VEM var gårdagens Nationaldag till för – EGENTLIGEN ?

Idag har jag sett ett inlägg av skribenten Bitte Assarmo på bloggen ”Det Goda Samhället” som var så välskrivet, att jag inte kan låta bli att citera ur det – och ni får hålla till godo med, att jag blott citerar…

SVENSKARNAS Nationaldag Ja – och inte någon annans..

Med den officiella svenska självbilden vore det i princip omöjligt att hissa den blågula flaggan utan att på något sätt involvera människor med annat etniskt ursprung, för hur skulle det se ut? Exkluderande och diskriminerande förstås. Det blågula måste givetvis blandas med spännande inslag från andra kulturer för att överhuvudtaget vara acceptabelt.

Det är därför SVT i åratal har visat somalier, eritreaner och andra invandrare som viftar med svenska flaggor på sina nationaldagssändningar. Etniska svenskar som gläds åt sitt land och dess flagga är per definition fascister och rasister.

När man ögnar igenom programmen för de senaste årens nationaldagsfirande ser man att det mångkulturella går som en röd tråd genom arrangemangen. 2011 gjorde Stockholms stadsmuseum stor sak av att satsa på svensk-somalisk nationaldagsfest – med tonvikt på den somaliska biten förstår. Så här presenterades arrangemanget på Stadsmuseets hemsida:

”Musik, dans och sagor mixat med hårflätning och hennamålning. Nationaldagen på Stadsmuseum firas med att visa kultur från en stor grupp stockholmare med somalisk bakgrund tillsammans med svensk folkmusik och Kulturskolans Symfoniorkester. Vi läser sagor på somaliska och svenska. Samarrangemang med somaliska föreningen East african förening. Museet öppnar kl. 11 och stänger kl. 17. Fri entré! Det somaliska temat fortsätter i höst då vi förvandlar Torget–ett lekrum för barn till Somaliska Torget.”

Kanske ville man öka förståelsen för den somaliska kulturen, kanske ville man bidra till bättre integration – kanske ville man bara visa långfingret till den majoritet av svenska folket som anser att nationaldagsfirandet bör uppmärksamma svensk kultur istället för utländsk.

Cynisk som jag är tror jag att det sista ligger närmast sanningen. Vi, svenska folket, ska ständigt knäppas på näsan och få oss till livs att våra seder och bruk inte är något värda.

Oavsett orsak så vet vi idag att de här mångkultursatsningarna inte fungerat särskilt bra. Om något har hänt i Sverige under de tio år som gått sedan Stadsmuseet arrangerade somaliskt partaj på nationaldagen är det att segregationen blivit ännu mer utbredd. Och tacka fan för det, när den offentliga linjen hela tiden varit att förminska det svenska och lyfta det utländska.

Trots facit fortsätter vurmen för det osvenska, år efter år. Visst förekommer det både svensk folkmusik och svensk folkdans men minst lika vanligt, om inte vanligare, är mångkulturella firanden med afrikanska danser, graffitimålning, sambatåg, hiphop-sagor, buddhistiska utställningar, arabisk musik, yoga och zumba och annat som doftar exotiskt. Ju mer osvenskt desto bättre, helt enkelt.

Så Långt Bitte Assarmo, 2021-06-07

Själv tror jag också på en väg bort från Mångfaldsraseriet, all den gällna, nattståndna Multikulturalismen och en återgång till det som är Sveriges rötter – och det enda som kan skapa ett fritt, väl sammanhållet, väl fungerande Sverige…

Nationaldagen 2021

Idag firar vi åter en Nationaldag, vilket vi etniska svenskar inte fått göra särskilt länge. Olikt alla andra folk i Världen, har vi bara fått göra det i femton år, för först år 2005 vi vi vår egen dag. Tidigare hade vi i och för sig en flaggdag, men den Socialdemokratiska Nomenklatura som fortfarande styr landet, ville inte tillåta oss att fira vårt eget land.

Mitt inne i Sverige – vårt Sverige – för det är vårt och ingen annans – blev vi systematiskt diskriminerade, men idag tvingas till och med Regeringen Löfvén erkänna det ofrånkomliga och oundvikliga. Vi har rätt till en egen Nationaldag, likt alla våra grannfolk och likt alla andra nationer. Trots allt sänder SVT traditionsenligt Nationaldagsfirandet från Skansen klockan 2000, och själv har jag firat dagen genom att besöka Tyresö, den förortskommun där jag växte upp.

Kommunen har förbyggt sig, och är nästan överbefolkad nu. Trafikapparaten har korkat igen, och har drabbats av stockningar och infarkt. Samma problem som i Stockholm Nordväst, där jag bor numera visar sig, men låt vara i något mindre skala.

Porten mot sommaren står på vid gavel, och jag själv höjer ett Hedniskt Mjödhorn till Sverige, vårt Fosterland, även om det sett bättre dagar och haft en bättre riksledning än den vi har nu. Årets Fy- och Bu-pris – även om man kanske inte borde utdela ett sådant på Nationaldagen – tillfaller Smutstidningen Dagens Nyheter, vars brist på redaktionell urskiljning och omdöme är under all kritik. Idag har man tagit in en insändare från den åderförkalkade gamle stofilen Frank Lindblad, en gammal fnoskig professor, bosatt på Värtavägen 25, som många Sverigevänner allt skulle vilja säga ett sanningens ord eller flera, denna dag.

Det är skamligt, ja lågt, att som denne ”Professor Emeritus” eller E-mer-i-Thurs föreslå, att andra strofen i Sveriges Nationalsång skall förbjudas och bytas ut, eftersom den är ”för krigisk”. Själv finner jag ingenting felaktigt eller krigiskt överhuvudtaget i följande vackra ord – gör ni det förresten, trogna läsare och följare ?

Du tronar på minnen från fornstora dar,
Då ärat ditt namn flög över jorden,
Jag vet att du är och du blir vad du var,
Ja jag vill leva jag vill dö i norden
Ja jag vill leva jag vill dö i norden

Vad är det för fel med den texten ? Man ska inte önska ont över sina landsmän, men jag hoppas närapå, att denne skändlige Niding får den uppfriskande portion ”Rammelbuljong” som han så väl behöver, nu när alla vi andra – etniska svenskar eller nykomlingar – solidariskt lärt oss att ställa upp för det land som blivit vårt, och lärt oss försvara det.

En vacker dag kanske vårt land åter blir något att vara stolt över, och kanske kommer vi etniska svenskar – vi som byggt det här landet sedan urminnes tid – att sluta sätta vårt eget ljus under skeppan, och sluta kasta sten på oss själva. Vad nu övriga ”stenkastare” och bilbrännare eller alla dem som man påstår skulle ”berika” oss nu angår, blir det svårare och svårare för var dag att avvisa och utvisa dem – men den kampen får vi aldrig någonsin ge upp, lika lite som kampen emot Kristendomen, Islam och alla andra totalitära system och läror. Svensk demokrati är ingen självmordspakt. Den har rätt att försvara sig emot de krafter som vill dess undergång, och som hela tiden låter folkmajoriteten – fortfarande 80 % av det här landets invånare – spela ”andra fiolen” också inför sig själva.

I alla andra Nordiska Grannländer är sk ”Nationalism” något helt naturligt – Bara i Stefan Löfvéns Sverige mässar gammelmedia entonigt om att detta skulle vara något ”Rasistiskt” (teckning av ”Steget Efter”, Svensk Karikatyrtecknare)