Hur SVT Öst vinklar nyheter om utgrävningen vid Aska

För en tid sedan publicerade östgötaradion och SVT en arkeologisk nyhet, som man i vanlig ordning vänt upp och ned på, samt feltolkat.

Föga förvånande, måste man säga, för samma källa har publicerat många felaktigheter om svensk arkeologi även förut. Man påstår att fynden av ett tjugotal sk ”guldgubbar” eller drygt centimeterstora guldbleck från byn Aska, som inte alls ligger vid Vadstena, utan halvvägs mellan Vadstena och Skänninge skulle vara ”unika”, men det stämmer inte, annat än sett i ett snävt Östgötaperspektiv. Förut har man nämligen bara hittat två sådana guldbleck i just Östergötland, men de är mycket vanligt förekommande över hela Norden, just när det gäller Vendeltid eller sen Järnålder.

Arkeologen Martin Rundkvist och ett guldbleck från Östergötland

SVT påstår också felaktigt, att guldblecken skulle föreställa ”Asagudar eller Kungligheter”. Det vet man för det första inte alls, eftersom det bara är en teori, men långtifrån bevisat. För det andra har många forskare tolkat de hundratals guldbleck av samma typ som man hittat på många platser i Blekinge, Sveland och även i ansamlingar om minst 50-60 stycken vid Gudahovet på Uppåkra i Skåne (det är INTE ett ”kulthus” och INTE ett ”Tempel” men just ett Gudahov) som varande ett bröllopspar, eller Frej och Gerd, som är av Vanernas och INTE Asarnas släkte.

Också vid Sorte Muld på Bornholm har man hittat nära 2500 guldbleck, de flesta mycket små, som deponerats i gropar runt ett Gudahov, och alltid i vad man kallar ett ”sakralt kontext” och alltså i samband med religionsutövning eller Asatro. Ifall de okunniga journalister som belamrar SVT:s redaktioner bara brydde sig om att göra en enda minuts ”research” och skötte sitt arbete – exempelvis genom att googla på ordet Guldgubbar – svårare än så behöver det inte vara..

Fynd från stolphål vid Uppåkra

Fynden från Östergötland är alltså inte alls så ”unika” som man påstår, utan representerar en fyndkategori som varit väl känd och utforskad ända sedan 1970-talet. Man förmodar, att guldblecken nästan alltid offrats av bröllopspar – och inte alls kungligheter – vid bröllop i Gudahoven – så har fynden ofta förklarats. Det förklarar också varför de var så små och tunna – det rörde sig bara om ett symboliskt offer, medan vigselringar och andra trohetsbevis förstås var värdefullare och då som nu var avsedda att bäras av de agerande själva.

Andra bleck föreställer krigarfigurer, djur som älg eller björn, samt ofta också vildsvin. De har man förklarat som tacksamma gåvor för god jaktlycka, framgång i strid eller återvunnen hälsa – precis som senare ”offerkast” av mynt i källor och liknande. Guldblecken behöver alltså inte alls röra sig om ”kungligheter” och heller inte om gudar, eftersom det mesta tyder på att de var vanligt återkommande inslag i den stående religionsutövningen, eller med andra ord Asatron. Var för sig har de synnerligen litet metallvärde, men de gjordes små och med otroligt fina detaljer, antagligen för att dåtidens hantverkare ville visa vad de kunde, och för att det skulle vara enkla gåvor för vanligt folk.

Några av de figurer som avbildas på de centimeterstora blecken kan i och för sig vara Asar – Tyr med spjutet, en stående kvinnofigur som liknar bildstenarnas Frigg och Oden (längst ned till höger på exemplen från Sorte Muld ovan) låter sig kanske identifieras, men det är som sagt en hypotes, inte fakta.  Inom kort skall det också hållas ett digitalt föredrag på Gamla Uppsala muséets sajt om ämnet – men varför SVT inte bryr sig om att ta reda på riktiga fakta, är outgrundligt – för det vete Gudarna !

Byn Aska hyste på sin tid ett mer än 50 meter långt långhus, ja en hel Kungahall – och varför SVT inte nämner det alls, när man vetat om det ända sedan 2017 är också en gåta – varför hela tiden systematiskt utelämna de mest intressanta detaljerna..

Kungahallen vid Aska, över 50 meter lång, var minst lika ståtlig som Hrolf Krakis Kungshall vid Lejre i Danmark, som mätte mer än 60 x 12 meter

SWEDISH lives MATTER….

Vårdskandalen i Sverige fortsätter. Nu har det kommit fram att Läkare och Myndigheter över hela landet nekat etniska svenskar syrgas och sjukvård, bara för att de haft eller har diabetes, enstaka missbruksproblem, tillfällig hjärtsvikt eller medfödda hjärtfel, fetma eller övervikt, KOL, astma eller lungsjukdomar. Den statliga Eutanesin har tagit sig mycket värre och större proportioner än man någonsin kunnat ana, och tusentals svenskar kan ha förts bakom ljuset.

Kvällstidningen Expressen skrev för fem dagar sedan att den hade gjort en landsomfattande undersökning rörande förhållanden på landets äldreboenden. Jag citerar:

På äldreboendet Strandängsgården i Botkyrka kommun har de äldre drabbats hårt av covid-19.

De fick inte träffa läkare, berättar flera av de anhöriga.

De var inte prioriterade inom sjukvården.

– Vi fick veta att eftersom pappa var så gammal så skulle han inte få någon intensivvård på sjukhus, berättar en anhörig vars pappa dog i covid-19 i mitten av april. Annan vård på sjukhus var inte heller aktuellt, som att till exempel vårdas på en geriatrisk avdelning med syrgas och dropp. Han lämnades att dö, ensam.

På samma äldreboende bodde Kjell Hesselgren. I höstas firade han sin 80-årsdag med en fest på sitt äldreboende. I dag är han död. – Jag funderar över varför han inte fick åka till sjukhus, när han var så dålig, säger Jadwiga Salen som var tillsammans med Kjell i 28 år. En tredje anhörig på berättar att personalen hade lovat att ringa när hennes mamma bara hade timmar till döden. Men ingen ringde.

Hon fick samtalet klockan sju på morgonen:

– Personalen hittade henne död när de skulle gå runt klockan sju och hjälpa med morgonrutiner.

Alla tre bodde på samma avdelning, på fjärde våningen på äldreboendet. Efter de många dödsfallen, fler än dessa tre, stängde äldreboendet plan fyra.

(Expressen, 4 Juni 2020)

Kjell Hesselgren, en av de många äldre svenskar som MÖRDATS – på läkares order…

Expressen berättar att en sk Saturationsmätare, eller eventuellt Pulsoximeter, ett enkelt och billigt instrument, som mäter syrgashalten i blodet, helt saknas på de flesta äldreboenden i Stockholms kommun. Kommunerna har ansvaret, men de har brustit i sin kontroll, och därför saknas syrgasutrustning och personal som kan använda den helt i följande kommuner: Botkyrka, Stockholm, Nynäshamn, Södertälje, Järfälla, Österåker och Tyresö. Även på äldreboenden i kommuner som Munkfors, Göteborg, Säffle och Mölndal saknas mätutrustningen, visar Expressens kartläggning. Läkare har överhuvudtaget inte besökt äldreboendena och inte ens sett de patienter de dömt till döden genom sk ”Palliativ vård” (eller med andra ord upprepade morfininjektioner och långsam kvävning, tills att döden inträtt) pga Regeringen Löfvéns instruktioner.

Man har upprepade gånger förvägrat patienter dropp – och det gäller inte bara dem över 70 år. Också personer som klassats som ”missbrukare”, ”feta”, ”diabetiker” och andra har nekats vård, och dött till följd av det. Inte bara Yngve Gustavsson, professor i Geriatik, utan andra läkare har gång på gång påpekat det. Ändå vägrar Regeringen Löfvén helt att ändra sitt regelverk. Socialminister Lena Hallengren, som efter två upprepade ”enkla frågor” i Riksdagen (den första kom redan i april) är väl insatt i problematiken har på den senaste ”enkla frågan” från Betty Malmberg (M) svarat att hon vägrar att ifrågasätta läkarnas bedömningar (trots att det gäller patienter, som läkare inte ens besökt, långt mindre undersökt) och hänvisar till de sedvanliga flosklerna om ”allas lika värde i vården” – och vem som helst kan ändå se, att denna retorik inte stämmer, utan är grundad på idel lögner – till och med Dagens Nyheter har avslöjat det i flera artiklar.

I svenska regioners styrdokument som DN gått igenom, är direktiven annorlunda. Flera uppger explicit att ingen syrgas ska ges vid covid-19 på äldreboenden. — — Om syrgas inte ordineras ska lufthunger behandlas enligt palliativa rutiner – med opiodläkemedel.  Regionen (Norrbotten, min kommentar) har nyligen anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, av en anhörig till en person på äldreboende i Bodens kommun, som menar att regionen nekar covidsjuka på äldreboenden såväl syrgas som sjukhusvård.

Västra Götalandsregionen hänvisar till Socialstyrelsens behandlingsråd, där syrgas anges som en möjlig behandling vid hypoxi, syrebrist i blodet. Men:

”Särskilda boenden är i Västra Götaland liksom i många andra regioner i regel inte utrustade med syrgas. Vid dyspné (andnöd, reds anm) rekommenderas därför i första hand läkemedelsbehandling före syrgas”. — — Av riktlinjen för Region Stockholm framgår att syrgas inte kommer att ges på särskilt boende – syrgas gäller inte generellt vid palliativ vård, utan att öppna fönster, lägesförflyttningar och morfin.  (Dagens Nyheter 2020-05-21)

Också Hallands Län och Falu Sjukhus i Dalarnas Län har nämnts som platser, där eutanesi i form av morfin-injektioner flitigt praktiseras, till följd av Regeringsdirektiven.

Följderna av en sjuk, människo-fientlig och Sverige-fientlig Löfvén-politik… Detta kan drabba än fler till hösten…

Aftonbladets skribent Wolfgang Hansson satte fingret på den sjuka punkten i en artikel från idag. Nedrustningen på landets äldreboenden började redan under de mörka åren med Fredrik Reinfeldt, på 1990-talet, och har sedan dess eskalerat. Han anger också följande orsaker till varför vi har mångdubbelt, ja fem gånger så höga dödstal som våra grannländer -per capita räknat..

  • Sjukvårdsdelen på äldreboenden har monterats ned under en rad år. Den medicinska kompetensen är låg. Jämför med exempelvis Norge där det finns en smittskyddsläkare i varje kommun som ansvarar för äldreboenden.

  • Brist på syrgas. Fram till 90-talet fanns det syrgas på nästan alla äldreboenden. Nu saknas både syrgas och kompetens för att använda den på många boenden. Istället har många äldre med covid-symtom fått palliativ vård. Man har med andra ord låtit dem dö även om syrgas kunde ha räddat dem.

  • Rädsla för att belasta sjukvården. Direktiv utgick från början från en rad regioner att man skulle undvika att skicka äldre till sjukhus för vård. De skulle vårdas på äldreboenden för att inte i onödan belasta en redan hårt ansträngd sjukvård. På sjukhusen finns exempelvis syrgas.

  • Skyddsutrustning saknades helt eller användes inte av besparingsskäl. Vilket ledde till att personalen smittade de äldre.

  • Personalomsättningen är hög och många är dåligt utbildade eller saknar utbildning helt.

  • Timanställda tycker inte de har råd att stanna hemma vid minsta tecken på sjukdom.

  • Rapport från Ivo, Inspektionen för vård och omsorg visar att den basala vårdhygienen på många äldreboenden inte hållit måttet.

  • Samma personal vårdar både sjuka och friska äldre. I många kommuner så flyttas inte de sjuka till separata lokaler.

Regeringen Löfvén och våra politiker måste ha varit väl medvetna om detta, skriver Aftonbladet – men ändå har de gjort mycket lite eller inget alls åt saken.

Hårdare regler, samt nedstängningar hade alldeles avgjort räddat fler liv, skriver man också. Nu är det för sent – tack vare Anders Tegnells och ”Folkhälsomyndighetens” slarv.

Men vad Aftonbladet skriver är fel i sak. Det råder ingen brist på syrgas och utrustning för dropp i vårt land. Enkla åtgärder från frivilliga krafter kan rädda människoliv – och det finns redan enskilda goda medborgare, som kan bevisa det. Lokaltidningen ”Landskrona Direkt” berättar om Innovatören Björn Frännhagen från Syrgasinitiativet, som läkarna Professor Gustavsson och Jon Tallinger varit med och bildat. 

Hjälp FINNS redan ! Man har tagit fram mobila syrgascontainers, som i färdiga system KAN fraktas till varje äldreboende eller plats, där de behövs…

Vad är ett människoliv värt?
Faktum är att det rör sig om tusentals äldre som kunnat överleva corona och kostnaden är långt ifrån svindlande.
– En grov uppskattning är att vi behöver cirka 200 containrar i landet. Dessa kostar cirka 50 miljoner att tillverka och inreda och det tar cirka fyra månader att få fram. Det betyder att varje enhet kostar cirka 250 000 kronor och dessa varar i fyra till åtta dagar vid ett boende med stort behov innan tuberna behöver fyllas på igen. Med detta kan uppskattningsvis över tusen liv i Sverige gå att rädda. Frågan är då vad ett människoliv är värt, frågar sig Björn Frännhagen retoriskt.

Tanken är att de mobila containrarna ska kunna flyttas snabbt vid behov.
– Vi får en adress till ett äldreboende och transporterar dit en container. Därefter ser vi till att syrgas kommer till speciella rum genom rör. Där räddas liv och uppskattningsvis är behovet av syrgasen slut efter några veckor. Och då kan syrgasen transporteras till annat boende. Det är inget svårt alls, säger Björn Frännhagen.

– ”Landskrona Direkt” 2020-06-03

Det har också startats namninsamlingar emot Tegnells och Regeringens felaktiga och livsfarliga politik på flera ställen i landet. En av dem jag redan skrivit på – och uppmanar er alla, som läser det här att också skriva under, finner ni på länken här. Den har redan samlat över 745 underskrifter på 22 timmar.

HJÄLP TILL ATT SKYDDA  FOLK OCH VÅRT LAND

GÖR DITT FÖR ATT ÄNDRA EN FELAKTIG OCH FARLIG POLITIK

AVSÄTT REGERINGEN LÖFVÉN

ALDRIG MER STATLIG EUTANESI –

ALDRIG MER ”BARMHÄRTIGHETSMORD” PÅ SVENSKAR – STOPPA VANSINNET NU

 

EN DAG FÖR TYR – OCH RÄTTVISAN…

”Och i England, ja ja… !”

Återigen har jag hört på vår kära Statstelevisions utsändningar, fast jag antagligen inte borde göra det. Mycket som sägs där är osant, även om nyhetsrapporteringen om de flesta ämnen på sista tiden hållit sig relativt objektiv. Idag hade det insmugit sig en liten nyhet från utlandet, som snabbt blivit viral och uppmärksammats i många länder, eftersom den såhär i Covid-19 krisens tider inger en strimma av hopp. Det var den 99 årige Kaptenen och Krigsveteranen Tom Moore i England, som SVT så tillfälligt och i förbigående nämnde. Han fyller snart 100 år, och när han förra året bröt höften, bestämde han sig genast för att återgälda det långa liv han levat som veteran med att starta en insamling, Walk for the National Health Service” och gå hundra varv i sin egen trädgård, om det så skulle bli det allra sista han skulle företa sig i detta livet.

Kaptenen från Burma – som aldrig gav upp

Detta rörde mitt hedniska hjärta, eftersom det finns vissa saker och personer jag respekterar mer än andra, och vissa saker och personer jag fullständigt saknar respekt för; vilket jag påpekat tillräckligt ofta. Även kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet har tagit upp mannen som nu blivit ”Captain Tom” med hela Storbritannien, men kvällstidningarna ger oss såklart inte mycket om vem han är, och inte heller SVT ger oss mycket av sanningen, varesig om personens tidigare liv eller vad han just nu uträttat på sin ålderdom. Dessutom skiljer sig kvällstidningarnas rapporter åt, och som vanligt har de fel i sak. Aftonbladet skriver att han samlat in över 150 miljoner kronor genom sitt eget högst personliga initiativ, Expressen påstår att det ska vara 200 miljoner. BBC och andra utländska medias rapporter är som vanligt långt korrektare än de svenska.

NHS, the National Health Services, har aldrig varit en självklarhet i Storbritanniens politiska liv, och det skall man komma ihåg. Medan Sverige fortfarande har det sjunde högsta dödstalet per capita i hela Världen, ligger det tätt befolkade Storbritannien som nummer fem – och där möter man pandemin med oerhört mycket mer seriösa och vederhäftiga metoder än i Stefan Löfvéns förslappade, sjuka, handlingsförlamade Sverige.

Ledaren-Svetsaren har idag förnekat rena fakta, när han står rakt fram och säger att ”Sverige inte sticker ut” trots att han mycket väl vet, att Sverige har ett dödstal högre än de flesta andra länder, inklusive Donald Trumps USA, där sjukvårdssystemet ser ut på ett helt annat sätt – och trots att vår sjukvårdspersonal också gör fina och modiga insatser, hindras de mycket ofta av just det system, som Nomenklaturan i vårt land byggt upp. Regeringens högst egendomliga vägran att tillåta Covid-19 tester eller skydda vårt lands gränser är bara två exempel.

Tro honom inte ! Han LJUGER – och HAN LJUGER STORT. Dödstalen är större i Sverige än i hela Norden, och vi har det sjunde största dödstalet per capita i hela Världen.

DETTA ÄR FAKTA !! (Svt:s egna siffror bevisar det)

I Storbritannien bemästrar man det egna landets svåra situation på ett helt annat sätt än här hemma i Sverige. Där ställer man upp för sitt land och sin nation – och man har en betydligt vettigare politisk ledning än vad vi har hos oss; som man kan se inte minst av det brittiska EU-utträdet. Captain Tom Moore har slagit an en sträng hos hela den brittiska nationen, och hans insamling gav plötsligt i dessa Covid-19 tider mer än 23 miljoner pund och mer än 650 000 namnunderskrifter – och det överraskade också honom själv. Hans gamla  Bataljon ställde omgående upp med en hedersvakt, när Tom Moore gick det 100:e varvet i sin trädgård – på grund av dess storlek och hans ålder, orkar han inte mer än tio varv åt gången nu – och när Boris Johnson såsom Premiärminister informerats av saken, meddelade han genast att Tom Moores insats ej skall förbli glömd, utan ihågkommas. Man har också föreslagit honom till knighthood, vilket tillhör de finaste titlar en brittisk soldat överhuvudtaget kan få.

Jämför detta med hur vår egen Statsminister behandlar etniska svenskar, och våra allra äldsta medborgare – det första han gjorde var att uppmana oss att ”säga farväl” till dem allesammans – och på det mest cyniska sättet av alla, har han också underlåtit att vidta de åtgärder, som kunde ha räddat många svenskars liv.

Men låt oss nu se tillbaka på Kapten Tom Moores långa tid ibland oss, och allt vad han hunnit ge sitt eget land. Han föddes 1920 i Yorkshire – detta Danelagens mest centrala landskap – som son till en familj av byggare och murare – och när kriget kom, tog han genast värvning som 19 åring. Han blev pansarofficer – ett släkte av män som alltid varit kända för att vara självständiga, fatta snabba beslut och slåss in i det sista. Hans bataljon – i Brittiska armén är självständiga bataljoner viktigare än själva Regementena – var 8 DWR, 8:e Bataljonen i ”The Iron Duke” Wellingtons ärorika regemente, som annars mest kom att slåss mot DAK, Deutsche Afrika Korps i Nordafrika.

Tom Moore kom istället att byta bataljonsnummer till 9, och ur 9 DWR satte man upp ett helt nytt regemente, 146 RAC (Royal Armor Corps) eftersom den första brittiska pansarkåren var under uppbyggnad då, och dessutom fortfarande ett vapenslag under utveckling. 146 RAC råkade bli stationerat i Indien, och Tom Moore tillbringade sin mesta tid under Andra Världskriget i först Bombay och sedan Calcutta. Det var först 1945, som han sattes in i regelrätta strider, men de skulle också komma att bli ytterst hårda.

Tom Moore som nybliven löjtnant, 1941

Hela kriget igenom var Moores regemente utrustat med den alldeles för tunt bepansrade och lätta Valentine-stridsvagnen, som tyskarna skjutit sönder och samman, det ena kompaniet efter det andra, borta i Nordafrika. På den indiska fronten räknade man inte med några större strider, men det rasade ett intensivt krig emot Japanerna i Norra Burmas djungler, som med rätta blivit mycket berömt. ”Marschen mot Rangoon” och hela ”The Burma Campaign” är alldeles för mycket att skildra här, men 1945 hade det japanska motståndet försvagats så till den grad, att man räknade med att kunna öppna en ny front i södra Burma. En av de värsta strider Moore personligen deltog i, var vad som skulle komma att kallas ”The Battle of Ramree Island” som utspelade sig under Januari – Februari 1945 vid Burmas södra kust. En regelrätt större landstigningsoperation inklusive förbekämpning via slagskepp och allt annat som hörde till inleddes emot denna djungelö, berömd för sina saltvattenskrokodiler, och en av de episoder som etsat sig in i den brittiska krigshistorien, men som väsentligt överdrivits, var att tiotusentals flyende japanska soldater åts upp av krokodilerna i djungelträsken – visserligen är det sant att av en japansk garnison på över 1000 man, överlevde endast hälften, men det berodde mer på Tom Moores alla kollegor, och de soldater ur 3 Commando-brigaden, som också anlände tillsammans med större delen av en hel armédivision.

 

Utan goda vapen, kan inget land försvaras. Utan civilförsvar, kan man inte bekämpa sjukdomar… Det gäller att ha en kompetent Regering, som vill inse detta – I TID !!

Nu hade Tom Moore också fått den amerikanska ”M3 Lee” stridsvagnen, liksom hela hans bataljon, och försedd med utmärkta vapen, kunde han fortsätta sitt krig. Han deltog också i Arakan-fältttåget, och tjänstgjorde på Sumatra efter den Japanska kapitulationen, där det också kan ha handlat om fångtjänst, och att bekämpa kvarstående motståndsfickor. Egentligen var han bara temporärt utrustad med en kaptensfullmakt, men efter kriget blev han trefaldigt medaljerad, och kunde fortsätta sin karriär vid den berömda pansarskolan i Bovington, där det idag finns ett ännu kändare museum. Arakan, och hans insatser där, är inget som jag för tillfället kan beskriva i ord.

1946 lämnade Tom Moore armén, eftersom hans släktingar i byggbranschen gav honom ett erbjudande om att bli chef för en lokal betongfirma, och på fritiden tävlade han med brittisktillverkade Scott motorcyklar. Men han släppte aldrig helt kontakten med sitt gamla regemente, och lär under många decennier ha varit verksam som traditionsförvaltare, och dessutom organisatör för besöks- och minnesdagar för flera veteranföreningar – förmodligen ett område, där hans talanger som instruktör på teknisk skola, ledare och social begåvning åter visade sig.

Så kom pandemin, och det var dags för den gamle soldaten att åter göra en insats, också i hans 100:e år. Inspelningar av ”You’ll Never Walk Alone” med sjungande sjukvårdspersonal ur National Health Services har getts ut på CD, en bonde i Wales och flera andra har också inlett ”Walk for the NHS” eller motionskampanjer av olika slag, som hittills gett över 12 000 pund i ett fall, och mer aktningsvärda summor i andra. Kapten Tom Moore blev – utan att han egentligen visste hur eller varför – ett viktigt föredöme, ett stöd för en hel nation, och en helt annan sorts ledare och inspiratör än våra fega, lögnaktiga, orkeslösa och handlingsförlamade (S)-politiker- som helt uppenbart inte längre står på det egna folkets, utan bara sin egen sida.

För övrigt förlorade han sin hustru – de gifte sig 1968 – anno 2006 ”ungefär” enligt vad som uppges, och han lever nu hos en dotter och hennes barn i en by vid namn Marston Moreteyne i Bedfordshire, södra England. En vanlig man, som visar sig större än själva livet till sist – och som levat länge.

Jag höjer ett horn för Cpt Moore, för 8 Btn DWR och de som ännu tjänstgör där – liksom för de mer än 1,1 miljon tappra britter, som donerat pengar till Kaptenens välgörenhetskampanj.

Allesammans har de gjort mer än många Regeringar, och framförallt den svaga och ofärdiga regering, som vi ännu måste dras med i vårt land.

Vi hoppas på bättre tider, på nyval och en folklig seger. I Storbritannien och många andra länder finns en annan, bättre anda – se på Finland till exempel – men här hemma märker vi ännu ingen förändring, fastän vårens vindar blåser.

Vi står inför en Tyrs tid, och en dag skall vi kanske åter samlas under Tyr-runans tecken – den som somliga råkat missbruka i sitt oförstånd, och den som andra – ännu oförståndigare – velat förbjuda..

Kyrkan BORT från Thingvellir på Island.. och från Gamla Uppsala

Få platser är så heliga eller har så stor betydelse för oss Hedningar och Asatrogna som Thingvellir på Island – platsen för det sista fria hedniska tinget – och Gamla Uppsala i Sverige. Ändå har vi fått uthärda lång tid av kristen vandalism, övergrepp och besudlande av dessa platser. Som nästan överallt i Norden har de kristna våldfört sig på vårt arv, och ställt upp altaren och kyrkor där de definitivt inte hör hemma.

I detta vackra Nordiska landskap hör INGA kristna kyrkor hemma. Först 1859 vanhelgade man en plats som i alla tider respekterats, och varit utan kyrka.

Men nu är det SLUT på kristenheten vid Thingvellir, enligt vad den svenska Islandsbloggen kunde rapportera igår den första Mars – den månad som är helgad åt rättvisans och stridens Asagud; för redan romarna identifierade Tyr med Mars, och kallade honom Mars Thingsus, Tingsplatsernas gud. Det är det lokala Jöfnunarsjóður sókna  som rättvist nog har nekat att betala ut mer bidrag till den fula 1800-tals kyrkan på Thingvalla, en byggnad som alldeles definitivt inte ska vara där. De få kristna som ens finns på bygden har andra kyrkobyggnader redan, och eftersom Thingvalla är nationalpark, kan de lika bra lämna denna vackra plats i fred, och aldrig mer sätta sina fötter där.

Tyr enligt Brynjofssons Edda från 1600-talet, och Landbokasafn Islands

I Sverige är den unika fornminnesmiljön vid Gamla Uppsala fortfarande hotad, och nedlortad till följd av ett katolskt altare, som ställts upp precis framför gravhögarna, i en miljö där det inte ska vara, och inte hör hemma. Varken Riksantikvarieämbetet eller Länsstyrelsen gav någonsin mer än ett temporärt tillstånd till den sk ”Påvesten” som fortfarande förfular platsen. Det är viktigt för alla oss Hedningar att hålla landets främsta kultplats ren från kristna inslag, för vi Asatrogna har ingen plats i hela Sverige, där vi ostört kan samlas, samtidigt som de kristna redan kapat åt sig mer än 1600 byggnader, många byggda direkt på hedniska vin och hargar, och på mark som inte är deras; utan borde återgå till det svenska folket.

Sedan 2018 för Nordiska Asa Samfundet ett upprop emot den olagliga nedskräpningen vid Gamla Uppsala, samt en namninsamling. Mer än 1320 personer har redan skrivit på – gör det du också !

I mars 2014, för nästan 6 år sedan genomförde en skara svenska patrioter en gemensam aktion, och tog bort altarets inskrift. Nu ligger det övergivet som en stor stenbumling, helt utan någon funktion eller mening, men förfular fortfarande platsen. Att Gamla Uppsala kyrka åter blir Hednatempel, och skänks åter till de Asatroende i landet, är sannerligen inte för mycket begärt. De kristna kan i alla fall visa lite god vilja genom att återlämna en plats av de tusentals de roffat åt sig, vandaliserat och förstört. Det är det minsta vi kan begära.

Tänk bara vad detta skulle innebära för den regionala utvecklingen, turismen i hela Sverige och framåtskridandet i vårt land…

Skänk Gudahovet åter till dess rättmätiga ägare !

 

Och för övrigt – Varför skulle någon alls vilja bygga kyrkor och uppföra altaren åt främmande religioner mitt inne i Nationalparker, eller på fornminnesområden av globalt intresse ? Uppsala Högar borde få UNESCO-skydd, och kyrkor hör inte hemma i nationalparker på Island – där man skall kunna uppleva naturen ostört..

Ingen Lynch-justis i VÅRT land…

Idag är en Odens dag, och igår var det en Tyrs dag, som alla tisdagar. Tyr är rättvisans gud, och han tål inte, att hans runor eller rättvisa missbrukas, precis som man nuförtiden ofta missbrukar lagarna i vårt land. Politiska skådeprocesser och iscensatta rättegångar har blivit allt vanligare i vårt land, liksom förtal på nätet. Kanhända är det följderna av en oduglig och dekadent regering vi ser, liksom ett förstört politiskt klimat, där överheten använder sig av rättssystemet för att smutskasta sina egna medlemmar, när man nu inte smutskastar och rackar ner på vanligt folk. Men rättvisan skall ändå segra till sist. Denna vecka har den vunnit två klara framgångar.

”Rättvisan bär inte sitt svärd förgäves !”

Idag frikändes den före detta Centerpartistiske ministern Eskil Erlandsson, en av det gamla bondeförbundets sista starka män, från alla falska anklagelser som riktats emot honom. Stureplancentern, ledd av ”Akbar Annie” Lööf och hennes anhang, hade hittat på en snaskig historia om att Eskil Erlandsson, som är gammal, ofärdig och har svaga knän, skulle ha ofredat tre mycket högljudda och gapiga centerkvinnor, som alla tillhört hans svurna politiska motståndare. Dagens Nyheter konstaterar att bevis alldeles saknas i ett fall, och att en fullt enig domstol ansett, att de andra anklagelserna är nonsens, eftersom Eskil Erlandsson aldrig haft några sådana avsikter, som man fegt och i flera månader i efterhand beskyllt honom för.

Han har aldrig begått något ofredande, enligt vad även SvD konstaterar.

Journalisten Malin Sive i kvällstidningen Excessen – nej förlåt vad skriver jag ? – Expressen skall det givetvis vara – inflikar att onödiga och obefogade påståenden mellan vuxna (?) människor inte hör hemma i domstol. Man måste ge henne rätt. När så många sk ”skjutningar”, sprängningar, mord, dråp, rån, grova överfall, verkliga våldtäckter och andra synnerligen grova brott kvarstår ostraffade, då skall Sveriges domstolar inte bli ett forum för politiska skådeprocesser, som fega och inkompetenta krafter i samhället iscensatt emot de få politiker, som ändå visat sig hederliga och omutbara. Vi får komma ihåg, att det var just därför Eskil Erlandsson under förnedrande och förödmjukande former sparkades från sin Ministerpost.

DÖMD för Grovt förtal. Spred falska våldtäktsanklagelser och påstod att hon skulle blivit ”drogad” av nära kollega i sociala media…

I veckan dömdes också den fullstädigt vidriga kvinna ni kan se på bilden ovan för Grovt förtal och falska våldtäktsanklagelser. Det är skribenten ”Cissi” eller Pissy Wallin – en av de allra värsta stolpskotten i svenska nyhetsmedias absoluta c-lag. Redan i våras fick hon sparken från gratistidningen Metro på grund av vad hon skrivit om sin kollega Fredrik Wirtanen och hans familj, saker som hon nu blivit dömd för. Hon har som krönikör lyckats att bli avstäng till och med från tidningen ”Allt om Mat” och ligger bakom en ökänd feministisk hat-sajt vid namn ”Gardet”, där hon fortsatt sitt förtal och anklageriverksamhet emot flera personer, bland annat 16-åriga småpojkar som härjat runt på nätet. Detta – liksom hennes ”karriär” och uttryckssätt i övrigt, har redan visat hela Sverige vad slags person hon är, och att hon nu blivit dömd till ett skadestånd på 110 000 kronor, samt rättegångskostnader på närmare 300 000, är ändå ett bevis på att det faktiskt finns rättvisa i vårt land, trots alla de politiska övertramp som förekommit i skådeprocesser och hat-rättegångar inom svenskt Domstolsväsende det sista året.

Även i fallet Pissy Wallin var rätten enhällig, men Pissy vägrar att ta bort sina inlägg och skall naturligtvis överklaga till varje pris – och det kommer nog att stå henne dyrt. Aftonbladets rättsexpert Ängla Eklund påpekar att förtal är ett spridningsbrott, och att en hel hord av trogna följare till Pissy också är medskyldiga. Fredrik Wirtanens familj har skadats, och han har fått sitt privatliv förstört, trots att varje form av bevis mot honom saknas. Domen får ändå betraktas som ganska mild, eftersom grovt förtal i Pissys kaliber kan ge upp till ett halvårs fängelse.

– Nu har vi sett ett flertal domar på det här området och det är tydligt att domstolarna ser allvarligt på namnpubliceringar, även under en kontext som har ett stort allmänintresse. — —

– Förtal är ett spridningsbrott. Det innebär att det inte bara är den som sprider originalinlägget som kan göra sig skyldig till förtal, utan även alla som har delat det vidare. Det krävs inte att du har särskilt många följare för att det ska utgöra ett potentiellt förtal. Även en mindre spridning kan ha en skadlig effekt för en person.

Hon tror att vi kommer att få se fler förtalsdomar framöver. (Aftonbladet 2019-12-09)

Dagens Nyheter påpekar att det finns minst tre liknande fall, där kvinnor som Pissy dömts för grova förtalsbrott. Vi får aldrig glömma, att människor har dött på grund av sådana anklagelser, som Pissy spridit. Teaterdirektören Benny Fredriksson begick självmord vid sin hustrus sida i Australien 2017, enbart pga Pissys och hennes gelikars exempellösa hets. De har ingenting ångrat, trots blodet på sina händer. En enhällig domstol har konstaterat, att Pissys handlande varit helt oförsvarligt, även ur ”allmän synpunkt” och att tro, att man på något sätt skulle väcka politisk opinion eller syssla med politik när man bara använder det skrivna ordet för att skada, förtala och förstöra för andra, går heller inte att försvara. Pissy är en moraliskt dålig människa, och hennes handlande måste en gång för alla fördömas.

Jag ger sista ordet om vad som hänt denna vecka till Martin Aagård, en annan av Aftonbladets skribenter, som också varit ganska klarsynt. Efter vad som hänt, och efter förtalsdomen borde det stå klart för alla tidningar och mediadirektörer i Sverige, att det är dålig journalistkultur att anställa personer som Pissy Wallin; och att journalistisk integritet fodrar, att man inte använder falska anklagelser ur tomma luften eller förtal som slagträ i media, för att ”komma åt” meningsmotståndare. Det är inte rättvist att göra så, helt enkelt.

Att hon gjort sig skyldig till förtal var hon fullt medveten om redan från början. Försvaret fokuserade istället på varför hennes uthängning av Fredrik Virtanen som våldtäktsman var försvarbar. Wallin menade att hon utanför alla regelverk och etiska hänsynstaganden skapat en egen publicistisk plattform där nya, mer frihetliga regler gällde. — — Wallins tro på att hon inspirerar med sitt lagbrott är inget annat än ett totalt haveri. Vanliga människor har inte råd att betala advokaträkningar på 300 000 kronor. De kan inte ens crowdfunda sina omkostnader eftersom ingen vet vilka de är. — — Resten får fortsätta att anonymt hänga ut sina förövare på Flashback, i den förtalsunderground som pågår dag ut och dag in. Där sanningar visserligen kan sägas, men uppblandat med så många totala lögner att ingen ändå lyssnar.

Dessa yttranden av Herr Aagård rymmer mer än ett korn av sanning. Detta är rikemans-slödder, helt enkelt, folk som för skådeprocesser och tror att de på ett amerikanskt sätt ska lyckas med ”show trials” för att trycka ner, förnedra och skada människor. Men verklig rättvisa fungerar inte så. Det är hög tid, och betydligt mer angeläget, att svenska Domstolar ägnar sig åt att lösa verkliga våldtäkts- och misshandelsfall, än Pissy Wallins inbilska herrskaps-fantasier.

För övrigt är det sista gången, som jag en tänker ta upp denna bedrövliga person, vars agerande är en skam för hela vårt land. Fel måste rättas till, och rättvisa skipas, det är visserligen sant, men att behöva skriva om Pissy Wallin såpass nära Julen, äcklar mig faktiskt.

”Justice will be done. Tyr – Thy Kingdome come !”

”Revenons a ses moutons…” Dags att SUMMERA lite snoppe klipp, klippe snopp…

Kanhända har någon av er därute lite av det, som kallas Humanism eller allmänbildning, kanhända inte. Hedning som jag är, så slutar jag aldrig hoppas på det bästa, och ber er alltid nå lite längre, lite högre och nå framsteg lite fortare. Jag tror på det goda hos människorna först och främst, ser ni – och inte några ”allsmäktiga gudar” – för gudarna och gudinnorna finns inom oss, och så länge det är sant, kan vi också rädda oss själva. Vet ni allt det där, vet ni kanske också vad det franska uttrycket här ovan syftar på, och varifrån det kommer, även om det bara råkar vara en kristen fars – som så mycket annat här i Världen.

I veckan – och föregående vecka – har ett antal Monoteister sagt att deras respektive totalitära system skulle bli ”förstörda” ifall man på Centerpartiets förslag förbjöd manliga omskärelse i vår land. Inte ens ansvarslösa stympare, kvacksalvare och ökända amatörkirurger som den ökände ”Doktor Hakim” är något som dessa ”Centralråd” för diverse religioner tar avstånd ifrån. Barn har dött. Mödrar har mist sina söner. 200 fall lär finnas registrerade, där ”fel” eller allvarliga infektioner konstaterats pga all denna amatörkirurgi, men inte ens detta tar de Monoteistiska samfunden avstånd från idag – nej de bara fortsätter försvara alltsammans.

Och sedan har vi den här mannen – nej förlåt jag menar … ja – vad ska vi kalla en sådan – en ”man” är han i varje fall inte…

Detta är en viss Peter Kadhammar, som inte bara på Bild-Byline utan i videoinslag på Aftonbladet säger sig vara Svensk journalist med över 20 års erfarenhet. Han säger idag att alla Centerpartister är idioter – ja – sådant är hans språkbruk, sådan hans professionella nivå – och han säger idag att allt är en pseudofråga. För honom betyder debatten om omskärelse ingenting, skriver han, lika lite som barnens lidande, familjernas förtvivlan, invandrarkvinnorna som blev drabbade – för honom är det egalt, alltsammans. Han jämför omskärelser med folkdans – och kallar andra för ”idioter”.   Även om det inte är snällt, kanhända – så skulle jag vilja använda beteckningen ”Skitstövel” om en sådan människa.

Peter Kadhammar är en skitstövel, därför att han är döv och blind för andra människors lidande. Peter Kadhammar är själv en idiot, moraliskt sett, därför att han inte ens som journalist med påstått omdöme, påstådd erfarenhet förstår att man måste gräva där man står, och att det i en liberal demokrati som Sverige faktiskt är massmedias funktion att ta upp allehanda frågor till behandling, inte bara de stora Världsproblemen – som människor av Kadhammars fisande, dumdryga sort nog inte kan lösa i alla fall, för det kan ingen av oss.

Hela detta svinaktiga grymtande som han ger ifrån sig idag hade gärna kunnat undvikas, och jag förstår inte varför Aftonbladet ens skulle publicera det.

För att ta en analogi eller en jämförelse, så ligger det idag till som så att BRÅ, det Brottsförebyggande Rådet, idag publicerade en rapport som visar att inte mindre än 26,4 % eller mer än en fjärdedel av alla Svenska Medborgare blivit utsatta för misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kortbedrägeri, trakasserier, nätkränkning eller annan brottslighet inklusive grov våldtäkt det senaste året.

Självfallet är inte alla av dessa brottstyper lika allvarliga, och självfallet är det också så att det är svårt att åtgärda vissa typer av brott överhuvudtaget, beroende på hur det nutida svenska samhället råkar vara beskaffat – samt rättssamhällets otillräckliga resurser.

Men om Peter Kadhammar blev nedslagen och rånad utanför dörren till sitt eget hem, kanhända, och ifall han lämnades blödande och sönderslagen på marken, så skulle jag – hypotetiskt, därför att jag är en snäll människa som gärna hjälper mina medmänniskor på det sätt jag nu kan – svara honom på exakt samma sätt, som han svarat alla Sveriges penisamputerade spädbarn, alla drabbade familjer och alla kvinnor som ”Fatima” – en av ”Doktor Hakims” offer enligt SvD skulle svara just honom, inbillar jag mig.

Vi bryr oss inte. Du är en pseudofråga. Du kan ligga ogill, där du ligger, ditt fä !

Herr Kadhammar förtjänar egentligen inte bättre, men nu finns även barmhärtigheten och medkänslan här i Världen, liksom omdömet och förnuftet just det förnuft och det journalistiska omdöme herr Kadhammar och hans enstaka gelikar saknar. För övrigt kanske inte jag ska statuera exempel med hjälp av just honom, Hávamál säger oss mycket riktigt, att ”för många ord skall du aldrig slösa, på en nolla och en narr” och visst är Peter Kadhammar en stor djävla nolla. En riktig loser, till och med.

 

Ädlare tongångar – och lite av omdöme, förståelse och insikt ges oss idag av Ellis Wohlner, vice ordförande i Humanisterna, där jag själv råkar vara mångårig medlem. Herr Wollner är  över 80 år numera, och har ett långt liv bakom sig – och han menar liksom jag, att manlig omskärelse är en avskyvärd sedvänja. Som att brännmärka en ko – eller att för evigt tatuera in en ”klanmarkering” i ett barn. Ingen religions krav kan ursäkta något sådant, lika lite som människo-offer – och alla kulturer har rätt att utvecklas. De måste faktiskt det – för sin egen skull och om de alls skall kunna överleva i det långa loppet. Somliga Monoteister har anpassat sig i det lilla, så varför inte även här…

Sverige är ett land där till och med boskapen och rena NÖT har ett bättre juridiskt skydd än barnen – modern ”öronmärkning” går ju att ta av..

Vi har lagstiftning som förbjuder kupering av hundars svansar, brännmärkande av kossor och avskärande av knorren på svin i det här landet. Små judar och muslimska pojkar, däremot, ser det avsevärt mörkare ut för. Idag har även ett slags ”barn-gulag” eller koncentrationsläger för de små muslimska telningar som har ”koncentrations-svårigheter” uppdagats... TV 4 sände igår en debatt mellan Mustafa Panshiri, föreläsare och före detta polis och Omar Makram, debattör och grundare av Ex-muslims of Sweden – tyvärr har jag inte haft tid att se det aktuella inslaget, men det skulle ju ha varit kul att se hur den aktuelle ex-polisen försvarar de illegala omskärelserna – om han nu alls kan försvara en sådan sak… Jag kan det i varje fall inte, men så har vi ju Herr Kadhammar och diverse andra samfund – som inte ens vågade vara där – och vars inställning redan är känd..

 

Jajamen – hundar har skydd, rätt sorts kön har skydd, men små judar und so….. (Gäller även i Tyskland och resten av Europa)

Slutligen kommer idag Bassam Al-Bagdy – en annan skribent jag inte känner, fastän jag känner till Herr Wollner – och påpekar, att det finns många goda argument emot Monoteisternas eviga snopp-klippande. Dock tar han präktigt fel, när han räknar upp det enligt honom enda säger enda giltiga motargumentet.

Han påstår, att ett förbud emot förhudars avskärande på spädbarn skulle vara ett utslag av ”Statism” som han kallar det – ett ord som mig veterligt inte finns i det svenska språket – och säger att detta ovillkorligen skulle leda till större statskontroll, samt det allmännas ingrepp i medborgarnas religiösa liv. Men varför det ?

Laglydiga människor, som inte misshandlar sina småbarn, har ingenting att frukta. Och för övrigt – vuxna medborgare kan tatuera sig i ansiktet hej vilt, hugga av fingrarna på sig själva som japanska Yakuza (snart har vi dem väl här – Nigeriansk maffia skall nu ha etablerat sig i Sverige – oerhört kulturellt berikande, tycker inte ni också det ? ) eller kutta kuk, rakt fram och utan hämningar – ifall vederbörande vuxna person nu anser, att det är lämpligt.

För övrigt undrar jag, om Bassam Al-Bagdy alls inser, varför vi har lagar och regler i ett land – likgiltigt vilket land vi talar om.

Lagen är till för att skydda de värnlösa, och de som annars blir skadade och trampade på. Till och med dumma, vårdslösa eller rent ut sagt hutlösa människor får skydd av lagarna, liksom de vapenlösa och oskyldiga. Lagen är till för att skydda barn, och de som står på barnens intellektuella nivå – och det innebär sorgligt nog ibland tyvärr tvångsåtgärder, samt att de starka, friska, rika och dugliga får acceptera vissa inskränkningar i sina ”friheter”.

 

Tyr, till exempel – lade sin hand i Fenrisulvens gap, och fick handen avbiten. Han offrade den inte för någon gud, inte för någon övernaturlig makt, men för sitt samhälles och medvarelsers bästa. Nya ulvar växer ständigt upp, och ständigt måste de få rättsinniga och kloka människor som alls finns, bekriga och bekämpa dem. Det är rent ut sagt den starkes förbannade plikt och skyldighet, att föregå med gott exempel, föregångsmannaskap och omdöme för att rädda den sjuke eller svage, när han så kan.

Idiotin och ulvarnas fördömda yl segrar inte alls. Människor av Kadhammars eller Papphammars fullständigt värdelösa sort kan och ska oskadliggöras, hur högt än de skäller eller ylar.

Och hundkräk förblir hundkräk.

Vi – däremot – är män, och av människors släkte. För oss är allting möjligt, och intet mänskligt är oss främmande.

Är detta för stora ord eller för djärva tankar för er, kanhända ? Skrattar ni i er småaktighet, och tror ni, likt kräket Kadhammar att allt bara är ett skämt. Nå, välan, så skratta. Världen innehåller motsatser, så i det stora som i det löjligt lilla – och vad är ni så rädda för, goda medborgare ? Framtiden väntar oss alla – en Polyteismens framtid, och den blir bättre, godare och sundare än dessa Monoteister kan förstå. Gudarna finns inom er. Ni kan rädda er själva – med bistånd från oss Hedningar.

 

Hedniska Tankars Runskola (del 16b) Tyr runan…

Så vad är Tyr runan då ? Har den alls något med någon politisk extremism att göra ?? – Nej, det har den såklart inte. Den är överhuvudtaget inte politisk, inte mer politisk än de två sol-runorna på slutet av hårdrocksgruppen ”Kiss” namn, i alla fall – och den skapades helt garanterat inte för några politiska ändamål alls, eftersom den var (och är) ett enkelt skrivtecken, som bara och endast bara står för bokstaven T i det latinska alfabetet, och motsvarande språkljud. På proto-germanska hette den Tîwaz eller Teiwaz med tonande S på slutet, och runan har bevisligen redan funnits på hällristningarnas tid, ifall vi ser till dess användning som självständig symbol, laddad med esoteriska eller dolda betydelser, som inte var helt uppenbara för gemene man den gången, och heller inte är det idag.

Runan är pilformad, som alla kan se; och pekar uppåt. Vad är det då för konstigt med att den kopplats till himmelsguden Tyr eller Tiwas, han vars namn erinrar om det latinska Deus, eller Zeus på grekiska – även långt borta i Iran eller Persien hette himmelsguden Dyaus Pitar eller fader himmel, och att Tyr var en spjutgud och en stridsgud, var också helt uppenbart för de flesta.

Týr er æinendr ása;
opt værðr smiðr blása.

Så står det i det gamla norska runpoemet – dvs Tyr är den enhänte Asen, ofta får smeden blåsa... Att Tyrs vänstra hand, månhanden – i motsats till höger hand, som ju stod för Solen – känner nog de flesta till, och det isländska runpoemet säger samma sak:

Týr er einhendr áss
ok ulfs leifar
ok hofa hilmir
Mars thengil

Tyr är den enhänte Asen, och Ulvens levebröd, och Hovens krigare, Mars Furste.” Med hofa eller hov förstås här gudahov (nej, det finns inte och har aldrig funnits några Asatrogna ”tempel” – det ordet är helt ogiltigt i sammanhanget) medan ”Hilmir” förstås är samma namn som Hjalmar, vilket betyder en hjälmförsedd kämpe – thengil, så, betyder furste – och planeten mars, associerad till järnet som metall och krigets gud, faller sig ganska naturlig i sammanhanget. Den anglosaxiska runversen säger att Tyr också är en vägledande stjärna, kanske polstjärnan, har man tänkt sig – inte så konstigt när runan liknar en upprättstående pil, eller en ( historiskt senare) kompassnål…

Men det är inte slut med symboliken i och med detta. Många har i Tyr-runan sett en symbol för Världsträdet Yggdrasil eller Världspelaren Irminsul hos de gamla sachsarna, den upprätthållande kraften i Världen, och inte bara himmelsguden. Den har liknats vid en kotpelare eller en ryggrad, människokroppens upprätthållande del. Runatal Havamals säger i sin 16:e strof att:

Þat kann ek it sextánda:
ef ek vil ins svinna mans
hafa geð allt ok gaman,
hugi ek hverfi
hvítarmri konu,
ok sný ek hennar öllum sefa.

Dvs: ”Det kan jag som det sextonde: Om jag vill ha en skicklig mös glädje och gamman, vänder jag hugen på vitarmad kona, och vänder hennes hela sinne...” Som vi ser användes Tyr runan inte bara för att välsigna vapen och dylikt – den har ofta varit inristad på svärdseggar – se i avsnitt 15 här ovan – men den kunde uppenbarligen också användas för älskogsmagi, och de mer mystiskt betingade tyska runologerna i början av 1900-talet såg i kopplingen till ryggraden också hinduismens ”kundalini” eller ”ormkraften” som också kan visa sig som sexualitet…

Runan följer som nummer 16 i Utharken, och det är förstås ingen tillfällighet. Fyra gånger fyra ger oss talet sexton, och därför att Reid, Tors runa symboliserar både en fyrhjulig vagn och rörelse, blir rörelsen gånger sig självt själva sinnebilden för något som rör sig pilsnabbt. Med talet sexton når vi också slutet på den andra aetten eller ätten i utharken, och från Midgårds Värld pekar Tyr runan uppåt, emot Asgård och det översinnliga, som den följande ätten eller 8-talet är helgat åt.

Tyr-runan har någon gång också associerats till furan eller tallen, som runan också liknar, och Tyr, stridsguden över alla andra, lär också ut disciplin, offervilja, taktiskt uppträdande och koncentration, alltsammans kvaliteter, som kommer fram i myten om Tyr och Fenris. Atreid Grimsson kallar Tyr runan för himlens och initiationens runa, och det stämmer också med runans uppåtpekande form och Tyrs uppoffring för de andra Asarna, samt hela Världsalltet.  På 1960-talet tänkte sig Edred Thorsson att Tyr-runan skulle vara den verkliga seger-runa som omtalas i Sigdrifumal, men utan att kunna anvisa belägg för den saken – strofen om Solen och dags söner, antyder att det måste vara Sol- eller Siegrunan som åsyftas där, inte Tyrs runa.

Inom ”Stadhagalder” eller ”stående galder” vilket långt senare kallades ”Run-yoga” kan runan tecknas såhär…

Tyr runan har nuförtiden använts av en del politiska grupper på ett felaktigt sätt, och lika felaktigt har landets Justitieminister föreslagit ett förbud, fastän det inte borde vara den harmlösa runan han borde ge sig på, utan den farliga politiska ideologin han borde förbjuda. Inte för inte har Tyr runan associerats med kamp och krig, allt det som Nordborna kallade ”Vapnadomr” eller ett våldsamt avgörande med vapenmakt, och så är det kanske ännu.

Många har också lagt vikt vid att Tyr är en rättvisans, samhällsordningens och rättskipningens Gud framför andra, och tagit med rättsfall eller domstolsförhandlingar (och uppgörelser av olika slag, ej nödvändigtvis våldsamma sådana) vid spådomar med just Tyr-runor – man har ju aldrig dragit runorna en och en, historiskt sett, så andra runor har oftast använts för att konstatera, om en rätts-sak eller en dom fick en lycklig utgång eller inte. T

Tyr var också den manligaste av Gudarna, Bjarka-runan, som följer direkt efteråt användes som vi ska se ofta som en symbol för kvinnan, där Tyr alltid stod för mannen – man har än idag sett till och med toaskyltar på island, där Tyr-runan använts för ”män” och Bjarka för ”kvinnor”…Symboliken bakom det borde vara enkel att förstå – runan har en nedhängande stapel, och två små tvärstreck på sidorna – vilket kan symbolisera det manliga könsorganet. Bjarka däremot, står för de kvinnliga brösten, eller en gravid kvinna med bröst och mage sedda i profil.

Tyr-runan och Reid-runan i kombination har ansetts en mycket kraftfull bindruna, som dock snarare haft förmågan att sända och skicka iväg än att binda, och Tyr runan förekommer också i den kända Alu-formeln, en skyddsruna framför andra. Man har påpekat att gammaltyskans tiuri som betyder dyrbar, kostbar, tiuren som betyder prisa eller ära (jämför djurnamnet tjur, som kommer av samma germanska rot – tjuren var dyrbarare än kon !) och forngermanskans tiuhan, att leda, styra.

Gudanamnet Tyr förekommer också om andra gudar, Oden är ju till exempel Hangantyr eller de hängdas herre, medan Teinlautatyr är en skål för offer, med en tein eller en ten stående inuti. Också den gud Tuisto eller Mann, som Tacitus sa att Sveberna och andra germanfolk dyrkade, är otvivelaktigt densamme som Tyr, och Tyr runan stod redan då – på sjuttiotalet enligt vår tideräkning – för just honom. Agrell påpekar också att två gånger åtta också ger oss sexton, och att åtta (för hagel-runan) var trohetens tal, medan tvåtalet antyder strid eller konflikt, men också parbildning – med detta i minnet blir också Runatal Havamals runstrof om Tyr-runan i kärleksmagins och inte bara domslutens tjänst så mycket klarare….

 

Plötsligt en TYRS DAG – Berättelsen om de 800… Svenskarna, som aldrig gav upp

Lokaltidningen ”Mitt I” ägnar just idag – en Tyrs dag eller en Tisdag – åt att berätta historien om Attundaland, ett av de tre Folklanden Attundaland, Tihundraland och Tolvhundraland, som landskapet Uppland sen gammalt indelats i.

Tidningen noterar mycket riktigt, att de äldsta omnämnandena av Attundaland i form av bevarade skattelängder, lagtexter i Upplandslagen och så vidare kommer från det hedniska 900-talet, en tid innan Sverige alls var kristet, men begreppen ”Härad”, ”Hundare” och ”Folkland” är åtskilligt äldre än så.

 

Förfäder stred för Attundalandskriver min lokaltidning idag – men det gör DAGENS svenskar OCKSÅ !!

Populärhistoriker som Mats G Larsson har i böcker som ”Götarnas Riken” och ”Svitjod – resor till Sveriges Ursprung” redogjort för det ovedersägliga faktum att Häradsindelningen är en långt äldre indelning, som just har med Hären att göra, och att begreppet Härad eller Hundare sträcker sig minst ned till 300-talet, och forskare som John Kraft ( i boken ”Hednagudar och Hövdingadömen” utgiven av Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut) och kulturgeografer som Keith Wikander har visat, att i Trögd, på Mälaröarna och i andra delar av Uppland kan man spåra en direkt indelning i hundare, ledungshamna och skeppslag som har direkt koppling till Ledungssystemet, och de gårdar – i många fall fortfarande brukade – från romersk järnålder det då är fråga om – har faktiskt i många fall varit kontinuerligt bebodda och brukade i 2000 år sedan dess. Bevis finns för att hundrade-systemet (från vilket ordet hundare) kommer eller Folklanden ytterst sätt går tillbaka på det romerska centuriat-systemet, som inte bara var ett system för skattskrivning, men också grunden till en stående armé.

 

Tinget, Landet och Folket – enkla och lätt förståeliga begrepp, som ännu GÄLLER…

De uppländska folklanden Attundaland, Tiundaland och Fjädrundaland utgjordes av åtta, tio, respektive fyra hundare. Från upptagningsområdets 22 hund eller hundare fick man alltså ihop cirka 2200 krigare fördelade på omkring 88 stridsskepp. Därtill kom kustområdet Roden (vilket sträckte sig in i Mälaren). Ett hundare skulle ställa upp med 100 man och fyra skepp, vilka användes under ledungen. Varje skepp hade alltså tolv gånger två roddare, totalt tjugofyra, och en styrman. Med på skeppet kanske också var en bryte som ansvarade för kosthållning och matlagning, (han ”bröt” brödet) och möjligen kom han från ortens husby där skeppen normalt låg skyddade.

Attundaland är på denna karta markerat i Blått, med alla Hundrade utsatta. Tiohundraland är markerat i rött, och Fjärdhundraland i Grönt.

Redan Tacitus nämnde i ”Germania” häradsindelningen och ledungen hos Svionerna i norr – och han är den äldsta historiker, som alls nämner Svearna eller Sverige. Ja, också själva ordet ”Folk” betyder väpnad skara, uppbåd – och det syns också i Asatrons begrepp ”Folkvang” som ju är namnet på Frejas boning – ”av Valplatsens fallna, tar hon var dag hälften” står det i Eddan, men andra källor har ansett, att det är en tredjedel, som blir Frejas lott.

 

Ordet ”Folk” stammar ursprungligen från urgermanskans fulka (‘krigsskara’, ‘okänt antal’), via fornhögtyskans folc. Det är också besläktat med fylka, fylking – som ju betyder krigshär – och ordet Fylke – Norrmännens häradsbegrepp – och Litauiskans ”pulkas” för väpnad skara, och ryskans ”polk” (som idag betyder flygdivision, och är en militär term) kommer av samma germanska ursprung – med Svear och Väringar spreds ordet österut, och så var det med den saken…

Den kristne kungen Magnus Eriksson avskaffade Folklanden” skriver lokaltidningen, och det var omkring 1350. Därmed trodde man ju att det skulle vara slut på ”Attundaland” och den lokala självständigheten – men begreppet lever vidare, än idag.

Den frivillliga brandkåren heter ännu ”Attundaland” och har tagit upp det hedniska begreppet. Orienteringsklubbar, skytteföreningar, ambulansfirmor – överallt samma sak.

Till och med två stående förband i den svenska armén bär ännu namnet ”Attundaland”. Dels gäller det först och främst den 23 Infanteribataljonen – som nu är betydligt mindre, än de 800 man Attundaland en gång kunde ställa upp — Sverige under Regeringen Reinfeldt och sedan den ännu sämre Regeringen Löfvén har blivit kraftigt underförsvarat – cirka 30 000 mycket väl motiverade, skickliga men underbetalda och svagt utrustade soldater ska försvara över 10 miljoner medborgare – vem som helst kan förstå att det inte går, trots att armén och folket fortfarande är ett – utan armén finns inget svenskt folk, utan det svenska folket ingen armé – och arméns historia, är också själva folkets historia.

En gång var varje medborgare en soldat, och varje soldat en medborgare. Vi hade indelningsverk, rotar och indelta soldater – senare en väl fungerande värnpliktsarmé. Fredrik Reinfeldt var mannen som slog i sönder allt detta, och hans Regering av idel lögnhalsar, syltryggar och svikare har vi redan förpassat till den historiens sophög, där sådana regeringar hör hemma. Regeringen Löfvén kommer i sinom tid att få vandra samma väg, och just nu kan till och med lokaltidningarna berätta om alla de svenskar, som bygger upp sitt försvar och därmed den nationella identiteten..

Det folkliga motståndet FORTSÄTTER… Attundaland kommer aldrig att ge sig…

Utöver det finns också ett 263:e Bevakningskompani med namnet ”Attunda” – kompaniet räknar bara ca åttiotal man, och har inte ens några fordon, utan måste gå till fots – detta i en tid, när nästan alla arméer i hela Världen är motoriserade. Men – de åttahundra fortsätter, som de alltid fortsatt. Precis som alltid är de fortfarande frivilliga – så var det redan på Ledungsflottans tid – och så är det än idag.

Attundalands manskap är stolta över sig själva, och de har all anledning att vara det.

 

”Av deras HANDLINGAR ska du lära känna dem….!”

Genom nästan 2000 år av kontinuerlig historia – från det första omnämnandet av ledungen, hundradena och ”Sviones” – fram till idag. Attundaland marscherar vidare – och själv instämmer jag i lokaltidningens hyllning och heja-ramsor – denna TYRS DAG – sent i November…