Plötsligt en TYRS TISDAG: Låt oss utse Inger Stöjberg till HELA NORDENS LUCIA !

Alla kan inte vara Lucia” säger ett nutida svenskt ordspråk. Det stämmer. Alf Henriksson, den gamle Småländske polyhistorn och tidningsmannen, som jag nämnde igår, kallade den svenska Lucia-traditionen för ett exempel på ett Kulturgods, som alla vill ta till sig och använda för egen räkning. I gårdagens inlägg behandlade jag hur ”Svenska” Kyrkan försöker återkatolicera Sverige, och hur den gör reklam för Mellersta Österns ”hedersvåld”. För några år sedan tyckte spin doctors och oseriösa reklam-makare som arbetade för företaget IKEA att Lucia skulle göras om till en liten svart pojke som sprang omkring och ställde till oreda. På 1980-talet, då jag själv växte upp, talade Siewert Öholm och andra kristna uppviglare i Tv om ”Svart Lucia” i en annan bemärkelse, och anklagade hela den svenska ungdomen för att hålla på med droger och supa ned sig totalt under Lucia-helgen, något som såhär i efterhand framstår som rysligt överdrivet.

Men trots mitt ampra inlägg av igår, har det mesta av Lucia-debatten i år uteblivit. Sedan Covid-19 bröt ut är de flesta ense om att den Nordiska Lucian behövs, på flera sätt än ett – och allt fler och fler identifierar henne med Asatrons Freja – hon som är ett stort ljus i Vintermörkret.

Teckning av Anker Eli Pedersen, konstnär från Färeöarna – ”Freja står för upplysning”

 

Många etniska svenskar – ja allt fler och fler faktiskt – tycker som jag att den Nordiska Lussi-traditionen är värd att försvara – liksom FRIHETEN – så säger nämligen ett annat känt svenskt ordspråk – ”Friheten är alltid värd att försvara” heter det, och det gäller i stort som i smått. Just därför är det viktigt för oss att aldrig sänka garden, och att fortsätta slåss emot kristendomens och islams horder. Den gamle läraren från Kristianstad, Sven-Yrjö Collin hade den 13:e denna månad följande att säga under rubriken ”Lucia – kristet dravel eller frihetens röst” – och eftersom han är en skribent jag gillar – han har varit omnämnd förr på denna blogg – kan jag inte undgå att citera honom:

Men den abrahamitiska kyrkan, med sina totalitära ambitioner, kom till Sverige och i god stil försökte fånga samhället, varvid de tog över lussandet och gjorde det, slutligen, till en högtid med ett sicilianskt helgon i centrum. Genom utvecklingen i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, blev det ett Luciatåg, där Lucia, hon som gick främst i tåget, utsågs demokratiskt, genom ett rösteförfarande. På många arbetsplatser och hem har Luciatåg dragit fram. Och, inte minst, på våra skolor vandrar Luciatågen fram.

— —

Julen har den totalitära kristendomen gjort allt för att överta. Ett tag såg det ut som att de hade lyckats. Det var när alla åkte till kyrkan för att delta i kyrkottan. Men idag får Kalle Ankas Jul betydligt fler tittare än julottan. Julkrubban har i många hem fått ge vika, och kvar står granen, förvisso kanske med en stjärna i topp, som minner om stjärnan över Betlehem. Men i övrigt domineras julen av maten och tomten, bägge med grund i hedendomen. Kristendomen har fått ge vika för vår hedniska tro. Julen kan knappast sägas vara en religiös högtid, utan är en kulturhögtid.

Själv håller jag inte med om det sista. Såsom varande Asatroende anser jag att Julen inte bara handlar om vår kultur, utan samhörighet med förfäderna – och med vår släkt, ätt och familj – det är långtifrån oviktiga saker, eller blott och bart en kulturföreteelse – men låt oss höra mer från Sven Yrjö:

I dessa dagar av värdegrund, kan skolorna använda Lucia som ett skäl att diskutera mänsklig frihet. — — Skolorna kunde därför gärna berätta hur, t ex de kristna förföljde de med annan tro, brände och torterade, och hur muslimerna förföljde Lars Vilks för hans ritande. Man kan helt enkelt använda Lucia för att föra fram en grundläggande värdering om tankefriheten. Låt folk tro vad de vill, och den som vill sticka svärdet i den troende, vare sig det är romarna som vill mörda Lucia, de kristna som vill mörda Bruno eller muslimerna som vill mörda Vilks, skall vi som bär Lucias ljus driva dessa frihetens fiender på dörren.

Fira därför Lucia, med uppmaning att barnen, ungdomarna, åhörarna, skall kämpa för tankens frihet.

– Sven Yrjö Collin, 2021-12-13

Det är ett bra förslag – och kanske kunde vi i rättvisans namn utse en känd kvinna till Hela Nordens Lucia, ifall hon har kämpat just för friheten, och de värderingar som vi nordbor gillar…

I Danmark har nu den före detta Migrationsministern Inger Stöjberg dömts till 60 dagars fängelse, utan all nåd och utan minsta möjlighet till överklagande. Orsaken är att hon upprätthöll FN:s Konvention om de mänskliga rättigheterna, som säger att ingen person för bli föremål för tvångsäktenskap. Också Barnkonventionen, som FN stiftat, slår fast att inga barn och inga flickor under 18 år får bli bortgifta – men plötsligt skulle alltså detta inte gälla i Danmark..

23 par, där småflickor på 15-16 år tvingats gifta sig med ”skäggbarn” och snusk-pojkar i 25-års åldern, kom till Danmark och bosatte sig på flyktingförläggningar. I rollen som Migrationsminister gav Inger Stöjberg flickorna friheten tillbaka, och skilde dem från de män, som med deras föräldrars och islams godtycke förgripit sig på dem. Svenska media presenterar nu detta som om det vore något brottsligt, och med 13 av 26 politiskt tillsatta Domare i Danmarks Högsta Domstol, har man nu dömt Inger Stöjberg till ett två månader långt fängelsestraff, bara för att hon försvarat barns och småflickors frihet.

Man ursäktar brotten emot barnkonventionen med att det skulle vara ”ringa åldersskillnad” i de 23 paren, och att snuskhumrarna till pedofiler samtliga var under 34 år. Men är det egentligen någon ursäkt ? Ursäktar det att ta ifrån någon deras barndom och tonårstid, bara för att de personerna kommer från Islamska familjer ? Ett svenskt alternativmedia skriver idag:

Sommaren 2016 uppmärksammade danska medier i synnerhet fallet syriern Alnour Alwan som hösten 2015 flydde till Danmark med sin då 16-åriga fru Rimaz Alkayal. Inkvarterad på ett asylboende blev Rimaz gravid med den åtta år äldre mannen.

Efter Stöjbergs uppmaning till myndigheterna beslutades att Alnour och Rimaz skulle skiljas åt. Efter några månader isär återförenades paret sommaren 2016, trots att Rimaz då ännu bara var 17 år gammal. I augusti samma sommar födde hon en pojke. Det syriska paret fick senare motsvarande drygt 27 000 kronor i skadestånd för tiden de tvingats vara åtskilda. Alnour Alwan och Rimaz Alkayal levde ett tag efter det som gifta, men är numera skilda och Rimaz har flyttat från Danmark. Den mediala uppmärksamhet som det syriska paret fick gjorde att Stöjbergs uppmaning till myndigheterna blev allmänt känd.

Vad var det som hände stackars Rimaz ? Hon gjordes med barn efter att ha blivit bortgift – bara 17 år gammal  – men HON fick inget skadestånd – för hennes make och dennes familj tog hand om alla pengarna – och vore det inte för att hon lever i Norden, skulle hon inte alls kunna skilja sig..vilket hon också gjorde, så fort hon kunde…

Vad är det för rättvisa ? frågar nu jag.

Hur kan ”Svenska” Kyrkan sympatisera med en islam, som behandlar kvinnor och flickor på detta sätt – och varför gör Danska domare gemensam sak med islamister ?? Är det fel att upprätthålla FN:s barndeklaration – om man sitter på Ministerplats i Danmark ?

Inger Stöjberg har sagt att hon kommer att ta sitt straff med högburet huvud, och att hon INTE ångrar sig. Hon lär till och med ha vädjat till den danska Drottningen, Margarete den andra, om att bli befriad från sitt straff – och därför är hon en värdig Lucia. Det är dags att tända ljuset över henne, och all den orättvisa hon och alla andra kvinnor från främmande länder blivit utsatta för.

Tyr är de vapenlösas försvarare, och barnens vän !

 

Jag slutar dagens inlägg med en dikt, som jag ofta citerat ur förr:

Jag vet det.
Jag säger det.
Men därför att jag vet och vågar att säga det
skall jag vinna en styrka att skydda de värnlösa
som inga förmätna våldsverkare skall ha makt att ta i från mig…

– Erik Blomberg, svensk poet, 1944

Lussi kommer med ljus och glädje (men – ”Trudno Byt Bogom !”)

There will be no skulduggery,
no flim-flam
No compromise,
no sell out,
no controlled show

– Malcolm X

”Wahrheit ist Feuer, und Wahrheit reden heisst Leuchten und Brennen.
Kannst du nicht allen gefallen durch deine Tat und dein Werk,
Mach es wenigen recht; vielen gefallen ist schlimm !

– Freidrich Schiller

 

Över hela vårt land och angränsande länder, sänder Lussi eller Freja idag sitt budskap om det nya ljuset. Det är och förblir som det skall vara, också i vår östra Rikshalva – som en dag kanske kommer åter till oss – där Hufvudstadsbladet idag intervjuar Helsingfors egen Lucia, som detta år heter Sara Ray, som i ”ray of light” – en stråle av det eviga ljuset. Och hon säger, ordagrannt och till pressen:

– Tänk vilken fin uppgift jag har, att få sprida glädje till alla olika sorters människor. Jag otroligt tacksam för det. Det kan bara bli bra, säger hon med ett strålande leende.

Så enkelt och naturligt kan det också göras. Inga förvanskningar. Inget ”fornsederi”. Ingen bogus, inget hittepå. Som det är – och som det skall vara enligt den Nordiska naturen.

Man har sagt att den ursprungligen hedniska Lucia-traditionen – som jag redan skrivit mycket om under rubriken ”Lussi” under ”Blot och Högtider” ovan var på väg bort, att den måste förstöras, att den inte skulle firas mer, att den tvångsmässigt måste göras om och bytas ut emot något annat osv osv. Men i år får inte PK-maffian eller den lilla elit, som gör anspråk på att styra och domptera oss rätt. Också i Gränna skulle Luciatåget helt läggas ned och tas bort enligt politiska beslut, hade man förklarat, men så blev det nu inte.  Lokala eldsjälar och en enda människa, gripen av Frejas kraft inom henne själv, besegrade slutligen mörkret, och fullbordade sin dröm om frid. Till och med vår statstelevision, var till slut tvungen att erkänna faktum, och kunde leverera ett program denna morgon, fritt från de vanliga PK-flosklerna eller alla ytliga pekpinnar.

Själv borde jag kanske glädja mig i denna stund, för här och var i media märker jag att man citerat mig, fast många fortfarande envisas med att förvrida hela mitt budskap, och vad Hedendomen, i det stora eller det lilla, egentligen handlar om. Men min nyfunna julglädje grumlas idag en smula av de förvridningar och medvetna, på pin kiv infogade missuppfattningar jag sett, saker jag på intet vis ställer mig bakom, och heller aldrig någonsin kommer att stödja. Mer om dem inom kort, men hedning som jag är, är jag också van att nöja mig med väldigt lite. Framgång och seger kommer från oss inte flygande från himlen, men av hårt arbete och trohet mot gudarna och sanningen, och vi rabblar varken böner , litanior eller klagosånger.

Från det goda gamla Danmark – vår grannstat i syd – kommer i år en rapport om ett luciafirande av lite annorlunda slag, genomfört av en lokal kanotklubb, som också lever upp till denna nordiska ljusfests verkliga innebörd, och som inte lortar ned sig själv med katolicism eller kristendom. Också från Norge kommer hälsningar, detta år som förr om åren, även om Lussinatta där är Åsgårdsreiens och Odens natt framför andra, och firas Oden och Asatron till minne – som det är och skall vara, evinnerligen.

”Åsgårdsreien” av Peter Nicolai Arbo, 1872

Själv är jag mest glad för min hedniska kalender för nästa år, som snart är slutsåld – 24 ex återstår ännu av en upplaga på mer än 150 stycken, och Samfundet Särimner har gjort en avsevärd vinst – även om det är en framgång i det lilla.

Sedan finns som alltid idioterna, förvanskarna, fuskarna och de som borde hålla tassarna borta från Asatron och vårt Nordiska arv för evigt – innan jag – kanhända – ser till att ge dem ett kok stryk, rammelbuljong, ”god fisk” som det heter på norska. De borde kort sagt få prygel, ”stut”, en rejäl avhyvling, däng, dask, bas, rotting, en bastonad, tamp, spö, påkolja, ”flatsidan”, dalj, hjuling och tuktel, allesammans.

Någon som känner det här motbjudande lilla äcklet ? Tala om för honom vad du tycker om hans lögner och skitsnack…

En viss herr Andreas Swedberg på en sajt benämnd ”Nyhetsbyrån.se”vars kvalitet lämnar en hel del övrigt att önskatror tydligen att det skall vara roligt att driva med oss, när han skriver rena lögner, skitprat och hitte-på, som t ex följande:

Lusse är benämning på den fornnordiska guden ”Frö” eller ”Frej”, som han också kallades. ”Lelle” betyder ”fru” på fornnordiska. Lusse Lelle betyder ”Frös fru” och refererar till den förkristna hedniska traditionen som liknar Lucia där en utvald kvinna gick runt och knackade dörr och bjöd på bröd som ett tecken på att det nu skulle gå mot ljusare tider och att Frös tid var på ingång. Ett annat namn för ”Lusse Lelle” är Freja, vars skyddsdjur var katter och hennes vagn drogs av två stycken (Högni och Þófnir).

Det finns ett svenskt ordspråk som säger, att det är ynkligt att höra löss hosta. Vet den här kristne narren ens vad han talar om, och varifrån har han hämtat dessa härledningar ? Ett ryskt ordspråk med liknande betydelse lyder ”Trudno Byt Bogom”, men till dess innebörd skall jag återkomma. Låt mig bara säga det pinsamt självklara, och det är att ordet ”lelle” aldrig någonsin betytt fru, och att Frejas katter inte nödvändigtvis är två till antalet, förutom att de aldrig haft de namn den här skändlige ”julpajaren” räknar upp.

Låt mig också lägga till, att om jag någonsin mötte herr Swedberg, skulle jag spotta honom mitt i ansiktet. En stor, fet, rinnande loska, så att han känner det och lider av det, liksom på sin tid CJL Almquist, när han ”kraschanerades” av August Blanche.

Sedan finns ju också hedendomens fula svans, drog-nissarna, extremvänstern och ”fornsedarna” – (ett knappt hundratal aktiva till antalet, emot Nordiska Asa Samfundets 1600 aktiva medlemmar) – som nu intervjuats SVT. Jag tänker inte länka till dessa ”fornsedare” och deras skitnödiga anleten, för de står mig upp i halsen med sitt dumma prat om hur ”forna” de är.

LÖGNARE och Charlataner skall aldrig någonsin tolereras, utan nedkämpas och förintas

 

För övrigt – hur ”fornt” är det att ”nyuppfinna” traditioner, som aldrig någonsin hört till hedendomen, och varför säger de hela tiden, att just Lucia inte får finnas ? Nyss – dvs förra året det var dags för dem att släppas fram i media (varför går SVT med på att ens intervjua sådana okunniga skägg-mopsar ?) sa de att man ”får fira Lucia precis som man villvarvid jag svarade dem, att då är det inte längre lucia, eftersom hela innebörden i traditionen i så fall går förlorad, och blir en dålig parodi på sig själv, vilket ”fornseden” redan blivit.

Dessa ”fornsedare” har redan sagt att Asatron inte finns, att den är en ”skriftlös” religion, och att  Torshammaren enligt dem skall göras till en internationell symbol för homosex, bland annat. Ändå nämner de asatron gång efter annan, och säger sig till och med representera den, fast alla vet att påstådd ”fornsed” och Aastro för länge sedan blivit två helt olika saker. Ta sedan deras drogmissbruk, deras missbruk av blot och ceremonier, deras fula ovana att låta berusade ungdomar stå och skära sig i handlederna vid Uppsala Högar, vilket skall vara deras sätt att ”fira bröllop” och mycket annat, som jag redan upplyst er om. Jag ska inte bli långrandig.

Men denna gång stjäl de, de stjäl av min kunskap, mina åsikter, min inriktning, när de säger att:

Julen börjar på allvar för de flesta i Sverige vid Lusse, den 13 december. Vi tänker oss att Lussebruden representerar gudinnan Freja som kommer med löfte om ljus när det är som mörkast. Lussekatterna med sina solsymboler och gyllene saffran passar bra i den hedniska symboliken. Inte minst för att Frejas djur är just katter.

Före 1753 inföll vintersolståndet runt den 13 december, men vid kalenderbytet från den julianska till den gregorianska kalendern justerades datumen med flera dagar och vintersolståndet hamnade runt den 21 december. På något vis verkar då också julfirandet ha delats upp, så att vissa hedniska riter i folktron, firandet av de kvinnliga makterna, fortsatte att hållas vid Lusse. Den stora högtiden under det hedniska julfirandet är vintersolståndet som äger rum kring den 21 december. Då håller vi julblot runt om i landet. Vi firar att solen och ljuset återvänder. För oss asatroende är solen en gudinna – Sunna. Det är till henne och till julens egen gud – Jolner – som de flesta av oss hedningar vänder sig till under julblotet. Jolner är den som gett namn till högtiden jul och bakom det namnet döljer sig Oden.

För en del är det säkert förvånande att höra att det fortfarande finns utövande asatroende idag, i det moderna samhället. Men är det egentligen så konstigt att alltfler nu söker sig till en naturnära andlighet med kopplingar till våra gamla traditioner? Vi är beroende av ljusets återkomst och naturens växtkraft, oavsett om vi lever idag eller för tusen år sedan.— —Men kärnan i julen är ändå firandet av då ljusets återkomst och framförallt tiden då vi umgås med släkt och vänner, oavsett varför vi firar jul.

Julafton den 24 december firar vi som de flesta svenskar, med släkt och vänner, mat och klappar. Och julens huvudperson är ju som vi alla vet: jultomten!

Ja, jo – det är i huvudsak korrekt – men allt detta har vederbörande inte kommit på själva. Det har de stulit rakt av, från mig och denna blogg. Om de visste vad god smak och heder var, kunde de samt SVT ju åtminstone ha varit finkänsliga nog att ange källan, och även erkänna att alla inte har deras förvridna uppfattning om att ett kristet smädeord, som vi hedningar aldrig någonsin använt för att beteckna oss själva, hela tiden dyker upp i deras tramsiga prat.

Och för övrigt – vad är en tradition ? Varför säger de här personerna i ena andetaget att Lussi skall ställas in, och i andra andetaget att de tänker fira det ?? Varför kan de inte ha en ordentlig drogpolicy, trots att de säger sig ha funnits i över tio år, och varför avvisar de inte tydligt drogpåverkade personer från sina blot och sammankomster ??

Själv vill jag inte ha med dem, eller andra ”fornsedare” att göra. Varesig nu, eller i framtiden.

Jag citerar, från en annan blogg och en annan skribent, någonstans:

Jag har en egen liten definition på kultur. Jag menar att kultur rätt och slätt är den kollektiva personligheten. Och traditioner är våra kollektiva vanor.

Rent ordboksmässigt är tradition ”fast etablerad sedvänja (inom en grupp) som yttrar sig i (regelbundet) återkommande händelser med i stort sett oförändrad utformning” Men när blir en tradition verkligen en tradition? — — Det finns de som menar på att Lucia inte är en riktig tradition för vårt moderna Lucia-firande är mer eller mindre ett modernt påhitt som började på riktigt genom en veckotidnings försorg i slutet av 1920-talet. Men Lucia torde vara ett fast rotat inslag och tradition för alla levande etniska svenskar. — —

Givetvis förändras traditioner precis som allting annat. Men sunda förändringar av traditioner sker normalt gradvis och mer eller mindre omärkligt. Man våldför sig inte på dem (även om det vore önskvärt när det gäller traditioner som omskärelse, som borde förbjudas rakt av). — — Acceptabla förändringar av traditioner är mer eller mindre omärkliga. De våldför sig inte på traditionens ramar.  — — Vad är då acceptabla avvikelser? Jag för min del anser att Lucia faktiskt är en kvinna, inte en transvestit eller en man. Kvinnan skall vara vit och blond. Men jag blir inte kränkt om hon är brunett. Jag ogillar om hon är mörkhyad. Inte därför att jag har något emot mörkhyade kvinnor, utan helt enkelt för att det är en för stor avvikelse från den bild jag har av Lucia. Men jag inser att jag är i minoritet, och jag accepterar det, jag tänker inte starta några drev eller göra affär av en mörkhyad Lucia om det är i ärligt uppsåt.

Så kan man också uttrycka det. Som sagt – det finns alltid idioter, eller de som med avsikt vill vanställa traditioner, och förfuska deras innebörd.

”Svårt att vara Gud” eller Trudno Byt Bogom var en rysk roman, som skrevs av två bröder Strugatski på sin tid – alltså 1960-talet. De talade om efterblivna och barbariska människor, som missförstod sina egna hjälpare på pin kiv, och som aldrig någonsin kunde höra kunskapens röst, eller kravla sig upp ur det mörker de befann sig i, trots att hjälpen fanns på nära håll.

”Det är svårt att vara gud” som bekant… Och ännu svårare är det att banka in lite folkvett i patrask, och de som är illa navlade…

 

”Det är svårt att vara profet i sin egen hemstad” sägs det ibland.

Lika svårt är det för en kvinna att bära ljusets krona, och vara ljusets drottning – som Freja själv – även om vissa kvinnor faktiskt idag – som andra år – klarat av den uppgiften med glans och ära.

”Mot dumheten, kämpar också själva gudarna förgäves…”