”Det är fulla KRAGG allt uti FORT BRAGG – Asatro – Det må ni tro…” (But we don’t like to BRAG…)

Jag har redan skrivit, att jag ignorerar Amerikansk Asatro, eller vad som får gälla som Asatro i USA, eftersom den i de flesta fall inte alls motsvarar vad vi Nordbor menar med det ordet. (Ja – just Nordbor – vi är, kulturellt och religiöst sätt INTE ”Skandinaver” eftersom Skandinavien är en uteslutande geografisk term – vilket jag hoppas att en del okunniga personer ”over there” noterar). Å andra sidan – ibland publiceras det artiklar som är så intressanta om omsorgsfullt skrivna, att jag inte kan låta bli att kommentera dem.

Karta över Armébasen Fort Bragg i North Carolina

Armébasen Fort Bragg i North Carolina tränar bland annat PSYOPS-förband, och de har också tre befattningshavare riktade enbart emot öppna källor i de Nordiska länderna, enligt vad jag redan vet, men ni bör inte fråga mig var jag fått tag på den informationen, eller varför jag råkar veta det. Mer än 29 000 personer bor på denna bas, som är en av de största i USA. Nu rapporterar den ovanligt omdömesgilla journalisten Rachael Riley från The Fayetteville Observer om att Asatron börjar sprida sig på basen, där den lever i högönsklig välmåga.

Men USA fortsätter att vara en delad nation, lika mycket som det Sverige eller ”Landet Löfvén” som nu sett sina bästa dagar, och befinner sig i en nattsvart nedgångsperiod, detta Pandemins år anno 2021 – enligt gängse tideräkning. Detta märks också på Ms Rileys rapportering. Hon ägnar nästan 80 % av hela sitt reportage åt att i vanlig ordning spy galla över amerikansk ”Tokhöger” och Trump-anhängare, och det är kanhända inte så konstigt, med tanke på den Trumpska apokalyps, vi redan bevittnat tidigare i år, då högerextrema element stormade Capitolium, och rent av försökte ställa till med statskupp, en avskyvärd handling, som fördömts av de flesta civiliserade länder.

Å andra sidan vore det också trevligt, om Ms (eller kanske Mrs) Riley kunde ha koncentrerat sig på vad som skulle vara ämnet för hennes artikel, alltså USA:s Försvarsmakt, och dess förhållande till Asatron, med särskild tonvikt på Fort Bragg, och de aktiva Asatroende vi kan finna där.

”Alright Gentlemen, now let’s arrange a Blot to Eir !

Man måste säga att situationen är mer tilltrasslad och betydligt mindre öppen än här hemma, då DoD (The Department of Defence) listat en hel rad organisationer som definitivt olämpliga för Amerikansk militär personal att ens delta i, och dessutom finns det drivor och åter drivor av ”red tape”, försvarsbyråkrati på alla nivåer och kristna ”field chaplains” och andra som i stort sett tycks kunna utfärda vad för slags föreskrifter närsomhelst, hursomhelst och varsomhelst i hela Förbandshierarkin, vilket gör att Asatroende och många andra Hedningar systematiskt diskrimineras på ett sätt som vi aldrig skulle acceptera i vårt land.

Ett tydligt exempel på det är hur hustrun till en Asatrogen soldat från Nevada år 2007 nekades rätten att ha en Torshammare på sin makes grav, eftersom han dog under tjänstgöring i Afghanistan, och därmed skulle begravas på en krigskyrkogård. Först 2013 godkände the Department of Veteran’s Affairs, som handhar krigskyrkogårdarna, att Tors Hammare blev en godkänd symbol att ha på krigsmäns och soldaters gravar. Detta berodde i sin tur på The Open Halls Project, en organisation för personal inom den Amerikanska Försvarsmakten jag själv haft kontakt med, men som efter Trumps tillträde som president hållit ytterst låg profil utåt, vilket kanske är förståeligt och klokt.

Sedan 7 år godkänd symbol för Arlington, Washington DC och överallt annars..

Först i April 2017, medgav DoD att Asatron var en godkänd religion inom hela den Amerikanska Försvarsmakten – USAF eller Flygvapnet lär ha varit något före – och så har det förblivit. The Army Field Chaplains Corps verkar inte ha tillsett, att Fält-Godar och Fält-Gydjor fått ha Torshammare på axelklaffarna, men om nu Judiska Rabbiner får ha Davidsstjärnor på samma axelklaffar, och Fält-imamerna fått ha Islamska Halvmånar, borde det väl inte möta något ytterligare hinder – USA:s Försvarsmakt är hiskligt stor jämfört med vår egen, men vi har åtminstone en New Age-prästinna till Bataljonspastor, enligt vad jag själv råkat nämna på denna blogg, och en hel del positivt inställda befattningshavare från ”Svenska” Kyrkan utöver det.

Ännu så länge inte officiell politik… Vägar vi hoppas på Mr Biden eller MÅNNE HERR BYDÉN ??

Nåja.  På lokalplanet, och inför de mer än 1450 familjerna som bor innanför Fort Braggs grindar, har Sgt. 1st Class David Nix ordnat sitt eget Asatrogna Godord, med mer än 100 fasta medlemmar, enligt vad den amerikanska nyhetskällan påstår, och det är väl vackert så. Godordet är öppet för vem som helst, säger han, och har också Svarta, Hispanics och alla möjliga andra som medlemar, vilket är föga förvånande, då Fort Braggs befolkning är betydligt mer ”mixad” än vad man skulle vänta sig på en svensk garnison, till exempel.

För egen del frågar jag mig vad en svart person i USA alls kan få ut av Asatron. Ville en svart soldat vara hedning, vore det inte närmare hans eller hennes hjärta med Voodoo, Karibisk Candomblé eller diverse Västafrikanska religioner istället ? Och för en soldat som råkar vara ”Chicano” och av Latinamerikanskt ursprung – varför inte då ägna sig åt Mexikansk ”Santeria” ??

Det finns hur många sorters Hedendom i Världen som helst, och vi Asatrogna har för vår del aldrig sagt oss vara missionerande, även om man i Fort Bragg kanske inte håller med om den saken.

Vår sorts Hedendom, som är avsedd att praktiseras här i Norden och bara här – då kulturlandskapet och Naturen för oss är en omistlig del av vår tro – är inte BÄTTRE än någon annan, det har vi aldrig sagt – och för den skull inte heller SÄMRE – utan bara annorlunda.

Visst, alla är välkomna att studera och ta del av Asatron som ett akademiskt ämne, det är sant – men som sagt – jag frågar mig exempelvis varför en Amerikansk kristen, som är född in i en kristen familj, och tjänstgör inom en i huvudsak kristen Försvarsmakt, alls skall försöka konvertera till Asatron, eller varför en Judisk soldat i USA, låt oss säga – eller en amerikan med någon annan religiös och kulturell bakgrund, vilken som helst – egentligen anser sig vinna på det hela – och ifrågasätter alltså, om denne eller denna verkligen blir ”stärkt i tron” eller anser sig få ”själavård” eller andlig frid av att tillbe just våra Gudar, Gudinnor och makter.

Gör vederbörande verkligen det, på ett seriöst sätt och med respekt för VÅR kultur och VÅRA traditioner (Ingen amerikan kan göra anspråk på Asatron, men vi Nordbor kan det !) så är vederbörande självklart välkommen att delta, men i en del fall jag sett, så tvivlar jag faktiskt..

Det mest glädjande med Fort Bragg, och det lokala Godordet där, är att de talar om Asatro – men inte om något annat.

Den internationella förståelsen och respekten för andra människors kultur och tro (inte minst vår egen – en hel del amerikaner saknar tillbörlig respekt just där) gagnas ju faktiskt om alla följer det Isländska Asatruélagidhs exempel, och inte blandar upp Asatron med sådant som inte hör dit, och inte sätter andra ovidkommande namn på den, i synnerhet inte vissa kristna smädenamn från 1230-talet, minst 200 år efter att Asatron blivit officiellt förbjuden på Island, och därför upphört.

Som jag redan bevisat, bland annat rörande Västergötland – med många arkeologiska bevis, också ur akademiska källor – går våra egna svenska traditioner tillbaka på en lång, historisk kontinuitet, som det vore bäst och lämpligast för amerikanerna att ha viss respekt inför, och inte hela tiden bryta emot.

KOM IHÅG: Särimner SER DIG – också när DU sover !!

Både Asatrufelagidh på island, NAS i Sverige och en hel del andra samfund – de mer Esoteriska (som INTE är för envar, eftersom det finns vissa inträdesprov – man blir inte ”Ranger” eller Fallskärmsjägare i US Army rakt fram heller – det är heller icke för envar !) som Samfundet Särimner till exempel, ser med skepsis på USA, och vad som sker där. Vi fördömer ingen, men ansluter oss heller inte genast till det ”Tokliberala” lägret, där ”The Fayetteville Observer” ser ut att höra hemma.

Här är det FOKUS PÅ UPPGIFTEN och FRIHET UNDER ANSVAR – som i de flesta Arméer… Idag är en vacker ODENS DAG..

År 2020 – ännu ett år av framgångar för Hedniska Tankar

2020 var ett år fyllt av framgång för Asatron och den nordiska hedendomen. Kanhända var det ett hårt år för resten av världen, när ordet ”Pandemi” fanns på allas läppar och samhällen i Midgårds dalar påverkades på olika sätt, men situationen kunde ha varit ännu värre. Relativt få personer avled, trots larmrapporterna; och trots att vissa regeringar gjorde lite eller nästan ingenting för att hindra pandemins framfart, blev den inte till det Ragnarök, som somliga förutspådde.

Själv vågade jag mig i våras på att förutspå att omkring 7000 personer i vårt eget land skulle vara döda pga Covid-19 innan 2020 års slut. Tragiskt nog misslyckades Regeringen Löfvén med att bekämpa ”den andra vågen” under hösten, och även om inga helt säkra siffror finns, har man nu säkerställt att antalet döda uppgår till minst 8 727 istället.  Alltså hade jag fel, och blev inte helt sannspådd ifråga om just det där.

Islam och Krystendum, två religioner som förföljt oss under lång tid, ligger fortfarande i sina dödsryckningar, vilket då och då manifesterar sig i form av ökad terror och våldsbrott i den ”allsmäktige” Gudens namn, även här i Sverige. Men sådant är ju inget att förvåna sig över. Dessa ökenreligioner från Mellanöstern är ju totalitära läror båda två, och det faktum att de inte kan acceptera någon annan uppfattning än deras egen, kommer alltid fram till slut, inte minst när man försöker resonera med dessa religioners företrädare.  Dock, allt i allt finns få moln på en Hednings Himmel, och jag själv ser i alla fall mot framtiden med tillförsikt.

Egentligen var det meningen att den här bloggen skulle minska i omfattning. Jag skulle ha skrivit färre inlägg, och antalet besök från mina läsare skulle gå ned från långt över 100 000 om året, till mindre än 75 000 – tänkte jag. Så blev det nu inte heller, trots att jag hade mina målsättningar klara när år 2020 började. Men – mitt engagemang tog överhanden, och jag fortsatte skriva, reagera och agera på vad jag såg och ännu ser omkring mig, och därför gick det nu som det gick.

Jag har fortfarande nått 100 420 läsare om året, eller ungefär minst 274 läsare om dagen, år ut och år in, efter tre år i rad – och totalt har nu den här bloggen funnits på WordPress i över sex år och i mer än tio år sammanlagt, om vi räknar dess förhistoria under andra namn. Självfallet kan man inte skriva tusentals inlägg över en så lång tid och vara lika bra i allt – någon gång måste kvaliteten också bli lidande, och det kan förekomma såväl upprepningar som felstavningar – det är jag mycket väl medveten om.

Men det jag skriver, är inte ristat i sten. Det är inte runstenar jag håller på att skapa, utan just en personlig blogg. Jag förbehåller mig rätten att ha åsikter, att uttrycka vad jag vill, och att leva och älska. Men ingenting på denna jord, varar för evigt. Varför ens önska sig evigt liv, som dessa högmodiga och inbilska kristna ? Vem tusan vill ens leva för evigt, förresten ?? Det vill i alla fall inte jag.

Jag har kommit till er som en Härkonung, och icke som en Stolkonung, som tänkte sig sitta länge på sin tron. Kungar och Furstar finns inte till för att leva länge här i Världen, men för att vinna evig ära och ryktbarhet genom sina gärningar och dåd” – så sa en gång Magnus Barfot av Norge, om vi får tro Heimskringla, och en viss Carl Gustav Folke Hubertus får ursäkta – men det ligger något i det.

Annars instämmer jag också i vad Pär Lagerkvist, en av våra svenska nobelpristagare; en gång skrev – och det citatet lyder i engelsk översättning som såhär:

Det här är ingen ”andlig” blogg, ifall ordet andlig skall innebära inspärrad i ett elfenbenstorn, avskärmad från världen i någotslags karantän, eller kanske det slags inre exil, som en del östeuropeiska författare skrivit om. Det är en Hednisk blogg, för vi Hedningar lever, andas och verkar i den här Världen, även om det kanske mest är fråga om att verka men inte synas, vilket redan lär vara ett valspråk, så gott som något.

Fortfarande frågar jag mig själv hur stor denna blogg egentligen kan bli.  Man kan ju säga, att den ägnas åt ett förhållandevis smalt ämne, och Asatron är inte med ibland de stora Världsreligionerna, och kommer kanske heller aldrig att bli det, eftersom det är här i Norden och bland Nordiska människor som Asatron ska utövas, inte i USA, Afrika eller övriga delar av Världen. Den hör lika intimt samman med Norden som Shinto hör samman med Japan, och det är här i vårt eget kulturlandskap och vår kultur, som våra gudar och makter trivs bäst.

Som vanligt hat jag också fått veta att det finns ett litet fåtal personer här och var som inte gillar den här bloggen – en del av dem har till och med försökt stoppa den – men vad de här dummerjönsarna inte förstår, är att varje försök från deras sida att göra motstånd emot mina Hedniska Tankar bara ökar läsarantalet.

Å andra sidan finns det många som stöder mig, inte bara omedvetet genom att fortsätta läsa den här bloggen och sprida de budskap som taktfast hamras in genom den. Jag vill passa på att tacka alla därute – främst i det Hedniska Sverige – för ett kraftfulla stöd. Ser vi till Hedniska tankars genomslagskraft rent globalt, ser den i början på 2021 såhär:

 

 

Som framgår har jag lyckats nästla mig in nästan överallt, och till och med i rena diktaturstater som till exempel Kina, läser man mig. I och för sig klandrar jag inte u-ländernas befolkning, eller de mångmiljonhövdade människoskaror i Iran eller lite varstans, som har betydligt vettigare och sundare saker för sig än att försöka läsa den här bloggen, som till exempel att överleva, eller skaffa mat och arbete för dagen.

Vad som är mer betänkligt är i så fall att jag fortfarande har såpass många läsare med mig i USA, än i exempelvis Ryssland eller Kina, trots att jag i just dessa två länder av någon konstig anledning (ja – jag är ironisk nu – ni läsare kan kanske gissa vad anledningen kan vara – själv har jag redan samlat rikhaltiga bevis) är taktfast läst, för så gott som varje dag dyker just dessa två länder upp i tablån över mina läsares nationalitet, med en beundransvärd envishet, som tyder på antingen yrkesmässig närvaro, eller också på någotslags fanatism.

Och ändå har inte ”Putins hemliga trollfabriker” ni vet använt just mitt nyhets-stoff ännu, och inga högljudda protester har influtit från Kinesiska ambassaden, tillsammans med rena kidnappnings-försök, eller förstulna hot, som alltid när det gäller Kina. Kort sagt, stormakternas säkerhetstjänster tycks inte ha brytt sig om mig, inte nämnvärt i alla fall, och eftersom dessa ärevördiga institutioner inte har agerat – vilket jag ser som en avsiktsförklaring från deras sida, snarare än ett rent förbiseendety sådana herrar kan icke förbise något i dagens läge, eller i en värld som vår – det kan straffa sig, och det hårt – så vill jag bara säga, att de naturligtvis varit högst gentlemannamässiga, i det att de har uppfört sig som gentlemen.

Som jag alltid har sagt – Skall något alls göras, ska det göras med FULL AVSIKT dessutom…

Självfallet skall jag genast återgälda detta, och lovar härmed att inte skriva för mycket om Onkel Putin, förhållandena i staden Harbin, i nutid eller dåtid, eller andra väldigt väldigt känsliga ämnen, som kan vara tabu för mina kollegor inom en och annan säkerhetstjänst, men vad EU och dess politruker samt zampoliter nu angår, kan de fortfarande ta och kyssa mig där ryggen slutar…

 

Fortfarande har jag också alldeles för många läsare i USA, vad det nu kan bero på. Amerikansk Asatro är inget jag är intresserad av, för i mycket är den helt olik vad som praktiseras under detta namn i de Nordiska länderna, och för det andra delad i två olika läger – dels vad vi kan kalla det tokliberala lägret – Liberalism i USA är inte samma sak som vad vi vanligen menar med detta ord i Norden eller Europa – företrätt av bland annat en herre vid namn Karl E H Seigfried (ja, han stavar sig så!) som är Professor uti staden Chicago, tillika Gode samt Jazzmusiker, och så har vi vad vi kan kalla det tribalistiska lägret (tribalist och rasist är inte samma sak !) företrätt av bland andra AFA eller Asatru Folk Assembly, som vi faktiskt också har representation av här i Sverige, även om jag lustigt nog bara har gott att säga om deras verksamhet här i landet. Annars brukar man ju i diverse media västerut framhålla just detta samfund som Den Store Satan, och USA förblir nog en starkt delad nation, även nästa år och trots en ny President, som nyss kommit till makten – och där har vi orsaken till min skepsis – Västerut, Over There vet man aldrig riktig vem man talar med, eller vad man ska tro…

Teckning av JE Ander, svensk Karikatyrtecknare (från November 2015, men fortfarande aktuell)

Att jämföra den ena sidans politik eller ”take” på Asatro med den andras, blir ungefär som att jämföra John Coltrane-Jazz med New Orleans dito – och Mr Coltranes skapelser förstår jag inte alls, medan jag möjligen – men inte helt – kan förstå vad som spelats neråt Dixie. Det är allt jag har att säga, och vad Amerikaner i allmänhet angår, måste jag säga att jag inte gillar dem, trots att de är 328 miljoner till antalet, och man väl kunde ha trott eller föreställt sig, att det skulle finnas någon vettig och ärlig människovarelse också ibland dem.

Ryssar och Polacker, eller andra av våra omedelbara grannfolk har jag lättare att förstå, för säger en polack eller en ryss att han är din meningsfrände, menar han det verkligen, och står fast vid sin uppfattning. Likaså om han säger att han är din fiende, då menar han det också, helt och fullt, och kommer antagligen att försöka döda dig, ifall han nu kommer undan med det. Men Amerikaner från USA, ja de är falska som ormar, med sitt ”have a nice day” (ingen kan ”ha en trevlig dag” – dagar är allas och allmän egendom, de kan inte ”ägas”) och sitt ständiga, till intet förpliktigande småprat, som döljer sveket och förräderiet, och som Trumpar upp allt som är Trumpskt.

USA:s problem är inte mina, och Europas och Sveriges problem är inte USA:s. Multikulturalismen fungerar inte i långa loppet, enligt min blygsamma analys, och vad vi sett i USA under dess förre president, tycks vara ett ypperligt exempel på just det. Mr Biden må ursäkta, men det kommer ta mycket mycket mycket lång tid, eller två generationer minst, innan det blir ordning på Trumpilandia.

Take it or leave it. As for me, I’d rather leave it than take it, and that’s pretty much it.

Kanske kommer ni ihåg denna tabell från 2018.

Det här var ett halvtaskigt försök från min sida att illustrera var jag haft mest läsare, varje år – mest för att jag faktiskt råkar gilla det här med konkreta, bevisbara data och statistik. Vad man än sysslar med här i Världen, är det faktiskt resultatet som räknas. 2019, förresten, såg samma tabell ut såhär:

 

Sverige, USA och Finland – som fortfarande till stor del är svenskspråkigt, därför att alla Finländare fått lära sig svenska i skolan – låg stadigt i toppen bland de länder där mina Hedniska Tankar lästes, men längre ned i tabellen har det varit ständiga omflyttningar, kanhända beroende på ett relativt ringa läsarantal – siffran 365 motsvarar ju här blott och bart en fast läsare per år. För 2020 däremot, ser tabellen ut såhär:

Finland har nu för första gången på sju år rasat ned till åttonde plats, medan Storbritannien gått fram som nummer tre, medan Norge och Danmark fortfarande är land nummer fyra och fem – precis som de alltid varit. Tyskland och Ryssland är relativt konstanta företeelser på listan, liksom Spanien och Frankrike, medan Åland och Island i år alldeles försvunnit bort från 16-i-topp – kanske beroende på Covid-19 och tid i karantän, kanske beroende på något annat. Också i Japan har jag numera läsare, underligt nog, liksom i Sydafrika och som sagt Kina (har de verkligen inget annat att bry sig om, där borta – än att slösa sin tid på en blogg som den här ?) medan även någon i Portugal och Nederländerna betraktat min blogg med förstulna blickar, eller besökt dessa sidor understundom.

Tusan vet vad ni nu allesammans får ut av det hela, men emottag mitt djupt kända tack !

Till Ars och Fridar, alla läsare ! Till God äring och frid – may you live long and prosper !!

 

 

Nedslag i Amerikansk Asatro – och två recensioner…

Amerikansk Asatro berör mig egentligen inte, lika lite som det valsystem, som USA utser sina Presidenter med. Jag har redan – så sent som igår – meddelat er läsare vad jag anser om Mr Bidens tillträde, ifall ni nu alls behöver ta del av just min åsikt. Men, sanningen att säga står nästan alla av oss här i detta land helt och fullt bakom Mr Biden, och det gäller som vi vet även resten av det fria Europa.  Jag skulle dock inte – som en viss svensk Statsminister – sträcka mig så långt som att säga, att Mr Biden – vid sin långt framskridna ålder, och trots sin relativa grad av visdom – är den ende mannen, som ”kan ena ett splittrat USA” för sådana dumheter, tror jag inte mycket på.

USA är ett alldeles för stort och disparat land för att alls kunna ”enas”. Det är för det första förfallet till hejdlös multikulturalism och kapitalism, dess rika och mäktiga lär aldrig ge upp sina positioner till förmån för de mindre bemedlade eller de mindre framgångsrika, och antalet folkgrupper, religioner, etniciteter och kulturer på hela den kontinent detta gäller, är alldeles för stort för att alls åstadkomma något ”enande”. Det enda, som kan göra det – är en återgång till traditionell amerikansk patriotism och nationalism, alternativt ett större krig – men att verkligen tro, att extrema politiska krafter till höger och inte minst till vänster verkligen skulle lägga ned sin verksamhet nu, är såpass naivt, småskuret och ”svenskt” att jag saknar ord för det.

Och på ett liknande sätt förhåller det sig med den Amerikanska Asatron – och förresten kanske med Asatro överhuvud.  Vi har å ena sidan rörelser som Asatru Folk Assembly – som kallats högerextremt enbart för att den organisationen har enstaka medlemmar med ett skumt förflutet – men vad gäller då om P2 och Katolska Kyrkan ?

Å den andra har vi ren ”tokvänster” av en sort som vi sett även inom diverse sk ”forn sed” grupper här i Sverige, och därutöver finns hela skalan av esoteriska sällskap, runologer, new age, flummare, drogromantiker, resterna av gamla ”Ring of Throth” som på sin tid (mitten av 00-talet) var en fungerande organisation, samt diverse grupper, som mest är aktiva på Facebook, men vars egentliga agenda och verkliga syfte man har all anledning i hela Världen att vara starkt kritisk och mycket mycket skeptisk inför.

Förhållandena är inte mycket bättre här i Sverige – och för att citera en mycket god vän, som kom fram med citatet just ikväll, liknande han de förment demokratiska Nordiska Asa Samfundet och ”Samfundet Forn Sed” på följande sätt:

”Vi klarar oss utan sekter, där den ena leker Biker-klubb, och den andra är en avart av Kristna Frikyrkor”

Vilken sekt, som är den förra, och vilken sekt som är den andra, har jag redan förklarat för er. Därutöver finns Särimners Sändebud, som ni vet, men då dessa opererar esoteriskt och icke exoteriskt är de mycket, mycket svåra att ens gå med i – och ett medlemskap där, är icke för envar, hursomhelst.

Men nåja – det Isländska Asatrufelagid – som faktiskt står för att vara just det som dess hemsidor på nätet säger – har sedan länge den vanan, att aldrig bry sig om vad som händer inom Amerikansk Asatro överhuvudtaget, och att heller aldrig kommentera det, på minsta sätt. Amerikanare är ett uppfinningsrikt och initiativrikt släkte, javisst, men de ägnar sig åt en förfärlig massa förvridande av sanningen, kulturell appropriering och allehanda missbruk, inklusive missbruk av droger – och det gäller också för den svenska ”forn sed” miljön.

Med fasa har också gamla Bifrost i Norge, samt det Danska Asa- og Vanetrosällskapet i Danmark åsett, hur dåligt pålästa, dåligt utbildade och illa navlade amerikaner i långa baner uttalat sig om en kultur, en religion, en geografi och ett sammanhang de inte känner till, och inte behärskar för fem öre, ja inte ens fem cent.

Allt detta, som jag sett upprepas genom åren gör också mig skeptisk som få, men saken är den att det nu återigen kommit vad som till synes verkar vara ännu en god nätplattform, ännu ett samfund med från början goda intentioner, och ännu en författare med viss insikt, eller – kan man anta – viss känsla för Asatrons kärna.

http://norse.faith

Författaren bakom denna nya plattform – ja – det är i huvudsak en person, av manligt kön som skriver texterna – och jag tror mig veta vem, även om jag respekterar människors krav på anonymitet – går verkligen ”All Inclusive” med sitt nya försök, även om han inte är konsekvent, utan dels hittar på de helt nya begreppen ”Norse Faith” som vi skulle översätta ”Nordisk Tro” respektive ONP – en helt ny förkortning, av ett slag som inte behövs – horrören ifråga skall stå för ”Old Norse Paganism” men överger alltså helt begreppet Asatro, även om det är det enda vedertagna på Island, i Norden, i Europa och resten av Världen.  (”Non ridendi, bonis amici !” – alltså fritt översatt ”kan ni hålla er för skratt, godvänner !” )

Utöver detta använder han begrepp som ”prayers to Thor from their pagan altars” (en gammal klassiker – finn två fel i den meningen – denna osmakliga kristifikation ligger inte för mig, måste jag säga – vi Asatroende har för det första inga ”altaren” alls – vi ”ber” aldrig heller ) och säger sig företräda ”temples” men inte gudahov, andra egendomligheter att förtiga..

Nej, detta är inget ”Temple” – och fan inte heller något ”Tempel”. Det ÄR ett GUDAHOV, comprende och begrips ??

Utöver det har sajtens skapare – en viss herr och fru Bishop, main street, USA infogat en hel sida om ”Core Values” eller VÄÄÄDEGJUND som en viss fröken Lööf sa – och ni ska se – det dröjer nog inte länge till, förrän anklagelserna om diverse diffusa och likaledes ”egenpåhittade” Värdegrundsbrott börjar studsa hit och dit. Jag haver sett det hundratals gånger förr, nämligen – men Makarna Bishops grundläggande intention om att låta Asatron – i sin Amerikanska, synkretistiska och icke-Nordiska tappning frälsa hela Världen, erövra såväl Förenta Staterna som Europa och Norden är ädel och god.

Så mycket förståelse och beröm kan jag ändå ge dem, men vart deras gemensamma färd över Asgårds och Midgårds himlar, för att icke tala om Utgård, Jotunheim och andra världar nu slutar – nej det vågar jag mig icke på att sia eller förutspå.

Jag önskar dem i all ödmjukhet lycka till med sitt gemensamma projekt, och anbefaller starkt deras sajt, som är välskriven och vacker nog, samt innehåller massor av information för dem, som ännu är fast på nybörjar-stadiet.

Skall jag alls anbefalla något, Västerifrån och bortåt Vinland till, så får detta duga – men själv är jag som sagt Nordbo, och tänker så förbli.

När det gäller personliga bloggar från det Asatrogna USA – försök denna – om ni nu måste läsa sådant, och om det inte räcker med Hedniska Tankar för er del.

Jag säger inte mer än så om den, för även den bloggen håller sig till ämnet, och är inte skrivet ur något Amerikanskt politiskt perspektiv, även om jag för egen del förbehåller mig rätten att vara just politisk, när jag berör Svenska, Nordiska och Europeiska förhållanden, som rör mig mycket mer än händelser ”over there”, eftersom de ur mitt perspektiv slår mig som ganska så irrelevanta.

”Kannst du nicht alle gefallen durch deine Kunst, mache es wenigen recht. Vielen gefallen ist schlimm !”

  • F Schiller

 

I vilket ”The Wild Hunt” ägnar sig åt saklig rapportering om Rökstenen

Saklig rapportering, eller noggrant återgivande av fakta är något som blir allt mer och mer sällsynt på Internet i dessa dagar av fake news, lögner och ryktesspridning, samt förtal av enskilda. Amerikansk Asatro samt Hedendomett ämnesområde jag annars nogsamt undviker, eftersom jag skriver ur ett Nordisk perspektiv och inte ett Anglo-Amerikanskt, med allt vad det innebär av statyvältande, vandalism och våld – är verkligen inget undantag, för jag vet då inte allt vad underligheter och obevisade hugskott man får läsa från det stora landet Trump i Väster….

”Cowboy Hávamál”, Dr ”Jackson Crawford” och felaktiga översättningar. ”Domr” på Norröna betyder inte alls ”reputation” – O du aningslösa Stolpskott !

Därför är det glädjande, när den kända ”Neo-Paganska” eller rättare sagt New Age-aktiga nyhetssajten ”The Wild Hunt” som utges av några judiska intellektuella i New York ägnar sig åt att behandla Asatron på ett sakligt och korrekt sätt, för en gångs skull. Annars brukar deras rapportering om ämnet inskränka sig till ilskna propåer om att några fångar i ett eller annat amerikanskt fängelse sagt sig vara Asatrogna och i vanlig ordning burit sig illa åt, som alla kriminella eller halvkriminella ”over there”. Tyvärr har ju vårt eget Asatrogna ”community” här i Sverige fått ta emot ett blåhårigt exemplar från Kanada eller någonstans, med värdetransportrån och droglangning som tidigare specialitet – men nog om detta…

Har kallats ”Pagan CNN” – rapporterar ibland sakligt, ibland inte – kan betecknas som ”left wing liberal” – men ofta fakta-baserad

Denna gång är det medarbetaren Sean McShee som skriver påläst, initierat och intressant om Bo Gräslunds gamla teori om Rökstenen, samt ”Fimbulvinterns” ankomst i form av klimatförändringar, orsakade av vulkanutbrott på 500-talet. Jag har redan tidigare kommenterat hur pass osakligt och dåligt svenska journalister kommenterade de akademiska uppsatser som detta år utgetts från Uppsala Universitet, trots att Gräslunds teori var känd redan på 1990-talet.

Redan Dick Harrison i Svenska Dagbladet har tagit upp det faktum att 800-talets Röksten inte alls ”varnade för en kommande klimatkris” och andra starkt politiserade galenskaper, som svenska journalister kläckt ur sig, men att den berättar ett folkminne och en oralt traderad historia från just 500-talet, och att den innehåller många referenser till just den äldre folkvandringstiden, samtidigt som stenen som helhet är utformad som ett tidsdokument för vikingatidens krigarkultur, och för eviga tider utgör fadern Vämods monument över en stupad son.

Mr McShee noterar sakkunnigt att Uppsala-forskarnas transkription av Rökstenens text inte alls ger så mycket nytt, men – jag citerar:

Holmberg and colleagues’ interpretation challenges the dominant narrative, which links the Rök Runestone to Theodoric the Great (454 to 526 C.E.), King of Visigoths and of Italy. Instead, the scholars link the Rök Runestone to the mythic Ragnarök and the long volcanic winters from 536 to 550 C.E.

Several volcanic eruptions beginning in 536 C.E led to extended volcanic winters. Summers were abnormally cold from 536 to 550 C.E. throughout the Northern Hemisphere. Crop failure, disease, and famine would have been frequent. According to Holmberg and colleagues, the population of Scandinavia dropped by 50% during this period.

The text includes a reference to events nine generations before the inscription. Assuming 30 years per generation, nine generations prior to the inscription would yield a date of 530 C.E. That date lies between the death of Theodoric the Great in 526 and the volcanic eruption of 536 C.E.

Här rör vi oss i alla fall med kända fakta, som kan härledas ur ett arkeologiskt källmaterial, och det faktum att många forskare har ansett att kulten av Oden och Tor ökade i betydelse emot järnålderns slut måste man nog också ta hänsyn till här, även om man inte skall dra alltför höga växlar på det, och i mycket hypotetiska ordalag nämna fantasifulla utsagor om senare solförmörkelser under 800-talet (partiella – och man kan fråga sig om de alls kunde ses över Skandinavien) och annat mera, som mindre förtroendeingivande ”forskare” kommit dragandes med i sammanhanget.

Att Asatron utvecklades över tiden, och att den aldrig någonsin stelnade till någotslags ”forn sed” är dock oomtvistligt, och det nämner Sean McShee som sin viktigaste slutsats.

Det är vackert så, och det är ännu vackrare att se; att det ännu finns tänkande amerikaner…

En jämförelse mellan Shinto och Asatro, samt varför jag inte är någon oreserverad universalist

Det finns de som hopar smädelser över Asatron, och påstår att den skulle vara alldeles för ”nationalistisk”, enbart därför att den utgår från den Nordiska kulturkretsen. Ja, det finns även de som ropar ännu värre saker – kristna då mest – men låt oss glömma det för stunden. Borta i USA har det brutit ut en debatt om detta med Asatro och Shinto, alltså Japans urgamla inhemska form av hedendom. Skribenten Jön Upsal – som jag ibland läser – har skrivit en del om detta. Jämförelsen mellan Asatro och Shinto är faktiskt inte helt irrelevant. Den har använts även förr, och det har till och med funnits en dansk sajt vid namn ”Nordisk Zen” – nu borta från nätet – där en del av mina egna texter om Asatron har publicerats.

shinto-temple

Shinto är en naturreligion, med gudar och makter som hör mycket intimt samman med den natur och det landskap, där den japanska kulturen uppkom. Precis så är det också med Asatron. Det finns Shinto-helgedomar (ja, just det – helgedomar och inte tempel – i Japan är det endast Buddhisterna som har tempel, nämligen !) utomlands nu också, och vem som helst kan utöva Shinto på så sätt att denna någon, kvinna eller man, i en helt annan del av Världen, också kan utföra Shintos mycket enkla riter, och vända sig direkt till ”Kami” eller Japans gudar.

Men det finns också mycket viktiga skillnader. Buddhismen, som från början inte alls hörde hemma i Japan, utsatte aldrig Shinto och japanerna för det oerhörda förtryck, som Katolikerna och ”Svenska” kyrkan etablerade hos oss. Och 54 % av Japanerna är ännu helt och hållet Shintoister, samt kan se tillbaka på en mycket mer oskadd nationell kultur, som bestått och fått bestå i tusentals år, inte minst därför att Japanerna redan på 1600-talet kastade ut de kristna – och därför överlevde ! Hade de inte gjort det, hade de blivit till ett annat fattigt, genomkoloniserat u-land, men nu genomlevde de sin egen imperialistiska fas istället – och den fasen tog slut 1945, först efter att de två gånger blivit utsatta för atomvapen.

I Japan kan också en person mycket väl fira shintoistiska ceremonier som shichi-go-san som barn, till exempel, men gifta sig i ”kristen” brudklänning (alltså ett sk ”white wedding” men med en shinto-präst) och sen dö buddhistiskt, utan att någon ser detta som en motsägelse. Men – även om vem som helst kan utöva Shinto, över hela Världen, så är det nästan bara japaner som kan bli Shinto-präster eller prästinnor – för då behövs nämligen grundlig kunskap om religionen, liksom andlig erfarenhet – och den kan man bara skaffa sig på ort och ställe i Japan. Av 85 000 religiösa funktionärer inom Shinto i Världen, rapporterar Jön Upsal, så är det faktiskt bara 7 stycken som är icke-japaner...

 

a_shinto-priests-clothingGodar och Gydjor har sin traditionella dräkt, liksom funktionärer inom Shinto

Sveinbjörn_Beinteinsson_1991

De enda hedniska godarna med tillräcklig erfarenhet, finns på Island

Vissa roller för religiösa funktionärer inom Shinto har förändrats under 1900-talet – det gäller till exempel Miko, de ”jungfrur” som mest var en sorts spåkvinnor (ungefär som Völvorna – en Völva var dock oftast en mycket gammal, ogift kvinna – undantaget var väl Torbjörg Lillvölva i Eiriks Saga hin Rauda) och som tjänstgjorde i Shinto-helgedomarna – nuförtiden är de bara ogifta unga kvinnor, och har både fästmän och ett helt liv utanför helgedomen – men om de gifter sig eller skaffar barn, är det slut på deras föregående ”karriär” och de måste gå vidare till något annat, vilket nästan alla av dem och så ser som något naturligt och inte har något emot.

Nåja – debatten gäller nu inte allt detta, utan följande: Hur kan någon vit person alls säga sig utöva eller tillhöra Shinto, när Japanerna själva säger att det här är en sak som främst angår dem, och hur kan en knappt 30-årig engelska som kallar sig Megan Manson påstå att hon är Shintoist, när hon samtidigt sagt att hon är ”eclectic pagan” eller ”eklektisk hedning”. Herr Upsal i USA är mycket upprörd av vad han läst, och det skulle nog också de flesta japaner bli. Det sista Världen behöver, säger Jön Upsal, är fler ”Vitingar” som anser sig vara experter på till exempel candomblé eller Voodo, eller för den delen Västafrikansk religion – eller personer som anser sig utöva Shinto – utan att ens så mycket som ha besökt Japan ! Att försöka ta över naturfolks religioner, eller de olika sorters hedendom som finns i olika delar av Världen är ren imperialism, anser han – och ibland snubblande nära rasism, faktiskt… och på samma sätt – personer utan Nordiskt ursprung, eller kopplingar till Norden på något sätt, borde inte påstå att de utövar Asatro – säger Mr Upsal…

Jag citerar, ur hans artikel:

Megan ”I’m an entitled white girl who will tell you why you poor benighted yellow people are wrong about your ancestral faith” Manson cites six different authors who ostensibly support her claim that Shinto is a universalist faith, rather than something indigenously Japanese. — — Half of those six are westerners, so we’re off to a rolling start. There’s Aidan Rankin, who’s written a couple of books on Jainism and Shinto, but doesn’t seem to be a practitioner of either. There’s John Dougill, who seems to be trying to invent his own sort of New Age ”Green Shinto.” And there’s Ann Llewellyn Evans, who is apparently one of the very few legitimately ordained non-Japanese Shinto priests in the world.

— —

So, the situation seems analogous to that of contemporary Asatru; under pressure from ”progressive” elements who want to change the traditional ethnic nature of the religion, one specific organization that represents a minority of practitioners decided to open up its doors to outsiders. and now that’s the example that’s held up as ”normative”.

Especially by people like Ms. Manson, who want to indulge their Japanophile fetishes and appropriate an ethnically indigenous set of practices to suit her own weird eclectic whims. You just gotta know that she’s got a Pikachu costume in a box under her bed or something.

Själv håller jag delvis med om detta, men kanske inte helt. Asatro kan utövas av vem som helst, över hela Världen – om han eller hon har tro och kunskap nog, och är villig att lära – men det är som Mr Upsal säger – skall vi alls utöva Asatro, så är det just det vi ska göravi ska inte blanda ihop det med ”new age” eller något annat, och kalla resultatet ”forn sed” eller så.

Du kan förresten inte heller vara Präst i Katolska Kyrkan, exempelvis, och samtidigt kvinna – eftersom det vore en ren självmotsägelse. Aldrig någonsin i denna kyrkas mer än 2000 år långa historia har det heller funnits en enda kvinnlig Kardinal, och heller ingen Kvinnlig påve, trots vissa legender från medeltiden – den ”Heliga Stolens” själva konstruktion, ärr för länge sedan utformad för att förhindra just det, ungefär som en tron av vitaste porslin... Nunnor och Abedissor har däremot funnits, särskilt inom Katolicismen, men detta är ju – som de flesta normalbegåvade personer säkert förstår – en helt annan sak…

För mig personligen, så skulle jag hälsa också en västafrikan, en japan, en person från Serbien, Australien eller var som helst i Världen, som en vän, och minst lika asatroende som jag – ifall den personen, helt oberoende av kön, ras, nationalitet, språk eller något annat – visade att det verkligen var så. Men å andra sidan skulle jag inte säga att vem som helst vore asatroende, bara för att han eller hon utnämnde sig själv till det – som alla dessa naiva universalister och new ageare vill…

Låt oss fortsätta med att låta Mr Upsal göra sin stämma hörd – för även han har rätt att uttrycka sig:

“People of all races and climes cannot help but express gratitude to the spirits of the land and of nature, to their ancestors, to the benefactors of society and state…Thus, while Shinto is a racial faith, it possesses a universality which can enrich the lives of all people everywhere.” – Sokyo Ono, Shinto: The Kami Way

Here, Sokyo Ono admits flat out that Shinto ”is a racial faith”, but then praises the general idea of ”expressing gratitude” to ”the spirits of the land of their nature, to their ancestors”. — — “Shinto is an authentic, indigenous spiritual tradition of the Japanese people. Many of its outward forms and practises are therefore specific to Japan, but its essence is valid for all of humanity.” – Motohisa Yamakage, The Essence of Shinto: Japan’s Spiritual Heart

I USA talas mycket om ”cultural (mis)appropriation” – alltså hur personer som inte alls tillhör en kultur eller en kulturkrets – oftast kristna västerlänningar – tar över den, och säger sig tillhöra något de inte tillhör. De flesta Asatrogna i USA, till exempel – har ett nordiskt ursprung, och kommer från nordiska invandrare – eller har studerat nordiska språk, och är väldigt kunniga i Nordeuropas kultur. (men inte ”Skandinaviens” – för detta är ju bara ett tomt geografiskt begrepp) Därför har de – om ni frågar mig – också rätt att kalla sig Asatroende..

Dessutom – och slutligen – är Asatro inte någon missionerande religion, som till exempel islam eller kristendomen. Vi tror inte på någon frälsare, och vi är verkligen inte ute efter att ”omvända” någon just till vår kultur, vårt språk eller vårt förhållningssätt till tillvaron – om inte denna okända ”någon” själv vill. I det föregående har jag berättat för er om en afrikansk kvinna, som ville ha sitt eget barn ”knäsatt” enligt Asatrogen sed, bara för att få bekräftat, att det faktiskt hörde hemma här. Den riten utförde jag själv, och det fick hon och den lilla dottern gärna.

Meme+Monotheism+is+one+truth+for+the+masses+but+polytheism+is+many+truths+for+the+individual+Hilmar+Orn+Hilmarsson+Asatruarfelagid+Asatru+heathen+Iceland+Icelandic+Norse+Mythology+Blog+myth+gods+photo+finalMan FÖDS inte till Hedning – men man BLIR det !

De som kommer till mig i vänskap och med ett öppet sinne, kommer aldrig någonsin förskjutas, men däremot utbildas – för sådan är Särimner.

Men på det hela taget – säger Mr Upsal – och så även jag – varför skulle någon, som inte är exempelvis svensk, islänning, dansk, finsk, eller norrman – eller inte heller har ett Europeiskt ursprung överhuvudtaget – alls intressera sig för Asatron ?

Det finns faktisk islamsk hedendom också, (eller rättare sagt arabisk, för-islamsk tro) lika väl som det finns judisk hedendom, till exempel – och det finns förstås Hinduism – ja miljontals, eller mer än en miljard människor i Indien och annorstädes är faktiskt hedningar de också – lika väl som det ännu finns utövare av grekisk, romersk eller keltisk hedendom, för att bara nämna några exempel.

tell you whatAlla folk har faktiskt SIN Hedendom – och de har rätt att SJÄLVA få bestämma, vem eller vilka som ska få tillhöra den…