Comic Relief (??) en Frejas Fredag – sången om STIG MALMS CHAUFFÖR

Jag har redan många gånger förklarat för er att Fredagen varit Friggs dag i Västnorden, men tillhört Freja i Östnorden, alltså Sverige minus Värmland-Jämtland-Härjedalen, men plus Finland och det Baltiska området. Även på kontinentalgermanskt område har Fredagen varit Frejas, om någon råkar undra – och därför ägnar jag mig åt ”Skaemtun” och ”Mansöngur” alltså direkt opassande humor, eftersom Freja själv gillar och tycker om detta enligt Eddan.

SÅNGEN OM STIG MALMS CHAUFFÖR

Jag ska berätta det innan jag dör.

Det var JAG som var Stig Malms chaufför.

Jag minns hur han kom till mig
från Partikansliets slaktar-bod
Ja manikyrera han på naglarna
– tog bort köttrester, skinnslamsor och blod.

Ibland så var han nerslagen
efter möte med en ”delegation”.
Då sa jag: ”Men det var nödvändigt !
och skylde över – i en glättig ton..

Jag ska berätta det innan jag dör.

Det var JAG som var Stig Malms chaufför.

Han SKREK: Din DJÄVEL, du får sparken
och sen brast han ut i gråt.
Satt stilla nån minut och bara hulkade
och sa sen: ”Kära FÄLTSVIN – Förlåt !”

Ja han SKREK: Din DJÄVEL, du får sparken
och sen brast han ut i gråt.
Satt stilla nån minut och bara hulkade
och sa sen: ”Kära FÄLTSVIN – Förlåt !”

Jag ska berätta det innan jag dör.

Det var JAG som var Stig Malms chaufför.

 

(Aningen fritt efter sången ”Stalins Frisör” – text: David Nessle musik: Mässingshumoristernas Skymningstennis )

 

 

STIG MALMS CHAUFFÖR – JA DETTA E HUMOR HUMOR HUMOR

 

(Extra fot-not – till de som ”bryr sig” – Ettårsdagen av Stig Malms (1942 – 2021) död i Covid, infaller i morgon. Den 6 Mars förespeglar man oss, att vi alla tvångsmässigt måste fira en ”Internationell Kvinnodag” – Någon som sett en ”internationell kvinna” på sista tiden ? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, förutsätter att alla individer oberoende av kön har rätt till ett medborgarskap i en erkänd nationalstat, inget annat. Således finns inga ”internationella kvinnor”. )

 

En BARD och ett POLITISKT PARTI tar ställning FÖR Yttrandefriheten – Blasfemidagen infaller i morgon !

Den Internationella Blasfemidagen är ett evenemang, som Humanister i USA och Världen över skapade efter den exempellösa hetsen emot Nordbor och Jyllandsposten inleddes, efter de sk ”Mohammed-karikatyrerna” år 2009. Att människor dödas i hundratal och tusental, bara för att de skulle ha förolämpat någotslags gud, som inte ens förmår skydda sig själv – en sådan gudom kan inte vara allsmäktig – och att människor sätts i fängelse eller drabbas av orimliga straff bara för sina åsikters skull, är bara alltför vanligt nuförtiden. Blasfemi-lagar bibehålls bara i Världens allra fattigaste och mest efterblivna länder, men på sista tiden har vi sett hur bland annat ”Svenska” Kyrkan och andra Monoteistiska samfund hetsar för att få Sharia-lagar även i Sverige istället för att bejaka framåtskridandet, som i Världens alla någotsånär civiliserade länder.

Såhär ILLA var situationen 2014 – bara en del TOTALITÄRA regimer typ Iran och EFTERBLIVNA U-länder har lagar emot Hädelse eller sk ”Blasfemi”.   

Vill vi att SVERIGE också ska räknas ibland dem ??

Danmark har nu – som sista land i Norden – avskaffat hädelse-lagarna – men här i Sverige ser vi alltså hur de kristna och islamisterna i skön förening likt smutsiga kackerlackor kryper fram ur sina hål, och försöker knuffa tillbaka oss alla till den mörka medeltiden. Varför ska vi behöva stå ut med sådant – och var är organisationer som Humanisterna, samt Amnesty International, nu när vi behöver dem ?

Alla kan vi faktiskt behöva få lyssna till en BARD då och då…

 

Nåväl – i de senaste dagarna har en viss BARD uttalat sig. Alexander Bard, från Army of Lovers, och diverse talangjaktsprogram i TV, närmare bestämt. Som en av de mycket få personerna i Sveriges kulturliv som alls vågar säga något, uttalar sig nu herr Bard, och förklarar att han tycker att Islam är en mycket svag religion. Jag måste av allt mitt hjärta och min hedniska hug säga att jag håller med honom.

Om ”Allah” eller ”gud”, alltså JHVH-1 – detta totalitära monster från yttre rymden – vore allsmäktigt – så skulle ju ingen ”Koranbränning” eller någon bränning av Biblar alls kunna ske, eller hur ? Men nu brinner Koraner och Biblar likafullt, över hela Sverige och ingen kan förhindra det. Den påstått ”allsmäktige” guden har bara knivbeväpnade små huliganer och fega terrorister till sina lydiga små redskap – plus ”ärke” någonting Antje Jackélen såklart – men hur skulle en VERKLIG gud göra ?

Jo – vi svenskar KAN, vi VILL; vi TÖRS – fram för en riktig BARD du kan lita på !

En verklig gud skulle förmodligen piko-sekundsnabbt inse, att mänskligheten bara är en av alla oräkneliga civilisationer i hela universum på sin egen lilla boll av stoft, och därmed ignorera hela saken ifall nu Alexander Bard, jag själv eller en och annan Paludan råkat förolämpa honom. Vore guden allsmäktig eller allvetande, så gjorde ju våra handlingar ingenting ändå, små och obetydliga som de är, och ännu mindre borde några ”rätt-trogna” alls springa efter oss, eftersom det vore att sätta sig upp emot den ”ende” gudens allmakt – och för övrigt – är det inte ”gudens” eget fel att han skapat just oss till HEDNINGAR ??

Låt oss fortsätta BARDALEKEN !! (pling samt plång !)

Jag själv har faktiskt mött herr Bard en gång, på restaurangen Broder Tuck på Söder i Stockholm, innan ett ruskigt mord förövades där – men det var många år sedan-. Emellertid – jag insåg redan då att herr Bard var en man att lita på, och att han icke tvekade att tala sanning, respektive tala ur skägget !

Alltnog, han är icke den ende som yttrat sig i debatten, för i SvD har vi igår kunnat läsa följande; signerat Staffan Gunnarsson från det nya folkliga partiet Medborgerlig Samling:

Ska den som hyser starka känslor för en tro ha rätt att förbjuda andra, som har starka känslor emot densamma, rätten att uttrycka sig? Nej, religionsfriheten kan aldrig tillåtas att trumfa yttrandefriheten, skriver Staffan Gunnarson, Medborgerlig Samling.

Om Svenska Akademien efter alla år skulle få för sig att tilldela Salman Rushdie Nobelpriset i litteratur, skulle han då nekas inresa till Stockholm för att ta emot utmärkelsen – med hänvisning till att det kan finnas folk i Sverige som inte uppskattar hans böcker och kanske vill bränna både dem och författaren själv? Hade en ny ”Life of Brian” med muslimskt tema kunnat produceras i dag?

— —

När staten bränner eller förbjuder böcker är det fara å färde för religions- och yttrandefriheten, men när medborgarna förhindras att öppet kunna visa sitt missnöje med inflytelserika religioner och livsåskådningar är samma friheter också hotade. Att någon fritt får visa sitt ogillande mot vad andra säger eller tror är en given del av demokratin. Detta ska inte tolkas som ett hot mot någons religions- eller yttrandefrihet. Inte ens att bränna ett privat exemplar av en så kallad helig skrift hotar någons trosutövning.

— —

Många, även bland påstått liberala debattörer, verkar inte inse att ingrepp i yttrandefriheten i sig utgör en form av våld. Att exempelvis böja sig för fundamentalister som hotar det fria ordet, i syfte att motverka högerextremister, är i sig själv att gå antidemokratiska ärenden. Sanna demokrater och liberaler tål verbala angrepp eller symboliska protester – och de som inte tål det kan aldrig få sätta agendan.

Samma vecka som församlingsföreträdare i Sverige nyligen önskade att det inte bara skulle bli olagligt att bränna ”heliga” skrifter, utan även vara förbjudet att håna olika religioner, dömdes en 13-årig pojke i Nigeria till tio års fängelse för blasfemi. Är det i en sådan riktning vi vill gå även i det sekulära Sverige eller vilka straff kommer de intoleranta och lättsårade att låta sig nöja med – och de ängsliga att böja sig för?

— —

Enligt EU:s Lissabontraktat ska sekulära och religiösa livsfilosofier likabehandlas. Om visad missaktning mot andras livsåskådning generellt ska bedömas som hets mot folkgrupp, så borde även ateister kunna åberopa sådan lagstiftning. Religiösa utsagor kan många skeptiker och icke-troende uppleva som en väldig provokation och känna sig kränkta. I så fall borde religiösa uttryck därmed kunna klassas som hädelse och missaktning mot ateisters eller humanisters föreställningar om livet och världen. Vilken fatwa-domstol ska avgöra dessa ärenden?

Om TVÅ stycken MYCKET CENTRALA texter

Jag såg två stycken mycket centrala texter på nätet idag. Den första är hämtad ur FN:s ursprungliga Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1946, och ni som läst artikel 30 i samma deklaration, vet att deklarationen aldrig någonsin får förändras, varesig i form av strykningar, ändringar eller tillägg…

Envar har rätt till Åsiktsfrihet och Yttrandefrihet. Denna rätt innefattar rätt för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida information och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. (artikel 19, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna)

Andra artiklar i deklarationen har ofta blivit felöversatta och vantolkade när de överförts till svenska. Exempelvis står det INTE i deklarationen om Mänskliga Rättigheter att alla människor har ”lika värde” som en del föreställer sig, och som våra politiker lögnaktigt brukar påstå. Vad som däremot står där, är att människor är ”alike in dignity” (alltså lika ifråga om mänsklig värdighet) men inte alls ”same in value” och detta är en mycket väsentlig skillnad.

Men – för att återvända till artikel 19 – det står ”utan ingripanden”. Detta betyder ett slut på angiveri, svartmålning i sociala medier, obevisade påståenden av politisk, rent förolämpande eller personlig karaktär – alltså negativa värdeomdömen om den som dristar sig att ha en åsikt – i alla fall som jag tolkar det.

Det står också ”frihet att söka, mottaga och sprida” informationså länge informationen inte är olaglig, dock – det finns ju konfidentiell eller hemlig information också, och möjligen skulle man kunna filosofiskt anmärka, att man väl här förutsätter att informationen som söks, är sann och inte förfalskad.  Källkritik är alltid viktigt, vågar jag påstå – som den ASATROGNE HEDNING jag är…

Slutligen står det också ”Varje slags uttrycksmedel” vilket omöjligen kan tolkas så, att man enbart är begränsad till skrift. Dans, teater, musik, konst, eller till och med meddelanden och åsikter skrivna på dasspapper med rödkrita, eller Runristning (som Sveriges Justitieminister Morgan Johansson FORTFARANDE vill förbjuda, eftersom han enligt sin iranska kvinnliga press-sekreterare ska ”arbeta vidare med frågan” – vad det nu ska innebära) är alltså fullt legala som uttrycksformer, och så är fotografering eller performance art – för på något annat sätt, kan man nog inte tolka artikel 19.

Följaktligen är det också legalt eller tillåtet att göra som bilden nedan visar, förutsatt att man nu inte gör det på offentlig plats, eller för att smäda någon speciell ”folkgrupp” som det kallas enligt svensk lag… (den svenska lagen förutsätts ofta vara underordnad just FN:s deklarationer, i alla fall i den publika och öppna debatten)

a bible is burning on a fire, the proper way to dispose of an old bible.

Enligt artikel 19 spelar det heller ingen roll, om detta vore en Koran, ett exemplar av Bhagavadgita, eller Herman Hesses ”Stäppvargen”, för den delen.

Detta behövde inte vara en bok. Man kunde också steppa, eller dra på en ”two-stepp” Häpp – Oh Yeah Böpp – Vi hänger inte läpp !

Dessutom står det, att informationsinhämtningen, spridningen av information, åsikter eller budskap förutsätts ske ”utan gränser” vilket är ganska intressant att notera, eftersom det också föranleder en hel del upphovsrättsliga och patenträttsliga problem, särskilt med hänsyn till konstnärliga verk av mer ovanligt slag. Formuleringen ”utan gränser” verkar också betyda ”utan begränsningar i tid och rum” – dvs inte bara geografiskt, utan också tidsmässigt… När något görs eller uttrycks, skulle alltså rent filosofiskt vara av mindre betydelse, liksom sammanhanget. För övrigt noterar jag idag, att Statstelevisionen i Sverige uppgett, att det enligt Polisens och Rättsväsendets uppfattning ÄR legalt att till exempel bränna Koraner i vårt land.

Den andra texten består av ett reklambudskap, som jag sett fastspikat på en vägg och en offentlig anslagstavla idag. Den består av en deklaration från en viss myndighet i Sverige, som har denna text som sin främsta devis, Värdegrund och innebörd, och då en statlig myndighet sagt och deklarerat detta, anser jag att det i viss mån har karaktären av lag, förordning eller allmän föreskrift, ja kanske även filosofisk levnadsregel i alla fall enligt myndighetens klara åsikt och uppfattning.

VI FÖRSVARAR SVERIGE OCH LANDETS INTRESSEN, VÅR FRIHET OCH RÄTT ATT LEVA SOM VI SJÄLVA VÄLJER.

Observera att det för det första står ”vi”. Vilka är då dessa ”vi” ? – Ja, det rör sig uppenbarligen om ett kollektivt ansvar, om varje medborgares självklara plikt. Det står Sveriges intressen, för det andra. Inte något annat lands, inte något annat folkslag som inte hör hit – utan det egna landets intressen, dess värderingar – och inte någon annans.

Det står för det tredje ”rätt att leva”samma rätt som en del politiker i ledande ställning tidigare helt förvägrat oss, eftersom de tydligt sagt, att det inte skulle göra något om vi förlorade vår frihet, likviderades eller utrotades – och deras uttalanden visar också klart och tydligt på vilken sida de står – och det är inte på svenskarnas.

Det står slutligen ”leva som vi själva väljer”Alltså inte som någon påstått ”allsmäktig gud” sägs beordra, att du och jag skulle leva. Inte efter något särskilt politiskt parti, eller det partiets åsikt om vad som bör ”väljas”. Inte efter någon satans Mona Muslim, eller Pelle Akbar. Inte efter Ayahtollan av Borås, inte efter Ärkebiskopen av Uppsala – eller någon djävla idiot till sk ”Rådsgydja” någonstans, som valts av högst fyra personer, inte efter ”Kristi Brud” Åsa Walldau, eller Pastor Putte Plockepinns åsikt eller livsval – kära läsare eller läsarinna – utan efter ditt och mitt.

Har ni förstått !?!

Har ni ens lyssnat, och någonting lärt ?

Nú eru Hávamál kveðin
Háva höllu í,
allþörf ýta sonum,
óþörf jötna sonum;

heill sá, er kvað,
heill sá, er kann,
njóti sá, er nam,
heilir, þeirs hlýddu.

 

”Nu är Hávamál kvädet
I den Höges Hall
av allt gagn för Jordens söner
Värdelös för trollens söner

Hell till han, som kvad !
Hell till den som kunde !
Njut nu, den som insåg !
Hell till dem, som lyssnat !