Ett litet svar till Bente Bent, och hennes underliga kamrater…

Det finns en underlig religion i Sverige, som åberopar sig på sk ”kärlek” vilket ska baseras på symbolen av en ihjältorterad man i ett minimalt ländskynke, som man spikat fast på några brädlappar. Vad är det för sorts ”kärlek” ? Vad är det alls fråga om, och varför tror denna religions alltmer fåtaliga anhängare att just den skulle ha rätten att ”frälsa” alla oss andra, som av någon anledning inte tycker likadant, och inte är Monoteister, utan alltså har flera Gudar, kanhända minst lika ”kärleksfulla” och förstående även de, inte minst därför att de värdesätter intelligens och självständigt tänkande före dogmatism, och bokstavstroende. Som Oden, till exempel. Hedendomen och Asatron är ingen frälsningslära, nämligen, utan predikar helt andra saker – läs här ovan under rubrikerna ”Asatro” och ”Oden” om ni inte tror mig – och läs särskilt min lilla essä ”Nemo Soter” eller INGA FRÄLSARE…

 

Kristendomen är inte ett enda dugg ”kärleksfullare” än andra religioner. Den har inget monopol på ”kärlek”. Senast igår debatterade jag på ett eller annat socialt forum med en av dess företrädare, som hade nästlat sig in i en Asatrogen diskussionsgrupp. Det senare blir allt vanligare och vanligare, förresten. Gång efter annan stöter man på någon av dessa ytterligt aggressiva kristna, som tror att de ska kunna ”frälsa” oss Hedningar, återföra oss till den ”sanna” läran osv osv.

För det första har de inte ens så mycket kunskap, att de förstår att den ”gyllene regel” de själva talar så mycket om finns även i alla religioner, den Nordiska eller Asatrogna inbegripet. För det andra tillskriver de ofta helt andra religiösa grupper och inriktningar – som Hinduismen till exempel – att de ”egentligen” skulle vara Monoteister likt dem själva, och att all Polyteism skulle vara fel, på det ena eller andra sättet. Visst, det finns vissa filosofiska riktningar inom Hinduismen som tror på existensen av ”Brahman” eller en skapande världssjäl till exempel, men ingen av Indiens mer än 900 miljoner hinduer skulle nog aldrig komma på tanken att förneka gudomarna för den skull, eller påstå; att just deras tro också skulle vara Montoeistisk. Själv gör jag inga sådana påståenden, i kraft av att jag inte är just hindu, utan Asatroende och inget annat.

Alla dessa pajas-figurer i kristen täckmantel, Katja Kaj, Bente Bent, Pissa-lotta Ännaklämd och allt vad de nu kan tänkas heta som hela tiden dyker upp, och hävdar att ”Jamen Snorre Sturlasson skrev ju att Oden är en Allfader, och därmed måste han se ut som den kristne guden” vet inte vad de talar om. Snorri levde i en kristen tid, och för att alls kunna bli spridd eller utgiven, var han tvungen att anpassa vad han skrev om Island, Norden och Nordborna under tidigare historiska skeden till de aggressiva kristna, som omgav honom på alla håll. Annars hade han nog helt enkelt blivit avrättad som kättare eller hedning, och mycket riktigt mördades han också till slut som alla vet – av de kristna !

Det går inte att blanda ihop en Zeus, en Jupiter, en Tyr eller en Oden (alla har vid något tillfälle varit indoeuropeiska himmelsgudar) eller den främste bland likar, primus inter pares för att använda ett latinskt och hedniskt uttryck, med en Allah, en Jehova eller de kristnes ”Gud”. Och förr eller senare kommer det ständiga ”jesus-tjatet” och replikerna om käre lille jesus, som vi alla måste böja, buga och bocka oss inför, och börja tro på.

Själv har jag vänt ryggen åt allt det där. Jag är hedning, Asatroende helt enkelt, och jag låter inte min tro och min kultur eller min religion invaderas och ockuperas av dessa jamsande kristna, vilken förklädnad de än bär. Lyssna på den svenska gruppen Heidruns klangfulla låt och vackra sångtext ovan, så förstår ni mig kanske bättre !

FREJA – inte någon ”kristus” ! Freia, statt ”christus” – FREYA – and not ever any ”christ” !

”I ett land av godhet Döljs en här, ett hat och en tro på sig själv En fasad av godhet En här av ondska och hat som sprids i kärlekens namn Från ett folk av godhet Hörs det skall, burop och slag åt vårt håll Ur en tro på godhet En här av hat och förtryck som sprids i kärlekens namn När ska alla få veta Och förstå, att det biter ej på oss, Och när fasaden faller samman Finns det nån äkta kärlek kvar, nån kärlek kvar Var stolt, håll ryggen rak Vindarna vänder snart Ju mer de spottar och slår Desto starkare kvar vi står Ur en skrift av godhet Skapas lögn, sanningar vrids och förvrängs Från en kraft av godhet En här av skrönor och hat som sprids i kärlekens namn När ska alla få veta Och förstå, att det biter ej på oss, Och när fasaden faller samman Finns det nån äkta kärlek kvar, nån kärlek kvar Var stolt, håll ryggen rak Vindarna vänder snart Ju mer de spottar och slår Desto starkare kvar vi står”

– ”Heidrun”, april 2018

Annonser

Fredrik Gregorius, en ”Vanelögnare” vid Linköpings Universitet ??

Fredrik Gregorius, den minst sagt kontroversielle och ökände forskaren från Lunds Universitet, har numera bytt anställning och hamnat på det betydligt lägre rankade lärosätet Linköpings Universitet, enligt vad som meddelades därifrån i ett pressmeddelande den 23 April i år.  Han berömmer sig av att ha intervjuats i Kew Pork Shames, nej vad säger jag – jag menar förstås Lew Dork Crimes… nej New York Times skall det vara, ni vet lögnarblaskan från USA, tidningen som hävdade att det Norska Vinter-OS landslaget skulle ha varit nynazister allesammans, bara för att de besegrade Donald Trumps  Amerika, och hade ”hemliga symboler” på sina tröjor enligt vad man påstod…

En ”Vanelögnares” ansikte ?? Ganska skrämmande, eller hur ?

Den här gången inleder Fredrik Gregorius sin akademiska karriär med att förklara för Linköpings Universitets reporter Eva Bergstedt med att rakt ut i luften och helt utan bevis påstå att ”folk i Sverige inte tror på Freja eller Oden på riktigt”. Hur kan Fredrik Gregorius ens veta det ? Och är påståenden som dessa ”vetenskap” eller ens vederhäftig forskning ?

På en hel sida spyr han ur sig sina sedvanliga floskler, sådant som man i forskarvärden utomlands brukar beteckna som ”Christian Belittlement” eller ”Kristet Förminskande” – något herr Gregorius är ökänd för inom hela den hedniska sfären i Sverige. Vi har hört dessa tomma lögner många gånger förut. Asatron skulle bara handla om populärkultur, och helt och hållet vara inspirerad av Tv-serier som ”Vikings” från USA, alla Asatroende är rabiata nationalister, vi kan ingenting veta om Vikingatiden (ett gravt underkännande av vad arkeologer och religionshistoriker klarlagt och arbetat med i hundratals år – vem gav Gregorius den rätten ?) osv osv…

Själv tycker jag att det är sorgligt, att den här personen alls ska anställas i Linköping, eller ens får framträda under en förklädnad som opartisk akademiker, när han i själva verket är en ökänd kristen. Han berömmer sig av sin doktorsavhandling från 2008, vilken lämnar mycket övrigt att önska i form av vetenskaplig trovärdighet:

Jag citerar, från en annan hednisk sida på nätet:

Att man som Fredrik Gregorius kommer med ”forskning” som inte innehåller ett uns sanning, där man inte tar reda på något om det man skriver om, är tragiskt. Att det finns de i forskarvärden är inkompetenta är tråkigt, vi önskar naturligtvis att seriösa forskare skulle få bättre stöd. — —

Under slutet av 2008 publicerade Fredrik Gregorius sin doktorsavhandling ”Modern asatro”. Tråkigt nog blev inte denna avhandling heller vetenskaplig. Han skriver här väldigt mycket — — – trots att han fortfarande inte varit kontakt med oss, eller någon troende. — — Han hittar på egna uppgifter och påståenden och använder nedsättande formuleringar och antydningar. Han läser in påståenden i texter som ingen annan kan hitta där. Han fabulerar ihop felaktiga medlemssiffror, påhittade inre konflikter och han tillskriver oss trosföreställningar vi inte har. Detta har troligen att göra med vår tidigare kritik mot hans oseriositet. Den medlem som förklarade för Gregorius när denne bad oss redovisa vår kritik blir följaktligen påhoppad och utsatt för personangrepp i avhandlingen. Gregorius verkar blivit fixerad vid denna person, då han till och med citerar texter med helt andra ämnen än avhandlingens från dennes blogg. Gregorius verkar ha förlorat omdömet fullständigt efter att ha fått sina fel redovisade – till den graden att kritiken av hans brist på saklighet används som källa i avhandlingen. Att det enda material i avhandlingen som verklig kommer från Samfälligheten är en beskrivning om vad som menas med vetenskaplig metod och inte handlar om vår religion hindrar honom alltså inte att läsa in fullständig obegripliga saker i texten. Även i de avsnitt som handlar om annat än Samfälligheten hittar han alltså på uppgifter, undanhåller viktiga fakta och kommer med helt ologiska slutledningar. Avhandlingen saknar helt enkelt vetenskaplighet. Fusket är så genomgående att vem som helst som kollar upp avhandlingens källor kommer att upptäcka detta.

Det är tråkigt att behöva skriva en sådan här dementi, men då vi trots vår öppenhet påklistras uppfattningar som vi alltid tar avstånd från så måste vi förklara det för en förvirrad allmänhet. Vi har inget ansvar för vad andras fantasier, lögner och förtal. Vi har en öppenhet ärlighet och föredrar att visa verkligheten för intresserade.

Detta motsvarar också mina egna erfarenheter. Gregorius har, hela den nämnda doktorsavhandlingen igenom, slarvat med påhittade citat och uppgifter från personer han inte alls intervjuat, och hans påstående om att moderna Asatroende skulle vara okunniga, eller inte kunna sin svenska historia är också totalt gripna ur tunna luften.

De flesta jag själv känt i denna rörelse – i mer än trettio år – har varit ytterligt intresserade av arkeologi och andra ämnen, och själva verkat som folkbildare, forskare eller till och med yrkesverksamma arkeologer och historiker. Sedan när fick just Fredrik Gregorius rätten att underkänna allt deras arbete, och påstå att de ”inte tror på riktigt” ?

Det finns de hedningar, som hävdar att Fredrik Gregorius i sin egen doktorsavhandling skulle ha brutit emot ALLT av ovanstående… Är han då en seriös akademiker eller inte ? Tja, döm själva..

Tänk om någon – i namn av seriös akademisk forskning – skulle gå rakt fram till en grupp muslimer i Sverige, och säga ”Nämen ni tror säkert inte på Allah på riktigt!” eller ”er religion är ju sämre än vår, och ingen riktig religion egentligen, för så är det ju…”

Vad skulle då hända, tror ni ?

Ingen är höjd ovan all kritik, i den akademiska världen allraminst, för där ställs högre krav på källkritik och opartiskhet än i personliga bloggar som den här, till exempel. Men hursomhelst – många hedningar och Asatroende jag talat med på sista tiden säger att Fredrik Gregorius för dem är ”persona non grata” och någon de inte vill ha att göra med eller låta sig intervjuas av längre, och det är kanske inte alldeles utan orsak…