Etikettarkiv: Metro

”Det är om namn vi frågar”

av

Såhär års brukar våra dagstidningar och media fyllas av artiklar om statistik kring våra vanligaste personnamn, och 2019 har inte varit något undantag hittills. Både Statstelevisionen SVT och SCB eller Statistiska Centralbyrån redovisar nuförtiden namnstatistik, och så gör även sajter som ”Svenska Namn” – som uppger att den vänder sig direkt till svenska föräldrar, och väl i så fall förgrovar och sprider trenderna ytterligare genom att späda på dem – och det kanske man inte alltid skall göra. Också tidningar som Metro, Sydsvenskan och många många fler har hängt på den allmänna trenden.

Tycker svenska föräldrar verkligen, att individer som William Spetz eller Alice Bah Kuncke ska få förkroppsliga, hur svenskar och svenskor ska heta och framstå i framtiden ?

Självklart går det ”mode” i personnamn som allting annat, och namn är också utsatta för återkommande generationsväxlingar, bland annat på så vis att namn som varit populära för två generationer sedan eller vid sekelskiftet 1899-1900 kan komma tillbaka igen, enligt namnforskarna. Bland flicknamnen finner vi nu namn som Alice och Lily samt Wilma, vilka inte alls har med Sverige eller svensk kultur att göra. Men glädjande nog finns också Ella (4:e populäraste flicknamnet, 2018) efter Elli – ålderdomen – samt Ebba (6:e populäraste) Astrid (8:e populäraste) och Alma (9:e populäraste) ibland de 10 mest populära flicknamnen. Här följer man i alla fall nordiskt namnskick genom att ta in några nordiska namn.

888 flickor fick heta Alice, som är det vanligaste flicknamnet för andra året i rad. — —

Nya namn på pojkarnas topp 100–lista var Levi, Vide och Neo. Av dessa namn placerade sig Levi och Vide högst. På topp 100 för flicknamn kom det in sju nya namn; Maryam, Hedvig, Mira, Zoey, Idun, Melina och Noomi. Maryam var också det flicknamn som ökade mest. Det gavs till 177 flickor, en ökning med 70 procent jämfört med föregående år.
– Maryam används mycket i kulturer från Mellanöstern…   (Sydsvenskan 31 Januari 2019)

Vad gäller männen ser det dock verkligen mycket, mycket illa ut med Sveriges framtid. Här möter oss dessvärre utlänningar som William, Liam, Noah och liknande amerikanska monstrum, ofta med sitt ursprung i den bibliska världen, typ Levi och därmed närstående. Först på tolfte och femtonde plats kommer Axel och Alfred, som är rent nordiska namn. Bastarder som Charlie med flera – när man kan heta Karl – ett fint, historiskt och svenskt namn – och andra förvrängningar på franska och engelska dominerar också sorgligt nog i namnfloran.

Många nyblivna föräldrar vet inte längre vad som menas med Nordiskt namnskick, och hur man följer det.

Det syns inte minst på det faktum att de direkt uppkallar sina barn efter gudar och gudinnor, vilket är något av det allra värsta man kan göra, ifall man vill visa respekt för den Nordiska kulturen och Asatron. I gamla tider skulle ingen förälder, oavsett vad, ens drömma om att uppkalla sin dotter till ett namn som Idun, Freja eller Gerd. Orsaken till det var enkel. Det var hybris, eller ett exempel på grotesk självöverskattning, att jämföra sina egna barn med gudarna.

Att välja samma namn på en människa som en gudom, innebar ju att man ständigt löpte risk att blanda samman personen med guden eller gudinnan, med ändlösa missförstånd och förvirring som följd. Och vad för slags självbild får egentligen en liten flicka, som döps efter Freja – den allomfattande sexualitetens gudinna – tänk om den flickan i vuxen ålder inte alls vill springa omkring och manifestera sin sexualitet, hela tiden ? Eller någon som är döpt efter Idun, den eviga ungdomen, men till slut av naturliga skäl inte är såpass ung längre ?

Alla dessa förment ”söta” eller ”gulliga” namn blir förr eller senare till fruktansvärda kvarnstenar att bära runt halsen för de barn som fått dem, och i gamla tider tänkte man sig noga för, innan man ens namngav någon. Söner fick heta Torbjörn, Tormod, Torkettil eller Torkel, Torben, Torsten eller Thorarin, men aldrig aldrig någonsin bara ”Tor” – eftersom det vore helt fel att döpa sitt eget barn efter styrkans och åskans rungstarke Ase, som man inte gärna skämtade med. Det var först emot 1790-talet och långt in på upplysningstiden, som någon svensk alls enbart hette ”Tor”.

Och kvinnor kunde förstås heta Thora, men mera ofta Torgerd, Torborg, Thorill, samt ha namn som ”Ast-rid” – ”hon som rider av kärlek” eller Ing-rid (hon som rider på en Ing – vad en Ing är, vet ni kanske – åtminstone måste en vuxen kvinna veta det, om hon alls skall kunna få några barn – för de blir oftast inte till på articifiell väg) eller liknande – båda de valda exemplen är faktiskt valkyrienamn.

Många föräldrar har nu för tiden fått för sig att döpa sina stackars barn till saker som ”Loke”, ”Hel”, ”Angerboda” och liknande. Resultaten har heller inte låtit vänta på sig. Barnen har fått DAMP eller ADHD. Blödarsjuka, livshotande kramper, Downs syndrom och andra svåra sjukdomstillstånd…

Att ge sina barn namn, som stammade från mörkrets eller ondskans varelser, var också något som man i forna tider lät bli, eftersom man visste, att följderna ofta blev mer illavarslande än man kunde tro. Modern forskning, som till exempel i den ansedda medicinska tidskriften Psychology Today, visar också att namn påverkar oss mycket mer än vi kanske vill erkänna, också i vuxen ålder.

Man menar till och med att det namn vi får av våra föräldrar skulle kunna påverka studieresultat, kommande yrkesval, vem vi väljer att gifta oss med, beräknad inkomst, och till och med politiska sympatier, eller vilka partier vi kan välja att rösta på i framtiden

Om det verkligen är så, finns det stor anledning att tänka sig mycket mycket noga för, innan vi sätter namn på våra små telningar. Vill vi egentligen – som nyblivna föräldrar – påverka de här sakerna, och om vi nu väljer att göra det, borde vi då inte åtminstone göra det på ett positivt sätt, för att våra barn ska få det så bra som möjligt ?

Att undvika renodlat negativa namn som Loke, Hel och liknande borde vara en självklarhet, för vad händer; om man ger ett stackars barn ett sådant namn ? Barnet måste, så snart dess namn överhuvudtaget nämns, uttala Loke-namnet, tänka på sig själv som en ”Loke” eller någon med ”Lokes” egenskaper. Som vi förstår, är det inte bra för ett litet barn. Barnet kan bli fysiskt sjukt, eller få allvarliga psykiska problem. På samma sätt måste en gravid mor, som i moderlivet bär en ”Loke” och ingen sund livsfrukt, framkalla Lokes bild i sitt inre, så fort hon tänker på barnet, eller hör det omtalas – redan innan det föds. Mekanismen är inte helt klarlagd, men det står helt klart att sådant här kan leda till väldigt allvarliga eller tråkiga saker, och därför har jag alltid gett blivande föräldrar att undvika namn som Loke och liknande, och sky dem som pesten. Det finns en klar anledning till att folk förr i tiden aldrig gavs de namnen, och att man gör bäst i att undvika dem.

Enligt den nya namnlagen, som nuförtiden gäller i Sverige, får man heller inte ge barn namn som kan väcka anstöt, som kan leda till skada eller obehag för den som ska bära namnet, eller ”på annat sätt visar sig olämpliga” som egennamn. (14 § lag 2016:1013)

Jag skulle vilja hävda, att namn som ”Loke” eller ”Mohammed” faktiskt kan väcka anstöt, i alla fall i vissa grupper av samhället, och kanske därför bör undvikas. Å andra sidan finns det väldigt många föräldrar i Sverige som faktiskt har väldigt dåligt omdöme, för vad sägs om den här listan, som en av våra mest kända kvällstidningar satt ihop:

Namnet Lucifer, till exempel, har avvisats som skäligen ohållbart.

– 4 Män i Sverige påstås heta ”Norrman” i förnamn

– 3 kvinnor i Sverige heter ”Bärs” som förnamn – tyckte deras fäder om öl ?

– 4 kvinnor och 1 man har ”Balle” som förnamn, trots att det väl måste sägas väcka anstöt – eller ?

– 2 kvinnor har ordet Anus som förnamn – är det lämpligt ?

– sammanlagt 41 personer har ordet Matta som förnamn – kunde man hävda, att ett sådant namn leder till problem ?

– 1 man har namnet Fido som förnamn

– 1 person heter Hitler i förnamn, och ibland samma säregna namnflora möter vi förnamn som Potatis, Ragata och Pucko.

Frågan är – borde inte alla sådana namn vara förbjudna enligt namnlagen av år 2016, liksom Loke-namnet ? Frågan borde i alla fall få ställas, och tas upp till sakkunnig behandling.

Även Svenska Dagbladet bekräftade så pass tidigt som för nio år sedan, att många namn faktiskt var psykologiskt olämpliga, och kanske orsakade svårigheter, oavsett om det nu berodde på utbredda sociala fördomar emot vissa namn, eller något annat. Forskningen har uppenbarligen inte sagt sitt sista ord på det här området, och onekligen verkar det finnas mycket att invända.

– Alla människor har ett namn. Man har inte hittat ett enda samhälle i världen, där medlemmarna inte har namn. Vad vi heter och varför vi heter så är däremot kulturbundet och spelar stor roll för hur vi kategoriserar varandra socialt och kulturellt, säger Charlotte Hagström, etnolog vid Lunds universitet. — —

Namn kan också fungera som klassmarkörer. Vanligaste exemplet på det är ”y-namn” som Ronny, Conny, Jerry… De var vanliga under 50- och 60-talen och förknippas med arbetarklassen.

Även i diskussioner på nätet kommer klassaspekten ofta upp. Då är det vanligtvis namn som Kevin, Robin, Liam, Jasmine och Britney som stämplas som underklass eller ”white trash”.

– Många tycker att man gör sitt barn en otjänst genom att ge dem ett sådant namn. ”Kan du tänka dig en advokat som heter Liam?” frågar de retoriskt. Av någon anledning är det nästan alltid advokat, som används som kontrast mot ett ”trashigt” namn, säger Charlotte Hagström, som själv ofta får höra att hon har ett ”överklass-wanna-be-namn” – medan yngsta sonens mellannamn – Zeke – ses som just lite ”trashigt”. — —

– I Florida undersökte en amerikansk ekonomiprofessor studieresultaten för 55  000 elever. Barn med förnamn som hade låg status fick i genomsnitt 3 – 5 procent lägre betygspoäng jämfört med dem som presterade likvärdigt, men hade mer traditionella namn.

– En annan studie visade att sannolikheten för att amerikanska flickor ska studera fysik och matte på högre nivå är mindre om deras namn uppfattas som väldigt feminina, till exempel Isabelle eller Elizabeth.

– En svensk undersökning har visat att invandrare, från exempelvis Afrika eller Mellanöstern, som i mitten av 1990-talet bytte till mer svenskklingande namn, ökade sin årsinkomst med i genomsnitt mellan 10  000 och 15 000 kronor.

Vad vi heter, och vad vi döper våra barn till är alltså långtifrån oväsentligt. Det kan till och med betyda en skillnad i kronor och ören. Med tanke på allt detta – och att väl ingen vill göra sina egna barn illa – är det inte bäst att följa det fina nordiska namnskick vi alltid haft i det här landet, och välja ett nordiskt namn ? Det finns minst 1200 sådana fullt gångbara namn att välja på, enligt vad andra har räknat ut.

Och kom ihåg – uppkalla aldrig era egna barn efter en Gud eller Gudinna – i synnerhet inte Loke – man har många bevis på vad det kan leda till, oavsett vad anledningen nu är, eller kan vara. Och gör inte som i den gamla sången med Johnny Cash, ni vet – det var inte så bra det heller, visade det sig…

AVSLÖJAT: Hur DN, Metro, SvT och andra LJÖG om arkeologi i Sigtuna, bara för att skapa ett ”SLAGTRÄ” i valdebatten…

av

För några dagar sedan började media i Sverige helt okritiskt kabla ut en ”fake news” artikel, som nu spridit sig kring hela Världen. Jag tänker inte länka till den eftersom det är gravt oetiskt av skräptidningar som Dagens Nyheter, Metro mfl källor att sprida falsk information. För egen del var jag medveten om bluffen hela tiden, men höll an med mina kommentarer, eftersom jag ville se hur denna av media skapade ”anka” skulle utveckla sig.

Bakom alltihopa stod en individ vid namn Anders Götherström, som hävdar att ”svenskar inte finns” och att det inte skulle gå att särskilja Nordbor rent genetiskt, en mycket märklig slutsats som motsagts och motbevisats flera gånger om av forskare i våra närmaste grannländer. Man vet att det är Uppsala Universitet, känd hemvist för den fuskande textilarkeologen Annika Larsson, som tillsammans med Stockholms Universitet bedriver det sk ”Atlas-projektet” som ska studera 200 enskilda personer från Sveriges förhistoria och försöka dra slutsatser av det.

Originalkällan till de ”fake news” artiklar som nu publiceras, kommer från tidskriften ”Current Biology” och återfinns här.

Metro och andra svenska media spred lögner om att ”Hälften av Svenskarna i Sigtuna var invandrare” på Vikingatiden, allt med tendentiösa yttranden om dagens invandringspolitik

Flera etablerade media har haft mod att skriva sanningen, bland annat Smålandsposten som i Tisdags kritiserade UNT, en av landets mest vänsterradikala tidningar, för att använda den påhittade nyheten som politiskt slagträ i årets valdebatt. Jag citerar:

Kollegorna på Upsala Nya Tidning hade en glad helg. Så här skrev man i lördags: ”Omfattande migration är inte något nytt. Hälften av invånarna i vikingatidens Sigtuna var inflyttade migranter från platser långt därifrån.” Detta apropå en DNA-undersökning som gjorts på människor i det forntida Sigtuna. Knappt ett ord stämmer.— —

Av åttahundra utgrävda gravar i Sigtuna har man undersökt trettioåtta individer och funnit att ungefär hälften av de undersökta har sitt ursprung utanför Mälardalen. Därav mediatrumpeterna.

Det är bara det att det är trams. — —

Forskarna själva driver på vrångbilden, och det är uppenbart att det ligger något politiskt och lurar i botten. Man vill så krampaktigt gärna bringa bilden av dagens invandring som något ständigt pågående sedan tusen år att man förvandlar en östgöte eller ölänning i Sigtuna till en invandrare. —-

Aftonbladet berättar också att ”en stor missuppfattning är att man ska hitta någonting som är isolerat ursvenskt” och Atlas-forskaren professor Anders Götherström förklarar lugnande att ”svensken finns inte genetiskt”. Citatet ljöd som en klockringning i radio och press riket runt.

Här undrar man: Är det fråga om ett avsiktligt missförstånd för att Atlas lättare skall kunna inrangera sig i en verklighetsuppfattning som politiserade forskningsfonder föreskriver?

Studien är bara gjord på 23 stycken individer från kristna kyrkogårdar i Sigtuna Stad, en stad som grundades först på 1000-talet, och som kan ha haft en befolkning på kanske upp emot tvåtusen personer. Att utifrån ett såpass litet och snedvridet sample uttala sig om hela befolkningens sammansättning är ett vetenskapligt fel, och dessutom vet man att Sigtuna var en handelsstad, ja dessutom den största och mest exponerade handelsstaden under sin tid, dvs tidig medeltid, inte Vikingatid. Den efterträdde ju Birka, som alla bildade svenskar känner till, men var antagligen inte representativ alls för ett land som redan då kan ha haft upp emot en halv miljon invånare, eller i vart fall fler än trehundra tusen.

Dessutom skrev man att ”hälften” av de undersökta individerna skulle vara ”invandrare” bara för att de kom från ett område utanför Mälardalen, alltså en ren lögn, och dessutom en mycket grov, rasistiskt färgad generalisering, baserad på idel fördomar.

Kristna fördomar och rasistiska lögner har använts för att skapa en felaktig, konstlad bild av forntidens hedniska Sverige

 

Somliga individer kan exempelvis ha varit av samiskt eller finskt ursprung, vilket inte alls gör dem till ”invandrare” eftersom dessa folkslag alltid hört till den svenska nationen, och Sverige skapades dessutom under hednisk tid av Erik Segersäll år 995, enligt vad historikerna anser, medan det i själva verket fanns ett Svea Rike långt tidigare. Ingen av de undersökta individerna var Afrikan. Ingen av de undersökta individerna var asiat. Ingen av de undersökta individerna var från Amerika eller Australien, mycket beroende på att dessa kontinenter inte var upptäckta då, och inte kan sägas ha stått i någon nämnvärd kontakt med den övriga Världen.

Istället var alla, samtliga och 100 % av de undersökta individerna Nordeuropéer, samtliga från Norden, Baltikum eller möjligen Norra Tyskland.

Om dessa forskningsdata ALLS ska tyda på något, var det att Invandring INTE förekom i någon särskild utsträckning alls, särskild inte utomeuropeisk sådan. Ingen av individerna var från mellersta östern, till exempel. Ingen av dem omfattade islam – så vitt man vet – och ingen – inte en enda – tillhörde någon annan etnicitet än den nordiska.

Forskare har länge känt till, att Haplogrupp I1 är mest spridd i våra dagars Norden, och därför GÅR det att särskilja Nordbor och Svenskar i genetiskt hänseende. Vi har en mycket större grad av nedbrytningsförmåga vad gäller mjölkprotein som laktos, till exempel, medan befolkningen i andra delar av Världen – främst Mellanöstern och Afrika – är svårt laktosintolerant. Den förmågan har vi bara kunnat utveckla genom att ha en stabil bondebefolkning i tiotusentals år, som till stora delar livnärt sig på mjölkprodukter, särskilt under den annars så karga vintern. Påståendena om att vi svenskar skulle vara ”en blandning” är därmed en falsk generalisering, och faller på sin egen orimlighet.

Redan 2012 bevisade den kände Danske genetikern Eske Willerslev, att det Nordiska genomet är minst 37 000 år gammalt, och att det hållit sig märkvärdigt konstant genom alla dessa år. Nordborna är i själva verket den äldsta nu levande befolkningsgruppen i hela Europa, och har i stort sett varit oförändrad och opåverkad av just invandring ända fram till nutiden.

Det var ”Hedniska Tankars” grann-sajt Allmogen, som först av alla agerade ”visselblåsare” och avslöjade gammel-medias fake news och manipulering av fakta.

Dagens Nyheter, Norrländska Socialdemokraten, Aftonbladet, SVT, TT Nyhetsbyrån och flera andra stora medier sprider i helgen en identisk artikel om att hälften av alla invånare i Sigtuna var ”invandrare”, och att svenskar inte finns. Detta efter en studie som undersökt lämningar i ett urval av gravar i Sigtuna.

Eftersom DN deltar i ”faktagransknings-samarbetet” Faktiskt.se blir jag förvånad över att de inte har granskat sig själva i det här fallet, men under de senaste åren har jag märkt att det faktiskt också behövs folk som granskar granskarna.

Därför lanserar Allmogen nu Historiskt., faktagranskande journalistik där Allmogen granskar påståenden i de stora medierna om vår svenska historia och nordiska kultur.

Lögnar-blaskan Dagens Nyheter och Bonnier-pressen sägs sedan dess också varit tvugna att ta in en rättelse – och vederlägga de allra värsta politiska vinklingarna.

Påstående #2:

Svensken finns inte genetiskt.

Hävdat av: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet, till Dagens Nyheter

Slutsats: helt falskt

Påståendet grundar sig i professorns antagande att man med ”svensk” menar något som är isolerat ursvenskt, eller som DN skriver: ”ATLAS-projektet syftar till att kartlägga genetiken i Nordeuropa – och en stor missuppfattning är att man ska hitta någonting som är isolerat ursvenskt.”

En stor missuppfattning? Nej, det är självklart att det inte finns någonting som är isolerat ursvenskt. Den här delen av världen var under den senaste istiden täckt av ett kilometertjockt lager is i över hundratusen år. Inlandsisen började dra sig tillbaka för bara 12,000 år sen och, tro det eller ej, så smälte ingen ursvensk människa fram ur istäcket. Dagens svenska folkgrupp, Sveriges majoritetsbefolkning, är ett resultat av 12,000 år av migration.

Hur den svenska folkgruppen uppstod kan man läsa om på en lättsam nivå i boken Svenskarna och deras fäder (2016) av Peter Sjölund och Karin Bojs. Svenskar är precis som norrmän, finnar, danskar och samer en genetiskt distinkt folkgrupp som har vuxit fram under hundratals generationer i Norden.

Svenskarna är enligt Sjölund och Bojs huvudsakligen resultatet av fyra stora migrationsvågor de senaste 11,000 åren, varav den sista migrationsvågen under bronsåldern för 3,500 år sen. Sedan dess har invandringen till Sverige varit mycket liten, och det har vuxit fram regionala kulturer i Norden som genom århundradena allt mer antagit formen av en enhetlig svensk respektive norsk och dansk kultur.

Hela 40% av alla etniskt svenska män (och upp emot 26% av samiska män) som lever idag härstammar från samma förfader, som i boken kallas ”Ivar”. Hans korrekta namn är I1-M253, den mutation som alla hans manliga efterkommande i rakt nedstigande led bär på – inklusive jag som skriver det här.

”Ivar”, min förfader, bodde i norra delen av det som nu är Tyskland och hans ”söner” invandrade till Sverige i början av bronsåldern för 3,500 år sedan – enligt en hypotes i samband med en exploderande bärnstenshandel.

— —

Idag innefattar begreppet ”svensk” götar och gutar, smålänningar och hälsingar, värmlänningar och ångermanlänningar, men även folk som jämtar och skåningar som för ett par sekel sedan hörde till Danmark och Norge (och innan dess var Jämtland ett självständigt rike). Svenskarna är ett folk och många folk i ett, precis som norrmän, danskar, tyskar, med flera.

I studien Investigation of the fine structure of European populations with applications to disease association studies (Heath, Gut, Brennan, McKay, Bencko, Fabianova et al., 2008) undersöks populationsstrukturen genom att kartlägga genuppsättningar hos 6,000 individer i hela Europa.

Resultatet är tydligt. Svenskar finns:

Genetisk variation bland Europas folkgrupper, som även stämmer väl överens med den geografiska spridningen. Svenskar utgörs av det bruna klustret längst upp i mitten. Källa: Investigation of the fine structure of Europeanpopulations with applications to disease associationstudies, European Journal of Human Genetics (2008) 16

Tittar man på mer djupgående forskning av Europas folkgrupper har vi studien Genome-Wide Analysis of Single Nucleotide Polymorphisms Uncovers Population Structure in Northern Europe (Salmela, Lappalainen, Fransson, Andersen Dahlman-Wright et al., 2008) som undersökte genuppsättningar hos människor i norra Europa och fann att skillnaden mellan olika grupper förvisso var liten men ändå statistiskt signifikant, vilket innebär att alla grupperna är närbesläktade men distinkta.

Även forskarna i studien Swedish Population Substructure Revealed by Genome-Wide Single Nucleotide Polymorphism Data (Salmela, Lappalainen, Liu, Sistonen, Andersen et al., 2011) konstaterar att svenskar som folkgrupp tydligt skiljer sig genetiskt jämfört med populationer i närliggande länder. Man såg samtidigt inom den svenska populationen en tydlig gradient som löpte från söder till norr, vilket man härleder till Norrlands isolerade läge och genetisk drift.

När professor Götherström lägger till att ”vi har plockat på oss delar från hela världen” kommer vi lite närmare sanningen. Alla människor bär i grunden på i princip samma gener. Till 99.9% är vi en kopia av personen bredvid oss. Vi delar även 96-99% av vårt DNA med chimpanser, beroende på vilken studie du tittar på. Den sista 0.01% av vårt DNA som skiljer folkgrupper åt kan härledas till evolutionär utveckling genom årtusenden, där geografisk isolation och selektiv reproduktion har lett till att vissa gener har favoriserats och förts vidare.

Det råder dock ingen tvekan bland seriösa forskare att det existerar folkgrupper i Europa som är närbesläktade men ändå genetiskt distinkta, inklusive svenskar.

Även juridiskt har Norrköpings tingsrätt slagit fast att majoritetsbefolkningen svenskarna är en folkgrupp som omfattas av hets mot folkgrupp-lagstiftningen, även om de samtidigt konstaterade att svenskar som majoritetsgrupp får tåla mer – exempelvis att bli kallade ”vidrig ohyra”.

– Allmogen, 26 Augusti 2018

Huruvida vi som majoritetsbefolkning skall behöva tåla all den grova rasism som riktas emot oss, undandrar sig min enkla bedömning. Jag tycker inte vi bör göra det däremot, utan att vi bör sätta hårt emot hårt, rörande de individer som angriper oss inne i vårt eget land. Sajten ”Allmogen” har emellertid rätt när det gäller en sak, och det är att allt tal om sk ”blandningar” inte bör överdrivas.

Visst – Invandring har alltid förekommit – men det påståendet, även om det är sant, säger inte ett enda dugg om dennas faktiska storlek, som sajten Allmogen riktigt påpekar.

Inte heller säger den tidiga Medeltidens Sigtuna ett enda dugg om dagens politiska situation, eller det angelägna i att försöka likvidera svenskarna, och för evigt göra dem till en liten, undanskuffad och diskriminerad minoritet i sitt eget land, vilket flera politiska partier – bland annat Centerpartiet och Miljöpartiet, nu gått till val på.

Sådant är det program, som ”Akbar Annie” och Miljöpartisterna går till val på. Gillas det av Sveriges ”Allmoge” ??

Resonerar man så, då blandar man ihop äpplen med päron, eller för att ta ett annat närliggande exempel.

Här ser ni nu en bag-in-box förpackning med Äppelsaft, gjord från naturlig fruktråvara, som jag åkt och framställt på ett nära Sigtuna beläget Musteri. För att tillverka en sats, har jag plockat flera tusen äpplen, om sammanlagt 250 kg.  Men – och nu kommer poängen eller sensmoralen i denna historia – jag har fuskat, must-producenten ovetandes, och blandat i två små päron också.

Råsaften smakar fortfarande äpple, luktar äpple, konstateras innehålla äpplen och består till mer än 99,998 % av äpplen – men så finns det nu faktiskt, bevisligen och ovedersägligen 0,002 % päron i denna saft också.

SÄLJER JAG DEN NU SOM ”BLANDSAFT” PÅ STORA TORGET I SIGTUNA, KANSKE – bara därför att den innehåller dessa 0,002 % ?

Nej – det gör jag inte – men detta är PRECIS vad diverse ”professorer” och Fake-News Makare som Anders Götherström ägnar sig åt..

Situationen i det tidigmedeltida Sigtuna kan INTE tas som representativa data för hela Sverige, ens under sin egen tid. Ett sample på 28 individer är alldeles för litet, för att man skall kunna dra några egentliga slutsatser av det, och det hade antagligen krävts över 200 undersökta individer, eller åtminstone ett stickprov av 10 % av totalpopulationen ifall man vill vara säker, säger alla vederhäftiga forskare och vetenskapsmän – för då vore det just naturvetenskap och inget annat.

Jag råder er att komma ihåg det, och dessutom rösta på partier som sysslar med vederhäftig, verklighetstillvänd politik i årets riksdagsval, istället för alla verklighetsfrämmande, islamtillvända, Sverigefientliga floskler…