”Knutby, Knutby, underbara stad” (episod 3)

”Knutby Knutby
Underbara stad
Där de kristna står på rad

Det börjar dra ihop sig till ett slutligt avgörande i den senaste Knutby-rättegången, där Åsa Walldau – den sjuka kvinnan som påstått att hon är ”kristi brud” och ett flertal sektledare står åtalade för att i åratal ha misshandlat och trakasserat sina egna församlingsmedlemmar. Människor har blivit stuckna med gafflar, fått sina huvuden dunkade i skåp och luggats blodiga av Åsa Walldau, som behandlat flera i församlingen som sina personliga slavar. Även sexuellt utnyttjande av minderåriga har förekommit, berättar SVT, och huvudförhandlingarna i målet har nu pågått sedan 14 Januari. Ändå yrkar åklagaren bara på ett så lågt straff som på 18 månader för Åsa Walldau, på grund av att det är ”vad man brukar få” för en enstaka misshandel, men enligt SVT uppger målsägandebiträdet, stjärnadvokaten Elisabeth Massi Fritz att man måste ta hänsyn till det faktum att det är minst 14 personer som systematiskt misshandlats, och blivit föremål för Åsa Walldaus psykiska terror. 

Sektledarna styrde till och med enskilda församlingsmedlemmars sexliv, och förbjöd gifta personer att sova i samma hus. Allt detta har varit känt sen länge, men ändå har Knutby-sektens ledare klarat sig helt utan straff i flera år. Peter Gembäck och andra ”avhoppare” från Knutby Filadelfia har varnat för sekten, och för hur nya ”Knutby” kan komma att uppstå överallt i Sverige, när mördar-pastorn Helge Fossmo kommer ut ur fängelset med nytt namn och kommer fortsätta predikandet på nya platser, och så uppstår nya offer, nya församlingar allt medan denna kristna pest sprider sig över landet. Och ändå är åklagarna i Uppsala Tingsrätt lika aningslösa och undfallande som förut.

Jag har skrivit det förut, och jag skriver det igen. Tron på en allsmäktig, absolut guddom kallad ”Herren” är en av de farligaste föreställningar som överhuvudtaget finns, och all kristendom är en totalitär filosofi, just därför att den opererar med en ”allsmäktig herre” som ska härska över alla, överallt. Utan kristendom, fanns inte Adolf Hitler – för att nu bara ta ett – visserligen extremt – exempel. Förblir man hedning, däremot, är man också skeptiker, och Polyteistiska religioner löper i sig mindre risk att tas över av psykopater som Åsa Walldau och hennes gäng , även om man förmodligen aldrig kan vara riktigt säker.

Tron på en allsmäktig gud leder förr eller senare till att personer, som tror sig vara den allsmäktiges redskap tar över i samhället. Kristendomen är, precis som nazism och kommunism, en totalitär filosofi – och detta är viktigt att förstå om vi skall kunna undvika fler tragedier.

Att kristendomen fått fortsätta florera och härja fritt i Västvärlden är en av världshistoriens allra största tragedier, och antagligen kommer tron på en allsmäktig gud förorsaka ännu fler offer och ännu fler krig, tortyrfall och missbruk av rättvisan även i framtiden, men låt oss återvända till veckans nyhetsstoff. Hur blev det egentligen såhär ?

En av de bästa analyser av fenomenet Knutby och dess många skadeverkningar jag någonsin läst kommer från den ärkekonservative pingstvännen Joel Halldorf, som är känd för att hysa ett intensivt, nästan svart hat emot alla oss hedningar, som han stämplat som onda hemskingar, eller kanske hemska ondingar, trots att det är hans egna församlingsbröder, som är det stora problemet. Herr Halldorf kände alla de inblandade, inklusive Walldau på ett tidigt stadium i sin karriär som pingstvän i ropet, skriver han; och han är även känd för att ha drabbat samman med en fd sk ”Rådsgydja” eller ”Riksgydja” ur ett tämligen famöst Samfund vid namn ”forn sed”, ännu en sjuk person som på Walldau-vis ansett sig kallad att ta befälet över alla oss hedningar, högst oklart dock på vilket mandat och på vilken grund, precis som i fallet Walldau…

Herr Halldorf tycker att Knutby inte var så dumt från början, när man passerade den extatiska frälsnings-fasen. Man satte upp sin egen version av musikalen ”Jesus Christ Superstar” och fick massor av gratis reklam i den kristna pressen, ja hela media-Sverige spelade villigt med i ”Kristi Brud” struntpratet och lockade fler och fler vilsna själar till sekten. Främst var det de unga som lät sig lockas, skriver Halldorf, och jag tror honom. Man påstod sig vara en demokratisk rörelse, precis som ”fornsedarna”.  Man påstod sig utgöra en ”lycklig familj” som bara spridde oskyldiga kärleks-budskap, men bakom denna vackra fasad dolde sig psykopaterna, och ett fullständigt urartat ledarskap med sjuka ideal, som inte alls överensstämde med bibeln eller den religion man sade sig predika – allt enligt Joel Halldorf, som faktiskt har alldeles rätt här.

Den verkliga urartningen kom när Walldaus småbarnsjoller till ”profetior” plötsligt skulle ersätta Bibeln, och när hon tvingade församlingen att tro på detta. Det är precis såhär destruktiva sekter fungerar. Utåt låtsas man ha en inbjudande, kärleksfull och förment ”demokratisk” front, men så småningom sker en grotesk radikalisering inom sekten, och man utvecklar en fullkomligt monumental intolerans emot oliktänkande. Så kommer de första slumpvisa och godtyckliga bestraffningarna, och så börjar det verkliga förtrycket. I Walldaus fall skedde det genom att människor stämplades som varande ”fel”, och att de genom att existera i den ”heliga” profetissans närhet skulle kunna försena Jesu återkomst, som Walldau påstod skulle vara nära förestående. Därför måste hon sticka dem med gafflar så de blödde, dunka deras huvuden i skåp och misshandla dem på andra vis – och hennes försvar lär idag vara, att församlingen genom att se upp till henne frivilligt gav henne denna roll, varför hon tydligen anser att hon skall frias från allt ansvar. Ett sämre ledarskap och en sämre ursäkt får man leta efter, och snarare vore det väl läge för Domstolen att anse att detta med grillerna och föreställningarna om jesu återkomst vore att anse som sinnessjukdom.

Herr Halldorf och jag  har visserligen direkt motsatta åsikter i de flesta fall, men ibland måste man kunna ge sin motståndare rätt.

Han har genomskådat sekterna, och tar numera i ett slags statskyrklighet avstånd ifrån dem. Bristen på logik, säger han – och förvridandet av fakta, är sekternas främsta kännetecken. Just de saker som jag själv alltid försökt bekämpa, när det gäller hedendomen – och ifrån en motsatt ståndpunkt.

Vad den aktuella rättegången får för upplösning, lär vi snart få se. För egen del tror jag dessvärre, att straffen för att i åratal ha hållit en hel bygd i skräck och förstört livet för ett hundratal människor på en och samma ort blir alldeles för låga – men att förövarna måste bakom lås och bom, och att dessa ”goda kristna” har fleråriga fängelsestraff att vänta, är nog solklart.

Låt hedna er, gott folk – och lev hedniskt – för bara så kan vi undvika fler Knutby. Lämna de totalitära systemen bakom er, helt enkelt.

Skadegörelse på gravfält i Halland – Vem ligger bakom ?

Så har det då hänt igen. Åter har ett fall av grovt fornminnesbrott upptäckts i Sverige. Vårt Sverige. Denna gång är det Örelidsgravfältet i Laholms kommun som råkar illa ut, och Länsantikvarie Jenny Nord är alldeles förtvivlad och ledsen, kan vi läsa på Länsstyrelsens hemsida. Det skulle jag också vara, ifall jag befann mig i hennes ställning. Vanskötsel och förstörelse av fornminnen blir allt vanligare och vanligare. Knappt har vi fått läsa i lokaltidningar som ”Sundbyberg Direkt” om seriösa föreningar typ Alsnu Vikingalag, och de som gör sitt för att bevara den svenska historien oförstörd och oförvanskad (se mittuppslaget här) så händer det åter, att kapitalstarka reklambyråer och andra ”marknadsaktörer” försöker förneka hela den nordiska kulturens existens, och helt omotiverat rackar ned på denoch hack i häl på dem kommer vandalerna…

 

På Örelidsgravfältet har vandaler varit framme och fraktat bort jord från foten av en rest sten – mönstret syns tydligt igen från andra fornminnesbrott vid Ales Stenar i Skåne och Lindholm Höje i Danmark.

Först etableras ideologin, sedan kommer de kriminella – skulle man också kunna säga. Det är hatet och föraktet emot det Nordiska, som skapar grogrund för fornminnesbrotten och ger dem tillfälle att blomstra – för det handlar antagligen långtifrån om något så enkelt som diverse obildade och totalt okunniga ”skattsökare” med metalldetektorer den här gången.

En Polisanmälan är redan gjord, och förundersökningen har inletts – och enligt vad Länsstyrelsen berättar på sin hemsida kommer man också följa upp med en ”efterundersökning” eller rättare sagt säkra fler bevis. Jag har redan berättat för er om hur alla seriösa Samfund och Föreningar inom vad vi kan kalla den Hedniska Sfären i Sverige tagit avstånd från sådant här, från Nordiska Asatro Samfundet till PFI eller Pagan Federation International.

Också vid Ales Stenar har vandaler upprepade gånger grävt bort jord just vid foten av resta stenar…. Ingen tillfällighet ?

Men, inte alla rörelser inom den hedniska sfären tycker likadant, vilket blir helt uppenbart. På Hylte Naturbruksgymnasium i Halland har den ökända ”forn sed” rörelsen bitit sig fast, och här har den en av sina starkaste center. Inom ”Forn Sed” finns ritualer som går ut på att man ska ”Magna jorden” till Påsk, fira sk Påskblot vid Uppsala högar med offer av människoblod och andra dumheter (Ni hör själva hur idiotiskt detta är – Påsken är en kristen tradition och har inget med Nordisk hedendom att göra) och i dessa ritualer ingår också, att man fraktar bort jord och använder den för egna ändamål, bland annat för att tillverka sk ”fröbomber” och kladda och gegga med den, vilket man tydligen tänker sig skall ingå i ceremonierna.

Jag anklagar ingen rent specifikt, men jag är ändå ganska övertygad om att ifall man letar i ”svansen” på detta mycket egendomliga samfund, som de flesta av oss helt tar avstånd ifrån så hittar man nog snart några av de skyldiga. Sånt här vill vi inte se, varesig nu eller i framtiden, och därför är det viktigt för oss, att göra slut på allt ”fornsederi” och alla andra oseriösa verksamheter på det, som för alla svenskar och Nordbor borde vara helig och okränkbar mark.

I Disernas tid (But gather together to greet the storm…)

Så har då det stora Disablotet och Distinget passerats. Rätt datum för Disablot inföll igår, men det visste ni väl redan, ack ni hedna och ludna ? Jag har redan skrivit om denna och andra hedniska märkesdagar i vår kalender under ”Blot och Högtider” ovan, och jag hoppades ni alla firade på det rätta datumet, alltså fullmånens dag i Göje månad, den andra månaden för året. Jag har också förr om åren förklarat för er hur denna tid på året – föråret, vid Vinterns slut och innan Vårens början – var en tid våra förfäder fasade för, eftersom den inte bara innebar blot och marknader på isen – utan också dyrtid och kanske svält, om vinterförråden varit små och föregående års skördar dåliga.

Igår drog en stor storm fram över Norra Europa, samtidigt som det var fullmåne, vilket fick mig att känna mig illa till mods. Fullmånen är något jag känner i hela kroppen även utan stormar, och förutom de dödsfall som orsakades i England och nere på kontinenten, har denna storm fått en oförsiktig medelålders kvinna och ett barn i Danmark att spolas ut i Havet, och sedan bli räddade – på danska myndigheters bekostnad. Gudamakterna är de ovisas beskyddare, heter det, och dumskallarnas antal är legio. Ett vet jag dock med säkerhet, och det är att vi lär behöva Disernas och alla kvinnliga makters beskydd, såhär års – innan våren äntligen kommer. Visserligen skall detta, enligt SMHI:s rådande definitioner, kunna inträffa redan den 15 Februari, för ifall dygnets medeltemperatur då skulle ligga ovan noll grader Celcius minst fem dagar i streck, säger man att meteorologisk vår skall ha inträffat, men se det tror jag inte mycket på.

Vi hedningar vet bättre att Våren kommer med den första grönska, som Gerd ger.

Expectans Expectavos !

Uppdatering, ankomster, avresor

Jag har hållit mig verksam med andra saker än denna blogg en hel vecka, för att bland annat – och i ett helt nytt sammanhang – möta och samspråka med en viss Jan Björklund och en viss Thomas Gür, ifall de nu är bekanta för er läsare. Eftersom jag både ogillar det här med name-dropping och kändis-skap, skriver jag inte deras namn med versaler eller bifogar några länkar denna gång, eftersom det torde vara onödigt. För övrigt håller jag ju närmast på att bli känd själv också, låt vara i låt oss säga somliga kretsar, eller skaffa mig en ryktbarhet av den rent Herostratiska sorten. Sade jag inte att alltihop var högst tve-eggat, likt det svärd, som en gång fördes mot Damokles ?

Moshe Dayan var en märklig man, och hans vän Ben Gurion – körde helst Centurion !

Jag mötte också en ny vän som på pricken liknar Moshe Dayan, ifall ni nu vet vem han var eller till och med minns honom. Han var i alla fall min stora idol när jag var fyra år gammal. Han hade ju svart lapp för ena ögat, om ni minns, och det betydde i en fyraårings Värld att han måste vara pirat, eller sjörövare. Och dessutom körde han stridsvagn, vilket är vad som i denna 2020-talets värld kallas SNABB FÖRMÅGETILLVÄXT eller att vara verksam på flera områden samtidigt. Min fyraåriga hjärna trodde på 1960-talet att Dayan måste vara en påhittad figur, kanske ett trick av Hollywood eller fake news på något sätt, alltså ”på tv” som vi sa då, eftersom vi redan anade att vad den svenska statstelevisionen ballrade om, och vad våra media även då sände ut, inte kunde vara sanning. Men min egen far förklarade för mig att jodå, Moshe Dayan existerade eller var ”på riktigt”, och därmed bestämde jag mig redan då för att det där, det skulle liksom en dag hädanefter bliva min musik…” om ni förstår hur jag menar.

Sådär !

Det var dagens hedniska tanke… Gack iväg, I hedna och I ludna, och gören I ock Sammalunda…

 

Snart Disarblot…

Dags för en hednisk hymn, ”solis sacerdotilis” eller endast för de invigda, och de som följer den sanna Asatron. Inte för halvkristna, ”fornsed” eller annan patrask.

Heathen tribes ascending
From the words of Odin all father
Uruz information sending
Runes which from the World tree shower
From the Vitkis the amending
Subtleties of knowing power
Now step inside this Hof as they pass by

To the tree with limbs unending
Which does stand by Mimer’s well
All creation is evolving
from this stream that clears your head
Find yourself a wiser coven
Like the one that Menglöd lead
And step inside this Hof as you pass by
Step inside this Hof as you pass by

Tru in thinking, knowing why
Brings even more than meets the eye
Step inside this Hof as you pass by

In this dark we call creation
We can be and feel and know

Form an effort, Vali’s station
That’s surviving on the go
There’s infinite survival in
The high Hávamál glow
Step inside this Hof as you pass by

And in every season Idun’s fruit does grow
You are always risen from the seeds you’ve sown
There is no reason to rise alone
Other stories given have sages of their own

Live where your heart can be given
And your Örlog starts to unfold
In the forms you envision
In this dream that’s ages old

And through Od’s layer comes the only sayer
You’ll receive all you can hold
Like you have been told

Every day’s another dawning
Give the morning winds a chance
Always catch Thor’s thunder yawning
Lift your mind from this trance
Sweep the shadows from your awning
Shrink the fourfold circumstance
That lies outside this Hof – don’t pass it by

Higher worlds that you uncover
Light the path you want to roam
Seven are Rig’s mighty mothers
Born upon the ocean foam

Twice born heathens care and keep
The nowhere of their former home
They slip inside this Hof as they pass by
Step inside this Hof as you pass by

You think you can’t, you wish you could
I know you can, I wish you would
Become Asatru as you pass by

Four and twenty runes of power
Baked into an atom you
Polarized into existence
Hug and Hamn from red to blue
To such extent the realm of dark
Within the picture it seems true
But slip inside this Hof and then decide

Thor’s own lightning waits inside you
Travel it along your spine
Seven maids receive your visit
Seven mothers remain divine
Seven fires filled with wynjo
Treasure from Freya’s fields
Step inside this Hof as you pass by
Step inside this Hof as you pass by

The space you make has your own laws
No longer human – you’re the only cause
The center of this Hof will never die

And in every season Idun’s fruit does grow
You are always risen from the seeds you’ve sown
There is no reason to rise alone
Other stories given have sages of their own

Draw from Mimer’s well unchanging
Its union Ör nourishes on
In the right re-arranging
Till the last confusion is gone
Heathen-brothers trust in the utmost
Of the always singing song they pass along

The One-eyed Lord is still reigning
And his World is in place until
Two-eyed men with mystery training
Finally feel his power fill
Their threefold mind and not complaining
As the Norns do what they will
They step inside this Hof as they pass by
Don’t pass it by…

(Aningen fritt efter 13th Floor Elevators – på sin tid…)

 

Spöklikt värre i Glava

”I mångahanda länder haver jag varit,
och mångahanda folkslag haver jag haft
uti min tjänst, men maken till
Fryksdalingarna har jag aldrig skådat…”

 

Nu byter jag ämne för ett tag. Från Värmland kommer inte bara min gamle vän Tekniske Johansson, om ni minns honom, utan också en tidigare kollega. Nu ligger byn Glava, en gång känd för sitt glasbruk, inte i Fryksdals härad utan i Gillbergs, på gränsen till det som kallas Nordmark och Järnskogen, som är nämnd i Eddan; eftersom det är den bygd där Angerboda och själve Loke huserar. Senare i tiden kallades detta Edaskog, och var gränsen mellan Norge och Sverige.

Redan på folkvandringstiden och 500-talet var Järnskogen en rik trakt, vilket syns på dessa brakteater, numera på Historiska Muséet i Stockholm

Glava ligger vid Glafsfjorden, som inte varit en riktig fjord utan en insjö sedan åtminstone bondestenåldern, och här går den stora sjöleden in i landet. Här bor min bekanting med sin hustru numera, och enligt gängse uppfattning är det så med Värmlänningar, att de är gladlynta av naturen och har en förunderlig förmåga att berätta historier, som alla vet. Nu är det väl känt i min bekantskapskrets att jag är den mesta Hedning, eller Heidningi hin meisti, likt Egil Skallagrimsson själv, som enligt sagan kom över Edaskogen eller Järnskogen han också, och därför anser alla att jag borde vara expert på allsköns vidskepelse, även spöken och dylikt.

Min Värmländske bekant hade nämligen hela Julen igenom upplevt saker, som inte står mina från Axel Ulrik Bååth i Nordmannaskämt fritt återberättade historier efter. Kanske minns ni vad jag skrev om Tjuvarna Ond, Värre och Värst och den stora Julskinkan, eller berättelsen om den fruktansvärde Djävulen på dasset, han som hette Dummyhuvudet Willmuckus Kilenius Dassadjävel och som hade till uppgift att kila fram och tillbaks och slå in kilar mellan människorna, och orsaka split och söndring dem emellan.

Om ni nu inte minns dessa berättelser, tycker jag nog ni ska läsa dem omigen, men Värmlänningen trodde rentav jag syftade på honom i dessa fritt berättade historier, för liknande saker hade just inträffat på hans gård i Glava. En natt, när han låg bredvid sin lagvigda hustru i sängen, tändes ljuset i köket av sig självt, och han trodde nästan det var tjuvar i farten, oavsett om dessa nu ville beröva honom julskinkan eller annat, och han svarade inte som den på sin tid så berömde Mullah Nasrruddin, känd över hela Orienten, som i en liknande situation, eller när frun väckte honom och skrek: ”Vakna Nasruddin Hodja, det är en tjuv i huset” svarade: ”Låt honom hållas, älskling – man vet ju inte om han hittar något värdefullt..

Nej, han gick fullt vaken ut i köket för att se vad som var på färde där, men hittade ingenting. I långliga tider slamrades det med köksluckorna nattetid, och ute i redskapsboden, som stod långt från huset och intill en stenmur, flyttades redskapen om varandra, utan att man visste hur detta kunde ske. Så bestämde sig min Värmländske sagesman för att han nog drabbats av gastar och spöken, och till den ändan tillkallade han rentav; på hustruns begäran får man förmoda – då han inte är särskilt vidskeplig av sig och stark i nyporna – ett tvättäkta medium från Karlstad. Själv kan jag inte säga att jag tror på spöken, eftersom jag aldrig träffat något spöke. Därför kan jag inte avgöra, om jag skulle tro på det eller inte, det beror väl på vad gengångaren ifråga hade att framföra, och om det alls kunde anses för trovärdigt.

Så är det också med Small, Large och Medium, eller alla ockulta typer man träffar på nuförtiden, om ni förstår hur jag menar, för det är enkannerligen så att många äro komna, men få äro kallade.

Från trakten av Glafsfjorden, en bild som den lokala turistföreningen icke aktar för rov att tvinga på oss..

Mediet meddelade genast att Glava-bon köpt sina köksluckor och även köksbordet han åt vid varje dag av en kärring – nej vad skriver jag – jag menar naturligtvis ”förtjusande dam i övre medelåldern” i Karlstad vid namn Anna, som nyss avlidit, och ingalunda kunde träda in i ljust på andra sidan, som det brukar heta – innan hon fått igen sina köks- och skåpsluckor, för över dem vredgades hon storligen. ”Och kan du tänka dig,” sade min Värmländske vän över en tallrik ärtsoppa – ”att det var just jämnt sant, sånär som på köksbordet, för femton eller tjugo år tidigare köpte vi verkligen köksluckorna och skåpsluckorna av en redan då ålderstigen Anna i Karlstad, men hur kunde mediet veta allt detta ?

Jag höll här med om att detta var mycket osannolikt, förutom det faktum att Karlstad är en ganska liten stad med sådär 64 000 personer i själva tätorten, men få möbelhandlerskor, och att Anna är ett ganska vanligt namn, även om det inte var stor chans att mediet kunde gissa, eller också kontrollera alla försäljningar av husgeråd och byggmaterial som alls skett där på trakten, femton-tjugo år tillbaka. Sådant g-å-r ju att ta reda på, även om chansen är liten. Men än värre skulle det bli.

Det var redan mörkt, och ute vid redskapsboden förklarade mediet, att två män; varav den ene ägt och timrat på gården samt hetat Erik i livstiden, var i luven på varandra om mark och ägogränser – det är trots allt inte så ovanligt – och att de nu gick där på tomten och spökade, som lyktgubbar eller eljest. Detta, sade min Värmländske vän, kunde mediet inte ha vetat utan en noggrann utredning i arkiven om ägogränser eller lantmäteri, och sann var även den detaljen, att gårdens förste ägare hade hetat Erik. Här kom jag att tänka på berättelsen om Torbjörg Lillvölva i Erik Rödes Saga, för övrigt den mest exakta berättelsen om en völva eller spåkvinna vi alls äger. Av den berättelsen framgår, att långtifrån alla trodde på henne, och att hon var bäst på att förutse stora ting, eller större skeenden som skörderesultat – vilket inte är svårt för en genomsnittligt begåvad person att förutse – men långt mindre bra på exakta förutsägelser, som att säga var ett borttappat föremål låg någonstans. Dagens medier är precis likadana – de svarar ofta ”häpnadsväckande rätt” på en del detaljer, men missar mycket grovt ifråga om andra. Varför det ofta är så, kan ingen säga, men jag misstänker att det ofta är fråga om ”cold reading” eller att en van person kan ställa ledande frågor, och genom omärkliga blinkningar eller andra små tecken – som kan tydas – hos den person som svarar på frågorna kan veta, om hon eller han är på rätt väg…

Hembygdsgården uti Glava..

Kanhända minns ni min berättelse om sierskan Saida, som en gång en gång hjälpte en man att hitta ett borttappat Bankomat-kort i direktsändning på Tv. ”ääähh…du har tappat det – på en gata – i en stad” började hon med att säga, och en sådan förutsägelse är ganska lätt att göra, eftersom över 85 % av befolkningen i vårt land bor i städer eller tätorter numera, och så gott som alla tätorter har faktiskt gator, just därför att de råkar ligga i städer… ”Och det var fredagskväll den 25:e” kastade hon sedan fram, något trevande. Mannen i telefon svarade studion att ja, så var det ju, fantastiskt nog, och inte heller detta kan ha varit svårt att förutspå, för på kvällen den 25:e råkar ganska många medborgare i vårt land fumla med Bankomatkort vid diverse uttagsautomater, och därefter ”såg” Saida mystiskt nog, och i andanom ett Systembolag – var vid mannen utbrast ”fan-tas-tiskt ! Säg huur kunde du veta det…?” utan tillstymmelse till ironi i rösten.

Bankomater och ”Butiken Gröna Skylten” brukar påfallande ofta ligga i närheten av varann i vårt lands småstäder, och det är såhär ”Cold Reading” fungerar…

Men – min Värmländske vän försäkrade mig, att inget av detta eller något liknande hänt i hans fall. Ånej, inget fusk här inte ! Mediet lär ha slagit en cirkel runt huset, så att de onda andarna i redskapsboden inte kunde gå in, och hon beskrev även landskapet och muren utanför denna bod häpnadsväckande korrekt, när hon stod inne i den, och inte kunde se ut – och hur gick då det till, kan man ju fråga…

Några dagar senare lär skurar av klart lysande gnistor ha flugit ut från skogen och in i min väns hus genom en öppen dörr, och mediet lär ha förklarat att vålnader eller de döda har lättare för att påverka elektriska installationer och allt som går med elektricitet, än att påverka fysiska föremål, varesig de nu befinner sig på ett utedass, i en redskapsbod eller annars. Tro det den som vill, men detta stämmer ganska bar med andra teorier jag hört om ”mottagningsförhållanden”, fukt, trähus och radio-apparater, samt spöken – månne de är ett slags radiovågor de med, eller en annan typ av strålning eller energi vi inte kan observera eller upptäcka än så länge, med våra instrument – och den vetenskap vi nu har.

There are more things in heaven and Earth, Horatio, / Than are dreamt of in your philosophy ” skrev en gång den gode Shakespeare, och det lär stämma. 

Fast å andra sidan tvekar jag – och är skeptisk, Hedning som jag är. En gång, när jag bodde i Aspudden, lär det i lägenheten mitt emot ha avlidit en gammal dam i åttioårsåldern, som dog sakta och utdraget på sitt eget hallgolv efter att ha fallit omkull och blivit liggande där utan hjälp i vidpass tre dagar. Hon törstade ihjäl, långsamt – ett inte alltför ovanligt öde för människor i Landet Reinfeldt, det land som senare blev Landet Löfvén, och som fortfarande är ett land långt bortom civilisation, ära och redlighet, för i ett förnuftigt land hade vi tagit han om våra gamla. Den tanten borde sannerligen haft anledning att spöka – för dåvarande landstingsborgarrådet Filippa Reinfeldt och ansvariga politiker allra minst – men se – det gjorde hon inte, och inte under de vidpass tio år jag själv bodde i lägenheten mitt emot kunde jag minnas det minsta av spökelser, omen eller oväntade händelser – men om gudarna vill kanske de träffar de ansvariga riktigt snart nu – och i så fall är det inte ett strunt för tidigt, det är i alla fall vad jag själv tycker.

Om vår nuvarande regering ställdes till svars för alla svenska liv den förstört eller skadat, skulle landets alla gastar, mylingar, spöken, gravsuggor och andra väsen ha fullt upp härifrån till nyåret nästa sekel, gissar jag – men det lär väl inte hända – och det är i sig ett argument för spökens non-existens.

I de flesta storstäder runtom i Världen hålls numera spökvandringar, men hur är det med Berlin ?

Där – om någonstans – borde det förflutnas spöken verkligen hemsöka de levande, allramest i form av unga soldater i sovjetisk uniform – mer än 360 000 av dem dog ju på ort och ställe, och om nu den teorin att spöken är d döda vars liv avkortats så att säga i hastigt mod eller på fel sätt – borde det inte spöka där eller i andra huvudstäder, där ju antalet döda borde vara populationsmässigt stort, och skapa hela arméer eller en enda röra av spöken… Ändå rapporterar dagstidningarna inte om något sådant…

I Londons Towern, lär det för övrigt finnas en spökande isbjörn som skall ha förts dit på 1200-talet. Denna lär dock bara ha observerats en enda gång år 1816, och påstås sedan ha hållit sig lugn – och hur vet då Engelsmännen att den ännu existerar, låt vara endast andligen ? England är all småknäpp spökjakts hemvist – tänk bara på ”Spöket på Canterville” som – sedan han fått slut på rödfärg – fyllde ut en kritisk, ständigt återkommande blodfläck (”out, damned spot!”) med grön färg, som stals från några barns färglåda. I alla fall enligt Oscar Wilde, den spjuvern.

Den spökande björnen i Towern – värre än alla Värmländska historier – lär ha kommit dit som gåva från Kungen av Norge, men verkar nog mest av allt vara en vandringssägen, ungefär som den Isländska historien om ”Audun med Isbjörnen” som berättades redan i heden tid. Och i West Brompton i samma stad lär det även finnas en spökande röd ekorre, om man får tro Engelsmännen…

Sit venia verbo. Slutligen finns också de som tror på JHVH-1 eller den kristne guden, eller något som de påstår ska vara ”forn sed” fast det mest är en djäkla osed.

Man kan uppenbarligen tro på mycket, här i Världen, men mera tror jag på mina Värmlänningar. Finis malorum !

 

Sådan är Monoteismen – och alla dessa dysfunktionella organisationer…

Ingen läsare har väl kunnat undgå att lägga märke till den nya skandal, som drabbat dem påstått ”Svenska” Kyrkan, ett Lutheranskt-Evangeliskt och fullständigt korrupt samfund, som fortfarande gör anspråk på andlig överhöghet över det här trötta gamla landet – tragiskt nog.

I veckan kom det fram, hur Kyrkans Akademikerförbund hade anordnat vilda spritfester och mutresor för sin egen ledning, och helt i onödan renoverat sin egen förbundslokal på Östermalm i Stockholm för 30 miljoner, vilket innebar mer än 6000 kronor i utgifter för varje medlem, enligt vad kvällstidningarna avslöjar.

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Den svenska kristenheten är korrupt. Den representerar en dekadent form av en ökenreligion från Mellanöstern, som vi inte behöver, och inte skall ha i det här landet. Religionsfrihet i all ära, men någon känsla för hyfs och sans, förutom lag och rätt, måste man ändå ha – och hade jag inte varit hedning sedan 18 års ålder, hade jag blivit det nu…

Kvällstidningen Aftonbladet har avslöjat hur denna fackliga organisation inom ”Svenska” Kyrkan bjöd på turistresor till Wien och Paris för sitt ledande skikt av pampar, som också kunde supa upp vinflaskor för sådär 1500 kronor var, allt vid ett enda tillfälle. Förutom dessa Monoteistiska fasoner – de kristna tror ju att deras egen ledning är ”närmast gud” och därför får bära sig åt hur som helst – tog man också banklån på över 16 miljoner för att bygga om sin lokal på Östermalm, och den försågs med parkettgolv, en specialbyggd entrétrappa i ek, en arkitektritad ekdörr, samt ett såkallat ”powder room” eller rättare sagt ett dam-dass med Versace-tapeter och kranar i förgylld mässing...

Dessa skitnödiga ansikten…. Dessa pamp-fysionomier…. ”Svenska” Kyrkan är full med sådana… Vill du ge dem mer pengar, eller kanske GÅ UR NU !!

Varför behövde kyrkans fackpampar allt detta ? Kunde de inte bara gå på toaletten som vanligt folk, ifall de nu blev skitnödiga under sin sedvanliga verksamhet ?

Dessutom skall samma ”Akademikerförbund” ha noll-tolerans emot alkohol, enligt sin egen facebook-sida så sent som 10 December förra året. Det stämmer uppenbarligen inte allsledningen har ju festat om med sprit och vin för 10 000-tals kronor enligt vad Aftonbladet lär ha kommit över i form av fakturor och notor, men samtidigt kräver man något helt annat av de vanliga medlemmarna och underhuggarna, de som står allra längst ned i denna pyramid av idel svin och vargar. Man lever inte som man lär, och här ser vi hur skenheliga de är, alla dessa kristna..

”Man kan inte samtidigt tjäna gud och Mammon” sägs det i de kristnes bibel, som jag läst och skrattat åt.

”Sådan är Monoteismen !”

Men skandalen är inte slut i och med detta. Det har kommit fram hur de kristna våldför sig även på den fackliga demokratin och yttrandefriheten, och hur de till och med angriper sina bästa medlemmar och utesluter dem, bara för att de få ärliga medlemmar som ändå finns själva vill få slut på korruptionen. Det påminner inte så lite om en del andra hedniska samfund som jag själv varit med i, och även om hur det nuförtiden brukar gå till i svensk kommunalpolitik.

Jag känner en medlem i en förortskommun öster om Stockholm – jag skall inte säga vilken och inte heller vilket parti det gäller – som när han kom på sina egna partibröder med att fuska, skaffa sig egna ekonomiska fördelar och annat mera genast blev utesluten, och därmed gick han över till Liberalerna, och blev partibroder med mig – på den tiden jag var aktiv inom det partiet, vill säga. Numera har jag tagit min hand ifrån politiken, och ägnar mig åt att nätledes påverka och förändra vad som ändå låter sig förändras, och liberal kan man vara på många sätt, socialliberal, konservativt marknadsliberal, som libertarian eller rent av vänsterliberal och sexualliberal, även om jag själv inte tillhör någon av de där sorterna.

Men, alltnog – när prästen Anna-Carin Gabelic från Linköpings Domkyrkopastorat vågade kritisera de fackliga orgierna, då blev hon genast utesluten. Uteslutandet kom som ett mail, avsänt klockan ett på natten till henne personligen, efter vad Aftonbladet vet att berätta, och man kan ju fråga sig om det ens var stadge-enligt eller ens välbetänkt av den som nu avsände det att handla så. Åtminstone får vi väl hoppas – för dessa kristnas skull – att avsändaren var nykter, men säkra kan vi inte vara, med tanke på vad som redan framkommit om detta förbunds uppenbarligen ganska unika lednings- och lydnadsförhållanden…samt sättet att hantera vinflaskor och annat…

Undrar förresten hur en organisation som ”Kyrkans Akademikerförbund” alls kan utesluta sina egna på sådana påtagligt lösa boliner – finns det ens stadgar som tillåter något sådant ? Har man inga bestämmelser om det, baseras ju allt på fullständigt godtycke och demokratiskt underskott i alla fall – Får en facklig eller offentlig organisation alls bära sig åt så, och samtidigt framstå som seriös ?

Pastor Gabelic konstaterade genast att det hela inte gått rätt till, och övervägde rättsliga åtgärder, får vi veta. Hon lär även ha kallats till ett illegalt förhör med fackförbundets advokat – avsikten var tydligen, att man skulle förmå henne att bekänna sina synder och ta tillbaka allt hon sagt. Detta liknar de fasoner, som det sk ”Bordet” eller det hemliga högsta råd som fanns inom Knutby Filadelfia uppvisade – rättsprocessen emot dem lär ju fortfarande pågå intill minst den 31 Januari enligt vad man skrivit i media. I Knutby-sekten kunde ”Rådets” medlemmar utdela bestraffningar på måfå, bokstavligt talat skicka ut medlemmar i kylan – man hade upprättat och förberett en plats där det skulle ske vintertid – och det liknar vad jag själv fått höra om det ökända samfundet ”Forn Sed” som på liknande sätt försökt kalla medlemmar till ”förhör” i Maoistisk folkdomstols-stil, vilket skulle ske på ett sk ”naturbruksgymnasium” i trakten av Hylte.

Undvik korrupta organisationer och alla som samarbetar med korrupta organisationer… GÅ UR ”Svenska” Kyrkan…

 

Bland annat har en annan av mina följare, också verksam inom kommunalpolitiken, berättat detta för mig, och utan att namnge fler personer; kan jag säga att jag har samlat flera vittnesmål – för nog finns det flera aggressiva sekter och dysfunktionella organisationer att ta i tu med här i landet, men allt det sparar jag till senare, och nästa månad.

”Forn Sed” för övrigt, är en organisation som enligt sig själva ”hoppas att Tors Hammare skall göras till en internationell symbol för homosex” och som använder ett kristet namn från 1200-talet på sig själva – men de har föga med Hedendom och Asatro att skaffa.

Asatro är som vi alla vet det korrekta namnet, och det gäller att undvika kristna, muslimer och diverse fack här i tillvaron – det är allt jag säger…