Monthly Archives: July 2026

Unknown's avatar

Jawad Mofrad om Rigveda, Modern Fysik och Skapelsemyter

by

Nu över till ett inlägg från Jawad Mofrad, “Hedniska Tankars” fjärde redaktionsmedlem och trogne bidragsgivare:

En förklaring av Big Bang med Einsteins relativitetsteoriformler och Rig vedas kosmiska ägg…Om vi ​​generaliserar relativitetsteorins formler om materia/energi med ljusets hastighet åter till Big Bang, når vi intressanta resultat. Relativitetsteorin säger att om vi vill förflytta ett objekt med ljusets hastighet krävs det en oändlig kraft, och detta är omöjligt. Men om vi föreställer oss att den ursprungliga mörka materian exploderade i etern av dess oändliga gravitationskraft i dess centrum och att den mörka materian själv (urrymden) förvandlades till elementarpartiklar av ljus, möjliggjordes denna omöjlighet i det tidiga universum. Den mörka rymdens dimension krympte längs rörelsen, tidsdimensionen expanderade och massan av den mörka rymdens (mörka materians) massa förändrades från relativ noll vid dess oändlighet till massan av en foton:

l = ḷ . √ (1 – v²/c²).

t = ṭ / √ (1 – v²/c²),

m = ṃ / √ (1 – v²/c²),

Big Bang var alltså som uppsprickandet av Rig Vedas kosmiska ägg:

I hinduisk mytologi är det kosmiska ägget känt som Hiranyagarbha (bokstavligen “gyllene livmoder” eller “gyllene ägg”) och Brahmanda [Brahma (stor, vidsträckt) och anda (ägg)]. Detta har sitt ursprung i Rig Veda och representerar universums ursprungliga källa. Ägget flyter i tomhetens mörka, kaotiska vatten och splittras så småningom, vilket ger upphov till Skaparen och hela verkligheten.

 

Nu kan vi fråga oss – gäller Rig Vedas Indo-europeiska sanningar också Asatron ? Jo, faktiskt…. “Veda” som i vedaböckerna betyder “vetande” på sanskrit, och det är ingen tillfällighet.

I Voluspás första strof heter det att “Aur var Alda, tha ekki Var….” vilket kan verka motsägelsefullt. Asatron har i och för sig flera skapelseberättelser, eftersom den råkar vara en Polyteistisk-Humanistisk religion, exempelvis är berättelsen om Ur-kon Audumbla och urjätten Ymer påverkad av Mithraismen, och dess skapelseberättelse – samt det gemensamma Indo-Iranska arvet….

Men – Nordborna gick ännu längre.  Att något, som hette “Aur” fanns före allt annat, eller var “äldst” – ordet “Alda” är härlett just ur “ålder” – och betyder alltså först, i första början, urspungligen – är kanske svårt att begripa. “Aur” betyder sten, grus, massa – en oerhört fin partikel, mindre än ett sandkorn – ordet finns också i den moderna svenskan som “ör” vilket syns också i ortnamn som “Örebro” – bron vid det grusiga eller sandiga vadstället.

 

Världsträdets Yggdrasil – Kausualitetens träd – öses också dagligen med den vitaste och finaste Ör av Nornorna, får vi veta i Eddan – se denna danska bild från tidigt 1900-tal. Här är det det förflutnas Norna Urd – eller Ord – om utför det arbetet. Minst nio världar finns i Yggdasil, får vi veta enligt Eddan – ja – alla tänkbara Världar eller verkligheter, eftersom kausaliteten gör att antalet verkligheter är oändligt stort. Redan i själva skapelseögonblicket finns ett plus eller minus, ett vara eller icke-vara, och det är kausalitetsprincipen, Yggdrasils första gren. Varje händelse, som inträffat sedan dess – bildar en ny gren på trädet – men något “ägg” fanns alltså inte i Asatrons skapelseberättelse enligt Voluspá.

Det var fråga om en oerhört sammanpressad massa, en Singularitet, säger oss den moderna fysiken. Planck-tiden, en tidrymd som varade mindre än 10−43 sekunder, var det ögonblick, “då icke-vara” fanns, “tha ekki var” med Eddans ord. 

Ginnungagap, den mörka materien och själva Världsrymden, fanns också med i Eddans skapelsemodell, som mycket väl överensstämmer med modern fysik – liksom Rigvedas Indoeuropeiska myt.

“Eli-vaugr” eller Eli-vågorna, kallare än det kallaste i form av kyla som finns i Midgård, är Norrskenet, men också elektrisk energi – Thor – åskans och blixtens herre – vandrar ju dagligen genom dem fram till Asarnas tingsplats – Nordborna visste vad Bärnsten var – och att bärnsten kan alstra små blixtar, om den gnids emot ylle eller någon form av päls, till exempel. De trodde aldrig någonsin på ren vidskepelse, som att Norrskenet skulle vara “de dödas andar” likt schamanistiskt sinnade eskimåer och samer – för de var ett praktiskt sinnat folk, som utvecklats bortom ett såpass primitivt utvecklingsstadium. De hade redan astronomiska observationer, början till en naturvetenskap.  Vi vet – tack vare modern fysik – att fotoner från solen bildar Norrsken när de träffar de högre lagren i vår planets atmosfär – och att den kosmiska bakgrunds-strålning som finns mellan galaxer och stjärnor är mycket mycket svag, kanske någon hundradels grad varmare än den absoluta nollpunkten ifråga om temperatur. Nordborna förstod allt detta, de anade att världsrymden var full av ett oändigt antal världar, badande i i kosmisk kyla.

 

Bildkälla: Rymdstyrelsen, Sverige

Jämför detta med de kristnas Idioti om “guds ande svävande över vattnet” eller buddhismens tro att jorden är en platt skiva, vilande på fyra enorma elefanter, som i sin tur står ovanpå en jättelik sköldpadda som flyter ovanpå en Världs-ocean, eller de i och för sig avancerade forntida Egyptiernas svammel om att skaparguden Chnum skapade det första människoparet av koskit och lera ovanpå en drejskiva.

Allt sådant är struntprat, har det visat sig – men Eddan och i viss mån Rigveda stämmer förvånansvärt väl med den moderna fysiken, eller vår nutida naturvetenskaps syn på hur Världsalltet uppstod – och inte bara det. 

Sentida islänningar har lagt till, att Aur kan övergå i Odh – som i Odhin eller Odin, Oden.

Materia och Energi är utbytbara storheter, det vet vi redan via relativitetsteorin – ur energi kan materia uppstå, och tvärtom. 

Men antag nu, att en del av materien – med tidens lopp – utvecklas bortom “Ymer” eller “Audumbla” och andra dimmiga, töckniga begrepp. Materien blir till sist medveten om sig själv, levande varelser och till sist även människor kommer till genom ren utveckling – kunskapen uppstår – för Oden är ju just runornas och kunskapens gud, det förtätade vetandets symbol.

Allt detta visste våra förfäder redan, men de kunde inte helt beskriva det i moderna, exakt vetenskapliga termer. De gissade och drog slutsatser – oberoende av Monoteism och totalitära läror som Islam eller Kristendom. De såg Världsalltet välva sig över deras huvuden i Vinternätterna – och de gissade RÄTT !

 

Unknown's avatar

“Bögens Vecka – Snart så får det räcka !” Tjosan Hejsan – Fältpräster, Piss-koppar i “Missions-provinsen”, Grevar och Pultroner !

by

Svenska akademins ordbok borde inte saknas i något hem. Här på Hedniska Tankars redaktion – som för närvarande turnerar i landsorten, skrattar vi gott åt de kristna i sommarvärmen.

De slåss inbördes och är något av det mest inkonsekventa man sett – de följer ju inte ens sin egen bibel längre, utan vänder kappan efter vinden och predikar kladdigast möjliga analsex och fjolleri, eftersom det som vanligt skall “prajdas” friskt i år.

Bög-skvalet sköljer över oss alla. Förståndshandikappade, feta kärringar och gamla gubbar i 60-70 års åldern skall stå i minimala tanga-trosor på Stockholms gator och “twerka” inför treåringar och småbarnsföräldrar – och inte bara där – det skall förstås ske i alla andra städer också, även minsta landsortshåla – med “Svenska” Kyrkans, Såsialdemokrutternas och Centerpaskits bistånd – bland alla andra organisationer som tycker att det är helt okej att sexualisera hela det offentliga rummet – så länge det inte handlar om Heterosexualitet och framförallt manlig sådan – nej usch usch och fy – då blir det ju pornografiskt, ja “brott emot Väädegjunden” och “Könsmaktsordningen” som vanligt..

Ja, Tjänis Könis ! utropar vi därför frejdigt, så det hörs över halva stan… “Prajd” på er – era Thisbor, Tvestjärtar och Korvryttare !

 

Risk för skurar… Kanske bäst skydda minderåriga från Bög-skvalet i sommar – eller vad tror ni ?

 

Någon som inte tror på “Bög-skval” – inom “Svenska” Kyrkans eller rättare sagt Den Evangelisk-Lutheranska Andliga Ockupationsmakten (förutom Asatro och möjligen “samisk” religion finns inga “Svenska” religioner ellr kyrkor) – är den sk “Biskopen i Missions-provinsen” – Roland Gustavsson. Han har nämligen ganska nyligen skrivit en debattartikel, i vilken han tar avstånd från hela Homo-spektaklet, Lesbytarianerna och Presbytarianerna, ja hela himla byket. Biskop eller kanske Piss-kopp – välj nu själva bäst ni gitter, kära läsare eller läsarinnor – för det finns inget tredje, fjärde, åttånde kön osv.

För egen del tycker vi faktiskt att herr Gustavsson faktiskt har en smula rätt, men ber honom avstå från att missionera – särskilt emot oss etniska svenskar.

Han följer sin egen inre övertygelse, och det hedrar honom faktiskt. Han VÄGRAR viga sk “samkönade” par eftersom det går emot hans samvete, och som sanna Humanister och Hedningar måste vi faktiskt ge honom rätt. På Asatrons tid var detta inget problem. Om en Gydja eller Gode – som var folkvalda i de flesta fall – hade något EMOT ett äktenskap, eller fann skäl till att det INTE borde ingås, ja – då skedde ingen vigsel inför Gudarna heller.  Möjligen kunde de som ville gå Loke tillhanda, så att säga – söka sig till något annat Gudahov, och försöka ingå giftemål där – men i huvudsak var Asatron – liksom tron på VANERNA en FRUKTBARHETSRELIGION – och eftersom män, parade med män inte kunde få barn, ej heller kvinna med kvinna (insemination fanns inte förrän efter 1500-talet, i alla fall inte i någon större utsträckning) – och däför är det ett historiskt faktum, att man i allt väsentligt avstod från pedofilin, och det myckna stjärt-sexandet.

Med klostrens och kristendomens ankomst ändrades allt detta, och det var nog inte ett steg framåt. Vill vi att vår egen kultur och etnicitet skall överleva – också i en överbefolkad Värld – ja – då kan vi inte gå omkring och hela tiden göra reklam för homosex, som man nu vill att alla organisationer i samhället ska göra, ja till och med Försvarsmakten. Människan är ett anspassningsbart och komplicerat väsen, javisst – men rent statistiskt och populationsgenetiskt sett är det inte sunt för någon nation eller etnisk grupp att “välja bort” naturligt föräldraskap eller ha alltför många homosexuella par i fertil ålder – och frågan är om inte gränsen redan är nådd för Sveriges del. Vi har redan sett att vårt samhälle är i uppenbar obalans, och att vår befolkningsutveckling inte är hållbar.

Fältprästen Karl-Henrik Wallerstein, till vardags kyrkoherde i Göteryds Pastorat, Kronobergs Län har i mer än tio år varit med i Hemvärnet, och är övertygad om nyttan av att försvara vårt land – med vapen i hand om så krävs – men han vill INTE viga några samkönade par han heller – utn följer sin övertygelse – vilket faktiskt borde vara en medborgerlig frihet. Detta står att läsa inte bara i frikyrko-blaskan “Världen Idag” – en smuts-tidning av allra värsta sort, föga bättre än Breitbart News – men “Kyrkans Tidning” har också tagit upp saken – och den skall ju vara “opartisk” – påstår den själv.

Kyrkoherde Wallerstein har aldrig “kränkt” någon – ens här i de lättkränkta hipster-vrakens land – utan helt enkelt sagt sig vilja rekommendera ANDRA präster, IFALL nu någon Hemvärnspersonal eller Försvarmaktsanställd skulle tillfråga just honom om att gifta sig homosexuellt i kyrkans hägn. Han följer nämligen sin Bibel, och det gör han alldeles rätt i, om ni frågar oss.

Vi har tidigare i år rapporterat om hurusom Nordiska Asa Samfundet noterat splittring, groll och bråk, trots ett medlemsantal på över 6000 medlemmar, enbart i Sverige – och ännu fler utomlands. Orsaken uppgavs vara just “samköneriet” – men som sagt – detta BEHÖVER inte vara något problem.

Man kan ju gifta sig borgerligt, till exempel – eller enligt snart sagt vilken religion som helst – Godord (så heter det faktiskt – “Gydjeord” har aldrig funnits som språkligt begrepp) som accepterar homovigslar råder det ingen brist på, och man kan INTE påstå att Homosexuella i Sverige är en särskilt politiskt förföljd grupp, inte skulle vara accepterad i samhället osv osv. Snarast är den väl ÖVERREPRESENTERAD om något.

 

Däremot blir vi Hedningar och Asatroende politiskt förföljda och förtryckta i vårt eget land – vi har ju sett hur Socialdemokraterna, med Morgan Johansson i spetsen – i rollen som “samtidig” Inrikes-, Justitie- och Vice Statsminister försökt förbjuda Torshammaren – något som annars bara förekommer inom rena diktaturstater – en enda person ur “Nomenklaturan” kan inte få ha sådan makt, om inte det rör sig om en Ayatollah, en Trump eller en Vladimir Vladimirovitj. Om detta kan ni läsa i avsnittet “Runkampen” genom att trycka på denna länk. 

 

Unknown's avatar

Ännu några tankar – en TYRS DAG….

by

“Tyr och Soldaten ärar vi
När i tider av fara
De står oss bi…

Men när faran är borta
Då fyllda blir faten
Så glömmer vi Tyr
Och föraktar soldaten…”

Ett stilla sommarregn faller över Mälardalen. I Ukraina fortsätter kriget – och svenskarna glömmer allt, eftersom de ska ha semester. Tror ni Putin och hans Stavka tar semester, förresten ? Stänger Irans drönar-fabriker, bara för att detta råkar vara tiden före Midsommar i vårt land ? Tar de kriminella semester och slutar sälja knark på Tjärna Ängar utanför Borlänge, i Norrköping, Landskrona, Bergsjön, Rosengård, Stockholm ? Vad gör Rawa Majid i Turkiet, och varför kan han – och hundra andra av samma sort – inte utlämnas till Interpol och rättvisan av Regeringen Erdogan ? Upphör korruptionen i Bryssel, och bland alla dessa Brysselslickare som fyller vårt Nationella Parlament ? Somliga tycker kanske att det smakar pikant och härligt att slicka lite Bryssel och vifta med Regnbågsflaggor såhär års, men förr eller senare får vi se vad det verkligen smakar…

Så många frågor, så få svar.

De Galna Gretorna fortsätter skrika om “miljööön” och har inte förstått att säkerhet till liv och hälsa är årets viktigaste politiska fråga i det här landet.

Vi får hoppas att inga “mass-skade utfall” äger rum i år, nu när det är vårdstrejk. Sök er bort från städer, bort från allmänna kommunikationsmedel. Till Midsommar kanske ni kan fira att ni klarar livhanken i de skogar och på de fält i vårt land, som står grönskande och inte alls torra – för det här är inget torr-år.

Tyr ser er. Han hette en gång Ziu, Mars Thingsus, Zeus. Han finns alltid kvar, även när ni allesammans sviker.

 

 

 

Unknown's avatar

Beowulf på Film och i Verkligheten

by

En av våra läsare, signaturen “Bi Varg” – som själv haft en blogg på WordPress har ställt en fråga till redaktionen. Hur skall man egentligen se på Hollywoods eviga filmatiseringar och omtolkningar av Beowulf-Sagan, och vad de kristna gjort med detta halvkristna epos från någon gång mellan 975 och 1025, som skrivits på gammalengelska av en bildad man, den anonyme “beowulf-poeten” som mycket väl kunde vara en utvandrad skandinav under Håkon Adalsteinfostris tid som kung av Norge, och Aethelstans – samme Adalsten ! – tid som Kung över stora delar av England, utom Danelagen och Yorkshire, där sentida Engelska forskare vid Universitetet i Leeds kunnat härleda sig till att det mäktiga poemet skapades.

Nowell-codexet, som närmast av en slump lyckades bli bevarat till eftervärlden, är ett delvis brandskadat hopkok på allehanda kristna urkunder, romersk historia och en massa annat, som bara av en ren slump kom att bli bevarat nere i klostret Southwick i Hampshire, södra England, långt ifrån de trakter där den flera hundra versrader långa dikten skrevs ned, och det Nordiska 500-tal den faktiskt behandlar. Redan 1737 var hela manuskriptet nära att förstöras av brand, och antikvarien Nowell levde under Englands 1500-tal, då renässansen ännu härskade, och han var klok nog att frigöra sig från all kristendom, och inse vad det var han höll i sina händer. Det var mycket nära att alltsammans gick förlorat för oss, och åtskilliga kristna filmskapare har förstås försökt förstöra hela verket och omtolka det, istället för att fokusera på vad det historiska originalet verkligen handlade om. 

 

Ur den nu 19 år gamla filmatiseringen av Beowulf från 2007. En åldrad hjälte och hans efterträdare Wicglaf resonerar

 

Men – seriösa svenska historiker och humanister som Dick Harrisson och arkeologer som Bo Gräslund har också försökt analysera originalet genom åren, liksom spårkhistoriker i England, likt JRR Tolkien, en tämligen usel fantsy-författare, som hela livet igenom behöll kristendomens naiva syn på ont och gott, och försökte bygga upp fiktiva Världar, folkslag och språk runt sina egna fantasi-skapelser, påverkad av sina katolska vänner, som C S Lewis och många andra. Ändå är forskarna överens som att “Beowulf” speglar en mycket handfast historisk verklighet från 500-talet och Sköldungaättens Lejre, dit Beowulf, kung av “Geatas” eller Götarna kommer.

Att Kungshallen i Lejre är direkt historisk verklighet, råder det inga som helst tvivel om. Danskarna, som värdesätter sin egen nationella historia och kultur mycket mer än vi svenskar, har rekonstruerat den mer än 60 meter långa byggnaden, som måste ha varit hem åt Hrolf Kraki, och där Bodvar Bjarke – främst av Bärsärkar – lärde upp sin skyddsling Hottur, på samma sätt som Wicglaf skulle fullborda Beowulfs allra sista hjältedåd i kampen mot en symbolisk drake – kanhända avsedd att representera Svearna i Norr – eftersom Beowulf var Kung av Göta Rike och efterträddes av Hrotgar eller Roar, som han fick heta i Norge.
Allt detta hände medan Kung Adils – begravd i en av Uppsala Högar – satt som kung över Sveaväldet, och med Saxo Grammatticus hjälp, samt arkeologin har vissa män, som lever idag identifierats den gravhög, som restes över Beowulf som Skalunda Hög i Västergötland – och den högen har aldrig blivit utgrävd. Den är 65 meter i diameter, samt 7 meter hög – nuförtiden – och det var där det väldiga likbålet efter Beowulf en gång restes, efter det att Wiclaf med tårar i ögonen skällt ut de fega Västgötakrigare, som gömt sig i en närbelägen skog, och det var där likbålet flammade genom det tätaste vintermörker, och kung Roars Strandvakter kunde se alltsammans, ända ned till Vänern i de trakter där Kållandsnäs – i sagorna kallat Valsnäs – ännu ligger. 
Ingen har ännu vågat röra den väldiga gravhögen, men det är enbart Svenska akademikers underdåniga “svansvifteri” och PK-mentalitet samt en rent Sverigefientlig kulturpolitik, som hindrat nya, vetenskapligt utförda undersökningar vid Skalunda Hög. Senast man försökte var på 1920-talet, och då kunde man bara dokumentera domar-ringar och kultplatser i närheten, men att detta varit en av Västergötlands centralbygder och mest fornminnestäta områden, råder det heller inga tvivel om. Bo Gräslunds försök att koppla “Gaetas” till Gotland – i källorna kallat “Gotiscandza” eller Goternas urhem, har redan vederlagts av Tore Ganholm och lokala forskare på Gotland, liksom av Dick Harrissons sakliga källkritik. 
Trots allt sevärd film från 2007 – tack vare goda skådespelarinsatser… Rekommenderas för Familje-matinéer eller kunniga personer – utan småbarn…
Studerar man Beowulf-sagans geografi, med de platser och miljöer – inte bara faktiska personer och historiska händelser i sagans lätt förklädda form, framträder nämligen ett mönster, som inte ens Hollywood och AI lyckas förvrida. Robert Zemerics film-version från 2007 innehåller allehanda dator-animerade scener samt animeringar av Grendel, den första verkliga fiende i odjursgestalt Beowulf möter – men redan idag är dessa scener föråldrade – filmen lyckas inte alls fånga vad sagan faktiskt beskriver, trots i och för sig goda skådespelarinsatser.
Den är redan – 19 år senare – hopplöst distanserad av vad AI kan skapa idag, och låt oss bara konstatera att två andra Hollywood-mässiga försök att gestalta hela Beowulf-Sagan på film, faktiskt havererade ganska rejält även de.
Först ut var den brittiske regissören Graham Baker med sin film “Beowulf” från 1999 – som misslyckades kapitalt, därför att man lade in element av science-fiction och diverse framtidsvärldare i handlingen, personer som inte alls finns med i sagan, och andra groteskerier – det är ungefär som om man skulle låta Shakespeare’s “Hamlet” utspelas på en bensinmack i Säffle, tvinga alla agerande att uppträda i 1950-tals kostymer och sedan slänga in de nutida Västgötarna “Roy & Roger” i det hela – och på falska grunder så komma att påstå, att det var detta William Shakespeare skrev om, när man klippt bort och vanställt halva handlingen, inte har med originalrepliker eller någonting annat, som faktiskt skulle kunna ha med den “Amled” som Shakespeare ändå skrev om – också Saxos “Amledo” levde och verkade ju en gång i ett hedniskt Danmark.
Rekommenderas INTE – Isländsk-Kanadensisk “Potboiler” eller skamlöst försök att förtjäna pengar, en billig efterapning av Hrafn Gunnlaugssons “Den Vite Vikingen”, “Korpen Flyger” och “Korpens Skugga” från 1900-talets slut
“Beowulf & Grendel” (2005) – en missvisande titel som väl mest påminner om “Petterson & Bendel” – två skojare som ägnade sig åt ruffel och båg i Stockholm för 100 år sedan – är också löjeväckande dålig – och för in helt påhittade personer typ “häxan Selma”, “munken Brendan” “Grendels far” osv i handlingen, trots att regissören Sturla Gunnarsson, en dryg, lismande affärsman, som svikit sitt hemland Island för Kanada– borde ha känt till, att Grendel visst inte var en människa i originalet, utan en etin, en “Thurs” enligt vad som de facto står i Beowulf-sagan – och alltså INTE någon människa överhuvudtaget. Namnet “Grendel” kommer av grund – som i grund vattensamling, mosse, träsk – och det är som en ryslig gengångare, Grendel visar sig i Lejres Kungshall och börjar döda kämparna där, tills Beowulf fäller honom. Detta bevisas av faktiska ortnamn i både Danmark och England, som visar att Grendel visst inte är inspirerad av “Bibelns Kain” eller några kristna element överhuvudtaget, utan bara står som en anti-tes eller en motsats till den goda krigarideal, Beowulf står för.
Beowulf kommer också simmande och inte seglande eller roende i båt till Danernas och Jutarnas land – det står så i sagan. Detta tar honom tre dagar och tre nätter, vill vi minnas – Dick Harrisson har kommenterat att det måste röra sig om en resa via Halland och Skåne över Öresund till Själland eller åtminstone en övergång av Kattegatt – man måste komma ihåg att Beowulf-kvädet är poesi, och använder metaforer – men att också Beowulf är kopplad till vatten och att han är en sjökonung, är självklart. Det är i en orolig folkvandringstid han rör sig, och drakarna och odjuren han besegrar, är egentligen “Utgårds” makter, nedbrytande naturföreteelser, döden, girigheten och så vidare snarare än någon faktisk historisk händelse. 
Grendels Moder var ingen valfisk, “Selma” eller säl – utan ett annat Monstrum av samma slag som Grendel själv. Jämför gudarnas kamp emot Gullveig, tre gånger dödad, men “ofta, osällan, än hon lever” i Eddan.

Bisarrt nog spelas Grendels Mor – som inte har något namn alls i originalet – av Angelina Jolie – i 2007 års Hollywood-version av Beowulf-kvädet – med en retuscherad, perfekt kvinnokropp färgad i guld – vilket blir fullständigt malplacerat, och en förvridning av originalet. De “sjödrakar” med långa halsar som skapats av data-animatörerna under vad som ska föreställa Beowulfs resa från Götaland över Kattegatt likaså. Medverkar i spektaklet gör också John Malkowich – märkligt nog – man får väl förlåta honom, liksom vi får förlåta Stellan Skarsgård som Kung Hrothgar eller Hrolf Kraki, kung av Danmark, i den misslyckade “Beowulf & Grendel” från 2005. De Asatrogna bland oss kan – som en kuriositet – notera att Hilmar Örn Hilmarsson – sedermera allsherjargoði i det Isländska Asatrufelagidh komponerat filmmusiken, eftersom han tillhör det isländska musikundret från 1900-talets slut – för på Island ägnar man sig som bekant åt en levande Asatru, och ingen påstådd “forn sed”.

Men – sådana detaljer till trots – skildringen av den gamle Beowulf, kung i Götarnas och Geaternas land – som drar ut till en sista strid med enbart en trogn följeslagare och andlig arvtagare vid sin sida, är en mäktig syn. 2007 års film träffade rätt, när den försökte skildra stämningar, inte skeenden – och den får tolkas ur ett psykolgiskt perspektiv, snarare än något annat.

Själv såg den Hedning, som skriver dessa rader den hemma hos en Asatrogen man på Östermalm, som blivit Hypnoterapeut och vars hustru ville ha en liten dotter – vilket jag också tror att de fick. Men – det blev ett Hednabarn – och ingen Angelina Jolie, inget halvtroll, utan en klok flicka istället – som inte fick någon kristen uppfostran.