Nordiska Asa Samfundet ökar trycket på Morgan Johansson

Regeringen Löfvén och dess oerhört fördomsfulla, förföljande inställning emot oss Asatrogna och vårt svenska kulturarv är ett känt problem sedan länge. Nu tar Nordiska Asa Samfundets ordförande Håkan Ljunggren bladet från munnen i en relativt välskriven artikel, som visar att det största Asatrogna samfundet i landet, med mer än 2000 medlemmar, inte kommer att vika ned sig inför allt detta hat, och all denna förföljelse. Visserligen har artikeln bara blivit införd i Skövde Nyheter, vilket knappast är ett organ som hör till Rikstidningarna, men det framgår ändå klart och tydligt vad som är på väg att hända, och vad som redan har hänt.

Håkon Jarl, eller Håkon Sigurdsson var också en tänkande hedning – på sin tid !

Det är genomgående Hedniska Tankars program, innehåll och argument som framförs, men nu i en något radikaliserad form – och utan vidare omsvep citerar jag ur denna öppna insändare:

Skrev med en vän boendes här i Falköpings kommun häromdagen. Hon talade om att de talat om mig hemma. Detta då dottern haft religion i skolan varvid läraren räknat upp ”alla” religioner.Då min väns dotter påpekade att läraren i fråga glömt Asatron fick hon svaret att ”den räknas inte”.

Är det ens lagligt att ge ett vetgirigt barn detta svar?

Känns synnerligen underligt att en lärare förkastar en sedan 2016, av kammarkollegiet godkänd religion, med flera tusen utövare, som dessutom har sina rötter i tron som byggde fundamenten för vår kultur redan under bronsåldern. Vad jag kunde förstå av det hela så räknades bara de abrahamitiska religionerna samt hinduism och buddhism. Jag hade haft förståelse för tänket om det funnits fakta bakom, men det spott och spe vi som religionsutövare för utstå är uppenbarligen även inmurade i de barriärer lärarkåren i stort håller fast vid.

I hela landet pågår en indoktrinering av våra unga, där diverse abrahamitiska religioner är i mångt och mycket påmålade ett mervärde och där man genom illa kamouflerade utspel ämnar minimera våra rötter och vår urtro.

Dessutom florerar ständiga försök att trycka tillbaka vårt växande samfund genom att återkommande sätta en massa uppdiktade epitet på vår verksamhet. Våra medlemmar utsätts ideligen för påhopp och påståenden som den talande anser är sanningen även om det oftast rör sig om politiska utspel i total avsaknad av saklig grund, riktade mot ett opolitiskt religiöst samfund.

Jag håller med. Min bild av utvecklingen i Sverige, och den svenska lärarkårens fördomsfulla vänsteråsikter är likadan, men om vi Asatroende nu pådiktats saker, borde denne herr Håkan ha nämnt att det sker minst lika ofta i de Facebook-grupper som befolkas av de Asatroende själva, bland annat också NAS styrelsemedlemmar. Lögner, påhopp och interna stridigheter är legio, men låt oss fortsätta emot huvudpunkterna i argumentationen.

Vidare görs än fler försök att utplåna vårt kulturarv. Få undgick det avslöjande som gjordes under förra året. Då var det Alice Bah-Kunkhe som godkände att en mängd artefakter från vår forntid smältes ner eller förstördes på andra vis.Senast i raden av oförklarliga tilltag är den nu tillsatta utredningen som justitieminister Morgan Johansson satt en Karl Fredriksson på att leda.

Denna utredning går ut på att sätta en rasistisk stämpel på delar av det alfabet våra förfäder i norden använde sig av.

Vi har vid ett par tillfällen försökt få kontakt med Morgan Johansson angående detta, men bollas vidare till lägre tjänstemän hela tiden. Detta då vi bland annat vill ha svar på frågan hur han och hans gelikar kan sätta en åsiktsstämpel på delar av vårt forna alfabet, således en del av vårt kulturarv.

Detta har ju skett med diverse symboler genom åren, symboler som återfinns på mängder av bildstenar men som idag är olagligt att använda.

– insändare i Skövde Nyheter 2019-03-13

Vad den sista meningen i insändaren egentligen syftar på, verkar vara smått oklart. Förmodligen åsyftas den såkallade Valknuten, en Odens-symbol som återfinns på minst två bildstenar, även om man nog inte kan tala om ”mängder” av dito i det här fallet. Vidare stämmer det inte alls att Valknuten skulle vara förbjuden eller olagligförklarad idag, och det har heller inte tagits upp i Morgan Johanssons sannskyldiga hat-retorik emot Tyr runan, Odal-runan och den övriga Hets emot Folkgrupp, som sagde minister faktiskt bedriver, och även har bedrivit i över åtta månaders tid.

Samfundet ifråga använder redan Valknuten som symbol, och den återfinns också på tröjor, stearinljus och andra av produkter saluförda av NAS, liksom en del motorfordon, tillhöriga dess grundare. Inte ens om Ministern försöker få igenom sitt idiotiska förslag, kommer dessa hatets och förföljelsens kristna apostlar att segra. På ett otal diskussionsgrupper på nätet uppmanas redan till öppet lagtrots emot Morgan Johansson, och till och med det lilla samfundet Forn Sed på den yttersta vänsterkanten, har också deklarerat att de aldrig någonsin kommer att acceptera ett förbud.

Hundratusentals etniska svenskar har redan valknuten och runorna intatuerade på sina kroppar. Hur ska Morgan Johansson bemästra det här, trots hans eget sjuka hat, och all förföljelse ? Ska han bränna oss med lasrar, eller hugga armar och ben av sina egna medborgare kanske, som i Islamsk sharia-lagstiftning ??

Det är också i hög grad osäkert, om Morgan Johansson alls kommer få landets polis att lyda, ens om en ny lag skulle införas. Mängder av hedervärda medborgare har redan yttrat sig emot den dåligt skötta utredningen, som veerkar ha hamnat i händerna på politiskt tillsatta lägra tjänstemän, helt utan tillräcklig juridisk kompetens. Och med tanke på att även de allra värsta brotten i vårt land ännu är olösta och obestraffade, inklusive transportmyndighets-skandalen och så mycket annat, som Regeringen Löfvén själv förorsakat, är det nog knappast troligt att ministern kommer att lyckas i sin hetsjakt, eller allt sitt blinda hat.

Vid slutet, står segern – och en gång kommer Regeringen Löfvén att falla… Och dess fall kommer att bliva stort…

Annonser

Ny bok om Gotländska bildstenar framhäver Asatron för dagens människor

Tidningen ”Hela Gotland” recenserade nyligen en bok av en viss Eva Sjöstrand, med boktiteln ”En Gotländsk Edda”. Boken analyserar Gotlands alla bildstenar från Vendeltiden och vidare framåt, och den unika framställning av Eddans sagor och sägner som fanns på ön. I motsats till girigheten – samma girighet som vi ser hos nutidens ”Svenska” Kyrka som inte drar sig för att försöka tjäna pengar på döda svenskars guldtänder, helt utan deras vetskap eller medgivande ser hon kärleksfullheten som Asatrons bärande tanke. Boken ”lär bli en klassiker” skriver tidningen.

Nästan 500 kända gotländska bildstenarna berättar en historia som blir ännu tydligare tillsammans med de isländska eddorna.
Eva Sjöstrand har i sin edda använt nio kända gotländska stenar, åtta bildstenar och den kända Pilgårdsstenen från Boge som bara innehåller runor.

På Tjängvidestenen ser vi Oden själv, och Valhalls härlighet

Boken sägs ha tagit elva år att skriva, och är därför förhoppningsvis väl researchad och underbyggd. fil. dr. Thorgunn Snaedal, som är isländska bosatt på Gotland, har skrivit bokens efterord, och man kan också hoppas att här få se en nytolkning av de viktigaste bildstensmyterna, och alla de scener Gotlands mer än 480 bildstenar framställer, ristade i kalksten. En annan artikel från samma tidning innehåller mer om samma bok, tryckt hos Gotlandsbokens förlag. Som vanligt står Freja i fokus för Gotländskorna. Författarinnan påstår också att just Freja skulle ha varit månens härskarinna, vilket mig veterligen aldrig tidigare framlagts, och det är osäkert vad man baserar detta på, när Bil och Gjuke samt Nanna, Mani och Balder också finns – allesammans gudomligheter, som mycket mer direkt har med månen att göra.

På en sten från Stora Hammar ser man dessa bilder – och i Norge kunde kvinnor heta saker som ”Oddny, ö-facklan” – Men vilken stridsscen ser vi här ?

 

Och, tidningen avslutar: De foro vida, islänningarna och gotlänningarna, över land och tid. Detsamma har deras berättelser gjort. Märkligt är att förstå hur nära det vi kallar forntid är oss i dag och hur angelägna de berättelser, som tecknades ner eller ristades för tusen år sedan, känns i vår tid.

Svordomar och Run-klotter från Hassela knyter an till Kensington-stenen och dess falsarium…

Borta på Riksantikvarieämbetets bloggsida redogör som vanligt Magnus Källström, en av vårt lands absolut kunnigaste runologer och en man som jag träffat i levande livet för hur två tidigare otydda, sena 1800-tals inskrifter gjorda med Hälsingerunor i den så kallade Erk-mats gården, Hassela, hjälper till att avslöja Kensingtonstenen, en av Världens mest kända vetenskapliga falsarier, och kanske den mest kända förfalskade runinskriften överhuvudtaget. Att Kensington-stenen är bluff och båg, visste man i och för sig redan på 1800-talet, kort efter att Olof Öhman, en svensk utvandrare från just Hälsingland, påstod att han skulle ha hittat en medeltida runinskrift på sin gård i Minnesota.

Mats G Larsson, en annan otroligt kunnig forskare, har skrivit en hel bok om det amerikanska bedrägeriet, och varför somliga kristna i Minnesotas svenskbygder, än idag fortsätter att tro på det, tillsammans med en del okultister, svärmare och annat löst folk här hemma i Sverige. Det nya i sammanhanget är, att Magnus Källström både lyckats tyda runklottret i den Hälsingländska drängstugans tak – för det är just en drängstuga det är tal om här – och samtidigt hitta bevis för att den runa för bokstaven A som används på Kensingtonstenen visst inte är unik, den användes flitigt i Hälsingland på 1800-talet, men bara där och endast där, och Olof Öman var bevisligen också en runkunnig man, och visst inte så okunnig i dessa sammanhang som han lät påskina…

Historien om hur Källström resonerar sig fram till det här, och hur han också mottar läsarbrev från Hälsingland, är minst sagt underhållande, men ännu roligare är kanske det ”Dieffulen !” och hansilffsn – alltså antagligen Hans Ilfsson – kanske namnet på en ovanligt hatad storbonde och arbetsgivare – samt Ioos som man nu hittat på de hälsingländska takbjälkarna. Källström antar att detta sannolikt är någons initialer, skrivna med chiffer eller lönnrunor, men det är inte helt säkert, säger jag. Också de som gjort inskriften, måste efter varje arbetsdags slut legat där och skrattat i sina sängar åt dumheterna, eller ”Bällt du luur’n !” som man säger på jämtska.

Det slår mig också att Ljote, eller Ljotan var det namn på Satan, som användes på 1600-talet under häxprocessernas tid, då Svenska Kyrkan tog livet av mer än 700 människor i vårt land för ingen anledning alls. Folk har sett en avledning av Oden eller möjligen Wothan i detta Ljote, men jag tror för min del – utan att ha vetenskapligt godtagbara eller säkra bevis för etymologin, att det kommer av ett ”Jotun” eller ”Iatun” som redan finns i Rökstenens text från Östgötskt 800-tal, fast det är en annan historia. Också Loke var som bekant av jättesläkt, och namnet Ljotan står antagligen just för honom….

Saga och Siv – vilka är dessa Viv ?

Innan nu den beramade ”Internationella kvinnodagen” – vad vi nu ska med sådana dagar till – (jag vill inte ha några ”internationella kvinnor” i mitt hem, eller nära sådana vid min barm, även om jag inte vet hur det är med er, kära läsare…) så kan vi som Henrik Andersson, särlingen bakom bloggen ”Ideell Kulturkamp” – som fortfarande starkt rekommenderas – påpekade; ändå notera att det var Saga och Siv som hade namnsdag i den gamla svenska almanackan i Fredags, och inga andra kvinnor. Men – vilka är då dessa viv ?

Både Saga och Siv hör till de mindre Gudinnorna eller Asynjorna i Asatron, som de flesta bildade svenskar och Nordbor vet.

Hellre en nationell Valkyriedag för svenska kvinnor, än de ”internationella” vilka de än nu är… eller skall vara…

Saga från Sökkvabäck – vilket såklart betyder den sanka bäcken, och inte något annat (vad som står på wikipedia är fel, och kommer från okunniga amerikaner, som nog inte har riktigt reda på etymologin) är Odens väninna, får vi veta i den poetiska Eddan, och vid den sanka bäcken dricker hon och Oden var dag glada ur skåla och horn av guld, står det skrivet. Man märker genast likheten med Fensalar, den boning där Frigga gråter efter Balders död, och att Fen betyder sumpmark på engelska, känner också de flesta till. Nästan alla moderna forskare har insett att Saga och Frigg förmodligen är samma gudinna, och vi ser inte någonstans i myterna eller hävderna att Saga någonsin skulle ha ägnats någon självständig dyrkan. Att Saga kommer av ordet säga eller uttala, som i Domsaga eller Lagsaga, alltså det ställe där lagen utsägs, fullt ut och i sin helhet ”med hund och harvpinnar” som det står i de gamla landskapslagarna, är också säkert. Amerikanska forskare har utan framgång försökt härleda Sagas namn ur ett antaget proto-germanskt ”sehwan” som betyder att skåda eller se,  men till och med katoliken Rudolf Simek dömer ut detta som fullständigt nys. Saga är ingen sierska eller Vala, utan en förtäljerska i Friggs gestalt, som rådgör med Oden själv, och därvidlag har de flesta kunniga människor låtit det hela stanna. Vi vet alla att en saga som i utsaga, är en muntlig historia eller berättelse.

Saga och Oden enligt Lorentz Frölich, dansk illustratör från 1800-talet

Att Saga hela tiden betraktats som gudinna för historieskrivning, poeter och advokater är kanske inte heller så konstigt, och det är ingen inom den nutida nordiska Asatron som uppfattar henne på något annat sätt än detta. Men Sökkvabäck och Fensalar har också en mörkare sida – man har påpekat att de kan vara offersjöarna, där vapen och hästar sänktes ned en gång, och Frigg ensam känner alla Odens hemligheter, sägs det; deltar i hans rådslag och vet hans innersta tankar, samtidigt som hon inte bara sörjer Balder, utan all mänsklig dumhet, som de kristna och andra Monoteister utövar i Midgårds dalar…

 

Saga skildrad för ett av mina hedniska kalenderprojekt, anno 2011

Lars Lönnroths trista och kristna påpekanden om att Saga skulle vara lite känd, stämmer inte. I Grimnesmál säger Oden själv, att Sökkvabäck, där Saga bor, är den fjärde gudaboningen, och den har därför också  kopplats ihop med kräftans stjärnbild – kräftor lever ju just i sumpmarker och grunda sjöar. På nätet kan man hitta än mer om henne, även om mycket av det som sagts och skrivits inte är fritt från spekulativa inslag. Också Njärd eller Nerthus, den ursprungliga jordgudinnan, vars hemvist var just i offersjöarna, kan anas bakom Sagas gestalt. Källor, vattendrag och liknande är helgade till henne. Hon är källan inte bara till kunskapen och berättelsen, utan också till det klara vattnet – så har många uppfattat henne..

Vilhelm Moberg, den kanske svenskaste av alla författare, som slutligen förenades med Saga och uppgick i Sökkvabäcks töcken – han var inte för inte både historiker och berättare, och begrep sig också på Oden skrev en hel roman betitlad ”brudarnas källa” som i och för sig inte nämner Saga vid namn, men som ändå till stor del är tillägnad just henne, och hennes sällsamma kraft genom århundradena. Läs den, så får ni se…

Jag är vatten, jag är början. Jag var före ekarna, gräset och blommorna. Jag var före fänaden, som avbetar gräset. Jag var före svävande vinge och löpande fot. Jag var före humlorna, bina och fåglarna.

Jag var före sorgen och glädjen. Jag var före gråten och skrattet. Jag var före sången och spelet och dansen. Jag var före plågan och våndan och ångesten på jorden. Jag var före människornas släkt.

Siv eller Sif, solkvinnan, hon som också bär namnet Sunna och är Tors hustru, är av ett helt annat väsen. Att Tor som åskans och regnets gud är förmäld med Solen, hans synbara motsats, är egentligen logiskt. Om Frigg och Oden symboliserade jord respektive stormfylld himmel, är Siv och Tor ett gudapar av närbesläktat slag. Sivs blonda hår spelar en stor roll i den mest kända myten om henne, den där Loke – eldens gud – är avundsjuk på solen för dess strålar och skönet, och först anklagar henne för att ha begått hor med just honom, något som återkommer både i Lokasenna och Harbadsljod. När detta skändligen misslyckas, och Tor inte tror på hans dumma anklagelser, smörjer han in Sivs hår med tjära för att ytterligare svärta ned och besudla henne av ren småaktighet och avundsjuka, och därför heter det, att också solen inte är utan fläckar.

Som vi vet, segrar Siv till sist, och Loke måste se till att hon får en ännu bättre hårman än förut, men myten förklarar på sitt eget språk varför solen går i moln, och dess styrka avtar om vintern.

Siv och den lurande Loke, enligt engelsk illustration från 1900-talet början.

En del personer hävdar, att Siv skulle vara lite känd hon med, men ändå återkommer den arketypiska historien om henne, Tor och Loke i de mest oväntade sammanhang, inte minst därför att den är en evig historia, som ligger närmast inprogramerad i det mänskliga psyket. Berättelsen om den trogna hustrun, mannen som försöker pressa eller tvinga henne till otrohet, och den starka äkta mannen finns i de flesta kulturer jorden över, och dyker också upp i 1900-talets populärkultur…

Lyssna på låten ”Lightning’s Girl” från 1960 talet med Nancy Sinatra, och ni har hela den klassiska konfrontationen med den eldige Loke, skildrad av Siv självtexten är bara en lätt modernisering av samma urgamla myt..

 

 

Är SJÄLVE FAN – alltså FAN SJÄLV lös i den akademiska Världen…??

En forskare från Lunds Universitet har stämt en annan forskare från Uppsala Universitet för plagiat, skriver svenska media jag läst i veckan. Jaha, och det är kanske inte så särskilt nytt eller spännande – personer i Uppsala har ju liksom gjort sådant förr… Det roliga är att båda forskarna är sysselsatta inom ämnet Satanism, enligt vad lokaltidningen i Lund och Staffanstorp försäkrar oss.

Vem är då denne Lundaforskare, som nu vädjar till etiknämnden, och som inte tvekar att stämma sina kollegor ?

Känner vi till honom, kanske – har han rentav förekommit i denna blogg – och hur många Satanist-Magistrar och liknande kan det finnas i staden Lund… ??

Ärligt talat – Är inte Djävulen ovanligt lös just i år ?

Ett FATTIGDOMSBEVIS från Svenska Dagbladet

Tyvärr finns det inga krav på allmänbildning eller ens elementär bildning för svenska journalister eller för den delen ledarskribenter. Det är tydligt, att mycket fattas hos det sällsamma släkte, som tillåts skriva i vårt lands största tidningar.

I Dagens Svenska Dagbladet – gudarna ske pris inte i pappersupplagan – finns en artikel av en viss Jan Erik Larsson, som är så hejdlöst dum och ”efter” att jag nästan vill avstå från att kommentera den. Herr Larsson måste antagligen vara en av dessa självbelåtna och egoistiska kristna, som vi har alldeles för många av i vårt land – säger jag, med viss risk att göra honom orätt, där han sitter i sin tidning med bild-byline och allt.

För honom fanns aldrig något Grekland och Rom.

Han känner inte ens sitt eget land, dess kultur eller dess historia.

Kina existerar liksom inte för honom – där är man ju Buddhister, och inte heller verkar det som Herr Larsson, i sin närmast avgrundsdjupa dumhet och brist på ens elementär kulturell och religiös förståelse, har förstått att Japan och Indien faktiskt finns. I japan praktiserar man Shinto, och den religionen är Polyteistisk. I Indien finns hundratals miljoner hinduer, men herr Larsson negligerar helt dessa miljoner och åter miljoner människors blotta existens, deras tro och deras sätt att vara. Nej – för honom är religion endast lika med ”Gud” skriver han – det är i alla fall innebörden i den rabiata, bigotta soppa han skriver.

LÄGG AV, Svenska Dagbladet ! INSE att Monoteism är ett PASSERAT STADIUM i mänsklighetens utveckling…

Herr Larsson kan inte ens tänka själv. Han bygger helt och hållet sin ohållbara tes om ”guds comeback” (som han skriver – snacka om önsketänkande!) på en annan skribent, en för mig lika okänd tvivelaktig figur vid namn Sofie Holmström. Också hon är helt oförmögen att förstå att Polyteistiska religioner är helt annorlunda beskaffade än kristendom, judendom och islam.

Herr Larsson och Fru Holmström verkar aldrig ha läst Hávamál, Odens egna ord till mänskligheten. De förstår inte, att det finns gudar som fullkomligt struntar i om du tillber dem eller inte. De kristnes Gud är som ett slags diktator, eller Jättebebis. Så fort hans minsta bud och vink inte åtlyds och människorna syndar, ja då ska den kristne guden JVHV straffa mänskligheten, plåga den och döma den till helvetet. De kristna måste hela tiden ödmjuka sig, kräla i stoftet och bocka bocka bocka med mössan i hand. Hela tiden måste deras gud matas som ett barn med saligprisningar och lovprisningar, för att inte bli arg och sända oss en syndaflod.

Varför vill SvD MÖRKA i krematoriedebatten ? Är det kristet att stjäla tandguld från döda svenskar och deras anhöriga,. utan att de vet om det… ?? Redan Hitler gjorde något liknande, men det var på 1940-talet. Varför skriver Jan Erik Larsson inte om detta ?

Men Polyteismens Gudar fungerar inte alls så.

De är rena naturkrafter, och naturkrafterna existerar som vi alla vet oberoende av människans föreställningar om dem.

Tor är Åskan och regnet. Oden är stormen. Frej är växandet, och glädjen i att växa, också på det intellektuella planet. Detta är saker, som herr Larsson i sin totala ignorans inte kan förstå.  Han förstår inte ens, att det finns en kraft som heter Freja, och som är den rena och osjälviska kärleken, inför vilken ingenting är syndigt, förbjudet eller smutsigt. Denna mentala katastrof till ledarskribent skriver sålunda:

Holmströms grundläggande insikt är helt korrekt, men också att föremålet (föremålen) för tillbedjan växlar sig över tiden.

Holmström noterade alltså för två år sedan att svenskarna ersatt Gud med 5:2-diet och feminism.

— —

Nej, religionen kommer vi inte undan. Det verkar ligga i människans natur att söka sig till system och läror. Kommunismen nära nog förbjöd religionsutövning men reste statyer till de egna ledarna. Maos ”lilla röda” bars i fickan som anglikaner bär med sig the ”The book of common prayer”. Nordkorea praktiserar en personkult som skulle göra Gamla Testamentets avgudar avundsjuka. Och det är inte så konstigt – alla vill väl ha något att orientera sig efter i en stor och ofta ganska osäker värld? Det är skönt att få lägga sin tillit i någon annans händer: statsministerns, SÄPO:s, ÖB:s, eller kanske någon mindfulnessgurus om det verkligen krisar.

Idag har även objekten för tillit skiftat. Statsministern är åtminstone helt ute.

Hon: Titta inte nu, men där borta går JanErik Larsson, SvD:s Ledarskribent. Han är så dum, att han inte förstår att det finns FLER Gudar än bara en…

Han: Nämen Fy Fan ! Vad säger du… Det är ju fanimig helt OTROLIGT…. (Illustration av Robert Crumb, amerikansk tecknare)

Religion för herr Larsson är alltså samma sak som kristendom – men varför det ? Förstår han inte, att det finns människor med helt andra vägar, helt andra verkligheter än denna kristna, totalitära ? Endast i detta har han rätt, och detta har han i alla fall insett: Kristendomen är ett totalitärt system, likt nazism eller kommunism. Alla dessa läror har blind tilltro till sina ledare, sina Führers och frälsare. Asatron är icke sådan. Där finns inga budord du ska följa. Oden ger goda råd till mänskligheten i Havamal – det är också allt, han säger itne ens, att man bör följa dem, än mindre ger han oss alla svar. ”Han ger seger åt somliga” heter det.

Personligen tror jag inte alls, att gud gör någon ”comeback” som dessa skenheliga, pösande kristna med sina skitnödiga ansikten skriver. Undersökningar över hela världen, från PEW Research institute till FN och Svenska Kyrkans ständiga nedgång under minst femtio år, bevisar alltsammans med fullständig tydlighet. I framtiden kommer man att betrakta dessa kristna som vi idag betraktar förståndshandikappade, eller människor som lider av harmynthet, eller ständig flatulens.

Att bara tro att det finns en enda Gud, och att vägra erkänna att det finns andra gudar, andra verkligheter är så Satans horribelt dumt och inskränkt, att jag bara kan skratta åt det. Det är ett bevis för okunskap, för intellektuell fattigdom och torftighet från Herr Larssons sida, och så länge det finns en enda medborgare av hans sort kvar i landet, är det min självklara plikt att bekämpa dem – för sådana mål kan och ska bekämpas. Eller, som bloggen Ideell Kulturkamp skriver, just idag:

Nej vår plikt är att försöka hindra ragnarök. Att bekämpa monoteistisk dumhet är ett sätt. Mot dumhet och trams vare sig det är islamister, feminister, marxister eller annat pack som Midgårdsormen kläckt ur sin bak.

Vi hedningar måste visa att det finns alternativ till denna dumhet. Vårt folkbildningsprojekt fyller en funktion. Vår humor och satir är ett vapen mot eländet. Vi befinner oss i en kamp mot dumhet och galenskap.

Idag är våra vapen konst och kultur. I morgon kanske vi måste tillgripa andra vapen. Vi lever inte i den bäst av världar, men vi behöver för den sakens skull inte verka för att den ska bli sämre.

Gör som Oden, rid ut i världen och strid mot det dumma, fula och inskränkta. Gör som Oden skaldernas gud, skapa kultur!

”Internationell” kvinnodag – för vem, och vadå för ?

Många är de märkesdagar, som vi hedningar får uppleva. Idag, till exempel, lär det vara den internationella minnesdagen för terrorismens offer, ett faktum som inte alls uppmärksammats i svenska media eller svenska tidningar. Kvällstidningen Aftonbladet har i alla fall vågat beröra ämnet, och så gör även min vän Henrik Andersson på bloggen ”Ideell Kulturkamp” vars sedvanligt frejdiga inlägg jag själv rekommenderar å det varmaste. Hör här bara:

De tre ”stora” världsreligionerna ligger bakom i princip all religiös terror. De tre monoteistiska religionerna ligger bakom våldet. samtidigt som deras anhängare har fräckheten att säga att de har ett ”kärleksbudskap”.

Hedendomen behövs mer än någonsin. Vi hedningar vare sig vi är anhängare av germansk, romersk, slavisk, keltisk eller annan form av hedendom må i och för sig ha krigiska gudar. Men vi har inga terroristgudar. Däremot så har alla hedniska religioner kärleksgudinnor. Inte en enda gudinna för kärlek finns inom abrahamitiska monoteism. Terrorreligionerna har bara en grym lättretad stamgud som är så primitiv att de inte ens kan avbilda eländet.

– Henrik Andersson på bloggen ”Ideell Kulturkamp” 2019-03-11

I Fredags, 8 maj, skulle det vara Internationella kvinnodagen, har vi fått veta. Denna tradition uppfanns av en fanatisk kvinnlig kommunist, Clara Zetkin, som propagerade för samhällets förändring med våld. jag säger inte mer än så, men det är alltså upphovet till alltsammans. Männen i Sverige eller Världen har aldrig fått någon dag uppkallad efter sig, och är det förresten någon som har sett en internationell kvinna på sistone ? Hur skulle en sådan se ut, eller vara beskaffad om hon ens fanns…?  Och om det då skulle finnas internationella kvinnor, finns det då också internationella män, och får dessa båda bilda par och skaffa söta små internationella barn tillsammans, eller vad är det som menas ?

Men skämt åsido, FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna fastslår redan, att ingen människa kan vara internationell. Varje människa på jorden har nämligen rätt till en nationalitet och en etnicitet, samt även en religiös eller kulturell tillhörighet, och därför finns det inte och kan heller aldrig finnas några ”internationella” människor. Och vem är denna ”kvinnodag” alls till för, om vi ska fira den här i Sverige ? är det alla vita medelålders plus, gapiga klimakterikärringar, bakom alla #metoo och #boohoohoo-kampanjer ? Eller är det invandrarkvinnorna, eller de kvinnor som fortfarande är fångade i Islam och kristendomen, och som därför drabbas av våld och ”hedersmord” Antalet sk ”balkongflickor” är större än man tror, men dessa märkliga fallskador och andra fall skrivs det lite om, dagen till vanära.

Vem eller vilka är den sk ”Kvinnodagen” till för egentligen ? Dansk teckning ur ”Jyllands-Posten”

 

Igår rapporterade SVT, vår kära Statstelevision, detta under av saklighet och god information, att det nya lagrummet ”Oaktsam Våldtäkt” som den Socialdemokratiska regeringen Löfvén infört, inte kan användas av domstolarna, och därför inte resulterar i några fällande domar.  Vad menas förresten med ”oaktsam våldtäkt” ? Menar man att det då också finns aktsamma och hänsynsfulla våldtäkter ? En våldtäkt kan rimligen inte ske av oaktsamhet, eller med andra ord slarv. Här är det helt tydligt, att legaldefinitionerna skenat iväg, och att lagstiftarna inte tänkt sig för det minsta. Våld, som gärning betraktat, måste förmodligen ske med någon form av avsikt bakom, eller något som alltsedan de hedniska Romarnas tid betecknats som ”Dolus” på juristers latinska språk, dvs uppsåt på god svenska.

Om inte uppsåtet finns, kan inte gärna någon våldtäkt föreligga. Motsatsen, dvs ”culpa” brukar sällan ens vara straffbelagd, om den inte tar sig formen av allmänfarlig vårdslöshet, som till exempel när en okunnig person med en engångsgrill, råkar starta en skogsbrand och därmed förstör stora värden för hela samhället. I de flesta någotsånär civiliserade stater är det så, att man inte kriminaliserar ”Culpa” eller vårdslöshet, som bara drabbar en enskild, exempelvis när någon glömt låsa ytterdörren, och därför råkar drabbas av inbrott i sitt hem. Tjuven straffas visserligen, men den som glömde låsa dörren får såklart inget straff.

Nu har det alldeles gått inflation i våldtäktsbegreppet, som därför urartat och börjat tillämpas på snart sagt vilka brott som helst. Före 1984 fanns ett något mildare brott, dvs Våldförande, vilket gav Domstolarna en realistisk staffskala och något att döma på, men med Morgan Johanssons och Regeringen Löfvéns senaste fadäser bortfaller helt den möjligheten. SVT förklarar den ohållbara situation, som den nya lagen förorsakat såhär:

Om situationen är oklar har den person som genomför samlaget (eller en jämförbar sexuell handling) ett stort ansvar att försäkra sig om att det sker frivilligt.

Oaktsamhetsbrottet har varit den del i samtyckeslagen som bedömts kunna leda till fler fällande domar. Men än så länge är det mycket få som fällts för oaktsam våldtäkt – såvitt känt bara tre personer, enligt åklagare som TT talat med.

Hur ska då ”frivillighet” garanteras ? Ska samtycke för varje tänkbar handling inhämtas i skriftlig form, innan någon ger sig in på sex med en okänd person – minsta fall av ”oaktsamhet” eller slarv kan ju plötsligt resultera i en polisanmälan, och vad väntar runt hörnet, och i framtiden ? Ska personer stämma varandra inför domstol också pga ”dålig” eller slentrianmässig sex, dvs varje form av sexuell handling, som inte var helt tillfredsställande, eller bra nog – och så kräva ersättning för detta, eftersom de blivit ”kränkta” i efterhand… Vad man än må tycka, så är det inte svårt att se att Regeringens politik inte fungerar…

Nästan inget brott är så stigmatiserande, som just våldtäkt – både för offer och förövare. Om offret säger ju muslimerna och de kristna ofta, att ”hon var medskyldig” eller att personen ifråga ”legat bort sig” men förövaren stämplas givetvis än hårdare. Genom att kalla praktiskt taget allting för våldtäkt, har (S) och feministerna skapat en ohållbar situation för hela samhället. Enligt de nya lagarna, kan vem som helst bli dömd för detta brott, även om inget samlag ens ägde rum. Flera män i Sverige har blivit dömda för att de påståtts ha begått våldtäkt i sömnen, alltså medan de själva sov. Jag är i och för sig inte läkare, men hur är det ens möjligt att klassa saker på det viset ?

I internationell rätt och alla andra stater på jorden utom just Sverige och möjligen Saudi-Arabien, kommer man inte med sådana groteska påståenden inför rätta. Det hela börjar likna ett slags häxrättegångar. På 1600-talet kunde svenska män och kvinnor bli dömda för att ha kastat ”det onda ögat” på folk. Numera talar fanatiska feminister om ”en manlig blick” och vill räkna också ögonkast som våldtäkt, eller allvarlig kränkning, på något sätt. Ett samhälle där sådan lagstiftning förekommer, tenderar att likna en religiös diktatur.

En person som sover, kan rimligtvis inte ha något uppsåt, och heller knappast utöva ”våld” överhuvudtaget, förutom som ett stilla skuffande, eller genom att knuffa sin hustru ur sängen av misstag, fumla omkring eller bära sig oskickligt åt – men är detta verkligen våldtäkt ?

Freja själv, skulle ha en del att säga i sammanhanget, antar jag – och även om Saga och Siv – dessa fullgoda viv – hade namnsdag i fredags, ber jag att få citera Henrik Andersson igen:

Gudinnan Venus hörde av sig och lät meddela att om ni träffar på en feminist så säg till att gudinnan vill få sin symbol tillbaka. Venus som inte gärna själv kontaktar feminister säger vidare att hennes symbol är en religiös symbol och som inte ska användas som politisk propaganda. Många feminister är inte att förglömma våldsbejakande extremister som inte tvekar att bryta mot lagen.

Vidare säger kärleksgudinnan att något mer okvinnligt än en feminist finns inte. Gudinnan hade stötta feministerna om de haft förståndiga krav som exempelvis lika lön för lika arbete och arbetat för kvinnors rättigheter. Men feministerna av idag vill inte att det ska finnas kön. De vill inte att det ska finnas kvinnor.

Feminister påminner lite om antirasister. Förr sa antirasisterna att det fanns människoraser men att de var jämlika. Nu säger de att det inte finns raser allas. Förr sa feministerna att det fanns kön men de var jämlika. Nu påstår de att det inte finns några kön och att det bara handlar om social konstruktion.

Nej nu får det vara slut med dumheterna. Hjälp Venus att ta tillbaka hennes symbol från feministerna!

Venus-symbolen var ursprungligen tillkommen ur en spegel, och används också för metallen Koppar, samt Falu stad i Bergslagen…