Daily Archives: 2026-06-28

Unknown's avatar

“Vi äro TUSENDEN….” Ny akademisk forskning om de Danska Asatroende

by
“Vi är de tusenden som bygger landet,
vi bar det fram i nöd och strid,
i trots och längtan, i svält och armod.
Nu bygger vi den nya tid.
Malmen ur berget och stenen ur jord,
det är vår styrka och det är vårt ord.
Vi är de tusenden som bygger landet,
vi bar det fram i nöd och strid,
i trots och längtan, i svält och armod.
Nu bildar vi vårt folk, för en ny och bättre tid”
– En smula fritt efter sången “Vi äro tusenden...” av Ulf Dageby 1977
 
Valheims Gudhov i Faaborg, Danmark – inte alls “det första som byggts på tusen år” men ett av MÅNGA moderna gudahov i Norden – Vi har rapporterat om hur det i Frösåker utsattes för brandattentat, och brändes ned av diverse invandrare av oklar härkomst… som aldrig greps eller straffades
Visserligen sade Frans G Bengtsson, “Röde Orms” författare en gång, att en “god doktorsavhandling är ett bra sömnmedel” men – om man ALLS skall söka efter verklig religionsfrihet, frihet för tankar och andliga uttryck inom Asatro – och ingen politiserad, falsk “fornsed” – så är det till goda gamla Danmark man får gå. Här i Sverige utgör vi Asatrogna fortfarande en förföljd minoritet, på flera sätt än ett, och samtidigt med politiska tal i Almedalen eller Palme-dalen i Visby som den ibland kallas, förbereder vissa partier och grupperingar i landet sitt snara maktövertagande, och en återgång till 1980-talets Kulturmarxistiska politik, med allt vad den innebar för oss som växte upp då. Den lågstadie-elev, som rakt ut vågade säga att Björkö faktiskt var det egentliga Birka, och att Vår inhemska, icke-kristna kultur var lika mycket värd som alla andra kulturer eller religioner på vår Jord, blev omedelbart bestraffad, och den som vågade ha andra tankar om den svenska historien, ungefär som Vilhelm Moberg (med sitt verk “Min Svenska Historia, berättad för folket” – från Oden till Engelbrekt) eller som hade otur nog att läsa eller äga ett enda examplar av Jan Fridegårds roman “Trägudars Land” – blev omedelbart förföljd och hatad – precis som dessa författare, vars recensenter startade hela “Media-drev” mot dem. Vilhelm Moberg begick som alla goda svenskar vet tragiskt nog självmord, och det var i mycket för att han vågade omfatta en folklig hedendom, och skriva sin historia för etniska svenskar och sitt eget folk.
Då som nu – ett Världskrig rasade – idag råder krig i Mellanöstern och Ukraina, vid Europas gränser – och de etniska svenskarnas antal är fortfarande ungefär lika stort, eftersom dagens 10,5 miljoner invånare i det som kallas Sverige bara tillkommit genom invandring….
Just nu, i Juni 2026 – har en ny akademisk uppsats – betydligt mera objektiv och utan all den fientliga, kristna bias och vulgära vrövel som akademiker i Sverige vräker ut sig – sett dagens ljus. Den har skrivits av forskare som Uffe Schjødt och Henrik Reintoft Christiansen vid Århus Universitet, och även med flera medverkande från Köpenhamns Universitet och Syddanmarks Universitet tillika – och betecknande nog har den aldrig kunnats utges i Sverige, men däremot blivit publicerad i Finland – och även internationellt – men i Sverige eller det genomkristna Norge har ingen vågat publicera den.

Utgångspunkten för de danska forskarna bakom “The Invisible Asatru: Demography and Spirituality” utgår från det faktum, att det finns betydligt fler Asatroende i Världen, Danmark och hela Norden än vad kristna forskare eller akademiker i allmänhet vill erkänna.

Enligt de bästa akademiska källor som fanns – från tidigt 2020-tal – finns det omkring 20 000 organiserade Asatroende i Världen ja – varav 3-4000 i Danmark. Nordiska Asa Samfundet, den enda någorlunda seriösa organisationen i Sverige – har upp till 5000 organiserade medlemmar, men “Samfundet Forn Sed” kan inte betraktas som någotslags seriös organisation överhuvudtaget, eftersom den mest sysslar med drog-romantik och new age. 

Nuvarande forskning anger kanske 50 – 70 000 Asatrogna i enbart Norden, om vi får göra ett rimligt antagande.

Befolkningsdata från Danmark, där människor själva fått ange sin relgiösa hemvist ger helt andra besked – och inte alla Asatroende är medlem i någon “organisation” – det ligger i sakens natur, eftersom detta i mycket är en folklig proteströrelse, som inte låter sig dompteras av någon S-märkt “parti-piska” eller någon överhet. Vi vet, att det finns många medlemmar i Danmarks väpnade styrkor, veteraner och civilanställda inbegripet, i alla åldrar som öppet deklarerar sin Asatro – och begreppet “trua” eller tro, som i trohet, trofasthet förklaras också ingående av de danska forskarna. Detta är ingen “sed” eller mekanisk upprepning, vana eller slentrian, men ett aktivt val, som människor gjort – och det SKALL repsekteras.

I USA, däremot strök nyligen Trump-regimen den religiösa denominationen “Asatru” från listan på vad som alls är tillåtet inom den Amerikanska Försvarsmakten – detta har väckt uppmärksamhet i diverse “nyhedniska” kretsar i New York eller om det nu var Lew Pork, Jew Dork eller bara “nyandliga eklektiker” där som ens yttrade sig, i någotslags “Woke” anda. Humanismen är numera avskaffad i USA, liksom all vetenskaplighet överhuvudtaget. Buddhism eller Sikhism är nätt och jämnt tillåtet, men inte Asatron eller Nordisk tro och härkomst överhuvudtaget. Och man försöker ta över Grönland, som varit Danskt och Nordiskt i mer än 1000 år – något som vi Nordbor aldrig kommer att acceptera.

 

 

The streamlined list retains a smaller number of broadly defined categories, including Agnostics, Buddhists, Hindus, Muslims, Jews, Sikhs, and major Christian denominations such as Baptists, Catholics, Lutherans, and Methodists….

– “The Wild Hunt” 4 Juni 2026

 

“Hedniska Tankar” har AVSTÅTT från att kommentera detta, eftersom det inte tillkommer oss att rapportera om Det Amerikanska Försvarsdepartementet, “DoD” eller Department of Defence och dess göranden och låtanden – i en tid som denna är det alltför riskfyllt – “no one is so small as to not get noticed” och vi vet också, hur impulsiva, självgoda och totalt irrationella de styrande i US of A verkligen är – precis som våra Såsialdeokraturiska Poltirucker med “Magadan Magda” – eller Magdalena Andersson som hon ibland kallas – förutom rena stolpskott, som Morgan Johansson, denne galne lille “Gauleiter” från Skåne, moraliskt sämre än Dolfuss eller klumpfoten Joseph Goebbels på sin tid. 

Man säger att man “försvarar friheten” – javisst – men gör man verkligen det ?

Vår egen regering har försökt förbjuda bärandet av Thorshammare som officiell symbol – men trots detta har Hedniska Tankars chefredaktör delat ett helt yrkesliv tillsammans med män med från vanliga Menigas till Överstelöjtnants grad och högre, som haft Torshammaren intatuerad på sina kroppar. Vi själva har rapporterat om hur samma Torshammare blivit “inne” bland påstått muslimska unga kvinnor i Sverige, eftersom de fått höra att Thor är kvinnor och barns beskyddare, en gudom som inte vill någon människa det minsta ont, men som är hård mot Jotnar och Missdådare.

Självfallet kan man alltid resonera om hur mycket enskilda personer tror eller inte tror, eller hur stor roll “andlighet” spelar i vardagslivet, familjelivet eller annars, eller om Asatron bara är en angelägenhet inte för akademikerna, men för Godarna, Gydjorna, de utövande i vad som faktiskt är en obruten, Nordisk kulturell tradition, trots sjuhundra år av förnekande, av förminskande, av kristet förtryckoch mycket mer – och det är just vad de danska forskarna gör i sin rapport.

De konstaterar att mer än 23 000 Danskar och Danskor nu lämnat ALL Kristendom och ALL Monoteism bakom sig. Vi är INTE Kristna, vi tror INTE på någon Islam eller någon “underkastelse” och vi är INTE heller judar, eller “israels folk”.

Vi har blivit Humanister, Hedningar och Asatroende, rätt och slätt – och Vi vill inte veta av någon kristen kyrka mer – eftersom Vi inte kan vara medlemmar i något sådant, inte sympatisera med en sådan ideologi och inte ställa sig bakom alla dessa prästers “mässanden”.

Vi har valt att gå ur “Folkekirken”, den påstått “Svenska” Kyrkan och alla “frikyrkor”. Vi vill inte ha med dem att göra, men är ändå folkbildare, proletärer, brandmän, sjuksköterskor, laboratriser, soldater, bilhandlare, städare – ja – som folk är mest – och oberoende av vem vad eller vilka vi råkar rösta på i nästa riksdagsval, så förblir vi vad vi är och vad vi valt att vara.

De som invandrat, har blandad eller oklar genetisk bakgrund – det finns utmärkta kits på “Ancestry DNA” att köpa för en relativt billig penning – osv kan en dag också välja att göra som vi, och vakna upp ur sin falska, halvkristna slummer, eller all “kulturkristendom” överhuvudtaget – för den är inte mycket att ha, i dagens läge.

Vad skulle Ulf Dageby säga, och vad skulle Vilhelm Moberg och Jan Fridegråd ha tyckt, sagt eller skrivit – om de levat idag ?

 

Kampen går ständigt vidare, kamrater !

Minns, att också Hedendomen kan vara en sorts folklig socialism… “Vi äro tusenden … och på rockfestivaler, under sommaren, vintern, gamla som unga, kvinnor som män – vi lever ännu – till vår sista dag – till sista andetaget !

 

Hedendomen och Asatron är inte “osynlig” men en folklig protest-rörelse – en tyst vindfläkt, som få vågar uppmärksamma eller omfatta – men vad är VERLIG FRIHET i tanke, ord och gärningar ?? (sång från 1985)

Unknown's avatar

Frau Hollle, Holda, Frigg och Flädern (repris från 2019-06-30)

by
Friggs månad, Juni, går nu emot sitt slut; och även om Fläderträdet är på väg att blomma över, kan det vara dags att påminna om det sista av flädersäsongen, och dess goda sidor…

 

 

Flädern har alltid varit ett heligt träd, på gott och på ont. Dess nära släkting Druvfläder eller Druehyll är dödligt giftig, och har sen gammalt kallats Mandråpsträd eller Daneworth – Danernas Ört – på engelska. Även rötterna av vanlig fläder uppges ibland vara giftiga, liksom barken – vilket är betydligt överdrivet.. Den som lägger sig att sova under ett vanligt fläderträd, vaknar aldrig mer, trodde man – och flädern – också vanlig som Vårdträd på gårdar i hela Sysdsverige, var hem för Hyllemor, Fru Hulda, Holle eller helt enkelt Hel, den höljande och döljande, vars träd inte fick fällas, och dess kvistar och blommor fick man inte ta utan att först blota, eller fråga om lov. Man lär ha hittat fläderkärnor på stenåldersboplatser i Schweiz och Norditalien, så man vet att användningen av fläderbär- också svagt giftiga men C-vitaminrika, och bäst avnjutna i form av saft eller brännvin går minst 5000 år tillbaka i tiden. Också i Grekland och Antikens Rom ansågs flädern som helig, och av romarna spreds den till och med till Mellanöstern och Nordafrika, eftersom man på inga villkor ville avstå från den som medicinalväxt.

Följande sägs i “Hedniska Tankars” eget referensbibliotek om Flädern, tro det om ni vill…

 

I ett hus skyddat av fläder blir det inga gräl, sade man i Norden, där germanska Holda blev danska hyldemor och skånska hyllefryn. Även kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja bebodde trädet, i Tyskland de underjordiska eller jordguden själv, och doften drog till sig vänliga vättar men stötte bort troll och häxor. ”Där Hylde inte kan gro, där kan ingen bo”, sa man i Danmark och planterade en fläder nära stugan, men inte alltför nära, för blommande fläder gav också huvudvärk och gjorde att barn föddes vanskapta i huset. Härav kommer kanske föreställningen att fläderns skugga är skadlig. Fick man nässelutslag var kloka gubbars förklaring ofta att man sovit under en fläder, och hade haft tur, för i värsta fall vaknade man aldrig igen. Det gällde att hälsa vackert när man passerade flädern (”För flädern ska man ta av sig hatten, för enen böja knä”, sägs i en tysk text från 1184). Förolämpade man hyllefryn gav hon en hylleskåll, röda utslag i ansiktet, på händerna och armarna. Enda boten mot det var att koka fläderbark i mjölk och slå ut över en fläders rötter. Ännu på 1870-talet offrade gamlingar i Skåne till fläderbuskar på julafton, då de använde flädern som vårdträd. Att pissa på en fläder, beskära den eller elda med dess ved var att be om obotlig sjukdom, att hugga ner en fläder närmast otänkbart. Att göra vaggor av fläderved var det inte tal om; då hämnades Holda genom att strypa barnet.

Fläderkulten var så utbredd i Norden att kyrkan fick utfärda förbud mot den och gjorde vad den kunde för att demonisera trädet. Istället uppstod kristna myter. En av dem har förts vidare av många författare, bland dem Shakespeare: I ångern över vad han gjort hängde sig Judas i ett fläderträd. Svampen Judasöra (Auricularia auricula Judae) som ibland växer på fläderns stam sades vara ett avtryck av Judas öra som bildats när kroppen svängde mot den. Inget i Bibeln talar för historien och flädern växer inte i Palestina. Enligt Apostlagärningarna köpte sig Judas en åker för silverpenningarna och om hans död berättas endast att ”han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gav sig ut”. En nordisk verson av detta blev att Judas snubblade på en fläderrot på åkern, en annan att fläderns grenar brast vid hängningen – mycket troligare; fläderns sköra grenar håller knappast för en hängning. En slavisk myt berättar varför flädern blommar så rikligt: När kung Salomos syster Sibylla närmade sig döden bad hon att få bli begravd under ett vinträd, men blev av misstag begravd under en fläder. Därför blommar den ”medan vinrankan står blomlös”.

 

 

 

Klassiskt är detta skånska recept på Flädersaft… Otaliga är de som sjunger fläderns, samt Friggs och Frejas lov såhär års, som vi kan se av en tidningsartikel från Danmark – skriven av en lokal hedning redan år 2008…

Oprindelig var den frugtbarhedsgudinden Frejas plante, (senere kendt som hyldemor) hun boede i hylden. Man skulle spørge Hyldemor om lov, hvis man ville fælde en hyldebusk eller skære grene af den. Hyldetræet var Hyldemors ejendom. For at få lov at bruge det, skulle man gå baglæns hen til træet og sige tre gange: ”Hyldemor, Hyldemor, Hyldemor, giv mig noget af dit træ, så vil jeg give dig noget af mit igen”. Så kunne man skære grene af eller fælde det. Hvis man glemte det, varslede det uheld og død blandt husdyrene. I værste fald nedkaldte man sin egen død ved at fælde et hyldetræ. Man kunne blive hyldeskudt og skør, hvis man sov under en hyldebusk. Inden du høster af hylden, skal du altid huske at takke hyldemor for hendes gaver. Havde man feber, skulle man stille sig tre torsdage i træk under en hyld og synge: ”Hyldetræ, jeg klager dig, feberen den plager mig, Hyldetræ, nu har du vundet, feberen den er forsvundet,” så skulle man blive rask. Spiste man sankthans aften hyldens blomster stegt i smør, fik man ikke feber det år. Skulle man alligevel få feber, så kunne sygdommen dog kurerens ved at binde et bånd, som den syge havde haft hos sig i sengen, om en hylds gren en nat med aftagende måne. Ved at bede Freja, mor Hulda eller Hyldemor om deres hjælp, kan du sende sygdomme, dårlig karma og alskens ondskab op i træet. Hvis du vil være sikker på, at det, du sender op i en hyld, ikke vender tilbage, så husk at vælge et andet træ end det, du høster fra. Tandpine søgte man at kurere ved at skære en splint af hyldetræet, stikke hul på tandkødet med den og derefter anbringe splinten på sin gamle plads i hylden – så blev tandpinen overført på træet. Hvis du skulle bruge en gren til magiske formål eller til at ære kærlighedsgudinden Freja, skulle du skænke træet lidt vin eller mælk. Det er specielt virksomt Valborgaften (30.april). Det bragte tit uheld at gå ind under en blomstrende hyld. Men det varslede held for familien, hvis en hyld skød op ved husmuren. Anvendte man hyldetræ til fremstilling af møbler eller andet træværk i huset, varslede det ikke godt for hjemmet. Og hvis en hyld blomstrede to gange samme år, varslede det død i familien (samme varsel kendes også fra æble, pære og roser). Knud den Store forbød at tilbede planten.

Tro det eller lade være, men husk, at i enhver have bør der altid vokse mindst én hyld for at bringe lykke. Ikke mange planter, om nogen, er tillagt så mange nyttevirkninger i alle dens organer, grene, blade, blomster, grønne bær og modne bær. Hyld er en gammel lægeplante, men alle dele af hyldebærtræet kan også bruges. Blomsterne bruges til saft og hvidvin. De grønne, hule grene kan bruges som pusterør med de grønne bær som skyts. Forårets unge skud kogt med honning virker slimløsende og stiller stærk hoste. Unge skud er meget tit tæt besat med bladlus. En lusbefængt skudspids er kærkommen foder til fugle i volieren. Bladene kan bruges til gulfarvning af læder. Afkog af blade eller gnidning med blade skulle holde myg borte. Hvis du bærer en frisk gren, eller står under et hyldetræ, skulle det også holde myggene væk. Te af bladene virker urindrivende og anvendes ved sukkersyge. Grønne, umodne bær blev i krigens opfindsomme dage brugt til kapers erstatning. Modne bær anvendes til saft, suppe, vin, snaps. Den kendte italienske, skrappe, brændevin Sambuca er et udenlandsk eksempel på saftens udnyttelse. Saften bruges også til farvning af hør og uld. Saften har et højt indhold af a- og c-vitaminer, der skulle hjælpe mod forkølelse influenza og gigt. Ørepine, hovedpine, døvhed, bylder, forstoppelse, smertende hjerte er også med i registret af virkninger. Varm hyldebærsaft eller et glas hyldebærvin lige før sengetid er en gammel kur mod forkølelse. Hyldebærvin drikkes også mod iskias og nervesmerter. Grenene har den særlige egenskab, at de har en meget tyk marv, der svinder væk og efterlader et hul i de gamle grene. Ved på ældre buske er hårdt og gullighvidt som elfenben og rigtig godt at snitte ting af. Kernen er brun, og marven er blød og hvid og let at fjerne. Afkog af barken i små mængder virker let afførende og urindrivende. I gamle dage brugte mennesker hyld til at snitte skeer, håndtage, nåle, fløjter, linealer, tommestokke, spinderokke mm. Grenene blev brugt til gærdestave og brændsel, skafter til skovle, stokke, ja endda møbler ”der aldrig blev ormstukne”. Man har brugt de hule hylderør til f.eks. piberør, garntrisser og blæsepiber – en hul hyldepind, som man pustede til ilden gennem. Og stadig er der nogen der snitter sig en hyldefløjte H.C. Andersen elskede hylden så meget, at han i 1850 skrev ”Eventyret Hyldemor”. Her et lille uddrag: ”Ja, kan du huske”, sagde den gamle Sømand, ”den Gang vi vare ganske smaa Unger og løb og legede, det var netop i den samme Gaard, hvor vi nu sidde, og vi stak Pinde i Jorden og gjorde en Have.””Ja,” sagde den gamle Kone, ”det husker jeg godt! og vi vandede Pindene, og een af dem var en Hyldepind, den satte Rod, skjød grønne Skud og er nu blevet til det store Træ, vi gamle Mennesker sidde under.” Der findes flere arter og sorter af hyld med særlige bladfarver og -former, der bruges som prydplanter i haverne. Flere steder i landet vokser den velsmagende svamp judasøre på hyld.

 

 

På berget Hohe Meissner i norra Hessen finns offersjön Frau Holda Teich, som varit i bruk sedan förromersk tid… Men vem är egentligen Holda eller den sentida ”Hyllefrun” ??

Det finns flera åsikter om den saken. De flesta sätter likhetstecken mellan henne och Hel, vilket nog varit det ursprungliga, medan Fläderns blommor på grund av sin ljuva doft och smak nog varit helgade åt Freja. I Tyskland, däremot, finns många som anser att ”Frau Holda” eller Flädermor måste vara identisk med Frigg, himmelsgudinnan. I en sen tysk saga, som nedtecknades av Bröderna Grimm under det tidiga 1800-talet, bor Frigg uppe i himlen, och när hon skakar sina bolster eller molnen, snöar det på jorden – liknande sägner har också berättats om Frigg själv. Hon har två unga hjälperskor, ibland kallade Goldmarie och Pechmarie eller Schönpechta och Faulpechta – Pechta-runan var som vi lärt oss en symbol för Hel, och underjorden. Den ena av dem beskrivs som guldhårig och flitig, den andra är svarthårig och lat, och fick till slut en tunna tjära hälld över sig – kanhända – har man tänkt – skulle detta svara emot Friggs flitiga tjänarinna Gnå, som rider över jorden, samt Fulla (vars namn missuppfattats som ”faula” – ifrån det tyska ordet för lat, alltså ”faul”) som ju är Friggs ”aeskimö” och bevarar hennes hemligehter. I Tyskland finns nu ett helt forskningsinstitut, som forskar i frågan, och här tror man på hypotesen, att Holda eller Holle skulle ha varit Frigg..

 

 

Vid Frau Holle Teichs stilla offersjö står sedan 2004 en tre meter hög staty av alm över gudinnan

Vid Frau Holle Teich har man hittat gulddukater från den romerske kejsar Domitianus tid, och även om Norra Hessen alltid bevarade sin självständighet, liksom det närbelägna Odenwald har man gjort rika fornfynd i den offersjön, som trotts vara en port, direkt in till Hel och underjorden, liksom vårdträdens rötter eller för all del Odensjön i Skåne. Också moderna tyska Asatroende har hållit blot och offer vid denna sjö, så sent som i år. Det finns tidiga tyska källor från 1008 – 1012 -biskopen Buckard av Worms, till exempel, som skrev om att sjön ännu på tusentalet varit dyrkad av de lokala hedningarna, och så sker än idag….

Holda lever än, liksom de andra Asynjorna – och jorden är alltjämnt hennes hem – kristendomen och islam kan aldrig någonsin vinna, så länge flädern blommar varje sommar !