Vinterstolståndet 2021

Idag är Vintersolståndets dag, och början på Julblotet. Som hedning dricker jag Jul i dagarna tre, och har firat med Polskt mjöd, Julmust, sill och potatis. Till de som firar Jul, förklarar jag härmed Julfrid, likt Henrik Andersson, min frände. Men – till de som icke firar Julen, kommer heller icke Julefrid. Jag publicerar härmed några Julkort, inklusive en bild som vi fått från Kampförbundet för Julbockens Återinförande ! I mitt hus är det alltid Julbock som gäller – så Hell Vänner och Fränder !

Gävlebocken skändligt nedbränd

Staden Gävle är numera Rikskänd för två saker. Dels Gävlebocken, stadens egen symbol, som varje år återupplivas och kommer tillbaka lagom till Julen, och dels den ökände ”Gävleimamen” Abo Raad, och andra som sprider islamsk extremism över hela vårt land. Gävleimamen arresterades av SÄPO år 2019 och fick på Säkerhetspolisens order sitta en tid i fängelse, innan det plötsligt sades från Regeringen Löfvén att det ”inte skulle gå” att utvisa honom och hans anhang, eftersom personer i Egypten – deras hemland – kunde ogilla dem. Att de begått flera brott här i Sverige och dessutom fortsatt med sin brottslighet, bland annat genom att hota journalister och slå sönder deras kameror, har man emellertid helt sett genom fingrarna med. De utvisas inte i alla fall – och nu ser vi följderna…

Gävlebocken brändes skändligt ned igår. En man i 40-årsåldern från Kalmar har anhållits. Måtte han få ett LÅNGT och KÄNNBART fängelsestraff !!

Gävlebocken kom till redan 1966, då Arbetarbladets journalist Stig Gavlén fick idén att skänka de fattiga och medellösa i sin hemstad lite Julglädje. Det var på Slottstorget i stadsdelen Brynäs – dåförtiden en kåkstad med många trähus – som bocken först sattes upp, och där har han fått stå sedan dess. De sista fem åren har Bocken fått stå orörd hela Julen, men det här året härskar åter meningslös förstörelse och idiotisk vandalism i Gävle – helt utan anledning har en galning fått förstöra Julen och utsätta människor för mordbrand och fara – låt oss hoppas att hans dom blir hård, och att han får det fängelsestraff han så väl förtjänar !

Nästan alla institutioner av betydelse i Gävle, inklusive ”Svenska” Kyrkan har bidragit till bocken, som blivit lite av en symbol för Julen inte bara i Gävle, utan också i resten av landet. Folklivsforskare försöker förneka Julbockens hedniska ursprung, och gör krampaktiga försök att härleda den till katolska festseder, trots att det FINNS många bevis för Julbockarnas upphov i Asatron.

En av de tidigaste skaldekvädena om Julfirandet är Haraldskvädet, om slaget vid Hrafsfjord år 872, diktad av Torbjörn Hornklove. I det kvädet nämns att Håkon Jarl vill fira Jul på sitt skepp, ute på havet, och där höja ”Frejs lek”. Vi vet också att hjorten eller bocken var Frejs djur, kanske inte primärt Tors – även om hans vagn som bekant är förspänd med två bockar – men nu säger de kristna lögnhalsarna att vi inte kan veta hur Frejs lek gick till – trots att vi har rikhaltiga bevis för den saken. Vi kan inte veta” har som vanligt blivit ”vi vill inte veta” när det kommit till sentida, kristna förnekanden av de många källor som trots allt finns.

Redan på 300-talet firade det gotiska Kejsargardet i Trier sin ”Fruma Juleis” eller Julmånad, vilket bland annat gjordes genom att dra på sig raggiga djurhudar och bockmasker. Britt-Marie Näsström berättar i sin bok om bärsärkarna hur Konstantin Porfyrogenetos, kejsare av Bysans, såg sitt Väringagarde dansa en dans på Midvintersolståndsdagen, då de klädde sig i pälsar med raggen utåt, och ropade ”Toul, Toul” (Jul – fast det lät annorlunda i grekernas öron)  och sjöng en sång kallad ”Gothicon”. Forskaren Dag Strömbäck har också klarlagt hur man på Island, Färeöarna och Orkney avhöll en fest, kallad Vikivaki under vinternätterna.

Redan på 1100-talet förekom en varelse kallad Finngalkn i dessa danslekar – försedd med en raggig fårpäls, en mask med två böjda gumshorn och brinnande ljus till ögon eller i näsborrarna – och han uppträdde precis som 1800-talets Julbock…

Den katolska kyrkan utfärdade ett förbud med dödsstraff för ”cervuleam facio” alltså ”att göra bockar (eller hjortar)” eller ”att göra (sig) till bock” eller hjort – latin är ett ganska oprecist språk – men ingenting hjälpte – Julbockstraditionen fortsatte ändå. Julbockar är spridda över hela Europa, och traditionen är helt uppenbart mycket äldre än kristendomen. I slaviska länder firade man en Midvintersolståndsfestival vid namn Koliada, där en vit bock också förekom – men bocken krävde presenter, istället för att ge bort dem – och han troddes allmänt företräda Dazbog, slavernas svar på den strålande Frej, sedd som solgudomlighet.

I Schweiz, Sydtyskland och Österrike finns Habergeiss – en figur som sedan urminnes tid liknat vår Julbock, och som manifesterar sig på samma vis – så Julbocken är samgermansk, och mycket, mycket gammal…

Gävles bock må ha blivit bränd i år, men Julen och Glädjens samt Givandets tid kan fundamentalisterna aldrig ta ifrån oss !

FAVORIT i repris: HEDNISK Jul-sång #3 och #4

Gläns över sjö och strand

Gläns över sjö och strand, stjärna i fjärran
Du som i Nordens land, tändes av Härjan
Ledstjärnans klara ljus leder till hem och hus
Manligt och kvinnligt följer dig gärna
Strålande stjärna, strålande stjärna

Vinter i Nordens land, Jul i vårt Rike
Här i vårt Västerland, finns ej dess like
Mannen som sover trött, kvinnan som slumrar sött
vaknar i Solvarvs tid, hör Jolnarnas röster
Stråla så härligt klar, gryning i öster.

 

Lusse Lelle
Lusse Lelle, Lusse Lelle.
Elva nätter före jul.

Lusse Lelle, Lusse Lelle.
Elva nätter före jul.
Nu äro vi hitkomna så näst före jul.
Nu äro vi hitkomna så näst före jul.

Goder morgon härinne både kvinna och man.
Goder morgon härinne både kvinna och man.
Husbonde uti huset med maka i famn.
Husbonde uti huset med maka i famn.
Goder Afton, Goder Afton, både Herre och Fru
Vi önska eder alla en Jesus-fri Jul !
– Ja, vi önska eder alla en Jesus-fri Jul !

 

FAVORIT i repris: HEDNISK Jul-Sång #2

Vi ska HEDNA hela JULEN – VI ska HEDNA Hela Sverige – för hör här bara, jeschua asshole lickers !

O helga natt (melodi: O helga natt)

O helga natt, o helga stund för värden
då Jolnars makt till jorden stiger ner
för att oss ena med vår tro och våra fäder
för att Solvarv fira, och en ny dag nu vi ser.

Och Frändskaps stråle går igenom Världen
och ljuset skimrar över land och hav.

Folk, res nu eder, och hälsa glatt er frihet:
O helga natt, du Asatron oss gav
O helga natt, du Asatron oss gav

När Kristus faller, faller våra tunga bojor
Vår Jord blir fri, himlen öppnad är.
Uti var vän du ser en älskad broder
och se, din Jultid blir dig kär.
Från himlen bragte Jolnarna oss friden
för oss de Julens gåva gav.

Folk, res nu eder, och hälsa glatt er frihet:
O helga natt, du Asatron oss gav
O helga natt, du Asatron oss gav

FAVORIT i repris: HEDNISK Jul-sång #1

Nu när Intoleranta Kristna uppför sig som fähundar, trakasserar oskyldiga sångerskor som bara vill sprida lite Jul-glädje i SVT:s ”Luciamorgon” och bara förstör allt som vanligt (se föregående inlägg), vill jag ÅTERPUBLICERA lite HEDNISKA visor inför Julen – väl bekomme…

”DET ÄR EN GRIS UTSPRUNGEN” (Melodi: ”Det är en ros utsprungen”)

Det är en gris utsprungen
av Hildesvinets stam
av fädren ren besjungen
ett svin i Svea land
en galt så skär och blid
mitt i den kalla vintern
i midnatts mörka tid

Om detta svin allena
ljuder så Frejs ord
att född i stian rena
han välsigna skall vårt bord
Av Yngve Frejs nåd och makt
oss detta under skedde
som vid Särimners slakt.

Den spickna skinkan fina
som doftar salighet
i mörkret skall den skina
besegra dunkelhet
Själv Frej och mänskor fann
att oss arma mänskor frälsa
från hungers kval den kan.

O Frej, tag dem som klaga
i denna jämmerdal
nu med din hjälp ledsaga
till Alvheims högtidssal
Ja, i ditt glada hus
låt oss hos dig evigt leva
i Hedendom och ljus.

 

 

SVT gjorde det RÄTTA till Lucia – Kristna FANATIKER utlöser HAT-STORM

SVT, den Svenska Statstelevisionen, är per definition ett företag inom public service som skall vara religiöst och politiskt obundet. Ändå bryter företaget gång på gång emot denna policy, och ”viker ned sig” påfallande ofta för kristna fanatikers krav – i takt med att fanatikerna försöker ta över allt mer och mer av det svenska samhället, och göra Åsiktsfrihet, Tankefrihet och Religionsfrihet till ett minne blott.

Idag lanserar ”alternativ-media”, och nyhetssidor typ ”Dagen” samt ”Världen idag” en kampanj emot SVT. De kristna hundarna formligen vrålar och tjuter av hat, och ägnar sig åt fullkomligt oresonliga vredesutbrott. Och orsaken ? – Jo, i sin Luciautsändning från Tällberg i Dalarna råkade SVT sända en enda Julsång, ursprungligen skriven av den finländske författaren Zacharias Topelius i arrangemang av sångerskan Malin Foxdal. Hon sjöng ordet ”Kärleken” istället för ”gud” och därför hatar, hotar och hånar nu alla Sveriges kristna henne på alla sociala media som finns.

Hon är INGEN ”Ledare” Hon är en obehaglig Kalle Ärlig… någonting… Tidningen ”Dagens” redaktör Elisabeth Sandlund kräver att få styra över Public Service, införa kristen censur och bestämma över vad vi ska få se och sjunga därhemma… DIKTATORS-FASONER !

Ändå säger dessa kristna att deras gud ska vara just ”kärlek” och att just deras religion skall vara så mycket bättre, godare och kärleksfullare än alla andra – trots att detta strider både emot sunda förnuftet, och dessutom helt saknar argument. Kristna har förslavat, slaktat och fördärvat hela kulturer och nationer. Sydamerika, Afrika, det Fria Norden… Är det då så himla farligt, om någon gör ett nytt ”arr” eller en musikalisk tolkning av en gammal psalm ?

Dessa obehagliga, despotiskt sinnade kristna, som kräver att få styra över public service och hela samhället, drar bara ett löjets skimmer över sig själva. Man kan jämföra med en liknande incident för några år sedan, som jag också skrivit om. Det året började de kristna hundarna tjuta och yla som vargar över möjligheten att några svenskar kunde vända jul-stjärnorna i sina fönster åt ”fel” håll, och detta – sade de kristna tvärsäkert – skulle vara ett bevis för att alla familjer i Sverige som har en Jul-Stjärna med spetsen nedåt, i själva verket skulle vara ”Satanister” och Djävuls-dyrkare…

– Ja, jag vet – kära läsare. Det hela är skrattretande, och saknar all logik – men sådan är ju Monoteismen...

Hur skulle någon sund människa kunna tro, att invånarna i detta mellansvenska hushåll ”dyrkar Satan” bara därför att de har en Jul-stjärna med spetsen nedåt…

GÖR det egentligen så mycket om en sångerska i public service för en enda gångs skull får sjunga något religiöst neutralt, och vi får slippa detta obehagliga, halv-debila lallande om gud och jesus hela tiden ? Är det någon väsentlig skillnad på att sjunga ”giv mig ett ljus” istället för ”giv mig guds ära” (vad är det ? vad ska det betyda, och hur ska det ens tolkas av moderna människor ??) eller om någon ”bjuder in kärleken som gäst” istället för ”konungen ??

Detta sjuka kristna klankande på vår Nordiska kultur och våra Nordiska Jultraditioner måste fås att upphöra – och det snarast !

En bigott och förstockad Riksdagsman för KD – dessa såkallade ”Kristdemokrater” (a contradiction in terms – man är INTE demokrat om man vill tvinga alla människor att tro på en enda gud) lär vara på väg med insändare och motioner. Man får hoppas att förnuftets röst får råda, och att SVT förblir opartiskt – som public service faktiskt skall fungera i en modern demokrati.

Själv tycker jag att den kristne guden jod he vau he, JHVH eller Jehova är en oerhört svag och löjlig gud, eftersom han hela tiden behöver mänskliga hantlangare, som måste ”lovprisa” honom ideligen, och vara hans små äckliga springpojkar på jorden, precis som Elisabeth Sandlund i tidningen ”Dagen”. Sådana är de människor, som agerar mot yttrandefrihet och fritt konstnärligt skapande. Sångerskan Malin Foxdal får inte sjunga som hon vill för dessa kristna. De försöker tysta och överrösta henne, bryta ned henne och göra slut på hennes artistkarriär – är sådant beteende rättvist ? Är det gott, eller kärleksfullt såhär i Juletid ??

Asatrons gudar är rena naturkrafter. Åskan finns på riktigt, liksom Oden – stormen och vinterns gud – och detta skrivs en Onsdag, alltså en Odens dag. Ett Heite eller ett annat namn på Oden är Jolner, alltså Jularen ”Han som gör så att det blir Jul”. Freja känner ni kanske också till – och hon är den rena kärleken på riktigt, kärleken mellan man och kvinna, inte mellan Biskop Brunne och Berit, eller något.

I solidaritet med Malin Foxdal – som orättvist förtalats och angripits, bara för att hon vill fira Lucia på sitt eget sätt, skall jag nu ge er en HELT HEDNISK version av Zacharias Topelius gamla Jul-psalm:

FREJA är ”Lussi”. FREJA är ljuset och kärleken… FREJA FREYA FREYJA…

 

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv oss Kärlek, Frejas vakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest
som gläder mest
Oden själv jag bett till gäst.
Giv oss ej glans, ej guld, ej prakt,
giv oss Odens vilda jakt.

2.
Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring,
en kväll i ljus med Eddans ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo
med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord
och ljus av Eddans ord.

3.
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Vår Asatro ej skiftar om,
Vår Rig och Heimdall, kom.
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom glad och hjärtevarm.

Plötsligt en TYRS TISDAG: Låt oss utse Inger Stöjberg till HELA NORDENS LUCIA !

Alla kan inte vara Lucia” säger ett nutida svenskt ordspråk. Det stämmer. Alf Henriksson, den gamle Småländske polyhistorn och tidningsmannen, som jag nämnde igår, kallade den svenska Lucia-traditionen för ett exempel på ett Kulturgods, som alla vill ta till sig och använda för egen räkning. I gårdagens inlägg behandlade jag hur ”Svenska” Kyrkan försöker återkatolicera Sverige, och hur den gör reklam för Mellersta Österns ”hedersvåld”. För några år sedan tyckte spin doctors och oseriösa reklam-makare som arbetade för företaget IKEA att Lucia skulle göras om till en liten svart pojke som sprang omkring och ställde till oreda. På 1980-talet, då jag själv växte upp, talade Siewert Öholm och andra kristna uppviglare i Tv om ”Svart Lucia” i en annan bemärkelse, och anklagade hela den svenska ungdomen för att hålla på med droger och supa ned sig totalt under Lucia-helgen, något som såhär i efterhand framstår som rysligt överdrivet.

Men trots mitt ampra inlägg av igår, har det mesta av Lucia-debatten i år uteblivit. Sedan Covid-19 bröt ut är de flesta ense om att den Nordiska Lucian behövs, på flera sätt än ett – och allt fler och fler identifierar henne med Asatrons Freja – hon som är ett stort ljus i Vintermörkret.

Teckning av Anker Eli Pedersen, konstnär från Färeöarna – ”Freja står för upplysning”

 

Många etniska svenskar – ja allt fler och fler faktiskt – tycker som jag att den Nordiska Lussi-traditionen är värd att försvara – liksom FRIHETEN – så säger nämligen ett annat känt svenskt ordspråk – ”Friheten är alltid värd att försvara” heter det, och det gäller i stort som i smått. Just därför är det viktigt för oss att aldrig sänka garden, och att fortsätta slåss emot kristendomens och islams horder. Den gamle läraren från Kristianstad, Sven-Yrjö Collin hade den 13:e denna månad följande att säga under rubriken ”Lucia – kristet dravel eller frihetens röst” – och eftersom han är en skribent jag gillar – han har varit omnämnd förr på denna blogg – kan jag inte undgå att citera honom:

Men den abrahamitiska kyrkan, med sina totalitära ambitioner, kom till Sverige och i god stil försökte fånga samhället, varvid de tog över lussandet och gjorde det, slutligen, till en högtid med ett sicilianskt helgon i centrum. Genom utvecklingen i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, blev det ett Luciatåg, där Lucia, hon som gick främst i tåget, utsågs demokratiskt, genom ett rösteförfarande. På många arbetsplatser och hem har Luciatåg dragit fram. Och, inte minst, på våra skolor vandrar Luciatågen fram.

— —

Julen har den totalitära kristendomen gjort allt för att överta. Ett tag såg det ut som att de hade lyckats. Det var när alla åkte till kyrkan för att delta i kyrkottan. Men idag får Kalle Ankas Jul betydligt fler tittare än julottan. Julkrubban har i många hem fått ge vika, och kvar står granen, förvisso kanske med en stjärna i topp, som minner om stjärnan över Betlehem. Men i övrigt domineras julen av maten och tomten, bägge med grund i hedendomen. Kristendomen har fått ge vika för vår hedniska tro. Julen kan knappast sägas vara en religiös högtid, utan är en kulturhögtid.

Själv håller jag inte med om det sista. Såsom varande Asatroende anser jag att Julen inte bara handlar om vår kultur, utan samhörighet med förfäderna – och med vår släkt, ätt och familj – det är långtifrån oviktiga saker, eller blott och bart en kulturföreteelse – men låt oss höra mer från Sven Yrjö:

I dessa dagar av värdegrund, kan skolorna använda Lucia som ett skäl att diskutera mänsklig frihet. — — Skolorna kunde därför gärna berätta hur, t ex de kristna förföljde de med annan tro, brände och torterade, och hur muslimerna förföljde Lars Vilks för hans ritande. Man kan helt enkelt använda Lucia för att föra fram en grundläggande värdering om tankefriheten. Låt folk tro vad de vill, och den som vill sticka svärdet i den troende, vare sig det är romarna som vill mörda Lucia, de kristna som vill mörda Bruno eller muslimerna som vill mörda Vilks, skall vi som bär Lucias ljus driva dessa frihetens fiender på dörren.

Fira därför Lucia, med uppmaning att barnen, ungdomarna, åhörarna, skall kämpa för tankens frihet.

– Sven Yrjö Collin, 2021-12-13

Det är ett bra förslag – och kanske kunde vi i rättvisans namn utse en känd kvinna till Hela Nordens Lucia, ifall hon har kämpat just för friheten, och de värderingar som vi nordbor gillar…

I Danmark har nu den före detta Migrationsministern Inger Stöjberg dömts till 60 dagars fängelse, utan all nåd och utan minsta möjlighet till överklagande. Orsaken är att hon upprätthöll FN:s Konvention om de mänskliga rättigheterna, som säger att ingen person för bli föremål för tvångsäktenskap. Också Barnkonventionen, som FN stiftat, slår fast att inga barn och inga flickor under 18 år får bli bortgifta – men plötsligt skulle alltså detta inte gälla i Danmark..

23 par, där småflickor på 15-16 år tvingats gifta sig med ”skäggbarn” och snusk-pojkar i 25-års åldern, kom till Danmark och bosatte sig på flyktingförläggningar. I rollen som Migrationsminister gav Inger Stöjberg flickorna friheten tillbaka, och skilde dem från de män, som med deras föräldrars och islams godtycke förgripit sig på dem. Svenska media presenterar nu detta som om det vore något brottsligt, och med 13 av 26 politiskt tillsatta Domare i Danmarks Högsta Domstol, har man nu dömt Inger Stöjberg till ett två månader långt fängelsestraff, bara för att hon försvarat barns och småflickors frihet.

Man ursäktar brotten emot barnkonventionen med att det skulle vara ”ringa åldersskillnad” i de 23 paren, och att snuskhumrarna till pedofiler samtliga var under 34 år. Men är det egentligen någon ursäkt ? Ursäktar det att ta ifrån någon deras barndom och tonårstid, bara för att de personerna kommer från Islamska familjer ? Ett svenskt alternativmedia skriver idag:

Sommaren 2016 uppmärksammade danska medier i synnerhet fallet syriern Alnour Alwan som hösten 2015 flydde till Danmark med sin då 16-åriga fru Rimaz Alkayal. Inkvarterad på ett asylboende blev Rimaz gravid med den åtta år äldre mannen.

Efter Stöjbergs uppmaning till myndigheterna beslutades att Alnour och Rimaz skulle skiljas åt. Efter några månader isär återförenades paret sommaren 2016, trots att Rimaz då ännu bara var 17 år gammal. I augusti samma sommar födde hon en pojke. Det syriska paret fick senare motsvarande drygt 27 000 kronor i skadestånd för tiden de tvingats vara åtskilda. Alnour Alwan och Rimaz Alkayal levde ett tag efter det som gifta, men är numera skilda och Rimaz har flyttat från Danmark. Den mediala uppmärksamhet som det syriska paret fick gjorde att Stöjbergs uppmaning till myndigheterna blev allmänt känd.

Vad var det som hände stackars Rimaz ? Hon gjordes med barn efter att ha blivit bortgift – bara 17 år gammal  – men HON fick inget skadestånd – för hennes make och dennes familj tog hand om alla pengarna – och vore det inte för att hon lever i Norden, skulle hon inte alls kunna skilja sig..vilket hon också gjorde, så fort hon kunde…

Vad är det för rättvisa ? frågar nu jag.

Hur kan ”Svenska” Kyrkan sympatisera med en islam, som behandlar kvinnor och flickor på detta sätt – och varför gör Danska domare gemensam sak med islamister ?? Är det fel att upprätthålla FN:s barndeklaration – om man sitter på Ministerplats i Danmark ?

Inger Stöjberg har sagt att hon kommer att ta sitt straff med högburet huvud, och att hon INTE ångrar sig. Hon lär till och med ha vädjat till den danska Drottningen, Margarete den andra, om att bli befriad från sitt straff – och därför är hon en värdig Lucia. Det är dags att tända ljuset över henne, och all den orättvisa hon och alla andra kvinnor från främmande länder blivit utsatta för.

Tyr är de vapenlösas försvarare, och barnens vän !

 

Jag slutar dagens inlägg med en dikt, som jag ofta citerat ur förr:

Jag vet det.
Jag säger det.
Men därför att jag vet och vågar att säga det
skall jag vinna en styrka att skydda de värnlösa
som inga förmätna våldsverkare skall ha makt att ta i från mig…

– Erik Blomberg, svensk poet, 1944

”Svenska” Kyrkan LJUGER rätt ut – det har ALDRIG funnits någon ”Sankta Lucia”

Vad allt av dumheter kan man inte få läsa på Internet ! En av de värsta och allra grövsta lögner jag läst på mycket länge, kommer från den såkallade ”Svenska” Kyrkans Hemsidor. Detta samfund har inte den minsta rätt att företräda Sverige som nation eller det svenska folket. Statskyrkan upplöstes i vårt land redan år 2000, det vill säga för över 20 år sedan, och därför finns det ingen ”Svensk” Kyrka – men för dess oärligheter, lögner och bedrägeri finns tydligen ingen gräns.

Till och med den Evangelisk-Lutheranska Kyrkan i Finland är ärligare i så fall, eftersom den kallar sig just så. Det finns ingen ”Finländsk Kyrka” och ingen ”Finsk” sådan heller – för där accepterar man att många har en annorlunda tro. I vårt land gäller det mer än 43 % av hela befolkningen – som inte vill ha ett enda dugg med denna påstått ”Svenska” kyrka att göra – för så många har faktiskt gått ur den, låtit hedna sig och lämnat kristendomen eller rättare sagt krysten-dummen bakom sig för länge sen – för vem vill väl tro på något som känns både dumt och krystat – som dessa ”krystna” ?

Varje år lurar och bedrar ”Svenska” Kyrkan tiotusentals medborgare. Det gäller inte minst dem som försökt gå ur den och hedna sig i månaderna November och December. ”Svenska” Kyrkan införde ADB eller Automatisk DataBehandling som det dåförtiden hette redan på 1970-talet – och man publicerar data över hur många medborgare som gått ur och låtit hedna sig på frivillig väg även i månaderna November och December. Ändå ljuger man – och säger att det ”inte skulle gå” att gå ur under dessa månader, och tvingar människor att betala i ett helt år extra – vilket är djupt omoraliskt.

Tänk om du säljer din bil i December eller November ? – Tvingar man då dig att betala fordonsskatt i ett helt år extra ?? – Nej, så gör inte ens staten, Skattemyndigheten och dess giriga fogdar. Inte heller betalar du båtskatt, tv-avgift, hundskatt, fastighetsskatt i ett helt år av utpressning och extra avgifter – för det vore lagvidrigt, ja ett ohederligt förhållningssätt från statsmaktens sida. Men den kristna kyrkan – ja den ska förstås pressa pengar av oss etniska svenskar i det oändliga, och så får vi betala, betala, betala och om igen betala…

”Yeah – I’m praying for the POOR…From my GOLDEN throne… in GOLD clothes…”

Hyckleriet vet ingen gräns. Det bara fortsätter och fortsätter. Inte ens små barn får lämnas ifred för de kristna kyrkorna, utan utsätts för skamlig indoktrinering och får lära sig helt fel saker.  Man skriver rätt ut på ”Svenska” Kyrkans hemsidor, att ”Sankta Lucia” skulle vara en historiskt belagd person, och att det skulle vara historiskt bevisat att hon var en trosmartyr. Man påstår också rakt ut – och på ett lögnaktigt och för alla Hedningar direkt kränkande vis – att hennes hedniska fästman skulle ha dödat henne. Men vilka kulturer är det, som begår ”Hedersvåld” (borde man inte snarare kalla det ”Vanhedersvåld” ?) och dödar sina kvinnor ? – Ja, inte är det vi etniska svenskar i alla fall, men kristna och katoliker har alltid idoliserat och dyrkat våld mot kvinnor, mord och tortyr – tänk bara på häxförföljelserna – som dödade upp till en tredjedel av kvinnorna i vissa Norrlandssocknar – och som samma ”svenska” kyrka VÄGRAR att be om ursäkt för !!

”blistered by ignorance” – de kristnas ”Lucia” var en mentalsjuk flicka, som stack ut ögonen på sig själv…

Det finns inte ett enda bevis – varken historiskt eller arkeologiskt – för att någon ”Sankta Lucia” skulle ha existerat, och det finns INGA sådana bevis, varken historiska eller arkeologiska – för den påstådde frälsaren Jeschua ben Yussuf eller ”jesus” existens heller. Allt man har är den sk ”legenda aurea” – en mycket äcklig och motbjudande bok, som fullkomligt excellerar i kvinnohat – som skrevs på tolvhundratalet, minst 900 år efter att det påhittade helgonet skulle ha levat. Man kan inte spåra några traditioner om henne alls förrän mitten på 500-talet, minst 250 år efter det att kejsar Diocletianus kristendomsförföljelser ägt rum.

Enligt de kristnas version skulle Lucia – synbarligen svårt mentalsjuk – ha stuckit ut ögonen på sig själv, bara för att en ung man passerat förbi på gatan och sagt att hon hade vackra ögon. Hon skulle alltså helt och hållet ha följt den patriarkala ”hederskulturens” påbud – än idag förbjuds ju många unga flickor att alls tala med främmande män... Därefter skall en ”herrans ängel” ha kommit flygande från ingenstans och låtit ögonen växa ut igen – men den sjuka hysterikan hade fortfarande osunda fantasier om att bli nunna och annat i den stilen. Till slut satte man henne i fängelse, där hon enligt en tradition ska ha skurit av sina egna bröst med en rakkniv – och när man skulle bränna henne på bål ville elden inte ta sig, så hon fick halsen genomstungen med ett svärd istället – därför tror katolikerna fortfarande, att optiker och halsläkare skall be till sankta Lucia – men vi vet alla att sådana böner är fullkomligt verkningslösa..

Också idag varnar psykiatriker för ”självskärerskor” – sådana finns i hela Sverige nuförtiden – och har någon siciliansk lucia alls funnits, så led hon säkert av liknande kristna griller.

Både St:a Lucia och en viss St:a Agata skulle enligt de kristna fått brösten avskurna, och burit dem på en bricka framför sig – som ett slags mycket makabra ”lusse-bullar”. Vem vill dyrka sådan SJUK skit ?

Helgon efter helgon – påhittad legend efter legend. Alltid kvinnor och män som slaktas som boskap, huggs i bitar, får tarmarna utskurna och annat ”trevligt”. De kristna sitter där i kyrkbänkarna och bara myser. Deras katedraler är fulla av sådant här – men hur kan någon tycka att det är ”vacker symbolik” eller värt att dyrka…

Ett annat hitte-på helgon vid namn Sta Apollonia skulle fått käften upp-bänd, och sina tänder krossade med en hovtång – därför är hon nu Tandläkarnas Skyddshelgon – fint och stilfullt, eller hur ? Varför behandlar de kristna alltid sina kvinnor såhär ??

Att det i själva verket var HEDNISKA kvinnor som den kvinnliga matematikern Hypatia som mördades och släpades genom gatorna av en kristen mobb i Alexandria – ja det har man helt förträngt, och utelämnat ur historien… Hypatia – vars skrifter vi har bevarade – är omnämnd i minst tio oberoende källor – och fick verkligen sina ögon utstuckna, samt huden sönderriven med ”ostraka” eller lerskärvor, innan de kristna klädde av henne naken och stenade henne till döds.

Jämför med vad som hänt kvinnor på Tahir-torget i Kairo i modern tid – men för all del – såhär är ju de Monoteistiska, kvinno-hatande religionerna hela tiden…

Det kvinnliga matematikgeniet Hypatia var en blond kvinna, som gav oss formlerna för kägelsnitt och bearbetningar av Ptolemaios astronomi samtidigt som hon BEKÄMPADE kristendomens mörker.. (men ingen dyrkar henne!)

Ni kristna kan döda mig – men inte tysta mig !” (Så lär Hypatia av Alexandria ha sagt enligt en 1800-tals roman)

Men låt oss nu gå över till trevligare saker. I hela Norden – och speciellt västnorden – har det intill 1900-talets första hälft funnits en tradition som hetat ”Lussi” eller ”ljusi” och som gått ut på att man skall fira den dag som var den gamla Midvintersolståndsdagen enligt den Julianska kalendern, alltså den 13 December. Den svenske Polyhistorn Alf Henriksson skriver i boken ”Alla Årets Dagar” att Lussi firades i hans ungdom, och då hade traditionen inget alls med kristna Lucior att göra..

I själva verket är det här en mycket gammal tradition. Jag har skrivit om ”Såkakor” och ”Julakakor” och andra bakverk – ibland färgade med saffran – som man begravde på åkrarna vid Midvinter-dagen – samma tradition fanns i slaviska och ryska länder. Prokopios, den grekiske historikern, skriver i sin bok om resan till Thule eller den yttersta Norden, där kvinnorna på året kortaste dag skulle ha gått upp på ett högt berg för att hälsa den uppåtgående solen, som blivit pånyttfödd. Då skulle de ta på sig vita kläder, och ha ett rött skärp eller ett bälte av halm på sig, samtidigt som de bar facklor eller ljus i händerna – likheten med den senare svenska ”Lucian” från Värmlands 1700-tal är påtaglig, men INGENSTANS finner vi en koppling mellan denna klädedräkt och det katolska helgonet…

Kopplingen mellan Nordens Lucia och ett påstått Sicilianskt helgon är BOGUS, Hitte-på och fusk…

För de antika geograferna på 300-talet var THULE eller Skandza ett namn på den Skandinaviska halvön..

Men i det gamla Rom fanns också en gudinna, Juno Lucina – som både rådde över det nya ljuset vid Midvinter och Barns födelse.  Man har faktiskt hittat en sarkofag på Sicilien från 300-talet, med Lucinas namn på – men det är INTE ett bevis för något kristet helgon, som ”Svenska” Kyrkan orättfärdigt och felaktigt påstår, utan ett bevis för att personen som begravdes i den stenkistan dyrkade HEDNISKA gudomligheter… Juno – den stora och högbarmade moder-gudinnan, motsvarigheten till Nordbornas FRIGG – som kommer med STORA BULLAR befrämjar också fruktbarheten, som jag hoppas ni alla förstår – och hon är alla RIKTIGA Luciors ursprung och upphov..

Mycket riktigt hade Juno alltid ett lysande diadem eller en ljuskrona på huvudet – och andra har jämfört henne med Diana, också känd som Lucifera, Ljusbringerskan – som ju är en jaktgudinna, likt Artemis eller den Nordiska Skade – som jagar i Vinternatten… Så – Lucia är ingen kristen uppfinning – utan en rest av den stora Modergudinnan…

Då på vår tröskel står…Kopplingen mellan de senare Luciorna och Juno Lucina är ganska tydlig…

Många gånger hade Juno också ett ymnighetshorn i handen, eller bar på bröd, frukter och liknande – likt dagens Lucia med sin kaffebricka…

Det är det evigt kvinnliga, det evigt givande vi dyrkar idag – och Solen – Siv eller Sunna var och är också en ljusgudinna för oss Asatrogna… Låt oss så fira Lucia i den Ångermanländska Jonna Jintons väna sällskap – och låt alla blonda, svenska kvinnor därute fira denna dag – UTAN kristendom och islam, som bara trycker ned och skadar dem !

Nej, Lucia är ingen kristen tradition – den är NORDISK – för det är bara här i NORDEN den firas på detta vis…

”I Män av Höga sinnen…”

”I män av höga sinnen” är en liten dryckesvisa av Lars Lucidor, den svenske 1600-talspoeten – men nu var det inte om dryckesvisor det skulle handla. Jag sade att jag skulle vara tillbaka på denna blogg först i morgon, dagen för Lucia och det gamla Midvintersolståndet enligt den Julianska kalendern, men nu blir det inte så. Ni ser – ni kan aldrig lita på hedningar…. eller snarare – det är JUST DET ni kan – för vi är som SÄRIMNER !!

Jag hade faktiskt tänkt att göra en recension av ”Snillen spekulerar” såhär i Nobeltider – men jag tror jag avstår, och rekommenderar ett annat och mycket spexigare, roligare, mer upplyftande Tv-program som kanske också har med ordet Lux – som i Lux Interior (från the Cramps) och självaste Lusse-pär att göra.

Här kan ni läsa en lång och utförlig beskrivning av programmet på svenska Wikipedia – men jag tar inte ansvar för dess sakriktighet, nu när Wikipedia ändå är som det är. Också Sydvenskan uppmärksammade samma dokumentär när den gjordes, redan år 2019 – och det retade visst en hel del kristna läsare – men se de ”Rövvahålen” bryr er hedning sig inte om…

Vi har sagt det förr – och vi säger det igen… ”Sympati – För Fan !”

 

Ni bör se det till slut, med öppna sinnen och med ett öppet hjärta. Ned med Monoteismen, ned med den i dyn – och leve Hedendomen – nu sätter snart Fjantje Kackélen och alla galande små ”Hens” sitt kyrk-kaffe i vrångstrupen, och här firas Lusse-Vaka. Vem vet vad man enligt folktron kan få se då ? ÄVEN om vi fortfarande är Nordiska Hedningar, och inte amerikaner från Arkansas – och dess huvudstad…

Kul att SVT såhär i Juletid kan SLUTA med sin Kristna Propaganda… Kolla på KUNSKAPSKANALEN istället !!

Fast – det är klart – De som läser Bibeln upp och ned eller baklänges som Satans alla Fans, läser FORTFARANDE Bibeln – och just därför är vi NORDISKA Hedningar…

Hedniska Julkort

Jag tänker på en god vän inom Humanisterna – tillgängliga på följande länk – som så sent som för ett halvår sedan rådde mig att skriva en bok. Sedermera har han själv utgett en, som finns att få tag i på samma ort och ställe, och efter gårdagens inlägg om skrivandet och det allmängiltiga – funderar jag – som den Hedning jag är – på vad som är mest Allmängiltigt för dagen. Den bok han rådde mig att skriva – om Asatro av idag och inget annat – blev inte skriven, därför att det visade sig, att jag i så fall skulle få betala dess tryckning, alldeles själv – och jo förall del – den sortens ”repro” har jag också varit flitigt verksam i.

Men ibland har mina egna små ingrepp i livets olika skeenden gestaltat sig på smått absurda sätt. Jag ser nästan en hel dagstidning, som ögonblickligen levererar vad just jag begär – även om ett särskilt tack går till Per Wästberg i hans krönika – han har nämligen förstått mina utgångspunkter och referenser nästan till sista punkt, sista kommatecken. Jag idag fått äta årets Julbord – traditionsenligt ! – och upplevt ännu ett intressant föredrag – som berör mig djupt, eftersom det faktiskt direkt tangerar gårdagens inlägg, och hör till samma område av Världen – norrut längs Indiska Oceanens kust räknat. Min Värld tycks krympa och växa i takt med mina egna andetag – och medan livets puls slår allt snabbare och snabbare – särskilt hos alla yngre, som skymtar förbi på bussar, tåg, tunnelbanor ivrigt pladdrande och tjattrande i sina mobiler – anar jag i fjärran en God Jul.

Jag blir känslosam, närmast religiös som jag ju är. Någotslags saltlösning verkar drypa ur mina ögon, flera gånger varje dygn – och jag förstår inte alls vad det är. Vad skulle väl det kunna vara, förresten ?

Jo – det är faktiskt sant. Jolner själv är i antågande, årshjulet välver sig – makterna finns med oss. Numen Adest – och låt oss leva så oförvitligt vi nu kan, under rådande omständigheter. Tänker på en kollega, som hängde en påse med Croissanter på min dörr idag. Det syftar förstås på Björnen Knut, en annan mycket känd björn – från Tyskland den här gången – jag skrev ju nyss om kända Björnar. Tyvärr blev nu Knuts liv och leverne lika kort som den Polska björn jag skrev om – och man har faktiskt spekulerat om det var Polonium och annat i de annars så välsmakande Croissanterna, som Isbjörnen ifråga brukade uppskatta. Sedermera – kring 2011- det är nu tio år sedan – fastställdes det i början på mars månad, att hela Berlins ”kuschelbär” och mascot kanske plötsligt dött av helt andra orsaker… I fyra år fick just han leva – och sedan var hans tillvaro som isbjörn i en av människor kreerad djurpark slut, förbi och över. Tidsperspektiven i livet kan skifta, särskilt om man lever en Hednings liv.

Förgiftning kan ju komma hastigt på – även för björnar – och Knut och Knutsdagen är vad som avslutar Julfirandet och inte påbörjar det – så har det varit av hävd, och i alla tider. Därför vågade jag nu inte äta mina Croissanter, även om jag givetvis inte tror mina kollegor och medmänniskor om så ont och illa – utan jag nöjde mig med Julbordet – av rena försiktighetsskäl – mest för att humor, ”comic relief”, ja – Lillejul också kunde ha inträffat – även om man inte alltid vet hur allvarligt det kan bli, eller vilka former det ska ta. Även vad som till synes börjar som ett rent skämt, ja en slump – kan ha ytterst allvarliga följder – som jag berättat för er, gång efter annan.

Men för er, som önskar avkoppling, rekommenderar jag att ni följer med i  bloggen Kulturminnet, och Malin Kim på en vandring  runt Jukkasjärvi by. Ni kan betrakta Kalvträsk-skidan, som hon också kan förevisa för er – den är förresten av av världens allra äldsta bevarade skidor. För er andra – som i likhet med mig själv nästan blivit ”den smed, som inte slapp in i helvetet” rekommenderar jag fortfarande i allra högsta grad Henrik Andersson, och bloggen ”Ideell Kulturkamp” eftersom han är Hedning som jag.

”Do you like provocations ?” frågar en 24-årig läsarinna, söderifrån.

– Ja, just det – svarar jag. Av Ideell Kulturkamp får ni plakat-konst, muralmålningar, vykort – enkla slogans, enkla budskap. Något glatt, något enkelt så att alla – i alla åldrar och hela familjen – barn, tonåringar och andra inbegripet – hänger med och fattar galoppen – så länge ni talar svenska, så länge ni lever i Norden och just Sverige – så länge ni är Hedningar, varken muslimer eller kristna – utan just Hedningar – kanske också Humanister som jag – för det är som ett slags humanist och inte som nätverkstekniker jag sitter här och försöker ge längre analyser, prestera fylligare textmassor, utförligare svar – jag kunde övergått till Engelska också visserligen, eller rent av tyska – men jag råkar föredra mitt eget språk – jag kanske blir uttrycksfullast så – och avsevärt snabbare – mer övertygande – vilket är en fördel i Julkorts-sammanang.

Jag hade tänkt återvända till min blogg först vid Lucia – det är ju oceaner av tid – eftersom aktuellt datum inträffar om exakt tre dagar och uppehålla mig en stund vid just detta gamla och redan beskrivna tema för en stund. Lucia har ju firats förr, har ingått bland mina ämnen här ovan och utlöst häftiga gräl och debatter i svensk lokalpress, på nätet och till och med i Rikspressen – vad det nu ska vara nödvändigt för.

Förhoppningsvis inträffar inget totalt oförutsett i just min Värld – vilket det väldigt, väldigt ofta tyvärr råkar göra… Mest av allt vill jag tillönska det fåtal av mina läsare som sitter i Ukraina och Ryssland en God Jul, fastän den för er infaller först efter vårt nyår. Ni skall veta att jag också har vänner på båda sidorna av vad som kan bli en hart när olöslig konflikt, och jag har besökt båda era länder. Ni gränsar ju till oss, ni är ändå brödrafolk och Européer – inte muslimer eller någonting annat.

Inte ens under Putin, borde broder föra krig emot broder.

 

En NOBEL Föreställning (My Life in the Bush of Ghosts…)

Så har då ännu ett viktigt datum passerats i min garanterat Hedniska och Sekulära Kalender. Egentligen inträffar förstås det datumet först i morgon, eftersom det då är Nobeldagen, men nu har jag genom ett visst Dagblad nåtts av det meddelandet, att årets pristagare i Litteratur redan fått sitt pris, vilket detta Corona-år har skett genom en särskild ceremoni å den svenska ambassaden i London.

Låt mig bara säga, först som sist att jag till fullo är nöjd med årets pristagare, vars namn jag aldrig förr har hört, och inte vet någonting om. Ändå har jag fått förmånen att läsa Mr Abdulrazak Gurnahs – för så heter han – Nobelföreläsning på ett mittuppslag i samma dagblad – se gårdagens pappersupplaga – och vad jag läst, väcker mitt höga gillande. Mr Gurnah har inte kunnat erhålla sitt pris ur vår Statschefs, Hans Majestät Carl XVI Gustav Folke Hubertus hand, men jag förstår fullkomligen vad han säger om intentionerna bakom sitt skrivande, tillvägagångssättet och metodiken – till vilken jag skall be att få återkomma nedan.

Tål kanske också att läsas…

Mina kunskaper om modern afrikansk litteratur är nästintill totalt obefintliga. Jag har aldrig läst några sådana författare utom i högst korta utdrag, och jag kommer under min återstående livstid inte ha tid att läsa några sådana böcker heller.Den aktningsvärde Mr Gurnah kommer från Zanzibar, en ö-nation med partiellet självstyre, formellt tillhörande Tanzania, och alltså knappt någon självständig stat, precis som Island – en annan Ö-nation utanför sin tillhörande kontinent. Island har för sin del nästan aldrig varit helt självständigt, utan en del av Danmark-Norge. Kinesiska amiraler – Kina har fortfarande ett påtagligt stort intresse för att lägga under sig besittningar i Afrika, eller driva handel där – har liksom Araber, Portugiser och Europeiska Pirater under tidernas lopp och århundradenas gång försökt etablera sitt oinskränkta herravälde över dessa öar, vilka inte ska förväxlas med den mer sydligt belägna ”Mafia Island” som fortfarande tillhör Tanzaniskt territorium. Zanzibar är fortfarande formellt ett sultanat, och lider alltså under Monoteismens plågoris, vilket jag antar att dess inhemska befolkning ofta fått känna på, på det ena eller andra viset.

Mr Gurnah skriver om ett oerhört förtryck, som drabbade honom också under hans uppväxt. Skrivandet – och det brittiska imperiet – som också haft en stark historisk koppling till öarna – blev hans räddning, och han skriver i nobelföreläsningen att skrivandet på något sätt alltid återger honom hans länge försvunna ungdom; samt får i dagbladet citera en dikt av DH Lawrence – inte att förväxla med Lawrence of Arabia – som han alltså inte skrivit själv. Översättning av poesi är alltid vanskligt, men också jag eller i synnerhet jag kan och kunde för dagen instämma i följande rader:

den ene efter den andre höjer / sin blick och ser på mig, / och mycket stillsamt begrundar / som såge han, men ser mig ej./ Så vänds blicken ner igen, med nöjda små ilningar inför uppgiften vänder han bort den igen,/ han fann det han sökte, fick allt som fanns att få.

Sådana rader är allmängiltiga, och kan stämma på kvinnor, män och skribenter i alla åldrar. Inför detta faktum kontrasterar jag genast med en annan kria i gårdagens dagblad, skriven av ingen mindre än Mårten Schultz, Svenska Dagbladets egen juridiske expertkommentator, som trots gedigen utbildning i ämnet och allt tack vare sin Bild-Byline (det är inte alla som får en sådan !) för mig hela tiden framstår som ett slags Fredrik Strage, kåsör, musik-skribent och posör i Dagens Nyheter, vars uppriktiga försök till humor och allmänt ”kulteri” jag oftast mottar med den största glädje. Mårten Schultz kommentarer till kända rättsfall, domar och annat mera tenderar dock ibland till att bli ett slags ”tips från Coachen” eller något i stil med osalig Hunter S Thomsons berömda ”Memos from the sports desk” när han skall kommentera dagens skeenden. Så har det varit hela hösten, och denna gång konstaterar den mycket väl juridiskt meriterade herr Schultz, att ingen skall straffas för sina ungdomssynder.

Nej, det är ju klart – säger jag – men som ett slags Djävulens Advokat och i Mörkrets Furstes sold – som jag ju helt klart är – vore jag HEDNING annars ? – noterar jag, att Sverige är ett mycket infantilt, ja barnsligt land, även vad nobelpristagare och nobelpris angår. Här i vårt land har människor krävt, att en barnboksförfattarinna som Astrid Lindgren omedelbart skall tilldelas nobelpriset, och få en statsbegravning när hon dör, som om det vore en lämplig statsceremoniell verksamhet. Man kräver, att lands-sorg skall utlysas, när något sådant sker – men vad förtjänar egentligen beteckningen lands-sorg ? Å andra sidan vill jag öppna för möjligheten, att herr Schultz vet mer än jag. Han kanske har hört om ett slags kampanj, tillkommen på ett garanterat (S) märkt partikansli, som just nu lanseras på mycket bred front av såväl Statstelevisionen SVT, som ”Svenska” Kyrkan – visserligen för ett mycket behjärtansvärt ändamål, såhär i Juletid, men med de sedvanliga förvrängningarna, undertryckandet av fakta, dompterande av folkmedvetandet och mycket annat. Detta är nu vad man skall ”sälja på” oss till Julen, och då handlar det inte om några böcker.

Det handlar om en ”återkatolisering” av Sverige, lagom till Lucia. Vi ska få lära oss en ny kulturell kanon, helt enkelt, som suddar ut alla minnen av Prokopios, och minnena av de blonda kvinnorna i Ultima Thule, de som med halmkransar och röda band om livet firade det nya ljusets återkomst vid det som var Midvintersolståndsdagen enligt den gamla, Nordiska kalendern, men som är Lucia enligt vår nya, Gregorianska kalender. Minnen av Freja, av en självständig Nordisk kultur måste med särskild nit totalutplånas, lika mycket som allt icke-Monoteistiskt på ön Zanzibar. Allt måste förnekas, allt måste skrivas om. ”Hedersvåld” utövas av alla män – särskilt de svenska, naturligtvis – och vissa hycklare vill slå i oss att det visst inte är så att ”Svenska” Kyrkan med sin eviga monoteism och sitt islam-krameri är en del av problemet, inte en del av lösningen. Det faktum att det är främst representanter för en viss, Monoteistisk medelhavsreligion, som utövar våldet och förföljelsen emot de unga kvinnorna, som undantagslöst förutsätts ha placerats i fängsligt förvar, någotslags Magdalena-hem eller Ungdomsvårdsanstalt (allt enligt SVT:s ädla sakframställan) ja se det förtiger manliksom vilka klaner, kulturer och anhöriga det är, som direkt bär ansvaret för allt detta. ”Alla kan inte vara Lucia” säger ett modernt svenskt ordspråk. – ”Nej, det håller jag med om” säger jag – men offren ska inte kristifieras och få ögonen utstungna, precis som alla oss andra, precis som den katolska  icke-historiska person som inte funnits i verkligheten, för här vill man inte erkänna, vad som faktiskt pågår.

Varför skall vi tvingas tro på sådant här ? Varför dyrka och tillbe sådant ??

En viss Ärke- någonting ska avgå nästa höst, likt en buss på villovägar, buss på himmelen. Hon säger sig – hycklande in i det sista – ”kämpa för guds rike på jorden”, även efter pensionen. Visst – man ska inte kommentera enskilda fall eller en politisk figurs avgång innan den verkligen har skett, men i alla fall.

Jag närmast kräks. Jag får kväljningar, spyorna stockar sig i halsen. Sådana ”Guds riken” som Ärke- någonting förespråkar, har vi redan sett nog av denna höst, i Afghanistan, och förut i Jim Jones Guyana, ja till och med i Knutby – där sektledarinnan aldrig ställdes till ansvar, men kunde dra vidare mot nya djärva mål, infantilt jollrande och lallande på sina berömda ”Tirsa-profetior” likt en Baby Thunberg.

Då trivs jag mycket hellre i herrar Wole Soyinkas och Amos Tutuolas sällskap. Den förre – nestorn bland Nigerianska författare – har också fått nobelpriset, och den senare – han som närmast skrev ett slags ny, afrikansk ”Betongdjungelbok” i Kiplings anda (jodå – nobelpris 1907 och en produkt av sin tid, men knappast  ”rasist”) fast inte på Rinkeby-svenska – även om den handlar om överlevnad i ett nytt slags djungel av aldrig förut skådat slag, där hedniska andar och djur kan tala – ja – det handlar om ”Magisk Realism” som i Sydamerika… ja – han erinrar mig förstås om Hedendomen.

Ett band av vitingar, som spelar musik – synthpopare såklart – stal för övrigt rakt av titeln till Mr Tutuolas bok…

Jag minns nobelpristagare som Isaac Bashevis Singer som fick priset 1978 – och som skrev böcker som ”Satan i Goraj” om en häxprocess i 1600-talets Polen, som då även bestod av Ukraina och Litauen – eller väsentliga delar därav. Han var en värdig representant för sin nation och sitt folk, och därmed en värdig pristagare.

Jag minns hur Bob Dylan nekade till att ta emot Nobelpriset överhuvudtaget, anno 2016 – med motiveringen att han faktiskt var musiker, och inte alls poet, eller för den delen författare, även om han kanske skrivit några kända sångtexter. Mr Dylan tog sedermera mot priset i största hemlighet, men först 2017 – och man kan faktiskt undra, om han inte på något sätt förutsåg framtiden, när han kategoriskt vägrade att ta emot priset.

Vilka ”snillen” de är – eller har varit – tycker inte ni det också ?

Det var året då Akademiledamöterna hoppade strömhopp, under #metooande och tjoande, medan Jean-Claude Arnault dömdes för två fall av våldtäkt – inte ”oaktsam våldtäkt” eller casual sex, ett helt nytt brott som (S)-regeringen infört – fast vissa förstås inte alls omfattades av sådana nya lagar – ”Ungdomsambassadörer” som de var. Ni kommer säkert ihåg fallet med den av ”Löfvéns pojkar” som fick skaka hand med Statsministern på en berömd bild – samme Statsminister som ”inte såg det komma” ni vet – och som inget förstod, inte ville veta – fast någon rådgivare, säkerhetsexpert, medial spin doctor kanske – nog BORDE ha vetat…

Horace Engdahl, ständig sekreterare i samma solkade Akademi som funnits sedan Gustav III:s fjärran tid, stavades plötsligt Hor-As i alla tidningar, och påstods bland annat ha gått till prostituerade. Katarina Frostensson fick inte ens misstänkas, precis som Caesars hustru – men vem gav upphov till idén att ge priset till Bob Dylan ? Kanske kommer vi aldrig att få veta det, men jag – ”I’m on the pavement, thinking of the government” för att nu låna en textrad.

Horace Engdahl skrev redan 2016 boken ”Den Sista Grisen” som var profetisk, tydligt kalkerad eller påminnande om den franska författarinnan Marie Darrieussecqs bok ”Suggestioner” som handlar om en ung, påtagligt litterär kvinnas gradvisa förvandling till gris – men den boken fick aldrig nobelpris… inte författarinnan heller.

Själv minns jag däremot allt detta  och mer därtill ovanligt tydligt, såsom en av Särimners Sändebud på Jorden. Det gäller att ha ordning på sin dagstidningsjournalistik.

Lägg därtill Sir Ahmed Salman Rushdie – som aldrig fått nobelpris, därför att Svenska Akademin mycket fegt ”vek ned sig” som vanligt.

Han fick INTE priset för sin debutroman ”Midnattsbarnen” och INTE för ”Satansverserna” – en bok i vilket det hävdas att Mohammed skulle lagt till några strofer om tre fornarabiska gudinnor, som faktiskt fanns – de existerade verkligen, likt ”Matronae” i de frisiska delarna av det romerska imperiets fjärran kuster, likt ”Moirae” i antikens Grekland, Parcerna, de som kallas Nornorna hos oss, och kan stå för kvinnans tre åldrar, liksom dåtid (Urd) nutid (Skuld) och Verdandi, (”blivande” på norröna, alltså framtiden – Sturlasson skrev fel just där, och det måste man ha bedrivit långa och många språkhistoriska studier för att förstå).

Adlad i England, aldrig nobelprisad av Svenska Akademin… Undrar någon varför ?

Vi vet också vilka Fatwor och dödshot som följde. Vi vet vem som avgav dem, och vilka krafter i Sverige som hela tiden stöttade fatworna. Vi har fått se det mycket märkliga ”svenska” politiska partiet ”Nyans” vars nyansering av debatten består i att ”Nimis” ovillkorligen skall brännas, och att alla verk, som tillhör Lars Vilks kvarlåtenskap skall utplånas – ännu en Fatwa, utfärdad i samband med att Vilks mystiskt och oförklarligt dödades i en bilolycka utanför Markaryd – tillsammans med två andra personer – utredning pågår fortfarande, och hypotesen att det var en Jämtländsk ”Vit Älg” som plötsligt och oförmodat dök upp vid E4:ans vägren, kan vi nog bortse från som ett rent falsarium.

Jag sysslar inte med konspirationsteorier, utan säger som det är. Utnämningen av Mr Abdulrazak Gurnahs – ett namn jag inte ens kan uttala – gör mig stolt att vara människa, stolt att vara Hedning och Humanist, stolt – därför att jag är definitiv, kategorisk och inbiten förnekare, hädare och motståndare till allt vad Monoteism heter på denna jorden.

Det säger jag – 100 % befriad från politisk korrekthet, ytterst odiplomatiskt – men ur hjärtat.

Hedning, som sagt – Nordisk Hedning till på köpet – det allra, allra värsta man kan vara, realpolitiskt sett – i ett land som Sverige.

Mitt Rike må ej vara av denna Världen – ”This island Earth” – men det har inte plats för någon allsmäktig gud, några Jehovas, några Allah Akbar-skrikare.

Gudarna finns inom er. Rädda er själva. Ni måste vara Polyteister, allihop – därför att varje stor författare är polyteist, bland annat.

Hur det är med  Mr Abdulrazak Gurnahs religiösa uppfattning vet jag i och för sig inte heller – men jag ställer honom alldeles definitivt på min ”lista”. Jag kan mycket väl föreställa mig att han är Hedning, liksom jag – det är min föreställning för dagen – trots att Afrika anses vara den mest kristna kontinent som finns, numera efterbliven – men en gång ”mänsklighetens vagga” – söndertrampad, koloniserad och utan värdiga förespråkare för ett hedniskt förflutet, ett större kulturarv än just det kristna, och alla dessa ”Utlandsmissioner” samt meningslöst missionerande för en felaktig sak.

Jordklotet måste vara stort nog för att innehålla filosofier, som är större än  så – ty Polyteisterna i Grekland uppfann själva vetenskapen vid namn filosofi..

Världens ÅTTONDE Underverk – Den VIGSELFÖRRÄTTANDE Björnen (och andra björnar…)

Öster om Finland – som hade Nationaldag igår (se föregående inlägg) ligger som bekant Ryssland, ett land som förvisso betraktas som ”främmande makt”, både med svenska och finländska ögon sett. Vi har – sedan kristendomen infördes och sedan Mongolerna gjorde slut på Kiev Rus – vant oss att se detta enorma grannland som vår främsta fiende, men behöver det egentligen vara så ?

Likhetstecken sätts ofta medan det enorma landet i sig, dess befolkning och dess President, vår käre Vladimir Vladimirovitj – vars födelsedag i Oktober varje år jag alltid brukar fira med en känsla av uppriktig beundran, eftersom Rysslands President så att säga alltid gett mig något att leva för. Tack vare honom har jag ”chleb” eller bröd på bordet, men tyvärr har jag aldrig fått tillfälle att läsa hans självbiografi, eftersom den inte finns utgiven på svenska; och att döma en man enbart efter vad svenska journalister och andra lögnare skriver, tycker jag vore att göra honom den största orätt. Man kan inte döma en man – minst av allt en President – efter vad hans fiender säger eller skriver, och man bör heller inte döma efter skvaller. Och Rysslands Historia är inte dess Presidents, för Ryssland rymmer med tanke på sin storlek enorma motsatser, skillnader och massor av olika företeelser och folkslag – man kan ingalunda hela tiden skylla konflikten med Ukraina på endast och endast bara den ryske Presidenten, och göra honom ansvarig för precis allt – för verkligheten fungerar inte alls så, även om svenska media gärna vill tro det.

Men nu var det alltså om björnar – och mest av allt en rysk björn, som synts till i pressen – som detta skulle handla – och se här – för detta är MÄKTA HEDNISKT:

”Jag är den björn, som skall eder sammanviga !” (och sina eder, skall man hålla…)

Ryssland – med fler än 144 miljoner invånare – är ett spretigt och disparat land, och den enda person i den svenska pressen, som ger något verkligt och vardagligt besked om vad som faktiskt kan hända där – björnar kan förrätta vigsel ! – är väl Anna-Lena Laurén i Dagens Nyheter – en av mycket få hederliga och sanningsenliga medarbetare i den tidningen, förutom Clas Svahn och några andra – och hennes kåserier skildrar ofta den ryska vardagen på ett ärligt sätt.

Den bild ni ser ovan kablades ut över Världen redan sommaren 2016, och redan samma dag började djurskyddsvänner i USA skrika, starta ”flame wars” på internet och ha sig. Etologer – alltså forskare på djurs beteende och viltvårdare tvangs att uttala sig i media om hur hänsynslöst detta bröllopsfoto var, och intygade att detta var ett smaklöst geschäft med värnlösa kreatur – alltså björnar – och att den stackars björn vi ser på bilden skulle ha sönderdompterats och utnyttjats av de samvetslösa och nyrika ryssarna..

Man krävde att björnen ifråga genast skulle återbördas till naturen, där den sannolikt skulle svälta ihjäl – och tänkte inte på vilken björn det kunde vara fråga om, för detta är nämligen medianallen Stephan, en av hela Rysslands mest berömda björnar. Och egentligen var det också så, som många anat – att bröllopsparet på bilden förstås gick till närmsta borgmästare eller myndigheterna sedan, bara för att få ”björnbröllopet” formellt godkänt. Men i Ryssland – liksom i Sovjet – har man i nära hundra år klarat sig utan präst, pop eller annan grek-ortodox ohyra när man ska gifta sig. Varför inte lika gärna låta en björn göra grovjobbet – det är HEDNISKT eftersom det utmanar både konvenansen, kyrkan och Patriarken Kirill, den före detta KGB-agenten…?

Här i Sverige befinner vi svenska hedningar i exakt samma situation som björnen på bilden. Just våra bröllopsceremonier godkänns inte, alltid skall kyrkan lägga sig i, och trots att över 66 % av alla vigslar är Borgerliga, eller tillhör andra samfund, nekar man kategoriskt oss Asatroende all vigselrätt.

Själv har jag under min tid som gode (nej, vi har INGA präster, men just godkända godar och gydjor) vigt inte mindre än sju par, och utan att skryta kan jag säga att mitt ”track record” är mycket bättre än den ”svenska” kyrkans, för 4 av 7 av dessa äktenskap har hållit till dags dato, medan bara tre har upplösts. I genomsnitt kraschar ungefär 4 av 7 äktenskap i Sverige, och ett genomsnittligt giftemål varar aldrig längre än 31 år eller så än SCB. Svenska Kyrkans präster är ännu värre hycklare. De skiljer sig betydligt oftare än genomsnittsmedborgarna, och går alltså rakt emot sin egen bibels bud, som man ändå inte kan tro på, därför att inget vara för evigt.

Detta är FAKTA enligt SCB, och om rena fakta kan man inte diskutera.

Bild från Olaus Magnus ”historia de gentibus septentrionalibus” eller Historia om de Nordiska Folken (1555) angående Bodvar Bjarkes och andra hjältars härstamning

Björnen Stephan är en ren hittebjörn från början, och kom mindre än tre månader gammal till den ryska familj han ännu bor hos, enligt säker källa. Han har nu gått där som björn i huset i mer än 28 år, och det är sällsynt – därför att inga björnar, varken i djurparker eller naturen lever längre än sådär 30-35 år i alla fall. Skulle man släppa ut honom i det fria skulle det sluta med ren katastrof, eftersom han inte är van vid annat än att agera präst, fotomodell och ett stilla familjeliv – antagligen skulle han bli en ”problembjörn” av rumänsk eller amerikansk typ, som står och rotar i allsköns soptunnor och lever i utkanten till mänsklig bebyggelse, där han förr eller senare skulle råka i klammeri med vanliga ryssar eller landets polis, som nog utan förbarmande hade skjutit ned honom. I Ryssland har man annorlunda attityd till naturen än hos oss, för där kan oligarker ses jaga björn med AK-47:or från helikopter, vilket inte är sportsligt alls.

Med mänskliga mått mätt är Stephan i övre medelåldern, eller omkring 60 och snart pensionsmässig – men ändå äter han mer än 25 kg frukt och grönt, ägg och fisk varje dag, som diverse Youtube-klipp om hans levnadsvanor kan utvisa. Han har enligt uppgift aldrig setts bita någon eller uppträda aggressivt, och har aldrig ens smakat kött, så han associerar troligen inte ens svettlukt hos människor eller lukten av blod med föda, utan är en ”gräsbjörn” som de flesta björnar i Sverige eller Ryssland – som bekant är de alla all-ätare, men lagda åt säsongvis uppträdande kött-frosseri, liksom människan.

Ryska björnar informerar sig om Dumans agerande, samt åhör Statschefens tal. Varför gör DU inte likadant här i Sverige, käre läsare… ?

Från de nordiska sagorna vet vi att det alltid funnits ”Husbjörnar” – men inte bara det. Denna kategori av djur var nog snarast vakt-djur eller någotslags gårdvar, som placerades framför snart sagt varje Konungahall, likt den vid Lejre i Danmark (där Hrolf Krake och hans kämpar residerade – jämför sagan om Bodvar Bjarke och hela Bjarkamál). Vi kan också jämföra med den iriske Cú Chulainn (eller Kung Connlas Hund, som han borde heta i översättning) samt Starkad, och hela idén med Odens kämpar – Bärsärkarna – och all Odenskult.

De som tror att det skulle finnas någon koppling mellan påstådda ”Ulvhednar” (som har mycket svagt eller inget belägg alls i källskrifterna) och Odens krigare, samt deras fördolda kunskap, misstar sig grovt. Ulvarna tillhör Tyr, men inte Oden, eftersom Fenris ju är Odens baneman. Starkad återuppstod tre gånger, likt en björn ur sitt ide. Hans kraft var så stor, att han sittande på en av Uppsala Högar, upp till halsen i snö, kunde tina snön omkring sig – och han kämpade aldrig i flock – som en feg hundracka… Nej, en Bärsärk var och är fortfarande en ”Einzelkämpfer” för att tala med Eike Middendorfs ”Taktik på Östfronten” – en krigare som slåss och uppträder ensam, likt en jägarsoldat i den mörka vinternatten.

Bärsärkens framgång berodde på förmåga, träning och erfarenhet… Inte på ”vargkrameri”, schamanism eller flugsvamp…

Björnen är också ett ensamdjur, och i naturen är björn och vargflockar alltid fiender, alltid konkurrenter om samma byte och därför varandras direkta motsats. Varken Skade eller Ull syns någonsin i vargars sällskap annat än hos halvdebila amerikanska fantasy-illustratörer, som knappt är torra bakom öronen, och långt mindre vet vad de skall illustrera. Visserligen kan Skade som en av Vinterns gudomligheter tycka om att lyssna till Ulvars tjut enligt Eddan, men hon går inte alls ut och försöker umgås med dem bara för det. Bärsärkagång kunde uppstå också under vanligt arbete, som trädfällning lika väl som strid, och var en andlig kraft, som det krävdes stor förmåga och insikt för att alls hantera.

Umgänge med en nära 3 meter hög, över 250 kg tung björnhanne i sina bästa år – som hemma hos den ryska familjen – kräver också en del insikt.

FLITIGT läsa gör dig mycket klok – Därför: Läs VARENDA Bok !!

 

Från saga-tåten Auðunar þáttur vestfirska som på svenska brukar benämnas ”Audun och isbjörnen” minns vi hur Islänningen Audun tar hand om en vild isbjörn, och för denna på ett litet skepp till Harald Hårdrådes land – alltså Norge. Audun påstår att han vill sälja björnen till Kung Sven Estridsen av Danmark (de två kungarna var knappast samtida, utom under en period av tio år) och Harald ger med sig med motiveringen att om Audun färdats så långt i en öppen båt, bara för att ge björnen till hans värste konkurrent och fiende, så är det ett företag som förtjänar att lyckas, ty sådana björnar vill han icke nära vid sin barm. Därpå stupade Hårdråde, som alla vet – i slaget vid Stamford Bridge, September 1066.

I senare folktradition från Norra Sverige förekommer ”man-björnar” och folk som ”går i björn”. Mest var det de lapska nåjderna, som med sina silverbälten kunde framkalla detta. Ångermanlänningar och Norrbottningar såg själva med egna ögon, hur nåjderna kröp genom bältet på marken eller trädde det över sitt eget huvud, och så kom där fram ett stort björnhuvud och inte ett människohuvud. ”Varulvstraditionen” på Balkan har ingenting med detta att göra alls, säger Sune Björklöf i sin bok ”Björnen i Markerna och Kulturen” från 2010 idag är det ju mest kriminella, från Brödraskapet Wolfpack, förvirrade ”Vargkramerskor” på Kolmården och Mehmet Kaplan samt ”De grå vargarna” inom samma Miljöparti som hela tiden använder sig av hundrackornas symbolik, och de blir aldrig mer än hundrackor själva.

Kan köpas på AdLibris. 414 sidor fakta. Tål en genomläsning…

Om jag inte minns fel skriver Björklöf om hur geografen och upplysningsmannen Abraham Hülphers den Yngre lyssnade till berättelserna om den fruktansvärda Enångersbjörnen, en av de sällsammaste björnar som skådats i Svea Rike. Denna björn troddes av allmogen så sent som på 1780-talet vara en förvandlad prästson vid namn Olaus, som i björngestalt eller rättare sagt björnhamn – som i de nordiska sagorna – sågs gå omkring på två ben, haka av grindar och fähusdörrar samt komma ut ur fähusen med en gris eller en fårtacka under armen, varefter samma björn – fortfarande på två ben – sågs springa bort emot närmsta skog. Inte ens silverkulor hjälpte, böner och klagosånger hjälpte inte det minsta heller.

Snabb förmågetillväxt – vartåt utvecklas de ?

I USA har etologer uttalat sig om Svartbjörnar, som setts gå omkring på två ben i villaförorterna. Svartbjörnen är småväxt och ser mest löjlig ut – forskarnas förklaring är att den troligtvis fått glas-skärvor i tassarna, eller månne skadat dem i en och annan skogsbrand – björnars trampdynor är som hundarnas känsliga, och illa utsatta… Men – tänk er en tre meters brunbjörn – jodå – även svenska brunbjörnar kan uppnå en sådan längd – och lägg till att björnar är minst lika intelligenta som någonsin de flesta apor eller primater…

I förra veckan rapporterades om en björn som ”legat i bakhåll” nära en ensligt belägen 7-11 butik i USA. Björnen kom helt lugnt gående in i butiken, efter att ha öppnat dörren själv, och spritade nosen i handsprits-automaten – den hade ju upprepade gånger iakttagit människorna göra så… Expediten gallskrek och bråkade, på kvinnors befängda vis. Detta är enligt nordisk folktradition det absolut sista man ska göra ”vid björnmöte” eller om man möter en björn i verkligheten – till och med i barnvisor har vi Nordbor fått lära oss att ”den är inte farlig, om bara man är varlig” och det stämmer.  Vem som helst i Sverige vet också att man inte ska väcka den björn som sover, ty då hämnas björnen – och det snabbt… Ändå var den amerikanska svartbjörn – märkt i ena örat med vad som liknar EU-märkning efter flera möten med människor som visas på youtube-klippet högst värdig, och agerade samlat – vilket man inte kan säga om de Homo Sapiens (?) eller Appiens den mötte. Inte ens gummikulor störde björnen särskilt – från glassboxen luktade det förföriskt, och se det visste den genast, med ett luktsinne minst 16 gånger känsligare än människans – men när den inte kunde öppna sagda glassbox, lämnade den butiken, utan ett enstaka brum. Den bar sig inte åt som diverse såkallade ”Musiker” i Stockholms norra förorter, släkt med apor eller primater som ju dessa skojfriska krabater har visat sig vara..

Eocens ”Megafauna” dog inte ut pga människan, eller CO-2 utsläpp. Allätare eller omnivorer typ björnar, klarar det mesta…

Etologer och Paleontologer är rörande ense om en sak. Däggdjurens tidsålder är kanske redan förbi. Detta beror INTE på någon mänsklig påverkan eller påstådda ”Klimatförändringar”. De ”Galna Gretorna” har som vanligt helt fel. Räknat i antal arter – det bästa sättet att mäta ett djursläktes livskraft – så försvann de flesta elefantdjuren långt långt innan Homo Erectus debuterade på Afrikas savanner. Stora Kattdjur har också sett sin bästa tid, så när som på lejonet, som jagar i flock. Geparder, leoparder och allt större än lodjur – alla är de överspecialiserade, och var på väg att dö ut redan under Eocen. Alla stora Primater utom människan är på väg att dö ut, inklusive de tre arterna av Orang-Utanger, samt alla Schimpanser och Gorillor. I just det fallet är människan ”guilty as charged” – för människan tål icke konkurrens.

Hund- och kattkräk klarar sig i människans närhet, liksom lössen, grisarna och råttan, därför att de alla har domesticerats. Björnarna har aldrig sänkt sig till människornas pinsamt låga nivå, förutom vissa försök i just Norden eller Ryssland – de enda mänskliga kulturer som med någon framgång försökt tämja enstaka björnar. Världsnaturfondens symbol – Pandan – har visat sig öka i antal, och varit fler hela tiden än förmodat – människorna i Kina kan ha begått allvarliga räknefel.

Visst är pandor rödlistade, men de har sina nära nog motsättbara tummar – något unikt i björnvärlden, och med lite tur skulle detta efter några årmiljoner kunna bli en hand, minst lika användbar som våra.. I USA och Kanada har man skådat såkallade ”Prizzlies” – en helt ny hybrid av Isbjörn och Grizzly, som aldrig förut varit känd av vetenskapen.

Hybrider mellan Isbjörn och Grizzly, sk ”Prizzlies” är inte sterila, utan en helt ny ras…

Isbjörnen är inte en djurart, nämligen. Isbjörnar – det har vi vetenskapliga bevis för – har högst funnits i 150-180 000 år eller så. Med evolutionära mått mätt är det högst obetydligt. Den är att anse som en RAS eftersom den INTE har steril avkomma, till skillnad från de flesta kvinnliga mulåsnor eller manliga mulor. Om en häst och en åsna hybridiserar, så är avkomman steril – och kan inte föra generna vidare – i de flesta fall, därför att just mulor – som alltså alltid är av han-kön (hänger ni med!) fortfarande i enstaka fall kan para sig med fler ston av åsne- eller häst-typ. Isbjörnen, däremot – kan para sig med brunbjörnar av olika r-a-s-e-r och fortsätta in i en helt ny ekologisk nisch. Jämför de olika människoraserna (just det ! Det existerar sådana – alltså vit-kaukasoid, svart-afrikan och gul-asiat ) som också kan framavla hur många hybrider som helst – just därför att vi är samma art, men olika raser i biologiskt hänseende – och det här är ren grundskole-kunskap…

Björnarna k-a-n ha framtiden för sig. Just nu ligger de alla dolda i sina iden, som i årmiljoner förut – men de har anledning att le i mjugg…

Just le, förresten. När hundar och katter visar tänderna, är det tecken på aggression. När en apa visar tänderna, är det tecken på rädsla, eller ett hysteriskt tillstånd.

Björnar har en väl utvecklad läpp- och ansiktsmuskulatur, som inte är statisk, som hos delfinen. Primater av högre och lägre slag kan ha roligt, visserligen, men enbart björnen kan visa stillsamt lugn, vad som liknar ironi – om vi ska våga oss på att förse den med mänskliga egenskaper, eller ett försynt, socialt intresse, som bara och endast bara kommer till sin rätt under vissa årstider, och speciella omständigheter…

Grizzlyn från Alaska vet mycket väl när det är fisketid, men i dess värld råder konkurrens om de bästa fiskeplatserna. När en människa oförmodat dyker upp på dess fiskeplats, blir den inte alls aggressiv, utan reagerar rationellt. ”Jaha – människan fiskar alltså… Som jag förmodade...” Så gör bara ett låt oss säga – tillräckligt intelligent större däggdjur…

Åter till Ryssland, där vanliga brunbjörnar på Sovjets och Moskva-Cirkusens tid kunde åka runt runt i manegen på motorcykel… Naturligtvis tyckte många i väst att det var djurplågeri, vilket det kanske var i en del fall – men andra ryska björnar har fått bli ”hedersmedlemmar” i vissa Motorcykel-gäng, exakt som självaste Vladimir Vladimirovitj Putin – och här finns massor av politik, ironi, människo-fasoner… Björnen har lärt sig vissa gester och uttryck… titta här får ni se..

Följer sin ”Road Captain”…. men ÄR den medveten om vissa gesters innebörd i trafiken ??

Angående björnars användning inom Ordonnansväsendet och Transport-tjänsten har jag redan skrivit om en individ av rasen Ursus arctos syriacus – alltså den Syriska Brunbjörnen – som på sin tid köptes av en frivillig Polack i Iran

Kunde BACKA MED SLÄP – på motorgård och begränsat utrymme…

Denna högst berömda ”Media-björn” blev en PK-nalle – och det i en tid när ”PK” på tyska betydde ”Propaganda-Kompanie” – även Wehrmacht skall enligt vad som verkar vara foto-montage ha gjort försök med björnar, likt den i Sverige så berömda ”operation Palmen” som innehöll gråsälar och knubbsälar – också läraktiga, intelligenta djur…

Samma frivilliga Polacker hjälpte Sverige under Kårböle-branden. De försvarar just nu EU:s yttre gräns mot Vitryssland, helt utan någon väsentlig hjälp från sagda EU. Likt Jan Sobieski – som räddade Europa vid Wiens portar – kämpar de vidare – och den polska björnen, kunde i motsats till de tyska och nutida ryska tjänstgöra som ”vagnbjörn” för artilleri-ammunition, ladda pjäser vid Monte Cassino, under vakt-tjänst gripa minst en tysk spion – men så föll den offer för dåligt sällskap och dåliga kamrater.

Detta blev dess slutliga öde och död – efter 21 ”björnår” eller cirka 55 människo-år, låt oss säga.

Björnen hade lärt sig öppna ölflaskor med bara tänderna – och icke blott det, käre läsare. Under sin ”pensionärstillvaro” på Edinburgh Zoo kastade en av hans före detta mänskliga vänner till honom ett cigarett-paket. (Det hände bara en gång – Wikipedias information är felaktig !) Björnen hade ju setts röka under hela sin tjänstgöring, från Iran, över Nordafrika, till den Italienska fronten – men när den åt upp cigaretterna, blev den nikotinförgiftad och avled. Jämför vad som skulle hända om du kokte soppa på en dosa snus, och svalde den – käre läsare… Giftet i ett enda paket cigaretter uppges faktiskt – rätt applicerat – kunna döda en hel elefant – jag ska inte lära ut hur det ens är möjligt…

Låt oss spela en glad visa ”från tiden” – och sagda björnkreatur står fortfarande staty på över tio platser, minst – i England såväl som i Polen. Filmer finns, tecknade eller spelfilm – så även romaner, litterära skildringar etc etc – bevismaterialet i form av vittnen är kort sagt överväldigande…

Ja – men ”Dunder och Snus och… tja… ”Ymnigt Hårbevuxna Hetärer” (citat David Nessle)

Nu vänder vi åter till Björnen Stephan, som alltså förrättar vigslar i Moskvas utkanter, låt vara mot kontant betalning, och i mänskligt sällskap. Är han en plågad varelse ? – Nej, antagligen inte särskilt – för har man en gång blivit ”Mediabjörn” så har man blivit mediabjörn… Titta bara…

KOM IHÅG: Ryska Allmänheten KRÄVER Bildade Björnar Numera – Såhär SKALL det se ut !!! (Jämför Olaus Magnus version från 1555 AYPS ovan)

Det är den ryska kvinnliga fotografen eller fotografösen Olga Barantseva från Moskva som tagit bilden ovan – och hundratals andra. Hon har i och för sig arbetat med andra djur och arter också, men björnen Stephan har blivit hennes tacksammaste foto-objekt. Fantasy-brudar i lättklädd läderutstyrsel, fagra prinsessor, kvinnor i baddräkt, barn från den ryska sagans värld, bärplockerskor i ”Slavsia Rus” kläder från Kiev-rikets, Ruriks och republiken Novgorods tid – en och samma björn har felfritt – oklanderligt – genomfört alltsammans, utan ett enda bett eller minsta risk för modellerna !

På jakt efter bär och svamp i den ryska sagoskogen…

Moderna versioner av den i Ryssland mycket populära barn-tv serien ”Masha och Björnen” (som i och för sig finns tillgänglig på Youtube, för de som önskar se eländet – jag har bara läst sagan i original ) har också skådats. Originalet handlar om en liten flicka som till sina föräldrars och hela sin hembys förskräckelse kommer hem med en högst civiliserad björn, ungefär som Tjeckovs högst sympatiske ”Björnen”. Denna björn lär omgivningen veta hut. Ännu värre är folksagan ”Björnen som miste ett ben” som fotograf Olga och björnen Stephan ännu inte gestaltat. En gammal kärring lurar in en björn i sin stuga, där den fastnar i en björnsax, men många år efteråt får förstås den förmänskligade björnen sin hämnd, och hur det hela slutade den gången, får ni väl läsa själva.. Jag har redan berättat om hur den svenska sjukvården – med vissa kategorier som jobbar där – nästan utsatte mig för en amputerad fot, men hur en ren tillfällighet eller en säger en läkare räddade den..

”Jobba aldrig med barn eller djur” säger man i foto-branschen…

Bedömare i väst har förfasat sig. Såkallade ”Feminister” har börjat gapa och skrika – det är ju vi och endast vi svenskar i hela världen som har såpass upp-blåsta, flabbande, farbroderligen falska svin till ledare, som utropat att de har grundat ”Världens Första Feministiska Regering” inför hela FN.  Följaktligen har man naturligtvis – på Internet och I media – kallat Olga Barentsevas bilder för ren pornografi, fel genus- och anus-politik, skamlöst utnyttjande av såväl kvinnokroppar som den oskyldiga björnen (kan vi avgöra, att den inte får ut mer än mat av det hela – på något plan – vet vi alls något om dess tänkande, om det nu ens äger rum – den har en rätt stor hjärna i förhållande till kroppsvikten) men ÄR det egentligen så ?

Konst, media och andra alster som människor eller därmed jämförbara varelser släpper ifrån sig, tycks ge ett annat intryck. Händelseförloppet är icke entydigt.

Vad krävs, rent tekniskt eller praktiskt sett, för att få till en bild som denna. Modellfoto, liksom björn-dressyr, tycks vara en konstform i sig. Vi förutsätter, att fotot är taget vintertid, någonstans i staden Moskvas omgivningar, även om det bevisligen inte behöver vara så. Den skulle lika gärna kunna vara tagen vid Finjasjön i Skåne, inom synhåll från Hovdala Slott.  Här behövs minst två olika fordon, ett för modellen och ett för själva björnen – man kan omöjligen tänkas transportera de båda i samma utrymme, samtidigt. Björnen kan åka i en särskilt modifierad Stadsjeep – det finns Björnforskningsinstitut i Ryssland som har Toyota Landcruisers eller liknande – om än inte Mazda 343:or – som jag själv använt i Ukraina. Stadsjeepen kan förses med en bur – kvinnan på bilden torde helst få tillgång till en hel Van – med skjutbar sidodörr – vilket är mest praktiskt om hon skall kunna hoppa ut i snön och kylan, agera mot eller snarare o-v-a-n-p-å björnen och sedan – efter bara någon minut – värmas upp, eftersom hon annars förfryser, klagar osv. Björnen behöver bara gapa, men klagar antagligen inte alls. Kanske kastar man till den en godbit, utanför bild.

Den Van jag talar om, bör innehålla ett sminkbord, ljus och ombyten, samt såklart en El-björn byggfläkt. Jag har själv – i mitt konstprojekt med Skade, Vintergudinnan – tvingat en ”halvkänd” skådespelerska, tillika senare butikschef och teater-direktris att gå omvägar på ca 2 km, runt Djurgårdsbrunnskanalen och en riven bro av disponibla tre. Jag vet exakt vad jag talar om. Självklart var det sista gången hon alls samarbetade med mig, trots furstliga erbjudanden om varm choklad på ett av kungliga huvudstadens utvärdshus, som sig bör. Som skådespelerska borde hon inte förkyla sina stämband, och medfört kaffe i ståltermos bedömdes inte vara tillräckligt.

Vid andra kalla vintrar – Körunda Järnåldershus – där det varit så kallt, att mjöd och öl frusit i dryckeshornen, i vad som skulle vara ”inomhus” – ungefär som i ett larvigt pekoral av ”Ultima Thule” – deras stil-lösa sångtexter ”suger” verkligen – har jag lett iväg ett fruntimmer genom meterdjup snö. För att hindra dem att förfrysa – till följd av dåliga skor – har jag å Ösmo pendeltågsstation anträffats klockan tre om morgonen, med hennes fötter instoppade i mina armhålor. Någotslags inhyrd vakt, kom med idiotiska påpekanden om någon form av sexuell perversion – idioten ifråga visste inte hur man behandlar köldskador i fält – men se det vet jag – och har ofta praktiserat. Hoppas ni vet ungefär samma sak, kära läsare eller läsarinnor – för årets vinter kommer att bli hård – sanna mina ord !

Tacka vet jag björnar – farväl hundkräk och vargar – ni är en evolutionär återvändsgränd !