst er om. Jag ska inte bli långrandig.

Men denna gång stjäl de, de stjäl av min kunskap, mina åsikter, min inriktning, när de säger att:

Julen börjar på allvar för de flesta i Sverige vid Lusse, den 13 december. Vi tänker oss att Lussebruden representerar gudinnan Freja som kommer med löfte om ljus när det är som mörkast. Lussekatterna med sina solsymboler och gyllene saffran passar bra i den hedniska symboliken. Inte minst för att Frejas djur är just katter.

Före 1753 inföll vintersolståndet runt den 13 december, men vid kalenderbytet från den julianska till den gregorianska kalendern justerades datumen med flera dagar och vintersolståndet hamnade runt den 21 december. På något vis verkar då också julfirandet ha delats upp, så att vissa hedniska riter i folktron, firandet av de kvinnliga makterna, fortsatte att hållas vid Lusse. Den stora högtiden under det hedniska julfirandet är vintersolståndet som äger rum kring den 21 december. Då håller vi julblot runt om i landet. Vi firar att solen och ljuset återvänder. För oss asatroende är solen en gudinna – Sunna. Det är till henne och till julens egen gud – Jolner – som de flesta av oss hedningar vänder sig till under julblotet. Jolner är den som gett namn till högtiden jul och bakom det namnet döljer sig Oden.

För en del är det säkert förvånande att höra att det fortfarande finns utövande asatroende idag, i det moderna samhället. Men är det egentligen så konstigt att alltfler nu söker sig till en naturnära andlighet med kopplingar till våra gamla traditioner? Vi är beroende av ljusets återkomst och naturens växtkraft, oavsett om vi lever idag eller för tusen år sedan.— —Men kärnan i julen är ändå firandet av då ljusets återkomst och framförallt tiden då vi umgås med släkt och vänner, oavsett varför vi firar jul.

Julafton den 24 december firar vi som de flesta svenskar, med släkt och vänner, mat och klappar. Och julens huvudperson är ju som vi alla vet: jultomten!

Ja, jo – det är i huvudsak korrekt – men allt detta har vederbörande inte kommit på själva. Det har de stulit rakt av, från mig och denna blogg. Om de visste vad god smak och heder var, kunde de samt SVT ju åtminstone ha varit finkänsliga nog att ange källan, och även erkänna att alla inte har deras förvridna uppfattning om att ett kristet smädeord, som vi hedningar aldrig någonsin använt för att beteckna oss själva, hela tiden dyker upp i deras tramsiga prat.

Och för övrigt – vad är en tradition ? Varför säger de här personerna i ena andetaget att Lussi skall ställas in, och i andra andetaget att de tänker fira det ?? Varför kan de inte ha en ordentlig drogpolicy, trots att de säger sig ha funnits i över tio år, och varför avvisar de inte tydligt drogpåverkade personer från sina blot och sammankomster ??

Själv vill jag inte ha med dem, eller andra ”fornsedare” att göra. Varesig nu, eller i framtiden.

Jag citerar, från en annan blogg och en annan skribent, någonstans:

Jag har en egen liten definition på kultur. Jag menar att kultur rätt och slätt är den kollektiva personligheten. Och traditioner är våra kollektiva vanor.

Rent ordboksmässigt är tradition ”fast etablerad sedvänja (inom en grupp) som yttrar sig i (regelbundet) återkommande händelser med i stort sett oförändrad utformning” Men när blir en tradition verkligen en tradition? — — Det finns de som menar på att Lucia inte är en riktig tradition för vårt moderna Lucia-firande är mer eller mindre ett modernt påhitt som började på riktigt genom en veckotidnings försorg i slutet av 1920-talet. Men Lucia torde vara ett fast rotat inslag och tradition för alla levande etniska svenskar. — —

Givetvis förändras traditioner precis som allting annat. Men sunda förändringar av traditioner sker normalt gradvis och mer eller mindre omärkligt. Man våldför sig inte på dem (även om det vore önskvärt när det gäller traditioner som omskärelse, som borde förbjudas rakt av). — — Acceptabla förändringar av traditioner är mer eller mindre omärkliga. De våldför sig inte på traditionens ramar.  — — Vad är då acceptabla avvikelser? Jag för min del anser att Lucia faktiskt är en kvinna, inte en transvestit eller en man. Kvinnan skall vara vit och blond. Men jag blir inte kränkt om hon är brunett. Jag ogillar om hon är mörkhyad. Inte därför att jag har något emot mörkhyade kvinnor, utan helt enkelt för att det är en för stor avvikelse från den bild jag har av Lucia. Men jag inser att jag är i minoritet, och jag accepterar det, jag tänker inte starta några drev eller göra affär av en mörkhyad Lucia om det är i ärligt uppsåt.

Så kan man också uttrycka det. Som sagt – det finns alltid idioter, eller de som med avsikt vill vanställa traditioner, och förfuska deras innebörd.

”Svårt att vara Gud” eller Trudno Byt Bogom var en rysk roman, som skrevs av två bröder Strugatski på sin tid – alltså 1960-talet. De talade om efterblivna och barbariska människor, som missförstod sina egna hjälpare på pin kiv, och som aldrig någonsin kunde höra kunskapens röst, eller kravla sig upp ur det mörker de befann sig i, trots att hjälpen fanns på nära håll.

”Det är svårt att vara gud” som bekant… Och ännu svårare är det att banka in lite folkvett i patrask, och de som är illa navlade…

 

”Det är svårt att vara profet i sin egen hemstad” sägs det ibland.

Lika svårt är det för en kvinna att bära ljusets krona, och vara ljusets drottning – som Freja själv – även om vissa kvinnor faktiskt idag – som andra år – klarat av den uppgiften med glans och ära.

”Mot dumheten, kämpar också själva gudarna förgäves…”

BOGUS: Bluffen om ”Väntljusstaken” har INTE ETT DUGG med Asatro eller Hedendom att göra.

Det finns många lögner om hedendom och Asatro som en del fördomsfulla eller illvilliga personer sprider över hela Internet. En av de mest groteska är att det på något sätt skulle ingå en period benämnd ”vent” – liknande den kristna Advent – i våra förberedelser inför Julen, vilket bland annat skulle ta sig uttryck i särskilda ”Väntljusstakar” liknande seden med Adventljusstake, som inte är äldre än nazismens 1930-talet, och som direkt inspirerats av tyska förlagor.

Adventsljus har alltså ingenting, ingenting alls med svensk folkkultur, och ännu mindre med Hedendom att göra. Den ende person, som någonsin hävdat att hans eget fåniga påhitt med ”Venteljus” (felstavat – ordet är inte ens korrekt svenska) är en viss medlem av något samfund som påstås syssla med ”forn sed” i Åmål, eller någon annan idiotisk avkrok, någonstans. Men detta är inte ”fornt” för fem öre – utan ett påhitt från 2010.

Äldre än så är inte denna sedvänja, och den har inte ett förbannat dugg med hedendom eller Asatro att göra.

FÄ var just ordet, ty det är idel FÄHUNDAR som hittat på detta… FÄ och UR är dessutom INTE samma runa…

Ändå har lögnerna spritt sig, även utomlands, och en hel del personer – i Tyskland då – tror tydligen på denna förbaskade dynga.  Uppenbarligen och synbarligen har de alldeles fel uppfattning om vad Nordisk kultur är för något, och vad som ingår i den – men för all del – vill de tro på sagor och moderna påhitt, så skall jag väl inte ta dem ur deras dumma griller.

Sött ? Javisst, men det är INTE Asatro eller Hedendom…

Av ren princip anser jag också, att man inte ska presentera dåliga falsifikat som om det vore fakta, för sådant har inte med verklig kunskap att göra. Påstår man att något skulle vara ”äkta nordisk folktradition” eller något ditåt, måste man också ha vetenskapliga fakta som talar för saken, och inte bara lösa påståenden från New Age-profeter..

”Tradition” anger vanligen någonting, som överlämnats i flera led – till exempel inom en släkt. Det är vad ordet betyder.

”Nyuppfinner” man sk traditioner så är det faktiskt bara ”hitte på” eller vad man själv känner för – för stunden – och det har inte ett enda dyft med traditioner att göra.

Vem som helst kan naturligtvis hemskt gärna göra så, ifall han eller hon nu vill – eller känner för det – men det är inte en ”äkta tradition”…

Hedendom är i Tiden – Hedendom är tidens anda…

Årets kutlurdebatt tycks ha tagit fart både i Sverige och i Danmark – och i båda dessa Nordiska länder står nu Asatron och Hedendomen i fokus för det Nordiska tänkandet. Här i Sverige har flera Hedniska organisationer reagerat emot den kristne fanatikern Joel Haldorffs bigotta och inskränkta uttalanden. 17 Januari i år skall han i en ledare ha hävdat att all Hedendom är vidskepelse, och att icke-monoteistiska religioner inte är riktiga religioner. Själv tycker jag att det är djupt tragiskt, att såpass fördomsfulla och ignoranta uttalanden alls får spridas i svensk press. Yttrandefrihet är en sak, men faktafel, fördomar och rena lögner är en annan – sådant bör inga tidningar i vårt land få publicera.

Herr Haldorff har också gjort sig känd för en mängd inlägg i den kristna dagstidningen ”Dagen”, bland annat ett där han hävdar att liberalism skulle vara omöjlig utan kristendom. Det hela framstår som skrattretande i all sin dumhet. Hur kan någon enda vettig människa alls gå på något sådant ? Liberalism som politisk åskådning har ingenting med den kristna religionen att göra, och låter sig utmärkt väl förenas med Agnosticism eller Ateism, likaväl som någon religion alls. Traditionella liberaler har alltid argumenterat för religionsfrihet – det gjorde man redan på franska revolutionens tid – och inte bara det – religionsfrihet enligt klassisk liberal filosofi innebär också frihet från religion, alltså friheten att inte ha någon religion alls, för de som gör det aktiva valet att avstå från den, liksom tanken om det sekulära samhället – en idé som skulle vara helt omöjlig, om det inte vore för upplysningstidens idéhistoriska arv.

När Halldorff nu försöker förvrida både verkligheten och Världshistorien, då ljuger han – mycket grovt dessutom.

Nästan lika stora lögner lanserades igår i en liten Norrlandstidning, där en företrädare för något som kallas ”Samfundet Forn Sed” (med 40 eller så aktiva utövare) dessvärre gavs tillfälle att uttala sig. Varför media i Sverige fortfarande går på hela ”fornseds” bluffen är svårt att förstå, särskilt som Nordiska Asa Samfundet (nu med över 1800 aktiva medlemmar) är ojämförligt mycket större och bättre. Hedendomen är inte ”en livsstil”, en ”sed” eller något dylikt. Den som föreställer sig något sådant, eller springer omkring och hävdar sådana saker i media, är ute på alldeles fel väg.

Tro innebär ett aktivt val. Asatron kräver förståndsgåvor, kunskap och är en religion, precis som alla andra. De som hela tiden förnekar det här, avslöjar sig som motståndare till hela den Hedniska rörelse, som växt fram i Sverige och Norden under de senaste tjugofem åren, och personligen avskyr jag både ”forn sed” och dessa ”fornsedare” lika mycket som Halldorff, och alla dessa intoleranta och bråkiga kristna.

Ifrån Danmark – vårt nära grannland – berättas det idag om ett radioprogram, som vågar ifrågasätta det kristna dopet, som ju alltid innebär förtryck – man tvingar på en religion på människor och individer som själva inte kan välja, inte har någon kunskap och som inte får göra ett fritt val – och ”dop” som ritual kan därför inte accepteras eller anses som rumsrent i något någorlunda demokratiskt samhälle.

Också Asatroende får tillfälle att yttra sig i programmet – något som  nästan aldrig någonsin hänt i Sverige – även jag själv ger gärna radiointervjuer, men endast mot kontant betalning…

”Dagens Dumheter” eller trollandet om trollkorset….

Allting kan man sälja med mördande reklam – kom och köp, kom och köp konserverad gröt !” heter det i en gammal schlager. Konserverad gröt finns faktiskt också på tubliknande plastförpackning numera, även om man förstås kan fråga sig vad man alls skall med en sådan produkt till, när det nu går minst lika snabbt och blir betydligt billigare att göra en äkta risgrynsgröt själv…

Så går det som bekant till i landet Löfvén, men i Asatrons lite mer begränsade (nja, än så länge!) Värld utövas andra, minst lika fräcka små dumheter. Jag har redan skrivit om den sk ”fornseden” och dess alltmer fåtaliga utövare, som för det första inte alls är ”forna” eftersom de inte alls följer någon Nordisk tradition, utan bara sina egenpåhittade små griller, som nog knappast är ”sed” heller, utan mest en förbannad osed, ja rena förfalskningar. På nätet hittade jag nyligen det här:

Tydligen är det här ett verk av amerikanska reklam-makare eller andra tramsebyxor, som inte känner till ett enda dugg om Nordiska (INTE ”Skandinaviska” !!) folktraditioner.  De ytterst lätt, vridna och påstått ”vikingatida” smycken som man kallar ”trollkors” bygger inte alls på någon genuin folktro, och knappast några fornfynd heller – alltsammans är bara sena tiders påhitt.

Visst – du kan säkert ragla omkring och fåna runt med en sån här järnbit kring halsen – men det är INTE ”genuin folktro” osv – till skillnad från ”äkta vara” som Torshammare…

Några källor som överhuvudtaget nämner att den här symbolen skulle ”skydda emot troll” finns inte – jag har aldrig stött på en enda trovärdig sådan, i alla fall. I Asatron eller Eddan finns sånt här inte heller, inte på runstenar, inte i det arkeologiska fyndmaterialet – så vitt jag vet – rätta mig gärna om jag har fel ! – och för övrigt skall den här tomma symbolen inte prackas ihop med någon verklig folktro heller. Allt sådant är nämligen bluff, båg, ljug, ”snack i backen”, buttafucco, ja – kalla skräpet vad ni vill... Ni kan lika gärna tro på BOB DOBBS och ”The Church of the Subgenius” i så fall (eternal salvation OR triple your money back !) men mer autentiskt än så, är inte det här…

 

AW GEE – ”BOB” can make you a much better offer, ‘cause he IS the saint of sales…

 

VERKLIGA trollkors finns faktiskt enligt både etnologisk och religionshistorisk expertis, och är omnämnda redan av Carl Herman Tillhagen och andra forskare. Men de kommer från det kristna 1800-talet eller som tidigast kanske 1500-1600 talen, och bygger inte på någon ”urgammal” sed utan är i allra högsta grad kristna, korsformade symboler. De sades visserligen hålla vättar, troll, skogsrån och mycket annat borta från gården – men de ristades på byggnader och över ingångar, och bars INTE runt halsen… Studera nedanstående exempel, och LÄR er först hur ett riktigt trollkors ser ut, innan ni låter er förtrollas av diverse nät-troll…

147 Gudamakter (del 4)

Ännu en del av Henrik Anderssons ”Våra Gudamakter” i kursiv stil, brödtexten av mig:

Dagr
Dellings och Natts son, bror till Sol. Dag och hans mor Natt jagas av två vargar som har namnen Hate och Månegarm. Dag rider på en häst och den springarens namn är Skinfaxe. Vid Ragnaröks inledning hinner vargarna ikapp och dödar Dag.  Somliga forskare har hävdat att Dag skulle vara en ren personifikation, men då har de inte läst Eddan ordentligt. Han förekommer både i Vaftrudnismál, Sigdrifumál (se om Brynhild i förra inlägget ur denna serie) och Hrafnargalder Odins, liksom nästan överallt i skaldepoesin, med kenningar för ”Dagrs Häst” osv. Dag, Delling, Nótt och flera andra väsen tillhör Asarna och har uppenbarligen varit kända mycket länge, och har haft en betydelse ända sedan bronsålderns solldyrkan – se mer om den och jultiden under denna länk.

Uttrycket ”Hell Dag och Dags söner” som förekommer i Sigdrifas galder (som visst inte är någon ”bön” utan en välsignelse, och just en galderformelböner är ett kristet koncept, och böner finns överhuvudtaget inte i Asatron eller Hedendomen) används också av flera skalder, liksom ”Dellings son” vilket tyder på, att Dag och Delling var allmän kunskap och historisk verklighet.

800px-dagr_by_arboDagr av Peter Nicolai Arbo (1874)

Delling
Morgonrodnadens gud. Är av asarnas ätt och har med gudinnan Natt sonen Dag. Han är även Breidablicks väktare, det blev han efter att Balder dödades. Delling stupar vid ragnarök som så många andra asar. Tre dikter nämner Delling i äldre eddan och de är Völuspá, Vafþrúðnismál och Vafþrúðnismál. 

Uttrycket ”Dellings dörr” om morgonen, och själva soluppgången finns både i Hávamál och Hervarasagan, vilket tyder på att Delling varit allmänt känd, och en dvärg som heter Tjodrörir, ”Folkuppväckaren” (Tjod betyder folk som i Svi-tjod, sveafolket) sägs i 15:e strofen av Runatal Hávamáls gala en galder varje morgon, som också Oden själv kan, eftersom ju Runatal (med 18 bevarade strofer) är hans galdrar för alla de 24 runorna, och den 15:e runan är just Sol-runan.

”Han gol alstring åt Asar, framgång åt Alfer, trivsel åt Hroptatyr”

Þat kann ek it fimmtánda: er gól Þjóðrerirdvergr fyr Dellings durum:afl gól hann ásum, en alfum frama,hyggju Hroftatý.

bb5bf69ab4a00a8328ef67692d77e1a5

Ordet ”Dvergr” betyder egentligen väktare, upprätthållare, och inte alls någon dvärglik eller liten varelse, som många tror. 4 dvärgar sägs bära upp himmelskupan, Austri, Nordri, Sudri och Vestri – i vilka vi igenkänner väderstreckens namn. ”Dvergr” är också en stötta eller en balkvägare ombord på en båt, som håller tofterna eller roddarbänkarna uppe, och alltså ett starkt stöd, eller en upprätthållande stötta. Därifrån kommer själva ordet, och det har alltså ingenting med fysisk ”litenhet” att göra – vilket folk som aldrig studerat Norröna på allvar, sällan inser..  (se vid behov detta lexikon)

dvergr

Bilden visar en typisk ”Dvergr” eller ”Dvärg” som våra skeppsbyggare i Sverige ännu säger. I nutidens Danmark kan man också tala om en ”Snaelde”. ”Sak, tingest som håller upp något” är den riktiga betydelsen, ingen skäggig liten tomte eller liknande…

Dúfa
Duva är den andra av Ägir och Rans nio döttrar. Hennes namn betyder inte bara ”duva” rätt och slätt, utan Dyning, svepande, sugande havsvåg. Man talar ännu om att ”ge någon en duvning” eller en skarp avhyvling eller en kallduschliknande tillrättavisning, exempelvis en sådan man ger till ”fornsedare” eller de som inte kan något om verklig Asatro… Åtminstone utomlands och på nätet sägs Duva fortfarande ha sina tillbedjare.. eller tillbedjerskor, för att vara exakt. (Just det, vårt språk har två genus !)

476761_25f3Hör du Dúfa ? Kan du något om Kólga ??”  (Och om inte, så håll käft !)

En jämförelse mellan Shinto och Asatro, samt varför jag inte är någon oreserverad universalist

Det finns de som hopar smädelser över Asatron, och påstår att den skulle vara alldeles för ”nationalistisk”, enbart därför att den utgår från den Nordiska kulturkretsen. Ja, det finns även de som ropar ännu värre saker – kristna då mest – men låt oss glömma det för stunden. Borta i USA har det brutit ut en debatt om detta med Asatro och Shinto, alltså Japans urgamla inhemska form av hedendom. Skribenten Jön Upsal – som jag ibland läser – har skrivit en del om detta. Jämförelsen mellan Asatro och Shinto är faktiskt inte helt irrelevant. Den har använts även förr, och det har till och med funnits en dansk sajt vid namn ”Nordisk Zen” – nu borta från nätet – där en del av mina egna texter om Asatron har publicerats.

shinto-temple

Shinto är en naturreligion, med gudar och makter som hör mycket intimt samman med den natur och det landskap, där den japanska kulturen uppkom. Precis så är det också med Asatron. Det finns Shinto-helgedomar (ja, just det – helgedomar och inte tempel – i Japan är det endast Buddhisterna som har tempel, nämligen !) utomlands nu också, och vem som helst kan utöva Shinto på så sätt att denna någon, kvinna eller man, i en helt annan del av Världen, också kan utföra Shintos mycket enkla riter, och vända sig direkt till ”Kami” eller Japans gudar.

Men det finns också mycket viktiga skillnader. Buddhismen, som från början inte alls hörde hemma i Japan, utsatte aldrig Shinto och japanerna för det oerhörda förtryck, som Katolikerna och ”Svenska” kyrkan etablerade hos oss. Och 54 % av Japanerna är ännu helt och hållet Shintoister, samt kan se tillbaka på en mycket mer oskadd nationell kultur, som bestått och fått bestå i tusentals år, inte minst därför att Japanerna redan på 1600-talet kastade ut de kristna – och därför överlevde ! Hade de inte gjort det, hade de blivit till ett annat fattigt, genomkoloniserat u-land, men nu genomlevde de sin egen imperialistiska fas istället – och den fasen tog slut 1945, först efter att de två gånger blivit utsatta för atomvapen.

I Japan kan också en person mycket väl fira shintoistiska ceremonier som shichi-go-san som barn, till exempel, men gifta sig i ”kristen” brudklänning (alltså ett sk ”white wedding” men med en shinto-präst) och sen dö buddhistiskt, utan att någon ser detta som en motsägelse. Men – även om vem som helst kan utöva Shinto, över hela Världen, så är det nästan bara japaner som kan bli Shinto-präster eller prästinnor – för då behövs nämligen grundlig kunskap om religionen, liksom andlig erfarenhet – och den kan man bara skaffa sig på ort och ställe i Japan. Av 85 000 religiösa funktionärer inom Shinto i Världen, rapporterar Jön Upsal, så är det faktiskt bara 7 stycken som är icke-japaner...

 

a_shinto-priests-clothingGodar och Gydjor har sin traditionella dräkt, liksom funktionärer inom Shinto

Sveinbjörn_Beinteinsson_1991

De enda hedniska godarna med tillräcklig erfarenhet, finns på Island

Vissa roller för religiösa funktionärer inom Shinto har förändrats under 1900-talet – det gäller till exempel Miko, de ”jungfrur” som mest var en sorts spåkvinnor (ungefär som Völvorna – en Völva var dock oftast en mycket gammal, ogift kvinna – undantaget var väl Torbjörg Lillvölva i Eiriks Saga hin Rauda) och som tjänstgjorde i Shinto-helgedomarna – nuförtiden är de bara ogifta unga kvinnor, och har både fästmän och ett helt liv utanför helgedomen – men om de gifter sig eller skaffar barn, är det slut på deras föregående ”karriär” och de måste gå vidare till något annat, vilket nästan alla av dem och så ser som något naturligt och inte har något emot.

Nåja – debatten gäller nu inte allt detta, utan följande: Hur kan någon vit person alls säga sig utöva eller tillhöra Shinto, när Japanerna själva säger att det här är en sak som främst angår dem, och hur kan en knappt 30-årig engelska som kallar sig Megan Manson påstå att hon är Shintoist, när hon samtidigt sagt att hon är ”eclectic pagan” eller ”eklektisk hedning”. Herr Upsal i USA är mycket upprörd av vad han läst, och det skulle nog också de flesta japaner bli. Det sista Världen behöver, säger Jön Upsal, är fler ”Vitingar” som anser sig vara experter på till exempel candomblé eller Voodo, eller för den delen Västafrikansk religion – eller personer som anser sig utöva Shinto – utan att ens så mycket som ha besökt Japan ! Att försöka ta över naturfolks religioner, eller de olika sorters hedendom som finns i olika delar av Världen är ren imperialism, anser han – och ibland snubblande nära rasism, faktiskt… och på samma sätt – personer utan Nordiskt ursprung, eller kopplingar till Norden på något sätt, borde inte påstå att de utövar Asatro – säger Mr Upsal…

Jag citerar, ur hans artikel:

Megan ”I’m an entitled white girl who will tell you why you poor benighted yellow people are wrong about your ancestral faith” Manson cites six different authors who ostensibly support her claim that Shinto is a universalist faith, rather than something indigenously Japanese. — — Half of those six are westerners, so we’re off to a rolling start. There’s Aidan Rankin, who’s written a couple of books on Jainism and Shinto, but doesn’t seem to be a practitioner of either. There’s John Dougill, who seems to be trying to invent his own sort of New Age ”Green Shinto.” And there’s Ann Llewellyn Evans, who is apparently one of the very few legitimately ordained non-Japanese Shinto priests in the world.

— —

So, the situation seems analogous to that of contemporary Asatru; under pressure from ”progressive” elements who want to change the traditional ethnic nature of the religion, one specific organization that represents a minority of practitioners decided to open up its doors to outsiders. and now that’s the example that’s held up as ”normative”.

Especially by people like Ms. Manson, who want to indulge their Japanophile fetishes and appropriate an ethnically indigenous set of practices to suit her own weird eclectic whims. You just gotta know that she’s got a Pikachu costume in a box under her bed or something.

Själv håller jag delvis med om detta, men kanske inte helt. Asatro kan utövas av vem som helst, över hela Världen – om han eller hon har tro och kunskap nog, och är villig att lära – men det är som Mr Upsal säger – skall vi alls utöva Asatro, så är det just det vi ska göravi ska inte blanda ihop det med ”new age” eller något annat, och kalla resultatet ”forn sed” eller så.

Du kan förresten inte heller vara Präst i Katolska Kyrkan, exempelvis, och samtidigt kvinna – eftersom det vore en ren självmotsägelse. Aldrig någonsin i denna kyrkas mer än 2000 år långa historia har det heller funnits en enda kvinnlig Kardinal, och heller ingen Kvinnlig påve, trots vissa legender från medeltiden – den ”Heliga Stolens” själva konstruktion, ärr för länge sedan utformad för att förhindra just det, ungefär som en tron av vitaste porslin... Nunnor och Abedissor har däremot funnits, särskilt inom Katolicismen, men detta är ju – som de flesta normalbegåvade personer säkert förstår – en helt annan sak…

För mig personligen, så skulle jag hälsa också en västafrikan, en japan, en person från Serbien, Australien eller var som helst i Världen, som en vän, och minst lika asatroende som jag – ifall den personen, helt oberoende av kön, ras, nationalitet, språk eller något annat – visade att det verkligen var så. Men å andra sidan skulle jag inte säga att vem som helst vore asatroende, bara för att han eller hon utnämnde sig själv till det – som alla dessa naiva universalister och new ageare vill…

Låt oss fortsätta med att låta Mr Upsal göra sin stämma hörd – för även han har rätt att uttrycka sig:

“People of all races and climes cannot help but express gratitude to the spirits of the land and of nature, to their ancestors, to the benefactors of society and state…Thus, while Shinto is a racial faith, it possesses a universality which can enrich the lives of all people everywhere.” – Sokyo Ono, Shinto: The Kami Way

Here, Sokyo Ono admits flat out that Shinto ”is a racial faith”, but then praises the general idea of ”expressing gratitude” to ”the spirits of the land of their nature, to their ancestors”. — — “Shinto is an authentic, indigenous spiritual tradition of the Japanese people. Many of its outward forms and practises are therefore specific to Japan, but its essence is valid for all of humanity.” – Motohisa Yamakage, The Essence of Shinto: Japan’s Spiritual Heart

I USA talas mycket om ”cultural (mis)appropriation” – alltså hur personer som inte alls tillhör en kultur eller en kulturkrets – oftast kristna västerlänningar – tar över den, och säger sig tillhöra något de inte tillhör. De flesta Asatrogna i USA, till exempel – har ett nordiskt ursprung, och kommer från nordiska invandrare – eller har studerat nordiska språk, och är väldigt kunniga i Nordeuropas kultur. (men inte ”Skandinaviens” – för detta är ju bara ett tomt geografiskt begrepp) Därför har de – om ni frågar mig – också rätt att kalla sig Asatroende..

Dessutom – och slutligen – är Asatro inte någon missionerande religion, som till exempel islam eller kristendomen. Vi tror inte på någon frälsare, och vi är verkligen inte ute efter att ”omvända” någon just till vår kultur, vårt språk eller vårt förhållningssätt till tillvaron – om inte denna okända ”någon” själv vill. I det föregående har jag berättat för er om en afrikansk kvinna, som ville ha sitt eget barn ”knäsatt” enligt Asatrogen sed, bara för att få bekräftat, att det faktiskt hörde hemma här. Den riten utförde jag själv, och det fick hon och den lilla dottern gärna.

Meme+Monotheism+is+one+truth+for+the+masses+but+polytheism+is+many+truths+for+the+individual+Hilmar+Orn+Hilmarsson+Asatruarfelagid+Asatru+heathen+Iceland+Icelandic+Norse+Mythology+Blog+myth+gods+photo+finalMan FÖDS inte till Hedning – men man BLIR det !

De som kommer till mig i vänskap och med ett öppet sinne, kommer aldrig någonsin förskjutas, men däremot utbildas – för sådan är Särimner.

Men på det hela taget – säger Mr Upsal – och så även jag – varför skulle någon, som inte är exempelvis svensk, islänning, dansk, finsk, eller norrman – eller inte heller har ett Europeiskt ursprung överhuvudtaget – alls intressera sig för Asatron ?

Det finns faktisk islamsk hedendom också, (eller rättare sagt arabisk, för-islamsk tro) lika väl som det finns judisk hedendom, till exempel – och det finns förstås Hinduism – ja miljontals, eller mer än en miljard människor i Indien och annorstädes är faktiskt hedningar de också – lika väl som det ännu finns utövare av grekisk, romersk eller keltisk hedendom, för att bara nämna några exempel.

tell you whatAlla folk har faktiskt SIN Hedendom – och de har rätt att SJÄLVA få bestämma, vem eller vilka som ska få tillhöra den…